Andra rapporter i samma serie:
Inledning till: Kommun- och planområdesprognoser
2010:1
Riktade fl yttningar och arbetspendling
2010:2
Befolkningsframskrivning 2009–2030
2010:3
Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län
2010:4
Stockholmsregionens återfl yttningsutbyte med
övriga Sverige
...
2010:5
Barns och ungdomars fl yttningar i Stockholms
län år 2008/2009
...
2010:6
Befolkningsförändringar per kvartal 2009
2010:7
Stockholms län – Huvudrapport
2010:8
Kommunprognoser sammanfattning
2010:9
Fruktsamhet och mortalitet 2009
2010:10
Bostadsbyggande och befolkningstillväxt
i Stockholms län – Regressionsanalys
2010:11
Fruktsamhet och dödlighet i Stockholms län
1986–2008
2010:12
In- och utvandring
samt utrikes födda
In- och utvandring samt
utrikes födda i Stockholms län - 2009
Arbetet med projektet ”Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden” utförs som ett samarbete mellan Regionplanekontoret/SLL, SCB, USK AB och Demografikonsulten, samt adjungerade forskare. Förfrågningar: Åke Nilsson, Demografikonsulten, 070-271 3716
Ulla Moberg, Regionplanekontoret, 070-737 4485
Projektledare Ulla Moberg
Regionplanekontoret, Stockholm läns landsting Box 4414, 102 69 Stockholm
Besök Västgötagatan 2
Tfn 08-737 25 00, Fax 08-737 25 66 registrator@regionplanekontoret.sll.se www.regionplanekontoret.sll.se
Grafisk form: Jan-Aage Haaland, Ateljén SCB
RTN 2007 0358 ISSN XXXX-XXXX
Förord
Följande rapport redovisar utvecklingen av in- och utvandringen och utrikesfödda i Stockholms län fram till och med 2009. Den exceptionella nivåhöjningen av invandringen som inleddes i slutet av 2005 och början av 2006 har under 2007, 2008 och 2009 inte visat några tecken på att återgå till tidigare lägre nivåer. Nettoinvandringen har dessutom förstärkts av den globala lågkonjunktur som bromsat upp utvandringen från länet under 2008 och 2009. Sammanfattningsvis domineras ökning-en av EU27, Asiökning-en och Afrika och i rapportökning-en görs intressanta analyser av invandringökning-ens påverkan på befolkningstillväxt och ålderstruktur i länet.
Redovisningen i rapporten avser ”inflyttning av person med specifikt födelseland” till Sverige oavsett utflyttningsland och ”utflyttning av person med specifikt födelseland från Sverige” oavsett inflyttningsland och resultaten baseras på det ökade antalet folkbokförda invandrares födelseländer.
Man bör ha i åtanke när man läser rapporten att flyttningar mellan länder kan avse personer där födelseland inte sammanfaller med medborgarskapsland. Medborgarskap har betydelse för en per-sons politiska och sociala rättigheter och skyldigheter i en stat. När det gäller migration har med-borgarskap betydelse för vilka villkor som gäller för bosättning i ett land.
Schengensamarbetet, ”EU:s passunion”, inleddes 1985 och sedan 1999 är Schengensamarbetet en del av EU, även om inte alla EU-länder deltar. 22 av EU:s 27 medlemsländer ingår i Schengen samt Island, Norge och Schweiz. Konsekvenserna av Schengensamarbetet diskuteras inte här.
Innehåll
Förord ... 3
Innehåll... 4
Sammanfattning ... 5
Nästan tredubblad folkökning ... 7
Fortsatt hög invandring - 25 procent lägre utvandring ... 8
Fortsatt ökning av nettot bland utrikes födda ... 12
Färre utvandrade och utflyttade år 2009 ... 14
In- och utvandring bland 50+ ... 17
Utrikes födda har ökat med drygt 100 000 på 10 år ... 20
Åldersfördelning – förändringar sedan millennieskiftet ... 23
Invandrarna svarar för ¾ av länets folkökning ... 28
Utflyttning av barnfamiljer ... 30
Överskott av kvinnor från Thailand och av män från Italien ... 32
Bilaga ... 35
Städning i befolkningsregistret ... 35
Sammanfattning
Rekordstor folkökningFolkökningen i Stockholms län var rekordstor år 2009 – hela 37 900. Under treårsperioden 2006-2008 var den årliga folkökningen i genomsnitt 30 400 vilket var dubbelt så högt som den normala nivån på ca 15 000 decennierna dessförinnan. Det utrikes flyttningsöverskottet uppgick till nästan 19 000 jämfört med ca 14 000 åren 2006-2008. Uppgången berodde i första hand på lägre utflytt-ning.
Det inrikes flyttningsnettot uppgick till 5 700 år 2009 jämfört med 4 800 åren 2006-2008. Fö-delsenettot svarade för resterande delen av folkökningen – 13 400. Antalet födda ökade med 600 och antalet döda minskade med 400 jämfört med 2008.
EU-anslutningen och utvidgningen har gett ökad migration
Sedan Sveriges anslutning till EU har migrationen från de dåvarande EU-länderna (EU15 utom Norden) ökat från ca 1 000 till ca 3 000 per år. Utvidgningen av EU den 1 maj 2004 med ytterligare 10 länder, bl.a. Polen och de baltiska länderna, medförde att invandringen från de 10 länderna öka-de med 3 300 per år till ca 4 000 år 2007 för sedan avta något åren 2008 och 2009. Invandringen från Polen tiodubblades från ca 300 till 3 300 år 2007 för att därefter minska till 2 000 år 2009. Den 1 januari 2007 utvidgades EU med Bulgarien och Rumänien. Även från Bulgarien och Rumänien har invandringen tiodubblats från ca 100 personer före inträdet till 1 200 år 2007. År 2009 hade antalet reducerats till 800.
Fördubblad invandring från Asien och Afrika
Invandringen från Asien fördubblades mellan perioderna 2003-2005 och 2006-2008 och ligger kvar på samma höga nivå 2009 d.v.s. 8 200. Det har dock blivit förändringar i länderfördelningen - färre personer från Irak (-1 100) men fler från Iran, Afghanistan och Kina. Invandringen från Afrika har ökat från ca 1 500 åren 2003-2005 till ca 3 000 åren 2007-2008 för att fortsätta öka till 3 700 år 2009. Den ökade invandringen kommer från länderna på Afrikas horn – Somalia, Eritrea och Etiopien men också från Marocko.
Minskad utvandring
År 2009 minskade utvandringen med ca 25 procent bland såväl inrikes födda som utrikes födda och uppgick sammanlagt till endast 11 200. För svenskarnas del har migrationen till EU15 utom Nor-den halverats sedan toppåret 2006.
Ca 100 000 fler utrikes födda på 10 år
Under första decenniet på 2000-talet har de utrikes födda ökat med 105 000. Störst har ökningen varit bland invandrare från Asien med 52 300, Afrika med 17 400, de 10 nya EU-länderna med 14 600 och OSS-länderna med 7 900.
Från de nordiska länderna är invandringen låg samtidigt som många nått de åldrar då befolk-ningen reduceras mer beroende på dödlighet än återutvandring. Antalet har minskat med 11 700 under tioårsperioden.
Fortfarande finns det flest invandrare från Finland – 57 600 vilket är en minskning med 10 800 under senaste decenniet. Från Irak var antalet 35 800 – en ökning på 10 år med 20 800. Tredje största land är Polen med 24 700 – en ökning med 11 900.
Invandringen föryngrar befolkningen
Invandringen har under det första decenniet på 2000-talet motverkat den process som vanligen kallas ”en åldrande befolkning”. Nettotillskottet bland personer födda 1950 och senare har varit drygt 130 000 personer. Störst har det varit i årskullarna födda 1974-1985 som svarar för halva tillskottet.
Invandrarna svarar för ¾ av länets folkökning
Sedan millennieskiftet har de utrikes födda ökat med 105 000 vilket är ungefär halva folkökningen. Inkluderas också de barn invandrarna fött åren 2000-2009 finner man att de utrikes födda och deras barn svarat för 77 procent av länets folkökning. Under sista decenniet på 1900-talet var motsvaran-de procenttal 70.
Färre barnfamiljer flyttar från länet
Med tiden har det blivit mindre vanligt att barnfamiljer flyttar från länet. Antalet familjer som fick barn i början av 1970-talet under ”grönavågen-epoken” reducerades med ca 15 procent genom flyttningsförluster under barnens första 15 levnadsår. Födda under 1980-talet reducerades med 12-13 procent. Familjer med förskolebarn under 1990-talskrisen har bara reducerats med 8 procent. Senare födelseårgångar kommer dock att reduceras något mer.
Nästan tredubblad folkökning
Folkmängden i Stockholms län har sedan 1980-talets mitt i genomsnitt ökat med ca 15 000 perso-ner årligen. Folkökningen har på det hela taget varit jämnt fördelad mellan födelseöverskott och inflyttningsöverskott. Det har dock varit ganska stora variationer mellan åren beroende på flytt-ningsnettots och nedgång. Flyttningsöverskottet bland de utrikes födda har i genomsnitt upp-gått till 8 700 under åren 1986-2005 medan flyttningsunderskottet bland inrikes födda uppupp-gått till i genomsnitt drygt 600 per år.
Diagram 1
Flyttningsnetto för Stockholms län bland inrikes och utrikes födda 1986-2009
Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Bilden har ändrats radikalt under de fyra senaste åren, 2006-2009. Folkökningen som åren 2003-2005 uppgick till 13 200 årligen har nästan tredubblats. Åren 2006-2008 var den i genomsnitt 30 400 per år för att öka till 37 900 år 2009. Födelsetalen har ökat något men bara med ca 700 per år. Den bakomliggande orsaken till folkökningen är en 60-procentig uppgång i inflyttningen av utrikes födda. Åren 2000-2005 flyttade i genomsnitt 20 000 utrikes födda till länet från utlandet och övriga Sverige medan antalet steg till nästan 33 000 per år 2006-2009. En påtaglig förändring i migrationsmönstret har således inträffat. Uppgången i flyttnettot från 2008 till 2009 beror till stor del på att den registrerade utvandringen avtagit med ca 2 700 personer, varav ca 1 500 födda i
Sve-Fortsatt hög invandring - 25 procent lägre utvandring
När man talar om migration bland utrikes födda tar man ofta för givet att den är densamma som utrikes omflyttning. Av samma skäl sätter man ofta likhetstecken mellan migration av inrikes födda och inrikes omflyttning. Men det är en förenkling av bilden. Nedanstående tablå visar
flytt-strömmarna in och ur länet år 2009 jämfört med genomsnittet åren 2006-2008.
Tablå 1
Inrikes och utrikes in- och utflyttning bland inrikes resp. utrikes födda år 2006-2008 (genomsnitt) jämfört med 2009 Inrikes födda Utrikes födda Samtliga Inrikes inflyttning 2006-2008 29 193 7 165 36 358 2009 28 467 7 801 36 268 Förändring i procent -2,5 8,9 -0,2 Inrikes utflyttning 2006-2008 26 223 5 309 31 532 2009 24 961 5 654 30 615 Förändring i procent -4,8 6,5 -2,9 Utrikes inflyttning 2006-2008 3 776 25 245 29 022 2009 4 059 26 036 30 095 Förändring i procent 7,5 3,1 3,7 Utrikes utflyttning 2006-2008 6 197 8 891 15 088 2009 4 440 6 761 11 201 Förändring i procent -28,4 -24,0 -25,8 Flyttnetto Inrikes 2006-2008 2 970 1 856 4 826 2009 3 506 2 147 5 653 Utrikes 2006-2008 -2 421 16 354 13 933 2009 -381 19 275 18 894
Både inrikes och utrikes
2006-2008 549 18 210 18 759
2009 3 125 21 422 24 547
Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Som framgår av tablån ovan var flyttströmmarna ungefär desamma år 2009 som den föregående treårsperioden med ett undantag – utvandringen avtog med ca 25 procent. Statistiken över ut-vandringen är svårtolkad p.g.a. eftersläpningar i rapporteringen1
Drygt 20 procent av de inflyttade från övriga Sverige är födda utomlands medan knappt 20 pro-cent av de inflyttade från utlandet är födda i Sverige d.v.s. återflyttare.
. Det är dock troligt att den ned-gång som statistiken visar överensstämmer med verkligheten eftersom minskningen är ungefär lika stor bland inrikes och utrikes födda.
Diagram 2
Inflyttningen av utrikes födda fördelad på inrikes och utrikes flyttning 1986-2009
Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Av diagram 2 framgår att inflyttningen av utrikes födda från övriga Sverige har varit ganska kon-stant under de två senaste decennierna. Fokus riktas därför på hur inflyttningen från utlandet av utrikes födda har utvecklats. Från 2005 till 2006 ökade inflyttningen från utlandet med ca 9 000. För få en översikt av utvecklingen jämförs strömmarna till länet för tre perioder 2003-2005, 2006-2008 och år 2009 i tablån nedan.
Tablå 2
Inflyttningen från utlandet av utrikes födda under treårsperioderna 2003-2005 och 2006-2008 (medelvärden) och ettårsperioden 2009
Världsdel Land/grupper av länder
Medelvärde 2009 Förändring mellan
2003-2005 2006-2008 2003-2005 och 2006-2008 2006-2008 och 2009 Europa 6 143 10 626 10 331 4 483 -295
EU27 utom Sverige 4 727 8 899 8 376 4 172 -523
Norge 415 410 332 -5 -78 Turkiet 530 623 739 93 116 Övriga Europa 471 694 884 223 190 OSS-länderna 731 1 177 1 304 446 127 Afrika 1 543 2 923 3 676 1 380 753 Nordamerika 708 861 1019 153 158 Sydamerika 885 1 204 1282 319 78
Från Asien fördubblades invandringen mellan perioderna 2003-2005 och 2006-2008 och ligger kvar på samma höga nivå 2009. Invandringen från Afrika har också ökat, där den stora strömmen kommer från Afrikas horn.
Av diagram 3 framgår att inflyttningen från de dåvarande EU-länderna (EU15 utom Norden) fördubblades efter Sveriges EU-inträde på 1990-talet från ca 1 000 till 2 000 per år. Åren 2006-2008 ökade antalet med ytterligare ca 1 000 och översteg 3 000 år 2006-2008.
EU-utvidgningen 2004 medförde en större påverkan på migrationen till länet. Från en nivå på ca 500 inflyttade per år har invandringen pendlat runt 4 000 åren 2006-2008 från de 10 nya EU-län-derna. År 2009 minskade den till ca 3 500. Den största strömmen kommer från Polen. Före utvidg-ningen registrerades ca 300 inflyttade per år. Från 2003 till perioden 2006-2008 har antalet 10-dubblats. År 2007 var antalet 3 300 för att minska både 2008 och 2009.
Inflyttningen från Bulgarien och Rumänien har också 10-dubblats sedan ländernas EU-inträde – dock från en mycket låg nivå. Före inträdet fick ca 100 personer från de båda länderna årligen till-stånd att bosätta sig i Stockholms län. Under de båda ländernas första EU-år flyttade ca 1 200 till länet för att sedan minska till ca 800 år 2009.
Diagram 3
Inflyttningen till Stockholms län från Europa av utrikes födda fördelade på grupper av födelseländer
Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Tidigare förekom arbetskraftsinvandring från de nordiska länderna. Senast det ägde rum i någon större omfattning var i slutet av 1980-talet. Numera torde inflyttningen från de nordiska länderna i första hand bero på att man bosätter sig i Stockholms län på grund av studier eller familjebildning. Nivån pendlar mellan 1 500 och 2 000 per år.
Från Övriga Europa2
Invandringen från länder utanför Europa sker helt på den reglerade invandringens villkor d.v.s. tillstånd krävs för bosättning som flykting, anhörig, studerande etc.
flyttar ca 500 personer årligen till länet. Toppen 1993-1994 orsakades av flyktinginvandringen från Bosnien-Hercegovina.
Fr.o.m. 15 december 2008 finns det utökade möjligheter för medborgare från länder utanför EU att få arbetstillstånd och också tillstånd att bosätta sig i Sverige. För studerande från tredje land är det numera möjligt att få arbetstillstånd i Sverige och bo kvar i landet efter avslutade studier. Enligt uppgifter från SCB3
2
Med ”Övriga Europa” avses Albanien, Andorra, forna Jugoslavien utom Slovenien, Liechtenstein, Monaco, San Marino och Schweiz. Observera att Ryssland, Ukraina, Vitryssland etc. ingår i OSS-länderna.
har 2 335 personer folkbokförts i Sverige 2009 enligt den nya lagen. I siffran ingår inte anhöriga till arbetskraftsinvandrarna.
3
Det är invandringen från Asien som dominerar den utomeuropeiska migrationen (se diagram 4). Åren runt 1990 bosatte sig i länet ca 3 000 personer årligen efter att ha fått uppehållstillstånd. Åren kring millennieskiftet pendlade invandringen från Asien mellan 4 000 och 5 000. Nivån steg till 8 000 år 2006.
En ganska stor andel av de som fick uppehållstillstånd i slutet av år 2005 och 2006 hade vistats länge i Sverige. Barnfamiljer och personer med verkställighetshinder fick tillstånd att bosätta sig i landet tack vare en tillfällig lagändring.
Diagram 4
Inflyttningen till Stockholms län från länder utanför Eruropa av utrikes födda fördelade på världsdelar
Källa. SCB:s befolkningsstatistik.
I slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet kom de flesta av flyktingarna och deras anhöriga från Iran. Grannlandet Irak har därefter övertagit den dominerande ställningen. Innan kriget i Irak började var 20 900 personer från Irak bosatta i länet. I slutet av år 2009 hade antalet ökat till 35 800. Förutom från Irak och Iran förekommer det också en ganska stor invandring från Kina, Thailand, Syrien, Afghanistan och Pakistan. År 2009 har det dock blivit förändringar i länderför-delningen – färre personer från Irak (-1 100) men fler från Iran, Afghanistan och Kina.
Invandringen från Afrika har ökat från ca 1 500 åren 2003-2005 till ca 3 000 åren 2007-2008 för att fortsätta öka till 3 700 år 2009. Den ökade invandringen kommer från länderna på Afrikas horn – Somalia, Eritrea och Etiopien men också från Marocko.
Migrationen från OSS-länderna och Sydamerika har ökat något men ligger på en låg nivå. Invandringen från Nordamerika är också låg med en svag ökningstakt.
Fortsatt ökning av nettot bland utrikes födda
Återutvandringen bland utrikes födda avtog år 2009 med 2 100 personer och uppgick till 6 800 d.v.s. ungefär samma nivå som noterades åren 2003-2005.
Tablå 3
Återutvandring av utrikes födda – medelvärde för treårsperioderna 2003-2005, 2006-2008 och år 2009 samt utvandringen per 1000 av medelfolkmängden
Världsdel Medelvärde under perioderna Förändring mellan perioderna Utvandring per 1 000 av medelfolkmängden Land/grupper av länder 2003 - 2005 2006 - 2008 År 2009 2003-2005 och 2006-2008 2006-2008 och 2009 2003-2005 2006-2008 2009 Europa 3 743 4 367 3 870 625 -497 21 24 20
EU27 utom Sverige 3 096 3 584 3 272 488 -312 23 26 22
Norge 330 334 287 5 -47 40 43 38 Turkiet 119 174 134 55 -40 7 9 7 Övriga Europa 197 274 177 77 -97 11 14 9 OSS-länderna 128 231 144 104 -87 14 19 10 Afrika 648 925 494 277 -431 21 26 12 Nordamerika 435 701 397 266 -304 43 68 36 Sydamerika 363 444 315 81 -129 14 16 11 Asien 1 240 2 078 1 447 838 -631 14 20 12 Irak 160 265 215 105 -50 7 9 6 Iran 246 327 182 82 -145 13 16 8 Övriga Asien 834 1 486 1 050 651 -436 18 28 17 Övriga världen 115 144 94 29 -50 82 96 57 Samtliga 6 672 8 891 6 761 2 220 -2 130 19 24 17
Källa: SCB:s befolkningsstatistik och egna beräkningar.
Resultaten i tabellen ovan följer de generella migrationsmönstren. Slutsatserna nedan refererar till frekvenstalen (utvandring per 1 000 av medelfolkmängden) i tablå 3:
• Invandrare från närbelägna länder och invandrare som bosätter sig i Stockholms län av arbetsmarknadsskäl har hög benägenhet att återutvandra.
• Invandrare som nyligen fått tillstånd att bosätta sig av flyktingskäl har mycket låg benägenhet att återutvandra.
• Invandrare med lång vistelsetid i landet har låg benägenhet att återutvandra.
Åren 2006-2009 har varit exceptionella för länet. Flyttnettot har mer än fördubblats och uppgick till 19 300 år 2009. Åren 2002-2005 var flyttnettot mot utlandet i genomsnitt 7 800 bland de utrikes födda. Under den efterföljande 4-årsperioden ökade nettot till 17 100 per år. Uppgången var hela 9 300 d.v.s. mer än en fördubbling. Från EU27 utom Sverige har invandringsöverskottet mer än tredubblats, från Asien fördubblats och från Afrika mer än fördubblats.
Diagram 5
Invandring, utvandring och flyttnetto bland utrikes födda – Stockholms län
Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Tablå 4
Utrikes flyttnetto bland utrikes födda - medelvärde för treårsperioderna 2003-2005 och 2006-2008 och år 2009 förde-lat på ut/inflyttningsområde
Världsdel Medelvärde 2009 Förändring mellan perioderna Flyttnetto per 1 000 av medelfolkmängden Land/grupper av länder 2003-2005 2006-2008 2003-2005 och 2006-2008 2006-2008 och 2009 2003-2005 2006-2008 2009 Europa 2 400 6 259 6 461 3 858 202 13 34 33
EU27 utom Sverige 1 631 5 315 5 104 3 684 -211 12 38 35
Norge 85 76 45 -10 -31 10 10 6 Turkiet 411 449 605 38 156 23 23 30 Övriga Europa 274 420 707 146 287 15 22 35 OSS-länderna 603 946 1 160 342 214 65 78 82 Afrika 895 1 998 3 182 1 103 1 184 29 56 78 Nordamerika 273 160 622 -113 462 27 15 56 Sydamerika 522 760 967 238 207 20 27 33 Asien 2 899 6 174 6 747 3 275 573 33 60 58 Irak 729 3 091 2 015 2 361 -1 076 33 106 58 Iran 155 299 701 143 402 8 14 32 Övriga Asien 2 015 2 784 4 031 771 1 247 44 52 67 Övriga världen 41 58 136 17 78 29 38 83 Samtliga 7 634 16 354 19 275 8 720 2 921 22 43 47 Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Färre utvandrade och utflyttade år 2009
Sedan mitten av 1990-talet har utvandringen från Stockholms län av personer födda i Sverige upp-gått till ca 6 000 per år. Återinvandringen har sedan millennieskiftet legat på ca 4 000 årligen. Un-derskottet mot utlandet uppgår därmed i snitt till ungefär 2 000 per år.
Variationerna mellan åren i migrationen mellan länet och utlandet följer ungefär samma möns-ter som migrationen mellan länet och övriga Sverige.
År 2009 var bilden helt annorlunda. Utvandringen minskade med 25 procent – i antal med ca 1 500. Finanskrisen drabbade Europa och Nordamerika som traditionellt är de områden dit svens-karna flyttar. Återinvandringen låg kvar på samma höga nivå som 2008 – drygt 4 000. Därmed blev underskottet bara 400 personer bland svenskarna – det lägsta på åtminstone de senaste 25 åren.
Diagram 6
Utvandring och återinvandring av personer födda i Sverige – från och till Stockholms län
Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Det är i stort sett till fyra ländergrupper som svenskarna flyttar nämligen (diagram 7) - EU15 utom Norden, de nordiska grannländerna, Nordamerika och Asien utom OSS-länderna.
Redan före ESS-avtalet som trädde i kraft 1 januari 1994 och som föregick EU-inträdet 1995 ökade utflyttningen till EU15 utom Norden.
Diagram 7
Utvandringen från Stockholms län av personer födda i Sverige fördelade efter inflyttningsland/grupper av länder
Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Svenskar kan flytta till de nordiska länderna utan att det finns några formella hinder för bosättning. Vid en flytt till EU-länderna utanför Norden krävs tillstånd och det ges under förutsättning att den inflyttade har ett arbete eller att kan försörja sig på annat sätt. Medföljande familjemedlemmar får också tillstånd. Bosättning i USA och Kanada kräver tillstånd. Utflyttningen ökade till Nordameri-ka under den ekonomisNordameri-ka krisen i Sverige i början av 1990-talet. Under 2009 har utflyttningen fortsatt att minska. Jämfört med toppåret 2006 har utflyttningen till EU15 utom Norden halverats. År 2009 har också utvandringen till Nordamerika och Asien avtagit. Jämfört med 2006 har utvand-ringen minskat med ca 25 procent både till Nordamerika och till Asien.
Av diagrammet nedan framgår att benägenheten att flytta från Stockholms län har legat på en ganska konstant nivå under de senaste decennierna. För födda i Sverige finns en svag trendmässig uppgång både vad gäller den inrikes och den utrikes utflyttningen. Den ökade inrikes utflyttningen kan delvis vara en illusion. Regionförstoringen gör att kommunerna som gränsar till Stockholms län växer på grund av inflyttning från länet.
Diagram 8
Benägenheten att flytta från Stockholms län – köns- och åldersstandardiserade indextal där utflyttningen från länet åren 1986-1990 = 1 för hela befolkningen
Källa: Beräkningar baserade på Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister.
Anmärkning: Metoden med direkt standardisering har använts. Som standardfolkmängd har befolkningen i Stockholms län åren 1985-1990 fördelad efter kön och ålder i ettårsklasser använts.
Bland invandrarna har också benägenheten att flytta från länet till övriga Sverige legat på en kon-stant nivå under de senaste decennierna. Ökningen av antalet utflyttade utrikes födda från länet beror helt och hållet på att de utrikes födda har blivit fler i länet.
De höga indextalen över utvandrade utrikes födda som visas i diagram 8 åren 1986, 2006 och 2007 beror på städning i befolkningsregistret och inte på någon stor utvandring under de tre åren. Med det underlag som nu finns verkar det som att återutvandringen av utrikes födda ligger på en ganska konstant nivå med en viss tendens till uppgång.
In- och utvandring bland 50+
Det har blivit vanligare att svenskar bosätter sig utomlands i samband med pensioneringen. Den ökade bosättningen utomlands kan också avläsas i statistiken. Trots allt är det dock fortfarande få som lämnar länet. I åldersgruppen 60-64 är det bara ca 100 svenskar som bosätter sig utomlands årligen och i nästa, 65-69 år, bara ca 50 per år
Målet för flyttningen är EU15 utom Norden för drygt hälften av de utflyttade svenskarna i ål-dern 60-69 år. Under de senaste åren har också Asien blivit något populärare där 10-15 procent av de utflyttade bosätter sig.
Bland svenskar i 50–59-årsåldern ökade utflyttningen under 1990-talet. Åren 1994-2007 var ut-flyttningen till EU15 utom Norden stor. Bland världsdelarna utanför Europa är Asien den världsdel som drar till sig flest svenskar i åldrarna 50-59 år.
Utvandringen och återinvandringen av Sverigefödda i åldrarna 50+ har under de senaste 25 åren varit ungefär lika stor och förändrats likartat. Flyttningsnettot har växelvis varit negativt och posi-tivt och för det mesta legat nära noll.
Diagram 9
Utvandring och återinvandring av personer födda i Sverige i åldrarna 50 år och äldre – Stockholms län
Källa: Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister.
I åldrarna under 65 år är det fler svenskar som flyttar utomlands och i åldrarna 70 år och däröver återvänder fler än som lämnar länet. Den låga utvandringen i åldrarna 70 år och däröver i
kombina-Diagram 10
Utvandring och återinvandring efter ålder bland födda i Sverige i åldrarna 50 år och äldre – årliga genomsnitt 2000-2009
Källa: Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister.
Invandringen av utrikes födda i åldersgruppen 50 år och äldre har under perioden 1986-2005 legat på ca 1 000 per år. År 2006 steg antalet till ca 1 500 för att därefter ligga kvar på den nivån. Upp-gången sammanföll med den starkt ökade invandringen år 2006.
Som en följd av att utrikes födda åldras och blir fler i åldern 50 år och däröver har utvandringen av utrikes födda tilltagit i åldersintervallet. Under åren 2002-2008 har Skatteverket varit mer aktivt i kontrollen av folkbokföringen. Ungefär 20 procent av den registrerade utvandringen utgjordes av avregistreringar (till OB och okänt land) utförda av Skatteverket. Toppåren 2007 och 2008 var andelen hela 32 resp. 23 procent.
Diagram 11
Invandring och återutvandring av personer födda utomlands i åldrarna 50 år och äldre - Stockholms län
Källa: Egna beräkningar baserade på Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister.
Åren 2000-2009 har ca 30 procent av de återutvandrade utrikes födda flyttat till EU15 utom Nor-den och 25 procent till Finland. Det är områNor-den varifrån länet har haft inflyttning under lång tid. Åldersfördelningen bland de in- och utvandrade utrikes födda 50 år och äldre har likheter med migranterna födda i Sverige. I åldrarna t.o.m. 60 är det fler som lämnar sitt land för att bosätta sig i
Sverige medan det motsatta förhållandet gäller fr.o.m. 65 år och däröver. Värt att observera är att återflyttningsströmmen blir större än den primära redan i åldersintervallet 60-64 bland återflyttarna från Sverige.
Diagram 12
Invandring och återutvandring efter ålder bland utrikes födda – årliga genomsnitt 2000-2009
Källa: Egna beräkningar baserade på Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister.
De flesta invandrare, äldre än 50 år, stannar kvar i Sverige livet ut. Antalet dödsfall bland invand-rade fyllda 50 år är ungefär dubbelt så många som antalet återutvandinvand-rade i åldersintervallet och uppgår numera till ca 2 500 per år (se också diagram 14).
Utrikes födda har ökat med drygt 100 000 på 10 år
Sedan millennieskiftet har de utrikes födda ökat med 33 procent eller 105 000 personer. De inrikes födda har ökat med 111 000 personer under de 10 åren. Utvecklingen följer det mönster som gällt för Stockholms län under de senaste decennierna. De inrikes och de utrikes födda svarar för unge-fär lika stor del av folkökningen.
I slutat av 2009 uppgick antalet utrikes födda till 419 000 personer och utgjorde 20,8 procent av länet befolkning.
Tablå 5
Befolkningen i Stockholms län 31 dec 1999 och 2008 efter födelseland/världsdel Födelseland/världsdel Folkmängd 31 dec år Folkökning 2000-2009 1999 2009 Antal Procent
Sverige 1 489 060 1 599 856 110 796 7,4
Samtliga utrikes födda 314 294 419 326 105 032 33,4
Därav
Norden 82 051 70 353 -11 698 -14,3
EU15 utom Norden 35 485 41 042 5 557 15,7 De 10 nya EU-länderna
(utvidgningen 1 maj 2004) 24 633 39 199 14 566 59,1 Bulgarien och Rumänien
(utvidgningen 1 jan 2007) 3 567 6 444 2 877 80,7 Övriga Europa 33 785 40 668 6 883 20,4 OSS-länderna 6 908 14 806 7 898 114,3 Afrika 25 435 42 789 17 354 68,2 Nordamerika 9 330 11 384 2 054 22,0 Sydamerika 23 195 29 923 6 728 29,0 Asien 68 678 121 010 52 332 76,2 Oceanien 1 175 1 543 368 31,3 Uppgift saknas 49 165 116 236,7 Hela befolkningen 1 803 354 2 019 182 215 828 12,0
Källa: Regionplanekontorets områdesdatabas (ODB) som bygger på SCB:s befolkningsstatistik.
Som följd av att migrationen i första hand kommer från Asien, Afrika och de tio nya EU-länderna har antalet personer från Asien ökat med 52 000 under den senaste 10-årsperioden till 121 000. Antalet personer från Afrika har ökat med 17 000 till 43 000 medan antalet från de tio nya EU-länderna ökat med 15 000. I det senare fallet är ökningen koncentrerad till de 4-5 senaste åren. Från Norden och flera länder i Central- och Sydeuropa förekom en ganska betydande invand-ring decennierna efter andra världskriget. Invandrarna från dessa länder har blivit gamla varför antalet inte bara reduceras genom återutvandring utan också genom dödsfall. Trots att flyttningsut-bytet mellan Stockholms län och de nordiska grannländerna är positivt (tabell 3) har antalet nord-bor minskat med ca 12 000 under 10-årsperioden till 70 000 personer. Den låga tillväxten av antalet personer från EU15 utom Norden, trots förhållandevis högt invandringsöverskott, beror på att anta-let reduceras av dödsfall.
Fortfarande flest från Finland trots kontinuerlig minskning
Under hela efterkrigstiden har invandrare från Finland varit den största gruppen i länet. År 1980 var gruppen som störst med 88 000 personer bosatta i länet. Därefter har den minskat med ca 30 000 till 57 600 år 2009. Utflyttningen och dödsfallen har genomgående varit högre än inflyttningen. Den utveckling som finska migrationen genomgått kommer att följas av flera länder så snart som migrationsströmmarna mellan länet och landet ifråga blir balanserade d.v.s. ungefär lika stora i båda riktningarna.
En jämförelse av ländernas rangnummer 31 dec 1999 och 2009 ger på ett enkelt sätt en uppfatt-ning om hur migrationsströmmarna har ändrats. Den stora migrationen från Irak har fört fram lan-det från 4:e till 2:a plats. På likartat sätt har Polen vandrat från 6:e plats till 3:e. Den förhållandevis låga migrationen från Iran, Turkiet och Chile har medfört att länderna har en lägre rangordning 2009 är 10 år tidigare. Den tilltagande migrationen från Afrikas horn visas av att Somalia har kommit på länets tio i topplista. För 10 år sedan var Somalias rangnummer 18. Sammanförs uppgif-terna för Jugoslavien med Serbien och Montenegro blir antalet 11 673 de 31 dec 2009 d.v.s. en ökning med 1 268.
Tablå 6
Störst 31 december 2009 – tio i topplista Rangnummer 31 dec 2009 Rangnummer 31 dec 1999 Födelseland 1999 2009 Förändring 1 1 Finland 68 349 57 577 -10 772 2 4 Irak 15 035 35 785 20 750 3 6 Polen 12 421 24 370 11 949 4 2 Iran 16 804 22 444 5 640 5 3 Turkiet 16 693 20 486 3 793 6 5 Chile 13 108 14 326 1 218 7 7 Tyskland 10 994 11 776 782 8 8 Jugoslavien 10 405 10 039 -366 9 10 Syrien 6 513 8 839 2 326 10 18 Somalia 4 741 8 795 4 054
Källa: Regionplanekontorets områdesdatabas (ODB) som bygger på SCB:s befolkningsstatistik.
Nedanstående tablå med uppgifter om vilka länder som ökat mest illustrerar varifrån migrations-strömmarna varit stora under den senaste 10-årsperioden. Fem av länderna finns också på listan ovan. Länder med ökad invandring utanför tio i topplistan ovan är Kina, Thailand, Eritrea, Ryss-land och Afghanistan. Ny för året är Afghanistan.
Tablå 7
Ökat mest 1999-2009 – tio i topplista
Födelseland 1999 2009 Ökning
I nedanstående tablå återfinns de 8 länder varifrån det fanns färre invandrare bosatta i Stockholms län 31 dec 2009 än 1999. Det är två olika landsgrupper. Den ena gruppen är ländersom inte längre existerar och därför bara får ett obetydligt eller inget tillskott via inflyttning. Det är Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Jugoslavien. Som jämförelse kan nämnas att antalet personer från OSS-länderna ökat med 7 898 personer under 10-årsperioden och uppgick till 14 806 den 31 dec 2009. Summeras siffrorna för Tjeckien, Slovakien och forna Tjeckoslovakien blir antalet invandrare från området 2 164 vilket ger en ökning under 10-årsperioden med 64 personer.
Den andra gruppen avser länder varifrån invandringen förekom redan under decennierna efter andra världskriget. De invandrare som anlände då har blivit gamla. Reduktionen beroende på döds-fall och återutvandring är större än invandringen. Länder som uppfyller kriterierna är Finland, Nor-ge, Danmark, Ungern och Österrike. Föregående år fanns Grekland och Estland med på listan. Greklands minskning med 130 har övergått till en ökning med 8. Estlands minskning med 29 har övergått till en ökning med 233.
Tablå 8 Minskat 1999-2009 – bottenlista Födelseland 1999 2009 Minskning Finland 68 349 57 577 -10 772 Norge 8 240 7 541 -699 Danmark 4 849 4 366 -483 Sovjetunionen 3 350 2 868 -482 Jugoslavien 10 405 10 039 -366 Tjeckoslovakien 2 002 1 640 -362 Ungern 4 201 4 064 -137 Österrike 2 036 1 905 -131
Åldersfördelning – förändringar sedan millennieskiftet
En ökning av utrikes födda från 314 000 till 419 000 på 10 år ger naturligtvis tydliga spår i ålders-fördelningen bland de utrikes födda. Ökningen har varit störst i åldrarna 24-32 år, 41 år och 44-46 år med 2 000 eller mer i resp. ettårsklass. Extremt stor har den varit i åldrarna 26-29 med ca 3 000 i varje åldersklass. I åldrarna under 20 är det inte så stor skillnad mellan åldersfördelningen 1999 och 2009. I åldrarna 13-17 år är antalet i stort sett identiskt. Troligen beror det på att invandringen från Bosnien-Hercegovina 1993-1994 bestod av ovanligt många barnfamiljer. Det gav tydliga utslag i åldersfördelningen 31 dec 1999.
Av diagram 13 kan lätt dras slutsatsen att det förekommer en betydande invandring av äldre personer till Stockholms län. Den ökning som diagrammet visar i åldrarna 60 år och däröver är dock enbart en följd av att invandrarna blir äldre.
En del invandrare anländer utan några dokument vilket kan medföra att de registreras under fel-aktigt födelseår. Det resultat som redovisas i diagram 13 ger visst fog för misstanken. Det finns fler personer i åldern 29 år (födda 1980) än i de kringliggande åldrarna. Likadana iakttagelser kan man göra för åldrarna 39, 49 år och i viss mån även för 59 år. I länder där underlaget för folkräkningar samlas in direkt från allmänheten är det vanligt att åldrar som 30, 35, 40 etc. är mer frekventa än de övriga. För att ange tillförlitligheten i åldersfördelningen brukar man applicera Whipple's index på underlaget. Indextalet för 2009 års fördelning blev 102 vilket enligt FN-standard anses vara ett mycket bra värde.
Diagram 13
Diagram 14
Förändringarna i tusental från 31 dec 1999 till 31 dec 2009 av utrikes födda efter födelseår
Källa: Beräkningar baserade på SCB:s befolkningsstatistik.
Födda i Sverige med två föräldrar födda utomlands
Födda i Sverige med två föräldrar födda utomlands har ökat med 40 600 under tioårsperioden 2000-2009 och uppgick till 138 300 i slutet av 2009. Det är en ökning med 41,6 procent. Antalet nyfödda i gruppen var dock 44 300 under 10-årsperioden. Genom flyttningsförluster och dödsfall minskar gruppen årligen med ca 300 personer. I de mest flyttintensiva åldrarna har dock länet in-flyttningsöverskott.
Åldersfördelningen bland personer med två föräldrar födda utomlands avspeglar i stort hur in-vandringen utvecklats från länder varifrån man föredrar att bilda familj med en person från sitt hemland eller med en invandrare från något annat land utanför Sverige. Av diagrammet framgår också att det var först efter andra världskrigets slut som Sverige blev ett invandringsland.
Den profil som 1999 års åldersfördelning har återfinns också i 2009 års men 10 år högre upp i åldersskalan. T.ex. har 1999 års topp med 4 009 barn i åldern 5 år flyttats upp 10 år och samtidigt reducerats till 3 818 femtonåringar 2009. Inte alla födelseårgångar reduceras. Antalet 19-åringar var 2 063 år 1999. Tio år senare hade födelseårgången ökat med 115 personer d.v.s. antalet 29-åringar var därmed 2 178 år 2009.
Diagram 15
Åldersfördelningen bland inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 31 dec 2009 jämfört med 31 dec 1999
Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Födda i Sverige med en förälder född utomlands
Antalet personer med en förälder född i Sverige och en förälder född utomlands har ökat med 38 400 under första decenniet på 2000-talet – en något mindre ökning än bland personer med två föräldrar födda utomlands. Till antalet är gruppen betydligt större – 184 800 i slutet av 2009. En invandring som resulterade i familjebildning mellan en infödd och en invandrare har förekommit under lång tid. Folkbokföringens datoriserade befolkningsregister visar inte länkar mellan barn och föräldrar för personer födda 1931 och tidigare4
I åldrarna från 10 år till 45 år pendlar antalet runt 3 000 i ettårsklasserna. Det indikerar att in-vandringen som resulterat i en familjebildning mellan en invandrare och en infödd legat på en ganska konstant nivå från mitten av 1970-talet till millennieskiftet. Under de senaste åren har in-vandringen ökat kraftigt enligt diagrammet. Familjer där en är invandrare är rörliga. Som vi senare ska se har drygt 10 procent av barnen lämnat länet när de når 10-årsåldern (diagram 21). Diagram-met överdriver således effekten av invandringen under de senaste åren.
. Av diagrammet nedan framgår att det finns ett hack mellan 67 och 68 år i 1999 års åldersfördelning resp. mellan 77 och 78 år i 2009 års fördelning.
Genom flyttningsförluster och dödsfall minskar gruppen med ca 400 per år trots en större in-flyttning än utin-flyttning i åldrarna 23-35 år.
Diagram 16
Åldersfördelningen bland inrikes födda med en utrikes född och en inrikes född förälder 31 dec 2009 jämfört 31 dec 1999
Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Födda i Sverige med två föräldrar födda i Sverige
Antalet personer med två föräldrar födda i Sverige har ökat långsamt jämfört med de övriga grup-perna – med bara 31 800 under första decenniet under 2000-talet. Antalet uppgick till 1 276 800 i slutet av 2009. Förändringarna mellan 1999 och 2009 i åldersfördelningen beror i stor sett på skif-tande storlek på födelsekullarna men också på inflyttningen till länet som är koncentrerad till åld-rarna från 20 till dryga 30 år. I övriga åldrar är utflyttningen större än inflyttningen. I två ålders-klasser är dock utflyttningen mer påtaglig – bland barn i förskoleåldern och bland personer i åld-rarna 60-65 år.
I diagram 17 går det bara delvis att avläsa effekterna av utflyttningen. Diagrammet visar att de stora födelsekullarna från åren runt 1990 i åldern 7-11 år 1999 ger en ökning i åldrarna 17-21 år tio år senare. År 2009 är dock antalet personer åldersklasserna ca 5 procent färre.
Bilden av de stora födelseårgångarna från 1964-1967 (32-35 år 1999) blir inte så tydlig i dia-grammet på grund av inflyttningen under 1990-talet vilket avspeglas i stora kullar i åldern 25-29 år den 31 dec 1999. Ett decennium senare har även dessa åldersklasser reducerats med 5 procent var-dera.
I åldersintervallet 50-60 år har 40-talisterna 2009 ersatts av normalstora födelsekullar från 1950-talet samtidigt som de har genererat ett stort tillskott i åldrarna 60-70 år i 2009 års fördelning. Nu har vi nått de åldrar där dödligheten och migrationen reducerar befolkningen ungefär lika mycket. I den största åldersklassen, personer som var 55 år 1999, har antalet i årskullen reducerats med 12 procent under de år som passerade tills de fyllde 65.
Efter första världskriget föddes två rekordstora kullar åren 1920 och 1921. Den största, 1920 års födelsekull, har reducerats från 10 697 år 1999 till 4 430 d.v.s. med 59 procent – nästan enbart på grund av dödsfall. De båda ålderskullarna är ett exempel på att demografiska händelser kan ha näs-tan hundraåriga följdverkningar.
Diagram 17
Åldersfördelningen bland inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 31 dec 2009 jämfört med 31 dec 1999
Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Trots att antalet personer med två föräldrar födda i Sverige bara har ökat med i genomsnitt ca 3 000 årligen förekommer det stora flöden in och ut ur populationen varje år. Antalet födda har varierat mellan 14 500 och 18 100 medan dödsfallen varierat mellan 12 900 och 13 400 årligen. Trots en in- och utflyttningpå ca 30 000 årligen har nettot i genomsnitt varit så lågt som minus 700. Flyttnettot är ojämnt fördelat över åldrarna. För födelseårgångarna 1990-2009 har nettot varit negativt med 1 770 per år, för årgångarna 1973-1989 har nettot varit positivt med ca 4 200 per år och för perso-ner födda 1972 och tidigare har nettot varit negativt med 3 200 per år.
För personer födda före mitten av 1950 talet reducerades befolkningen mer på grund av dödsfall än flyttnettot. Bland födda 1940 svarade dödsfallen för 60 procent av reduktionen medan bland födda 1930 andelen var hela 93 procent.
Diagram 18
Flyttnetto, födda och dödsfall bland inrikes födda med två inrikesfödda föräldrar fördelat efter födelseår under första decenniet under 2000-talet
Invandrarna svarar för ¾ av länets folkökning
Som påpekats tidigare svarar de utrikes födda för ca 50 procent av länets folkökning. Då är det bara effekten av migration och dödsfall som beaktas d.v.s. folkökningen bland de utrikes födda. Barn till invandrarna födda i Sverige bör också inkluderas i beräkningen. Barn med två föräldrar födda ut-omlands bidrog med 19 procent och barn med en förälder född utut-omlands med 18 procent av folk-ökningen under första decenniet på 2000-talet. Inkluderar man effekterna av de födda finner man att de utrikes födda bidrog med 77 procent (49 + 19 + 0,5*18) av länets folkökning åren 2000-2009.
Diagram 19
Folkökningen under första decenniet på 2000-talet fördelad efter utländsk och svensk bakgrund
Källa: Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister.
Folkökningen har gått i snabbare takt under första decenniet på 2000-talet än under sista decenniet på 1900-talet. Som framgår av tablån beror den ökade folkökningen på större inflyttning av utrikes födda som i sin tur genererar snabbare tillväxt bland personer med en eller två föräldrar födda ut-omlands. Ökningen bland personer med två föräldrar födda i Sverige har avtagit.
Tablå 9
Folkökningen i länet fördelad efter utländsk och svensk bakgrund under sista decenniet under 1900-talet och första decenniet under 2000-talet
Utrikes födda Två föräld-rar födda utomlands En förälder född utom-lands Två föräld-rar födda i Sverige Summa 1990-1999 68 813 34 431 32 909 37 593 173 746 2000-2009 105 032 40 614 38 395 31 787 215 805 Förändring från 1990-1999 till 2000-2009 i procent 53 18 17 -15 24
Diagram 20 nedan visar utvecklingen av flyttnings- och födelsenetto fördelade efter utländsk och svensk bakgrund 1986-2009. För två av grupperna, personer med en eller två föräldrar födda
utom-lands, är trenderna tydliga – negativa flyttningsnetton som ligger nära noll samt betydande och
stigande födelseöverskott. Dödsfallen är så få i grupperna beroende på avsaknaden av äldre att födelseöverskottet i stort sett överensstämmer med antalet nyfödda.
Redan i diagram 1 visades flyttnettot för de utrikes födda. Antalet invandrare ökar något mindre än flyttnettot eftersom födelsenettot bland utrikes födda är lika med dödsfallen och numera uppgår till ca 2 500 per år.
Diagram 20
Utflyttning av barnfamiljer
Av diagram 15-18 framgår att det förekommer en nettoutflyttning från länet av barn och tonåringar. Diagram 21 visar utvecklingen över tiden och hur mönstret skiljer sig åt beroende på föräldrarnas bakgrund.
Barnkullar födda i början av 1970-talet reducerades t.o.m. 15 års ålder med ca 15 procent ge-nom flyttningsförluster. Flyttningsförlusterna avtog något för födelseårgångar födda senare under 1970-talet och låg på en stabil nivå på 12-13 procent för barn födda 1980-1988. Krisen under 1990-talet medförde minskad utflyttning vilket resulterade i en nettoutflyttning med bara 8 procent för barnen födda i början av 1990-talet. Utvecklingen vände med ökade flyttningsförluster för barn födda under andra delen av 1990-talen men nådde inte nivåerna före krisen (se diagrammet över 10-åringar).
Barnfamiljer är mest rörliga när barnen är i förskoleåldern. Som framgår av diagram 21 varierar också nettomigrationen mellan åren (se diagrammet över 5-åringar) bland familjer med förskole-barn. Stor nettoutflyttning noteras för födda 1986 och 1987 varefter den mer än halverades för fö-delseårgångarna 1992-1994. Därefter ökade nettoutflyttningen men avtog för föfö-delseårgångarna 2002-2004 under finanskrisen i slutet av 2000-talet.
Ungefär två tredjedelar av de barnfamiljer som lämnar Stockholms län gör det innan barnen fyllt sex år. Den utveckling som diagrammet över 5-åringarna visar kommer därför troligen att avspeglas i 10-årsdiagrammet fem år framåt och i 15-årsdiagrammet tio år framåt.
Hög rörlighet bland familjer där en förälder är född utomlands
Den generella bilden är att det negativa flyttnettot är störst bland familjer där en förälder är född utomlands och en är född i Sverige. De minsta flyttningsförlusterna observeras bland familjer där båda föräldrarna är födda utomlands.
När utflyttningen minskar tycks det vara så att barnfamiljer med två föräldrar födda utomlands reagerar snabbare än de båda andra familjetyperna. När utflyttningen ökar infaller brytpunkten senare för familjer med båda föräldrarna födda utomlands.
Det negativa flyttnettot bland familjer med en förälder född utomlands och en i Sverige ligger på en ganska konstant nivå.
Diagram 21
Nettoflyttningen bland barn i åldern 5-, 10- och 15-år i procent av antalet födda inom resp. födelseårgång fördelade efter utländsk och svensk bakgrund
Källa: Beräkningar baserade på Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsstatistik. Diagrammet visar hur födelsekohorterna har reducerats på grund av omflyttning efter 5, 10 och 15 år.
Överskott av kvinnor från Thailand och av män från Italien
Som regel föds det 6 procent fler pojkar än flickor. Dödligheten är emellertid högre bland män än bland kvinnor vilket gör att senare i livet blir antalet kvinnor och män lika många. I högre åldrar - efter jämviktsläget - blir det ett kvinnoöverskott. Förr i tiden, i detta fall för ca 100 år sedan och tidigare, var det lika många män och kvinnor i åldrarna 20-25 år. Uppgifterna avser hela landet. Den avtagande dödligheten har medfört att jämviktsläget har förskjutits uppåt i åldrarna. Nu är det jämvikt mellan könen för 57-åringar i Stockholms län. Ser man över alla åldrarna finns det ett kvinnoöverskott i länet – 2,4 procent fler kvinnor än män.
Migrationen påverkar också könsfördelningen. Det generella mönstret vad gäller flyttningar i Sverige är att kvinnor är mer benägna att flytta än män och gör det tidigare i livet. Utflyttningsom-råden får ett kvinnounderskott medan inflyttningsomUtflyttningsom-råden får kvinnoöverskott. Stockholms län har som regel ett kvinnoöverskott i åldrarna 22-28 år beroende på att de inflyttade kvinnorna är yngre än männen.
Den internationella migrationen uppvisar ibland helt andra mönster när det gäller könsfördel-ningen sannolikt beroende på att motiven att flytta varierar från land till land. Motiven – i statisti-ken benämnda grund för bosättning - brukar anges som familjeband (familjebildning, återförening av splittrade familjer, adoption), skyddsbehov, humanitära grunder, arbete, studier och övrigt. Ty-värr tycks det inte finns någon könsfördelad statistik som visar grund för bosättning fördelad per utflyttningsland och kön. Med hjälp av indirekta metoder får man därför försöka förklara skillnader i könsfördelningen.
Det finns ett kvinnoöverskott bland invandrare från Thailand, Ryssland, Finland, Estland, Norge och Polen (se tablå på nästa sida). Kvinnor från de nordiska länderna har sannolikt flyttat av ar-betsmarknadsskäl eller studier och sedan bildat familj med en svensk medan kvinnor från Thailand och Ryssland antagligen har flyttat till länet för att bilda familj.
Från Thailand har inflyttningen till Sverige nästan fyrdubblats från 2000 till 2009. Andelen kvinnor bland de inflyttade är ca 80 procent.
De låga könskvoterna (få män i förhållande till kvinnorna) för Finland, Estland och Norge beror delvis på att migrationen har pågått under lång tid. Bland de äldre invandrarna finns det kvinno-överskott orsakat av den högre dödligheten bland männen. Förändringarna av könskvoterna under första decenniet på 2000-talet talar för det.
De flesta internationella adoptioner sker sedan millennieskiftet från Kina. Här har könsfördel-ningen varit extrem – bara 12 procent pojkar men en jämnare könsfördelning har noterats 2008 och 2009.5
5
Uppgifter om adoptioner i hela landet från SCB, Annika Klintefelt, 2010-11-08.
Den skeva könsfördelningen bland adopterade barn förstärker kvinnoöverskottet bland in-vandrade från Sydkorea åren runt 1970 och Kina under senare år.
Tablå 10
Lägsta könskvoterna (män per 100 kvinnor) 2009 jämfört med 1999 Födelseland Folkmängd 31 dec 2009 Könskvot
Män Kvinnor År 2009 År 1999 Thailand 1 746 5 882 29,7 35,1 Ryssland 1 940 3 756 51,7 53,7 Sovjetunionen 1 020 1 848 55,2 58,7 Finland 21 612 35 965 60,1 65,0 Korea Syd- 1 412 2 315 61,0 51,2 Estland 1 882 2 880 65,3 75,3 Kina 3 343 4 750 70,4 74,7 Norge 3 220 4 321 74,5 71,8 Polen 10 814 13 556 79,8 59,1 Övriga Asien 7 640 9 436 81,0 81,4
Källa: Regionplanekontorets områdes databas som redovisar 43 länder eller grupper av länder. Med ”Övriga Asien” avses samtliga länder i Asien utom Afghanistan, Bangladesh, Indien, Irak, Iran, Kina, Sydkorea, Libanon, Pakistan, Syrien och Thailand.
Mansöverskott bland invandrare förekommer i stort sett från två geografiska områden:
Syd/Västeuropa och muslimska länder i Asien. Mansöverskottet är störst bland invandrare från Italien. Överskottet finns i två åldersspann, 60-79 år och 30-49, år vilket tyder på invandring under två perioder, dels på 1950- och 1960-talen dels sedan EU- inträdet. Italienarna var aldrig särskilt många men tycks ha gett ett outplånligt intryck i Sverige i och med att de var ett av de första exo-tiska inslagen i en mycket homogen befolkning.
En förekommande föreställning är att det är pojkar i tonåren och unga män som flyr länder i väpnade konflikter. Den uppfattningen ger dock inget tydligt avtryck i statistiken utom vad gäller Afghanistan och Libanon.
Tablå 11
Högsta könskvoterna (män per 100 kvinnor) 2009 jämfört med 1999 Födelseland Folkmängd 31 dec 2009 Könskvot
Män Kvinnor År 2009 År 1999 Italien 2 069 1 017 203,4 223,7 Storbritannien och Nordirland 4 997 2 467 202,6 181,7 Oceanien 1 018 525 193,9 150,0 Pakistan 2 194 1 155 190,0 126,0 Frankrike 2 147 1 457 147,4 142,1 Grekland 3 552 2 488 142,8 145,6 Övriga Afrika 10 221 7 345 139,2 142,0
det bidrar till att invandrarna inte bildar familj med svenskar. Troligen kommer i de flesta fall både man och hustru från samma land6
Tablå 12
Lika könsfördelning (män per 100 kvinnor) 2009 jämfört med 1999
. Antalet gifta män och kvinnor är ungefär lika många i de upp-räknade länderna. Från t.ex. Iran fanns det 5 147 gifta kvinnor och 5 284 gifta män. Det gäller ock-så för antalet skilda kvinnor och män från Iran - 2 598 kvinnor och 2 250 män. Däremot är antalet ogifta män från Iran drygt 50 procent fler än de ogifta kvinnorna.
Födelseland Folkmängd 31 dec 2009 Könskvot Män Kvinnor År 2009 År 1999 Ungern 1 991 2 073 96,0 103,1 Eritrea 2 554 2 638 96,8 111,2 Somalia 4 338 4 457 97,3 109,1 Indien 2 441 2 479 98,5 82,0 Bosnien och Hercegovina 2 955 2 973 99,4 103,5 Syrien 4 413 4 426 99,7 97,2 Etiopien 3 599 3 598 100,0 107,3 Danmark 2 189 2 177 100,6 95,7 Colombia 1 930 1 917 100,7 102,5 Jugoslavien 5 071 4 968 102,1 106,3 Chile 7 290 7 036 103,6 100,0 Iran 11 635 10 809 107,6 116,4
Källa: Regionplanekontorets områdes databas som redovisar 43 länder eller grupper av länder.
6
Man kan inte utläsa av statistiken om makarna kommer från samma land men det ligger nära till hands att anta att de flesta gör det. Med hjälp av bearbetningar av SCB:s befolkningsregister kan man visa om makarna kommer från sam-ma eller olika länder. I de fall som båda personerna var folkbokförda i Sverige vid skilsmässan kan liknande redovisning göras för de före detta makarna.
Bilaga
Städning i befolkningsregistret
Uppskattningsvis flyttar årligen 3 000 – 4 000 från Stockholms län till utlandet utan att meddela sin nya adress till Skatteverket. En del av de utflyttade återvänder till Sverige utan att det noteras i statistiken över invandring. Flertalet torde dock bli kvar utomlands en längre tid eller för alltid. Så småningom upptäcker Skatteverket att personerna inte längre bor kvar i Sverige och avför därmed dem från befolkningsregistret som utvandrade.
Någon statistik över antalet personer som avförs som utvandrade av Skatteverket tycks inte fin-nas. Som ett närmevärde över antalet redovisar SCB antalet personer överförda till OB (eg. avregi-strerade som obefintliga) och antalet utvandrade med okänt bosättningsland. Av en SCB-rapport som refereras nedan verkar det som att Skatteverket avregistrerar ytterligare ca 50 procent.
Av diagrammet nedan framgår att Skatteverket som regel avregistrerar (till OB eller okänt) ca 1 000 personer årligen som utvandrade från Stockholms län. Åren 2006 och 2007 avförde Skatte-verket ca 2 500 resp. 3 400 som utvandrade – siffror som sannolikt ligger nära det verkliga antalet.
En hög andel som utvandrar utan att anmäla utflyttningen och ett kvalitetsarbete vid Skattever-ket som varierar i omfattning mellan åren gör att statistiken kan vara svår att analysera.
I samband med att folkbokföring på lägenhet introduceras kommer antalet personer avförda av Skatteverket att öka under något år. När de nya rutinerna är på plats torde statistiken över utvand-ringen bli mer rättvisande.
I rapporten ”Övertäckningen i Registret över totalbefolkningen7
SCB har specialstuderat 2005 års övertäckning och bl.a. redovisat hur den har reducerats åren 2006 och 2007. Av 2005 års övertäckning återfinns 7 451
” redovisar SCB hur stor över-täckningen har varit i det landsomfattande registret åren 1998-2007. År 1998 uppgick den till 31 000 för att öka till 41 000 år 2005 och sedan minska till 38 000 år 2007. Den tillämpade meto-den, kallad registerspåret, ger sannolikt god tillförlitlighet vid skattningen av övertäckningen för personer i de förvärvsarbetande åldrarna men inte för barn och pensionärer (förtids- och ålderspen-sionärer).
8
bland 2006 års emigranter d.v.s. 17 procent av emigranterna 2006 kommer från övertäckningen. Vidare har 7 540 lämnat övertäck-ningen och ingår i 2006 års aktiva befolkning. Resultaten kommenteras inte. Troligen har en del av dessa vistats utomlands 2005 och återvänt 2006 utan att ingå i statistiken över såväl emigranter som immigranter. Nästkommande år, 2007, har ytterligare 5 863 personer av 2005 års övertäckning lämnat befolkningsregistret – flertalet som emigranter. Vidare har 2 972 övergått till den aktiva befolkningen. Bara 35 procent av 2005 års övertäckning ingår i 2007 års övertäckning.
Diagram 22
Skattad och registrerad utvandring från Stockholms län
Källa: SCB:s befolkningsstatistik och egna beräkningar.
Med avförda av Skatteverket avses personer avregistrerade som obefintliga eller utflyttade med okänt bosättningsland. I uppgiften egen anmälan kan även ingå personer med känd adress utomlands som troligen är avförda av Skatteverket. 25 procent av de utflyttade antas flytta till utlandet utan att anmäla utflyttningen.
Tabeller
På följande sidor redovisas 4 tabeller
1. Inflyttade från utlandet efter födelseland till Stockholms län 2001-2009 2. Utflyttade till utlandet efter födelseland från Stockholms län 2001-2009
3. Flyttningsnettot efter födelseland för Stockholms läns utrikes flyttningar 2001-2009 4. Befolkningen i Stockholms län efter födelseland (länder med mer än 1 000 personer) den
31 dec åren 1999, 2004 och 2009 samt genomsnittliga årliga förändringar under femårspe-rioderna 2000-2004 och 2005-2009.
Tabell 1
Inflyttade från utlandet efter födelseland till Stockholms län 2001-2009
Världsdel År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Födelseland Totalt 19 218 18526 17760 16811 18470 27721 30 310 29 034 30 095 Sverige 4 140 3898 3670 3229 3225 3598 3 701 4 030 4 059
Norden utom Sverige och
Island 2 246 2 119 2 053 1 601 1 819 1 715 1 658 1 548 1 478
Danmark 291 258 240 230 267 263 252 212 208
Finland 1 436 1364 1307 1014 1170 1012 1 000 953 938
Norge 519 497 506 357 382 440 406 383 332
EU15 utom Norden 2 199 2 007 1 780 1 703 1 811 2 663 2 969 3 169 3 008
Belgien 58 43 40 45 49 66 69 75 79 Frankrike 296 247 169 241 226 323 418 455 415 Grekland 215 232 200 172 183 266 295 318 268 Irland 72 84 60 46 49 71 71 58 106 Italien 162 118 96 123 87 194 203 297 281 Luxemburg 3 4 8 2 3 12 10 8 7 Nederländerna 177 106 108 128 132 147 176 187 157 Portugal 20 25 22 22 41 60 48 61 64 Spanien 156 137 130 107 117 210 217 243 265 Storbritannien och Nordirland 564 562 460 367 412 632 611 590 574 Tyskland 430 383 444 408 477 632 779 795 718 Österrike 46 66 43 42 35 50 72 82 74 De 10 nya EU-länderna (utvidgningen 1 maj 2004) 699 709 680 1 590 2 017 3 752 4 342 3 932 3 426 Cypern 5 8 4 13 8 14 24 26 7 Estland 147 149 128 198 197 253 229 223 349 Lettland 37 48 49 72 72 174 170 179 436 Litauen 67 57 79 109 182 279 291 269 366 Malta 4 4 2 3 2 5 2 2 3 Polen 322 310 316 1060 1427 2820 3 325 2 873 2 013 Slovenien 7 3 4 8 5 10 14 17 17
Tjeckien och Slovakien 36 67 54 48 59 74 113 151 76
Ungern 74 63 44 79 65 123 174 192 159
Rumänien och Bulgarien 124 131 125 116 97 1 212 870 796
Bulgarien se 40 53 42 24 26 529 377 290 Rumänien nedan 84 78 83 92 71 683 493 506 Övriga Europa 1 082 928 1 083 909 1 012 1 300 1 362 1 289 1 623 Turkiet 451 442 587 495 509 625 662 583 739 Övriga Europa 631 486 496 414 503 675 700 706 884 Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Tabell 1 (fortsättning)
Inflyttade från utlandet efter födelseland till Stockholms län 2001-2009 Världsdel År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Födelseland OSS-länderna 641 580 618 722 854 1490 1 054 988 1 304 Armenien 20 25 20 27 38 64 63 45 61 Azerbajdzjan 10 2 15 30 43 246 57 58 76 Georgien 26 9 26 15 16 54 37 34 53 Kazakstan 35 31 34 51 32 101 45 29 70 Kirgizistan 4 2 12 12 38 32 32 23 29 Moldavien 12 10 13 7 5 6 22 18 38 Ryssland 348 330 314 306 275 482 390 393 471 F.d. Sovjetunionen 28 37 24 23 10 28 25 27 25 Tadzjikistan 5 2 6 5 4 14 11 15 22 Turkmenistan 5 2 3 4 5 8 1 3 2 Ukraina 98 85 78 126 110 180 160 179 185 Uzbekistan 10 16 21 65 238 143 116 82 134 Vitryssland 40 29 52 51 40 132 95 82 138 Afrika 1 280 1361 1455 1467 1708 2596 3 051 3 123 3 676 Nordamerika 836 727 724 687 714 810 816 957 1 019 Sydamerika 964 904 926 897 831 1235 1 151 1 225 1 282 Asien 4 948 5 023 4 478 3 741 4 197 8 280 8 792 7 683 8 194 Irak 2 074 2123 1206 584 878 3400 4 005 2 662 2 230 Iran 453 437 395 415 392 682 559 636 883 Övriga Asien 2 421 2463 2877 2742 2927 4198 4 228 4 385 5 081 Övriga världen 183 146 162 140 166 185 202 220 230 Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Tabell 2
Utflyttade till utlandet efter födelseland från Stockholms län 2001-2009 Världsdel
År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Födelseland
Totalt 10 651 10 858 11 251 12 510 12 814 15 777 15 584 13 904 11 201
Sverige 5 039 4 663 4 957 5 679 5 924 6 698 5 994 5 899 4 440
Norden utom Sverige och
Island 1 841 1 711 1 754 1 796 1 853 1 674 1 575 1 525 1 343
Danmark 187 202 189 203 201 191 198 161 165
Finland 1 333 1 198 1 233 1 275 1 313 1 138 1 041 1 042 891
Norge 321 311 332 318 339 345 336 322 287
EU15 utom Norden 1 119 1 238 1 179 1 331 1 213 1 630 1 815 1 392 1 366
Belgien 27 33 21 24 31 28 27 32 38 Frankrike 156 198 159 199 163 218 298 190 192 Grekland 128 168 186 174 187 215 260 203 129 Irland 40 43 39 28 45 48 58 29 30 Italien 75 89 84 86 80 104 134 90 91 Luxemburg 5 1 2 4 1 3 3 Nederländerna 106 99 62 71 50 95 79 69 75 Portugal 18 11 21 9 20 35 39 24 17 Spanien 80 95 83 135 186 99 125 Storbritannien och Nordirland 213 309 310 335 277 383 352 292 257 Tyskland 243 255 272 271 254 308 347 332 366 Österrike 28 33 24 37 23 57 34 29 43 De 10 nya EU-länderna (utvidgningen 1 maj 2004) 239 235 269 296 329 421 592 757 674 Cypern 7 7 15 8 7 8 9 6 5 Estland 30 28 35 48 44 49 78 64 58 Lettland 14 9 18 18 22 21 66 52 35 Litauen 9 9 8 21 12 20 45 67 48 Malta 4 2 2 1 8 3 2 0 Polen 100 102 104 126 142 202 275 436 413 Slovenien 1 2 2 3 5 3 7
Tjeckien och Slovakien 31 30 37 32 44 48 34 60 62
Ungern 43 48 50 40 56 62 77 67 46
Bulgarien och Rumänien
(utvidgningen 1 jan 2007) 44 58 42 45 79 117 179 176 Bulgarien se 9 28 15 14 22 33 64 79 Rumänien nedan 35 30 27 31 57 84 115 97 Övriga Europa 325 298 285 336 329 468 504 374 311 Turkiet 108 99 114 134 110 166 226 131 134 Övriga Europa 217 199 171 202 219 302 278 243 177 Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Tabell 2 (fortsättning)
Utflyttade till utlandet efter födelseland från Stockholms län 2001-2009 Världsdel År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Födelseland OSS 110 115 121 132 130 247 260 187 144 Armenien 1 1 1 2 2 3 4 3 Azerbajdzjan 1 2 3 3 4 Georgien 2 1 1 2 6 5 1 Kazakstan 1 1 2 4 4 4 6 1 Kirgizistan - 0 1 2 2 1 Moldavien 1 0 3 1 2 8 3 2 Ryssland 63 71 58 69 78 136 127 79 73 F.d. Sovjetunionen 30 30 46 33 25 55 53 37 21 Tadzjikistan 1 3 - 1 - 1 2 5 2 Turkmenistan 1 - - - - 1 1 0 0 Ukraina 10 5 8 19 11 35 34 22 18 Uzbekistan - - 1 2 2 3 8 13 12 Vitryssland - 2 - 1 3 6 9 8 6 Afrika 270 454 520 689 735 956 1 056 764 494 Nordamerika 492 542 437 445 423 936 698 469 397 Sydamerika 238 329 307 357 425 464 478 390 315 Asien 871 1 001 1 145 1 282 1 294 2 062 2 318 1 854 1 447 Irak 73 99 120 160 201 253 264 278 215 Iran 173 180 199 235 303 372 342 268 182 Övriga Asien 625 722 826 887 790 1 437 1 712 1 308 1 050 Övriga Världen 107 131 106 125 114 142 177 114 94 Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
