• No results found

Automatisk och manuell anestesijournalföring / Automatic and manual anesthesia record keeping

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Automatisk och manuell anestesijournalföring / Automatic and manual anesthesia record keeping"

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i omvårdnad, 10 poäng Malmö högskola Omvårdnad (41-60), 20 poäng Hälsa och samhälle

Nätburen distans HT 06 205 06 Malmö

Hälsa och samhälle

AUTOMATISK OCH

MANUELL

ANESTESIJOURNAL

FÖRING

EN LITTERATURSTUDIE

ANDREAS HAGTIN

INGA-LILL PERSSON

(2)

AUTOMATISK OCH

MANUELL

ANESTESIJOURNAL

FÖRING

EN LITTERATURSTUDIE

ANDREAS HAGTIN

INGA-LILL PERSSON

Hagtin, A & Persson, I-L. Automatisk och manuell anestesijournalföring.

En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, 2007.

Dokumentation av anestesi och patientens fysiologiska parametrar sker parallellt med den anestesiologiska vården av patienten. Med en ökad datorisering av dokumentation inom hälso- och sjukvården har det även tillkommit datasystem för automatisk anestesijournalföring, AIMS. Syftet med denna studie var att undersöka hur automatisk anestesijournalföring påverkar den anestesiologiska patientvården peroperativt. Metoden är en litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Genom användandet av automatisk anestesijournalföring läggs 20 % mindre tid på att dokumentera och mer tid till monitorering av fysiologiska parametrar. All

automatiskt insamlad data visar en större variation i de registrerade hemodynamiska mätvärdena, trots en större mängd insamlad data och högre antal osannolika

blodtrycksavläsningar. Automatisk registrering av fysiologiska data ger en mer korrekt och objektiv rapportering av patientens hemodynamiska data jämfört med manuell registrering. Den slutsats som framkommit ur denna studies resultat är att AIMS ökar patientsäkerheten samt bidrar till att tillförlitligheten och

kvalitetssäkringen av anestesiologisk dokumentation säkras.

Nyckelord. Anestesijournalföring, Informationssystem, Patientsäkerhet, Tillförlitlighet, Kvalitetssäkring.

(3)

AUTOMATIC AND

MANUAL ANESTHESIA

RECORD KEEPING

A LITERATURE REVIEW

ANDREAS HAGTIN

INGA-LILL PERSSON

Hagtin, A & Persson I-L. Automatic and manual anaesthesia record keeping A Literature review. Degree Project, 10 Credit Points. Malmö University: Health and Society, 2007.

Documentation of anesthesia and the physiological parameters of the patient are done parallel with the anesthesiological care. With increasing computerized documentation in healthcare, computer systems for automatic record keeping in anesthesia has also arrived. The purpose of this study was to examine whether automatic journals for anesthesia, AIMS, has an input on the anesthesiological patient care peroperatively? The method used is a literary review of eleven

scientific articles. By using an automatic anesthesia journal, 20 percent less time is used for documentation and more time is spent for monitoring the physiologic parameters. All data collected automatically shows a larger amount of variation in the registered hemodynamic values, even though the amount of data was larger and a higher rate of unlikely blood pressure measurements was noticed. Automatic registration of physiological data gives a more correct and objective way of

reporting the hemodynamic data of the patient in comparison to manual registration. The conclusion drawn out of this study is that AIMS increases patient security and contributes to the reliability and the quality assurance needed to secure

anesthesiological documentation.

KEY WORDS: Anesthesia record keeping, Information system, Patient safety, Reliability, Quality assurance.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Introduktion 5 Manuell anestesijournalföring 6 Automatisk anestesijournalföring 6

Anestesiologisk omvårdnad och dess dokumentation 6 Definition och funktion av Automated Anesthesia Record (AAR) 7 Definition och funktion av Anesthesia Information

Management System (AIMS) 7

AIMS komponenter 7

SYFTE 8

Avgränsningar och begrepp 8

Frågeställningar 9

METOD 9

Sökförfarande 9

Kriterier för inklusion respektive exklusion 9

Kritisk granskning 10

Kvalitetsbedömning 10

Bearbetning och analys 11

RESULTAT 12

På vilket/vilka sätt påverkar automatisk anestesijournalföring

patientsäkerheten och tillförlitligheten peroperativt? 12 På vilket/vilka sätt kan automatisk anestesijournalföring

medverka till att kvalitetssäkra patientvården peroperativt? 14

DISKUSSION 14

Metoddiskussion 14

Resultatdiskussion 16

Fördelar med automatisk anestesijournalföring 18 Nackdelar med automatisk anestesijournalföring 18

KONKLUSION 19

Förslag till framtida forskning 19

REFERENSER 20

BILAGOR 23

Bilaga 1 Granskningsmall 24

Bilaga 2 Kvalitetsbedömning av kvantitativ studie 25 Bilaga 3 Kvalitetsbedömning av kvalitativ studie 26

Bilaga 4 Ordlista 27

(5)

INLEDNING

INLEDNING

INLEDNING

INLEDNING

Inom dagens sjukvård sker det ständigt ny utveckling och nya behandlingsformer som ställer allt högre krav på den personal som arbetar inom området.

Anestesiologisk sjukvård är en högteknologisk specialitet där utvecklingen av patientmonitorering sker i takt med de krav som användarna ställer på den medicinsk tekniska utrustningen. Dock finns det ett område inom anestesi som historiskt sett inte visat på någon signifikant utveckling och det är dokumentation och handhavande av information. År 1998 använde endast 1 % av

anestesiavdelningarna i USA automatiska anestesijournaler (Williams, 2005). Eftersom olika journalsystem inom vårdsektorn är under ständig utveckling vill vi med vår studie undersöka hur automatisk anestesijournalföring påverkar den peroperativa patientvården. Det har det visat sig att anestesijournalföring (manuell och automatisk) tar 10-15% av anestesitiden (a a). Med anledning av detta

tidskrävande moment är det viktigt att anestesisjuksköterskan utökar sin kunskap om automatisk journalföring och hur det påverkar patientensäkerheten peroperativt.

BAKGRUND

I detta avsnitt avhandlas introduktion till problemområdet, manuell

anestesijournalföring, automatisk anestesijournalföring, anestesiologisk omvårdnad och dess dokumentation, definitioner och funktioner för automatisk respektive datorstödd anestesijournalföring. En ordlista (Bilaga 4) har upprättats för de olika begrepp och förkortningar som förekommer i texten.

Introduktion

Patienternas uppfattningar om vad som är viktigt i vården kan användas som ett mått på god vårdkvalitet. I kvalitet ur patientens perspektiv (KUPP, 2001) står det att dessa aspekter kan delas in i tre olika områden: en god teknisk vård,

mellanmänsklig vård samt tillfredsställande bekvämlighet i vårdmiljön.

Enligt den funktionsbeskrivning som är utformad av Riksföreningen för anestesi- och intensivvård (2003) ska anestesisjuksköterskan arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Anestesisjuksköterskan ska under eget medicinskt

yrkesansvar och i samråd med ansvarig anestesiolog ansvara för patientens omvårdnad. Arbetet ska utföras i enlighet med avdelningens rutiner. Sjuksköterskan ska självständigt kunna planlägga samt utföra målinriktad omvårdnad och behandling med efterföljande dokumentation och utvärdering av åtgärderna. I yrkesansvaret ingår även medverkan i kontinuerlig utvärdering, utveckling och kvalitetssäkring av verksamheten. I samband med anestesi/analgesi fråntas patienten helt eller delvis möjligheten att utöva egenomsorg/autonomi. Det innebär att patientens fysiska och psykiska tillstånd påverkas, samtidigt som de naturliga försvarsmekanismerna är minskade. Anestesisjuksköterskan ska utifrån tillgängliga journalhandlingar samt egna observationer identifiera, analysera och göra en bedömning av patientens totala omvårdnadsbehov (a a).

När det gäller dokumentation av anestesiarbete finns det gällande riktlinjer för dokumentation utgivna av SFAI, Svensk förening för anestesi och intensivvård (1996). Dessa riktlinjer ses som ett komplement till gällande lagstiftning och anger vad som ska dokumenteras för att göra anestesiarbetet säkrare och ge

(6)

Manuell anestesijournalföring

Enligt SFAI´s riktlinjer (2003) ska anestesijournalen innehålla information om anestesins förlopp, åtgärder samt avvikelser och fysiologiska parametrar ska övervakas och dokumenteras minst var femte minut. En stor del av de parametrar som dokumenteras monitoreras och registreras av anestesiapparaten, som är en kombination av ventilator och patientmonitor. Här mäts, registreras och sparas data som under anestesin manuellt överförs av anestesisjuksköterska/anestesiolog (härefter anestesiansvarig) till en patientrelaterad anestesijournal. Denna metod anses av Devitt m.fl (1999) som ett tidskrävande arbetsmoment.

Automatisk anestesijournalföring

Eftersom automatisk anestesijournalföring mer och mer ersätter de manuella handskrivna anestesijournalerna har flera komparativa studier gjorts mellan

automatiska respektive handskrivna anestesijournaler. Redan 1992 gjorde Thrush en studie om huruvida automatiska anestesijournaler är bättre än handskrivna.

I de 13 utförda anestesier som ingick i studien registrerade den automatiska anestesijournalen vid två separata tillfällen att SpO2 var 90 % eller mindre, medan den handskrivna endast visade ett tillfälle av desaturation. Vid ett annat tillfälle registrerade den automatiska att SpO2 fallit till 35 % under tre minuter, medan den handskrivna anestesijournalens värde visade SpO2 77 % under fem minuter

(Thrush,1992). Williams (2005) menar att AIMS primära funktion är att förbättra vården av patienten under anestesi. Detta möjliggörs då AIMS ger anestesiansvarig mer precis och tidsenlig information. Större tillgänglighet till patientinformation resulterar i att anestesiansvarig blir mer noggrann med att manuellt lägga till

kommentarer i den automatiska anestesijournalen (a a). Enligt Thys (1998) finns det även en funktion inlagt i systemet som berör kvalitetssäkring i samband med

anestesi. Han menar att automatiska anestesijournaler tenderar att innehålla mer information än handskrivna. Orsaken till detta är att den kontinuerliga

registreringen av data sker mer frekvent och är mer precis än den handskrivna. Den samlade datan av ett stort antal utförda anestesier (registrerade med AIMS) gör det lättare att finna specifika patientkaraktäristika eller intraoperativa händelser relaterade till patientutfallet (a a).

DeLone och McLean (1992) identifierade vilken uppbyggnad ett automatiskt datajournalsystem bör ha för att vara användarvänligt. De olika faktorer som ansågs viktiga för ett systems framgång var systemkvalitet, informationskvalitet,

användbarhet, användartillfredsställelse samt individuell och organisatorisk

betydelse. Van der Meijden m.fl (2003) använde sig av dessa faktorer för att kunna göra en jämförande studie mellan olika system genom granskning av ett antal tidskriftsartiklar. Totalt identifierades 1077 artiklar, men många fick exkluderas och slutligen var det endast 33 artiklar som kunde inkluderas i litteraturstudien.

Författarna kunde inte finna någon klar och tydlig framgång i de artiklar som ingick i studien, eftersom många datajournalsystem jämfördes med traditionella

pappersbaserade system. Enligt författarna var de pappersbaserade standard trots deras kända begränsningar. En av orsakerna till deras kvarlevnad var att de nya systemen var betydligt dyrare jämfört med de gamla pappersbaserade (a a). Anestesiologisk omvårdnad och dess dokumentation Begreppet omvårdnad ur anestesiologisk synvinkel omfattar åtgärder i syfte att skapa en hälsobefrämjande miljö, lindra smärta och obehag (SOSFS 1993:17). Omvårdnaden ska även ge stöd och hjälp åt patienter i deras reaktioner på sjukdom,

(7)

trauma, funktionshinder och i samband med olika behandlingssituationer, i enlighet med Socialstyrelsen författning. Alla omvårdnadsåtgärder gällande vård och

behandling ska dokumenteras för att uppnå en god och säker vård (SOSFS 1993:17).

Patientjournallagen är teknikneutral och gäller oberoende vilket media som journalen förs i (SOSFS 1993:20). När det gäller journaler som förs med hjälp av Allmän Data Behandling (ADB) gäller även datalagen (SFS 1992:446) som är godkänd av Sveriges Riksdag. Det ska även finnas ett tillfredsställande back-up-system i form av säkerhetskopia. Patientjournalen ska ha en tydlig

omvårdnadsdokumentation som utifrån patientens behov beskriver vårdens planering, genomförande samt resultat. Dokumentationen ska trygga patientens säkerhet och därmed ge ett underlag för fortlöpande utvärdering och revidering av omvårdnadsinsatserna. Den ska vara utformad på ett sådant sätt att den är tillgänglig för berörda personalkategorier utan att en uppgift behöver dokumenteras flera gånger. Omvårdnadsdokumentationen kan även vara underlag i rättslig prövning för vad som verkligen utförts (SOSFS 1993:20).

För medicintekniska produkter gäller även Sveriges Riksdags lag 1993:584 vilken är en så kallad ramlag som omfattar samtliga produkter som har ett medicinskt syfte (Liedström, 2000).

Definition och Funktion av Automated Anesthesia Record (AAR)

Enligt ovan refererad litteratur beskrivs automatisk anestesijournalföring som AAR (Automated Anesthesia Record) vilken uteslutande samlar information om

patientens fysiologiska data och ventilatorinställning. Den samlade informationen skrivs sedan ut på papper av datorlänkad skrivare (Parmar, 2006). Med AAR blir det möjligt att mer precist tidsange varierande intraoperativa händelser som exempel: föregick patientens desaturation av bradycardi eller vice versa? (Thys, 1998)

Definition och Funktion av Anesthesia Information Management System (AIMS)

Utvecklingen har sedan från AAR lett fram till AIMS (Anesthesia Information Management System) i vilken AAR är en komponent, som i tillägg till att samla och skriva ut information, även är sammanlänkad till en databas i sjukhuset där AIMS används (Parmar, 2006). AIMS samlar data på praktiskt taget alla de patienter med vilken anestesiavdelningen interagerar (a a).

I databasen lagras den anestesirelaterade information som registrerats av AIMS och finns därför tillgänglig för analys (Thys, 1998) vid exempelvis forskning, statistik eller misstanke om behandlingsrelaterad avvikelse i samband med anestesi (Parmar, 2006).

AIMS komponenter

AIMS består av två komponenter varav den första är hårdvara (Williams, 2005). Information om patientens hemodynamik, SpO2, anestesigaser och ventilator-inställningar fångas upp av AIMS och skickas via ett nätverk i sjukhuset till en server där informationen organiseras och lagras (Thys, 1998). Servrar utgörs

(8)

vanligen av optiska diskar eller hårddiskar men för långtidsförvaring av information används magnetiska band (Thys, 1998).

Servern nås via en persondator på operationssalen och informationen reproduceras då informationen visas på monitorn och/eller då en anestesijournal skrivs ut av datorlänkad skrivare (Williams, 2005). Hårdvarans tillbehör består av tangentbord, pekdon och i vissa fall även streckkodsavläsare (Thys, 1998).

Den andra komponenten till AIMS är dess mjukvara som är ett dataprogram (Parmar, 2006). Ett dataprogram används för att känna igen och kategorisera anestesirelaterad information. Programmet sorterar den insamlade informationen i realtid (Williams, 2005) vilket möjliggör åtkomst av exempelvis blodtryckstrend. Enligt Williams (2005) är sammansättningen av AIMS multifunktionell där några av funktionerna är:

• Alarm för abnormal data (ex. blodtrycksfall eller förändrad hjärtrytm) • Påminna användaren (ex. intervall för läkemedelsadministrering) • Informera användaren (ex. läkemedelsinteraktion)

• Registrera patientens vitala parametrar (ex. SpO2). Vidare visar (a a) att den data som kan extraheras från AIMS är:

• Duration av kirurgi

• Tid från ankomst till operationssal till induktion • Tid från induktion till intubation

• Antal dagar då operationssalen använts maximalt • Användarkostnad för respektive operationsfall.

SYFTE

Syftet med studien är att undersöka hur automatisk anestesijournalföring påverkar den anestesiologiska patientvården peroperativt.

Avgränsningar och begrepp

I studien har någon distinktion mellan AAR och AIMS ej gjorts.

Detta eftersom fokus inte kommer att ligga på hur datan används pre- eller

postoperativt alternativt vid annat anestesitillfälle. Istället fokuseras på funktionen automatisk anestesijournalföring och dess inverkan på patientvården under den peroperativa fasen. Således görs exploration av vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet automatisk anestesijournalföring, oavsett om artikeln ifråga behandlar AAR eller AIMS.

I texten görs hänvisningar till AIMS eftersom majoriteten av studierna använder sig av och/eller studerar på detta system.

Då anestesi kan administreras och dokumenteras av såväl anestesisjuksköterska som anestesiolog använder vi ordet och begreppet anestesiansvarig istället för att skriva ut båda yrkestitlarna.

(9)

Frågeställningar

1. På vilket/vilka sätt påverkar automatisk anestesijournalföring den anestesiologiska patientsäkerheten och tillförlitligheten peroperativt? 2. På vilket/vilka sätt kan automatisk anestesijournalföring medverka till att kvalitetssäkra den anestesiologiska patientvården peroperativt?

METOD

Metoden är en litteraturstudie i enlighet med Polit m fl (2001). Publicering av vetenskapliga artiklar innebär enligt Polit m fl(aa) inte att forskningsfynden okritiskt kan accepteras. Validiteten av dessa fynd och deras användbarhet i den kliniska verksamheten beror till stor del på hur studien genomförts.

Nedan beskrivs metodiken för att finna relevanta studier vars forskningsfynd ligger till grund för denna studies resultat.

Sökförfarande

Aktuella söksystem: CINAHL, Cochrane, Google scholar, Medline, Pubmed och Science Direct. Utifrån vårt syfte användes följande sökord: Anesthesia samt record, automatic anesthesia record, computerized anesthesia record, anesthesia information system och electronic record keeping in anesthesia (det sista sökordet gäller endast Google) som framkommit ur Mesh termer respektive subject heading lista.

Kriterier för inklusion respektive exklusion

För att kunna ingå i studiens resultat måste artiklarna vara vetenskapliga. Endast vetenskapliga artiklar publicerade på engelska inkluderades i studien.

Artiklarna ska gå att relatera till studiens syfte och frågeställningar. Artiklarna får inte vara äldre än tio år, daterat från 2007.

Tabell 1. Sökschema över databassökningar, sökord, träffar, lästa artiklar samt använda artiklar.

Databas

Sökord/MesH Träff Lästa artiklar/ abstrakt

Analyserade och kritiskt granskade artiklar CINAHL Anesthesia information

system alternativt Computerized anesthesia record

13/1 1/0 0

CINAHL Automatic anesthesia record alternativt Anesthesia record

1/18 0/ 0 0

Cochrane Anesthesia information system alternativt Automatic anesthesia record

22/14 1/ 1 1 (samma artikel i båda träffarna)

Cochrane Computerized anesthesia record alternativt anesthesia record

17/2 1/ 0 0 ( samma artikel som ovan)

(10)

Google

scholar Electronic record keeping in anesthesia 10 2 2 MEDLINE Anesthesia information

system

29 11 4

MEDLINE Automatic anesthesia record alternativt Computerized anesthesia record

3/7 3/7 1

MEDLINE Anesthesia record 50 7 2

PubMed Anesthesia and record 1584 0 0

PubMed Automatic anesthesia

record 67 6 5 (samtliga artiklar funna i föregående sökningar) PubMed Computerized

anesthesia record 178 0 0

Pubmed Anesthesia and record and anesthesia information system 213 14 8 (Samtliga artiklar funna I de tidigare sökningarna) Science

Direct Automatic anesthesia record alternativt anesthesia record

3/ 4 2/ 2 0/ 1

Science

Direct Anesthesia information system alternativt computerized

anesthesia record

85/ 16 5/1 0

Summa 11

Kritisk granskning

Vetenskapliga artiklar skrivna mellan 1997 tom 2007 valdes eftersom utvecklingen av datoriserade dokumentationsprogram är under snabb progress. Granskningen av artiklarnas värde gjordes först av författarna var för sig och därefter utfördes en gemensam sammanställning. Författarna läste artiklarna förutsättningslöst för att finna de faktorer som kan påverka säkerheten för patienterna. En artikelmatris byggdes upp för att lättare kunna åskådliggöra varje artikel. Matrisens delar innefattar förutom författare, år och land även dess titel, syfte, metod, deltagare (med bortfall) och typ av studie. Artiklarnas grad av vetenskaplighet bedömdes dels efter kvalitén på abstrakt, introduktion, metod, resultat, diskussion och referenser enligt en bifogad granskningsmall (bilaga 1), dels enligt Willmans, Stoltzs & Bahtsevanis (2006) förslag till protokoll för den vetenskapliga

kvalitetsgranskningen (bilaga 2 och 3). En sammanfattning av artiklarnas innehåll samt grad av vetenskaplighet redovisas i form av artikelmatris (bilaga 5).

Kvalitetsbedömning

Artiklarnas resultat ska kunna relateras till studiens syfte och problematisering. Av de 11 artiklar som återfinns i studiens resultatdel härrör fem från USA, fem från Tyskland samt en från Israel. Tre av artiklarna är RCT studier, en kombinerad kvalitativ och kvantitativ, tre artiklar är retrospektiva kvantitativa och fyra

(11)

kvantitativa. Författarna har valt att göra två olika typer av kvalitetsbedömning av de artiklar som ingår i studien. Den första kvalitetsbedömningen är att artiklarna måste uppfylla kraven som Polit m fl (2001) ställer på vetenskapliga artiklar (se bilaga 1, bedömning finns beskriven under respektive artikels matris). Den andra bedömningen är gjord enligt ett protokoll efter en förlaga av Willman m fl (2006) för granskning av kvantitativa och kvalitativa studier (se bilaga 2 och 3). Artiklar som efter bearbetning och analys erhöll en lägre gradering än Grad II (70–79%) exkluderades från studien.

Bearbetning och analys

Den första bearbetningen artiklarna som ingår i studiens resultat utfördes genom att besvara de frågor som Polit m fl (2001) ställer på vetenskapliga artiklar bedömning finns beskriven under respektive artikels matris, bil.5). Den andra bearbetningen av artiklarna utfördes enligt Willmans m fl (2006) förslag till protokoll för den

vetenskapliga kvalitetsgranskningen.

De artiklar som ingår i studiens resultatdel behandlar bland annat AIMS i jämförelse med manuella anestesijournaler, AIMS som led i kvalitetssäkring av anestesi, anestesipersonalens upplevelser att arbeta med AIMS och dess

tillförlitlighet samt bedömning av lämplighet i AIMS insamlad data under anestesi. De artiklar som inte är skrivna som vetenskapliga rapporter (patient case eller review) men som vi anser är av intresse för studien inkluderas i studiens bakgrund eller diskussion. Analys på de valda artiklarna gjordes utifrån studiens

(12)

RESULTAT

Resultatet redovisas med underrubriker som följer respektive frågeställning. På vilket/vilka sätt påverkar automatisk

På vilket/vilka sätt påverkar automatisk På vilket/vilka sätt påverkar automatisk På vilket/vilka sätt påverkar automatisk anestesijournalföring

anestesijournalföring anestesijournalföring

anestesijournalföring den anestesiologiska den anestesiologiska den anestesiologiska den anestesiologiska patientsäk

patientsäk patientsäk

patientsäkerheten och tillförlitligheten erheten och tillförlitligheten erheten och tillförlitligheten erheten och tillförlitligheten peroperativt?peroperativt?peroperativt? peroperativt? I en studie av Weinger, Herndon och Gaba (1997) påvisas hur effekten av automatisk anestesijournalföring påverkar anestesipersonalens arbetsfördelning, arbetsbörda samt vaksamhet under totalt 10 Cardio Aorta By-Pass Grafting (CABG) procedurer. För jämförelse av resultat användes en motsvarande grupp med samma antal patienter under CABG procedur men med manuell anestesijournalföring. Deras resultat beskriver fyra punkter enligt nedan.

• Induktionsfas: ingen signifikant skillnad finns mellan den automatiska och manuella gruppen vad avser tid för induktionsuppgifter. Den dominerade uppgiften är att hålla fria luftvägar samt att ventilera patienten följt av monitorering och administrering av intravenösa farmaka.

• Postintubation: jämfört med den manuella gruppen spenderade den automatiska ca 20 % mindre tid på dokumentation samt mindre tid till konversation med närvarande anestesiolog, men mer tid på att observera monitorerna. Båda grupperna spenderar ungefär lika mycket tid på direkt respektive indirekt patientvård.

• Det registrerades ingen större skillnad mellan de två grupperna avseende anestesipersonalens vaksamhet på patientens vitala parametrar, före eller efter intubation.

• För båda grupper relaterades hög arbetsbörda med observation och justering av Transesophagal Ekocardiografi under CABG. Detta följt av observation och anestesijournalföring (a a).

Feldman (2004) menar att snabba fysiologiska förändringar såsom hypotension eller desaturation är vanliga under anestesiologisk vård och därför inte alltid

dokumenterades vid manuell anestesijournalföring. Orsaken till detta var att händelsen i sig befanns alltför kortvarig eller för oro hos patientansvarig

anestesipersonal att händelsen skulle missuppfattas om utfallet av den peroperativa perioden blev dålig ur patientsynpunkt.

Den manuellt förda anestesijournalen kommer alltid, enligt författaren, att vara ifrågasatt i dess trovärdighet då journalen är förd av den person som slutligen kommer att använda journalen i hans/hennes försvar vid avvikelse relaterad till anestesiologisk vård. Vidare menar Feldman att den automatiskt förda

anestesijournalen har fördelar med dess sätt att dokumentera patientens vitala funktioner samt visa på en väl utförd anestesi. Författaren talar om dess fullständighet, korrekthet och legalitet i jämförelse med den manuella anestesijournalen.

Hollenberg m fl (1997) sammanfattar studien med att den manuella

anestesijournalen inte är tillförlitlig som en källa av korrekt införd data vid vetenskaplig forskning. Undersökningen bygger på en direkt jämförelse av 14 manuella- och dataanestesijournaler. Antalet deltagare i studien randomiserades utifrån en ursprunglig grupp av 248 patienter. Konklusionen bygger på jämförelsen

(13)

mellan de två journalföringsmodellerna och visar på statistisk differens mellan avlästa blodtrycksvärden. Exempelvis är de lägst bokförda blodtrycksvärdena i dataanestesijournalen högre i den manuella och högsta mätvärden på blodtryck konsekvent lägre bokförd i den manuella journalen. Detta fenomen gäller såväl för systoliskt, diastoliskt och medelblodtryck (a a). Även Petry (1998) drar slutsatsen i sin undersökning att datajournalen, med inkluderat artefaktfilter, avslöjar

hemodynamiska skillnader som inte blev fångade i den handskrivna

anestesijournalen. Syftet med studien är en jämförelse av två olika läkemedel med varandra genom att studera dess inverkan på de hemodynamiska mätvärdena (a a). Enligt Sticher m fl (2002) har även datajournalen den fördelen att man kan göra en retrospektiv analys utan någon manuell intervention, eftersom informationen finns direkt tillgänglig. I deras fall undersöker de om det finns några förutsägbara riskfaktorer vid enlungeventilation. Resultatet visar att pneumoni ökar risken för hypoxi vid denna typ av ventilation (a a).

I en retrospektiv studie av Benson m fl (2000) jämfördes manuella och automatiskt dokumenterade ofördelaktiga händelser (OFH) från 16019 anestesijournaler. Ofördelaktiga händelser är något som inträffar under anestesi, som är potentiellt skadligt för patienten och därför kräver terapeutisk intervention. Jämförelse mellan manuell och automatisk registrering av OFH visar en stor skillnad, då endast 5,7% blev manuellt registrerade jämfört med 18,7% vid automatisk registrering, av totalt 16019 anestesijournaler. De ser en korrelation mellan manuell samt elektronisk registrering när det gäller hypo- och hypertension, brady- och takycardi samt hypovolemi (a a).

I en annan studie av Benson m fl (2001) utvärderas vad som påverkar datainsamlingen gällande validitet samt korrigering av vitala parametrar vid jämförelse mellan AIMS och manuell registrering. I studien är förekomsten av korrigerade blodtrycksvärden signifikant högre vid automatisk dataregistrering än efter manuell registrering. Författarna gör jämförelser i den pre-, intra- samt postoperativa perioden och finner att antalet korrigeringar var störst i den pre- och postoperativa perioden. All automatiskt insamlad data visar en större variation, trots en större mängd insamlad data och högre antal osannolika blodtrycksavläsningar. Det finns sannolikhet för risk med artefakter vid automatisk dataregistrering och i studien identifierades och exkluderades alla osannolika blodtrycksavläsningar (a a). Med ett strukturerat frågeformulär valde Eden m fl (2006) att undersöka

anestesipersonalens förväntningar och belåtenhet i samband med införandet av AIMS. I frågeformuläret angav 10% av deltagarna en ökning av arbetsbördan en vecka efter implementation av AIMS samt 3% efter tre månader. Dessutom undersöktes tillförlitligheten av datanoteringar av exempelvis läkemedel i AIMS. Detta är en studie där de kombinerat kvalitativ med kvantitativ metod. I studien ingick från början 38 anestesiologer och av dessa valde 31 att svara på alla frågeformulär. Trots en initial oro accepterade användarna snabbt systemet. Både automatisk och manuellt bokförd data i AIMS befanns vara korrekt och tillförlitlig. Förekomsten av artefakter är låg. Personalens oro för att de skall vara mindre observanta på patienten var från början 3 på en skala av 5 men en vecka efter implementering har denna oro sjunkit till 2 (p= 0,003). Efter 3 månader är endast 3 % av personalen oroliga jämför med 21 % en vecka efter implementering. Som en kommentar kan anges att av anestesiologerna hade 34 % ingen datorvana innan införandet av AIMS, utan dessa fick genomgå basal dataträning innan lanseringen (a a).

(14)

På vilket/ På vilket/ På vilket/

På vilket/vilka sätt kan automatisk anestesijournalföring vilka sätt kan automatisk anestesijournalföring vilka sätt kan automatisk anestesijournalföring vilka sätt kan automatisk anestesijournalföring medverka till att kvalitetssäkra

medverka till att kvalitetssäkra medverka till att kvalitetssäkra

medverka till att kvalitetssäkra den anestesiologiska den anestesiologiska den anestesiologiska den anestesiologiska patientvården peroperativt?

patientvården peroperativt? patientvården peroperativt? patientvården peroperativt?

I en studie av Reich m fl (2000) analyserades distinktionerna mellan arteriellt blodtryck och hjärtrytm som registrerats av automatisk anestesijournal i jämförelse med handskriven. Totalt studerades 81 automatiska respektive handskrivna

anestesijournaler. Alla journaler speglar patienternas fysiologiska parametrar vid neurokirurgiska ingrepp under generell anestesi. Resultatet av studien visar att extrema värden registrerades mer frekvent i den automatiska anestesijournalen än i den handskrivna (a a). Vidare står det klart att automatisk registrering av

fysiologiska data ger en mer korrekt och objektiv rapportering av patientens hemodynamiska data. En kontrast till den automatiska anestesijournalen visade på att den handskrivna var utsatt för fenomenet ”utslätning” som sannolikt kom från motviljan (hos anestesiansvarig) att rapportera extrema och snabba förändringar i patientens fysiologiska parametrar (a a). Röhrig m fl (2004) menar liksom Reich m.fl (2000) att manuella anestesijournaler har en tendens att visa på utslätad registrering av fysiologiska parametrar. Detta för att anestesisansvarig är mer benägen att dokumentera korrigerade värden hellre än de exakta värden som patientmonitorn visar.

Feldmans studie (2004) visade att automatisk anestesijournalföring utgör stöd i risk- och handhavande processen samt ej ökar exponeringen av avvikelser i jämförelse med den manuellt handskrivna anestesijournalen. Av de 22 som returnerar enkäten anger 19 av dessa att de rekommenderar AIMS teknologi för att kvalitetssäkra vården och för att kunna identifiera eventuella risker i behandlingen och därigenom kunna förebygga avvikelser (a a). Detta fenomen tog Vigoda m fl (2006) fasta på i sin studie. I tillägg till registrering av vitala parametrar kan anestesiologen registrera händelser, läkemedel och kvalitetssäkrad dokumentation (QA) i AIMS. En

jämförelse av antalet registrerade QA före studien låg till grund för vidare kontroll av nyttan med undersökningen. De avläste en stadig ökning av antalet slutförda QA för varje intervention, som i sista fasen individuell återkoppling ligger på 78%. Deras studie visade att det lönar sig med utbildning samt uppföljning av

kvalitetssäkrad dokumentation samt mängden inrapporterade komplikationer (aa).

DISKUSSION

I diskussionen redovisas i en metoddiskussion och en resultatdiskussion därefter följer författarnas slutsatser.

Metoddiskussion

Metod: Vad gäller metoden för litteraturstudien var författarna till föreliggande studie inte nöjda med att enbart granska artiklarnas kvalitet enligt Polit m fl(2001). Därför gjordes ytterligare en kvalitetsgranskning efter en förlaga av Willman m fl(2006) och det visade sig att en del studier fick ett högre poäng med denna

granskning då informationen om exempelvis frågeställningar fanns dokumenterade på andra ställen i studien än vad som kurslitteraturen angivit. Av denna orsak kan det vara olika angivelser i de olika kvalitetsgranskningarna.

Sökförfarande: Sen början av 1980-talet har flera studier gjorts på datoriserad anestesijournalföring ur olika perspektiv. Då programvaran, som används just vid automatisk anestesijournalföring ständigt utvecklas såg vi det som en nödvändighet

(15)

att ha en så aktuell bas av artiklar som möjligt. Men för att få ett underlag av artiklar som berör vår studie såg vi oss tvungna att utsträcka sökningarna från år 1997 fram till 2007. För att få en överblick över valt ämnesområde genomfördes sökningar av en mängd databaser. Antalet träffar var ibland mycket stort vilket gjorde att vi fick kombinera olika MesH termer med varandra. Vid inventering av ämnesområdet har några nordiska artiklar som belyser ämnet inte kunnat finnas. Detta skulle kunna bero på att den nordiska marknaden ännu inte har funnit behov för de nya systemen. Orsaken kan även vara att vi inte funnit dessa artiklar, pga. bristande systematik, då vi genomfört våra artikelsökningar. I de fall någon vill genomföra en liknande studie är det viktigt att finna ett sätt att begränsa antalet sökord och på så sätt finna rätt sorts artiklar. Enligt Willman m fl(2006) utgör den ideala översiktsartikeln en systematisk genomgång av litteratur inom ett område. För att uppnå detta är det viktigt att ha en fokuserad klinisk fråga samt en strikt metodik för att kunna hitta alla relevanta artiklar (a a).

Inklusions- och exklusionskriterier: I studien ingår endast engelskspråkiga artiklar. När författarna funnit att kombinationen av sökord och antalet träffar var rimliga gjordes en bedömning av abstrakt för att undersöka om artikeln motsvarade denna studies syfte och frågeställningar. Efter dessa genomgångar återstod ett trettiotal artiklar som behandlade vårt ämnesområde.

Kritisk granskning: Utifrån dessa var det endast 11 artiklar som var vetenskapligt uppbyggda enligt de kvalitetskrav som ställdes i enlighet med Polit m fl (2001) samt Willman m fl (2006).

Kvalitetsbedömning: När det gäller den vetenskapliga uppbyggnaden har det i vissa artiklar varit svårt att finna de rubriker som enligt Polit m fl(2001), bil 1 med sammanställning i bil 5, utgör standard för en vetenskaplig artikel. I någon artikel fann vi hypotes/ syfte först under diskussionsdelen men eftersom denna stämde väl överens med artikeln/studiens övriga upplägg valde vi att inkludera denna. Enligt Friberg m fl (2006) har varje manuskript som antagits i en vetenskaplig tidskrift varit utsatt för bedömning av två eller tre framstående forskare. Bedömarna kan därefter föreslå att forskningen skall publiceras efter vissa justeringar eller refuseras pga. dålig eller ointressant forskning (a a). Vid den andra granskningen med hjälp av mall från Willman m fl(2006), bil 2 och 3, fick artikeln en högre gradering då den faktiskt innehöll ett syfte även om detta stod på fel ställe. Vissa artiklar som inte uppfyllde kvalitetskraven har vi dock använt oss av i bakgrunden samt diskussionen då de var av intresse för beskrivning av vårt ämnesområde. Ingen av artiklarna i resultatet är skrivna av anestesisjuksköterskor. Inte heller fanns någon forskning på AIMS, gjord av anestesisjuksköterskor, bland de sökresultat vi fick fram. Endast en artikel (Williams, 2005) var skriven av anestesisjuksköterska, denna är dock inte vetenskaplig.

Bearbetning och analys: Författarna har upplevt en del språkliga svårigheter när det gäller de artiklar som är skrivna i Tyskland. Dessa artiklar fick läsas ett antal gånger för att vi skulle kunna få helhetsgrepp om deras intentioner samt resultat, trots att artiklarna var vetenskapligt korrekt uppbyggda. De artiklar som finns i resultatet belyser ämnesområdet ur olika synvinklar men har patienternas

välbefinnande som gemensamt fokus. Det var mycket svårt att finna artiklar som direkt visade på hur AIMS påverkar vården ur ett patientperspektiv. Dock har alla 11 artiklar till en indirekt påverkan på patientvården genom patientsäkerhet,

tillförlitlighet och kvalitetssäkring. Det hade dock varit bra om vi hade funnit några artiklar som kunnat styrka att mer tid blivit lagd på den direkta omvårdnaden av patienten när tiden för dokumentationen blivit kortare.

(16)

Resultatdiskussion

I denna studie som baserar sig på 11 vetenskapliga studier har vi funnit några gemensamma teman som visar en betydelse ur ett patientperspektiv. De olika temana är patientsäkerhet, tillförlitlighet samt kvalitetssäkring.

När det gäller patientsäkerheten och tillförlitligheten har vi funnit flertalet faktorer av betydelse. Dessa faktorer utgörs av tid, bristande registrering, utslätning och artefakter. En mer detaljerad beskrivning av varje faktor följer nedan.

• Tiden som den anestesiansvarige lägger på dokumentation samt annan observation. Weinger m fl (1997) konstaterar att med en automatisk anestesijournalföring spenderade den anestesiansvarige 20 % mindre tid, postintubation, på dokumentation men mer tid till observation av

monitorerna. Detta stämmer väl överens med Williams (2005) som menar att anestesijournalföring tar 10-15% av anestesiansvariges arbetstid peroperativt. Därför menar Williams (2005) att AIMS primära funktion är att förbättra vården av patienten under anestesin. Detta möjliggörs då AIMS ger anestesiansvarig mer precis och tidsenlig information. Den anestesi-ansvarige blir med större tillgänglighet till patientinformation mer noggrann och kan manuellt lägga in kommentarer i den automatiska anestesijournalen (a a). Weinger m fl(1997) konstaterar även att båda grupperna tillbringade mycket tid med observation samt justering av Transesophagal Ekocardio-grafi vilket tyder på att den grupp som även skulle dokumentera manuellt hade 20 % högre arbetsbörda om man ser till deras resultat angående dokumentationen. Det fanns däremot ingen nämnvärd skillnad mellan grupperna då det gällde anestesipersonalens vaksamhet på patientens vitala parametrar.

• En brist på korrekt och tillförlitlig registrering av vitala parametrar i

anestesijournalen. Samtliga härpå följande författare rapporterar en bristande registrering av vitala parametrar i den manuella anestesijournalen jämfört med den automatiska (Benson m fl,2001, Feldman, 2004, Hollenberg m fl,1997, Petry,1998, , Reich m fl,2000). Exempelvis anger Feldman (2004) att orsaken till detta kan vara att händelsen i sig är alltför kortvarig. Thys (1998) menar att automatiska anestesijournaler innehåller mer information än handskrivna beroende på kontinuerlig registrering av data som sker mer frekvent och precist än den handskrivna. Även Trush (1992) konstaterade att automatiska anestesijournaler är bättre än handskrivna då de innehöll en mer korrekt data jämfört med den manuella anestesijournalen. Exempelvis hade den automatiska anestesijournalen angivit att SpO2 var lägre än vad som återgavs i den handskrivna anestesijournalen

• Begreppet utslätning. Många av författarna (Feldman,2004, Reich m fl,2000, Röhrig m fl,2004)skriver att orsaken till bristande manuell

dokumentation skulle bero på den anestesiansvariges medvetet skulle vilja försköna anestesijournalens utseende. Till detta ställer sig författarna till föreliggande studie väldigt tveksamt då det ibland annat framkommit i Weinger m fl(1997) att dokumentationen tar ungefär 20 % av arbetstiden. Kan det vara så att vederbörande inte hinner med att dokumentera då det finns så många andra arbetsuppgifter som har en högre prioritet för

patientsäkerheten och därav blir det bristande manuell dokumentation? En annan reflektion som vi gör är att alla studier kommer från utomnordiska länder och att det bland annat i USA är vanligt förekommande med

(17)

val av anestesiansvarige att inte dokumentera alla ofördelaktiga händelser? Hur anmälningsfrekvensen ser ut i Tyskland har vi tyvärr ingen vetenskap om. I Sverige gäller att omvårdnadsdokumentationen kan vara underlag i rättslig prövning för vad som verkligen utförts (SOSFS 1993:20). Dock är denna typ av anmälningsfall inte så vanligt förekommande i vårt land. • Artefakter. En av nackdelarna med automatisk anestesijournalföring är

risken för artefakter, det vill säga att osannolika värden, blir registrerade i anestesijournalen som egentligen är orsakad av yttre påverkan exempelvis operatör. Detta beskrivs i några av artiklarna (Benson m fl,2001, Eden m fl,2006,Petry,1998) men verkar inte ha så stor betydelse eller är av ringa grad.

En sammanfattning av detta är att genom en automatisk anestesijournalföring behöver den för anestesin ansvarige inte tillbringa så mycket tid med att

dokumentera anestesins förlopp. I stället kan denna tid användas till att övervaka patientens parametrar samt till olika omvårdnadsåtgärder. När det sker

oförutsägbara händelser kan den anestesiansvarige fokusera på att åtgärda detta utan att riskera en bristande dokumentation. Detta är av yttersta vikt för både

patientsäkerheten och tillförlitligheten.

När det gäller kvalitetssäkring av patientvården peroperativt har vi funnit följande faktorer: hjälpmedel till riskanalysering, korrekthet i rapportering och utbildning.

• Automatisk anestesijournalföring som ett hjälpmedel till riskanalyser

eftersom informationen finns direkt tillgänglig i en databas för retrospektiva studier. Detta använde sig Sticher m fl (2002) av då de undersökte om förekomsten av förutsägbara riskfaktorer vid enlungeventilation. AIMS kan användas vid exempelvis forskning, statistik eller misstanke om

behandlingsrelaterad avvikelse i samband med anestesi (Parmar, 2006). Även Feldman(2004) samt Vigoda m fl(2006) anser att AIMS kan användas som ett stöd i risk- samt handhavande processen. I studien av Vigoda m fl(2006) valde de att utbilda personalen i registrering av händelser,

läkemedel och kvalitetssäkrad dokumentation. För varje intervention kunde de avläsa en stadig ökning av antalet registreringar.

• En mera korrekt och objektiv rapportering av patientens hemodynamiska data finns beskriven i två av studierna ( Reich m fl, 2000, Röhrig m fl, 2004) • Vikten av utbildning till berörd personal. I studien av Eden m fl (2006)

angav 10 % av deltagarna en ökning av arbetsbördan en vecka efter implementering av AIMS samt 3 % efter tre månader. Huvudsyftet med studien var att undersöka anestesipersonalen förväntningar och belåtenhet i samband med införandet av AIMS (a a). Redan 1992 hade DeLone och McLean identifierat vilken uppbyggnad ett automatiskt datajournalsystem skulle ha för att vara användarvänligt. De olika faktorer som ansågs viktiga var systemkvalitet, informationskvalitet, användbarhet och

användartillfredsställelse samt individuell organisatorisk betydelse. Enligt Van Ginneken (2002) är ett systems framgång beroende av en ekonomisk faktor samt samband mellan integration och flexibilitet till de tänkta användarnas redan befintliga datasystem. Previte (2006) menar, utifrån sin icke vetenskapliga artikel, att informations-teknologin (IT) är en omogen vetenskap varför implementering av AIMS kräver extra tid för att kunna uppnå en acceptabel nivå av stabilitet, stödfunktion inom dokumentation och mognad som IT-system. Vidare menar författaren att en välfungerande

(18)

klinisk support av IT-system som används peroperativt, är av största vikt för att system som AIMS ska bli en succé (Previte, 2006). Alla IT-system kommer någon gång att drabbas av störningar: nätverk som slutar fungera, mjukvaruapplikationer ”fryser” eller hårdvara som ”kraschar”(a a). Detta fenomen har vi beskrivit genom det patientfall som Vigoda m fl (2006) analyserat. I en artikel från Dagens Medicin, Fredriksson (2007) säger Eklund att IT i vården skall vara ett verktyg för att kunna ge en säkrare och mer effektiv vård för patienterna. Om systemen inte är användarvänliga är det svårt att uppnå detta (a a). En snabb respons från IT-support är nyckeln till en lyckad implementering och förebyggande av frustration bland berörd vårdpersonal (Previte, 2006).

Ovanstående faktorer kan sammanfattas med att en kvalitetssäkring av

patientvården uppnås med hjälp av AIMS genom att registrering av hemodynamiska parametrar blir mer korrekta jämfört med vid en manuell registrering. Det är

lönsamt med utbildning samt medverkan av den personal som handhar systemen då kvalitén på bokförd dokumentation ökar. AIMS kan med fördel användas i

riskhandhavandeprocessen samt till forskning.

Fördelar med automatisk anestesijournalföring

Ur resultatet ,som baserar sig på 11 vetenskapliga studier, har det framkommit att tillförlitligheten är större i den automatiska anestesijournalen i jämförelse med den manuella (Benson m fl, 2000, Benson m fl, 2001,Hollenberg m fl, 1997, Petry, 1998, Sticher m fl, 2002). Fysiologiska parametrar registreras mer frekvent och informationen som lagras blir också mer exakt. Orsaken till detta är att

datainsamlingen sker virtuellt i realtid. Patientsäkerheten prioriteras med denna form av dokumentation då den anestesiansvarigeinte i efterhand måste fylla i vitala parametrar, vilket sköts automatiskt, utan kan koncentrera sig på de arbetsuppgifter som gäller för stunden, exempelvis intubering (Weinger m fl, 1997). På så sätt riskerar inte patientdata att bli ifrågasatt eller felaktig pga. utslätning. Vidare kan insamlad data rapporteras objektivt. AIMS tycks även kunna fungera som

kompletterande instrument till att bättre kvalitetssäkra patientvården under det peroperativa förloppet.

Previte (2006) uppger ytterligare fördelar som:

• Frihet att tolka manuellt införda data (manuell anestesijournal) • Potentiellt förbättrad säkerhet vad avser dosering av farmaka • Potentiell relation till varning för läkemedelsinteraktion

• Reducerad legal och finansiell risk genom förbättrad dokumentation och patientsäkerhet

• Virtuellt infångad data av vitala parametrar och ventilatorinformation vid kritiska situationer

Framtida fördelar med AIMS är enligt Previte ett regelbundet dataflöde mellan preoperativ, intraoperativ och postoperativa områden, inklusive

intensivvårdsavdelning och patientrelaterade områden. Flödet av data sker både framåt och bakåt utan att data riskerar att dupliceras (aa).

Nackdelar med automatisk anestesijournalföring

Av resultatet ,som baserar sig på 11 vetenskapliga studier, framkom att problem med artefakter utgör en nackdel i samband med den peroperativa patientvården.

(19)

Data registreras med hög frekvens och mjukvaran kan inte alltid göra distinktioner mellan vad som exempelvis är en korrekt hjärtrytm och en artefakt hjärtrytm, orsakad av t ex diatermi. Nyare mjukvara till AIMS innehåller dock ett filter för att sortera bort störningar eller artefakter orsakade av sådana.

Ytterligare nackdelar med AIMS är att hårdvara såväl som mjukvara kan råka ut för tekniska missöden och helt eller delvis sluta fungera mitt under pågående operation (Previte, 2006). Här är anestesiansvarig beroende av sina egna kunskaper i området IT. I vilken utsträckning skall anestesiansvarig själv vara kapabel att lösa IT

relaterade problem under peroperativ vård innan IT–support ska tillkallas? I en fallbeskrivning av Vigoda m.fl (2006) rapporteras hur en 58-årig man med

hjärntumör blev sövd och placerad i sittande ställning. Därefter fortskred allt enligt ett normalt förlopp fram till den för anestesin ansvarige blev avlöst för lunch. När den avlösande anestesisjuksköterskan loggade in i systemet såg hon att det fanns en brist på inkommande data, den tekniska supporten korrigerade problemet, som berodde på ett kontaktfel mellan övervakningsmonitorn och AARK (Automated anesthesia record-keeping). Totalt sett var det 93 minuter när inga vitala parametrar var registrerade i AARK.

Regelbunden utbildning och tid till att utbildas i IT är sannolikt faktorer som påverkar svaret på den frågan. Å andra sidan, i hur stor grad ska anestesiansvarig fokusera på att lösa IT–relaterade problem peroperativt utan att det inverkar på säkerheten och vården av patienten?

KONKLUSION

Slutsatsen av studien, som baserar sig på 11 vetenskapliga artiklar, blir att AIMS ökar patientsäkerheten samt bidrar till att tillförlitligheten och kvalitetssäkringen av anestesiologisk dokumentation säkras. Denna slutsats baseras på de gemensamma faktorer som framkommit i resultatet av de artikelgranskningar som genomförts inom ramen för studien.

De olika faktorerna är:

• tiden som den anestesiansvarige lägger ned på dokumentation • brist på korrekt och tillförlitlig registrering av vitala parametrar i

anestesijournalen

• utslätning av hemodynamiska värden för att uppnå en försköning av anestesijournalens utseende.

• artefakter

• hjälpmedel vid riskanalyser

• mera korrekt och objektiv rapportering av patientens hemodynamiska data • utbildning.

Förslag till framtida forskning

Övergången från manuellt förda anestesijournaler till AIMS torde ske partiellt under en period, varför det vore av intresse att undersöka i hur stor grad

dubbeldokumentation sker under övergångsperioden. Exempelvis kan tidslogistiken föras parallellt på manuell anestesijournal samt i databaserad programvara avsedd för just detta ändamål. Eller exemplet där typ av anestesi journalförs på manuell anestesijournal för att i tillägg registreras i dataprogram.

Finns negativa känslor eller fördomar, bland anestesipersonal, för ett nytt sätt att dokumentera vid införandet av AIMS, i kontrast till vanlig handskriven

(20)

Intressant vore även att ta reda på hur stor inverkan på den anestesiologiska vården AIMS har. Vad sker om AIMS fallerar under pågående anestesi?

Vilka konsekvenser får det? Hur påverkas den fortsatta anestesiologiska vården av patienten och hur påverkar det den anestesiansvariges arbetssituation?

REFERENSER

*= artiklar använda i resultatet.

* Benson, M, Junger, A, Fuchs, C, Michel, A, Sciuk, G, Marquart, K, Dudeck, J, Hempelmann, G (2001) Influence of the method of data collection on the

documentation of blood-pressure readings with an Anesthesia Information

Management System (AIMS). Methods of Information in Medicine, 40, 190-195. * Benson, M, Junger, A, Quinzio, L, Fuchs, C, Michel, A, Sciuk, G, Marquardt, K, Dudeck, J, Hempelmann, G (2000) Using an anesthesia information management system to prove a deficit in voluntary reporting of adverse events in a quality assurance program. Journal of Clinical Monitoring and Computing, 16, 211-217. Bodelsson, M, Lundberg, D, Roth, B, Werner, M (1998) Anestesiologi. Lund: Studentlitteratur.

Datalagen SFS 1992:446

DeLone, W, H, McLean, E,R (1992) Information systems success: The quest for the dependent variable. Information System Research, 3, 60-95.

Devitt, H, J, Rapanos, T, Kurrek, M, Cohen, M, M, Schaw, M (1999) The

anesthetic record: accuracy and completeness. Canadian Journal of Anesthesia, 46 (2) 122-128.

* Eden, A, Grach, M, Goldik, Z, Scnaider, I, Lazarovici, H, Barnett- Griness, O, Perel, A, Pizov, R (2006) The implementation of an anaesthesia information management system. European Journal of Anaesthesiology, 23, 882-889. Friberg, F(2006) Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Danmark Narayana Press: Studentlitteratur.

*Feldman, JM (2004) Do anesthesia information systems increase malpractice exposure? Result of a survey. Anesthesia Analgesia 99, 840-843.

Fredriksson, S(2007) Sjuksköterskor får sällan tycka till om datasystemen. Dagens Medicin,(13) 28/3. www.dagensmedicin.se

* Hollenberg, J, P, Pirraglia, P, A, Williams- Russo, P, Hartman, G, S, Gold, J, P, Yao, F, S, F, Thomas, S, J (1997) Computerized data collection in the operating room during Coronary Artery By Pas Surgery: A comparison to the hand- written anesthesia record. Journal of Cardiothoracic and Vascular Anesthesia, 11 (5), 545-551.

(21)

Jacobson, B (1998) Teknik I praktisk sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

KUPP- Kvalitet Ur Patientens Perspektiv (2001). Stockholm: Grafiska Gruppen. Lag (1993:584) om medicinsktekniska produkter, Läkemedelsverket.

www.forfattningshandbok.liber.se: Stockholm.

Liedström G (2000) Lagen om medicintekniska produkter- kommentar och handbok. Stockholm: Norstedts Tryckeri.

Lindskog, B (1999) Medicinsk terminologi. Uppsala: Almqvist & Wiksell.

Parmar V (2006) Role of information management system and automated record in anaesthesia. Indian Journal of Anaesthesia, 50 (2), 99-102.

* Petry, A (1998) Computer aided monitor- data processing (CAMP): A landmark for unbiased gauging of anaesthetic courses? Journal of Clinical Monitoring and Computing, 14, 101-112.

Polit,D,F, Beck, C,T & Hungler, B,P (2001)Essentials of nursing research: Methods, appraisals and utilisation. 5th ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Previte, J, P (2006) Information and communication system implementation in anesthesia. International Anaesthesiology Clinics,179-197.

Riksföreningen för anestesi & intensivvård (2003) Funktionsbeskrivning för anestesisjuksköterskor. www.aniva.se

* Reich, D, L, Wood, R, K, Mattar R, Krol, M, Adams, D, Hossain, S, Bodian, A (2000) Arterial blood pressure and heart rate discrepancies between handwritten and computerized anesthesia records. Anesthesia Analgesia, 91, 612-616.

* Röhrig, R, Junger, A, Hartmann, B, Klasen, J, Quinzio, L, Jost, A, Benson, M, Hempelmann, G (2004) The incidence and prediction of automatically detected intraoperative cardiovascular events in noncardiac surgery. Anesthesia Analgesia, 98, 569-577.

SFAI (1996) Riktlinjer vid dokumentation

SFAI (2003) Riktlinjer för perioperativt anestesiarbete

SOSFS 1993:17 Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen

SOSFS 1993:20 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om patientjournallagen. Stockholm: Socialstyrelsen.

* Sticher, J, Junger, A, Hartmann, B, Benson, M, Jost, A, Golinski, M, Scholz, S, Hempelmann, G (2002) Computerized anesthesia record keeping in thoracic surgery- suitability of electronic anesthesia records in evaluating predictors for

(22)

hypoxemia during one- lung ventilation. Journal of Clinical Monitoring and Computing, 17, 335- 343.

Thrush DN (1992) Are automated anesthesia records better? Journal of Clinical Anesthesia, 4, 386-389.

Thys DM (1998) The Role of Information Systems in Anesthesia. Refresher Courses in Anesthesiology. Schwartz AJ, Editor. The American Society of Anesthesiologists, Inc.

Van der Meijden MJ, Tange HJ, Troost J & Hasman A, (2003) Determinants of Success of Inpatient Clinical Information Systems: A Literature Review. J American Medical Informatics Association, 10 (3), 235-243.

Van Ginneken, A, M (2002) The computerized patient record: balancing effort and benefit. International Journal of Medical Informatics, (65) 97-119.

* Vigoda, M, M, Gencorelli, F, Lubarsky, D, A (2006) Changing medical group behaviours: Increasing the rate of documentation of quality assurance events using an Anesthesia Information System. Anesthesia & Analgesia, 103 (2), 390-395. Vigoda, M & Lubarsky, A (2006) Failure to recognize loss of incoming data in an Anesthesia Record- Keeping System may have increased medical liability.

Anesthesia Analgesia, 102, 1798- 1802.

* Weinger, M, B, Herndon, O, W, Gaba, D, M (1997) The effect of electronic record keeping and transesophageal echocardiography on task distribution, workload, and vigilance during cardiac anesthesia. Anesthesiology, 87 (1), 144- 155.

Williams JR (2005) Anesthesia information management systems. AANA Journal Vol.73, No.3

Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C (2006) Evidensbaserad omvårdnad- En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

Willow, K (1999) Författningshandbok. 30:e upplagan. Uppsala: Almqvist & Wiksell.

(23)

BILAGOR

Bilaga 1 Granskningsmall

Bilaga 2 Kvalitetsbedömning av kvantitativ studie Bilaga 3 Kvalitetsbedömning av kvalitativ studie

Bilaga 4 Ordlista

(24)

Bilaga 1

Granskningsmall

Granskningsmallen bygger på de kriterier som anges av Polit m fl (2001) för bedömning av artiklarnas vetenskapliga kvalité.

Titel

Var det en bra titel om man relaterar till forskningsobjektet samt undersökningsunderlaget? Litteratursökning genom titeln ska vara möjlig.

Abstrakt

Abstraktet ska innehålla 100-200 ord, frågeställningar, metod och vad forskarna fann. Går fynden att använda kliniskt. Följande huvudrubriker skall finnas med: bakgrund, syfte, metod, resultat, konklusion och nyckelord.

Introduktion och bakgrund

Centralt fenomen, syfte, frågeställningar eller hypoteser och relevant bakgrundslitteratur som går att relatera till studiens syfte och frågeställning. Behovet av studien. I

introduktionen ska det finnas en anknytning till tidigare forskning inom ämnesområdet. Syfte/ Frågeställning

Enligt ovan. Metod

Metodavsnittet ska delge läsaren vilka metoder forskaren använde för att kunna besvara studiens frågeställning samt avgränsningar. Kvantitativa forskningsrapporter ska beskriva den population som studeras under med inklusionskriterier för deltagarna. Beskrivning av den övergripande planeringen av studien. Hur man gått tillväga för insamling av data samt hur ledningsfunktionen i studien har utformats.

Resultat

Resultat av forskningen ofta presenterat i tabeller eller diagram. I kvantitativa studier skall det finnas en beskrivning av statistisk analys. Namn på statistiska test som använts och värdet av den beräknade statistiken. Slutligen om det finns någon signifikans i resultatet.

Diskussion

I diskussionen presenteras forskarnas tolkning av resultatet och slutsatserna av detsamma. Det ska finnas en klar relation till resultatet och problemet som studien baseras på samt dess begränsningar. Redovisas förslag till implikation i klinisk verksamhet och är detta korrekt i sitt sammanhang? Hänvisningar till tidigare forskning inom ämnet eller

upprepningar av resultatet ska inte finnas här. Egen kritik och förlag till framtida forskning ska anges.

Referenser

Alla referenser som finns angivna i text ska finnas med och vara korrekt angivna för att underlätta för läsaren i litteratursökningen. Referenserna ska vara relevanta i sitt sammanhang och bör vara aktuella.

(25)

Kvalitetsbedömning av kvantitativ studie Bilaga 2. Vilken undersökningsmetod har forskarna använt sig av? Randomiserad

kontrollerad Studie (RCT)

Icke

randomiserad Kan man utläsa vilka resultat har forskarna fått fram i studien? Ja Nej

Är dessa resultat tillförlitliga? Pålitlig metod? Ja Nej Kan iså fall detta resultat vara till hjälp i den dagliga kliniska

verksamheten?

Ja Nej

Finns det en klar och tydligt formulerad forskningsfråga

(hypotes)? Ja Nej

Finns det en tydlig beskrivning av vilka deltagare som ingår i

undersökningsgruppen? Ja Nej

Kan man utläsa eventuell intervention? Ja Nej

Finns det möjlighet att utläsa vilka resultatmått som använts? Ja Nej Finns randomiseringsförfarandet beskrivet och är detta

lämpligt vid denna studie? Ja Nej

Är samtliga undersökningspersoner med vid forskarnas

beräkning samt slutresultat? Ja Nej

Vid eventuella bortfall? Finns då analys av bortfallet beskrivet??

Ja Nej

Hemlighölls centrala omständigheter för

undersökningspersonerna, så kallad blindning, tills studien var avslutad?

Ja Nej

Var det likvärdiga undersökningsgrupper vid start av studien? Ja Nej Blev se olika grupperna som ingår i studien behandlade på

likadant sätt förutom den behandling som studerades (interventionen)?

Ja Nej

Kan man utläsa hur stor interventionens effekt var och hur precist det statistiska resultatet blivit uträknat?

Ja Nej

Finns det med ett etiskt ställningstagande i studien? Ja Nej Finns det en klar redogörelse för alla viktiga resultat i studien?

Tas eventuella risker, skador och kostnader i beaktande i studiens positiva resultat?

Ja Nej

Bedömning av kvalitet:

Bra Medel Dålig

Tabellen bygger på en förlaga av Willman m fl (2006). Evidensbaserad omvårdnad.

Varje positivt svar ger 1 poäng och den högsta poängsumman för randomiserad kontrollerad studie är 17. För icke randomiserad kontrollerad studie är den högsta poängsumman 12 och då tas de frågor bort som enbart kan besvaras vid randomiserade kontrollerade studier. Den totala summan vi fått fram i studien delas med den maximala poäng som man kan få i bedömningen och på så vis har vi fått fram en procentsats för varje enskild studie.Artiklarnas kvalitet mättes med hjälp av en tregradig skala enligt följande:

• Grad I 80-100% • Grad II 70-79% • Grad III 60-69%

(26)

Kvalitetsbedömning av kvalitativ studie Bilaga 3.

Finns det ett tydligt syfte med forskningen och är detta viktigt och relevant? Ja Nej Är en kvalitativ metod lämplig för att uppnå detta syfte? Ja Nej Finns det förklarat hur urvalet gjorts och om urvalsstorleken är lämplig för att

rättfärdiga resultatet?

Ja Nej Finns det med en förklaring i de fall då undersökningspersoner valt att avstå från

medverkan ?

Ja Nej

Är forskarnas urval relevant för studiens syfte? Ja Nej

Finns det förklarat i vilken miljö utfördes datainsamlingen och varför? Ja Nej Är datainsamlingsmetod tydligt beskriven? Gjorde forskarna om

datainsamlingsmetoden under arbetets gång? I så fall varför? Ja Nej Är den datainsamlingsmetod som forskaren använt sig av den mest lämpliga i

förhållande till forskningsfrågan?

Ja Nej Är dataanalysen tydligt beskriven så att läsaren genom redovisningen kan följa hur

olika teman samt kategorier växt fram?

Ja Nej Har tillförlitligheten av analysen kontrollerats och i så fall hur. Redovisas alla data

som ingår i analysen så att inga uppgifter sållas bort? Ja Nej Har forskarna ifrågasatt sin egen roll i forskningsarbetet? Har de gjort någon analys

av eventuell påverkan på forskningsarbetet? Ja Nej

Är resultatet begripligt samt välgrundat utifrån den data som samlats in? Ja Nej Bedömning av kvalitet:

Bra Medel Dålig

Tabellen bygger på en förlaga av Willman m fl (2006). Evidensbaserad omvårdnad.

Varje positivt svar ger 1 poäng och den högsta poängsumman för kvalitativa studier är 12. Den totala summan vi fått fram i studien delas med den maximala poäng som man kan få i bedömningen och på så vis har vi fått fram en procentsats för varje enskild studie.Artiklarnas kvalitet mättes med hjälp av en tregradig skala enligt följande:

• Grad I 80-100% • Grad II 70-79% • Grad III 60-69%

(27)

Ordlista Bilaga 4.

AAR Automated Anesthesia Record (Parmar, 2006).

AARK Automated Anesthesia Record Keeping (Vigoda m fl, 2006). ADB Allmän Data Behandling (Datalagen SFS 1992:446).

AIMS Anesthesia Information Management System (Parmar, 2006). Analgesi Selektiv frånvaro av smärtupplevelser med andra sensationer bevarade (Bodelsson m fl, 1998).

Anestesi Inga känselupplevelser, bedövning (Lindskog, 1999).

Anestesiologi Eliminering av smärta och obehagliga reaktioner som operation kan åstadkomma (Bodelsson m fl, 1998).

Artefakt Förändring som inte motsvarar verkligheten (Lindskog, 1999). Bradycardi Hjärtslag mindre än 60 slag / minut (a a).

CABG Cardio Aorta By-Pass Grafting (Weinger m fl, 1997).

Data Fakta, begrepp eller instruktioner i lämpad form för överföring, tolkning eller bearbetning av människor eller maskiner (http://ne.se). Databas Centraldator som har flertalet minnen för lagring av större mängd

data (Jacobson, 1998).

Dataprogram Mjukvara som bestämmer vad datorn gör (a a). Desaturation Minskad syremättnad i artärblodet (Lindskog, 1999).

Ekocardiografi Registrering av hjärtats och klaffarnas läge och rörelser med hjälp av ultraljud (a a).

Hemodynamik Kontinuerliga variationer av blodtryck och blodflöde som sammanhänger med hjärtats pumparbete (http://ne.se). Hårdvara Själva datorn bestående av elektriska och mekaniska komponenter

(a a).

Hypertension Högt artärblodtryck (Lindskog, 1999). Hypotension Lågt artärblodtryck (a a).

Hypoxi Nedsatt syrgashalt i kroppsvävnaderna (a a).

Induktion Perioden från narkosstart till dess adekvat narkosdjup erhållits (a a). Intubation Applicering av tub i luftstrupen för att få fri luftväg (a a).

IT Informations Teknologi (a a).

Intraoperativ Inom operation (Lindskog, 1999).

Mjukvara Program som bestämmer vad datorn gör (a a).

Nätverk Den elektriska del som sammanbinder centraldatorn med flertalet andra datorer i exempelvis ett sjukhus (a a).

Peroperativ Det som sker under operation (Lindskog, 1999). Postoperativ Efter operation (a a).

(28)

Preoperativ Före operation (a a).

Server Dator som fullgör en avgränsad uppgift eller tjänst i ett nät av datorer (http://ne.se).

SFAI Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård

SOSFS SocialStyrelsens FöreSkrifter och allmänna råd (Wilow, 1999).

Tachycardi Ökad hjärtfrekvens (Lindskog, 1999). Transesophagal Genom matstrupen (a a).

(29)

Bilaga 5:1(11)

Artikelmatris inklusive granskning Författare

År Land

Titel Syfte Metod Deltagare

(bortfall) Resultat Kvalitet Typ (Wilman m fl, 2006) 1. Benson, M, Junger, A, Fuchs, C, Michel, A, Sciuk, G, Marquart, K, Dudeck, J, Hempelmann, G (2001) Tyskland Influence of the method of data collection on the documentation of blood- pressure readings with an Anesthesia Information Management System (AIMS). Jämförande studie av automatisk och manuell datainsamling av vitala parametrar. Utvärdering av vad som påverkar datainsamlingen (avseende validitet och korrigering av vitala parametrar) genom AIMS jämfört med manuell registrering. De fokuserade på skillnaderna i avläsning och förekomst av osannolika Gruppindelning i automatisk respektive manuell grupp. Vidare indelning i pre-, intra- samt postoperativ period. Automatisk registrering av blodtryck varje 3-5 min vid noninvasiv samt var 3 min vid invasiv mätning. Manuell registrering var 5:e minut. 0preop, 15 intraop samt 5 postop mätningar per Totalt 41393 anestesi procedurer registrerades i AIMS. Av dessa var 3599 (8,7 %) manuellt dokumenterade och i efterhand inlagda i AIMS. 37794 (91,3 %) procedurer registrerades online av AIMS. Exkludering av patienter med temporär eller terminalt hjärtstillestånd. Patienter under 14 Förekomsten av korrigerade blodtrycksvärden var signifikant högre vid automatisk data registrering än efter manuell registrering. Korrigeringen var störst under pre- och postop perioden. Genomsnittligt värde av systoliskt blodtryck är lägre i den automatiska gruppen jämfört med den manuella. Kvantitativ 11p av 12p (91,6 %) Grad I

(30)

värden. patient och tidpunkt. Patienterna delades in i ASA klass 1, 2 samt >2. år och op. där extrakorporal cirkulation används exkluderas. Fler osannolika värden av blodtryck registrerades med automatisk registrering. Patienter med hög ASA klass visade en större variation i systoliskt

blodtryck.

Granskning enligt Polit m fl (2001)

Titel: Litteratursökning genom titel möjlig. Lång titel men innebörden är relevant till artikelns innehåll.

Abstrakt: Syfte och hypotes saknas här. Urval, metod och resultat redovisas kortfattat. Kunde ha bättre struktur för överskådlighetens skull. Introduktion: Kort introduktion med relevant hänvisning till tidigare forskning. Anknytande problem tas upp och således varför studien är viktig.

Frågeställning liksom hypotes saknas här.

Syfte: Problemområde belyses men hypotes liksom problematisering saknas. Hypotes nämns först i diskussionen! Således felplacerad men dock

redovisad i artikeln.

Metod: Replikation möjlig. Tillvägagångsättet är enkelt att förstå liksom beskrivningen av de olika stegen. Urvalskriterier redovisas men varför

metoden valdes redovisas inte.

Resultat: Då hypotesen först hittas i diskussionen går det inte att relatera resultatet mot något! Resultatet redovisas, är lättläst i text samt tabeller. Ingen

jämvikt mellan grupperna vad avser antal procedurer! Blir resultatet tillförlitligt?

Diskussion: Här finns hänvisning till tidigare forskning. Hypotes tas upp och tolkning av resultatet beskrivs. Referenser: God sökbarhet. Majoriteten av referenserna är aktuella och relevanta.

Figure

Tabell 1. Sökschema över databassökningar, sökord, träffar, lästa artiklar samt  använda artiklar

References

Related documents

Detta skulle kunna vara ett alternativ till en serielina där oftast produkterna flyttas efter linan och i detta fall flyttas material och verktyg istället.

More specifically, by investigating collaborative corrections of language production errors, highlighted on the screen as visual trouble sources, the present study

I kapitel fem sammanfattas resultatet av analysen och forskningsfrågan — På vilket sätt bidrar understödjande infanteri till en specialoperation utifrån McRavens teori kring

Medelvärdesskillnaden av takten som roddaren höll under respektive belastning var på SMx belastningarna 0,1 drag·min -1 lägre utomhus jämfört med inomhus och spridningen var från

Med ovanstående förslag till ändring kan företaget enkelt lägga ut fler varor för försäljning över Internet samt presentera mer varuinformation.. När företaget har konstaterat

Baserat på undersökningar av flera sjöar i Skövde kommun för att artbedöma kransalgsarter samt inventeringar från öppen båt i Eskilsäters skärgård i Vänern

För att kunna leda, styra och kontrollera så att alla led i en organisation strävar efter samma mål kan ekonomistyrningen enligt Malmi och Brown (2008) ses som ett sammansatt paket

Finally, this case report urges a need for up taking awareness on possible occurrence of serious secondary bacterial infections related to dengue viral infection, especially in