BILDEN I
BILDERBOKEN
Studier kring illustration och preferenser för bilderboksillustration hos barn och föräldrar.
The picture in the picture book: Studies on illustration and preference for picture book
illustrations among children and parents
Juhani Kotaniemi
Examensarbete i grafisk design. Kandidatuppsats vårtermin 2012
Design och visuell kommunikation 180 hp K3 Malmö högskola
In this thesis I investigate aesthetic preference for picture books among children aged 3–6 as well as criteria for preference among parents. Through my design project: illustration of a picture book, I aim to put my research on preference in the context of illustration and de-sign. By using the design project as an applied method for research I have sought to answer how one as an illustrator can apply knowledge regarding preferences of the target groups when illustrating for picture books. I have primarily based my research within the field of cognitive developmental psychology, with primary focus on stage theory, and the field of literature. I also performed small scale studies on preference as well as a web survey. The results regarding childrens preferences confirm previous studies. It shows that children base preference mainly on subject matter and colour. They also show preference for saturated colours and pictures with less realism. The parents tended to like what their children like regarding colour. Message, conversation and humour were found to be significant, but not generalizable criteria for preference among parents. These findings were summarized and used as guide lines during the process of illustrating a picture book.
Keywords
Illustration, picture books, cognitive developmental psychology, preference studies, graphic design
3
1 Inledning ...5
1.1 Bakgrund ...5
1.2 Syfte och frågeställningar...5
1.3 Avgränsning...5
1.4 Designprojekt...6
1.4.1 Målgrupp...6
1.5 Terminologi...6
1.6 Metod och material...7
2 Litteraturstudie...9
2.1 Barnets kognitiva utveckling...9
2.1.1 Piagets preoperationella stadie...10
2.1.2 Favoritism...10
2.1.3 Housens modell...11
2.2 Studier kring barns estetiska preferenser...11
2.2.1 Subjekt...11
2.2.2 Färg...12
2.2.3 Realism...12
2.2.4 Stil...13
2.2.5 Uttrycksfullhet...13
2.3 Föräldern och bilderboken...13
2.4 Sammanfattning...14 3. Preferensundersökningar ...15 3.1 Lokal preferensundersökning...15 3.1.1 Urval av bilderböcker...15 3.1.2 Tillvägagångssätt...16 3.2 Webbenkät...17 3.3 Analys...17 3.4 Resultat...17
3.4.1 Lokal undersökning – barns urval av illustration...17
3.4.2 Lokal undersökning – föräldrars urval av illustration...18
3.4.3 Lokal undersökning – Respons kring preferens...18
3.4.4 Webbenkät...19
3.5 Sammanfattning och reflektion...19
4. Designprojekt...21 4.1 Arbetsprocess...21 4.2 Tillämpning av undersökningsmaterial...21 4.2.1 Färg och representation...21 4.2.2 Budskap...22 4.2.3 Samtal...23 4.2.4 Subjekt ...23
4.2.5 Humor och det dubbla tilltalet...24
4.3 Layout, typografi och omslag...24
4.4 sammanfattning...26
5 Slutsatser och diskussion ...27
5.1 Slutsatser...27
5.2 Relevansdiskussion...28
5.3 Teoridiskussion och källkritik...29
5.4 Metod och materialdiskussion...30
5.5 Illustratörens roll och konstnärlig frihet...32
5.6 Uppföljning och förslag till vidare studier...33
8 Referensförteckning...34
8.1 Litteratur...34
8.2 Artiklar och uppsatser...34
8.3 Elektroniska källor...35
8.4 Bilderböcker...35
Bilaga A – Omslag...36
Bilaga B – Uppslag...37
Bilaga C – Storyboardskisser...44
Bilaga D – Sigge: karaktärsutveckling...45
Bilaga E – Utveckling av uppslag 2...46
Bilaga F – Urval av böcker för studie...47
Bilaga G – Resultatdiagram...48
5
1.1 Bakgrund
Att arbeta med illustration i produktion bör rimligtvis ställa samma krav på kunskap kring målgruppens önskemål och förväntningar som övriga områden som tangerar och inkluderas i grafisk design som disciplin. Detta gäller inte minst illustration av bilderböcker. När det för mig stod klart att jag ville arbeta med illustration för barn som problemområde började det fort strömma in tips från alla möjliga håll kring vad unga barn tycker om och inte tycker om. Till följd av detta började jag fundera kring huruvida dessa idéer om unga barns preferenser faktiskt kunde påvisas vetenskapligt och kanske rentav hade en redan etablerad vetenskaplig grund. Som en vidare följd av den intressanta egenskap som bilderboken innehar i sin dubbla målgrupp började jag snart även intressera mig för vad föräldrar till unga barn har för idéer kring vad som utgör en bra bilderboksillustration.
Under detta examensarbete har jag sökt ta reda på estetiska preferenser för bilderboksil-lustrationer hos unga barn och preferensformande kriterier hos deras föräldrar. Examens-projektet: illustration av en bilderbok har som en del i examensarbetet fungerat som ett experiment kring hur man som illustratör kan tillämpa kunskap från preferensstudier och producera en kvalitativ produkt. Jag har i mina litteraturstudier fokuserat på kognitiv utveck-lingspsykologi med utgångspunkt i piagetsk stadieteori. Vidare har jag kompletterat med egna preferensstudier för att dels undersöka huruvida jag kan bekräfta resultat från tidigare studier kring barns estetiska preferenser och även för att ta fram ny kunskap kring viktiga prefe-rensformande kriterier för bilderboksillustrationer hos föräldrar till unga barn. Då det tycks finnas relativt lite studier kring föräldrars attityder till bilderböcker blir det också en något ojämn fördelning av undersökningsmaterial i denna uppsats.
1.2 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man som illustratör kan närma sig bil-derboksillustration med hänsyn till målgruppens önskemål och preferenser. Frågeställningar som jag kommer söka svara på lyder således:
Vad har barn i 3–6 års ålder i Sverige för estetiska preferenser för bilderboksillustrationer? Vilka kriterier formar preferenser för bilderboksillustrationer hos föräldrar till 3–6 åriga barn i Sverige?
Hur kan man som illustratör lämpligen tillämpa kunskap kring barns estetiska preferen-ser för bilderboksillustration och preferensformande kriterier för bilderboksillustration hos föräldrar vid illustration av en bilderbok?
1.3 Avgränsning
Omfånget för denna uppsats begränsas till illustration av bilderböcker för 3–6 åringar. Detta innebär att det är illustration som är fokus för examensarbetet. Jag kommer alltså inte att undersöka typografi och layout i någon vidare utsträckning mer än under redogörelse av designprocess och designprojekt. Samtliga studier har utförts kring och med målgrupperna 3–6 åringar och föräldrar till 3–6 åringar. Jag har vidare begränsat målgruppen till barn och föräldrar i Sverige. Denna avgränsning har gjorts med hänsyn till att olika länder kan antas ha olika bilderbokstraditioner, att min egna preferensstudier av praktiska skäl har utförts lokalt och bland i Sverige boende informanter, att jag i preferensundersökningen använt svenska bilderböcker och slutligen då det hos föräldrar i olika länder kan tänkas finnas olika syn på bil-derböcker till följd av eventuella skillnader i kultur och syn på pedagogik. Detta är dock inget
jag diskuterar vidare i uppsatsen utan bör snarare ses som en markering gällande undersök-ningens omfång. Under mina preferensundersökningar har jag p.g.a. uppsatsens omfång inte tagit hänsyn till socioekonomiska och sociokulturella faktorer.
1.4 Designprojekt
Den gestaltande delen av mitt examensarbete har bestått av att illustrera och formge en bil-derbok med 3–6 åringar som huvudmålgrupp. Det färdigställda designprojektet består av tolv illustrerade uppslag samt försättsblad och omslag. Bokens manus har skrivits tillsammans med min syster, Anita Kotaniemi och färdigställdes som utkast innan undersökningar och litteratur-studier var fullt genomförda. Manuset har i sitt narrativ inte förändrats mer än gällande språkliga aspekter, vilket har gjort att manuset i fråga har kunnat fungera som en bas att tillämpa tillägnad kunskap på. Det bör också noteras att manuset i sin nuvarande form inte är färdigredigerat men tillräckligt färdigt för att kunna illustrera till. Designarbetet har dokumenterats i bilaga A-B.
Berättelsen kretsar kring huvudkaraktären Sigge Skogsmus som en lördagsmorgon ger sig ut för att leka äventyr. Äventyret består i att hitta slutet på en blå garntråd som han får syn på längs vägen. Under äventyrets gång träffar han nya vänner och löser tillsammans med dessa enklare problem innan de till slut når fram till slutet av garntråden: en blå tröja i vilken det bor två igelkottar. Där blir det lunchkalas innan det är dags för Sigge att ta sig hem igen. Ett enklare moraliskt tema om samarbete och kamratskap löper genom boken
1.4.1 Målgrupp
Målgruppen för bilderboken definieras som barn i åldern 3–6 år. Detta är en vanligt förekom-mande ålderskategori hos både svenska förläggare och återförsäljare. Därtill har jag också arbetat med föräldrar till barn i 3–6 års ålder som sekundär målgrupp. Då den primära mål-gruppen, barn, fungerar som en avgränsning och definition av den sekundära målmål-gruppen, för-äldrar, kommer inte målgruppen föräldrar definieras närmare. Detta grundar sig också i den av mig upplevda svårigheten att hitta informanter, där en snävare målgruppsdefinition skulle göra undersökningar svåra eller omöjliga att genomföra inom ramen av en kandidatuppsats.
1.5 Terminologi
Barn och föräldrar: Hädanefter i uppsatsen kommer jag istället för att skriva ut 3–6 åriga barn endast att skriva barn om inte sammanhanget kräver ytterligare utveckling. På samma sätt kommer jag endast att skriva föräldrar när jag talar om deras föräldrar. Om jag behöver referera till barn av andra åldrar kommer jag att skriva ut detta i text.
Subjekt: När jag i förhållande till bilder och estetisk preferens talar om subjekt syftar jag till bildens innehåll. Detta kan vara föremål eller karaktärer eller andra identifierbara element i bilden. Ordet är en anpassning för uppsatsen av engelskans subject matter.
Estetik och preferens: Estetik är utan tvekan ett svårt begrepp att definiera i en veten-skaplig kontext och man skulle onekligen kunna skriva många volymer kring dess traditioner och filosofi utan att producera en klar och tydlig definition. Trots detta anser jag att det är ett värdefullt begrepp att använda i sammanhanget av denna uppsats; dels på grund av den förstudie som utförts där man talar om just estetik, estetisk utveckling och estetiska prefe-renser, men också som hjälp för att bättre spegla skillnader i utförda undersökningar och upplevd attityd hos föräldrar och barn gentemot bilderboksillustration. Av dessa anledningar kommer jag inte att alltför djupt definiera estetik och filosofin kring estetik, utan istället defi-niera estetik i mån av de begrepp som jag använder i kontexten av denna uppsats.
7
Ett utdrag ur Nationalencyklopedins definition av estetik lyder: ”Med estetik avses främst studiet av det sköna och dess former och alternativ (kontraster) inom olika konstarter och i naturen”. (Nationalencyklopedin, 2012) När jag i uppsatsen talar om en bilds estetik talar jag huvudsakligen om dess design i mån av bildmässiga element, t.ex. linje, färg och form. Denna definition är snarlik den som används av Danko-McGhee och Slutsky vars undersökning har stått modell för den lokala undersökning som jag själv utfört:
...aesthetics, or more specifically aesthetic response, will be defined as positive re-sponses to an overall design that includes colour, form, line and texture. (2011) Med estetisk respons menas en respons och reaktion till en bild i mån av dess estetik; den typ av respons som traditionellt förknippas med konsten. Jag anser det också rimligt att säga att en estetisk respons kan åstadkommas utifrån ett objekt som genom sin estetik stimulerar känslor och reaktion. När jag talar om estetisk preferens syftar jag till vad som uppfattas som tilltalande och som genom bildmässig design framkallar en positiv upplevelse och preferens. Detta rör i undersökningen således aspekter i en illustration som gör att betraktaren tycker att en bild är fin eller tilltalande.
Att jag i undersökningen talar om estetisk preferens för barn är som nämnt ovan dels en anknytning till den förundersökning jag utfört där man talar om just barns estetiska preferen-ser och estetisk utveckling. Jag anpreferen-ser vidare att det är rimligt att anta att barn och föräldrar har olika förhållningssätt till bilderboksillustration varför jag också behandlat dem olika i mån av min frågeställning. Jag gör här antagandet att barnet i första hand har ett estetiskt förhåll-ningssätt till bilden medan föräldern utöver ett estetiskt förhållförhåll-ningssätt även kan tänkas ha en utvidgad, mer pragmatisk syn på bilden och bilderboken, där denna också kan fungera som ett verktyg. Detta antagande medför att jag i min frågeställning försöker spegla min undersökning där jag hos föräldrar sökt mer generella preferenser, inkluderande estetiska preferenser och preferenser baserat på en pragmatisk syn på bilderboksillustration. För att tydliggöra skillnader har jag därför valt att också tala om preferensformande kriterier.
Exempel på estetiska preferenser kan vara: färgsättning, stil, form, avbildade motiv och as-pekter som gör att bilden uppfattas som tilltalande och/eller attraktiv. Kriterier för preferens kan utöver aspekter som formar estetiska preferenser också innefatta aspekter som man vill att bilden ska tillgodose i mån av att vara ett verktyg, t.ex. att bilden ska tillgodose lärande och att den ska uppmuntra samtal och samverkan hos barn och föräldrar. Humor som berörs senare i uppsatsen är svårare att placera då det är högst subjektivt, ofta är en följd av en bilds estetik och samtidigt kan vara svårt att peka ut som ett designmässigt element . Av denna anledning berörs humor i uppsatsen ofta som en mer generell preferens, trots att det också kan anses ha del i att forma estetisk preferens.
1.6 Metod och material
Min undersökning har bestått av tre olika moment. Första delen har bestått av littera-turstudie och en kartläggning av tidigare studier. Detta moment har huvudsakligen varit fokuserat på barns estetiska preferenser och upplevelser. Studierna har huvudsakligen gjorts inom kognitiv utvecklingspsykologi där tre olika stadieteorier kring kognitiv utveckling: Jean Piagets stadieteori för kognitiv utveckling, Michael Parsons stadieteori för estetisk utveckling och Abigail Housens modell för estetisk utveckling, har utgjort huvudmaterial. Då jag har haft problem att hitta studier kring föräldrars preferenser och attityder kring
bilderboksillus-trationer behandlas inte detta utförligt i denna del.
Det andra momentet har innefattat preferensundersökningar där jag utfört lokala un-dersökningar för att besvara frågor kring barns och föräldrars preferenser för bilderboksil-lustration, samt en webbenkät öppen för föräldrar i Sverige som jag utfört tillsammans med Linn Persson som också forskat kring Bilderböcker för sitt examensarbete i grafisk design vid Malmö högskola. Webbenkäten utfördes för att få ett utvidgat undersökningsmaterial, då underlaget från den lokala undersökning var relativt begränsat. Det är viktigt att notera att form och frågor på den lokala undersökningen och webbenkäten skiljer sig något. Dels genomfördes webbenkäten för att undersöka ett bredare problemområde och dels finns det praktiska begränsningar i att genomföra både lokala undersökningar och webbenkäter.
Det tredje och sista momentet av min undersökning består av mitt designprojekt: illustra-tion och formgivning av en bilderbok, där jag utifrån litteraturstudie och preferensunder-sökningar sökt tillämpa kunskap kring barns och föräldrars preferenser. Till min hjälp har jag utöver litteraturstudier kring kognitiv utvecklingspsykologi också använt litteratur av b.la. Maria Nikolajeva och Ulla Rhedin som skriver om och analyserar bilderboken ur ett litte-raturvetenskapligt perspektiv samt Rudolf Arnheim och Richard D. Zakia vilka skrivit kring visuell perception.
9
2. Litteraturstudie
2.1 Barnets kognitiva utveckling
Studier kring barns estetiska preferenser och hur barn tittar på bilder tenderar ta sin utgångs-punkt i den kognitiva utvecklingspsykologin: studien om hur vårt tänkande förändras över tid. Detta anser jag är särdeles lämpligt om man gör antagandet att unga barn ser på och uppskattar bilder annorlunda än äldre barn och vuxna.
Jag kommer nedan att redogöra för teorier av Jean Piaget, Michael Parsons och Abigail Housen. Piaget, ett viktigt namn inom den kognitiva utvecklingspsykologin, ger oss med sin stadie-teori en inblick i hur och varför barn agerar och tänker medan Parsons och Housen har utvecklat egna stadie-teorier som relaterar specifikt till vår estetiska utveckling. Med estetisk utveckling menas utvecklingen av hur vi ser på, tänker kring, upplever och förhåller oss till estetiska objekt och estetik. Antagandet görs att personer i olika åldrar och som återfinns i olika delar av den estetiska utvecklingen upplever och förhåller sig till estetiska objekt annorlunda. Parsons (1987 s. xi-xiv) skriver kring sin teori om estetisk utveckling att denna ligger i gränslandet mellan flera olika discipliner såsom konst, psykologi, filosofi och pedagogik. Detta sagt så har undersökta teorier för estetisk utveckling i stor grad influerats av den kognitiva utvecklingspsykologin och Parsons skriver om sin teori i kontext av en egen underkategori av kognitiv utvecklingspsykologi: estetikens kognitiva psykologi.
En avgränsning som gjorts för litteraturstudien är att jag tittat just på stadieteorier med förankring i den Piagetska skolan. Jag kommer inte behandla t.ex. Vygotsky, som i större utsträckning fokuserade på barnets lärande som en sociokulturell företeelse. Denna avgräns-ning grundar sig huvudsakligen inte i deras syn på lärande utan på min kartläggavgräns-ning av studier kring estetiska preferenser vilka tenderar att ta sin utgångspunkt i Piagetsk stadieteori. Vidare anser jag att det i kartlagda studier finns stöd för Piagets teori, där man kunnat observera olika stadier för preferens, i synnerhet hos unga och mycket unga barn. Detta observeras bl.a. av Machotka (1966) och Parsons.(1987)
Den kognitiva utvecklingspsykologin formuleras utifrån empiriskt insamlad data från obser-vationer av subjekt, d.v.s. i studien deltagande personer, som interagerar med sin omgivning och från dokumentation av tänkande genom språkanvändning. (DeSantis & Housen, 2007 s.3) Lärandet sker enligt kognitiv utvecklingsteori genom individens interaktion med omgivningen och dess reflektion över interaktionen. Vidare så har samtliga av dessa teorier som gemen-samt att de gör antagandet att varje stadie följer på det föregående och att stadier måste föregås av varje föregående stadie. De förutsätter också att lärdomar och beteendemönster inkorporeras i senare stadier. (a.a.) Gällande stadier bör nämnas att även om t.ex. Piaget (2008, s.9) ger åldersrekommendationer så bör dessa ses som något flytande. Om man tittar på de tidigare stadierna kan man dock anta att dessa lättare kan passas in inom vissa åldersra-mar, Parsons noterar om det första stadiet:
Stage one can be thought of as a kind of theoretical zero point in this regard. It is the point at which we are more a biological than a social creature. (1987, s.21)
Med tanke på min målgrupp av barn I förskoleåldern kommer jag huvudsakligen redogöra för element från för studien relevanta stadier: det preoperationella stadiet inom Piagets stadie-teori, favoritism från Parsons teori om kognitiv utveckling av estetiskt uttryck och det redogörande stadiet 1 i Housens modell.
1 Det redogörande stadiet är en översättning från engel-skans accountive stage.
2.1.1 Piagets preoperationella stadie
Enligt Piagets (2008, s.9-11) stadie-teori följer det preoperationella stadiet på det sensorimo-toriska stadiet då barnet ännu inte tillägnat sig symboliskt tänkande och endast förstår genom vad som kan uppfattas med sinnesupplevelser och rörelse. Det följs av det konkreta opera-tionernas stadie då barnets förmåga till logiskt resonemang växer fram för att något senare följas av de abstrakta operationernas stadium. Det preoperationella stadiet, som enligt Piaget varar mellan 1,5-2 års ålder till 6-7 års ålder, karakteriseras främst av att barnet under denna tid utvecklar möjligheten för representation, symboliskt tänkande och språk, allt av högsta relevans för den estetiska utvecklingen. Piaget skriver:
I detta stadium kan barnets tänkande kort beskrivas som egocentrerat, centrerande, statiskt och irreversibelt. (a.a., s.10)
Det egocentrerade tänkandet, vilket kan ses som en fortsättning på egocentrering under spädbarnsåldern, ter sig som en oförmåga att förstå att den egna förståelsen är endast en av många. Centrering visar sig att i barn tenderar att fokusera sin uppmärksamhet på ett enda utmärkande drag hos ett objekt eller företeelse och statiskt tänkande visar sig då barnet tenderar att fokusera på enskilda delar i ett skeende snarare än transformationen och slutligen så kan det sägas vara irreversibelt då barnet generellt inte kan eller har svårigheter att åter-vända till utgångspunkten för en påbörjad tankegång. (a.a., s.7-11) Det är framförallt barnets egocentrerade och centrerande tänkande som i undersökta preferensstudier verkar vara av intresse. Detta manifesteras t.ex. i att barnet enligt tidigare studier verkar tycka om bilder för att de kan relatera något i bilden till deras egen omgivning, något som bekräftas av House och Rule (2005) som i en studie fann att kännedom och bekantskap var den mest framträdande orsaken till att barn fann en bilderboksillustration vacker. De nämner husdjur som ett åter-kommande exempel. Här kan man också skönja ett mått av centrering då barnet här tenderar att fokusera helt eller nästan helt på t.ex. ett husdjur istället för bilden som en helhet.
2.1.2 Favoritism
Parsons(1987) har i sin teori om estetisk utveckling identifierat fem stycken på varandra föl-jande stadier. Favoritismen, det första stadiet är stadiet som är av intresse för denna uppsats. I namnet för stadierna: stadie 1: Favoritism, stadie 2: skönhet och realism, stadie 3: uttrycks-fullhet, stadie 4: stil och form och stadie 5: autonomi,2 kan man skönja utvecklingens gång och vad som kan förväntas i fråga om det unga barnets estetiska upplevelse. Parsons (a.a., s.22) sammanfattar de primära karaktärsdragen som en intuitiv förtjusning för de flesta mål-ningar, en stark attraktion mot färg och en fri associativ respons till subjektet. Han noterar att barn väldigt sällan hittar direkta fel med målningar, att de älskar färg, ju mer desto bättre och att de ofta är medvetna om vad målningar representerar men ofta fritt gör associationer och refererar till minnen. Det är synnerligen lämpligt att dra en parallell till den egocentrering som Piaget fann i sina studier; barnet, när de talar om ett objekt och upplever detta tenderar att göra associationer till sina egen erfarenhet och vad som finns i deras egen närhet. Parsons (ib.) noterar också att målningar är stimuli till en angenäm erfarenhet, det har ingen betydelse vad de representerar eller om de är helt abstrakta. Realism i representation verkar inte bli en verkligt avgörande faktor förrän i Parsons andra stadie där en målning kan upple-vas som bättre baserat på hur attraktivt subjektet är och huruvida målningen är realistisk.(ib.) 2 Termerna är översatta från
engelskans favoritism, beauty and realism, expressiveness, style and form och autonomy,
11
3 Citation översatt från engelskans ”Freewheeling associative response to subject matter”
2.1.3 Housens modell.
Housen (DeSantis & Housen, 2007) identifierar likt Parsons fem stycken stadier. De två första stadierna, det redogörande och det konstruktiva kan nästan direkt sägas motsvara Parsons två första stadier. Housen (a.a., s.12) identifierar under det första stadiet huvud-sakligen vad Parsons (1987, s.22) noterar som ”en frilöpande associativ respons till subjek-tet”3. Betraktaren har en omedelbar respons till vad de ser och redogör genom att namnge objekt och fenomen som känns igen från tidigare erfarenhet. Dessa observationer, menar Housen, är ofta unika och personliga. De kan hitta saker som är igenkännbara för dem själv men inte för andra och meningsbyggnad sker ofta baserat direkt på minnen och personliga associationer. Betraktaren antar ofta en berättande roll och hittar narrativ i bilden. (DeSantis & Housen, 2007, s.12) Detta är något som många som lyssnat på ett ungt barn prata om en bild antagligen kan känna igen . Detta anser jag kan vidare kopplas till Piagets idéer om centrering, ett egocentriskt tänkande och även det statiska tänkandet där barnet gör en upp-räkning snarare än identifierar en helhet. Liksom i Parsons teori blir realism i representation inte en signifikant faktor förrän i det andra stadiet. Man bör också notera att både Parsons och Housens teorier i större utsträckning än Piagets teori kan anses vara obundna av ålder. Housen skriver:
Significant to understanding aesthetic development is that while growth is related to age, it is not determined by it; in other words, a person of any age with no experience with art will be in Stage I. Exposure to art over time is the only way to develop, and without both art and time, aesthetic development doesn’t occur. (DeSantis och Housen, 2007 s.13) Man kan dock anta att barn i åldern 3-6 år med allra högsta sannolikhet kommer att befinna sig i det första stadiet.
2.2 Studier kring barns estetiska preferenser
Bland de studier kring barns estetiska preferenser som jag tagit del av kan man urskilja tydliga tendenser kring vad barn tilltalas av. Jag kommer här sammanfatta resultat från kartlagda studier i fem kategorier som är av intresse: subjekt, färg, realism, stil och uttrycksfullhet. Av dessa fem kategorier är subjekt och färg det som identifieras som viktigast för hur ett barn upplever och svarar mot en bild. (Machotka 1966; Coffey 1968) Det är också viktigt att no-tera att det stora flertalet är studier som utförts med målningar vilket kan tänkas ha påverkat resultat från dessa studier.
2.2.1 Subjekt
Preferens hos unga barn baserat på subjekt, bildens innehåll, svarar väl mot utvecklingspsy-kologisk teori, i synnerhet Parsons och Housens stadieteorier, och är väl etablerat som en viktig faktor i flertalet studier. Som nämnt ovan pekar studier på att unga barns preferenser för bilder formas huvudsakligen av färg eller subjekt, eller båda. (Machotka 1966; Coffey 1968) En studie av Taunton (1980) pekar vidare på att subjekt dominerar vid formande av preferens hos unga barn. Detta resultat upprepades av House och Rule (2005) vid en studie som speciellt tittade på bilderboksillustrationer, där igenkända objekt var det vanligaste pre-ferens-formande kriteriet. Vidare så är det intressant att notera barn även i abstrakta, icke-representationella bilder ofta baserar preferenser på subjekt; de identifierar detaljer i bilden som påminner dem om någonting annat. (Parsons 1987, s.31; Gardner et al. 1975) Vidare
så understryks innehållets dominans i en studie där det påvisades att yngre barn tenderar att sortera och kategorisera bilder baserat på dess innehåll snarare än hur det representeras. (Gardner & Gardner, 1973)
2.2.2 Färg
Färg identifieras i flera studier som en av två viktiga faktorer i varför barn gillar bilder. Machotka (1966) identifierar färg och subjekt som de två viktigaste kriterierna i preferenser för målningar hos 6-åringar. House och Rule (2005) noterar vidare färg som det tredje mest återkommande svaret för preferens för bilderboksillustration. Parsons (1987, s.28) sammanfattar med att vi i första stadiet av vår konstnärliga utveckling föredrar rikligt med färger och färger som är djärva och ljusa. Gällande kulör visar en studie av Child, Hansen och Hornbeck (1968) att samtliga barn i åldern 6-18 överlag föredrar kalla färger mot varma. Samma studie visar att det finns en preferens hos unga barn i åldrar under 9 för hög färgmättnad. Child, Hansen och Hornbeck för också fram argumentetet att antaganden och resultat från tidigare studier som påvisat en preferens för varma kulörer, har ignorerat färgmättnad som en viktig faktor, där varma kulörer ofta varit de mest mättade. Danko-McGhee och Slutsky (2011) visar i en studie kring prefe-renser för bilderboksomslag att barn i åldern 2,3 och 6 föredrar bilder med lägre färgmättnad medan barn i åldern 4 och 5 föredrar hög färgmättnad. I denna studie påvisas också en viss skillnad i kön där pojkar föredrog bilder med hög färgmättnad och flickor bilder med lägre färgmättnad. Intressant i denna studie är inkluderandet av svart-vita bilder där 92 av 486 barn, framförallt i åldern 4–5, valde en svartvit bok. Danko-McGhee och Slutsky noterar dock också att subjektet i stor utsträckning styr preferenser vilket i viss mån kan förklara diskrepanser mot tidigare studier som gjorts med mer kontrollerade prover. Gällande valör noterar Child, Hansen och Hornbeck (1968) en svag tendens mot att föredra bilder med hög valör, dock så menar de att denna tendens är för svag för att kunna generalisera. Intressant i studien är att dock att flickor tenderar att ha en konsekvent starkare preferens för höga valörer än pojkar
2.2.3 Realism
Realism som viktigt kriterium för preferens påvisas av både Machotka (1966) och Taunton (1980) först i vad som piagetsk stadie-teori kan identifieras som de konkreta operationernas stadie. Det formar också en viktig aspekt i det andra stadiet av både Parsons (1987) och Housens (DeSantis & Housen 2007) teorier. Det bör noteras att realism i detta sammanhang kan referera till flera olika aspekter som kan påverka graden av realism i en bild såsom färg, form, djup och komposition.
Gällande preferens för realistiska eller mer abstrakta bilder hos unga barn tycks flera studier peka på en viss preferens för mindre realistiska avbildningar. Coffey (1968) fann en preferens för realistiska målningar hos alla undersökta åldersgrupper även om förskolebarn i större utsträckning än andra grupper också uttryckte preferens för abstrakta målningar. Gardner, Winner och Kirscher (1975) fann istället en preferens hos 4–5 åringar för abstrakta verk. Även Taunton (1980) fann en viss preferens hos 4-åringar för bilder med låg realism och platta rumsavbildningar. I en studie med kontrollerat undersökningsmaterial fann French (1952) hos barn en tydlig preferens för enklare avbildningarna. Studien använde bildpar där en bild var enkelt avbildad och den andra använde mer komplexa metoder för avbildning, såsom atmosfäreffekter, impressionistiska färgeffekter och överlappning. Parsons (1987 s.29) har också noterat att interna färgvariationer, dvs. toning, skuggning och övriga variationer,
13
inte är meningsfulla och ibland kan störa klarheten i bilden. Danko-McGhee och Slutsky (2011) fann i sin studie kring bilderboksomslag en preferens för mer abstrakta motiv hos poj-kar och representationella motiv hos flickor, men noterar också att subjektet, bildens innehåll och dess färger kan ha varit dominerande faktorer. Taunton (1980) diskuterar också kring huruvida andra aspekter, såsom färg och subjekt har företräde i dylika studier och därför inte nödvändigtvis kan påvisa en preferens för realistiska eller abstrakta bilder. Hon noterar dock samtidigt att en del unga barn för vissa kategorier av subjekt kan påvisa känslighet för realism och djup gällande formande av preferens.
2.2.4 Stil
När jag här talar om stil syftar jag till mer formella estetiska kriterier såsom form, komposi-tion, medium och personlig stil. Det kan argumenteras att realism bör grupperas här, men då det är en så signifikant kategori i sig har jag valt att presentera den enskilt. Det finns inget som talar för att stilkriterier är ett viktigt preferensformande för unga barn. Parsons (1987, s.86-88) finner i sin teori användandet som stil som kriterium från stadie 2: stil som repre-sentation, stadie 3: stil som uttryck och slutligen i stadie 4 då ovannämna formella kvaliteer kan analyseras och användas i bedömning av ett visuellt verk. Machotka (1966) finner inte signifikanta bevis för formella estetiska kvalitéer utöver färg som kriterium för preferens hos sex-åringar. Dessa kvalitéer menar han börjar förekomma med viss frekvens vid sju års ålder. Vidare fann Gardner (1970) att barn tenderar att identifiera och sortera målningar huvudsak-ligen efter subjekt. Dock så noteras att det finns indikation på att vissa unga barn kan sortera efter stil och upplevt uttryck när subjekt inte ger ledtrådar.
2.2.5 Uttrycksfullhet
En bilds uttryck och känsla kan anses vara en viktig faktor för konstupplevelser och även något som är nära till hands när man talar om konst. Parsons (1987, s.65-80) identifierar uttrycksfullhet som det tredje stadiet i sin stadieteori, följande subjektstadiet. Förståelse och upplevelse av ett konstverks uttryck och känsla och konstnärens motiv är alltså enligt Parsons något vi kan anta blir viktigt relativt sent i vår estetiska utveckling. Detta sagt så tycks det dock vara möjligt för yngre barn att utläsa uttryck och känslor. Barns förståelse för ut-tryck tenderar dock att vara begränsat till konkreta avbildningar, t .ex. en persons ansiktsut-tryck eller en kyss. Parsons (a.a., s.62) noterar att det inte tycks finnas något starkt samband mellan färg och uttryck; färger upplevs som vackra snarare än uttrycksfulla. En studie gjord 95 kunde dock påvisa att unga barn kan utläsa uttryck av känsla från abstrakta kvalitéer såsom färg och linje. (Andrew et al.1995) Studien visade också att barnen hade betydligt lättare att identifiera känslor utifrån tematiska motiv, och hade avsevärda svårigheter att identifiera sorgsna uttryck från abstrakta kvalitéer såsom färg, linje och form. Vidare kon-staterar Parsons, Johnston och Durham (1978) att barn tenderar att föredra avbildningar av glada och angenäma subjekt snarare än sorgsna.
2.3 Föräldern och bilderboken
Även om bilderboken dubbla tilltal har identifierats i bilderboken, bl.a. av Nikolajeva (2000) och Rhedin (2004), tycks det finnas förhållandevis lite studier kring vilka kriterier som formar preferenser för bilderboksillustrationer hos föräldrar. I en kvalitativ studie av begränsat omfång kring attityder till läsning och bilderböcker hos föräldrar i Sverige konstaterar Allard (2005) att föräldrar i Sverige tenderar att ha ett s.k. demokratiskt förhållningssätt, d.v.s. man
introducerar barnet till bilderböcker utan att styra helt. Gällande bilder så svarade informan-ter ofta med att bilderna skulle vara fina, utan att utveckla resonemanget. Allard skriver:
...men jag vågar påstå att nästan alla informanter visade sig ha en ganska ”traditionell” syn på bilderbokens bilder, d.v.s. se bilderna som ett färgglatt komplement till texten, snarare än som konstverk i sig själva.” (a.a.)
Bokens ämne och handlingsförlopp tycks vara viktigare. Allard noterar också att responden-terna ofta likställer det som barnet uppskattar i en bilderbok med det de själva tycker är bra.
Nikolajeva (2000, s.265-269) identifierar som nämnt ovan bilderbokens dubbla tilltal. Utan att hänvisa till det som en avgörande kvalité för en framgångsrik bilderbok, diskuterar hon inte desto mindre att det kan vara tacksamt och uppskattat hos föräldern när boken innehåller någonting som talar till denne. Maurice Sendaks Kära Mili tas upp som exempel där Sendak gör visuella allusioner till förintelsen, något som med högsta sannolikhet skulle gå barnet förbi. Boken kan alltså sägas fungera på två nivåer, förälderns och barnets. Vidare diskuterar Nikolajeva hur intertextualitet, d.v.s. referenser till andra verk, intratextualitet, re-ferenser till författarens andra verk och metafiktion, självreferens, kan användas både verbalt och visuellt. Detta kan t.ex. med ironiska grepp göra att man i bilderboken får två nivåer av tilltal, där barnet med högsta sannolikhet inte kommer att kunna uppfatta ironin.
2.4 Sammanfattning
Enligt Piagets (2008) stadie-teori för kognitiv utvecklingspsykologi kan vår kognitiva utveck-ling delas in i på varandra följande stadier. Parsons (1987) och Housen (DeSantis & Housen 2007) har båda tagit fram stadie-teorier som behandlar estetisk utveckling. Barn i åldern 3–6 år befinner sig i Piagets preoperationella stadie och det första stadiet i både Parsons och Housens teorier. Enligt Piaget (2008) präglas barn i denna ålder av ett egocentrerat, centre-rat, statiskt och irreversibelt tänkande vilket framförallt kan tänkas manifestera sig i subjek-tets dominans vid formande av preferens.
Det finns i kartlagda studier och teorier ett ganska tydligt konsensus att estetiska prefe-renser hos barn i förskoleålder i huvudsak formas av en bilds subjekt och färgsättning. (Ma-chotka, 1966; Coffey 1968) Subjekt tycks vara dominerande i formande av barns preferenser (Taunton 1980; House och Rule 2005) och kan möjligen kopplas till Piagets notion om det egocentrerade och centrerade tänkandet. Vidare tycks barn föredra mättade färger (Child et al. 1968) och en studie pekar på en preferens för kalla kulörer. (a.a.) Även om realism inte är en viktig faktor hos förskolebarn så visar flera studier på att det finns viss preferens för representationella bilder med lägre grad av realism. (French 1952; Gardner et al. 1975; Taunton 1980; Parsons 1987, s.29) Andra kvalitéer såsom stil och uttryck tycks inte vara ett viktigt preferenskriterium hos barn i förskoleålder. Winner skriver:
For the young child a picture appears to be a transparency through which to view the represented content. As a result, expression, style and composition go unnoticed. (1982, s.140)
Gällande föräldrars preferens för bilderboksillustrationer har jag inte lyckats hitta någon större mängd literatur. En studie av Allard (2005) pekar att föräldrar i Sverige har ett de-mokratiskt förhållningssätt till bilderböcker och ser bilden som ett färgglatt komplement till texten. Bilderbokens dubbla tilltall identifieras av Nikolajeva(2000) och Rhedin(2004) och kan ses som en intressant möjlighet att involvera föräldern i läsandet.
15
3.1 Lokal preferensundersökning
De lokala undersökningarna i Malmö genomfördes under helger med 16 föräldrar och 16 barn på Malmö stadsbibliotek och har utformats utifrån en liknande studie kring preferens för bilderboksomslag av Danko-McGhee och Slutsky (2011). Stadsbiblioteket valdes då det var en av få platser i Malmö där jag hade möjlighet att utföra undersökningen med både barn och deras föräldrar. Det enda kriteriet för urval av informanter var att barnet skulle vara i åldern 3–6 år och åtföljd av förälder. Övriga faktorer såsom sociokulturella och socioekono-miska faktorer räknades inte in. Detta p.g.a. undersökningens omfattning och då jag inte fann det lämpligt eller möjligt att utföra längre intervjuer på stadsbiblioteket. Med hänsyn till in-tervjuns korta och oförberedda natur så bedömde jag att frågor kring socioekonomiska och sociokulturella faktorer inte var lämpliga då föräldrar ofta var stressade och barnen snabbt blev otåliga. Med detta sagt vill jag påpeka att jag i urvalet upplevde en god bredd av infor-manter från olika socioekonomiska och sociokulturella situationer. I urvalet återfanns både ensamma fäder och mödrar såväl som föräldrapar, familjer av olika nationaliteter och familjer som vid första anblick kan tänkas komma från skilda bakgrunder. Samtidigt går det inte att bortse från att det med största sannolikhet finns viktiga samhällsgrupperingar som inte är representerade på grund av valet av just stadsbiblioteket som lokal för undersökningen, där faktorer såsom ekonomi och sociokulturell bakgrund spelar in; köper eller lånar man böcker och är det troligt att föräldrar med mycket erfarenhet av litteratur och litteraturförbrukning oftare besöker bibliotek med sina barn?
Undersökningen utfördes genom att utifrån ett urval av bilderboksillustrationer låta barn och därefter deras föräldrar välja ut en illustration som de föredrog framför de andra. Detta följdes upp med korta kvalitativa intervjufrågor för att fastställa varför informanten fann illustrationen tilltalande. Potentiella informanter tillfrågades på plats varefter undersökningen på ca. 5-10 minuter utfördes.
3.1.1 Urval av bilderböcker
För urvalet av bilderboksillustrationer har jag utgått från mottagare av Elsa Beskow-plaket-ten. Elsa Beskow plaketten delas sedan 1958 årligen ut av Svensk Biblioteksförening till fram-stående i Sverige bosatta illustratörer. Priset ges till den konstnär eller de konstnärer, som framställt föregående års bästa svenska bilderbok för barn eller den bäst illustrerade svenska barnboken. (Svensk biblioteksförening 2012) Att utgå från Elsa Beskow-plaketten betyder att illustratören kan anses vara erkänd av experter inom fältet och därför också kan anses producera kvalitativa illustrationer. Vidare ger dess långa historia ett praktiskt urval av böcker från en längre tidsperiod vilket betyder att det är möjligt att göra ett urval som inte riskerar att representera en tidsbunden trendriktning. Samtliga böcker i urvalet är illustrerade av vin-nare av plaketten. Alla böcker har dock inte vunnit pris. Där detta inte är fallet beror detta antingen på att illustratören har vunnit pris för samlad produktion, att den vinnande boken inte funnits tillgänglig eller att jag funnit att en annan bok i illustratörens samlade produktion är bättre lämpad för att få ett brett urval i undersökningen. Där den utvalda boken är annan än den vinnande har jag så långt som möjligt gjort ett urval som jag ansett håller god kvalitet och är representativt för illustratörens personliga stil. Samtliga böcker har lånats på Malmö Stadsbibliotek eller Malmö högskolas bibliotek, vilket också är anledningen till att vissa pris-vinnande böcker inte har funnits tillgängliga.
Det slutgiltiga urvalet från listan av prisvinnare gjordes för att få en god bredd i dels färgåtergivning, stil och grad av realism. Från böckerna valdes sedan ett uppslag som jag
ansåg vara representationell för boken och som var lämpligt för urvalet. Böckerna delades in i tre övergripande kategorier: realistisk representationell, semi-realistisk representationell och abstrakt representationell där jag inom varje kategori också försökte få god bredd gäl-lande andra aspekter såsom färgåtergivning enligt mättnad och valör, stil samt användning av bildyta. Grad av realism upprättades genom subjektiv bedömning av bilderna där jag tittade på bildliga aspekter såsom realism i form, hur förenklade eller abstraherade avbildningar var, realism i färgsättning, miljöskildring och återgivning av djup i bilden. Lägg märke till att urvalet i varje kategori har ett relativt brett spann och dessutom återfinns inga böcker som är foto-realistiska eller vad jag anser vara väldigt abstrakta. Samtliga böcker som använts är repre-sentationella, dvs avbildande illustrationer. Urvalet och kategorierna är baserade på resultat från tidigare forskning kring barns estetiska preferenser och även utifrån förväntningar kring undersökningarna med föräldrarna. Urval av böcker återfinns i Bilaga F.
3.1.2 Tillvägagångssätt
På plats på valdes ett lugnt hörn ut där jag i slumpmässig ordning spridde ut de olika bilder-böckerna uppslagna på valt uppslag. (fig.1) Undersökningen genomfördes enskilt från andra besökare. Av praktiska skäl var det nödvändigt att genomföra undersökningen med både förälder och barn närvarande. Detta då flera barn ofta kände sig osäkra utan sin förälders närhet vilket skulle göra en undersökning av oförberedd natur svår att genomföra.
Först bad jag barnet ta en stund och titta på uppslagen och därefter välja ut den illus-tration som det fann mest tilltalande. Därefter frågade jag vad det var de tyckte om med illustrationen följt av eventuella följdfrågor. När jag intervjuade barn försökte jag ta hänsyn till dess begränsade vokabulär för att uttrycka sig kring estetiska frågor. Därför tenderade frågorna och deras svar vara relativt enkla. Det var inte heller alltid möjligt att få ett svar på alla frågor.
Fig. 1 Böcker har lagts ut i slumpmässig ordning för lokal undersökning på Malmö stadsbibliotek. Informanter fick gå runt och titta på uppslag innan de fick välja ut en illustration de föredrog framför de andra. Efter urval fick de förklara varför de valt just det uppslaget. Föräldar efterfrågades också efter mer generella preferenser för bilderboksillustrationer.
17
Därefter lät jag föräldrarna välja ut en illustration. Dock så bad jag dem istället att välja ut ett uppslag utifrån vilken illustration de bäst tyckte om för sitt barn. Därefter ställde jag frågor kring varför de valt bilden, följt av eventuella följdfrågor. Med föräldrarna ställde jag också vidare frågor kring generella preferenser för bilderboksillustrationer. Intervjumall återfinns i bilaga H.
3.2 Webbenkät
Webbenkäten utformades något annorlunda mot den lokala undersökningen. Detta fram-förallt p.g.a. det bredare problemområdet som behövdes svaras på och då vi var tvungna att ta hänsyn till praktiska begränsningar för webbenkäten. Vi valde att hålla enkäten relativt kortfattad för att på så sätt få så många svar som möjligt då vi tidigt insåg att vår väldigt snäva målgrupp, föräldrar till 3–6 åriga barn, skulle begränsa antalet svar vi fick in. I web-benkäten frågades 25 informanter ut kring senast lånade eller köpta bilderbok, förälderns favoritbilderbok för barnet och barnets favoritbilderbok. Vidare bads informanterna utveckla kring generella preferenser för bilderböcker och vad föräldern och barnet tyckte om med favoritbilderböcker. Enkäten som var anonym, lades upp genom www.surveymonkey.com, en webbenkättjänst, och var öppen till allmänheten. Då den var på svenska och spreds via ka-naler hemmavarande i Sverige antogs att respondenterna residerar i Sverige. Webbenkäten återfinns i bilaga H.
3.3 Analys
Data från den intervjufrågor och webbenkäten gicks igenom och kodades. Därefter kvantifi-erades denna data för att försöka hitta generaliserbara tendenser som kan vara av relevans. Utöver detta gjordes också en jämförande analys av de illustrationer som valdes ut i den lokala undersökningen. Den jämförande analysen av illustrationer utfördes dels genom att titta på frekvens av utvalda uppslag och hur de korresponderar till kategorisering efter grad av realism samt färgmättnad, valör och täckning av uppslagsyta och dels genom att granska bilderna utlagda sida vid sida och jämföra de mest frekvent förekommande uppslagen för att försöka urskilja andra återkommande särdrag hos bilderna.
3.4 Resultat
Nedan sammanfattar jag resultatet från den lokala preferensstudien och webbenkäten. Resul-taten delas upp i resultat som kan utläsas från den lokala undersökningen baserat på urval av illustrationer, resultat som kvantifierats utifrån de svar som gavs under den korta intervjun och slutligen resultat som kvantifierats från webbenkäten. Resultatdiagram återfinns i Bilaga G.
3.4.1 Lokal undersökning – Barns urval av illustration
En stor majoritet av barnen valde böcker med färger som var antingen mättade eller relativt mättade, vilket kan anses bekräfta tidigare studier. Vad som var intressant var att även boken
Jaguaren, med dess mörka och omättade färger, också var ett relativt populärt val. Detta
resul-tat var inte förvänresul-tat men speglar resulresul-tat från Danko-McGhee och Slutskys (2011) studie som fann att en inte obetydlig minoritet av informanter visade preferens för en svartvit bild. Detta kan också vidare tyda på dominansen av subjekt i bilden som kriterium för preferens. Av valda böcker var hälften av böckerna från kategorin abstrakt representationell, cirka en tredjedel var från kategorin semi-realistisk representationell och runt en femtedel från realistisk
representationell. Värt att notera att inga av de mest realistiska böckerna valdes. Detta resultat tycks styrka tidigare slutsatser från French (1952), Gardner, Winner och Kirscher, (1975) Taun-ton (1980) och Parsons (1987) som visat att det finns viss preferens för mindre realistiska bilder.
Tre fjärdedelar av de valda bilderna kan anses vara relativt händelserika, med mycket visuell stimulans. Lika många av bilderna täckte också mer än 50 procent av bildytan. Dock så bör nämnas att bilderna i endast fem böcker använda i undersökningen täcker halva bildytan eller mindre, varför detta resultat inte nödvändigtvis är pålitligt.
Under granskning kunde jag inte särskilja eller fastställa några återkommande och signi-fikanta stilistiska särdrag eller manér utöver det som nämnts ovan, ett resultat som tycks stödja tidigare studier som pekar på att stil-aspekter inte spelar en signifikant roll hos unga barn. (Parsons 1987; Machotka 1966; Gardner 1970)
3.4.2 Lokal undersökning – Föräldrars urval av illustration
En majoritet, nästan tre fjärdedelar av de valda böckerna har mättade eller relativt mättade färger. Ingen av böckerna kan anses vara mörk, och de flesta valda bilder tenderar mot ljusa valörer. Urvalet av böcker var nästan helt jämnt fördelat över de tre kategorierna abstrakta repre-sentationella böcker, semi-realistiska reprerepre-sentationella böcker och realistiska representatio-nella böcker. Det verkar inte finnas nån generaliserbar preferens kring grad av realism men det är dock värt att notera att inga av de mest realistiska bilderna fanns med i urvalet.
En majoritet av bilderna täckte hela uppslagsytan, medan alla utom en bild täckte mer än halva bildytan. Som diskuterat ovan så är detta inte nödvändigtvis ett pålitligt resultat då en stor majoritet av använda bilder täckte mer än halva uppslagsytan. Likt hos barnen finns också en övervikt i urvalet av bilder med relativt mycket visuell stimulans.
Inte heller i föräldrarnas urval tycks det gå att urskilja specifika stil-kriterier eller manér utöver det som tagits upp ovan.
3.4.3 Lokal undersökning – Respons kring preferens
För att identifiera viktiga kriterier vid formande av preferens hos både barn och föräldrar efterfrågades informanter efter att ha gjort urval av bild. Föräldrar utfrågades dessutom efter kriterier för preferens av illustration vid köp/lån av bilderböcker. Efter detta gicks svaren igenom och analyserades. Genom att koda svaren kunde dessa sammanfattas i kategorier för att identifiera återkommande kriterier.
De vanligast återkommande urvalskriterierna för barn var som följande:
Favoritism: Barnet pekade ut ett objekt eller en person i bilden som det som tilltalade denne. Svaret återkom hos nästan två tredjedelar av barnen.
Djur: Som en ofta återkommande underkategori för favoritism identifierades ofta djur i bilden som det som gjorde bilden tilltalande. Hälften av barnen baserade preferens på ett djur.
Rolig: Fem av sexton barn svarade att de gillade en bild för att den var rolig, av dessa kunde fyra barn peka på objekt i bilden som de tyckte var roliga, medan ett inte specificerade vidare. De vanligaste kategorierna för urvalskriterier för föräldrar var som följande:
Mycket som händer: Hälften av föräldrarna påpekade att de tyckte om att det hände mycket i bilden, detta sammankopplades ofta med samtalet i att det fanns mycket i bilden att prata om och stödjer resultatet som observerats gällande preferens för bilder mycket visuell stimulans.
Samtal: Sex av sexton föräldrar svarade med att det fanns mycket och bra saker i bilden som kunde tillgodose samtal med barnet.
19
starka och mättade. En respondent svarade att hon gillade att det var mycket färger i Gå och
bada Mister Räf.
Gällande svar kring urvalskriterier för illustrationer vid köp eller lån av bilderböcker var följande vanligaste kategorier för svar:
Färgglad: Hälften av föräldrarna svarade att det var viktigt med färgglada bilder, med detta menades generellt att det skulle vara mycket färg och glada färger.
Budskap: Sju av sexton föräldrar svarade med att det var viktigt att budskap och lärdom förmedlades i bilden.
3.4.4 Webbenkät
Utifrån webbenkäten fann jag i efterhand endast svar på en av frågorna som användbara för min undersökning: “Kortfattat, vad för kvalitéer tittar du efter i en bilderbok för ditt barn?” Detta då jag efter undersökningen behövde sammanfatta resultatet från båda studierna för att få ett konkret material att arbeta med under mitt designprojekt och övriga frågor inte nödvändigtvis var formulerade på ett sätt som gjorde dem användbara för min studie. Föl-jande kriterier var de vanligast återkommande:
Humor: Detta var det mest återkommande kriteriet där 32% av informanterna angav detta som kriterium.
Fina bilder: Att det ska vara fina bilder angavs av 28% av informanterna. Svar i denna kate-gori specificerade inte närmare vad som ansågs vara fina bilder.
Budskap: Förmedling av budskap angavs också som viktigt av 28 % av informanterna, Samtal: Möjlighet till samtal och samverkan med barnet uppgavs av 28 % av informanterna. Tydliga bilder: 20% av informanterna angav tydliga bilder som kriterium. Informanter som angav detta som kriterium syftade antingen på en tydlig stil, eller att berättelse, innehåll och budskap förmedlas på ett tydligt sätt.
3.5 Sammanfattning och reflektion
Gällande barns estetiska preferenser bekräftar den lokala undersökningen tidigare studier på området. Subjekt tycks vara det dominerande urvalskriteriet, med djur som ett ständigt återkommande tema. Det upplevdes som att flertalet barn hade en klar bild av varför de gil-lade en bild då de ofta svarade fort och utan att tveka. En intressant observation som gjordes under undersökningen är vad jag i denna uppsats väljer att kalla pekakten; barnet tenderade att peka på ett objekt i bilden de tyckte om och flera barn fortsatte peka på andra objekt i bilden medan vissa även började peka på saker i andra bilder. Detta anser jag kan kopplas till både Piagets (2008, s.10) notion om centrering, där en detalj pekas ut samt det statiska tänkandet där han menar att barn identifierar enskilda delar istället för ett förlopp. Förloppet kan här anses ersättas av bilden som helhet. Detta observeras också av Housen (DeSantis, Housen 2007, s.12), som fann att barn ofta pekar ut och namnger objekt i bilden och även tenderar att skapa ett eget narrativ.
Gällande färger tycks det finnas en tydlig preferens för mättade färger. Vidare verkade barn föredra bilder med relativt mycket visuell stimulans och som täckte en stor del av uppslagsytan. Detta resultat kan dock anses vara opålitligt p.g.a. av obalanserat undersökningsmaterial. Det kan dock tänkas att preferens för bilder med mycket visuell stimulans och som täcker stor del av upp-slaget uppskattas helt enkelt för att det finns mycket färger i bilden och för att det finns mycket i bilden att peka på och som kan tänkas vara intressanta subjekt för barnet.
Det tycks också finnas en viss preferens för bilder som kan klassas som mer abstrakta till semi-realistiska. Notera dock att alla bilder som användes var representationella, d.v.s. avbildande. Värt att notera är också att de mest realistiska bilderna inte tycktes vara intressanta för barnen, detta kan dock också bero på att dessa tenderade att använda en något mer dämpad färgpalett.
Gällande föräldrar tycks det inte vara lika enkelt att generalisera kring kriterier för prefe-rens. Urvalet av böcker som gjordes var också, något förväntat, mer spritt än hos barnen. Detta sagt så fann jag dock vissa tydliga tendenser från urvalet av uppslag vilka tycks matcha preferenser hos barn. Likt barnen tycks föräldrar visa preferens för mättade färger. De verkar också föredra ljusare valörer framför mörka. Det fanns ingen tydlig preferens gällande grad av realism, förutom att de mest realistiska bilderna inte fanns med bland valda bilder. Likt barnen verkade föräldrar också föredra bilder som täckte en stor del av uppslaget och överlag även bilder med mycket eller ganska mycket visuell stimulans.
Varken hos barn eller föräldrar var det möjligt att särskilja specifika och återkommande stilistiska särdrag och manér utöver det som nämnts ovan. Detta finner stöd i tidigare studier som pekar på att formella stil-kvalitéer och konstnärens manér inte identifieras som en signi-fikant faktor för preferens hos barn. Hos föräldrar kan det möjligtvis förklaras av att de helt enkelt har olika personliga smaker och kan återfinnas i olika stadier av estetisk utveckling.
Utifrån intervju och enkätsvar framkom kriterier som var relativt återkommande men som inte var generaliserbara. Av dessa är budskap, samtal och humor de viktigaste kriterierna. Av de kriterier som direkt relaterade till bildspråk var färggladhet och tydliga bilder de vanligaste.
21
4.1 Arbetsprocess
Arbetsprocessen för den gestaltande delen av mitt examensarbete har varit relativt rättfram, där tidiga skisser och tester utförts till viss del parallellt med litteraturstudie och preferens-studie, medan det huvudsakliga skissandet och arbetet har utförts efter dessa undersök-ningar för att kunna tillämpa tillägnad kunskap i mina illustrationer. Den tidigaste delen av arbetsprocessen har i detta projekt varit relativt begränsad och kort i sitt omfång. Denna bestod huvudsakligen av två delar: grova storyboardskisser, där idéer för varje uppslag snabbt skissades upp samt karaktärsskisser. Skisser hittas i Bilaga C–E. I detta skede testade jag också olika media för att hitta ett passande uttryck och som jag kände mig bekväm med. Bland annat testades vattenfärg, marker-pennor, analoga och digitala skiss-metoder samt olika former av digital framställning. Slutligen beslutade jag mig för en helt digital arbetspro-cess. Detta, förutom att vara ett arbetssätt som jag själv som formgivare och illustratör är bekväm med, möjliggjorde en snabb, samlad och flytande arbetsprocess. Då både skisser och färdiga målningar framställdes digitalt kunde jag arbeta med skisser och färdig illustration pa-rallellt, vilket jag också känner lämnade större utforskningsmöjligheter i förhållande till mina forskningsfrågor. Den digitala arbetsmetoden gav mig vidare större kontroll över färgsättning, färgmättnad, valör och underlättade ett konsekvent användande av färger i illustrationer. Slutligen har min digitala arbetsprocess också gjort att jag kunnat arbeta mer effektivt och parallellt mellan dokument för ett mer konsekvent bildspråk.
Efter att ha fastställt huvudsakliga idéer påbörjades således arbetet med de enskilda uppslagen. Jag arbetade som sagt parallellt med digitala skisser och arbetsdokument för färdig illustration, där grova skisser lade grunden medan jag även i ett senare skede har haft möjlighet att skissa över arbetsdokumentet kring mindre detaljer. En kronogisk utveckling för uppslag 2 med skisser och arbetsdokument kan ses i Bilaga E.
4.2 Tillämpning av undersökningsmaterial
Med designprojektet har jag sökt svara på frågan: Hur kan man som illustratör lämpligen tillämpa kunskap kring barns estetiska preferenser för bilderboksillustration och preferens-formande kriterier för bilderboksillustration hos föräldrar vid illustration av en bilderbok? Kunskap från litteraturstudie och det kvantifierade resultatet från preferensundersökningen sammanfattades i fem olika värdeord eller kategorier att arbeta efter: färg och representa-tion, budskap, samtal, subjekt och slutligen humor och det dubbla tilltalet. Det är viktigt att notera att alla dessa kriterier inte nödvändigtvis är generaliserbara, detta gäller huvudsakligen kriterier som uppgavs av föräldrar. Dessa kriterier: budskap, samtal och humor anser jag dock inte vara ömsesidigt uteslutande. Jag tror dessutom att dessa är kriterier som en majo-ritet av föräldrar skulle kunna se som positiva egenskaper.
4.2.1 Färg och representation
Under arbetet med illustrationerna har jag framförallt arbetat med mättade färger av ljusare valör. Det finns hos barn en vetenskaplig påvisad preferens för just mättade färger och även hos föräldrar tycks det enligt utförd preferensundersökning finnas en viss preferens för mättade färger. Vidare finns det stöd för att barn föredrar enkel färgsättning, där interna färgvariationer, d.v.s. skuggning, toningar och andra variationer, inte har någon betydelse. (French 1952; Parsons 1987) Detta till trots har jag i mina illustrationer valt att arbeta med ett visst mått av ljussättning och enklare färgvariationer, dock inte i vad som skulle kallas en impressionistisk utsträckning. Jag har försökt att arbeta med tydligt avgränsade färgfält med
konturer för förtydligande och lättare identifikation av detaljer i bilden. Detta har jag vidare tagit tillvara på i karaktärerna som jag valt att illustrera med enkla och återkommande färgpa-letter med en eller två huvudfärger. Att jag inte valt att arbeta med platta färgsättningar har i sammanhanget att göra med egna val som illustratör, där jag kände att jag kunde producera bättre, mer kvalitativa illustrationer med hjälp av användandet av interna färgvariationer.
Den semi-realistiska stil som jag valt att arbeta med kan delvis attribueras till val som illus-tratör och vad jag själv är bekväm med. Detta har också gett mig större möjlighet att arbeta fritt kring aspekter såsom färgsättning, form och storleks-relationer mellan karaktärer och mellan karaktärer och objekt, Vidare tycks det finnas stöd för att semi-realistiska till abstrakta representationer är föredraget av barn före realistiska representationer.
4.2.2 Budskap
Budskap är något som ansågs vara ett viktigt preferenskriterium bland många föräldrar. I Sigge på äventyr har vi genom dess narrativ försökt förmedla ett moraliskt tema som utgår från kamratskap och samarbete. Efter undersökningarna gjorde vi dessutom smärre språkliga förändringar för att tydliggöra budskapet. Visuellt har jag försökt förmedla detta på ett antal sätt: dels avbildas karaktärer på ett uppslag när de hjälps åt för att lösa problem (fig.2), dels har jag försökt att skapa samhörighet karaktärer emellan genom att konsekvent avbilda dom stående nära varandra. Detta anser jag rimligtvis bör understryka samhörigheten, inte minst enligt gestaltprinciper om just objekts närhet. (Zakia 2009, s.28 ff.) På uppslag 10 har jag tagit detta vidare genom att låta tre av karaktärerna hålla hand i en dans (fig.3), istället för att illus-trera dem dansandes individuellt. Just detta uppslaget fungerar också som klimax i historien, där vi i texten tydligt understryker fördelen med samarbete och gott sällskap. Slutligen har jag i min karaktärsdesign valt att avbilda huvudkaraktärerna utan alltför stora storleksskillna-der. Arnheim (1974, s.195) föreslår att unga barn när de ritar avbildar viktiga objekt större än mindre viktiga. Han diskuterar hur lika storlekar kan föreslå jämlikhet och jämvikt. Vidare kan detta också härledas till gestaltprinciper om likhet. (Zakia 2009, s.28 ff.) En annan aspekt som spelar in är föräldra-barn relationen. Då jag valt att avbilda Sigge som ett barn, något som förstärktes i skissprocessen, såg jag det som lämpligt att de karaktärer som Sigge möter längs vägen uppfattas som jämlikar. Jag såg en viss risk att stora storleksskillnader mellan karaktärer skulle kunna insinuera en auktoritetsroll eller föräldraroll, vilket skulle undermi-nera berättelsens narrativ och moraliska budskap. Angående hur barn kan uppfatta storleks-skillnader som åldersstorleks-skillnader noterar Ulla Rhedin (2004, s.21-22) ett exempel då barn som avbildas i mindre storlek p.ga. perspektiv upplevdes vara bebisar.
Fig.2: Sigge och Minna avbildas på uppslag 4 i en situation där de hjälps åt för att lösa ett problem. Fig 3: Karaktärer avbildas på uppslag 10 dansandes hand i hand för att illustrera kamrat-skap. Uppslaget är ett klimax i berättelsen och poängterar nyttan och glädjen av
23
4.2.3 Samtal
När det kommer till att genom illustrationerna uppmuntra samtal och samverkan med barnet under läsning, något som efterfrågades av flera föräldrar, har jag huvudsakligen använt mig av ett grepp som grundar sig i identifikation och uppräkning av föremål och händelser på uppslagen. Detta var något som observerades under preferensstudien i vad jag för uppsatsen valt att kalla pekakten. Barnen tenderade att peka på föremål de gillade och fortsatte ofta att peka på andra föremål. Housen (DeSantis & Housen 2007) noterar också detta fenomen i sin beskrivning av det första stadiet av estetisk utveckling; unga barn tenderar att namnge och peka ut saker i bilden de känner igen från sin vardag, något som konkretiseras i pekbo-ken. Detta understryks inte minst av den tydliga tendens för barn att basera preferenser på en bilds subjekt. Detta har jag försökt ta tillvara på genom att avbilda miljöer med ett flertal objekt och händelser utöver den huvudsakliga händelsen som avbildas på uppslaget. Detta kan t.ex. vara kor i bakgrunden, en traktor eller en dyngbagge som rullar på en tennisboll. (fig.4 & fig.5) Vidare har jag arbetat med att illustrera objekt som kan tänkas finnas i barnets vardagsmiljö men som i karaktärernas minatiatyrvärld har approprierats för helt andra än-damål, t.ex. tändsticksaskar som används som postlådor och mynt som blir prydnadsobjekt. Detta är också tänkt att bidra med en lättare humoristisk effekt och kan eventuellt bidra till ett tydligare dubbelt tilltal, något som föräldern också kan tänkas uppskatta. Sist men inte minst finns det i illustrationerna en eventuell möjlighet för lärande och interaktion mellan barnet och föräldern, där föräldern kan hjälpa i namngivandet och t.ex. peka ut och namnge olika sorters blommor som avbildats.
4.2.4 Subjekt
Både mina egna preferensstudier och studier som utförts på området pekar på subjekt som en dominerande faktor för formande av preferens. I preferensstudierna identifierade jag också djur som ett särdeles populärt tema. Då berättelsen kretsar sig kring antropomorfa representationer av djur finns här redan en möjlighet för tilltal hos barn. Även i miljöskild-ringarna har jag på flera uppslag avbildat djur, ofta i mindre storlek för att särskilja dem från huvudkaraktärer. I övrigt har jag också som nämnt valt att använda mig av objekt som kan hittas i barnets närmiljö och som eventuellt kan identifieras av barnet.
Fig.4 : På flera av uppsla-gen, inklusive uppslag 2 här bredvid, har jag försökt arbeta med tydliga detaljer i bilden som kan identifieras av barnet och som genom pekande och namngivande kan bidra till samtal och interaktion med föräldern. Det kan också tänkas bidra till lärande där föräldern kan hjälpa till att namnge t.ex. blommor i interak-tion med barnet. Detaljer som tändsticksasken som används som en postlåda är tänkt att dels eventu-ellt kunna identifieras av barnet från sin hemmiljö, men också kunna bidra med en lättare humoristisk effekt genom karaktärernas appropriering av små objekt från vår egen vardag.
4.2.5 Humor och det dubbla tilltalet.
Humor är självklart ytterst subjektivt och jag anser mig inte heller här kunna definiera vad all-mänheten anser vara roligt. Dock så identifierades det i min preferensstudie som något som efterfrågades av flera föräldrar varför det också är relevant att ta i beaktning. Det är också något som jag har sett som en möjlighet till dubbelt tilltal, en möjlighet att involvera föräld-ern. Det har varit min förhoppning att användandet av objekt från vår egen vardag i Sigges miniatyrvärld kan producera viss humoristisk effekt, t.ex. en gammal mjölkkartong som utomhustoalett, spelkort som dörrar, fingerborg som ryggsäck, drinkparaply, frimärke som avbildar en katt och mynt som prydnadsobjekt. Vidare har jag också för att förstärka det dubbla tilltalet valt att visuellt tala mer direkt med föräldern som medläsare. För detta har jag arbetat visuellt med intertextuella referenser, t.ex. namn på boktitlar samt metafiktion, där ett uppslag ur boken syns på Sigges nattduksbord. (fig. 6) Båda är grepp som Nikolajeva (2000, s.265-259) identifierar i samband med det dubbla tilltalet. Ett annat exempel av själv-referens är användandet av Sigge på urtavlan av ett armbandsur i stil med souvenir-klockor. Slutligen kan också detaljer som det ovan nämnda drinkparaplyet och en sädesfältscirkel inkluderas i det dubbla tilltalet; detaljer som barnet med största sannolikhet inte har något erfarenhet av.
4.3 Layout, typografi och omslag
Några ord bör sägas också om bokens layout, typografi och formgivning, även om dessa kanske inte berör min frågeställning i fullt samma utsträckning som andra aspekter. En sak jag tagit tillvara på är det resultat från min preferensundersökning som eventuellt kan påvisa en preferens för bilder som täcker stora delar av uppslagsytan. Fem bilder är heluppslag medan resten av bilderna förutom en, täcker hälften eller mer än hälften av uppslaget. Detta ger också större utrymme att arbeta kring miljöskildringarna med mycket detaljer som förhopp-ningsvis ska kunna väcka barnets intresse.
Användandet av blödning och öppna, dvs. icke inramade illustrationer är tänkt som ett sätt att öka närvaron och bjuda in till identifikation med karaktärer och äventyret. Nikolajeva Fig.5 :På uppslag5 har jag
likt flera andra uppslag försökt arbeta med detaljer som kan pekas ut av barnet: snigeln, nyckelpigan, tennisbollen, skalbaggen. Vidare kan skalbaggen som rullar på en ten-nisboll, vilket anspelar på dyngbaggen, ses som ett försök till dubbelt tilltal där barnet förmodligen inte känner till fenomenet. Detta sagt så kan det tänkas att barnet trots detta kan finna detaljen lustig, då
skallbag-gar normalt inte rullar på tennisbollar. Tråden och Sigge som tittar
in bland gräset är tänkta som visuella pageturners, vilka ska uppmuntra till vidare läsning..
