11 Svensk Frötidning nr 5 augusti 2006
Flera försök och undersökningar pågår just nu för att fastställa den bästa förfrukten till höstraps. Grödor som möjliggör tidig höst-oljeväxtsådd, god struktur och markfukt har god chans att vinna matchen. I väntan på fler resultat verkar tidigt mognande höstgrö-dor ligga bra till.
Text: Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning Fler och fler vill odla mer och mer raps. Samtidigt anammar allt fler det positiva i att odla på uttagen areal. Men var etablerar man höstraps om den uttagna arealen redan är od-lad? Eller om uttagsplikten är be-vuxen med vetestubb och kvickrot och inte räcker till för önskad höst-oljeväxtareal?
Direkt förfruktseffekt?
Inom ramen för Svensk Raps 20/20- projekt pågår flera undersökningar och försök att fastställa den bäs-ta förfrukten till höstraps. Om det verkligen finns en direkt förfrukts-effekt är svårt att avgöra med den kunskap vi har idag. Tidigt bruten träda kan ge positiva resultat genom att sådden sker tidigt och grödan får en god etableringsprocess. Sent skördat vete kan ge minst lika goda resultat genom att en tidspressad etableringsprocess ofta sparar på fukten i jorden och gynnar en snabb groning. Således är troligen etable-ringstidpunkten i kombination med markfukt viktiga faktorer för en bra etablering.
Stubbträda sämst förfrukt
– men vad är bäst?
Markfukt och struktur
Markfukt är ofta en bristvara som man måste hushålla med i augusti. Exempel finns på lantbrukare som eftersträvar att inom ett dygn efter att tröskan lämnat fältet få rapsfröet i jorden. Andra lantbrukare
priorite-rar jordbearbetning i mörker för att undvika förlust av vatten under da-gens varmaste timmar. De olika va-rianterna är troligen alla riktiga, det gäller att spara på fukten för att sä-kerställa en snabb groning.
Var i bilden markstruktur kom-Brobyggare. Bron mellan vall och höstraps är stark. Ju senare höstrapssådd desto bättre
Svensk Frötidning nr 5 augusti 2006 12
Vallen går mot strömmen
75 observationer i Skåne 1997-2005 med olika förfrukter till höstraps. Mätarsort Express. Det fi nns en tendens att höstsäd som förfrukt ger en högre rapsskörd än vårsäd.
Notera att detta inte är en regelrätt sammanställning av försök. Varje enskilt försöksled är unikt och är inte direkt jämförbart med andra försöksled. Man ska se sammanställningen som ett försök att försöka se mönster och tendenser, och ju fl er försök som jämförs ju större är sannolikheten att en verklig skillnad visas. Någon statistisk bearbetning kan inte göras. Motsvarande diagram fi nns för försök utanför Skåne. Materialet är litet men stubbträda tenderar att vara sämsta förfrukt. Det går inte i dessa observationer att peka ut en enskild gröda som bättre än en annan.
1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 5500 6000 5 10 15 20 25 30 Sådatum, augusti
höstkorn vårsäd träda vall ärt höstvete/råg
Fröskörd, kg/ha
mer in är svårt att peka på. Troligt är dock att graden av luckring i matjor-den och alven är av stor betydelse. Detta kommer särskilt att belysas i ett av de större markstrukturprojek-ten inom 20/20. Vi återkommer med resultat i Svensk Frötidning.
Erfarenheter av förfruksförsök I ett försök att fi nna den bästa för-frukten till höstraps har vi samman-ställt skörderesultat från sortförsök. Genom att studera sortförsök för att se hur olika förfrukter påverkar skörden på efterföljande höstraps har skörd, förfrukt och i en del fall sådatum jämförts. Det bör noteras att detta inte är en regelrätt sam-manställning av försök. Varje enskilt försöksled är unikt och är inte direkt jämförbart med andra försöksled. Det är alltså en chansning för att se om någon erfarenhet kan vinnas. En
tanke är att ju fl er försök som jäm-förs ju större är sannolikheten att en verklig skillnad visas. Någon statis-tisk bearbetning kan inte göras.
Totalt kan vi redovisa 197 stycken försök i landet under perioden 1997-2005. Försöken har delats upp i det skånska odlingsområdet och områ-det utanför Skåne. Av de 197 försö-ken har 149 kunnat analyseras med avseende på sådatum. Jämförelser-na har gjorts på mätarsorterJämförelser-na Ex-press och Status.
I Skåne förekommer i princip inte stubbträda som förfrukt. Det fi nns en tendens att höstsäd som förfrukt ger en högre rapsskörd än vårsäd. Utanför Skåne är materialet litet men stubbträda tenderar till att vara sämsta förfrukt. Materialet med an-dra förfrukter än träda är dock litet varför det inte går att peka ut en en-skild gröda som bättre än en annan.
Såtid och förfrukt
Såtid i relation till skörd ger väldigt lite resultat om alla försök jämförs oberoende av förfrukt. Såtid relate-rad till avkastningen för respektive förfrukt är intressantare och visas i diagrammet (svag korrelation). För de fl esta förfrukterna minskar skör-den ju senare man sår höstrapsen. Vall avviker och ger högre skörd vid senare sådd i hela landet. Vad detta exakt beror på är svårt att av-göra. Det kan vara så att sent bruten vall ger lite bättre struktur och lite bättre etablering. Samtidigt han-terar jorden bättre sena och blöta septemberregn och får rapsen att växa sig lite större lite senare på sä-songen.
Regelrätta förfruktsförsök fi nns idag bara på Gotland. Försöket kom-mer att skördas för andra gången nu i höst. I väntan på skörd har projekt 20/20 genomfört ett fl ertal mark-fysikaliska undersökningar i årets försök. Dessa undersökningar visar att penetrometertrycket, d.v.s. styr-kan av markpackning, i matjorden är högre i stubbträda och vårkorn än i höstvete, ärter och träda med fång-gröda. Vad har denna packning, be-roende av förfrukt, för betydelse? Svaret får vi i höst.
Praktiska erfarenheter
Resultaten är svårtolkade och inte entydiga men det kan likväl vara in-tressant att göra några praktiska re-fl ektioner. Tidspress kan medföra mycket kort tid mellan tröskning och höstrapssådd, vilket troligen kan gynna rapsens etablering. Vad som är en tidig förfrukt till raps varierar mycket mellan olika lokala förhål-landen.
Tidigt höstvete och höstkorn fung-erar som förfrukt med gott resultat hos många lantbrukare i Sydsverige. I Östergötland och Västergötland kanske tidigt vete inte alltid är ti-digt nog. Kanske kan titi-digt 6-rads-korn vara ett alternativ. Avsättning fi nns till foder- och etanolfabriker. I Mälardalen råder en stor
efterfrå-13 Svensk Frötidning nr 5 augusti 2006
Höstspannmål är bra förfrukt till höstoljeväxter
gan på råg. Råg har visat sig fungera utmärkt som förfrukt både till höst-raps och höstrybs.
Att etablera raps efter halmrika förfrukter kräver större mängd kväve på hösten än efter stubbträda. Öka kvävegivan med 10-20 kilo per hek-tar jämfört med träda som förfrukt. Sker sådden sent, särskilt i Mel-lansverige, är det extra viktigt med kvävet för att få rapsen att snabbt växa sig tillräckligt stor.
Allt detta visa att det finns alter-nativ till stubbträda som förfrukt till höstoljeväxter. För det vi vet säkrast är i varje fall att stubbträda är säm-sta förfrukt till höstoljeväxter. v
Fotnot: Resultat från projekt 20/20 läggs
fortlöpande ut på Svensk Raps AB hemsida www.svenskraps.se. Det går även bra att kontakta projektledare Albin Gunnarson tel 040-22 53 42.
Råg
I Mälardalen råder en stor efterfrå-gan på råg. Råg har visat sig fung-era utmärkt som förfrukt både till höstraps och höstrybs.
Tidigt 6-radskorn
Man nämner ofta vete som förfrukt till höstraps. Men i Östergötland och Västergötland kanske tidigt vete inte alltid är tidigt nog. Tidigt 6-radskorn kan vara ett alternativ. Det finns bra avsättning till foder- och etanolfabriker.
