• No results found

GMO-raps ökade inte risken för resistens

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "GMO-raps ökade inte risken för resistens"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

29 Svensk Frötidning 2/12

Införandet av GMO­raps med

resistens mot ogräsmedel har

varit mycket positiv för den

kanadensiska rapsodlingen.

Odlarna är nöjda, odlingen

har ökat och lönsamheten

har förbättrats. En omfat­

tande studie visade också

att en ökad användning av

Roundup inte har medfört

ökad resistensen mot detta

medel hos ogräsen.

Text & foto: Albin Gunnarson, Svensk Raps

nder den internationella rapskongressen som hölls i Prag i juni 2011, presen­ terade forskaren John O’Donavan från statliga Agriculture and Agri­ Food Canada, en stor jämförelse av effekterna av glyfosattolerant vår­ raps jämfört med konventionellt odlad vårraps i Kanada.

Kanada är världens största pro­ ducent av rapsfrö. En odling som ökat dramatiskt efter introduktio­ nen av vad vi i Europa benämner GMO­raps. Som mest har det i Ka­ nada producerats 16,1 miljoner ton rapsfrö år 2009.

GMO-strategi i raps

När glyfosattolerant (Roundup Ready/Roundupresistent), och glyfosinattolerant (Liberty Link, Bastaresistent) raps introduce­ rades gjordes det med argumen­ tet att man skulle erhålla en mer effektiv ogräsbekämpning. Både rent effektmässigt, men också ur ett ekonomiskt perspektiv.

Tidigare hade man precis som i Sverige använt sig av flera olika be­ handlingar mot både ört­ och gräs­ ogräs. På hösten före sådd spruta­ des Ethalfluralin vilket är mest likt vår gamla svenska Treflan, vilket

GMO-raps ökade inte

risken för resistens

Otur. Någon promille av raps­ plantorna förlorar sin tolerans mot glyfosat och dör efter behandling. Fältet behandlades 3 dagar före bilden togs.

»

(2)

30 Svensk Frötidning 2/12 på våren följdes upp med Expand

och Matrigon men även en sul­ fonylurea kallad Muster. Dessa produkter gav förvisso effekt men blev både kostsamma och använ­ des ibland som tankblandning­ ar vilka kunde orsaka skador på grödan. Andra alternativ var att spruta 2,4­D på hösten, detta övergavs till att spruta Roundup före sådd på våren i kombination med tidigare nämnda behand­ lingar.

GMO-positivt i enkät

I en enkätundersökning bland ka­ nadensiska oljeväxtodlare 2000 angav merparten att effektmässiga och ekonomiska fördelar gjort att man övergett konventionell vår­ rapsodling till förmån för gene­ tisk modifierad herbicidtolerans. Denna herbicidtolerans kan anti­ gen bestå i glyfosatresistens, gly­ fosinatresistens eller imidazolin­ resistens (Roundup Ready, Liberty Link eller Clearfield).

Resistensrisk undersöks John O’Donavan och Agricul­ ture and Agrifood Canada be­ slöt att genom fältförsök studera om resultatet som enkätunder­ sökningen visade verkligen var i

överensstämmelse med praktiken. Studien gick till så att konventio­ nell ogräsbekämpning jämfördes med ogräsbekämpning baserad på genetiskt modifierad herbicidtole­ rans mot glyfosat. Försöken gjor­ des i rapssorter med glyfosatre­ sistens för att utestänga eventuell sortpåverkan. För det är ju så att det fortfarande går att spruta alla de gamla herbiciderna i en GMO­ raps.

Idag är så gott som all kana­ densisk raps herbicidtolerant mot Roundup, Basta eller Clerfield. Roundup­resistens är vad som do­ minerar. Då uppstår också frågan om detta kan leda till att uppre­ pade glyfosatbehandlingar, före sådd och under växtsäsongen, kan selektera fram roundupresistenta ogräs. Samtidigt anses Roundup vara helt essentiellt i kanadensisk vårrapsodling där direktsådd är så dominerande.

Omfattande fälförsök

Försöken genomfördes 2001­2003 på tre platser i delstaten Alber­ ta. Samtliga fält var direktsådda. Ogrässpektrat i försöken kom väl att representera vad man normalt finner i ett kanadensiskt vårraps­ fält. Totalt 24 arter förekom i för­

söksserien. Försöken utfördes som tvåfaktoriella randomiserade par­ cellförsök med fyra upprepningar.

Faktor 1 = behandling före

sådd: antigen 2,4­D på hösten el­ ler glyfosat på våren eller 2,4­D på hösten och glyfosat på våren före sådd.

Faktor 2 = ogräsbehand­

lingar i växande gröda: 1) dub­ belbehandling med glyfosat, 2) enkelbehandling med glyfosat, 3) höstbehandling med Tre­ flan som anses ha effekt även på våren, 4) Expand+Muster, 5) Treflan+Expand+Muster+ Matri­ gon. Det sista benämns i Kanada som den luxuösa ”Cadillac be­ handlingen”. Samtliga behandling­ ar utfördes med full dos.

Säkra resultat

Resultaten behandlades noggrant i statistikprogram. Det ekonomiska nettot beräknades som grödans avsalupris minus preparat och be­ handlingskostnader (tabell 1). Full hänsyn togs också till att det glyfo­ sattoleranta rapsutsädet var något dyrare.

John O´Donovan har i sin för-söksserie kommit fram till 4 statistiskt säkra slutsatser. 1. Glyfosatbehandlingar före sådd

ger bättre ogräseffekt och högre rapsskörd och odlingsnetto jäm­ fört med 2,4 D på hösten. 2. Glyfosatbehandling i växande

gröda ger högre odlingsnetto än andra behandlingsmetoder samtidigt som ogräseffekten och skörden var lika bra eller bättre, trots ett dyrare utsäde.

3. Enkelbehandlig med glyfosat är fullt tillräcklig i glyfosattolerant raps, särskilt när glyfosat även sprutas före sådd.

4. Mängden förbrukad aktiv sub­ stans är lägre med de glyfosat­ toleranta systemen än med flertalet av de andra bekämp­ ningsmetoderna. Särskilt när gly­ fosat används en gång (tabell 2). På frågan om den glyfosattole­ ranta oljeväxtodlingen har med­

Glyfosat i GMO-raps gav bäst netto

Behandling Tidpunkt Ogräsvikt g/m2

Fröskörd

kg/ha Odlingsnetto kr/ha

Glyfosat 2­4 örtblad 30 1722 2 358

Glyfosat & Glyfosat 2­4 örtblad & 4­6 örtblad 14 1688 2 138

Glyfosat vår före sådd 46 1646 1 931

Ethalfluralin

(≈Treflan) höst 139 1487 1 905

2,4­D + Glyfosat höst+vår före sådd 59 1679 1 878

2,4­D höst 100 1499 1 672

Expand + Muster 2­4 örtblad 118 1512 1 632

Ethalfluralin (≈Treflan) &

Expand+Muster+Matrigon höst & 2­4 örtblad 41 1630 1 099 Tabell 1. Ogräseffekter och skörd samt kanadensiskt odlingsnetto i kronor (1 CAD = 6,66 SEK). Netto=Avsaluvärde­preparat­körning. Hänsyn har tagits till den högre utsädeskostnaden för glyfosattolerant raps.

(3)

31 Svensk Frötidning 2/12

Ljuv musik. John O’Donavan, Agriculture and Agrifood

Canada genomförde fältförsök 2001­2003 som visade att GMO­raps verkligen är lika bra som odlarna uppfat­ tar den. Här underhåller han ett gäng rapsentusiaster med vackert gitarrspel.

fört högre risk och fler resistenta ogräs mot Roundup svarar John nej och berättar:

– I vår studie refererade vi till att det skulle kunna finnas en högre risk för att selektera fram glyfo­ satresistenta ogräs då glyfosat an­ vänds fler än en gång per säsong. Våra undersökningar visade att en glyfosatbehandling före sådd och en i växande gröda var tillräckligt för att nå optimal skörd och od­ lingsekonomi. Vi gjorde bedöm­ ningen att en ytterligare behand­ ling i växande gröda skulle kunna öka selektionstrycket på glyfosa­ tresistenta ogräs.

Glyfosatresistensen ökar Världen över har antalet glyfosa­ tresistenta ogräs ökat på senare år. Idag finns det 17 olika ogräsarter i världen som utvecklat roundupre­ sistens. Merparten av dessa finns i USA och härstammar från Roundup Ready sojaböna, bom­ ull och majs. Detta har skapat oro i den kanadensiska rapsodlingen. John O’Donavan betonar dock:

– Fram till idag, våren 2012 har vi inte sett detta hända i kanaden­ sisk ”Roundup Ready Canola”. Det beror huvudsakligen på att raps odlas i spannmålsväxtföljder och att intervallen mellan rapsgrö­ dorna begränsas av grödans sjuk­ domsbild.

3 resistenta ogräs i Kanada Bara tre ogräs har utvecklat resis­

tens mot glyfosat i Kanada. Det är Hästambrosia, Ambrosia trifada, Kanadabinka, Conyza

canaden-sis, samt Kochia som kan liknas

vid Luddmålla. De två första i östra Kanada, där man inte odlar speciellt mycket raps, samt den senare som inte kan sägas här­ stamma från rapsodling.

– Vi har inte sett fler resistenta ogräs efter införandet av glyfo­ sattolerans jämnfört med andra ogräsmedel. Här i Kanada har i stället över 30 ogräs utvecklat re­ sistens mot så kallade FOPar, DI­ Mar (exempelvis Focus Ultra och Select) och sulfonylureor, berättar John O’Donavan.

John O’Donavan och hans kollegor har således visat att

roundupresistens i roterande växtföljder inte har varit ett be­ kymmer. Det beror förstås på att raps inte odlas i monokultur utan att sjukdomstrycket minskar då rapsgrödan ingår i spannmåls­ gårdens växtföljd.

Det framgår också tydligt hur lönsam odlingen faktiskt är. Märk att man tagit hänsyn till dyrare utsäde och ett verkligt av­ salupris. Ett avsalupris som en­ ligt svenska marknadsbedömare är lägre bara för att det är GMO­ raps.

Frågan är om den europeiska marknaden verkligen har möj­ lighet och lust att faktiskt betala tillräckliga odlingspremier för GMO­frihet? «

Ogräsbekämpning i GMO-raps gav lägre

mängd aktiv substans

Tabell 2. Mängd aktiv substans för olika kanadensiska ogrässtrategier

Expand+Muster 672 Enkelbehandling glyfosat 900 Dubbelbehandling glyfosat 1350 Ethalfluralin (≈Treflan) 1550 Ethalfluralin (≈Treflan) &

Expand+Muster+Matrigon 1922

”Vi har inte sett

fler resistenta

ogräs efter

införandet

av

glyfosat-tolerans

jämn-fört med andra

ogräs medel.”

References

Related documents

Det jag har tittat på i min undersökning är om de båda resistenserna verkligen uppstår samtidigt då bakterierna utsätts för ciprofloxacin i stegvis ökande doser och om det i

Eventuellt måste man för att förebygga resistensutvecklingen under vissa år börja använda andra preparat med andra verkningsmekanismer även om dessa i dagsläget inte anses

En miljöanpassad och resurseffektiv hantering av ogräs i spår ställer krav på god kunskap om vegetationsförhållanden för att behovsanpassa bekämpningsinsatserna. En automatiserad

»Du måste förstå», skriver Hagar Olsson i ett av sina brev till Tideström, »att allt detta ’glömmande’ av det som skedde mellan Edith och mig har sin rot i den oerhörda,

Moderskapskulten tog Rosa Mayreder för den delen också itu med i ett särskilt kapitel, konstate­ rar Klara Johanson och påpekar hur det med livli­ gaste misshag hade

Under de nästa åren kommer avancerad teknik, sensorer, robotteknik och digitalisering ge oss helt nya möjligheter i praktisk odling?. Integrerat växtskydd har ett gott syfte med

Många GMO grödor designas för att klara bekämpningsmedel.

Boxer/Roxy har varit huvudstrategin på hösten för att komma bort ifrån ALS-problematiken, men samtidigt ger de luckor för blåklint samt baldersbrå, men bättre än inget och vi