Kandidatuppsats
Samhällsanalys och kommunikation inriktning Medie
och kommunikationsvetenskap 180hp
Medias framställning av genus och
föräldraskap
En kritisk diskursanalys av normer kring genus och
föräldraskap i tidningen Vi Föräldrar
Medie- och kommunikationsvetenskap
15hp
Medias framställning av genus och föräldraskap
En kritisk diskursanalys av normer kring genus och föräldraskap i tidningen
Vi Föräldrar
Sammanfattning/Abstract:
Titel: Medias framställning av genus och föräldraskap Författare: Michaela Löfgren Ndoja & Sofia Ta Handledare: Malin Hallén
Examinator: Martin Danielsson
Typ av arbete: Examensarbete för kandidat i medie- och kommunikationsvetenskap [15 hp] Termin: VT20
Antal ord: 13629
Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur normer kring genus och
föräldraskap konstrueras i tidningen Vi Föräldrar under år 2019. För att kunna uppnå syftet kommer följande frågeställningar att besvaras:
● Hur framställs kvinnor och män som föräldrar ur ett genusperspektiv i de utvalda artiklarna från Vi Föräldrar?
● Vilka normer kring föräldraskap kan vi se är genomgående i de utvalda artiklarna?
Metod och material: En kritisk diskursanalys som använder Faircloughs tredimensionella
analysmodellen för att analysera tolv artiklar från tidningen Vi Föräldrar.
Huvudresultat: Studien resulterade i att artiklar från tidningen Vi Föräldrar upprätthåller
normer kring att mannen ska försörja familjen och kvinnan ska ta hand om hemarbetet. Däremot argumenterar majoriteten av artiklarna för att dela upp ansvaret för omvårdnaden av barnet. Mamman framställs vara mer känslosam och omhändertagande jämfört med pappan och kan därav ses som den primära föräldern. Den vanligaste föräldrarkonstruktionen som förekom i artiklarna var att föräldrar består av ett romantiskt heterogent par. En öppen och ärlig
kommunikation mellan förälder och barn är också uppmärksammat.
Innehållsförteckning
1. Inledning 4
1.1 Problemformulering 5
1.2 Syfte och Frågeställning 5
1.3 Disposition 6
2. Tidigare forskning 7
2.1 Sammanfattning av redovisad forskning 10
3. Teoretisk referensram 12 3.1 Kritisk teori 12 3.2 Diskurs 13 3.3 Socialkonstruktivism 14 3.4 Mediarepresentation 14 3.5 Genuskontrakt 15 3.6 Föräldrastilar 16 3.6.1 Auktoritär 16 3.6.2 Auktoritativa 16 3.6.3 Tillåtande 17
3.7 Sammanfattning av de teoretiska perspektiven 17
4. Metod 19
4.1 Metodval 19
4.1.1 Kritisk diskursanalys 19
4.1.2 Den tredimensionella modellen 20
4.2 Urval och avgränsning 21
4.3 Tillvägagångssätt vid datainsamling 22
4.4 Tillvägagångssätt i analys 23
4.5 Forskningsetiska överväganden 24
4.6 Reliabilitet och validitet 24
4.6.1 Tillförlitlighet 25
4.7 Metod kritik 26
4.8 Empiriskt material 27
5. Analys och resultat 29
5.1 Hur är texten utformad och vem är den riktad till? 29 5.2 Vilka normer kring genus framkommer i artiklarna? 33 5.3 Vilka normer kring föräldraskap framkommer i artiklarna? 36
5.4 Sammanfattning 39
6. Diskussion och slutsats 41
6.1 Diskussion 41
6.2 Slutsats 44
6.3 Förslag till vidare forskning 45
1. Inledning
Det viktigaste som finns för de flesta föräldrarna är deras kärlek till sitt barn. Alla barn behöver föräldrar och vuxna i sin omgivning för vägledning, uppmuntran och kärlek. Hur ett barn blir uppfostrat har stor betydelse för dess självförtroende och självkänsla. Bara under de senaste sex åren har det fötts ca 115 000 barn per år, vilket är 25 000 mer per år i jämförelse med början av 2000-talet, skriver Statistikmyndigheten SCB (2020).
I det svenska samhället har media har en stor och ständig påverkan på människor. Det dyker ständigt upp nya frågor och behovet av mer information är stort. Med den teknologiska
utvecklingen kan det idag, 2020, sökas information med hjälp av ett knapptryck på en dator eller mobiltelefon. Däremot finns traditionella medier som tidningar fortfarande kvar. För att vara en bra förälder finns det osynliga regler eller normer som en individ upplever är något som
förväntas följas. En norm kan förklaras som en bestämmelse över hur någon bör agera i en situation. Normer skapas så att människor kan förhålla sig till samhället, de finns för att vi ska kunna fungera tillsammans (Folkhälsomyndigheten, 2020). Ett exempel är att människor står i kö till kassan, det finns inga lagar på att människan måste agera på det sättet, dock gör vi det
iallafall för att samhället ska kunna vara organiserat. Gestaltningar och representationer skapade av olika medier bidrar till normer och ideal, detta genom att exempelvis framföra ett beteende som anses som det rätta. Som en nybliven förälder kan det vara svårt att veta hur den ska
förväntas bete sig och agera, och söker därav en vägledning samt bekräftelse för vad som är rätt. Människor söker därför information och agerar enligt de förväntningar som samhället
kommunicerar via medier. Idag finns det många källor för att få tag i information, speciellt information kring föräldraskap.
Vi kommer i denna studie att studera hur normer kring genus och föräldraskap gestaltas i tidningar, specifikt Vi Föräldrar. Tidningen startades 1968 och stod för något nytt och
utmanande: ‘’ett aktivt, delat föräldraskap och en modernare syn på barn’’ (Vi Föräldrar, 2008). I tidningen, som publicerar tolv nummer per år, hittas artiklar som rör i princip allt kring barn och föräldraskap, skriver de på sin hemsida. Denna tidning valdes eftersom att det är en av de största
föräldrartidningarna i Sverige. Det förekommer flera olika inriktningar kring föräldraskap som tidningen tar, studien vill däremot studera vilka normer kring genus och föräldraskap som förmedlas.
1.1 Problemformulering
Medias porträttering är en bidragande faktor till föreställningar om hur kvinnor och män bör vara och se ut (Kleberg, 2006). Mediernas uppgift är att spegla samhället. Många gånger är det media som formar hur individer ska tänka, på grund av deras gestaltningar och representationer
(Kleberg, 2006). Människan är den som formar normerna, som i sin tur gestaltas i medier för att nå ut till allt fler människor. Normer i samhället kan forma oss till hur vi ser på manliga och kvinnliga egenskaper och då också hur en förälder förväntas vara och vidare vilka egenskaper mamma och pappa ska ha. Med hjälp av det teoretiska ramverket hjälper kritiskt teori, diskurs, socialkonstruktivism, medierepresentation, genuskontrakt och föräldraroller att förstå vilka normer som gestaltas i en av Sveriges största föräldratidningar och därmed se hur dessa normer kan bidra och påverka osäkra föräldrars syn på sitt agerande. Studiens mål är att bidra med ytterligare kunskap om hur medier har en roll i att förmedla normer ut till samhället. Därmed kan studien bidra till ämnesområdet och få fram ett resultat som kan finna ett samband till tidigare studier eller få fram ett resultat som skiljer sig från de tidigare studierna. Med intresse för detta samhälleliga problem om att medier präglar människans tankar och agerande vill studien därför undersöka området för att ta reda på om det framkommer typiska normer kring genus och föräldraskap i Vi Föräldrar 2019.
1.2 Syfte och frågeställning
Medier kan skapa avtryck på en nybliven förälder som tar sig ut i medier för att söka på information kring hur den ska göra för att kunna ta hand om sitt barn. Därmed kan det riskeras att en osäker förälder tror att det är så den förväntas vara och agera. Syftet med studien är att studera hur normer kring genus och föräldraskap konstrueras i tidningen Vi Föräldrar under år 2019 med hjälp av våra egna tolkningar, studiens tidigare forskning och teoretiska ramverk.
Studien bidrar med kunskap till det samhälleliga problem som studien syftar till att undersöka. För att kunna uppnå syftet kommer följande frågeställningar att besvaras:
● Hur framställs kvinnor och män som föräldrar ur ett genusperspektiv i de utvalda artiklarna från Vi Föräldrar?
● Vilka normer kring föräldraskap kan vi se är genomgående i de utvalda artiklarna?
1.3 Disposition
Uppsatsens disposition utgörs av sex kapitel. Det första kapitlet av uppsatsen har en inledning, det bör ses som läsares introduktion till innehållet i uppsatsen. Syftet och frågeställningen presenteras för få en fördjupad förståelse av de frågeställningar som studien utgår ifrån, som genomsyrar hela uppsatsen. Det andra kapitlet innehåller en redogörelse för tidigare forskning kring föräldraskap, genus och medier som denna studie intresserar sig för. Det tredje kapitlet introducerar det teoretiska ramverket för studien. Först beskrivs kritisk teori följt av begreppet diskurs, socialkonstruktivism, medierepresentation, genuskontrakt och slutligen föräldrastilar. Det fjärde kapitlet är metoddelen i uppsatsen, här redovisas och motiveras uppsatsens val av metod vilket är kritisk diskursanalys. I detta kapitel redovisas vidare studiens steg och vägval i forskningsprocessen, metoder för urval av textmaterial och analytiskt tillvägagångssätt. Sedan beskrivs forskningskvalitet som validitet, reliabilitet och etiska överväganden i studien samt metodkritik. Det femte kapitlet är uppsatsens resultatavsnitt där artiklarna analyserats enligt beskrivningen i metodkapitlet. Slutligen består det sjätte kapitlet av diskussion och slutsats där uppsatsens sammanfattade resultat förstås utifrån teoretiska ramverket och tidigare forskning. I detta kapitel ges även förslag till fortsatta studier.
2. Tidigare forskning
Kommande kapitel består av en forskningsöversikt över tidigare forskning som är relevant för studien och forskningsfältet. Kapitlet kommer redogöra forskning för att skapa en förståelse för hur området kring genus och föräldraskap ser ut i föräldratidningar runt om i världen. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av den redovisade forskningen.
Vår studie vill undersöka om det finns några tydliga skillnader på hur normer kring genus och föräldraskap framkommer i en svensk föräldratidning. Det finns en hel del forskning som visar på att det finns könsskildringar i föräldraskapet. Exempelvis har det gjorts en liknande studie som jämfört Storbritannien med Sverige.
Kathy Tian (2017) har undersökt två fysiska tidskrifter, från Storbritannien Prima Baby och från Sverige Vi Föräldrar, genom en visuell semiotisk analys. Hon har därmed analyserat texter utifrån föräldraroller och kön. Semiotisk analys användes för att analysera annonser av brittisk och svensk kultur för att analysera i vilken utsträckning kulturell orientering påverkar
könsrepresentation (Tian, 2017). Studien påstår att tidningarna från Storbritannien och Sverige kunde indikera på att det fanns en skillnad i könsrepresentationen. Tian (2017) uppmärksammar att båda föräldrarna i Vi Föräldrar spelar växelvist passiva och aktiva roller som behandlar män och kvinnor lika i sina roller som föräldrar. Prima Baby har åt andra hållet mer passiva mödrar och aktiva fäder i följt av den traditionella genusideologin, kvinnan tar dock en mer vårdande roll medan männen går ut i världen. Tian (2017) menar också att både Sverige och Storbritannien framställer kvinnan som ren och vårdande. Studien tyder på att kvinnors moderskap är moralisk, uppmuntrande samt omhändertagande om barnet, medan mannen exempelvis kör bil. Studien visar avslutningsvis att Sverige placerar föräldrar i mer könsneutrala roller, medan Storbritannien gör det motsatta (Tian, 2017). Därmed vill denna studie undersöka om resultatet kan konfirmeras eller få fram ett resultat som skiljer sig.
Gustav Westberg (2016) har även han analyserat texter om föräldrarollen utifrån kön. Studien studerade texter i redaktionellt material och annonser i tidskrifter publicerade på 1870-, 1940-
och 2010-talet som speglar föräldraroller. Westbergs (2016) studie visade på att moderskapet är mer dominerande i tidskrifterna under dessa årtionden. Förklaringen till detta är att rollen som moder är en separat del av föräldraskapet vilket tydliggör att bandet mellan mamma och barn är något unikt, något som inte kan finnas mellan pappa och barn (Westberg, 2016). Det kallar Westberg (2016) för den ‘’normativa moderliga omsorg’’. Under 2010-talet visade det sig att faderskapet legitimerades genom diskurser om ekonomisk rationalitet, individutveckling och valfrihet. Till skillnad från 1940-talet då faderskapet legitimerades genom engagemang i konkreta och vardagliga hushållsbestyr, vilket bidrog till att faderskapet återspeglade jämlikhet (Westberg, 2016). Faderskapet under 2010-talet representerades i sin tur som ett val, vilket Westberg (2016) menar bidrar till att den manliga positionen tillskrivs makt. Gentemot
moderskapet som inte har lika mycket val utan det blir mer ett måste att ta rollen som förälder. Genom att ta sig an positionen som en närvarande pappa, erbjuds männen en ekonomisk och individorienterad makt inom familjen till skillnad från kvinnan. I helhet representeras kvinnor främst som ansvarsfulla mödrar och som den primära föräldern jämfört med männen som får välja att ta rollen (Westberg, 2016). Genom Westbergs (2016) studie kan forskningen se om det förekommer idag att kvinnor ses som den primära föräldern som är mer ansvarstagande och att fadern ses som den sekundära föräldern med ekonomiskt bidrag.
En annan studie analyserade hur faderskap porträtterades i fem amerikanska föräldratidningar, där Schmitz (2016) betonar att faderskapets roll inom barnomsorgen är en sekundär position i förhållande till modern, då modern placeras i den primära positionen, precis som Westberg (2016) också förklarade. Det menas att könsskildringen av föräldraskap ger modern det primära ansvaret för barnet. Genom att visa fadern som den sekundära deltagaren i föräldraskapet så förmedlar tidningarna att inom föräldraskapets könshierarki förblir faderskapet lägre än
moderskapet. Studien visar dock på att faderskapet är den som enligt historia och stereotyper är den som är försörjaren i familjen. Denna ståndpunkt är relaterad till fäders manlighet och detta kulturella budskap förstärker den stereotypa maskuliniteten (Schmitz, 2016). Schmitz (2016) påstår därmed att faderskapet och den manliga rollen betonas oftare som försörjare snarare än ett faderskap i samband med känslor, eftersom känslor ses som en svaghet för män som är
stereotypiskt maskulina. Vidare menar Schmitz (2016) att män kan känna känslor av rädsla, ambivalens, inkompetens och stress när de blir nyblivna fäder. De framställs i tidningarna som osäkra på sina känslor och brist på effektiva föräldrakunskaper när de tar hand om barnet (Schmitz, 2016). Studien kan förhålla sig till Schmitz (2016) genom att ta reda på och konfirmera att modern är den som håller den primära positionen som förälder, vilket isåfall skulle motstrida resultatet från Tian (2017). Studien kan också ta reda på om mäns känslor ses som en svaghet i Sverige såväl som det framkommit i de amerikanska tidningarna.
Genom studiens analytiska verktyg kommer analysen även undersöka hur tidningen Vi Föräldrar riktar sina artiklar till föräldrar. Finns det information som är användbar för både mannen såväl som kvinnan? Detta är något Sunderland (2006) har studerat. Han analyserade om olika
föräldratidskrifter riktar sig till båda föräldrarna eller bara åt mödrar. Sunderland (2006) studerade artiklar från de amerikanska föräldratidningarna Baby Years, Parenting och Parents och kunde vidare konstatera att majoriteten av artiklarna från de amerikanska föräldratidningarna riktar sig mot båda föräldrarna och ett fåtal enbart mot mödrar. Studien analyserade amerikanska tidningar men är ändå relevant till denna studie eftersom studien vill undersöka om det är
samma, liknande eller helt motsatt angående vem artiklarna riktar sig till i den svenska tidningen Vi Föräldrar. Sunderland (2006) förklarar vidare att tidningsartiklarna inte använder bestämda pronomen och substantivfraser vilket gör att artiklarna riktar sig mot en större målgrupp och inte enbart manlig förälder, kvinnlig förälder, gemensamt föräldraskap eller en ensamstående
förälder. Även om artiklarna är till störst del riktat åt båda föräldrarna i språket betraktar
tidningsartiklarna fadern som en deltids förälder till skillnad mot modern som betraktas som den primära inom barnomsorgen. Detta påstår även de tidigare nämnda studierna av Westberg (2010) och Schmitz (2016). Bäck-Wiklund och Bergsten (2010) påstår liknande, men diskuterar mer vad dem olika rollerna gör. Författarna menar att män och kvinnor är indelade i två allmänna
ansvarsområden, ekonomiskt ansvar och vårdansvar. Kvinnorna har därmed huvudansvaret för hushållsarbete och barnomsorg. Det kan vara allt från matlagning till omvårdnad, vilket
Bäck-Wiklund och Bergsten (2010) påstår vara traditionellt kvinnliga sysselsättningar. Männen ses därför ta ansvar för hushållsarbete relaterat till hus och egendom, allt från reparationer till
trädgårdsarbete vilket är därmed traditionellt manliga sysselsättningar (Bäck-Wiklund &
Bergsten, 2010). Studien menar att kvinnor strävar mer efter att tillgodose sina barns behov och ambitioner på ett socialt accepterat sätt och skyddar därmed barnet från oönskade olägenheter och från långsiktiga negativa utvecklingseffekter medan mannen kan ses som mer frånvarande. Studien av Bäck-Wiklund och Bergsten (2010) bidrar till denna studie genom att tydliggöra vilka roller som de olika könen förväntas ha och kan därmed se om detta representeras samt förmedlas i artiklarna som studien kommer undersöka.
2.1 Sammanfattning av redovisad forskning
Samtlig tidigare forskning har ett genomgående tema om normer och genus kring föräldraskap och de knyter an till ämnet för studien på olika sätt. För att undersöka studiens
problemformulering har kapitlet redogjort tidigare forskning som är relevant till forskningsfältet och finns för att skapa en förståelse för hur området kring genus och föräldraskap ser ut i
föräldratidningar runt om i världen. Det som de valda studierna gemensamt framhäver är skillnaderna kring hur föräldraskap mellan könen porträtteras. Det visade sig att kvinnliga mödrar kan ses som mer benägna att uppfostra barn och har de traditionellt sett mer kvinnliga sysselsättningen som matlagning och omvårdnad, medan manliga fäder kan ses som mer kapabla till att ge ekonomiska inkomster för familjen och hushållsarbete relaterat till familjens bostad och egendom. Fäder förväntas inte heller visa känslor för det kan ses som en svaghet mot deras maskulinitet. Studier som tagits upp i kapitlet har även studerat till vilken förälder majoriteten av artiklarna som undersökts riktar sig mot. Det som förekommer mest är att majoriteten av
artiklarna är riktade mot dem båda parterna i ett föräldraskap och ett fåtal enbart mot mödrar. Tian säger att män och kvinnor spelar en växelvis roll i den svenska tidningen Vi Föräldrar medan i den amerikanska tidningen Prima Baby är det mer passiva mödrar och aktiva fäder. Studien vill undersöka om det förekommer normer kring genus och föräldraskap och därav kan den utvalda tidigare forskningen vägleda studien och hjälpa oss att studera kunskapen i texten samt bidra till studiens framgång när ämnet angrips. Den tidigare forskningen bidrar till en bakgrund till hur normer, genus och föräldraskap kan se ut i modern tid. Dock kan studierna ändå ses som någorlunda otidsenlig då de är publicerade mellan 2006 och 2017. Därmed kan studien
bidra till ny och aktuell kunskap om normer och genus kring föräldraskap genom att göra en undersökning på Vi Föräldrars gestaltning av dessa. Studien kommer att återkopplas och
jämföras med den tidigare forskningen under den slutliga diskussionen och undersöka om denna studie har liknande eller motsatta resultat från de tidigare resultaten. Denna studie kommer därmed kunna bidra med ytterligare kunskap till området för hur genus och föräldraskap
representeras i svenska medier. Målet är att bekräfta eller motbevisa de tidigare antagandena om hur modern är den primära föräldern eller om det framkommer att män och kvinnor spelar en växelvis passiv och aktiv roll som förälder.
3. Teoretisk referensram
I detta kapitel kommer studiens teoretiska ramverk att presenteras. Studiens teoretiska ramverk kommer att används som ett analysverktyg som kommer att tillämpas under arbetets gång.
3.1 Kritisk teori
Den kritiska teorin, som är inspirerad av Frankfurtskolan, är framtagen av Max Heimer och Theodor Adorno (Bengtsson, m.fl. 2017). Alvesson och Sköldberg (2017) skriver att den kritiska teorin är inspirerad av studier kring sociala institutioner, ideologier, intressen och identiteter inom maktförhållanden. Teorin är i och med det intresserad av generella tendenser och de kulturella traditioner som finns i samhället samt undersöker hur olika faktorer som exempelvis ideologier och intressen kan begränsa människors fantasi, autonomi och beslutsfattande (Alvesson & Sköldberg, 2017).
Kritisk teori syftar till att öka människors förståelse för sociala fenomen och utveckla forskares förmåga att kritiskt reflektera över förgivettagna verkligheter, både som en del av samhället och som forskare (Alvesson & Sköldberg, 2017). Den kritiska tolkningen fokuserar huvudsakligen på omedvetna processer och maktrelationer (Alvesson & Sköldberg, 2017). Troligtvis finns det en hel del normer i samhället som styr hur människor ska uppfatta normer kring genus och
föräldraskap. Vi tror vidare att tidningen ''Vi Föräldrar'' bidrar till att förstärka dessa ideal, det vill säga har tidningen en maktposition gentemot sina läsare.
Bengtsson m.fl. (2017) diskuterar att teorin kan endast vara tillgänglig genom teoretiska
närmanden och tolkningar av olika medietexter om makt, medvetande, normer, socialisation och samhällsutveckling. Bengtsson m.fl. (2017) menar att det är svårt att besvara en fråga inom kritisk teori genom enkätstudier eller med intervjuer. Därav har denna studie valt en kvalitativ metod, så att teorin kan anpassas. Genom teorin kan studien därmed undersöka hur en aktör som Vi Föräldrar har en maktposition över läsarna genom sina publikationer och kan därmed påverka deras beteende genom exempelvis socialkonstruktivism och medierepresentation.
Viktiga element inom kritisk teori är att identifiera och ifrågasätta grundläggande antaganden om uppfattning, förståelse samt beteende (Alvesson & Sköldberg, 2017). Genom att identifiera och ifrågasätta dessa antaganden kan det förstås hur historia, kultur och social status påverkar idéer och beteende.
Inom kritisk teori finns kritisk diskursanalys, vilket är en inriktning som undersöker och analyserar relationen mellan diskurser och samhällsfenomen (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Människan skapar representationer av verkligheten genom språket vi använder oss av. Dessa representationer är dock aldrig en direkt avspegling av en redan existerande verklighet, utan representationer bidrar till att skapa verkligheten. Den kritiska diskursanalysen använder metoder och teorier för att teoretiskt problematisera och empiriskt undersöka relationen mellan diskursiv praktik, social och kulturell utveckling i olika sammanhang (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Den kritiska diskursanalysen undersöker och analyserar relationen mellan olika diskurser och samhällsfenomen. Genom att använda kritisk diskursanalys som är tillämpad under den kritiska teorin, kommer denna studie kunna undersöka texter och se hur texterna förmedlar normer kring genus och föräldraskap.
3.2 Diskurs
I vetenskapliga texter används ordet diskurs ofta urskillningslöst utan närmare bestämning av dess innehåll (Winther Jørgensen och Phillips, 2000). Begreppet har förblivit relativt oklart om vad den har inneburit. Ofta rymmer dock ordet diskurs en eller annan idé kring hur språket är konstruerad i olika mönster i uppsatser (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Ordets bokstavliga översättning är ‘’samtal’’ på franska, men syftar egentligen på en helhet av sammanhängande uttryck och påståenden. Människors förhållande till verkligheten kan upprätthållas genom olika diskurser eller att människan till och med blir styrd av dessa. Diskursbegreppet är på flera sätt centralt inom kritisk teori och vidare har diskurs därmed en relation till språkbruk, makt, kunskap, etc (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Begreppet diskurs kommer att appliceras i studien genom att förstå hur språket är konstruerad i artiklarna och hur detta bidrar till
3.3 Socialkonstruktivism
Berger och Luckmann (1996) introducerar begreppet social konstruktion som beskriver
konstruktivism som en social teori för att kunna förklara människors sociala verklighet. Det vill säga hur människor formar och uppfattar verkligheten. I enlighet med socialkonstruktivism är människans verklighet socialt konstruerad och ett resultat av interpersonell interaktion och kollektivt beteende med habitualisering och typifiering (Berger & Luckmann, 1996).
Habitualisering innebär att människor utför handlingar enligt ett givet mönster och typifiering definierar roller samt arbetsfördelning (Berger & Luckmann, 1996). Människor har en tendens till att konstruera vanor, vilket påverkar samspelet mellan människor. Det kan uppstå osäkerheter när människor befinner sig i situationer som de inte känner igen eller inte vet hur individen ska förväntas uppträda (Berger & Luckmann, 1996). Människor tenderar att interagera med andra för att bilda en slags typifiering. Individer skapar sin egen verklighet, institutioner och referenser (Berger & Luckmann, 1996). Socialkonstruktivism kommer att appliceras i studien genom att förstå hur människor kan uppfattas forma verkligheten och i sin tur bidra till att hur
habitualisering och typifiering påverkar mönster och roller.
3.4 Medierepresentation
Representationer är bilder, beskrivningar, förklaringar och ramar för att förstå vad, varför och hur världen är och fungerar på särskilda sätt (Hall, 2013). Det finns flera olika typer av
representationer, men det som skiljer medierepresentationer från de andra är att deras huvudsyfte är att representera. Det vill säga huvudfunktionen för medierepresentation är att skapa mening och på så sätt fånga en ‘’verklighet’’ i tecken (Orgad, 2012). Diskussioner om
medierepresentationer uppmärksammar att texter som cirkulerar i medierummet bär på något symboliskt innehåll (Orgad, 2012). Detta är allt från nyhetsfotografier, artiklar, reklam,
radioprogram, YouTube videor, bloggar och Facebooksidor, etc. Representation handlar också om synlighet i medierna, vilka samhällsgrupper uppmärksammas och vilka grupper får inte samma uppmärksamhet. ‘’Just frågan om olika sociala gruppers synlighet respektive osynlighet i medieoffentligheten är en av de stora frågorna inom medieforskningen’’ skriver Olsson (2009, s.77). Det går att se ett återkommande tema inom studier kring vad eller vilka som ges mer eller
mindre synlighet i medier. Studien kommer att undersöka hur synligheten ser ut snarare än hur stor synlighet som finns, detta på grund av att studien inte vill se på hur ofta kvinnor och män blir omtalat utan ta reda på hur medier talar om dem.
3.5 Genuskontrakt
Genus är ett begrepp som innebär det ‘’sociala könet’’ och innefattar manliga och kvinnliga könskategorier, som i sin tur är en social konstruktion (Jarlbro, 2006). Genus, som är en
översättning från engelskans gender, är det kvinnliga respektive det manliga som kan förstås i ett sammanhang av kulturellt och socialt istället för biologiska skillnader (Hirdman, 1988). För att förstå genus kan begreppet ses som föränderliga tankefigurer för män och kvinnor. Genom att se genus som tankefigurer skapas en början till föreställningar och sociala praktiker, vilket i sin tur sätter män och kvinnor i en symbolisk kategori snarare än en roll och socialt kön (Hirdman, 1988). Med hjälp av begreppet genus ska studien kunna förstå hur medier talar om normer för vad som är manligt respektive kvinnligt samt vad skillnaden mellan genus innebär.
Hirdman (1988) har i sin forskning beskrivit hur människan upprättar olika osynliga regler och normer kring män och kvinnors sociala förväntningar, det vill säga ett sorts genuskontrakt. Det är såldes en konkret föreställning uppdelat i olika nivåer, för hur män och kvinnor ska stå i relation till varandra:
‘’I arbetet – vilka redskap som hör till vem, i kärleken – vem ska förföra vem, i språket – hur de ska prata, vilka ord
de får använda, - i gestalten/den yttre formen, vilka kläder som är tillåtna, hur långt håret ska vara, etc’’ (Hirdman, 1988:54).
Dock måste faktumet för strukturen på kontraktet ifrågasättas eftersom det skiljer sig mellan klasstillhörighet, ålder, arbetsförmåga, etc, för att förstå hur genuskontrakten påverkar individen (Hirdman, 1988). Därför spelar inte alla män och kvinnor med samma villkor. Kontraktet skapar därmed förutsättningar för det förväntade allmänna beteendet hos varje kön, vilket ständigt bekräftas av nuvarande sociala normer (Hirdman, 1988).
Denna studie undersöker föräldraskap i tidningsartiklar. Teorin om genus och genuskontraktet bidrar till en förståelse för sociala konstruktioner i samhället. Det bidrar även till att betona hur män och kvinnor skapar roller och egenskaper som de ses bör ha för att kunna anpassa sig till samhället.
3.6 Föräldrastilar
Föräldrar uppfostrar sina barn helt olika. Baumrind (1966) har utvecklat en modell för hur olika föräldrastilar kan se ut. Den modellen beskriver tre olika typer av föräldrastilar som man kan ha. Dessa beskrivs som auktoritär, auktoritativ och tillåtande (Baumrind, 1966). Genom att
undersöka hur olika föräldrastilar kan se ut, kan studien identifiera vilken stil som ses som det ‘’normala’’, vilken stil som normen pekar mot i dagens samhälle.
3.6.1 Auktoritär
Den första av föräldrastilen som beskrivs är den auktoritära stilen. Detta innebär att en förälder kontrollerar barnet genom en uppsättning av regler som måste lydas, annars blir barnet straffat (Baumrind, 1966). Föräldern förväntar sig lydnad och respekt från sitt barn utan att behöva förklara varför reglerna ska följas. Baumrind (1966) menar att föräldrar med denna typ av stil är kontrollerande och använder sig av sin maktposition istället för att diskutera om vad som är rätt eller fel, vilket kan bidra till att barnet blir osäkra, tillbakadragna och oroliga av sig. Ordning och traditionell struktur i familjen värderas högt inom den auktoritära föräldrastilen (Baumrind, 1966). Relationen mellan barnet och föräldrarna präglas av att barnet ska respektera föräldrarna, men det finns inte mycket intresse från det andra hållet (Baumrind, 1966). Det föräldrarna säger, är det som gäller.
3.6.2 Auktoritativa
Den andra föräldrastilen är den auktoritativa stilen. Denna innebär att en förälder är lyhörd gentemot sitt barn (Baumrind, 1966). Även inom denna stil finns det krav och regler som måste följas, men skillnaden i denna stil gentemot den auktoritära är att föräldrarna kommunicerar med barnet. Föräldrarna tar sig tid till att förklara varför reglerna finns och varför dem bör följas.
Genom att föra fram diskussioner har båda parterna möjligheten att uttrycka sina känslor och det bidrar till att barnet får chansen att stå upp för sin egna åsikt, vilket senare kan leda till en
säkerhet i interaktion med andra människor (Baumrind, 1966). Relationen mellan föräldrarna och barnet präglas här av en öppen kommunikation som bidrar till kärlek och respekt för varandra. Baumrind (1966) menar att barn som är självsäkra, oberoende och har en hög självkänsla ofta har föräldrar som är lyhörda och konsekventa mot barnets åsikter.
3.6.3 Tillåtande
Den tredje och sista föräldrastilen är den tillåtande stilen. Denna innebär att föräldern sätter upp få eller inga regler eller krav för barnet (Baumrind, 1966). Barnet får i princip bestämma över sig själva utan ingripande av föräldrarna. Eftersom det inte finns många regler som barnet måste upprätthålla, blir de inte heller straffade om regler bryts. Inom den tillåtande föräldrastilen har föräldrarna en låg grad av kontroll över de olika situationer som händer med deras barn, och de är inte säkra på om de har förmågan att påverka sina barn till stor del (Baumrind, 1966). Om föräldrarna har uppvisat en osäker inställning till sitt barn, kan barnet utveckla en låg självkänsla och låg självkontroll menar Baumrind (1966). Relationen mellan föräldrarna och barnet präglas av en hjärtlig och kärleksfull interaktion utan någon större kontroll av föräldrarna.
3.7 Sammanfattning av de teoretiska perspektiven
Syftet med denna uppsats är att visa hur normer kring genus och föräldraskap konstrueras i tidningen Vi Föräldrar. Den kritiska teorin kännetecknas av en kombination av tolkningsmetoder och ett utpräglat intresse för realiserad social verklighet. Kritisk teori ser vidare på relationen mellan olika diskurser och samhällsfenomen samtidigt som socialkonstruktivismen går in och förklara människors sociala verklighet. Det vill säga hur människor formar och uppfattar verkligheten. Med kritisk teori kan studien förstå sociala frågor relaterade till genus och föräldraskap som är baserad på en social struktur.
Genom att studera föräldraskap med hjälp av kritisk teori och det teoretiska ramverket kan medierepresentationer hjälpa oss förstå vilka normer som präglar gestaltningarna i de valda
artiklarna och hur dessa normer kan påverka nyblivna föräldrars syner på sitt agerande. Utöver den kritiska teorin kan studien inkludera socialkonstruktivism vilket fördjupar och bidrar med en förståelse kring hur omvärlden är konstruerad av mänskliga interaktioner och
kunskapsproduktioner. Eftersom studien vill undersöka hur genus representeras är det också viktigt att inkludera genuskontrakten eftersom det bidrar till att förstå hur sociala konstruktioner ser ut i samhället samt vilka roller det sätter på män och kvinnor. Det finns mer än ett sätt att uppfostra barn. Genom att inkludera att det finns olika typer av föräldrastilar kan studien identifiera vilken stil som representeras mest. Det bidrar också till att se vilken typ av stil som blir mest representerad, och därmed ses som normen. Anledningen till att dessa teorier har valts ut är för att skapa en mer förståelse kring hur sociala konstruktioner är skapade och hur
4. Metod
I följande kapitel redogörs metodvalet och det tillvägagångssättet som skapat processen från val av empiri till bearbetning av empirin. Därefter kommer forskningsetiska överväganden
diskuteras samt reliabilitet och validitet inom studien.
4.1 Metodval
Vårt syfte och frågeställningar styr vägvalet av forskningsmetoder och strategier (Lindstedt, 2019). Studien har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod. Studien vill försöka förstå och beskriva hur normer kring genus och föräldraskap konstrueras i tidningen Vi Föräldrar. Eftersom studien kommer att studera textmaterial utifrån hur mannens respektive kvinnans roll som
föräldrar representeras samt hur normer kring föräldraskap som framställs är det lämpligare att välja en kvalitativ metod. Den valda metoden för denna studie är kritisk diskursanalys som kan användas både i en kvalitativ och kvantitativ metod.
4.1.1 Kritisk diskursanalys
Syftet med studien är att studera hur normer kring genus och föräldraskap konstrueras i tidningen Vi Föräldrar under år 2019. Därav var det lämplig att använda så kallad kritisk diskursanalys som studiens metodologiska ansats. Anledningen till att den valda metoden är på grund av att den kritiska diskursanalysen syftar till att synliggöra användningen av språket. Dessa språk återspeglar och upprätthåller maktförhållanden och ojämlikheter i samhället samt återger den verkliga bilden av verkligheten (Bergström & Boréus, 2012). Detta hjälper oss att analysera och förstå hur Vi Föräldrar talar om och framhäver genus samt normer kring föräldraskap i
artiklarna. Vilket sedan återskapar en bestämd bild av verkligheten.
Kritisk diskursanalys är en orientering inom kritisk teori som utforskar och analyserar
förhållandet mellan diskurser och sociala sammanhang, framför allt maktstrukturer (Bergström & Boréus, 2012). I kritisk diskursanalys kombineras social kritik och vetenskap genom text, det vill säga skapandet av mening i tal, skrift och bilder som betraktas som diskurs. Kritisk
2012). Det är emellertid viktigt att fördjupa sig i den aktuella diskursens, textens och medias karaktär (Berglez, 2010). Denna studie utgår från det traditionella mediet, tidningen, och skriven text i form av artiklar. När konsumenter läser en tidning gör vi det som en individ med en unik bakgrund, erfarenhet och förståelse, vilket i sin tur påverkar tolkningen. På samma sätt
kontrollerar och påverkar personen som skrev artikelns innehåll, det vill säga en redaktör eller journalist med annan bakgrund och intressen (Berglez, 2010). Kritisk diskursanalys syftar till att belysa den omedvetna sociala och kulturella processen på medveten nivå genom att uttrycka följande: hur är texten utformad och varför är texten som den är?
4.1.2 Den tredimensionella modellen
Kritisk diskursanalys kan beskrivas med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell. Enligt denna modell skiljer det sig mellan text, diskursiv praktik och social praktik i analysprocessen (Bergström & Boréus, 2012). Som grund till en kritisk diskursanalys bör dessa tre nivåer vara sammanlänkade, däremot riktar vissa studier in sig på delar av modellen som är skapad för kritisk diskursanalys. Denna studie har därmed valt att använda sig av de första två nivåerna, det vill säga textens och den diskursiva praktiken och därmed inte den sociala praktikens nivå. Studien har valt att arbeta på detta sätt eftersom det ansågs vara mest relevant och passande till det material och ämne som studien berör.
Den första nivån innehåller textens attribut. Vid analys av denna nivå ligger vikten på språklig produktion och textkomposition. Beroende på hur en text språkligt produceras och formuleras kan olika tolkningar skapas (Bergström & Boréus, 2012). För att noggrant skärskåda hur diskurser produceras i text är det viktigt att analysera den grammatiska sammansättningen av texten och vad detta betyder för meningen. Grammatik och modalitet är aspekter att beakta när denna nivå analyseras (Bergström & Boréus, 2012). Att undersöka vilka språkval journalister gör för att beskriva genus och föräldraskap i tidningen Vi Föräldrar och vad deras effekter möjligen kan vara, är därför ett bidrag till analysen av texten.
Vidare till den andra nivån vilket är den diskursiva praktiken. Inom denna nivå blir processen mellan produktion, distribution och konsumtion av text synlig (Bergström & Boréus, 2012). Intertextualitet är ett begrepp relaterat till diskursiv praxis och beskriver hur texter relaterar till varandra, påverkar varandra och efterliknar varandra till viss del. I den diskursiva praktiken inkluderas också användandet av texter och hur konsumentens tolkning av texten, vilket kan illustreras med olika tolkningsstrategier (Bergström & Boréus, 2012). Detta arbete kommer att analysera hur texten produceras och konsumeras, det vill säga vilka befintliga diskurser och genrer författaren bygger på och hur den diskursiva framställningen sätter ramar och får
betydelse för vilka tolkningar som är möjliga för mottagaren/läsaren. Det vill säga hur saker och ting ramas in på ett sätt som får det att framstå naturligt och logiskt.
4.2 Urval och avgränsning
Materialet för studien har hämtats från det traditionella mediet tidningen. Med detta vill studien fokusera på artiklar som rör normer kring genus och föräldraskap. Studien valde att gå med tidningen Vi Föräldrar för att den har en stort läsarantal och anser sig vara väldigt könsneutral. Efter val av tidning gick vi vidare in på Retriever mediearkivet för att söka på artiklar riktade till föräldrar. Vi Föräldrar finns även i andra serier såsom ‘’Vi Föräldrar Gravid’’, ‘’Vi Föräldrar Junior’’ och ‘’Vi Föräldrar Vänta Barn’’. Studien är begränsad till användningen av tidningen Vi Föräldrar, eftersom det är den ursprungliga versionen av tidningen och för att de är avsedd för både mödrar och fäder samt har ett stort antal läsare. Vidare söktes det på tidningen och dess artiklar i mediearkivet den 4 maj, 2020. Artiklarna som valde ut hämtades via Retriever
mediearkivet, vilket är en digital databas där det finns artiklar som kan läsas från tusentals källor (Retriever mediearkivet, u.å). Studien fokuserar på hur normer kring genus och föräldraskap ser ut idag och valde därför att avgränsa sig till artiklar från 2019. Det krav som fanns för att gå vidare med den utvalda artikeln var att den på något sätt skulle inkludera normer, genus eller föräldraskap så att artikeln skulle vara kopplad och relevant till vårt syfte och frågeställning. Uppnådde inte artikeln för månaden kravet gjordes ett nytt slumpmässigt val ut för att kunna gå vidare med en annan artikel. Genom att välja ut en artikel per nummer/månad ges en överblick
om hur Vi Föräldrar och deras artiklar rör ämnet i ett helt år, i detta fall: 2019. Studien har valt att enbart koncentrera sig på den skriftliga texten och inte valt att analysera bilder.
4.3 Tillvägagångssätt vid datainsamling
Genom insamlingen av empiriskt material som sedan kommer analyseras har studien använt syfte och frågeställning som guide.
Efter val av ämne, syfte, frågeställning, tidigare forskning, teoretiska ramverk och metod kunde studien gå vidare med att söka på empiriskt material. Insamlingen av materialet har skett genom en blandning av målstyrt och slumpmässigt urval. Tillvägagångssättet för insamlingen av
materialet inledde genom en sökning via Google på tidningar som rör föräldrar och föräldraskap. Efter val av tidning gick studien vidare med att använda oss av sökorden föräldrar, mamma samt
pappa för att kunna få upp artiklar för den valda tidningen, Vi Föräldrar, i Retriever
mediearkivet. Med sökorden kunde databasen generera artiklar som skriver om normer kring genus och föräldraroller och vidare kunna besvara syftet och frågeställningarna. 43 artiklar genererades med sökorden från januari till december 2019. Hittills har det därmed varit ett målstyrt urval, därefter gjordes ett slumpmässigt urval i respektive nummer som blivit
publicerade, en artikel per månad. Kravet för att gå vidare med den utvalda artikeln var att den i viss mån skulle inkludera normer, genus eller föräldraskap.
För tio av de tolv utvalda artiklarna framkom det direkt en relevant artikel för studiens syfte. Artikeln berörde därmed antingen normer, genus eller föräldraskap på något sätt. För februari månad genererades det genom slumpvalet fram en artikel som inte var relevant till studiens syfte då den inte uppfyllde kravet. Studien gjorde därmed om slumpvalet och fick fram en artikel som var mer relevant. För ett annat nummer, maj månad, framkom det inte heller en artikel med relevans till syftet. Det fanns endast en artikel med de valda sökorden som inte hade några kopplingar till normer, genus eller föräldraskap, vilket var studiens krav för att ta vidare en artikel till analys. Därav valdes den bort och använde endast sökordet föräldrar istället för att få fram andra artiklar i maj. Med detta sökord genererades istället nio artiklar och genom ett
slumpmässigt urval fick fram en relevant artikel till studiens syfte.
4.4 Tillvägagångssätt i analys
Genom analysen kommer studien att undersöka tolv utvalda artiklars texter och studera hur normer kring genus och föräldraskap representeras i Vi Föräldrar. När analysen utfördes följdes den tredimensionella analysmodellens upplägg för att förstå det empiriska materialet genom vårt syfte och frågeställning. Först analyseras den lingvistiska texten och följaktligen analyseras den diskursiva praktiken. För att kunna anpassa analysmodellen på studiens syfte och frågeställning, har vi därmed skapat tre analysfrågor som analysen utgår från. Eftersom en analys innebär att man ska göra en undersökning och sönderdela materialet man vill studera valde vi att forma frågorna själva eftersom det skulle hjälpa att förhålla oss till modellen och till frågeställningen. Detta bidrar också till en tydligare förståelse för vad som ska studeras och hur materialet studeras genom den tredimensionella analysmodellen. Dessa frågor är: Hur är texten utformad och vem är den riktad till? Vilka normer kring genus framkommer i artiklarna? Vilka normer kring
föräldraskap framkommer i artiklarna?
Den första frågan grundar sig i det första nivån i den tredimensionella analysmodellen då den vill analysera textens attribut, hur språket tillämpar sig. Den andra och tredje frågan grundar sig i den andra nivån i analysmodellen, som granskar den diskursiva praktiken. Vi har valt just dessa frågor för att kunna besvara studiens frågeställning samtidigt som vi förhåller oss till
analysmodellen. Genom första frågan diskuteras hur artiklarna är utformade och vem den riktar sig, på så sätt kan studien se om det finns en koppling till normer kring genus och föräldraskap redan i den första nivån. Studien använder fråga två och tre för att ta ut och analysera data gällande normer kring genus och föräldraskap för att kunna få fram hur normer kring genus och föräldraskap konstrueras i tidningen Vi Föräldrar. Därmed har vi läst igenom artiklarna en åt gången och genomgående plockat ut aspekter som tolkas genom analysfrågorna. Det som undersöks är den skriftliga texten och inte bilder. De utvalda artiklarna analyseras, presenteras samt redovisas genom frågorna. Analysen avslutas sedan med en sammanfattning av resultatet.
4.5 Forskningsetiska överväganden
Den så kallade forskaretik hänvisar till de etiska frågor som är relaterade för själva hantverket, detta innebär ansvar relaterade till publicering, vetenskaplig rättvisa och andra frågor (Lindstedt, 2019). Denna studie har tagit hänsyn till att öppet redovisa metoder, resultat och
utgångspunkterna för att kunna åstadkomma en tydlig och transparent studie. Lindstedt (2019) menar att en vetenskaplig undersökning ska vara noggrann, samvetsgrann och grundlig för att kunna uppnå god ordning och god akribi, vilket denna studie uppnår genom att rapportera ärligt hur studien genomförts för att få fram resultatet och rapportera om objektivt till den framställda faktan samt källhänvisar vart studien har hämtat idéerna och tankarna ifrån. Med hjälp av detta uppnår därmed denna studie bra forskningsetik.
Bryman (2011) anser att materialet som hämtas från internet endast kan användas för
forskningsändamål under följande omständigheter: informationen är offentligt arkiverad och lättillgänglig, materialet är inte känsligt samt att det finns inga policyer och förordningar på webbplatsen som förbjuder användning av detta material. På mediearkivets Vi Föräldrars textmaterial står det följande: ‘’Alla artiklar är skyddade av upphovsrätt. Artiklar får inte distribueras utanför organisationen utan tillstånd från Retriever eller enskilda utgivare’’ (Retriever mediearkivet u.å). Denna studie har kunnat ta del av materialet från mediearkivet eftersom det citerats i enlighet med god sed har genom studien. Materialet har endast använts i vetenskapligt syfte och har inte distribuerats utöver forskningens ändamål eller i kommersiellt syfte. Detta gäller för det insamlade materialet från Retriever mediearkivet, men även tidigare forskning och teori.
4.6 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet och validitet är väldigt viktiga inom kvantitativ forskning men många kvalitativa forskare har diskuterat hur pass relevanta begreppen är för kvalitativa undersökningar (Bryman, 2011). Olika författare har föreslagit att kvalitativa studier bör bedömas och värderas utifrån andra kriterier. De två kriterierna för bedömning av kvalitativ undersökning är tillförlitlighet och äkthet (Bryman, 2011) och det är detta denna studie utgår från.
4.6.1 Tillförlitlighet
Tillförlitlighet är av största vikt för att forskningen ska hålla hög kvalitet på studien. För att utvärdera detta har studien utgått från de fyra delkriterier som finns, vilket är trovärdighet,
överförbarhet, pålitlighet samt en möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2011).
Att skapa ett trovärdigt resultat betyder att forskaren har säkerställt att forskningen som utförts har gjort det i enlighet med de regler som finns (Bryman, 2011). Vid granskandet av
textmaterialen ska materialet vara så tillförlitlig att det går att ifrågasätta och analysera innehållet i texten. I resultatet av studien kan det ses om forskningen har genomfört i enlighet med
befintliga regler, isåfall är forskningen trovärdig. Överförbarhet innebär att forskaren med hjälp av täta beskrivningar förser andra med information och kunskap som sedan kan bli överförbar till andra miljöer. Överförbarhet kan nås genom att någon kan förstå olika situationer, processer eller fenomen genom att ha tagit hjälp av forskningen (Bryman, 2011). För denna studie innebär det att läsaren bedömer studiens överförbarhet. Det tredje delkriteriet är pålitlighet. Detta innebär att forskaren säkerställer det som skapats, dvs en fullständig och tillgänglig redogörelse av alla faser av forskningsprocessen menar Bryman (2011). Det är gynnsamt att kunna ta hjälp av en kollega som då ska fungera som en ‘’granskare’’, som ska bedöma kvalitéten på de procedurer som valt och hur de tillämpats, men också i vilken utsträckning teoretiska slutsatser är berättigade
(Bryman, 2011). I denna studie har det beskrivits fullständigt och noggrant vad som har gjorts och hur det genomförts. Det har beskrivits hur studien genomfört analysen och fått fram resultatet genom syfte, frågeställning, metod och teori. Det sista delkriteriet är Möjlighet att
styrka och konfirmera. Bryman (2011) menar att forskaren ska kunna styrka och konfirmera att
den har agerat i god tro. Det ska framgå tydligt att forskaren inte medvetet låtit personliga värderingar eller någon teoretiska inriktning påverka utförandet av och slutsatserna från en undersökning. Avsaknaden av egna erfarenheter gör att vi som forskare kan vara mer objektiva och distanserade till ämnesområdet. Vi sätter oss in i ett nytt ämne för att komma med en ny synvinkel än någon som är tidigare bekant med ämnet, eftersom det inte finns några förutfattade meningar sen innan.
4.6.2 Äkthet
Utöver de fyra tillförlitlighets kriterierna finns det också ett antal kriterier på äkthet och dessa väcker ett antal mer generella frågor kring forskningspolitiska konsekvenser i allmänhet. Bryman (2011) kopplar dem olika delkriterier till passande frågor. Dessa är bl.a. Rättvis bild, Ontologisk
autenticitet, Pedagogisk autenticitet, Katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet. Äkthet
argumenterar för att undersökningen ger en tillräckligt rättvis bild av de olika åsikter och uppfattningar som framkommit; om deltagarna har kommit fram till en bättre förståelse av sin sociala situation och den sociala miljö de lever i; om deltagarna får en bättre bild av hur andra personer i miljön upplever saker och ting; om undersökningen gjort att de som medverkat i den kan förändra sin situation; samt om undersökningen har gjort att deltagarna fått bättre
möjligheter att vidta de åtgärder som krävs (Bryman, 2011). I vårt fall, då studien inte är någon etnografisk studie eller en intervjustudie, får denna studie anpassa äkthet på annat sätt. Genom att vara transparent som möjligt i hur studien gått tillväga. Analysmetoden ska var redovisad och tydlig så att läsaren förstår. Det handlar om öppenhet och närhet.
4.7 Metodkritik
Studien har gjorts med en kvalitativ ansats, vilket är en bra metod att använda sig av vid analys av texter där kritisk diskursanalys har tillämpats som studiens metodologiska ansats. Innehållet av texten analyserades med hjälp av den tredimensionella modellen vilket är ett bra redskap för kritisk granskning av normer och ojämlikhet.
Denna studies metod tar sin utgångspunkt i kritisk diskursanalys. En diskursanalys bygger mycket på tolkningar på olika nivåer, med olika verktyg. Diskursanalys anses byggas upp av den som använder metoden. Fördelen med att metoden är anpassningsbar, är att forskaren kan forma och modifiera utifrån vilket material studien har, eftersom material kan se ut på olika sätt. Exempelvis kan forskning inom medie- och kommunikationsvetenskap vilja studera stilla och rörliga bilder vilket är en annan typ av text jämfört med en skriven text. Nackdelar som finns är att det riskerar att bli ett sätt för att konfirmera sina förväntningar istället för att undersöka andra
faktorer. Det går också att av misstag övertolka texter och leta efter ett sammanhang mellan det utvalda materialet. Om en annan läsare skulle analysera samma texter kanske den får fram ett annat resultat. För att undvika detta har studien försökt uppnå god trovärdighet genom att
noggrant och transparent redovisa analysmetoden och tillvägagångssättet. Studien har sett till att vara objektiva som möjligt under hela analysen och redogöra för förförståelse samt varit öppna och tydliga genom forskningsprocessen.
Vi använder oss av ett delvis målstyrt och slumpmässigt urval för att få olika sorters artiklar och därmed få bredd på materialet. Genom att använda ett målstyrt urval får studien fram material som enklare kan anpassas på studiens syfte och frågeställning. På det materialet har det sedan använts ett slumpmässigt urval för att undvika att välja ut material som konfirmerar sina förväntade resultat och ger en bättre representation över Vi Föräldrars artiklar. Urvalet måste dock väga upp till kravet om att beröra antingen normer, genus eller föräldraskap, vilket gjorde att all material kunde vara relevant till studiens syfte. I den tredimensionella modellen som studien använder vid analys, så finns det inte någon tydlig linje mellan den diskursiva och sociala praktiken. Det finns inte heller några tydliga riktlinjer kring vilka dimensioner som kan eller bör användas samt vilka som är bättre eller sämre. Därmed har denna studie valt att gå vidare med att inrikta sig på den lingvistiska och diskursiva nivån endast.
4.8 Empiriskt material
Studien berör det delar av artikeln som beskriver föräldraskap och nedan redovisas de tolv artiklarna i en tabell.
Titel Skribent (datum/nr) Typ av artikel
Bästa baby showern! Tove Forsman (2019-01-17 / nr 2) Intervju/diskussion Därför har bebisar noll koll på
dygnsrytmen
En förlossning är inte något man ska behöva gömma
Sara Tuncel (2019-03-21 / nr 4) Intervju/diskussion
Har ditt barn humor? Maria Zamore (2019-04-18 / nr 5) Intervju/diskussion Varför vabbar jag inte bara? Sara Tuncel (2019-05-16 / nr 6) Kåseri
1, 2 eller 3 år...? När är det bäst att börja förskolan?
Maria Zamore (2019-06-20 / nr 7) Intervju/diskussion
Varför vill pappor oftare att barnet ska sova i egen säng?
Anna Matzinger (2019-07-16 / nr 8) Intervju/diskussion
Kan det vara skadligt att sluta amma tvärt?
Maria Zamore (2019-08-20 / nr 9) Intervju/diskussion
Så kan du prata med barnet om separationen
Malin Bergström (2019-09-17 / nr 10)
Informerende artikel
Vad händer med ett barn om föräldrarna dör?
Maria Zamore (2019-10-15 / nr 11) Intervju/diskussion
Inför förlossning och bebis så kan du som partner förbereda dig
Per Bengtsson (2019-11-21 / nr 12) Intervju/diskussion
Mer plats åt pappa Sara Tuncel (2019-12-19 / nr 1) Kåseri
5. Analys och resultat
Detta kapitel kommer att presentera analysen över det utvalda material som lästs. Kapitlet kommer därav att analysera och diskutera de tre olika analys frågorna. Avslutningsvis presenteras en sammanfattning.
5.1 Hur är texten utformad och vem är den riktad till?
Representation kan se ut på flera olika sätt, exempelvis bilder, beskrivningar, förklaringar och ramar för att förstå vad, varför och hur världen är och fungerar på särskilda sätt (Hall, 2013). Denna studie kommer att undersöka skriftliga texter i form av tidningsartiklar och studera hur representationen av normer kring genus och föräldraskap ser ut i tidningen Vi Föräldrar.
Genom ett delvis slumpmässigt urval har tolv artiklar valts ut från tidningen Vi Föräldrar. De olika artiklarna har skrivits av Tove Forsman (2019), Petra Olander (2019), Sara Tuncel (2019a; 2019b; 2019c), Maria Zamore (2019a; 2019b; 2019c; 2019d), Anna Matzinger (2019), Malin Bergström (2019) och Per Bengtsson (2019). Främst har artiklar av Sara Tuncel och Maria Zamore framkommit. Här syns det att majoriteten av artiklarna är skrivna av kvinnor som har erfarenhet och tankar kring föräldraskap. Flera är utbildade inom psykologi eller är journalister som har i sina artiklar diskuterat eller intervjuat experter som också är kvinnor. Nio artiklar (Forsman, 2019; Olander, 2019; Tuncel, 2019a; Zamore, 2019a; Zamore, 2019b; Matzinger, 2019; Zamore, 2019c; Zamore, 2019d; Bengtsson, 2019) har denna utformning. Två artiklar (Tuncel, 2019b; Tuncel, 2019c) är en sorts kåseri som är en lite kortare artikel som är oftast avsedd att utföras muntlig och innehåller därför mycket talspråk. Den slutliga artikeln (Bergström, 2019) är som en vanlig informerande artikel som innehåller rubrik, ingress och brödtext. Man kan känna igen strukturen i de flesta tidningar oavsett ämnesområde. Alla artiklar diskuterar kring aktuella frågor och händelser för 2019.
Alla artiklar har stora lyhörda rubriker som lockar läsaren till att engagera sig och läsa artikeln i fråga. De artiklar som är utformade mer som intervjuer och diskussioner med en slags expert
använder sig av mer formellt språk, medan de två artiklarna som är utformade som en kåseri använder sig av ett mer informellt språk.
‘’En konkret sak att börja med är att dela på föräldraledigheten. Och på vabbandet. Och varför inte turas om att jobba deltid? Mamma kan inte glida fram på en räkmacka bredvid pappa, och vice versa’’ (Tuncel, 2019c:7).
I det ovanstående utdraget har Tuncel (2019c) använt sig av ett mer ledigt och informellt språk. Ett informellt språk syns i vardagliga och avslappnade sammanhang. Språket är ofta fylld av små egenheter som inte bör användas i formell svenska, som exempelvis slang, låneord, familjära uttryck, förkortningar, etc. I citatet syns exempelvis en användning av uttrycket ‘’glida fram på en räkmacka’’ vilket innebär att man åker snålskjuts på någon annan, uttrycket är familjärt och kan därför klassas som en informell språkanvändning.
‘’Var det så hemskt som jag hade trott? JA! Hade jag velat vara utan den erfarenheten? NEJ! För i och med skilsmässan startade en räcka av händelser som jag aldrig fått uppleva annars - och, viktigast av allt, det kom en
massa människor in i mitt liv som jag inte skulle vilja leva utan’’ (Tuncel, 2019c:7).
‘’Det är jag och datorn i köket, en snorig unge i vardagsrumssoffan och en annan snorig unge i sovrummet. Jag SKULLE kunna vabba’’ (Tuncel, 2019b:8).
I dessa utdrag syns tydliga exempel på det lediga och informella språket som diskuterades tidigare genom användningen av jag-form samt versala bokstäver. Den grammatiska
sammansättningen av texten använder en jag-form som den personliga pronomen som beskriver författarens egna perspektiv som mamma. I de båda artiklarna som är utformade som kåseri kan detta hittas.
Vi Föräldrar anser sig vara en väldigt könsneutral tidning som inte vill fokusera endast på modern eller fadern utan vill vanligtvis inkludera de båda sociala könen (Vi Föräldrar, 2008). Detta syns genom att majoriteten av artiklarna är riktade åt båda parterna i föräldraskapet. I nio artiklar av dem tolv utvalda syns det att de nio artiklarna är riktade mot föräldrar överlag, eftersom de inte riktar sig mer mot det ena könet än det andra.
‘’Till en början sover den lilla bebisen 16–18 timmar per dygn. Sedan förändras sömnen snabbt genom att hjärnan utvecklas och att bebisen påverkas av mammas och pappas rutiner’’ (Olander, 2019:30).
I detta citat diskuterar Olander (2019) att bebisen påverkas av både mamma och pappas rutiner. Detta är ett exempel på hur artiklarna använt sig av föräldrarrollerna som synonymer till
varandra. Den ena har alltså inte mer påverkan än den andra, de är jämställda.
En artikel är dock mer riktad mot män än kvinnor. Artikeln, ‘’Inför förlossning och bebis så kan du som partner förbereda dig’’ (Bengtsson, 2019), handlar om hur partnern till den gravida kan förbereda sig inför en förlossning. Detta är den enda artikeln som också är skriven av en man.
‘’Du kommer kanske att uppleva en lycka som du aldrig känt förut - men också en mängd andra, motstridiga känslor. Runt 10 procent av alla pappor drabbas av förlossningsdepression’’ (Bengtsson, 2019:45).
Här tilltalar Bengtsson (2019) läsaren genom att skriva ‘’Du’’. Vad som får oss att anse att artikeln är riktad mer mot män mer än kvinnor är för att den statistik som tas upp handlar om män. Såsom i ovanstående utdraget: Runt 10 procent av alla pappor drabbas av
förlossningsdepression (Bengtsson, 2019). Artikeln erbjuder inte någon procent och statistik för andra partners, som kan exempelvis vara en kvinna.
Studien har hittat två artiklar som anses vara mer riktade mot kvinnor än mot män. Dessa är ‘’Bästa baby showern!’’ (Forsman, 2019) och ‘’Kan det vara skadligt att sluta amma tvärt?’’ (Zamore, 2019c). Artiklar riktar sig oftast mot båda föräldrarna menar Sunderland (2006), dock så förekom det i hans studie att ett fåtal tidningsartiklar riktade sig enbart mot mödrar, precis som det uppmärksammats i det empiriska materialet för denna studie.
‘’Traditionellt har fokuset varit på den gravida och barnet på babyshowers. Men visst har det dykt upp även "pappafester". I USA kallar man det för "dadchelor party" - när man har en babyshower bara för pappor. Men
‘’– Mamashowers är min favorit – för där fokuserar man på att skämma bort, hylla och ta hand om den blivande mamman lite extra’’ (Forsman, 2019:53).
Det diskuteras hur det traditionellt har varit fokus på barnet och den gravida på babyshowers tidigare, och att det på senare tid börjat dyka upp babyshowers för pappan. Då frågar skribenten, varför man inte bara firar båda föräldrarna helt enkelt? Däremot argumenterar festexperten som intervjuas att fokus har hamnat mer på mamman än på pappa och barnet. Eftersom man fokuserar på mamman i artikeln med fakta, information och tips till present och så vidare, anser vi att artikeln är riktad mer mot den gravida kvinnan i ett partnerskap, snarare än någon annan.
Den andra artikeln vi anser vara mer riktade mot kvinnor är en artikel som svarar på läsarfrågor. Malin Bergström som är barnpsykolog svarar på frågor från oroliga mammor. Zamore (2019c) formar artikeln genom att först presentera de långa frågorna angående amning som sedan får svar av Bergström. Vi kan därför anse att artikeln är riktade mot kvinnor eftersom det är frågor från kvinnor, och svar från en kvinna.
Det går också att se att dem flesta artiklarna är riktade mot blivande eller nyblivna föräldrar, eftersom de kan ses som att de inte ha lika mycket kunskap jämförelsevis med någon som haft barn tidigare. Det är en ny situation och därav är en ny förälder inte lika säker på hur de ska agera och vidare vad som är rätt eller fel beteende.
‘’När man blir förälder väcks många tankar som man kanske aldrig har tänkt förut. Vissa kan vara snudd på outhärdliga. Som det här med döden. Att dö, som förälder. Att inte bara försvinna, utan att också lämna sitt barn
ensamt kvar’’ (Zamore, 2019d:43).
Artikeln ‘’Vad händer med ett barn om föräldrarna dör’’ (Zamore, 2019d) skapar en uppfattning med uttryck i texten som påvisar att en osäkerhet uppstår när människor befinner sig i situationer som de inte känner igen. Blivande, nyblivna eller föräldrar med barn under 18 år, vet inte alltid vad de ska göra när en eller båda föräldrarna dör. Vem är det som kommer se till att barnet blir
omhändertaget (Zamore, 2019d)? Bengtsson (2019) menar också att en ny situation kan bidra till osäkerhet, för nya föräldrar.
‘’Allt springer ur en existentiell fundering kring att vara med och skapa ett nytt liv. Det är en fullständigt svindlande tanke för de flesta och ansvaret som det innebär kan väcka rädsla: Hur ska jag fixa det här?’’ (Bengtsson, 2019:41).
Uppfattningen som uttrycks i texten ger intrycket av den socialkonstruktivistiska synen att blivande och nyblivna fäder som befinner sig i nya situationer upplever osäkerhet. Det kan jämföras med Schmitz (2016) påstående kring att män framställs som osäkra på sina känslor och brist på effektiva föräldrakunskaper när de tar hand om barnet.
Genom språket skapas representationer som i sin tur skapar människans verklighet (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Studien har på så sätt kunnat analysera diskursen och har kunnat försöka förstå hur språket i artiklarna är konstruerade. Bland annat använder artiklarna sig av ett ledigt och informellt språk i form av personliga uttal som beskriver författarens personliga åsikter som en mamma. De flesta artiklarna har använt ett könsneutralt språk för att kunna inkludera båda parterna i föräldraskapet. Genom att titta på den första dimensionen av den tredimensionella analysmodellen har studien kunnat analysera till vem artiklarna vänder sig till, hur texten är format och hur detta skulle kunna ha för koppling till studiens frågeställning.
5.2 Vilka normer kring genus framkommer i artiklarna?
Härnäst kommer studien analysera texterna genom dimensionens andra nivå och undersöka relationen mellan diskurs och samhällsfenomen. Genom de tolv utvalda artiklarna finns det tecken på olikheter mellan de olika biologiska könen och hur de porträtteras i texterna. Det är den sociala konstruktionen av vår värld som skapar intrycket av genus och samhällsnormer med det sociala könets egenskaper och föreställningar relaterade till biologiskt kön.
‘’[...] men när jag ser på mina kompisar och deras föräldrar i sin tur, så är det som att deras föräldrar just HÄNGER IHOP, som i en enhet. Ofta tycks mamman ha huvudrollen i den enheten [...]’’ (Tuncel, 2019c:7)
‘’Min erfarenhet är att kvinnor oftare går kurser och läser böcker än vad män gör. Det kan ibland tolkas som att den blivande pappan inte är intresserad. Vissa förbereder sig genom att läsa på om barnets utveckling, andra
genom att skruva ihop barnmöbler’’ (Bengtsson, 2019:41).
Utdraget här ovan är från två olika artiklar. Artiklarna anser att det är mamman som är den som håller ihop familjen, det är också hon som förbereder sig inför barnet med att läsa mängder av böcker och gå på kurser medan pappan fokuserar på att jobba för att samla in pengar eller fysiskt arbeta med att bygga ihop möbler till barnet (Bengtsson, 2019; Tuncel, 2019c). Bengtsson (2019) menar att kvinnor tar kurser och läser böcker oftare än män, vilket kan uppfattas som ett
bristande intresse från den blivande pappan. Detta kan jämföras med genuskontraktets förklaring om mannens och kvinnans roller i samband till varandra (Hirdman, 1988). Vilka redskap är det som hör till vem? Genuskontraktet skapar förutsättningar för det förväntade allmänna beteendet hos könen, vilket även bekräftas med sociala normer (Hirdman, 1988). Genom utdraget ovan syns tecken på att kvinnan har sökt redskapen till att ta hand om barnet och hålla ihop familjen, medan mannen samlar in pengar eller utgör fysiskt arbete. Det finns också en koppling till habitualisering och typifiering (Berger & Luckmann, 1996). Habitualisering innebär att man kan se ett givet mönster, det vill säga att kvinnan gör det ena medan mannen gör det andra. Det blir en sorts arbetsfördelning i föräldraskapet vilken också pekar på en typ av typifiering.
‘’Jens Karberg är projektledare på organisationen Män, där han bland annat utbildar ledare för pappagrupper. Han tror att blivande och nyblivna pappor ofta håller sina känslor och tankar inombords. En anledning, anser han,
är att män har få naturliga forum att tala om sådana saker.’’ (Bengtsson, 2019:43).
I artikeln ‘’Inför förlossning och bebis så kan du som partner förbereda dig’’ (Bengtsson, 2019) redovisas det att män vanligtvis håller sina känslor och tankar inne och därav inte öppet visar dem, vilket syns i utdraget. En anledning är att män sällan har naturliga forum att tala om dessa saker skriver Bengtsson (2019). En annan förklaring till detta är också att när det gäller normer om genus bör männen vara manliga och inte uttrycka samt prata om sina känslor.
