• No results found

Klöverspetsvivlar i rödklöverfröodling – naturliga fiender hjälper till

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Klöverspetsvivlar i rödklöverfröodling – naturliga fiender hjälper till"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

16 Svensk Frötidning 3/09

Klöverspetsvivlar i

rödklöverfröodling

– naturliga fiender hjälper till

Ett examensarbete vid Lunds Universitet visade att andelen klöverspetsvivlar som parasiteras av naturliga

fiender kan vara så hög som närmare 40 procent. Parasiteringen är då av ekonomisk betydelse och påverkar

sannolikt skördenivån.

Text & foto: Ola Lundin, examensarbetare vid Lunds universitet

tillräcklig pollinering samt angrepp av in-sektsskadegörare är två skörde begränsande faktorer inom klöverfröodlingen. I ett nytt forsk-ningsprojekt vid Sveriges lant-bruksuniversitet undersöks hur pollinering och biologisk kontroll i klöverfröodling påverkas av det omgivande landskapets utform-ning. Biologisk kontroll innebär att skadedjurets antal, och därmed skadeverkan, hålls nere av natur-liga fiender.

Under 2008 har jag närmare studerat skadeinsekterna och de-ras naturliga fiender i rödklöver. Före komsterna av insektskadegö-rare har undersökts med fångst-skålar som stått ute i skånska rödklöverfröfält. Dessutom har blomhuvuden samlats in från samtliga fält för framkläckning av skadegörare och deras naturliga fiender.

Mer vivel – mindre skörd

Olika arter av klöverspetsvivlar stod för 95 procent av alla infång-ade insektsskinfång-adegörare. Övriga 5 procent bestod av bladvivlar och ärtvivlar. Det fanns ett samband mellan höga förekomster av klöver-spetsvivel och lägre skördar. Jag har gjort uppskattningen att en

klöver-spetsvivel per blomhuvud betyder en skördeförlust på cirka 35-40 kilo per hektar. Överlag blev dock skör-darna goda trots klöverspetsvivelns skadeverkan, med en medelskörd från fälten i undersökningen på omkring 500 kilo per hektar. Det-ta var förmodligen en följd av god pollinering och i övrigt goda för-hållanden under säsongen.

Vivlarnas skadeverkan sker un-der en utdragen tidsperiod och i många fall anlände de dessutom i stort antal till fälten först när blomningen kommit igång.

Be-kämpningsmedel har en begrän-sad verkningstid och försiktighet bör iakttas för att inte påverka den för klöverfröodling så viktiga pol-lineringen genom en senarelagd bekämpning i blommande gröda. Detta är faktorer som försvårar den kemiska bekämpningen och begränsar dess effekt.

Naturliga fiender hjälper till

I klöverspetsvivelns fall är de na-turliga fienderna parasiterande ste-klar som lägger ägg på vivlarnas larver i blomhuvudet. Stekellarver

O

Fruktar steklar. Klöverspetsvivlar kan göra stor skada i rödlöver. Men parasiterande stekellarver hjälper till att hålla nere antalet vivlar.

(2)

Svensk Frötidning 3/09

utvecklas i vivellarven och dödar den slutligen. I undersök-ningen varierade andelen klöverspetsvivlar som parasiteras av naturliga fiender kraftigt mellan olika fält, från någon en-staka procent till närmare fyrtio procent (se figur). När para-siteringsgraden är så hög blir parasitsteklarnas arbete ekono-miskt intressant och påverkar sannolikt skördenivån. Mycket lite är känt om dessa parasitsteklar, men organismgruppens generella livsmiljökrav är lika pollinatörernas.

Det kan därför antas att de liksom humlorna trivs i ett bru-tet landskap med gott om möjliga boplatser och föda för de fullbildade steklarna i form av nektar och pollen. Framöver vill vi ta reda på mer om klöverspetsvivelns naturliga fiender och på så sätt få information om hur vi kan förvalta och ut-nyttja dem för att reglera angrepp av klöverspetsvivlar i röd-klöver. Detta är särskilt intressant eftersom kemisk bekämp-ning inte verkat vara effektivt för att reglera vivelangrepp i de fält som ingår i undersökningen. «

Mer info på forskningsprojektets hemsida www2.ekol.slu.se/clover

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 12 10 8 6 4 2 0 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Klöverspetsvivlar Parasiteringsgrad A nd el v iv la r p ar as ite ra de a v na tu rli ga fi en de r, % Fr amk läckta k

löverspetsvivlar per blomhuvu

d 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

12

10

8

6

4

2

0

50

45

40

35

30

25

20

15

10

5

0

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Klöverspetsvivlar

Parasiteringsgrad

A nd el v iv la r p ar as ite ra de a v na tu rli ga fi en de r, % Fr amk läckta k

löverspetsvivlar per blomhuvu

d

Här finns fälten

Förekomst av klöverspetsvivel och biologisk kontroll av denna i 14 skånska rödklöverfröfält 2008

References

Related documents

3 Martin Eriksson 4 Robin Eriksson 5 Jenny Friskman 6 Marina Jacobsson 7 Jeanette Javidi Agheli 8 Anna Jonsson. 9 Inga Lill Karlbrink 10 Catrin Larsson 11 Andreas Lindell 12

Övning 21 Mätningar från radioaktiviteten av träkol från Lascaux- grottan i Frankrike gav år 1950 0.97 sönderfall/år/g medan levande materia gav 6.68 sönderfall/år/g. För

För studiens syfte, att undersöka Djurens Rätts sätt att positionera sig själva i förhållande till andra aktörer i texterna, är därför pressmeddelanden ett

Det är svårt att tänka sig att dessa grova dikter förläts, men det berättas hos Suetonius att Caesar, trots att han erkände att Catullus verser om hans gunstling Mamurra

För att skapa en relation måste sjuksköterska och närstående mötas. Detta möte är inte frivilligt och ingen väljer den andra. Som sjuksköterska kan du inte lämna mötet,

Sjätte bänken läggs med åtta skottkärror gammal ströbädd som sönderdelas så smått som möjligt och blandas med halm för att få ytterligare volym och luft i

Inom ramen för detta arbete handlar begreppet skolutveckling om att allt som sker i skolan skall syfta till positiva förändringar i klassrummet som gör att fler

Karbonat kan reagera med vatten till vätekarbonat, som i lätt sur lösning bildar koldioxid och vatten.. Men vatten kan också lösa en del koldioxid (mer ju kallare vattnet är),