Ängsgröe kräver 100%

14 Svensk Frötidning 3/17

Ängsgröe

kräver 100%

Liten men naggande god. Ger mycket tillbaka om man lägger ner sin

själ i den. Ängsgröe är en av de knepigaste frögrödorna att lyckas med, inte desto mindre är det fullt möjligt att ta höga skördar och få god lönsamhet i denna specialgrödornas specialgröda.

Text & foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning

C

irka 300 hektar av den skånska åkerarealen odlas med ängs­ gröe till frö. Man hittar en stataka hektar på andra håll i Sverige, men det är i Skåne som odlingen historiskt sett alltid domine­ rat. Så även idag. Ängsgröe är med sina 2 procent av fröarealen en av minstingarna i frö paletten, men för den som odlar grö­ dan är den oft a gårdens viktigaste.

Tre odlare – tre vägar

Att beskriva ängsgröeodling är inte så mycket att skriva en odlingsanvisning som en berättelse om att leva med sin

odling. Det krävs mycket erfarenhet, engagemang, men även uthållighet. För allt kan hända – även den mest erfarne. I de följande sidorna följer vi tre odlares berättelser om hur man ser på ängsgröe och hur man löser de olika odlings­ tekniska utmaningarna. Det är Bo Emanuelsson på Söderslätt, Birger Bern­ hoff på Österlen, båda ängsgröeodlare sedan många år samt Lars­Olof Ohlsson norr om Lund som provar på fröodling för första gången.

Snarlika anledningar till odling

Även om man ”alltid” odlat frö så gör

man det inte bara av tradition, utan det fi nns givetvis en anledning till att man fortsätter. Både Birger och Bo menar att god ekonomi är helt väsentlig för att man satsar på och fortsätter år eft er år med ängsgröe. Båda når genomsnitts­ skördar över 1000 kilo frö per hektar, men variationen är enorm.

– För några år sedan fi ck jag 1890 kilo per hektar rensat frö vilket var fantastiskt, men sen fi ck jag samman­ lagt nog inte mer än samma mängd på de tre följande åren, berättar Birger med glimten i ögat.

Men med bra avkastning är det få andra grödor som slår ängsgröen ekonomiskt. Det är dock mycket annat som spelar in. Lars­Olof Ohlsson, förstag ångsodlare, berättar:

– Vi kände att vi behövde förlänga skördesäsongen och få in en gröda som också gynnar markstrukturen. Visst är

Lyfta och lufta. Om ängsgröesträngen får ligga

för länge på grund av vädret måst den lyftas före tröskning.

15 Svensk Frötidning 3/17

odlingstekniken en utmaning, men det är också kul att engagera sig i något nytt med potential!

Viktig etablering

Ett ängsgröefrö är försvinnande litet och svårt att få att gro. Den klassiska etable­ ringen är i höstraps och har tillämpats

av Birger under många år:

– Jag blandar rapsfrö och ängsgröefrö och sår dem samtidigt med 24 cm rad­ avstånd. Det har fungerat alla år utom ett då det var för torrt både vid sådden och eft er att vi tröskade höstrapsen.

Rapsen sås med 50 frö per kvadrat­ meter och gröen med cirka 4,5 kilo per

hektar. På senare år har dock proble­ men med höstsådda gräsogräs som losta och råttsvingel ökat. Ett sätt att minska problemet är att göra insådden i vår­ korn i stället. Birger provade det för för­ sta gången 2016 likaså Sven­Olof. Men nestorn i vår kornetablering är Bo Ema­ nuelsson:

– Redan när jag började odla ängsgröe sa jag att jag skulle så in i vårkorn, trots att alla sa att det inte var möjligt.

Det har fungerat mycket bra på hans behagliga jordar i kustnära klimat. Han sår cirka 50 kg/ha korn på 24 cm rad­ avstånd. Däreft er vältning och ängs­ gröesådd i 40 graders vinkel med en Nordsten såmaskin på max 1 cm djup, följt av vältning.

– Etableringen ska gå i en följd utan uppehåll och det ska vara första fältet på våren som sås, betonar Bo.

Det gick sämre på Lars­Olofs tyngre, kallare jordar. Men framför allt var det en ihållande torka i samband med sådden som medförde än väldigt ojämn och svag etablering. Generellt är risken för långvarig torka på våren större än på hösten.

På G redan i insådden

Insåningsgrödan ogräsbekämpas nog­ grant och med preparat som inte skadar ängsgröen. Sedan växer det bara på och skyddsgrödan tröskas. I fallet höstraps

Birger Bernhoff

Gärsnäs gård mellan Ystad och Simris­ hamn på Österlen. Betingelser: mmh LL, botten sandig mo, kan vara lite brist på vatten, men lättbrukad Jag ser ängsgröe som en bra om­ växlingsgröda med tidiga skördar, bra för mullen och överlag bra ekonomi. Odling: cirka 240 hektar, fördelning hektar: 30 ängsgröe 50 höstvete 50 korn 50 höstraps 30 sockerbetor 7 vall, träda övrigt Odlingshistoria: Har odlats frö på gården i fl era generationer. Skörd: i genomsnitt cirka 1100 kg/ha, men med stor variation från 1890 kg/ha ner till några hundra kilo. På minussidan: mycket jobb med ogräs bekämpning. Skörd mitt i semestern. Motiv för ängsgröe: – Bra netto – Bra i växtföljden, förbättrar struk­ turen och ger högre skördar i övriga grödor – Ökar vattengenomsläpplighet Odling i korthet: • Etablering: oftast i höstraps (50 frön/m2_{), utsädena blandas och} sås på 24 cm radavstånd. Birger provar olika metoder, t.ex. 12 cm radavstånd för att försöka minska ogrästrycket. Insådd i korn med 60 kg/ha på 24 cm, för att minska gräsogrästrycket. • Ogräsbekämpning: Först i insådden. Sedan 1–3 gånger i gröen med grannen Sven Dahlsjös avstrykare, handstrykare så mycket som det går. • Övriga odlings insatser: – 70 N som fl ytgödsel i slutet av oktober – Ytterst sällan svampbehandling på hösten – 80 N tidig vår, som till höstraps – Hussar mot vitgröe – 3 l/ha CCC i april för starkare rot­ system och lite stråförstärkning • Skörd: – Strängläggning med rapshuggare med dubbelkniv. – Stränglyftare – Skörd med hjälp av maskinstation med mycket stor kapacitet att komma på rätt dag. Strålande grödor. Birger Bernhoff i höstraps med ängs­ gröeinsådd. Utsädet blandas och sås sam­ tidigt. Det har gett bra etablering och goda skördar. Denna raps 2016 gav i sort­ försöket högst skörd av samtliga sortförsök i höstraps i Sverige. Trots den kraftiga rapsen kan ängsgröen etableras och utveck­ las mycket bra.

Gemensamt lärande. Fröodling är en utpräglad

erfarenhetsbaserad odling. Här ett gäng intresserade deltagare i ängsgröeskolan och ERFA­grupp ängsgröe hemma hos Birger Bernhoff hösten 2016.

16 Svensk Frötidning 3/17 så samlas rapshalmen in eft er skörd och

sedan på med en betesputsare så fort som möjligt.

– I med slagorna så djupt det går. Allt ska malas ner, berättar Birger.

Ängsgröen är lättstartad eft er höst­ rapsen, men eft er vårkorn kan det vara lite trögare. Ett sätt att få igång ängs­ gröen snabbt är att sprida 40 kilo N i kornet några veckor före tröskning.

– Det är jätteviktigt understryker Bo! Resten av hösten går åt till att gödsla kväve och putsa beståndet eft er behov. Det traditionella talesättet att ängsgröen ”ska möta vintern en tvärhand hög” gäller än i dag.

Ogräseländet

Förutom etableringen är en lyckad

ogräsbekämpning helt fundamental för en lyckad odling. Man kan skriva en avhandling i ämnet men det viktigaste är nog ändå attityden hos odlaren, eller som Bo uttrycker det:

– Det får inte kännas att det är drygt eller ett tvång, då håller det inte.

För det fi nns lösningar. En har redan beskrivits – att insådd på våren minskar risken för problematiska gräs ogräs som råttsvingel och losta. Övriga metoder är olika typer av av strykare, traktorburna och för hand. Även klassisk handplock­ ning ti llämpas. Oft a är det smart att lämna någon/några meter runtom fäl­ tet, men även kring stolpar och brunnar där det oft a är mycket högt och otrevligt ogrästryck. Så här berättar Bo Emanuelsson:

Bo Emanuelsson

Alléero , strax söder om Vellinge. Betingelser: mullrika men lätta jordar, med havet synligt vid horisonten. Odling: cirka 100 hektar, varav en tredjedel som frö, fördelning hektar: 14 ängsgröe 6 vitklöver 6 rödklöver 6 spenat Odlingshistoria: Har odlat frö i cirka 15 år Skörd: i genomsnitt cirka 1000 kg/ha Motiv för ängsgröe: – God ekonomi – Jämnar ut skördearbetet – Mulluppbyggnad – Sparar etableringskostnader På minussidan: problem med gräsogräs. Inställning: Som odlare måste man ha ett stort intresse för odlingen och inte känna något tvång av allt arbete som odlingen medför. Får man bra skördar då ger det verkligen ett bra netto. Ängsgröe är helt klart ett alternativ för mindre arealer, men inget för lycksökare. Odling i korthet: • Insådd i korn 50 kg/ha på 25 cm. Även gröen sås på 25 cm i 40 graders vinkel. Det är viktigt att hela etableringen sker i en följd utan uppehåll. 40 kilo N i växande korn cirka 15 juli för att ge gröen bra start efter skörd av kornet. • Ogräsbekämpning: Först i insådden. Sedan avstrykare, handstrykare och handplockning i gröen. • Skörd: – Strängläggning med slåttermaskin Duplex Gold – Stränglyftare tillverkad på Bornholm – Torkning i ett utrymme som övriga året har plats för får och fester

– Jag försöker hålla så rent som möj­ ligt i alla grödor i växtföljden. Jag vårsår för att minska risken för losta och råttsvingel och är mycket nog­ grann i insådden. Fröåret kör jag med avstrykaren med 50 procents glyfosat­ blandning. Helst bör det vara 15 cm nivåskillnad mellan gröda och ogräs. Jag kör alltid fram och tillbaka. Senare på säsongen tar jag fram handstrykaren och går över fältet en gång. Och till sist gäller handplockning framför allt av råttsvingel som är så låg så den är svår att komma åt med avstrykarna.

Andra odlingstips under säsongen

Varje kilo ängsgröefrö är värdefull vilket medför att skördehöjande åt gärder snabbt kan vara lönsamma. Birger satsar på sin gröe genom att ibland svampbekämpa den och se till att det inte är brist på kväve. I april kör han alltid 3 liter per hektar CCC för att förstärka rotutvecklingen och få lite stråförstärkning på köpet. Andraårsvallar bör också behandlas mot vitaxkvalster.

Tidig skörd

Ängsgröe mognar mycket tidigt, vilket framhålls som en klar fördel för många eft ersom skördesäsongen då sprids ut. Huggningen kan ske på många sätt. Birger anlitar Sven Dahlsjö, även han mycket fram­ gångsrik fröodlare, som kör med en raps huggare med dubbelkniv. Det ska enligt boken ske 24 dagar eft er full blom. Bo kör med slåtter maskinen Duplex Gold som fungerar suveränt i alla frögrödor. Finessen är bland annat att både knivbalk och fi ngerbalk rör sig separat vilket gör att man kan köra relativt fort utan att det hänger sig. Om det kommer regn innan skörden måste strängen luft as och till detta fi nns specialmaskiner att tillgå. Se bild hur ängsgröen luft as på sidan 14.

Gå med i ERFA

Ja, det var en hel del om livet som ängsgröeodlare. Men det fi nns givetvis mycket mer att lära sig av råd givare och andra erfarna odlare. Ett bra sätt att ta del av den kunskapen är att gå med i ängsgröeskolan och ERFA­grupp ängsgröe som träff ades fl era gånger 2016 och som fortsätter med full kraft år 2017.

•

17 Svensk Frötidning 3/17

Lars-Olof Ohlsson

Wäggarps går norr om Lund Provar fröodling för första gången. Därför gräsfrö: – Få in ytterligare en gröda i växtföljden – Få en positiv struktureffekt – Sprida ekonomiska risker – Tack vare tidig skörd kunna få en mer utdragen skördeperiod Därför ängsgröe: Önskemålet var att odla ängssvingel eftersom det odlas mycket runtom i bygden. Men tyvärr fanns inget ut­ rymme hos fröfi rmorna. Istället blev det ängsgröe. Första försöket: Insådd i vårkorn 2016 för att minska problemen med gräsogräs. Problem med torka både vid etablering och efter skörd av insåningsgrödan medförde för svagt bestånd, som därför kördes upp. Andra försöket: Insådd i höstvete hösten 2016. Sen sådd i månadsskiftet september­oktober följt av ihållande torka medförde svag etablering.

Tredje gången gillt?

– Ja, det var ju helt fel år att börja med ängsgröeodling så som vädret blev. Men jag kommer antagligen att göra fl er försök, antingen i ängsgröe eller i röd­/vitklöver, berättar Lars­Olof Ohlsson.

Fungerar båda två. Insådd av ängsgröe

i höst raps och korn. Båda metoderna fungerar, men kräver framför allt i korn mycket precis teknik och tajming. Även om rapsen är mycket kraftig brukar ängsgröen etablera sig mycket bra.

Ger ogräsen stryk. Bo Emanuelsson

lägger mycket energi på ogräsbekämp-ning. Här med avstrykaren som köp-tes begagnad för snart 10 år sedan. Önskvärt är 10 cm, helst 15 cm nivåskill-nad mellan ängsgröe och ogräs vilket bara brukar bara var möjligt i cirka 10 dagar. Ska köras fram och tillbaka. Går att hyra. Längre fram på säsongen använder han hand strykaren. Men vissa ogräs är kortväxta t.ex. rått svingel som på bilden längst till höger bara delvis är död. Den måste handplockas före skörd – vilket också sker!