Hälsa och samhälle
”Mamma var mycket,
mycket arg och jag var
mycket rädd för henne”
EN STUDIE OM KVINNOR SOM UTSATTS FÖR
HEDERSRELATERAT VÅLD OCH SOM BOTT PÅ
SKYDDAT BOENDE
”Mamma var mycket,
mycket arg och jag var
mycket rädd för henne”
EN STUDIE OM KVINNOR SOM UTSATTS FÖR
HEDERSRELATERAT VÅLD OCH SOM BOTT PÅ
SKYDDAT BOENDE
“Mom was very, very angry and I was very afraid of her” A study of women who have suffered honour-related violence and lived in women shelter.
Anic, V. ”Mamma var mycket, mycket arg och jag var mycket rädd för henne” En studie om kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld och som bott på skyddat boende.
Examensarbete i socialt arbete 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 2010.
Violetta Anic
Sammanfattning
Studiens syfte var att undersöka hur de kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld känner sig efter att ha bott på ett skyddat boende och nu har kommit ut i samhället. Hur mår de och hur ser deras vardag ut?
Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra kvinnor. Resultatet analyseras med hjälp av teorierna KASAM och Exitteorin samt relevant kunskap och tidigare forskning. Resultatet visar att kvinnorna trivdes på boendet och kände sig trygga där. De fick stöd och hjälp för att komma ut i samhället igen. Deras psykiska hälsa är starkt relaterad till deras kontakt med familjen, det vill säga en fortsatt nära kontakt med familjen ger bättre psykisk hälsa. Resultatet visar att samtliga kvinnor hamnat på boendet på grund av att de dragit skam över familjen då de gjort egna individuella val.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING... 5
Syfte och frågeställning ... 5
Metodologisk diskussion ... 6
Val av metod ... 6
Mina informanter – urval och ställningstaganden ... 7
Empiriskt material ... 7
Etiska överväganden ... 7
RELEVANT KUNSKAP... 8
De kulturella koderna ... 8
Det patriarkala systemet ... 8
Skillnaderna mellan de kollektivbaserade och de individbaserade samhället. ... 8
Heder ... 9
Äktenskapet och sexualiteten ... 10
Våldet och flykten ... 10
Det skyddade boendet i Malmö ... 11
Organisationen ... 11
Det sociala arbetet ... 11
Tänk om! ... 11
TIDIGARE FORSKNING ... 12
Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) ... 12
TEORIER ... 13
Aaron Antonovskys människo-och vetenskapssyn ... 13
KASAM – Aaron Antonovskys teoretiska modell ... 13
Begriplighet... 14
Hanterbarhet ... 14
Meningsfullhet ... 14
De tre samspelade komponenterna ... 14
Fuchs Ebaugs exitteori ... 15
RESULTAT OCH ANALYS ... 17
Presentation av informanternas bakgrundshistoria ... 17
Sara ... 17 Nadia ... 17 Fatima ... 18 Lydia ... 18 Intervjuredovisning ... 19 Heder ... 19 KASAM ... 20
Deras sysselsättning ... 25
Boendets inverkan på deras liv ... 26
AVSLUTANDE DISKUSSION ... 28
REFERENSER ... 30
Elektroniska källor ... 30
Böcker ... 30
BILAGA ... 32
INLEDNING
Hur lever de unga kvinnor som lämnat sin familj på grund av hedersrelaterat våld? I den här uppsatsen ska jag sätta fokus på de unga tjejer som inte har mördats, utan istället flytt från en risk att utsättas för våld eller mord.
FN:s befolkningsrapport (UNFPA 2000) visar att uppemot 5 000 kvinnor och barn över hela världen varje år mördas genom så kallade hedersmord (honour killing) av sina familjemedlemmar (Björktomta, 2005). I Sverige har man trots flera försök att kartlägga omfattningen funnit att det är svårt att få fram en exakt siffra på hur utbred problematiken med hedersrelaterat förtryck/våld är. I Nationell rapport om skyddat boende m m (2004) rapporterar landets länsstyrelser tillsammans att det finns 1 500 - 2 000 kända fall hos myndigheter och organisationer av unga kvinnor som varit utsatta för hedersrelaterat våld. Länsstyrelserna uppger dessutom att siffrorna är en underskattning och man menar att för många av de här flickorna innebär det en omedelbar livsfara om de ger sig
tillkänna samt att mörkertalet troligtvis är mycket stort (Reyes m fl, 2004).
Regeringen har beslutat om ett fortsatt stöd till länsstyrelserna under 2010 till insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Totalt omfattar beslutet 36 miljoner kronor. Nyamko Sabuni på Integrations- och Jämställdhetsdepartementet säger i ett pressmeddelande den 29 december 2009 att ”ungdomar, främst flickor, som utsätts för hedersförtryck lever under mycket svåra förhållanden, ibland med fara för livet. Med ökade kunskaper om hur brett problemet är ökar också behoven av det förebyggande arbetet, samtidigt som tillgången till skydd och stöd till de utsatta måste fungera” (regeringskansliet, 2009). Den våldsutsattas behov av stöd efter avslutad placering i skyddat boende ska särskilt uppmärksammas. (regeringskansliet, 2009).
Syfte och frågeställning
Kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld har idag möjlighet att bo på skyddat boende. Det sociala arbetet som utförs på ett sådant boende är först och främst att på ett
kvalificerat sätt ordna skydd för de utsatta kvinnorna. Att erbjuda stödinsatser så att kvinnorna får tilltro till sig själva och kan gå vidare till ett eget självständigt liv.
Med anledning av detta vill jag få svar på hur dessa kvinnor känner sig efter att ha bott på ett skyddat boende och nu har kommit ut i samhället: Hur mår dessa kvinnor i dag?
Således kommer följande frågeställningar att ligga till grund för studien:
Hur uppfattade de sin vistelsetid på det skyddade boendet? Har de någon kontakt med sin familj?
Hur ser deras relationer ut med vänner och partners? Har de någon sysselsättning?
Metodologisk diskussion
I det här avsnittet beskriver jag hur jag har lagt upp mitt forskningsprojekt, utarbetat min intervjumall och arbetat med det insamlade materialet. Jag har med ett avsnitt om
forskningsetik och vilka etiska överväganden jag har gjort under arbetets gång.
Val av metod
Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod för att jag anser att jag på så sätt uppfyller uppsatsens syfte bäst. Det är också den enda metoden som möjliggör för mig att tränga djupare in i problematiken och fånga olika nyansskillnader. En kvalitativ metod hjälper mig att finna nya fenomen och att upptäcka någonting nytt (Svensson & Starrin, 1996). I uppsatsen jag använt mig av både primärdata som består av mitt eget insamlade material och sekundärdata som utgörs av tidigare forskning, rapporter och
undersökningar.
Den kvalitativa metod som jag anser bäst kan besvara frågeställningarna i denna uppsats är forskningsintervjun. Den kvalitativa intervjun är en passande metod när det gäller att få djupare kunskap om en persons tankar och värderingar ( Kvale 1997). Eftersom mitt syfte med uppsatsen är just att få tillträde till vardaglivets subjektiva verklighet, eller
verkligheten så som den upplevs av just den personen som lever i den (Svensson & Starrin, 1996) anser jag att den kvalitativa forskningsintervjun är mest lämplig att använda sig av. Dessutom ger det den tillfrågade möjlighet att att motivera sina svar och själva lyfta fram det som de betraktar som betydelsefullt i sammanhanget (Kvale 1997). Den kvalitativa forskningsintervjun påminner om ett vanligt samtal men med den
skillnaden att det är intervjuaren som introducerar samtalsämnena och styr samtalet så att man håller sig till ämnet (Svensson & Starrin, 1996).
Vad gäller upplägget för undersökningen måste man utgå från att det aldrig kan bli helt objektivt utan präglas av egna individuella förförståelser och intressen. Den grupp som blir undersökt och frågorna som jag ställer är beroende av våra kön, klasstillhörighet och till och med av våra politiska sympatier. Vid datainsamlingen kan jag heller aldrig vara helt säker på att de personer som ställer upp på att att bli intervjuade ger fullständig och sanningsenlig information. Jag som intervjuar är också medveten om att ledande frågor ska undvikas, men det finns ändå en risk att man påverkar den intervjuade på olika sätt under intervjusituationen. Ett exempel är att den intervjuade uppfattar det man frågor på ett visst sätt och ger mig ett svar som hon tror att jag vill höra. En annan aspekt kan vara att om intervjupersonerna har problem med att förstå språket och inte alltid uppfattar frågorna korrekt eller vice versa eller att jag som intervjuare misstolkar svaren vilket påverkar min analys. Den kvalitativa metoden är en interaktion mellan minst två
personer, där både informanten och den som intervjuar reagerar på och påverkar varandra (Svensson & Starrin). Eftersom frågorna uppfattas och besvaras olika kan resultaten givetvis påverkas av detta. Kvale (1997) säger att validering i kvalitativ forskning, metod och analys innebär att man kontrollerar trovärdigheten i uppgifterna, att det finns
Mina informanter – urval och ställningstaganden
Jag har valt att intervjua kvinnor som under vistelsetiden på boendet varit fyllda 18 år och har i samband med utskrivningen ifrån boendet givit sitt medgivande till att bli
kontaktade i fråga om eventuell forskning eller utvärdering. För att kvinnorna ska ha hunnit få lite perspektiv på sin tillvaro ville jag gärna att de ska ha varit utskrivna för ungefär ett år sedan. Personalen på boendet kommer slumpmässigt välja ut några kvinnor som de ringer upp och frågar om det passar att jag tar kontakt med dem.
Empiriskt material
Det grundläggande empiriska materialet till uppsatsen består av fyra semistrukturerade intervjuer. Vissa intervjuer genomfördes per telefon vilket gör att det blir svårt att etablera en fruktbar intervjukontakt. Vid en telefonintervju missar man hela etableringen av kontakt som man skapar när man möter någon ansikte mot ansikte.Under
telefonintervjun har man ingen mimik eller kroppsspråk att tillgå för att fylla i betydelsen av uttalanden, en hel dimension av konversationen går förlorad.Två av informanterna har blivit bandinspelande och två av informanterna har jag gjort anteckningar under
intervjuns gång med deras samtycke. Som stöd vid genomförandet av intervjuerna har jag använt mig av en intervjuguide (Se bilaga 1). Denna är konstruerad efter mina studier i ämnet och min subjektiva förförståelse. För att få ett mera överskådligt och hanterligt material transkriberades samtliga intervjuer efter intervjutillfällena. Intervjuerna jämfördes sedan med varandra i syfte att hitta mönster, likheter och skillnader.
Etiska överväganden
Att ta del av människors privatliv är att ta del av mycket känslig information och på så sätt hamnar de etiska övervägandena genast i centrum. Jag började med att ansöka om tillstånd hos verksamhetschefen för det aktuella boendet och presentera mitt upplägg och på vilket sätt jag skulle hantera de känsliga uppgiftera, så att detta sker på korrekt sätt. Enligt Kvale (1997) är de etiska överväganden inte något som man enbart beslutar sig för i inledningen av en forskningsansats. Det är frågor som man måste ta ställning till under hela forskningsprocessen.
Naturligvis har jag tagit hänsyn till de fyra absoluta krav enligt vetenskapsrådets
forskningsetiska principer för en studie, nämligen: Informationskravet vilket betyder att informanten ska ha fått information om vad studien går ut på samt information om hur informationen kommer att redovisas. Samtyckeskravet som innebär att informanten ska ha gett sitt samtycke till att bli intervjuad, som första moment i intervjun.
Anonymitetskravet vilket betyder att man inte får avslöja informantens identitet, om denna inte har gett sitt samtycke. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt. Jag har därför sett till att sålla bland uppgifterna och förvränga dem på ett sådant sätt att ingen av de inblandade personerna ska kunna identifieras. Jag har varit mycket försiktig med att inte ha några personnamn i mina arbetsanteckningar, varken på föräldrar, barn eller annan släkt och inte heller namn på skolor och föreningar. Nyttjandekravet som innebär att information som framkommer under forskningsprocessen enbart ska användas till denna forskningen, absolut inte för andra syften. Jag har dessutom i min uppsats valt
Mitt projekt godkändes senare av etikprövningsnämnden på Malmö Högskola, Hälsa och Samhälle (Diarienummer HS60-10/198:5).
RELEVANT KUNSKAP
I denna delen beskriver jag de centrala begrepp som jag tycker är relevanta för en hederskultur. Begrepp som är bra att känna till och som präglar kvinnornas liv både före deras uppbrott från familjen och även tiden efter uppbrottet. Jag vill framhålla att detta är ett sätt att förklara hur de generella dragen är uppbyggda. Det finns variationer på detta och det utövas heller inte av alla inom de aktuella grupperna. Jag tar också upp lite
informationen om det skyddade boendet, dess organisation och det sociala arbetet. Vidare berättar jag om föreningen Tänk om! och hur de ser på kopplingen mellan hedersvåld och missbruk.
De kulturella koderna Det patriarkala systemet
Samhällen som starkt karaktiseras av hederstänkande är patriarkala till sin natur. En patriarkal familj är uppbyggd som en pyramid med en man styrandes i toppen. De äldre generationerna finns med och har stort inflytande. Den pyramidala familjen påverkas också av släkten men även andra externa faktorer såsom kollegor, vänner och religiösa auktoriteter (Darvishpour, 2003).
I detta system har män och kvinnor givna roller vilka skiljer sig mycket åt. Pappan har den största makten i familjen, han är familjeförsörjaren och det är han som representerar de yttre kontakterna. Mamman har ansvaret för hemmet och barnen. Hon ska även fungera som medlare mellan pappan och barnen. Den äldsta pojken har en framträdande position och alla pojkar har större handlingsutrymme än flickorna, de finns längst ner i pyramiden och har en underordnad roll gentemot resten av familjen. Faktorer som ålder och kön spelar stor roll. Pyramiden visar inte på den enskilda individens värde utan illustrerar bara maktfördelningen mellan dem. De patriarkala samhällena finns över hela världen, dock är fenomenet mest förekommande i Mellanöstern, Nordafrika, Balkan och Sydeuropa (Björktomta, 2005).
Skillnaderna mellan det kollektivbaserade och det individbaserade samhället.
I de kollektiva samhället är familjen den minsta enheten i samhället. Individen står inte för sig själv, utan identifieras genom sin tillhörighet till familjen eller släkten. Som individ har man ansvar för den större gruppens välbefinnande, både materiellt och socialt. Man får också stöd, beskydd och sin känsla av samhörighet genom gruppen. Varje
individ representerar gruppen och alla beslut som tas, beslutar man utifrån gruppens bästa. Släkten och familjen är central och även om de är utspridda över världen råder det stark lojalitet mellan dem. Denna samhällstyp har sin utgångspukt i att man vill garantera individens överlevnad och trygghet, vilket då medför en rad skyldigheter för individen, som att man ska inrätta sig efter gruppens normsystem. Individens egna ambitioner och önskningar får stå tillbaka (Wikan, 2003).
I ett individbaserat samhälle som Sverige spelar självförverkligande, personlig utveckling och individuella behov stor roll för människan. Känslan av att tillhöra en större släkt är inte lika stark som i ett kollektivt samhälle. Kärnfamiljen har också börjat förlora sin centrala roll och individen är mycket självständig i förhållande till familj och släkt. Individen har stor valfrihet och tillgodoser sina egna behov, men måste också ta ett stort eget ansvar och lever ofta under en anna typ av stress. Det svenska samhället är uppbyggt av funktioner som till viss del ersätter det gamla kollektivet. I ett individbaserat samhälle har man ett personligt ansvar för sina egna handlingar men inte för andras. Man har inuti sig själv sitt eget samvete och gör man en gärning som känns fel, kan man få ångest och känna skuld (Wikan, 2003).
Heder
Heder finns i alla kulturer och ser olika ut beroende på var man befinner sig i världen. Hedern i det som kallas hederskulturer kan liknas vid ett symboliskt, socialt kapital. Det är en ovärderlig tillgång i traditionella samhällen där välfärdsstaten är svag. Med hedern i behåll uppnås ett kollektivt skyddsnät (Ouis, 2008). Det är viktigt att komma ihåg att orsaken till att hedern har så stor betydelse i vissa samhällen är att hedern är nödvändig för att man ska kunna värna om de egna intressena. Kollektivet och familjen måste kunna besitta styrka, stolthet och heder för att främja sina intressen. Individens intressen är underordnade kollektivets när namn och rykte betyder allt (Wikan, 2003) Vem kvinnorna gifter sig med är av yttersta vikt eftersom kvinnor har rätt att både ärva och själva äga egendom. Viktiga resurser kan gå förlorade om kvinnorna gifter sig utanför gruppen och för att hålla ihop kollektivets egendom måste de gifta sig med närstående släktingar (Ouis, 2008). I de kollektiva samhället dominerar föreställningarna om heder och skam. En individs gärningar bedöms utifrån det kollektivas bästa och värderas huruvida det är hedersvärt och inte huruvida det är ”rätt” eller ”fel”. Skammen kan mycket väl vara känd för en själv utan att de andra vet om det. Man kan känna sig kränkt och förödmjukad i hemlighet. Men det är när skammen blir offentlig som den måste ”tvättas bort”. Man har ett ansvar inför andra och representerar dem utåt genom sina handlingar, vilket kan ge ära och heder eller dra skam över dem som grupp. Detta är relevant att ha med sig för att förstå varför familjer fäster så stor vikt vid incidenter av sexuell natur och
ryktesspridning. Det kan räcka med att det ryktas om att en flicka har pratat med en pojke. Ens goda rykte och anseende är viktigare än sanningen. Utan heder görs släkten till åtlöje och hånet sitter i omvärldens blickar. Flickorna förlorar sitt äktenskapsvärde och pojkarna betraktas som ynkliga och omanliga (Wikan, 2004 & Björktomta, 2005) Antropologen Unni Wikan (2003) definierar heder på följande sätt: ”Heder handlar om rätt till respekt, i betydelsen krav på respekt. Samhället är skyldigt att visa respekt för personen, förutsatt att hederskoden följts. I motsatt fall förlorar personen sin heder (samtidigt som andra dras med av bara farten eftersom hedern är kollektiv)” (Wikan, 2003 s. 69). Vidare handlar hedersideologin om makt och kontroll om kollektivets rättigheter över individen och individens plikt att underkasta sig. Enligt detta synsätt blir alla offer, även de personer som utövar förtrycket (Wikan, 2003).
Äktenskapet och sexualiteten
Äktenskapet är en viktig funktion och är kollektivets angelägenhet snarare än individens. Arrangerade äktenskap är vanliga och betyder i praktiken att de berörda parterna inte väljer själva vem de ska gifta sig med utan partnern utses istället av föräldrar eller någon annan släkting. Ibland kan det vara så att man genom äktenskap vill hjälpa släktingar eller vänner som bor kvar i det gamla hemlandet och detta kan leda till
anhöriginvandring. Om äktenskapet ingås trots att den ene eller båda inte vill handlar det om tvångsäktenskap och då kan det sociala trycket och kontrollen vara en anledning till att man stannar kvar i ett dåligt äktenskap. I de fall då kvinnan sökt uppehållstillstånd i Sverige på basis av äktenskap med en man som bor här, måste hon leva med honom i två år för att inte skickas tillbaka till hemlandet och utsätts hon då för förtryck och
misshandel, vågar hon inte lämna maken på grund av lagstiftningen (Wikan, 2003). En stor del av en kvinnas värde i en hederskultur ligger i idén om en bevarad oskuld och utan den kan äktenskap bli svårt eller rentav omöjligt. En förlorad oskuld kan innebära katastrof för hela familjen och även släkten och det kan gå så illa att inte heller hennes systrar blir bortgifta. En förlorad oskuld löses på olika sätt i olika familjer. Det kan vara allt ifrån att man döljer det faktum att flickan inte längre är oskuld eller att det leder till hot och misshandel. Kvinnan kan förskjutas ur gruppen eller i västa fall mördas (Shlytter, 2004).
Våldet och flykten
Våldet och förtrycket mot flickan eller kvinnan kan ske på olika sett och variationerna är stora men detta är det vanligast förekommande:
Att hon inte får välja pojkvän, flickvän eller livsstil. Att hon inte får välja klädstil.
Att hon inte själv får forma sin framtid när det gäller utbildning eller yrke. Att hon inte tillåts delta i vissa skolämnen.
Att hon inte får välja umgänge eller delta i aktiviteter utanför skolan. Att hon blir utsatt för nedsättande tillmälen.
Att hon blir utfryst från familjen och beläggs med skam. Att hon låses in.
Att hon riskerar att föras bort till familjens ursprungsland. Att hon riskerar att bli bortgift mot sin vilja.
Att hon utsätts för fysiskt våld eller hot. Att hon riskerar att bli mördad
För många kvinnor är enda utvägen att lämna sin familj vilket innebär mycket problem. De kvinnor som flyr undan sina familjer vinner en viss ”frihet” samtidigt som de förlorar hela familjegemenskapen. Många återvänder till sina familjer för att saknaden till
familjen är så stor, trots att det kan innebära nya hot och mer våld (malmo.se & Shlytter, 2004).
Det skyddade boendet i Malmö Organisationen
Det skyddade boendet ingår under Sociala Resursförvaltningen som ansvarar för
kommunövergripande verksamheter inom individ- och familjeomsorg, vård och omsorg, samt inom det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i Malmö. Den 1 juli 2008 övertog Sociala resursnämnden i enlighet med Kommunfullmäktiges beslut ansvaret för kommungemensam verksamhet i Malmö stad inom framförallt individ-och familjeomsorg (malmo.se)
På det skyddade boendet finns det sex platser för kvinnor i åldern 16 till 22 år som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck samt som har ett skyddsbehov. Boendet är ett kollektivboende där kvinnorna har eget rum. Det är anslagsfinansierat av Malmö Stad vilket innebär att boendet är kostnadsfritt för
stadsdelarna. Personalgruppen består av en sektionschef och åtta socialsekretare.Boendet är också en del av Malmö stads Kvinnofridsprogram. Detta program är
kommunövergripande och hanterar våld mot kvinnor och barn. I programmet belyser man att våld mot kvinnor och barn är ett allvarligt brott, ett stort samhällsproblem och en viktig folkhälsofråga. Våldet medför stora individuella konsekvenser och höga kostnader för samhället. Programmet bygger på värderingen att det är samhällets ansvar att skydda och stödja kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer (malmo.se).
Det sociala arbetet
Det sociala arbetet som utförs på verksamheten är först och främst att på ett kvalificerat sätt ordna skydd för de utsatta kvinnorna. De får stödsamtal och krisbearbetning samt lära sig att tänka på sin egen säkerhet. De får information om hur samhället fungerar och en individuell planering till ett självständigt liv. De får möta andra flickor och kvinnor som befinner sig i en liknande situation. De erbjuds gemensamma aktiviteter som till exempel friskvård, kulturevenemang och skapande verksamhet (malmo.se).
Tänk om!
Unga kvinnor som flyr från hedersförtryck hamnar ofta i kriminalitet och drogmissbruk . Det akuta hjälpen med ett skyddat boendet brukar fungera bra men nya problem uppstår senare när den unga kvinnan står övergiven i vardagen. Då kan det hända att hon ställer sig frågor som, var kommer jag ifrån? och vad har hänt med mitt liv? Finns det då ingen där att prata med är risken stor att man börjar med droger och kriminalitet. Denna insikt bidrog till att Newroz Zeynep Ötunc tillsammans med andra unga kvinnor som utsatts för hedersförtryck bildade den ideella föreningen Tänk om! Ännu finns det ingen forskning i detta som styrker detta samband men enligt Newroz Zeynep Ötunc kommer det snart att kunna beläggas (tankom.net & Social Qrage, nr 2/2010).
TIDIGARE FORSKNING
Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS)
År 2005 gav regeringen Instituet för utveckling för metoder i socialt arbete (IMS) i uppdrag att följa upp insatser som gjorts med ungdomar som utsätts för hedersrelaterat våld. Studien omfattar åtta skyddade boenden som hade fått statsbidrag 2006. De boende har först intervjuats i anslutning till inflyttningen och därefter ett år senare (Håkansson, 2007).
Syftet med studien var att följa upp om följande har förändrats under ett år. För det första handlade det om utsatthet för våld och förtryck, för det andra om deras sociala situation, för de tredje deras relationer till andra och för det fjärde handlar det om deras hälsa och välbefinnande (Håkansson, 2007).
De viktigaste slutsatserna som drogs var att ungeför 70% av de intervjuade inte själva fick välja livspartner. De olika varianterna kunde se ut på följande sätt. Att familjen planerat eller redan genomfört ett tvångsäktenskap, eller att kvinnan har gift sig men inte vill vara kvar i äktenskapet och där mannen motsätter sig en skilsmässa. En sista vanligt förekommande variant är att kvinnan har en relation som inte accepteras av familjen. De ogifta kvinnornas förövare var deras egen familj och släkt och de gifta kvinnornas förövare var mannen och hans släkt. Mannen hade dessutom ofta stöd från kvinnans ursprungsfamilj (Håkansson, 2007).
I forskningen drar man slutsatsen att man bör skapa fler insatser mot tvångsäktenskap och andra inskränkningar i att få välja livspartner. Vid uppföljningen ett år senare var de intervjuades psykiska tillstånd något bättre, det var något färre som kände sig
deprimerade men överlag var det psykiska tillståndet fortfarande dåligt. De som hade återknutit kontakten med sin familj mådde bättre än de som inte hade någon kontakt alls. I forskningen poängterar man hur viktigt det är med familjearbete för att förbättra
relationerna mellan föräldrar och barn samt mellan familjen och den övriga släkten (Håkansson, 2007).
TEORIER
Eftersom det handlar om utsatta kvinnors mående låg det nära till hands att studera sociologen Aaron Antonovskys (1991) teoretiska modell KASAM. Jag tycker att hans salutogena synsätt lämpar sig bra för att förstå hälsoproblematik och således användbart i detta sammanhang. Vidare tar jag upp hur en vändpukt i livet kan te sig och för att få en förståelse i detta har jag använt en teori av sociologen Helen Rose Fuchs Ebaughs (1988) som kallas Exitteorin.
Aaron Antonovskys människo-och vetenskapssyn
Antonovsky (1991) har en holistisk syn på människan som innebär att man måste se människan i hennes totala livssammanhang. Varje människa har en personlig livshistoria, hon ingår i en viss samhällsklass, hon tillhör en viss bestämd kulturell krets och har en bestämd ålder och kön. Enligt Antonovsky (1991) samverkar dessa faktorer och
bestämmer på vilket sätt en människa löser sina livs- och hälsoproblem. Antonovsky ser människan som aktiv och självbestämmande varelse som själv kan avgöra vad som är viktigt för henne i livet och på vilket sätt hon vill leva. För att människan ska kunna uppleva mening i tillvaron behöver hon vara medbestämmande i sitt liv. Till skillnad från när andra bestämmer allting det är då man känner sig som ett objekt. Den hälsosamt friska individen är således en autonom individ som accepterar de uppgifter som livet ställer henne inför och tar ansvar för dem.
Enligt Antonovsky (1991) är det här det salutogena synsättet kommer in. Detta ordet kommer från latin och betyder hälsans ursprung. Om man fokuserar på hälsans ursprung blir den centrala frågan i detta: Hur kommer det sig att människor trots påfrestningar och stress ändå kan behålla sin hälsa? Han menar att när en människa ställs inför livets olika stressituationer leder sådan stress till spänningstillstånd som måste hanteras. Om
resultatet av sådan hantering blir hälsa har individen kommit tillrätta med spänningen på ett framgångsrikt sätt.
KASAM – Aaron Antonovskys teoretiska modell
Modellen som Antonovsky har utvecklat och som enligt hans salutogena synsätt passar bra för att förstå hälsoproblematiken kallar han för KASAM. K står för känsla, A för av, och SAM för sammanhang. För att uppnå känsla av sammanhang i tillvaron dvs.
KASAM behöver vi:
Kunna förstå olika situationer, dvs. få dem begripliga. Tro att vi kan hantera de olika situationerna.
Tycka att det är meningsfullt att försöka hantera de olika situationerna. KASAM består således av tre med varandra samspelade komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Komponeten begriplighet handlar om i vilken
Begriplighet
En människa med hög känsla av begriplighet förväntar sig således att den informationen hon blir utsatt för är ordnad, sammanhängande och tydlig. Den är också förutsägbar eller åtminstone går att förklara. Informationen behöver inte heller alltid vara positiv eller önskvärd . Information om dödsfall eller andra katastrofer är inte önskvärda, men det kan trots detta vara tydliga och begripliga, eller åtminstone göras gripbara.
Hanterbarhet
Den andra komponenten är hanterbarhet. Den beskrivs av Antonovsky (1991) som den grad till vilken en människa upplever att det finns resurser till ens förfogande. Resurser som man har hjälp av, när man ska möta de krav som olika situationer ställer. Med resurser menar man både sådana som man själv har som person, men också de som tillhandahålls av andra personer i ens närhet som till exempel vänner, kollegor, släktingar eller Gud. När man upplever ett trauma i livet uppstår en både kroppslig och psykisk obalans. Man ska nu som människa anpassa sig till och hantera en situation som man saknar tidigare erfarenheter av. En människa som upplever en hög grad av hanterbarhet i en stressande livssituation känner sig inte som ett offer för olika omständigheter utan upplever att hon kan påverka sin situation. Då tycker hon inte heller att livet behandlar henne orättvist. Hon konfronteras med problem där hon är tvungen att hitta olika
strategier för att komma ur sina svårigheter. Hon vet att livet består av både gott och ont och att olyckor kan drabba en och att om så sker kommer hon att klara av det och inte förbli sörjandes. Hon inser att hon har resurser att hantera det hela.
Meningsfullhet
Den tredje komponenten är meningsfullhet. Det innebär att en människa upplever att livet har en mening att de situationer och händelser man möter i livet är värda att satsa energi och engagemang på. När en människa med hög grad av menningsfullhet möter
svårigheter i livet betraktar hon dessa som utmaningar, snarare än bördor. Även olyckor som drabbar en möter hon med värdighet och räds inte för att satsa för att komma igenom dem. Hon accepterar de olyckliga händelser som en del av livet och försöker att hitta mening även i detta.
De tre samspelande komponenterna
Alla tre komponenterna i KASAM är viktiga, men de är inte alltid lika starka hos olika personer i olika sammanhang. När en person befinner sig antingen högt eller lågt på samtliga tre komponenter uppstår inga problem. Hon ser antingen en hög eller låg grad av sammanhang i livet och hennes förhållande till tillvaron är stabilt vare sig det är positivt eller negativt. Däremot kan det bli problematiskt om det är ojämnt mellan
komponenterna.
Den viktigaste komponenten är meningsfullheten. Om en person befinner sig i en situation som upplevs meningsfull kommer hon att vara starkt motiverad att söka efter resurser för att klara av problemet och man ger inte upp förrän man hittat sätt att hantera situationen. Men om personen som befinner sig i en sådan situation inte tycker att situationen är tillräckligt motiverande eller meningsfull kommer hon inte heller att engagera sig i att lösa de problem som situationen kräver. Det är alltså graden av
meningsfullhet som avgör hur man hanterar en svårighet i livet. Meningsfullhet är också av betydelse när en person ligger högt både på komponenterna begriplighet och
hanterbarhet. När situationen är sådan upplever man livet som ordnat och förståeligt och man har tillräckligt med resurser för att klara av spänningar som uppstått. Men om meningsfullheten är låg kommer individen inte att bry sig om att lösa sina problem även om begripligheten och hanterbarheten ligger högt. Då förloras kontrollen över situationen och det kommer så småningom också att bli obegripligt.
Den därefter viktigaste komponenten enligt Antonovsky (1991) är begriplighet. Är en situation begriplig kan man också hitta sätt att hantera den. Är den inte begriplig men om det finns engagemang kan man med tiden göra den begriplig. Människans behov av att förstå verkar vara oerhört stort. Förklaringar som öde eller straff har funnits länge hos människan och finns fortfarande idag. Är man offer för ödet blir situationen mer begriplig än om man är i en svårighet utan att veta varför.
Även om Antonovsky (1991) prioriterar komponenten hanterbarhet lägst anser han inte att den är oviktig. Är man övertygad om att man inte har förmåga att hantera en situation spelar det ingen roll hur meningsfull eller begriplig den är. Man kan under sådana
omständigheter uppleva sig som en hjälplös människa utan någon förmåga att hantera livets svårigheter och då kommer situationen kännas som om livet förlorat sin mening. Det viktiga är enligt Antonovsky (1991) inte de olika komponenterna var för sig utan det är deras samspel som ger en känsla av sammanhang, KASAM eller brist på sådan. Att utveckla en känsla av sammanhang innebär att kunna hantera sitt liv och förbli vid god hälsa.
Fuchs Ebaugs exitteori
Helen Rose Fuchs Ebaughs (1988) var nunna när hon hoppade av och började studera sociologi. Hon har intervjuat personer som definierar sig som ”före detta” nunnor, prostituerade, frånskilda, missbrukare och transsexuella. Teorin har sin grund i empiriskt material som beskriver uppbrott och förändring, där Fuchs Ebaughs urskiljer fyra faser i ett uppbrott. De olika faserna behöver inte ske i ordningsföljd som de redovisas nedan utan överlappar ofta varandra.
1) De första tvivlen: Otillfredsställelse och vantrivsel, ofta en omedveten känsla. Ska man stanna kvar i den livsroll man befinner sig i? Känslor och tvivel kan utlösas av olika saker, som förändringar i arbetssituationen, besvikelser, förändringar i relationer, utbrändhet eller utlösande händelser. Får man råd och hjälp från andra minskar den emotionella belastningen och man kan få kraft att se alternativ. Får man ingen bekräftelse uppstår förvirring och man har svårt att bedöma om man ska lita på egna känslor eller andras omdömen.
2) Sökande efter alternativ: Jämförelse av alternativ, fördelar och nackdelar. Här blir andras bekräftelse och omgivningens reaktioner ännu viktigare. Kritik kan försena eller
provar att identifiera sig med andra grupper i både handling och fantasi. Tvivlen prövas. Fasen kan pågå från några veckor till flera år.
3) Vändpunkter: Definitivt beslut att bryta. Många upplever en dramatisk och plötslig vändpunkt som markerar en övergång från ett stadium till ett annat i livs-situationen. Ofta följs beslutet av en åtgärd som markerar att man menar allvar. Vändpunkter kan även vara hållpunkter då man stannar upp och väljer ny riktning i livet.
4) Att bygga nytt: Man väljer att förändra sitt liv och att skapa en ny identitet. Man sänder ut signaler till sin omgivning att något har hänt. Man pratar och klär sig annorlunda, vilket inte är så lätt då man har dålig kännedom om de nya koderna. Man söker ständig bekräftelse och man vill har stöd av viktiga närstående personer. Det är viktigt att man får stöd och blir accepterad i sin nya roll. Det är lättare att bli accepterad om man går från en stigmatiserad roll än från ett socialt etablerad roll. Hur öppen kan man vara med sin bakgrund i en ny miljö? Hur öppen kan man vara med nya relationer? Hur kommer den nya partnern att reagera när man berättar om sin tidigare livssituation? Att tidigare vänskapsrelationer bryts upp är mycket vanligt både under uppbrottet och efter uppbrottet. Hur man hanterar traumatiska minnen från sitt tidigare liv är mycket individuellt. Den processen kan fortsätta under en lång tid efter uppbrottet och kan dyka upp i form av drömmar.
RESULTAT OCH ANALYS
För att få en helhetsbild över informanternas situation kommer jag att börja med att presentera den bakgrundshistoria som bidrog till att de tvingades lämna sina dåvarande liv och ta sig till ett skyddat boende. Jag har naturligtvis varit noga med att utesluta och förvränga information som skulle kunna bidra till att känna igen informanterna. Senare kommer jag ur det empiriska materialet att identifiera de teman som rör mina
frågeställningar och presentera de närmare:
Presentation av informanternas bakgrundshistoria Sara
Sara var 21 år när hon träffade en kille som familjen inte accepterade utan ville att hon skulle gifta sig med rik släkting istället. Istället för att bli bortgift mot sin vilja tog hon kontakt med socialtjänsten genom rektorn på skolan där hon gick. Dit kom personal från det skyddande boendet och hämtade henne.
När hon kom till skyddande boendet saknade hon sina föräldrar och sina syskon mycket och hon grät och var ledsen. Efter det började hon trivas. Personalen kom att betyda mycket för henne, som att de nästan ersatte familjen lite. Hon stannande på boendet fyra till fem månader och ville inte flytta därifrån. När det blev dags för utflytt kom hon och personalen fram till att hon nog skulle flytta till annan ort då hennes familj varit hotfulla och de hade varit aktiva i detta. Hon hade vid ett tillfälle stött på sin pappa och känt sig ledsen efter det, både för att han hotat henne men också för att hon insåg att hon saknade honom.
Efter att ha flyttat till annan ort kände hon sig ensam och utsatt och hon hade gärna fått hjälp av någon, som väl var hade hon sin pojkvän med sig. De fick kämpa mycket med att lära sig var affärerna finns, var skolan finns, när vårdcentralen hade öppet osv. Idag går hon i skolan och har flera nya vänner. Hon trivs bra med sin pojkvän och hon känner sig trygg och hemmastadd i den nya staden.
Nadia
Nadia var 18 år då familjen bestämde att hon skulle gifta sig med en man från hemlandet och giftermålet genomfördes också där och därefter flyttade mannen till Sverige. Det visade sig att mannen var mycket äldre än henne och efter ett tag började hon tycka att han betedde sig underligt. De passade inte alls ihop med varandra och kort tid efter bestämde hon att hon ville skilja sig. Hennes man accepterade inte detta och började hota henne med att han skulle döda henne. Hon gick till polisen där de via socialtjänsten tog henne till det skyddade boendet.
Väl på det skyddade boendet kände hon sig säker och trygg. Hon stannade där en månad. Under vistelsen tyckte hon om det sociala med de andra tjejerna men hade svårt för vissa
Idag lever hon med sin ensamstående mamma och hon har pojkvän som hon själv har valt. Mamman och den övriga släkten tycker att hennes pojkvän är ett bra val. Till hösten ska hon börja studera och hon planerar senare att gifta sig med sin pojkvän.
Fatima
Fatima var 18 år gammal när hennes mamma fick reda på att hon träffat en pojkvän i hemlandet som hon hade en relation med. Hennes mamma blev rasande och berättade då att hon skulle gifta sig med en mycket äldre man med mycket pengar. När mamman fick reda på att hon var gravid med sin pojkvän, sattes hon i husarrest och fick inte ha något socialt umgänge alls utom att gå i skolan. Då började också den fysiska och psykiska misshandeln. När kvinnan var gravid i fjärde månaden fick hon missfall. Vid den tiden gick kvinnan på gymnasiet och en lärare hjälpte henne att få kontakt med socialtjänsten som i sin tur hjälpte henne till det skyddade boendet.
På det skyddade boendet fick kvinnan mycket hjälp och stöd av personalen. De hjälpte henne att komma i kontakt med bland annat barnmorska, läkare och skola. Genom att personalen hela tiden försökte aktivera henne blev hon gladare och det fick henne att må bättre. Hon stannade på boendet i ungefär åtta månader och upplevde till slut att
personalen på boendet blev som hennes familj.
Hon bor nu i samma stad som sin mamma och systrar men är inte rädd för att stöta på mamman, då hon inte tror att mamman skulle våga göra någonting offentligt. Hon är förtjust i sin man och hon är glad att hon har honom. Båda studerar och är nöjda med det. Kvinnan tycker att hennes man är jätteduktig och har höga tankar om hans yrkeskarriär. Däremot är hon rädd att det ska hända honom någonting när han åker till hemlandet då mammans släkt är stor och de har hotat med att de ska döda honom. Idag lever kvinnan sitt sociala liv isolerat och hon har bara sin man att umgås med. Dessutom är hon misstänksam mot folk från sitt hemland vilket gör att hon undviker att träffa dem. Hon upplever att hon mår psykiskt dåligt och har bl a sömnsvårigheter.
Lydia
Lydia var 24 år och bosatt i sitt hemland när hon träffade en landsman som var bosatt i Sverige. De blev kära i varandra och så småningom gifte de sig. Kort tid efter att kvinnan flyttat ihop med mannen i Sverige, började han misshandla henne både psykiskt och fysiskt. Han hotade att döda henne. Det är oklart hur kvinnan hamnade på det skyddade boendet, men mannen polisanmäldes.
På boendet slappnade kvinnan av och kände sig trygg. Hon tyckte om personalen och fick av dem hjälp med saker som att lägga in en begäran om skilsmässa, komma till läkare och skaffa ny lägenhet. Kontakten med de andra tjejerna fungerade också bra, även om de var yngre än henne. Efter en tid på boendet får kvinnan besked om att mannen fått tre månaders fängelse för misshandel. Under sina fyra månader på det skyddade boendet var det första gången hon fick kontakt med det svenska samhället och hennes skilsmässa i Sverige blev också klar.
Hon bor nu i lägenhet och går i skola, vilket hon upplever som positivt även om det också är jobbigt. På skolan har hon fått en bästa vän som hon berättar allting för. Hon har daglig och bra kontakt med sin familj i hemlandet. Beroende på att mannen inte vill gå med på skilsmässa i hemlandet känner hon ett hot från mannens släkt och kan inte återvända dit, vilket hon gärna hade velat. Varje månad har hon kontakt med en kurator för hon
upplever att inte mår så bra med bland annat sömnproblem och huvudvärk.
Intervjuredovisning
Intervjumaterialet kommer här att presenteras tematiskt. Först utifrån begreppen heder och hur KASAM övergripande relaterar till kvinnornas situation, sen utifrån mina fem frågeställningar. Det första avsnittet behandlar således frågan om hur informanterna trivdes och hur upplevde sin sin tid på det skyddade boendet – vilka tankar och känslor som fanns och vilka behov som tillgodosågs. Andra avsnittet kommer att behandla informanternas relationer med familjen och släkten. I det tredje avsnittet får
informanterna beskriva hur de tycker deras relationer med kompisar och partners ser ut. Det fjärde avsnittet ska jag klargöra hur de upplever sina dagar och vad de sysselsätter sig med. I det femte avsnittet kommer jag att redovisa det som informanten upplever att de fått med sig från boendet, någon kunskap, någon erfarenhet eller en ny insikt.
Intervjuerna återges till en del genom citat, då jag tycker det ger en extra dimension åt läsningen att få ta del av de individuella rösterna. Jag tar här inte upp de två första faserna i exit-teorin då kvinnorna redan är förbi ”De första tvivlen” och ”Sökande efter
alternativ”. Detta på grund av att intervjuerna relaterar till tiden på det skyddade boendet och den efterföljande tiden.
Heder
Det som är genomgående för alla informanterna är hur viktig funktion de spelar för familjen utåt. Familjens anseende och heder vilar till stor del på dem. Både Sara och Fatima har träffat killar som inte deras familjer har godkänt. Man kan tydligt se i dessa fallen att kvinnorna är släktens egendom och att deras indiviuella önskemål inte spelar någon roll för deras planerade framtid. Efter att Fatimas mamma fått reda på att Fatima hade en pojkvän som hon dessutom blev gravid med sattes hon i husarrest. Hennes mamma ville att hon skulle göra sig av med barnet och samtidigt få Fatima på ”rätt spår”. Hon började misshandla henne och kontrollera hennes beteende i minsta detalj. Det är viktigt för hederns skull att ingen får reda på Fatimas tillstånd så att det inte ger upphov till misstankar eller skvaller. När en kvinna brutit mot gruppens norm genom att ha samlag innan äktenskapet, har hennes agerande smittat av sig på hela familjen och släkten. Männen i hennes släkt har förlorat i heder och hennes kvinnliga släktingar har förlorat i värde. För att vinna tillbaka släktens goda namn samt statuera exempel för andra kvinnor kan det hända som i Saras och Fatimas fall att de straffas.
I Nadias och Lydias historier finns också ett hederstänkande men när kvinnorna bryter mot dess normer blir det inte de konsekvenserna från deras familjer som för Saras och Fatimas del. Det är snarare deras män som känner att deras heder blir kränkt och det är männen som utgör det stora hotet och är anledningen till att de hamnar på skyddat
lov att flytta tillbaka sin familj och halva hennes släkt stod på hennes sida. Den andra sidan av släkten tyckte till en början att hon skulle stanna kvar i äktenskapet för hederns skull men de har idag ändrat sig. För Lydias del står familjen helt och hållet på hennes sida och där är det snarare mannens släkt i hemlandet som anser att hon dragit skam över dem och det är de som utgör ett hot mot henne.
KASAM
Tittar man på informanterna ur ett KASAM-perspektiv är det tydligt att alla
informanterna upplever en situation med låg begriplighet och låg hanterbarhet men med hög grad av meningsfullhet. Antonovsky (1991) menar att en person som befinner sig i en sådan situation upplever situationen svår att förstå och inte heller vet hon hur man ska handskas med en sådan situation eftersom den upplevs som kaotisk och obegriplig. Men personen har bestämt sig för att övervinna dessa svårigheter till varje pris. Hon satsar mycket energi och mycket engagemang i sitt sökande efter resurser för att klara av det hela. Personen vet med sig att det inte finns några garantier för att det hela ska lösa sig men är ändå ihärdig med att försöka lösa det eftersom det är så meningsfullt för henne. Alla informanterna har upplevt en egen resa från ett kaotiskt liv, beslut att lämna det och början på ett annat nytt liv, där de alla har drivits av en egen inre kraft att ta sig vidare. Människan har en förmåga att anpassa sig till allt så länge det finns en glimt av hopp och så länge det hon kan finna någon mening med det. Det har visat sig att människor som upplever sina livsproblem meningsfulla finner också resurser för att hantera dem och få förståelse för dem.
Vistelsen på det skyddade boendet.
Hur kvinnorna upplevde sin tid på det skyddade boendet ser olika ut för mina
informanter. Jag har delat upp vistelsen i två delar där den första delen utgör tiden direkt efter ankomsten på boendet och den andra delen handlar om den återstående tiden. Vid ankomsten har Nadia och Lydia gemensamma erfarenheter och samma gäller för Sara och Fatima.Det gemensamma för Nadia och Lydia var att de efter sina ankomst på boendet upplevde trygghet.
”Jag var så chockad av allt, jag kunde slappna av och jag kände mig trygg.”
(Lydia)
Hon fick då chansen att för första gången på länge reflektera över sin situation, att bearbeta vad hon varit med om, giftermålet med mannen, ankomsten till Sverige, relationen med mannen som präglats av misshandel, dödshotet, kontakten med polisen och hur hon hamnade på boendet. Hon upplevde det skönt att få vistas på ett skyddat boende, där hon visste att mannen inte kunde få tag i henne. Eftersom Nadia och Lydia upplevde det skönt att komma till boendet kan man förutsätta att de förstod situationen väl. En människa med hög känsla av begriplighet upplever sin tillvaro som tydlig och sammanhängande. Hon hanterar det också väl genom att ta chansen och reflektera över situationen, vilket kommer att gynna deras begriplighet ännu mer (Antonovsky, 1991).
Däremot för Sara och Fatima betydde ankomsten på det skyddade boendet att de kände sorg. De kände både att de saknade sina familjer samtidigt som de också kände att de var svikna av sina föräldrar och rädda för dem. Den ambivalenta känslan gav upphov till uppgivenhet och nedstämdhet. Sara uttrycker sin rädsla på föjande sätt
”När jag väl kom till Socialtjänsten ville jag inte gå hem, jag var för rädd, trodde kanske att föräldrarna hade fått reda på var jag befann mig. Boendets personal fick komma till socialtjänsten och hämta mig.”
(Sara)
Här kan man se att Sara försöker hantera situationen genom att inte vilja gå hem där hon känner osäkerhet och rädsla utan vill hellre stanna kvar på den socialtjänsten där hon känner sig trygg. Där menar Antonovsky (1991) att man använder de resurser som man har till sitt förfogande för att möta de krav som olika situationer ställer. Dessutom hanterar informanten här en situation som hon saknar tidigare erfarenhet av.
”Mamma var mycket mycket arg och jag var mycket rädd för henne. Hon ville döda mig och barnet.”
(Fatima)
Samtidigt som de båda informanterna var rädda saknade de också sina familjer. Det känns som att både Sara och Fatima med sina ambivalenta känslor har svårt att förstå det de upplever. Situationerna de upplever ser de snarast som oförklarliga och kaotiska. Enligt Antonovsky (1991) bör en situation åtminstone gå att förklara för att man ska ha en känsla av begriplighet även om det inte är något positivt eller önskvärt.
Vad gäller den resterande tiden på det skyddade boendet uttryckte alla informanterna att de fått bra stöd och hjälp kring sina upplevelser av boendets personal men också att ordna med det praktiska såsom till exempel besök på vårdcentralen eller att ordna ny bostad. För att använda exitteorin i detta skede är det viktigt med bekräftelse och stöd av viktiga personer som i detta fallet blir det skyddade boendets personal. Det finns annars risk för att man hamnar i ett vakuum om bemötandet från omgivningen är undvikande och
osäkert. Det gemensamma för Sara och Fatima är att de fick nära kontakt med personalen och att personalen kom att betyda mycket för dem.
” De nästan ersatte familjen lite.”
( Sara)
”De var mycket, mycket snälla.”
(Fatima)
Fatima tyckte att alla var så måna om henne och att personalen hela tiden ville aktivera henne vilket fick henne att tänka på annat och att må bättre. Att låta personalen ta mycket
menar att de resurser man förfogar över är de man själv håller sig med men också det som andra tillhandahåller en med.
Nadia och Lydia hade också god kontakt med personalen men de pratar mer om hur de upplevde sin kontakt med de andra tjejerna.
”Jag tyckte att det fungerade bra med de andra tjejerna, fast jag kände mig äldst, de andra tjejerna var yngre än mig. Det fanns ingen där riktigt man kunde bli kompis med.”
(Lydia)
Här tolkar jag Lydia som att hon gärna ville bli bättre kompis med de andra tjejerna eller hitta en tjej att bli nära vän med. När det inte blev som hon hoppats blir hennes
förklaringsmodell att de andra tjejerna var yngre än henne. Det stämmer också med Antonovskys (1991) teori om hur man kan uppnå bättre begriplighet i en svår situation. Vidare berättade Nadia att hon inte gillade boendets regler, som till exempel att man måste vara hemma vid en viss tid eller att man inte kunde äta precis vad man önskade, men att hon tyckte om att umgås med de andra tjejerna. Det är mycket vanligt enligt exitteorin att man utvecklar ett nytt socialt nätverk som inte funnits tidigare.
Det skyddade boendets uppgift är först och främst att kvinnorna ska känna sig trygga och säkra. De har under hela vistelsetiden möjlighet till samtal med personalen både för att bearbeta sina traumatiska upplevelser men också för att komma vidare så att de får tilltro till sig själva och vågar fatta egna beslut.
Kontakten med familjen
Min utgångspunkt är att ett uppbrott från ett problematisk livssituation inte kan ske utan stöd och hjälp av andra. Det har också visat sig i denna uppsats att kontakten med familjen spelar oerhört stor roll för informanterna och är många gånger avgörande för deras psykiska välbefinnande. Att vistas och interagera med sin familj och släkt är enligt Antonovsky (1991) ett sätt att få sin identitet stärkt och på så sätt öka på sin begriplighet om ens egen livssituation. Situationen blir då också mer överskådlig och lättare att hantera och man har också tillgång till de resurser som tillhandahålls av familjen och släkten. Dessutom kan man känna högre grad av meningsfullhet då man befinner sig i ett större sammanhang. Exitteorin framhåller hur viktigt det är att få bekräftelse och stöd av viktiga närstående personer och att bli accepterad i sin nya roll. Det kan finnas risk att hamna i ett vakuum om man inte får stöd.
Nadia och Lydia har båda kontakt med sina familjer. Nadia flyttade tillbaka till sin mamma och syskon som hon har god kontakt med och där hon bodde innan giftermålet. Hon har även kontakt med sin släkt. Lydia har daglig telefonkontakt med sin familj och hon sörjer mycket över att hon inte kan åka och träffa dem. Här kan man i båda
informanternas situationer ana en god begriplighet. Däremot i Lydias berättelse om saknaden över sin familj känns det som att hon har svårt att hantera den. Enligt
vilket jag upplevde att Lydia ändå gör, kommer hon att vara starkt motiverad till att söka efter resurser för att klara av problemet och hitta redskap för att hantera sin saknad efter familjen. Man ger inte heller upp förrän man funnit sätt att hantera situationen.
Sara och Fatima har ingen kontakt med varken familjen eller släkten dessutom har de blivit hotade av någon i familjen. Sara har vid ett tillfälle under vistelsen på det skyddade boendet stött på sin pappa när hon var på väg till affären
”Han sprang efter mig och skrek hotfullt.”
(Sara)
Hon hade känt sig ledsen efteråt, både för att han hotat henne men också för att hon insåg hur mycket hon saknade honom. Kvinnan säger att hon har accepterat saknaden till sin familj, fast ibland är hon ledsen.
”Varför ska jag tänka på dem, när de inte tänker på mig?”
(Sara)
Det är tydligt att Sara på detta sätt försöker uppnå hanterbarhet när det gäller saknaden till sin pappa, vilket i framtiden kommer att hjälpa henne att få större begriplighet i familjerelationen. Vad exitteorin beträffar gäller det att under under tiden man bygger nytt liv och skapar sig en ny identitet också att hantera resterna från sin gamla roll. Det kan vara svårt eftersom en händelse eller situation kan vara förknippad med starka känslor. Den processen kan fortsätta under lång tid efter uppbrottet.
För Fatima är det hennes mamma som är hotet. Hon upplever att hennes mamma än i dag skulle vilja skada henne om hon hade haft möjlighet. Vilket gör att hon är misstänksam mot folk av samma nationalitet då hon tror att de kan ha kontakt med hennes mamma.
”[De skulle kunna] skvallra för mamma om var jag finns eller berätta något om mitt liv.”
(Fatima)
Enligt Antonovsky (1991) skulle informantens misstänksamhet mot andra landsmän kunna vara ett sätt att hantera sin rädsla på gentemot sin mamma. På så sätt gör hon situationen mer överskådlig och den blir lättare för henne att hantera. Så småningom kommer insikten i hur den egna kapaciteten ska fördelas troligen vara gynnsam för informanten då hon får en bättre förståelse och större begriplighet för situationen. Tittar man på informanternas roll i familjen kan man tydligt se att de levt i ett patriarkaliskt system. Där finns en tydlig pyramid där mannen finns på toppen och influenser från släkten är viktiga. I Saras fall kan man se att det är pappan som är familjens överhuvud och att han med alla medel försöker få kontroll över hennes liv. Detta gäller också Fatima där mamman verkar ha övertagit mannens roll som
väger tyngre än det hade gjort i en icke patriarkalisk familj. Lydias man missbrukar sin maktställning och vill inte gå med på skilsmässa och mannens släkt stödjer honom i detta. För övrigt är det viktigt att förstå att detta bara visar på maktfördelningen och inte på deras värde som individer.
Enligt den tidigare forskningen som institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS, har gjort visar det sig att det finns tydliga samband mellan kvinnornas psykiska hälsa å ena sidan och graden av kontakt med föräldrarna och hur den relationen uppfattas å andra sidan. ”De som säger att de har mer kontakt med sina föräldrar än andra sa sig mer sällan ha ångest, känna sig deprimerade och ha tankar på självmord” (Håkansson, 2007, sid 52). De som uppgav att föräldrarna oftare var verbalt aggresiva och ville kontrollera dem sa sig oftare ha ångest och kände sig deprimerade (Håkansson, 2007).
Relationer med vänner och partners
Vad gäller derar relationer med vänner och partners har Sara och Fatima träffat
pojkvänner som inte blev godkända av familjen och som var anledningen till uppbrottet. De håller fortfarande ihop med sina pojkvänner och är nöjda med de val de gjort. Sara säger att hon är glad för att hon haft pojkvännen med sig under resans gång och säger att han har funnits där för henne som ett stöd. Fatima säger också att hon är glad för sin man som hon älskar
”Mycket, mycket snäll man.”
(Fatima)
Att ha en partner vid sin sida är gynnande för alla tre KASAM kompenterna dels kan man få större förståelse för sin situation då man har någon som definierar en och man har någon att ventilera med sina problem och tankar med. Vad gäller hanterbarheten har man också tillgång till sin partners resurser för att kunna möta de krav som olika situationer ställer. Den tredje komponenten meningsfullhet som också innebär motivation blir också gynnad av att man har en partner då man kan känna att livet har en större mening och de händelser som man möter är värda att engagera sig i. Vad gäller Exitteorin har både Sara och Fatima haft pojkvänner som varit anledningen till uppbrottet och som möjliggjort deras vändpunkt och som har varit deras stora stöd under hela uppbyggnadsprocessen. Männen har varit engagerade och gett ett bra stöd på olika exempelvis varit
uppmuntrande, bidragit till en bättre ekonomisk situation och känslor av tryggghet. Nadia och Lydia har båda brutit upp från äktenskap som varit godkända av familjen och på sätt hamnat i onåd. Nu har Nadia ny pojkvän som familjen och släkten accepterar och de planerar att i framtiden gifta sig, medan Lydia säger bestämt att hon inte vill ha någon partner ännu. Att förstå sina egna begränsningar är ett sätt för Lydia att hantera sin situation och det hjälper henne att så småningom få mer begriplighet över situatuonen. För Nadia har den nya pojkvännen inneburit, förutom förståelse för sina egna upplevelser även en väg till ytterligare nya vänner. Enligt Exitteorin är det viktigt att få stöd och och bli accepterad i sin nya roll.
När det gäller vänner har både Sara och Nadia flera vänner. Sara har nu träffat många nya kompisar och etablerat ett bra kontaktnät i den nya staden.
”Jag har kämpat mycket med det.”
(Sara)
Sara visar att hon har hög grad av meningsfullhet då hon lagt ett stort engagemang i att hitta nya vänner. Hon har sett det som en utmaning snarare än att se det som en börda (Antonovsky, 1991). Att Sara hittar nya vänner är enligt Exitteorin nästan ofrånkomligt. Att man blir av med gamla vänner och att man får hitta nya är en process som sker både under och efter uppbrottet från sitt tidigare liv. För Nadia innebar vistelsen efter boendet ingen social förändring, då hon flyttade tillbaka till sin ursprungsfamilj och hon hade alla sina vänner kvar.
För Fatima och Lydia är det tydligt att de har ett begränsat socialt liv, Fatima har bara sin man och Lydia har bara en mycket nära vän. Här kommer kopplingen till personernas hälsa tydligt fram, Fatima och Lydia har båda problem med psykiskt ohälsa där det begränsade sociala livet gör att de får dåligt sammanhang i livet. Enlig Antonovsky är sammanhang mellan de olika komponenterna i KASAM viktigt för att kunna hantera livet och ha en bra hälsa.
Kvinnorna har antingen brutit upp från äktenskap som varit godkända av familjen, eller skaffat egna pojkvänner som inte var godkända ur familjens synpunkt. Genom att äktenskapet är kollektivets angelägenhet snarare än individens, gör kvinnornas egna val att allianser med andra grupper försvagas och blir ett individbaserat beslut istället för ett kollektivbaserat. Samtidigt gör den förlorade oskulden, antingen i äktenskapet eller genom icke godkända pojkvänner, att familjens heder förloras och kan återfås genom till exempel bestraffning av kvinnan.
Deras sysselsättning
Ingen av informanterna arbetar, utan alla går i skola utom Nadia, som är arbetslös i väntan på studier. Sysselsättning och hur informanterna uppfatttar detta verkar vara starkt kopplat till de andra faktorerna, såsom kontakt med familj, socialt nätverk och
välbefinnande. Enligt Antonovsky (1991) är den viktigaste faktorn i KASAM
meningsfullheten, genom att Sara känner mycket mening med att gå i skolan, hittar hon resurser för att lösa eventuella problem eller utmaningar som uppkommer på skolan. Nadia är vid tillfället för intervjun arbetslös och tycker att det är ganska skönt att vara ledig och ta dagen som den kommer, men ibland blir det också lite tråkigt. Hon har sökt till en skola och hoppas att kunna börja studera där till hösten. För att få sammanhang är hon inte avhängig av sin sysselsättning då hon bor hemma med sin mamma och har en pojkvän som är godkänd av familjen. Hon får istället mening med tillvaron genom sitt sociala nätverk och påverkas inte negativt i någon större utsträckning av att vara arbetslös.
positivt och får också hjälp av honom. Lydia trivs också bra på sin skola men som jag uppfattade det, verkade det som att hon hade svårare för att hitta riktig motivation för sin skolgång. Mina slutsatser kring detta är att hon har mycket som talar emot henne.Hon har endast en vän, hon är nyinflyttad i Sverige och hon saknar sin familj mycket. Som
Antonovsky förespråkar måste man se människan i hennes totala livssammanhang. Alla människor har en personlig livshistoria och alla faktorer samverkar och bestämmer på vilket sätt en människa väljer att hantera sitt liv. Antonovsky har ett synsätt på människan som en aktiv och självbestämmande varelse som själv kan avgöra vad som är viktigt för henne i livet och på vilket sätt hon vill leva. När andra bestämmer allting förminskas hon till ett objekt. För att människan ska kunna uppleva mening i tillvaron behöver hon vara medbestämmande i sitt liv. Den hälsosamt friska individen är således en autonom individ som accepterar det som livet kräver och tar ansvar för det.
Boendets inverkan på deras liv
Boendet har påverkat mina informanter på olika sätt och haft olika mycket betydelse för dem. Sara och Fatima som båda hade mycket god kontakt med personalen har båda uttryckt att personalen blev som deras familj. Sara berättar vidare att hon fått tillbaka förtroendet för människor och att har insett att man måste kämpa med sitt liv. Fatima säger att hon gärna hade velat ha fortsatt kontakt med personalen och när hon tänker på dem blir hon glad.
”De har hjälpt mig mycket”
(Fatima)
Det här skulle man kunna tolka som att kvinnan gärna hade använt kontakten med personalen som en resurs att hantera livet med. Med resurser menar Antonovsky (1991) att det både är de som man själv har som person eller som i detta fallet av profesionella. Beträffande exitteorin finns det tecken på att Fatima behöver mer bekräftelse och stöd av boendets personal då hon samtidigt är begränsad i sitt sociala liv med endast en relation, som är hennes make.
Nadia och Lydia fokuserade mer på att umgås med de andra tjejerna på boendet och den gemenskapen fick större betydelse för dem. Nadia menar att man fick perspektiv på sin egen tillvaro.
”När man fick reda på vad de andra råkat ut för tyckte man inte att ens egen situation var så hemsk”
(Nadia)
Det har fått henne att förstå sin situation och att må bättre. Enligt Antonovsky (1991) är det positivt att känna samhörighet med andra i liknande situation och känna att man inte är ensam om sitt problem.Hög grad av begriplighet är bra även om situationen inte ännu är förutsägbar för henne är den åtminstone lätt att förklara. För Lydia som nyligen hade flyttat till Sverige var vistelsen på det skyddade boendet första gången som hon kom i kontakt med det svenska samhället.
”På boendet fick jag chans att lära känna Sverige.”
(Lydia)
För Lydia som just anlänt till Sverige kan boendet ha spelat en funktion som att första gången vistas på en svenska arena, att det blir ett plats att presentera sig själv på. Man har chans att bestämma sig för hur man ska bete sig, klä sig och hur man ska prata.
Alla informanterna är positiva till boendet och de kände sig trygga där. De tyckte också att de fått stöd i sin krisbearbetning och att de fått mycket stöd av personalen som till exempel kontakt med vårdcentral och skola.Vissa framhäver att de uppskattade de sociala kontakterna på boendet andra tyckte de olika aktiviteterna var givande.
Sara och Fatima har inte längre någon tillhörighet till familjen, de har lämnat den kollektivbaserade familjestrukturen och helt fått gå över till det svenska individbaserade samhället där man har eget ansvar för sina handlingar. De har inte längre stöd från sin familj och besluten de tar är inte längre relaterade till familjens bästa. Lydia däremot, kan inte åka tillbaka till sin familj i hemlandet men släkten och familjen är fortfarande central för henne, de starka banden finns fortfarande kvar. Nadia har kommit tillbaka till sin familj och till det kollektivbaserade sättet att vara. Samtidigt känns hennes familj mer integrerad och en del av det svenska individbaserade samhället genom att hon själv fått välja pojkvän.
AVSLUTANDE DISKUSSION
Hedersrelaterat våld är något som är utspritt i hela världen som bottnar i patriarkalisk struktur där kvinnan bland annat inte själv kan välja äktenskapspartner. FN uppskattar att uppemot 5 000 kvinnor mördas årligen i hela världen genom så kallade hedersmord. I Sverige har vi haft ett par uppmärksammade fall av hedersmord, men annat våld är mycket mer förekommande, som till exempel hot, personlig kontroll och misshandel. För många kvinnor är den enda utvägen att lämna familjen och skapa ett nytt liv utanför familjegemenskapen. Det finns i Sverige flera skyddade boenden för personer som utsatts för hedersrelaterat våld.
I min uppsats har jag tittat på hur fyra kvinnor som har bott på skyddat boende mår och hur deras vardag ser ut. Varje kvinna har sin egen historia och varje berättelse är unik. Men det som med tiden har utkristalliserats är att det finns en enorm kraft och vilja hos mina informanter och att livet är värt att satsa energi och engagemang på. Jag kan lätt dra en koppling till KASAM där Antonovsky menar att meningsfullheten är den viktigaste ingrediensen. Dessa kvinnor har, trots sina svåra och pressade liv som de kanske inte begriper och som de upplever helt kaotiska samt inte vet hur de ska hantera, bestämt sig för att gå vidare och övervinna de svårigheter som finns, kosta vad det kosta vill. Var och en av dessa kvinnor är djupt engagerade i sitt sökande efter resurser.
Det som jag ser som den viktigaste slutsatsen är att ett socialt nätverk är mycket viktigt för en bra hälsa, antingen genom att fortfarande bo med sin familj eller att ha god kontakt med dem, eller att ha skapat ett nytt social liv med flera vänner. De av mina informanter som inte har lyckats med detta mår mycket sämre. Detta är givetvis ett begränsat material men stöds i den tidigare forskningen där kopplingen mellan psykisk ohälsa och ingen eller dålig kontakt med familjen är starkt relaterade till varandra. Förmågan att skapa sig en nytt sammanhang eller att förbättra relationen med familjen kan bero på flera olika saker som kvinnans personlighet, vilken hjälp hon får av de sociala myndigheterna, hur integrerade familjen är i det svenska samhället, bara för att nämna några faktorer som påverkar situationen.
Hur förebygger man då detta? Här tycker jag man kan prata om tre olika nivåer. För det första på allmän samhällsnivå handlar det om att familjerna blir integrerade i det svenska samhället. Hur familjen anpassar sig till det nya landet skiftar från familj till familj, men de familjer som väljer att behålla gamla traditionella patriarkala mönster får det
besvärligare att fungera på det sätt som de gjort tidigare. För det andra på en mer lokal nivå är det viktigt att socialtjänsten arbetar strukturerat och aktivt med att möta
föräldrarna till dessa unga kvinnor. På så sätt kan de öka förståelsen för varandra och man kan kanske undvika eventuella brytningar. För det tredje när det redan är ett faktum att kvinnan inte längre har kontakt med sin familj måste både socialtjänst, boende och eventuell ny socialtjänst tillsammans med kvinnan titta på de möjligheter som finns för henne att aktivera sig socialt och stödja henne i detta kontinuerligt. Boendet som sådant är kvinnorna nöjda med och de får stödsamtal och mycket praktiskt hjälp med att komma ut i det svenska samhället. Min uppfattning är att det brister i den sista länken, när
