SVENSKFRÖTIDNING NR9 DECEMBER2001
12
Text & Foto: Kjell Gustafsson, Lantmännens växtodlingsdivision Mats Söderström, Forskning och utveckling, Svenska Lantmännen
I mitten av 90-talet började
tillämpningen av det vi kallar
precisionsodling. Då kunde
tröskor förses med
skörde-karteringsutrustning och vi
började använda
DGPS-utrustning i samband med
markkartering. Idag är ca
200 skördetröskor i landet
försedda med teknik för
skör-dekartering. Det betraktas
som standard att
provpunk-ter för markkarprovpunk-tering
posi-tionsbestäms med DGPS.
Baserat på markkartering är varie-rad spridning av kalk den åtgärd som fått störst omfattning i prakti-ken. Idag finns ett antal entrepre-nörer som har möjlighet att helt automatiskt sprida varierade kalk-mängder enligt en kalkningskarta baserat på pH, ler- och mullhalt. Varierad tillförsel av växtnäring grundat på skördekarta och/eller markkarta har tidigare inte tilläm-pats i någon större skala, men nu finns billig styrteknik baserat på vanlig pocketdator tillgänglig. Så nu kan alla mark- och skördekartor börja användas i den praktiska precisionsodlingen. Något som snabbt etablerat sig i praktiken är kvävekomplettering med Hydro N-Sensor. Under 1998 kom den första försökssensorn till Sverige och
under den gångna säsongen har drygt 20000 ha kompletterings-gödslats med kväve av 22 entre-prenörer. Och nu kommer även sensorer för on-line mätning av markegenskaper. I höst erbjuder AnalyCen AB en ny form av jordart-skartering där man direkt i fält mäter markens ledningsförmåga som har ett starkt samband med lerhalten,
Gårdsplan Precision kan styra gödselspridaren Den utrustning som krävs för att automatiskt tillföra en varierad mängd av ett visst produktionsme-del har tidigare normalt varit för dyr och för specialiserad på vissa maskinfabrikat för att vara en moti-verad investering på gårdsnivå. Men nu i höst har ett alternativ som löser båda dessa knutar blivit tillgängligt. Dataprogrammet GårdsPlan Precision kostar betyd-ligt mindre än andra alternativ och alla förekommande maskinfabrikat kan styras med utrustningen. Gårdsplan Precision är en svensk version av ett amerikanskt pro-gram, Farm Site Mate, som har stor internationell användning inom praktisk precisionsodling.
GårdsPlan Precision är ett paket bestående av både datorutrust-ning och program.
Datorutrustningen består av fick-datorn COMPAQ iPAQ plus en GPS. Programmet kan kommunice-ra med kartprogkommunice-rammet
GårdsKarta, som tillsammans med växtodlingsprogrammet DataVäxt är stommen i GårdsPlan-koncep-tet. Programmet kan också enkelt använda de styrfiler som
Lantmännens PrecisionsSupport och andra rådgivare kan skapa utifrån mark- och skördekartering.
Programmet
består av tre moduler
Beroende på användning behöver man en, två eller alla tre av pro-grammets moduler.
Grundmodulen heter Kartläggning (Basic). Den fungerar tillsammans med de flesta GPS-mottagare. Med denna modul kan man köra runt skiftet och få en karta med skiftesgränser. Man kan också
mar-Ny teknik för praktisk
precisionsodling
Med Farm Site Mate i handdatorn (och om den som på bilden kopplas till en GPS-utrust-ning) kan man lätt både lägga in egna data i fält liksom styra gödselspridaren med hjälp av en gödningskarta.
SVENSKFRÖTIDNING NR9 DECEMBER2001 13
kera positioner för punkter, diken, jordledningar och områden med ogräsproblem, andra skador och dikningsbehov. Redan med grund-modulen kan man kommunicera med andra kartprogram.
Datainsamling (Scouting) heter den andra modulen. Med hjälp av denna kan man hitta tillbaks till gamla provpunkter och lägga in bakgrundskartor för navigering. Man kan också ange valfria egen-skaper för egna kartobjekt och navigera med en inbyggd kom-pass. Den tredje modulen heter Styrning (VRA - variabel applicer-ing) och är den del som kan styra olika gödselspridare, ogrässprutor och såmaskiner. Den kan styra de flesta förekommande elektroniska styrutrustningar.
Varierad gödsling med gårdens utrustning Med det nya programmet är det praktiskt och ekonomiskt möjligt att precisionssprida gödsel med egen utrustning. Kvävegivan kan nu anpassas efter tidigare års skörde-karteringar eller efter jordart. Med en NPK- eller NP-produkt tillförs samtidigt den mängd P och K som motsvarar underhållsbehovet av dessa ämnen. Väljer man att tillföra kväve (lämpligen i kombination med svavel) för sig och P, K eller PK separat har man möjlighet att styra N efter skördekarta och P och K efter markkarta. Nackdelar är då att hela arealen skall köras över flera gånger med olika gödselmedel och att kadmiumtillförseln blir högre.
Därför rekommenderas att under-hållsbehovet av P och K tillförs med sammansatta gödselmedel med låg kadmiumhalt och att man kompletterar med P, P- eller K-produkter på de delar av fälten som har låga markvärden. Detta kan då göras någon eller några gånger i växtföljden. Samma sak gäller för koppar och magnesium. Hydro Koppargödsel och kiserit är då lämpliga produkter. Finns
samti-digt ett kalkbehov tillförs lämpligen magnesium i samband med kalk-ning med dolomitkalk. Men även kalkningen skall ju göras med pre-cision och fler och fler spridarentre-prenörer satsar nu på utrustning för precisionskalkning.
Bättre markkartering med EM38 EM38 är en utrustning som mäter markens elektriska ledningsförmå-ga. Ledningsförmågan har ett starkt samband med jordens ler-halt så det är indirekt lerler-halten som registreras. Tekniken bygger på en sensor som dras på en släde över fältet. Tillsammans med en DGPS registreras variationer i mar-kens ledningsförmåga.
Undersökningar från både
Danmark och Sverige visar att man med mätning med denna
utrust-ning kan förbättra markkarteringen väsentligt utan att öka antalet provpunkter. Bäst är att kartlägga fälten före markkartering och sedan med hjälp av mätningen lägga fast de mest lämpliga posi-tionerna för jordprovtagning. Normalt körs utrustningen med 24 m mellan mätlinjerna. Har man redan en aktuell markkarta kan EM-mätningen användas för att beräkna värdena mellan provtag-ningspunkterna betydligt säkrare än med bara vanliga karteringsme-toder. Mätning med EM38 är alltså ett bra komplement till den vanli-ga markkarteringen och ersätter den inte. Men utrustningen gör det möjligt att ännu säkrare än tidigare göra kalknings- och gödslingskartor som rätt beskriver fältens behov av varierad tillförsel.
Punkterna är K-HCI från markkartering Färgnyanser i bakgrunden indikerar EM-data
< 50 mg/100 g 50 - 75 75 - 100 100 - 125 125 - 150 150 - 175 175 - 200 200 - 225 225 - 250 > 250
Kartbilden över data från mätning med EM38 är normalt starkt kopplad till lerhaltens variatio-ner. Här har punktvärden med K-HCl (som också är starkt kopplat till lerhalten) från en vanlig markkartering lagts ovanpå en karta med EM-data. Man kan se att provpunktens placering är viktig om man ska fånga upp variationen på fältet.
SVENSKFRÖTIDNING NR9 DECEMBER2001
14
Hydro N-Sensor mäter reflekterat ljus
N-Sensorn har utvecklats av Hydro Agri och har i Sverige praktiskt använts i spannmål sedan 1999. Sensorn mäter det ljus som natur-ligt reflekteras från grödan. Den mäter inom det våglängdsområde som har samband med klorofyll-halt och mängd biomassa.
Dataenheten räknar fram två olika våglängdskombinationer, en för kvävestatus och en för att bedöma mängden biomassa.
N-sensorn är utrustad med fyra sensorer som mäter grödan i fyra vinklar från traktorn. Dessutom finns en sensor som kompenserar för den aktuella instrålningen av solljus. På så sätt blir den mindre känslig för molniga förhållanden. Den uppmätta reflektansen räknas om till ett kvävebehov med utgångspunkt från de kalibrerings-data som läggs in. Utrustningen kan kalibreras i fält på några olika sätt. Brukaren anger ett medelvär-de och medelvär-det intervall inom vilket givan ska variera. Från dataenhe-ten skickas information till sprida-rens styrsystem som regleras kon-tinuerligt under körningen. När sensorn sedan kör över fältet anpassas kvävegivan i förhållande till den angivna genomsnittsgivan. N-Sensorn är normalt kopplad till en DGPS-utrustning. Då kan man
få en spridningskarta över fältet. Det ger en bra möjlighet att jämfö-ra den variejämfö-rade gödslingen med skördekartan.
Främst provad i stråsäd
Försök i vete har i genomsnitt visat att användning av N-sensorn ofta resulterar i ett par procents högre skörd och ofta en något högre pro-teinhalt. Framförallt har jämnare proteinhalter erhållits. Detta är viktigt framförallt för brödspann-mål och maltkorn. Ofta ger N-Sensorn en totalt sett lägre kväve-giva och kvävet utnyttjas mer
effektivt. En bättre anpassad kvä-vegiva minskar också risken för liggsäd och svampsjukdomar. Många lantbrukare som använt tekniken kan nu vittna om mindre liggsäd. Några mätningar har också gjorts i vallgrödor, oljeväxter och potatis, men där är erfarenheterna fortfarande mer begränsade. Utvärdering av årets mätningar i olika grödor och olika stadier pågår och det är mycket sannolikt att utrustningen framöver kommer att kunna användas i betydligt fler tillämpningar än vad som hittills varit fallet. ■
Mätning med EM38. Instrumentet dras av en 4-hjulig motorcykel som utrustats med GPS.
Med Hydro N-sensor monterad på taket registreras grödans reflektans och kvävebehovet beräknas direkt. Gödningsspridaren styrs kontinuerligt.
