1
Fysisk aktivitet på sommarlovet
En kvantitativ studie om hur fysisk aktiva
ungdomar är på sitt sommarlov
John Forsén
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete grundnivå 53:2020
Ämneslärarprogrammet mot gymnasieskolan 2016-2021
Handledare: Karin Söderlund
Examinator: Bengt Larsson
2
Sammanfattning
Syfte & Frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur fysiskt aktiva ungdomar är på sitt sommarlov. Frågeställningarna som ska besvaras är följande:
- Vad gör ungdomar på sitt sommarlov?
- Uppnår ungdomarna i studien WHO´s rekommendationer för daglig fysisk aktivitet? - Vilka faktorer påverkar ungdomars fysiska aktivitet på sommaren?
Metod
Studien består av en kvantitativ metodansats där digitala enkäter har besvarats. Studien utfördes på 104 ungdomar som går i årskurs 7, 8 eller 9. 91 ungdomar har besvarat samtliga frågor i enkäten. Utskicket gjordes via sociala medier via bekanta som i sin tur skickade enkäten vidare till ungdomar.
Resultat
Det ungdomarna gör på sitt sommarlov varierar beroende på om de är fysiskt aktiva eller inte. Studien visar också att ungdomarna inte uppnår WHO:s rekommendationer för fysisk
aktivitet. Vad som påverkar ungdomarnas fysiska aktivitet under sommarlovet beror dels på deltagandet i undervisningen i idrott och hälsa undervisningen och om de har pratat om att vara fysiskt aktiv på sitt sommarlov. Studien uppvisar liknande resultat från tidigare forskning om barn fysiska aktivitet på sommarlovet jämfört med skolterminen. Även motivation, betyg, föräldrar och syskons fysiska aktivitet samt ifall ungdomarna deltar i en idrottsklubb eller inte har en betydelse eller en påverkan.
Slutsats
Slutsatsen i studien är att ungdomar inte uppnår rekommendationerna för daglig fysisk aktivitet under sitt sommarlov. Detta leder till att ungdomarna istället blir stillasittande. Olika faktorer påverkar detta där motivation och mängden fysisk aktivitet hos de vuxna i ens närhet verkar spela in.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning... 5
2. Bakgrund ... 6
2.1 Definition av fysisk aktivitet ... 6
2.2 Rekommendationer av fysisk aktivitet ... 8
2.3 Risker med fysisk aktivitet hos barn och ungdomar ... 9
2.4 Stillasittande beteende. ... 9 2.5 Tidigare forskning ... 9 3. Syfte ... 13 3.1 Frågeställningar ... 13 3.2 Hypotes... 13 4. Metod ... 13 4.1 Urval ... 14 4.2 Datainsamling... 14 4.3 Databearbetning ... 15 4.4 Tillförlitlighetsfrågor ... 15 4.5 Etiska överväganden ... 16 5. Resultat ... 17
5.1 Vad gör ungdomar på sitt sommarlov? ... 17
5.2 Uppnår ungdomarna i studien WHO´s rekommendationer för daglig fysisk aktivitet?. 19 5.3 Vad påverkar ungdomars fysiska aktivitet på sommaren? ... 21
6. Diskussion 6.1. Vad gör ungdomar på sitt sommarlov? ... 24
6.2. Uppnår ungdomarna i studien WHO’S rekommendationer för fysisk aktivitet? ... 26
6.3. Vad påverkar ungdomars fysiska aktivitet på sommaren? ... 27
6.4 Metodkritik ... 31
6.5 Vidare forskning ... 31
6.6 Slutsats ... 31
4 Bilaga 1 Litteratursökning
Bilaga 2 Informationsbrev Bilaga 3 Enkäter
5
1. Inledning
Fysisk aktivitet är någonting som idrottslärare dagligen ställs inför under sina lektioner. Som idrottslärare bör det också skapas ett livslångt intresse för fysisk aktivitet hos eleverna. (Skolverket, 2019) I boken Lärande skola och bildning skrivs att ”det livslånga lärandet motiverar ett lärande som måste följa det ständigt föränderliga samhällets krav på individens förmåga att anpassa sig och lära nytt under hela livet” (Lundgren, Säljö & Liberg, 2010 s. 120). Med det avses att den informella och formella utbildningen måste följa samhällets utveckling. Författarna menar att i dagens samhälle är det en trend att äta hälsosamt och vara fysiskt aktiv. Viktigt blir då att skolan diskuterar sådana saker som är nutida i samhället för att ge eleverna kunskaper om detta så att eleverna kan skapa sig en egen uppfattning om ämnet. Lärare i idrott och hälsa bör diskutera med sina elever om exempelvis fysisk aktivitet och stillasittande. Det livslånga lärandet är en inlärning som inte upphör utan det pågår under hela livet.
Världshälsoorganisationen, WHO (2012) gör vart fjärde år en nationell studie om
hälsobeteenden på skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 blandat flickor och pojkar. I en rapport från 2009/2010 deltog 43 olika länder men bara 39 uppfyllde riktlinjerna. De länder som inte ingick kunde inte säkra finansiering eller lämna in uppgifter i tid. Urvalet bland ungdomarna sker slumpmässigt och ca 1500 skolungdomar deltar från varje land och årskull. I rapporten beskrivs olika hälsobeteenden hos ungdomarna. Rekommendationerna för TV-tittande hos ungdomar är 1–2 timmar om dagen men många ungdomar sitter mer än så. Resultatet visade att 60–64 procent av gruppen 15-åringar i Sverige tittade på tv mer än två timmar om dagen.
I samma rapport från WHO (2012) fick även 15 åriga flickor och pojkar svara på om de hade varit fysisk aktiva 60 minuter eller mer den senaste veckan. Ungdomarna ska ha nått måttlig till hög intensiv fysisk aktivitet. Resultatet visar att pojkar var mer benägna att vara fysiskt aktiva 60 minuter eller mer än vad flickorna var i alla 39 länder som deltog i studien. USA är landet där flest pojkar uppnår daglig fysisk aktivitet med 33 procent jämfört med Italien och Schweiz där 12 procent av pojkarna uppnådde rekommendationerna. Ser man till flickorna uppnådde 20 procent av Grönlands flickor rekommendationerna jämfört med Italiens flickor där 5 procent uppnådde rekommendationerna för fysisk aktivitet. Pojkarna från Sverige som skulle uppskatta deras fysiska aktivitet visade att 13 procent uppnådde rekommendationerna för fysisk aktivitet jämfört med flickornas 9 procent.
6
I en tvärsnittsundersökning mellan 2016 och 2017 deltog 3477 svenska elever mellan 11–12 år, 14–15 år och 17–18 år från 131 skolor. Stillasittande tid och fysisk aktivitet mättes objektivt med accelerometer under sju dagar i sträck. Resultatet från studien visade att 23 procent av flickorna och 43 procent av pojkarna uppnådde rekommendationerna för 60 minuters daglig måttlig till kraftig fysisk aktivitet (Nyberg et al., 2020).
Att variera sin undervisning och erbjuda olika typer av fysisk aktivitet skulle kunna leda till att ungdomarna hittar en aktivitet som passar dem och ökar deras intresse för fysisk aktivitet. Ju större variation som läraren kan erbjuda desto större chans finns det att eleverna hittar en eller flera fysiska aktiviteter som de skulle kunna utföra utanför skolan. Idrott och hälsa är ett obligatoriskt ämne i skolan där eleverna ska vara fysiskt aktiva samt inhämta kunskaper i ämnet. Från och med år 2019 har idrott och hälsa fått 100 utökade undervisningstimmar. De utökade timmarna fördelades till mellanstadiet och högstadiet. 20 timmar gick till
mellanstadiet och 80 timmar gick till högstadiet (Skolverket, 2020). Utbildningsminister Gustav Fridolin (Regeringskansliet, 2018) pratar om vikten av att röra på sig men också förståelsen för vad som skapar hälsa och att bättre lära känna sin kropp skulle kunna leda till att barn och ungdomar når kraven i ämnet idrott och hälsa men också i övriga skolämnen. Under skolterminerna kommer nu eleverna få tillgång till mer fysisk aktivitet och inhämtandet av kunskap i ämnet idrott och hälsa. Då det är ett obligatoriskt ämne kommer barn och
ungdomar delta i idrottsundervisningen flera gånger i veckan. Syftet med den här studien är att undersöka hur fysisk aktiva ungdomar är på sitt sommarlov.
2. Bakgrund
För att skapa en förståelse och komma in mer på djupet behöver begreppet fysisk aktivitet definieras. Hagströmer et al’s (2016) definition av fysisk aktivitet är den som kommer att användas när fysisk aktivitet beskrivs i denna studie.
2.1 Definition av fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet beskrivs som ett komplext begrepp. Definitionen rent fysiologiskt innebär all
kroppslig rörelse som ökar energiförbrukningen förutom den energiförbrukning vi har i vila. Fysisk aktivitet kan äga rum under organiserad träning, i hemmet, under transporter, på arbetet och på fritiden. Ett vanligt begrepp som vi använder oss av i Sverige när man vill
7
beskriva fysisk inaktivitet är stillasittande. Ser man till en vanlig dag bland oss människor varieras både fysisk aktivitet och fysisk inaktivitet. Vi är fysiskt inaktiva när vi står, ligger och sitter. Den fysiska aktiviteten varierar också och kan variera från låg till hög grad av intensitet (Hagströmer et al, 2016).
För att komma in djupare på innebörden av fysisk aktivitet och vad det innebär kommer det här definieras två olika typer av fysisk aktivitet. Konditionsträning, som också kallas för aerob fysisk aktivitet, och styrketräning som också kan förknippas med muskelstärkande fysisk aktivitet.
Aerob fysisk aktivitet skulle kunna utföras för olika syften och för varierande fysiologiska effekter. Uppdelningen sker antingen centralt och då pratar man om blod, hjärta och lungor. Syreupptagningsförmågan mäts i form av VO2 max vilket är kroppens maximala förmåga att ta upp, transportera och förbruka syrgas (syre) vid arbete med stora muskelgrupper, till exempel löpning eller cykling. Det lokala innefattar den muskulära förmågan. En högre intensitet krävs för att få centrala effekter än för lokala (Hagströmer et al, 2016).
Muskelstärkande fysisk aktivitet står för uthållighet, styrka och explosivitet och kan också delas upp mellan maximal kraft och dos. Styrka innebär en hög intensitet och övningarna bör läggas på en nivå där individen klarar av att arbeta högintensivt och ha en bibehållen god kontroll. Explosivitet handlar om förmågan till kraftutveckling per tidsenhet, ett resultat av kraft/styrka och hastighet. Uthållighet är en blandning av uthållighet och styrka. Uthållighet definieras som kapaciteten att utföra många repetitioner av ett bestämt motstånd under en längre tidsperiod (Hagströmer et al, 2016).
Nedan delas intensiteten på den fysiska aktiviteten upp efter vilken maxpuls man har. När man ökar intensiteten på sin fysiska aktivitet ökar också hjärtfrekvensen. Ju mer intensiv den fysiska aktiviteten är desto närmare är man att nå sitt maximala värde. Den maximala
hjärtfrekvensen är det högsta hjärtfrekvensvärdet som uppnås i en fullständig ansträngning. När maxpulsen är bestämd är den ett relativt tillförlitligt värde som förblir konstant från dag till dag. Detta är inte lätt att utföra då många människor har svårt att ta ut sig maximalt för att kunna få veta sin maxpuls. Dock ändras detta värde något från år till år på grund av att vi blir äldre. Maxpulsen uppskattas därför ofta baserat på ålder eftersom maxpuls uppvisar en svag men jämn nedgång med ungefär ett slag per år från 10 till 15 års ålder. Genom att subtrahera
8
en ålder från 220 slag/minut ger en rimlig uppskattning av den förutsagda maxpulsen. Dock är detta bara en uppskattning. De individuella värdena varierar avsevärt från detta medelvärde (Kenney, Costill & Wilmore, 2012).
Tabell 1.
Framställning av olika intensitetsnivåer med hänsyn till relativa mått.
Intensitetsnivåer Relativ intensitet
Mycket låg intensitet <40% maxpuls
Låg intensitet 40–59% maxpuls
Måttlig intensitet 60–74% maxpuls
Hög intensitet 75–94% maxpuls
Mycket hög intensitet > 95% maxpuls
(Hagströmer et al, 2016)
2.2 Rekommendationer av fysisk aktivitet
Barn och ungdomar mellan 6–17 år rekommenderas minst 60 minuters fysisk aktivitet dagligen. Den fysiska aktiviteten bör vara av aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög. En viss ökning av puls och andning ger måttlig intensitet medan hög intensitet ger en
avsevärd ökning av andning och puls. Den höga intensiteten av aerob fysisk aktivitet bör utföras minst tre gånger i veckan. Något som också bör ingå minst tre gånger i veckan för barn och ungdomar är skelettstärkande och muskelstärkande aktiviteter som involverar till exempel hopp, lek och löpning. Ungdomar och barn med funktionsnedsättning eller
sjukdomstillstånd som inte kommer upp i rekommendationerna bör istället vara så aktiva som deras tillstånd tillåter. Det är viktigt att ge individuella råd för lämplig regelbunden fysisk aktivitet. Detta görs i samråd med läkare, sjuksköterska eller fysioterapeut. (Berg & Ekblom, 2016).
WHO (2012) uppger precis som Berg och Ekblom (2016) att rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet för barn och ungdomar bör vara minst 60 minuter varje dag och måttlig till
9
hög intensitet på aktiviteten. Om mängden fysisk aktivitet är mer än 60 minuter varje dag kommer individen gynnas av en rad olika hälsoeffekter. WHO (2012) skriver också att den fysiska aktiviteten inte behöver ske på en och samma gång utan kan spridas ut på hela dagen, exempelvis 2 x 30 minuter.
2.3 Risker med fysisk aktivitet hos barn och ungdomar
Berg och Ekblom (2016) skriver att positiva effekter av fysisk aktivitet uppnås vid mindre mängd och lägre intensitet än upprepad idrottsträning med hög intensitet. Om man vill uppnå positiva effekter av fysisk aktivitet och avstå från överträning och skador krävs adekvat återhämtning och lämpligt energi- och näringsintag. År 2007 till 2009 skadades 60 000 ungdomar och barn i samband med idrottsutövning. Skadorna inträffade till största delen på fritiden men en femtedel skedde under skoltid. Därför behöver den fysiska aktiviteten vara upplagd på ett sätt som minimerar skaderisken. Kunskaperna som finns behöver spridas till ungdomar och barn samt till alla som tränar dem – både föräldrar, idrottsklubbar och skola. Dock behövs det mer kunskaper inom området (Berg & Ekblom, 2016).
2.4 Stillasittande beteende
Oavsett socioekonomisk och etnisk bakgrund, kön eller ålder är fysisk aktivitet en effektiv förebyggande åtgärd för olika hälsoriskfaktorer. Trots alla hälsofördelar med att vara fysisk aktiv blir människan mer och mer stillasittande. En kanadensisk hälsomåttundersökning pekar på att endast 7 procent av barn och ungdomar är fysiskt aktiva 60 minuter med måttlig till hög intensitet per dag. Barn och ungdomar tillbringar huvuddelen av sin tid åt stillasittande
aktiviteter som att titta på tv eller spela tv-/datorspel. Enligt den kanadensiska undersökningen är barn och ungdomar stillasittande genomsnitt 8,6 timmar under deras vakna tid. För stora doser av stillasittande beteenden kan leda till ökad risk för hjärtproblem och olika
psykologiska och fysiologiska problem (Tremblay et al., 2011).
2.5 Tidigare forskning
Fu et. al (2017) utförde en studie som hade i syfte att undersöka effekterna av ett 12 veckors sommarlov med skolrelaterad fysisk aktivitet. Precis som Berg och Ekblom (2016) och WHO (2012) skriver även dessa författare att daglig rekommendation för fysisk aktivitet ska vara minst 60 minuter varje dag med måttlig till hög intensitet. Institute of Medicine (2013) rekommenderar att minst 30 minuter av den dagliga fysiska aktiviteten ska uppnås under skoltimmarna. Dock kan detta bli en utmaning då barnen till största delen sitter stilla under
10
skoltimmarna och därför inte uppnår måttlig till hög intensitet varje dag. I Fu et al. (2017) studie deltog tre skolor under tre år med 1233 elever i USA vilka skulle genomgå ett Comprehensive School Physical Activity Programming (CSPAP) som ska underlätta
uppnåendet av måttlig till hög intensitet av fysisk aktivitet under skoldagen. Elevernas fysiska aktivitet mättes med hjälp av en pedometer/stegmätare som eleverna bar under en skolvecka. Eleverna testades i slutet av vårterminen och början av höstterminen. Man mätte elevernas BMI, kondition samt antal steg under sin skoldag. Efter sommarlovet visade testerna en statistisk signifikant skillnad i antalet steg som hade minskat från 4929 steg på våren till 4445 på hösten. Deras kondition var också sämre efter sommarlovet. Något som inte förändrades var elevernas BMI. Sammanfattningsvis skriver författarna att även om CSPAP visar fördelar för att förbättra elevernas hälsa sätter ändå sommarlovet stopp för långsiktiga effekter om barnen inte är tillräckligt fysiskt aktiva.
Brusseau och Burns (2018) gjorde en liknande studie som Fu et al. (2017) genomförde. Syftet med denna studie var att undersöka effekterna av ett sommaruppehåll på konditionen och kroppssammansättningen hos grundskolebarn. Författarna skriver att fördelarna med fysisk aktivitet är många men att många barn inte uppnår WHO’s rekommendationer av daglig fysisk aktivitet. Även här rekommenderas CSPAP för att barn ska vara mer aktiva i skolan. Undersökningen pågick under tre år och startades 2014 på hösten och avslutades 2017 på våren. I studien deltog 404 barn från tre låginkomstskolor i USA. Barnens BMI mättes och deras kondition. Resultatet från studien visar att elevernas BMI är lägre från höst till vår och högre från vår till höst när sommarlovet infaller. Konditionen visar sig också vara bättre hos eleverna på vårterminen innan eleverna ska gå på sommarlov. Sammanfattningsvis skriver författarna att under skolterminerna förbättras elevernas hälsa och fysiska aktivitet men att förbättringarna förloras snabbt när barnen går på sommarlov och inte uppnår
rekommendationerna för fysisk aktivitet. De beskriver att ytterligare ansträngningar krävs för att begränsa övervikt under sommarmånaderna.
Ytterligare en studie om sommarlovsuppehåll och dess konsekvenser på hälsan har
genomförts av Brazendale et al. (2017). De skriver att alla förbättringar barn och ungdomar gör under skolterminerna går förlorade när de går på sommarlov. När barn återvänder till skolan efter sommarlovet har de ökat i vikt jämfört med innan de gick på sommarlov. I artikeln skrivs det om Structured Days Hypothesis (SDH) som bygger på en strukturerad skoldag och definieras som en segmenterad och vuxenövervakad obligatorisk miljö. Rutiner
11
eller struktur är varken en ny upplevelse eller ett nytt koncept för barn och ungdomar
eftersom de dagligen ställs inför detta under större delen av kalenderåret. I hemmiljön under sommaren finns det mindre struktur, rutin och/ eller reglering och mer självständighet för barn. Detta medför mer tid som kan fyllas med mindre hälsofrämjande aktiviteter som exempelvis längre perioder av skärmtid, stillasittande eller frihet att välja när samt vad och hur mycket att dricka och äta. Under mindre strukturerade miljöer kan ogynnsamma aktiviteter utesluta gynnsamma aktiviteter. Barn väljer i större utsträckning stillasittande aktiviteter före fysisk aktivitet och kombinationen snacks medan de tittar på tv (Brazendale et al., 2017).
Det blir därför viktigt att förstå hur sommardagar skiljer sig från de dagar när barnen går i skolan. Jämför man en skoldag med en sommarlovsdag finns det skillnader. När barnet är i skolan finns en strukturerad och en konsekvent miljö samt obligatoriska moment. Barnen är dessutom övervakade av vuxna under skoldagen. Jämför man med sommarlovsdagar är de dagarna mindre formellt strukturerade och det finns en hög grad av öppenhet. Här finns flera val för barnen i sin hemmamiljö som både kan påverka de sociala och fysiska aspekterna. Det finns till och med likheter mellan sommarlovet och helger, trots att helgerna är mycket kortare än vad sommarlovet är. På helgerna finns det inte lika mycket obligatoriska och segmenterade moment. Författarna avslutar med “Sommaren är helt klart den kritiska perioden där åtgärder för att förebygga fetma behöver fokuseras”. (Brazendale et al., 2017)
En studie gjord av Ortega et al. (2013) studerade förändringar i objektivt uppmätt moderate-to-vigorous physical activity (MVPA) som på svenska förknippas med måttlig till hög intensitet och stillasittande tid från barn till ungdom och från tonår till vuxen ålder. I studien deltog 1800 svenska och estniska barn i åldrarna 9 till 15, och de ombads att delta i en andra undersökning 6 respektive 9–10 år senare. Resultaten i studien visar på att MVPA minskade från barndom till tonåren och även från tonåren till vuxen ålder medan den stillasittande tiden ökade. Förändringarna i stillasittande tid och MVPA var större på svenska än hos estniska deltagare och hos pojkar än hos flickor. Den ökade stillasittande tiden och minskningen av MVPA från barndom till ungdom ses som oroväckande och kan utveckla fetma och andra kroniska sjukdomar senare i livet.
Janssen och LeBlanc (2010) har utfört en systematisk granskning av studier som undersöker sambandet mellan fysisk aktivitet, hälsa och kondition hos barn och ungdomar. De har bland
12
annat sett från studier som visar att pulshöjande träning regelbundet under och efter
puberteten förbättrar konditionen vilket betyder att den maximala syreupptagningsförmågan ökar. I studien fann man också att konditionsträning tycks ge bäst effekt för att sänka blodtrycket och blodfetter. Dock behövs mer forskning för att veta exakt intensitet och mängd. Fysisk aktivitet har man också sett ge bra effekter mot fetma och övervikt. Personer med övervikt och fetma som hade en träningsmängd på 2 till 3,5 timme per vecka visade positiva resultat på sitt BMI och totala fett. Bentäthet påverkas också positivt av fysisk aktivitet. De träningsprogrammen som utfördes var allt från 3–60 minuter två till tre dagar i veckan mellan några månader till två år och träningsprogrammen bestod av anaerob aktivitet från måttlig till hög intensitet. Resultaten visar att så lite som 10 minuter av måttlig till hög intensitet som utfördes 2 till 3 dagar i veckan kan ge en liten effekt på bentätheten. Fysisk aktivitet har också en positiv påverkan på depression. Måttlig till hög intensitet med 60–90 minuter per vecka i 8–12 veckor har gett positiva resultat även om effekterna var små (Janssen & LeBlanc, 2010).
Nilsson et al (2009) utförde en studie där syftet var att undersöka sambandet mellan
transportmedel till skolan, utomhuslek efter skolan, deltagande i träning i olika idrottsklubbar och TV-tittande med objektivt bedömt fysisk aktivitet och stillasittande beteende hos barn och ungdomar. I studien deltog 9- och 15-åriga barn från Portugal, Norge och Estland. Totalt antal deltagare var 1327 barn och ungdomar. Resultatet visade att hos 9-åringarna var
utomhusleken efter skolan förknippat med högst MVPA medan MVPA hos 15-åringarna var högst vid deltagandet i någon idrottsklubb. Resultatet visar också att 21 procent av 15-åringarna tittade mer än tre timmar på TV jämfört med 16 procent hos 9-15-åringarna.
Författarna menar att det eventuellt finns en övergång från ostrukturerade lekaktiviteter till mindre intensiva sysselsättningar under fritiden och att det sannolikt kommer göra
idrottsklubbens deltagande till en viktigare bidragande faktor till den dagliga tiden i MVPA med den ökande åldern. Trots att ingen signifikant betydelse av deltagande i idrottsklubbar på tiden i MVPA i den yngre åldersgruppen i studien fanns, kan deltagandet i organiserad idrott motiveras eftersom det kan bidra till att upprätta hälsosamma livsstilsvanor som kvarstår i äldre åldrar. Med tanke på att deltagandet i oorganiserade utomhuslekar minskar med åldern blir därför skolundervisningen ännu viktigare för att främja en fysisk aktiv livsstil bland äldre barn som inte deltar i organiserad idrott under fritiden.
13
samma grupp människor från 15 till 47 års ålder. Han såg i studien att motionsövningar är relaterade till levnadsvillkor och social position. De som var högutbildade var dubbelt så många motionsutövare jämfört med lågutbildade. Detta skulle kunna bero på att högutbildade genom sina studier förvärvat bättre kunskaper och större insikter i att fysisk aktivitet är bra för hälsan. Något som också nämns är att idrottsutövningen under ungdomsåren var lågt relaterat till senare motionsvanor som vuxen, dock framkommer det att inställningen och betyget i idrott hade höga samband med senare motionsvanor. Utav de som hade lägsta betyget 1 var det mindre än 20 procent som var fysisk aktiva 33 år senare. Utav de som hade högsta betyget 5 var istället 60 procent fysisk aktiva 33 år senare.
3. Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur fysiskt aktiva ungdomar är på sitt sommarlov.
3.1 Frågeställningar
- Vad gör ungdomar på sitt sommarlov?
- Uppnår ungdomarna i studien WHO´s rekommendationer för daglig fysisk aktivitet?
- Vad påverkar ungdomars fysiska aktivitet på sommaren?
3.2 Hypotes
Ungdomar rör på sig mer på sitt sommarlov än under skolterminerna och uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet.
4. Metod
Denna studie är av kvantitativ karaktär och avser att ge en översiktlig bild av ungdomars idrottande på sommarlovet. Studien handlar om hur fysiskt aktiva ungdomar är på sitt sommarlov. Insamlingen av data har skett med hjälp av en digital enkät, se bilaga 3.
14
4.1 Urval
Urvalsgruppen bestod av ungdomar som går i årskurs 7, 8 eller 9. Ungdomar som går i högstadiet har friare tyglar och har lättare än yngre barn att styra över sin egen tid. Eftersom antalet deltagare som besvarar enkäten bör vara högt anpassades enkäten till en digital variant för att nå ungdomarna på ett effektivt sätt. Ungdomarna har sommarlov och det är också svårare att nå dem då. Rekryteringsprocessen skedde via sociala medier. Den färdiga enkäten skickades via vänner och bekanta på sociala medier där de vidarebefordrade enkäten till ungdomar i deras bekantskapskrets. Ungdomarna har även fått vidarebefordra enkäten till sina klasskamrater och kompisar.
4.2 Datainsamling
Enkäten gjordes digitalt på nätet från hemsidan webbenkater.com med 22 frågor. Enkäten (bilaga 3) har bara kunnat besvaras en gång. Innan ungdomarna skulle besvara frågorna inleddes förstasidan med att förklara syftet med studien. I informationsbrevet informeras ungdomarna att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att när som helst avbryta sin
medverkan. Patel och Davidsson (2011) skriver att när en enkät ska utformas är det viktigt att syftet med studien kommer fram så att individen förstår varför hen ska delta i studien. Det är av stor vikt att deltagarna är medvetna om enkätens anonymitet där varken namn, nummer eller annan möjlighet till identifiering finns. I denna enkät kommer deltagarna att vara anonyma och inga svar kan härledas till en specifik person utan all redovisning sker på gruppnivå. Enkäten har också tagit hänsyn till vad Vetenskapsrådet (2002) skriver om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan samt att de kommer att vara anonyma. All data försvaras i en dator sparad i en pdf-fil. Den enda som har tillgång till all data är jag som skribent.
När enkäten var färdigutformad genomfördes en pilotstudie på två ungdomar som motsvarade samma ålder som den aktuella målgruppen, detta för att samla information eller för att testa ett visst upplägg ifall justeringar behövde göras innan den riktiga studien. Inga åtgärder behövde vidtas då ungdomarna ansåg att enkäten var begriplig för dem.
Enkäten bestod av 22 frågor som hade både fasta och öppna svarsalternativ där ungdomarna får svara fritt. Inledningsvis ställdes neutrala frågor som ger bakgrundsvariabler om personen
15
för att sedan gå in på frågor som rör fysisk aktivitet. Enkäten avslutas också på ett neutralt sätt där ungdomarna fick utrymme för kommentarer ifall de ville nämna någonting som inte blivit nämnt tidigare och som var av relevans för studien (Patel & Davidsson, 2011).
I enkätundersökningen deltog 104 ungdomar, 37 pojkar och 67 flickor. 74 av deltagarna gick i årskurs 9, 22 i årskurs 8 och åtta deltagare gick i årskurs 7. Eftersom deltagandet var frivilligt och deltagarna anonyma har vissa ungdomar valt eller missat att inte svarat på alla frågor. Det interna bortfallet är 13 enkäter, dock kommer deras svar redovisas ändå trots att de inte har slutfört hela enkäten. Trots att 13 elever inte besvarat majoriteten av frågor har deras resultat inkluderats i studien. Vid varje resultatdel redovisas hur många ungdomar som har svarat på just den frågan.
Språket i enkäten har anpassats till målgruppen i syfte att de lättare ska förstå innebörden av frågorna. Då enkäten skickats digitalt till ungdomar i min bekantskapskrets har jag inte haft vetskap om hur språkskickliga ungdomarna har varit och behövde därför anpassa språket för att göra det så enkelt som möjligt för ungdomarna.
4.3 Databearbetning
Datamaterialet samlades in via enkäterna som fanns på den digitala plattformen
webbenkater.se. När enkäterna var gjorda användes Excel för att sammanställa och analysera datan.
4.4 Tillförlitlighetsfrågor
Vid utförandet av enkätundersökning är det i förväg svårt att kontrollera tillförlitligheten. Det man får göra är att förvissa sig om att personerna som deltar uppfattar den som det är tänkt (Patel & Davidsson, 2011). För att säkerställa frågornas formulering och språk testades enkäten på 2 ungdomar som gick i årskurs 9 och de upplevde frågorna som begripliga. En pilotstudie används ifall en teknik behöver prövas för att samla information eller för att testa ett visst upplägg (Patel & Davidsson, 2011). Författarna skriver att en pilotstudie genomförs på en grupp som i väsentligt avseende liknar den egentliga undersökningsgruppen. Denna studie har en relativ hög reliabilitet då det finns en enkät som kan användas. Att hitta och göra samma urval kan bli svårt på grund av att enkäterna har skickats ut via sociala medier.
16
Reliabiliteten skulle eventuellt ha kunnat bli större om jag själv hade haft kontroll på vilka enkäterna skickades till och hur många pojkar och flickor som skulle kunna ha deltagit i studien.
Gällande validiteten finns svar i enkäten som kan tolkas som att vissa ungdomar inte förstått frågan. Svaren skulle eventuellt kunna ha sett annorlunda ut om frågorna ställts på plats tillsammans med ungdomarna. Då hade de lättare kunnat ställa frågor om sådant som de uppfattade som otydligt.
4.5 Etiska överväganden
Studien har tagit hänsyn till Vetenskapsrådet (2002) fyra huvudkrav. Informationskravet ger undersökningsdeltagarna information om studiens syfte och hur den ska genomföras. Detta genomfördes i samband med ett informationstycke innan enkäterna skulle besvaras (se bilaga 2). Samtyckeskravet ger undersökningsdeltagarna rätt att själva avgöra över sin medverkan i studien, vilket de informerades om i början av enkäten. Konfidentialitetskravet tar hänsyn till uppgifterna om deltagarna och ska behandlas konfidentiellt. Personuppgifterna skall bevaras på ett sätt att obehöriga inte kan ta del av materialet. Nyttjandekravet handlar om att
uppgifterna som är insamlade från deltagarna endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2002).
I enkätens informationsbrev informeras ungdomarna om syftet med studien och att personerna i undersökningen är anonyma samt att den är frivillig och att man när som helst har rätt att avsluta sin medverkan. 74 som svarat är över 15 år och 30 personer är under 15 år. Om en person är under 15 år måste ett godkännande från vårdnadshavare finnas för att ungdomen ska få delta. Dock behövs inte vårdnadshavares godkännande ifall studien inte är av etisk känslig karaktär (Vetenskapsrådet 2002). Studien anses inte vara av etisk känslig karaktär då svaren inte går att koppla till en specifik person och personuppgifter har inte heller samlats in.
På grund av rådande situation och pandemi har det varit svårt att träffa ungdomarna fysiskt. En annan svårighet som har behövts tagit hänsyn till är att ungdomarna har sommarlov och det har varit svårt att få tag på ungdomar inom olika verksamheter så som skolor, fritidsgårdar och idrottsföreningar. Därför skapades en digital enkätundersökning för att lättare nå ut till målgruppen.
17
För att försöka nå så många ungdomar som möjligt delades enkäten via sociala media i min bekantskapskrets vilka sedan har skickat enkäten vidare till ungdomar som tillhör
målgruppen. Det som har varit svårt med detta är att veta hur många enkäter som har skickats till ungdomar och därav veta hur många som fått enkäten men inte velat svara på den.
5. Resultat
I följande avsnitt kommer studiens resultat att redovisas utifrån strukturen från enkätfrågorna och svaren. De resultat som lyfts ut presenteras nedan och diskuteras senare under
diskussionsdelen.
5.1 Vad gör ungdomar på sitt sommarlov?
I tabell 2 besvarar 99 ungdomar frågan vilka fysiska aktiviteter de brukar göra på sitt sommarlov. Tabell 2 är en sammanställning av de fysiska aktiviteterna ungdomarna gör. Svaret kan innefatta en eller flera aktiviteter.
Tabell 2.
Fysiska aktiviteter ungdomar utför på sommaren. Antal. N=99
Antal Konditionsträning/Springa/Jogga 43 Styrketräning/Gym 36 Simma/Bada 32 Promenader 32 Cykla 31 Fotboll 31 Tennis/Gymnastik/Segling/Ridning/Studsmatta/Vollyboll 12 Innebandy/Basket 8 Hockey/Padel/Thaiboxning/Paddla kanot/Dansa/Handboll/Leka i parken/Orientera 8 Golf 6
18
på sitt sommarlov. Resultatet visar ett tiotal olika fysiska aktiviteter där konditionsträning och styrketräning är de mest frekventa.
I studien tillfrågades även vad ungdomarna gör när de inte är fysiskt aktiva. Tabell 3 redovisar 92 svar som visar vad ungdomarna gör när de inte är fysiskt aktiva. Svaren från ungdomarna kan innefatta flera svar.
Tabell 3
Aktiviteter ungdomar gör när de inte är fysiskt aktiva. Antal. N=99
Aktiviteter Antal
Hänger med kompisar 49
Vilar/Chillar 28 Spelar data/tv-spel 24 Dator/Telefon/Sociala medier 19 Tittar på tv/film/serie 19 Solar 8 Baka/äta godis/glass 6
Är hemma/Spelar kort och spel/Stan 6 Åker buss/Åker bil/Målar/Festar/Spelar
gitarr
5
Läser 3
Även här finns en variation bland ungdomarna vad de gör när de inte är fysiskt aktiva.
Det är av intresse att veta om det finns saker som hindrar ungdomarna att inte vara mer fysiskt aktiva än vad de är. 92 ungdomar besvarar frågan varav 62 av dessa svarar att det inte finns något som gör att de inte är mer fysiskt aktiva. Samtidigt svarar 19 ungdomar att det finns något som gör att de inte är mer fysiskt aktiva, men uppger ingen orsak. 29 ungdomar svarar alternativet annat och ger förklaringar till varför de inte är mer aktiva än vad de är.
Förklaringarna till varför ungdomarna inte är mer aktiva varierar och det finns vissa orsaker som sticker ut. Några ungdomar svarar att TV-tittande eller TV/datorspel är en orsak och
19
tillägger att det är ”Roligt att spela datorspel”. Sociala medier är en annan anledning till varför de inte är mer fysiskt aktiva. En ungdom skriver ”Instagram och snapchat. Jag är rädd
att missa saker om jag inte håller på med telefonen ofta”. Prestationsförmågan genomsyrar
vissa svar och ungdomarna varierar sina svar med allt från att man inte orkar, är lat eller trött till att de har brist på inspiration. Två ungdomar skriver ”Jag tycker inte att det är kul” och en annan ungdom skriver ”Jag orkar verkligen inte ta tag i det eftersom att jag inte hittar någon
sport, får ingen pepp och hittar ingen att träna med” och en ytterligare skriver att ”Alla månader förutom på sommarlovet är så intensiva. Så skönt med mindre träning vill vila då övriga året är intensivt”. Sjukdom/skador är en annan anledning som gör att ungdomar inte
rör på sig mer. En medverkande har problem med andningen, skadat ledband och
överansträngda vader. En ungdom skriver ”Tränade mycket förut men fick körtelfeber i 4
veckor och sen kom en pandemi som stängde alla gym. I takt med att min fysiska förmåga försämrades pga detta försämrades även min motivation och jag slutade träna helt i ca 15 veckor”. Inom den sista kategorin övrigt finns det blandade citat från ungdomar varför de inte
är mer fysiskt aktiva än vad de är: ”Att fotbollen har sommaruppehåll”, “En skadad kompis”,
”Behöver skjuts till golfbanan”, ”Går inte på någon aktivitet” och “Inte tillgång till gym”.
5.2 Uppnår ungdomarna i studien WHO´s rekommendationer för
daglig fysisk aktivitet?
I figur 1 tillfrågades ungdomarna hur många minuter de uppskattar sig vara fysiskt aktiva varje dag.
20
Figur 1 - Fysisk aktivitet varje dag. Flickor och pojkar. Procent. N=104
Figur 1 visar 104 svar hur många minuter ungdomar själva uppskattar att de är fysiskt aktiva varje dag. 52 procent av ungdomarna uppnår inte WHO:s rekommenderade dagliga nivån av fysisk aktivitet som är 60 minuter eller mer.
I figur 2 ska eleverna uppskatta hur många minuter de tror att man ska vara fysiskt aktiv enligt WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet.
21
Figur 2 - Hur ofta eleverna tror att man ska vara fysiskt aktiv. Flickor och pojkar. Procent. N=100
Figur 2 visar att 7 procent av ungdomarna tror att man ska vara fysiskt aktiv mellan 0–30 minuter. 30 procent tror att man ska vara fysiskt aktiv 60 minuter eller mer. 63 procent av ungdomarna tror att man ska vara fysiskt aktiv mellan 30 till 60 minuter varje dag.
5.3 Vad påverkar ungdomars fysiska aktivitet på sommaren?
I studien tillfrågades ungdomarna ifall de deltar i undervisningen i idrott och hälsa i skolan. Resultatet visar att 98 av de 102 ungdomarna deltar i undervisningen medan fyra inte gör det.
Av 100 svar menar 60 av ungdomarna att de inte har pratat på idrottslektionerna om att vara fysiskt aktiv under sommaren. 23 svarar att de har gjort det lite grann. 8 ungdomar svarar att de har gjort det ganska mycket och 9 svarar att det har gjort det mycket.
92 ungdomar svarar på frågan varför är du fysiskt aktiv under sommaren. 68 av dessa svarar att de är fysiskt aktiva för att de vill. 29 ungdomar svarar att deras fysiska aktivitet består antingen av träning, tävling eller match. Åtta svarar att föräldrarna säger till dem att de ska
22
vara fysiskt aktiva. 16 har svarat med olika kommentarer:
”Försäsong”, ”Fått sommarprogram av lagen” ”Jag mår bra av det”
”Tar till sig och från kompisar” ”För att förebygga skador mot mitt knä”
”Utseende av kroppen + jag känner att jag får energi och mår bra av de efteråt”
”För att jag bor ute på landet så det finns inte så mycket mer att göra än att promenera, cykla och sånt”
”Jag vill vara i form till hösten då serien sätter igång, i september har jag även en cup att spela”
”Tycker det är kul och jag vill hålla mig i form”
Figur 3 visar elevernas betyg i ämnet idrott och hälsa. Betygsskalan går från A till F där A är högsta betyg, E är godkänt och F är icke-godkänt.
Figur 3 - Betyg i ämnet idrott och hälsa. Flickor och pojkar. Procent. N=100
23
Figur 3 visar att 90 procent har de högre betygen A, B och C och 10 procent har de lägre betygen D, E och F i idrott och hälsa. Vidare undersöks varje individ för att se om de med betyget A rör på sig mer än vad personerna med betyget E och F gör. Av de 37 ungdomarna som har betyget A är det 22 som rör på sig 60 minuter eller mer och uppnår WHO’s dagliga rekommendation för fysisk aktivitet, medan sju av dem är fysiskt aktiva 45–60 minuter; sex är aktiva 30–45 min och endast två är aktiva 15–30 minuter.
Bland ungdomarna som har betyget E i idrott och hälsa uppger en elev att den rör på sig 60 minuter eller mer per dag. Två uppger att de är fysiskt aktiva 45–60 minuter per dag och den sista eleven med betyget E är fysiskt aktiv 30–45 min per dag. En person i studien har betyget F i idrott och hälsa och är fysiskt aktiv 15–30 minuter varje dag. Eleven deltar inte i
undervisningen för att det är tråkigt. Eleven rör på sig mer på sitt sommarlov än under
skolterminen och uppger att hen cyklar eller går promenader på sitt sommarlov. Anledningen till att ungdomen inte är mer fysiskt aktiv är på grund av att hen inte har tillgång till något gym. Eleven förklarar att hen är fysiskt aktiv under sommaren är för att ungdomen vill det.
Ungdomarna tillfrågades om de rör sig mer under sitt sommarlov än under skolterminen. Resultatet av 99 svar visar att 49 ungdomar rör sig mer under skolterminen medan 30 rör på sig mer på sitt sommarlov. 20 ungdomar svarade att de inte visste.
Av 91 svar från undersökningen visar 65 ungdomar att deras föräldrar är fysiskt aktiva under sommaren och 64 svarar även att deras syskon är det.
De som har aktiva familjemedlemmar är också själva aktiva under sommaren. Tabell 6 visar hur mycket ungdomar rör på sig trots att de har föräldrar eller syskon som inte är fysiskt aktiva.
Tabell 4
Ungdomars fysiska aktivitet och föräldrarna som inte är fysiskt aktiva
Hur många minuter ungdomen är fysiskt aktiv dagligen
Ungdomar vars föräldrar inte är fysiskt aktiva
0–15 1
15–30 3
30–45 4
24
60 minuter eller mer 11
Tabell 5
Ungdomars fysiska aktivitet och syskonen som inte är fysiskt aktiva
Hur många minuter ungdomen är fysiskt aktiv dagligen
Ungdomar vars syskon inte är fysiskt aktiva
0–15 2
15–30 4
30–45 6
45–60 5
60 minuter eller mer 10
Tabell 6 visar om ungdomarna är med i en idrottsklubb eller inte. 99 ungdomar svarade på frågan om de var med i någon idrottsförening. De ungdomar som är med i en förening
frågades vilken typ av förening de är aktiva inom. Resultatet visar att ungdomarna är med i 12 olika typer av idrottsklubbar. Dessa är ishockey, fotboll, orientering, innebandy, tennis, handboll, friidrott, ridning, dans, golf, segling och gymnastik.
Tabell 6
Ungdomars dagliga fysiska aktivitet och deltagandet i någon idrottsklubb eller inte.
Resultatet i Tabell 6 visar att de som är med i en idrottsförening lättare uppnår
rekommendationerna för fysisk aktivitet jämfört med de som inte är med i någon idrottsklubb.
6. Diskussion
Huvudfynden från studien är att ungdomarna inte uppnår rekommendationer för daglig fysisk aktivitet och att det finns en stor spridning på vad ungdomar gör på sitt sommarlov beroende
Är med i någon idrottsklubb Är inte med i någon idrottsklubb
0–15 minuter / 1 stycken 0–15 minuter / 1 stycken 15–30 minuter / 0 stycken 15–30 minuter / 10 stycken 30–45 minuter / 8 stycken 30–45 minuter / 6 stycken 45–60 minuter / 19 stycken 45–60 minuter / 8 stycken 60 minuter eller mer / 39 stycken 60 minuter eller mer / 7 stycken
25
på om de är fysiskt aktiva eller inte. I studien framkommer också att en rad olika faktorer som spelar in varför ungdomar väljer att vara fysiskt aktiva eller inte.
6.1. Vad gör ungdomar på sitt sommarlov?
Fysisk aktivitet på sommarlovet är något som varierar bland ungdomar och vissa är mer aktiva än andra. Vad ungdomarna gör på sitt sommarlov varierar beroende på om de är fysiskt aktiva eller om de är inaktiva. När ungdomarna är fysiskt aktiva finns det en rad olika
aktiviteter som utförs. Den fysiska aktivitet som flest ungdomar utför är någon form av konditionsträning. I toppen kommer också styrketräning, bada/simma, promenader, cykla samt fotboll. Detta visar på en stor spridning av fysiska aktiviteter som ungdomar gör på sitt sommarlov och vissa ungdomar utför flera av dessa fysiska aktiviteter på sitt sommarlov. När ungdomarna inte utför någon form av fysisk aktivitet under sommarlovet varierar sysslorna också där. Hänga med kompisar är vad flest ungdomar gör när de inte utför någon form av fysisk aktivitet. Dock framkommer det inte i studien exakt vad ungdomar gör när de hänger med kompisar. Definitionen av att hänga med en kompis är också tvetydig. Ungdomarna skulle kunna hänga med kompisar men i själva verket utföra en fysisk aktivitet samtidigt, till exempel spela fotboll, simma/bada eller ta en promenad, men eftersom de har valt att
kategorisera det som när de inte är fysiskt aktiva är vad vi har att förhålla oss till. Vila/Chilla är någonting som ungdomar också gör när de inte är fysiskt aktiva. Något som också många ungdomar gör när de inte är fysiskt aktiva är att de spenderar tid framför skärmar. Tv-/datorspel, film/serier, telefonen och sociala medier är det som framkommer från studien. WHO (2012) rapport från 2012 visar att svenska ungdomar sitter mer än vad
rekommendationer är för tv-tittande. Mellan 60–64 procent av de 1500 ungdomarna som deltog i studien sitter framför tv:n mer än vad rekommendationerna säger. Undersökningen visar dock på att ungdomar också gör annat än att sitta framför en skärm, exempelvis bakar, äter glass/godis, målar, spelar gitarr, är hemma och läser. Trots att ungdomar uppnår daglig rekommendation för fysisk aktivitet är det ändå många som spenderar mycket tid framför skärmar. Tremblay et al. (2011) skriver att barn och ungdomar från en kanadensisk
undersökning sitter stilla i genomsnitt 8,6 timmar under deras vakna tid. Om det stillasittande beteendet blir för stort kan detta leda till negativa konsekvenser både fysiologiskt och
psykologiskt hos barn och ungdomar (Tremblay et al, 2011). Från enkätundersökningen finns ett citat från en elev som lyfter detta.
26
”Förutom min hårda fysiska träning varje dag rör jag mig ytterst lite”
Även fast ungdomar rör på sig över 60 minuter dagligen och uppnår måttlig till hög intensitet rör ungdomen på sig ytterst lite. Är det för att hen vet om att rekommendationer för fysisk aktivitet är 60 minuter och efter det behöver man inte röra på sig mer den dagen eller finns det andra faktorer som gör att personen inte är mer aktiv? Även om eleven uppnår 60 minuters fysisk aktivitet eller mer dagligen finns det många fler timmar som kan leda till ett
stillasittande beteende som exempelvis skärmtid.
6.2. Uppnår ungdomarna i studien WHO’S rekommendationer för
fysisk aktivitet?
Resultatet från studien visar att 48 procent uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet. Detta visar på att majoriteten i studien inte uppnår rekommendationerna för daglig fysisk aktivitet. Detta stämmer då inte överens med den hypotes som studien utgår ifrån. 60 minuter är egentligen en relativ kort tid sett till alla dygnets 24 timmar och man skulle kunna dela upp den fysiska aktiviteten under dagen, till exempel fyra eller sex promenader, eller i cykelturer. 60 minuter av ett dygn är procentuellt inte särskilt lång tid men för ungdomarna visar det att fallet ibland kan vara så. Eventuellt skulle ungdomarna kunna uppnå 60 minuter eller mer flera dagar i veckan men inte varje dag.
Studierna av Nyberg (2020) och WHO (2012) visar att barn och ungdomar inte uppnår daglig rekommendation för fysisk aktivitet vilket majoriteten av ungdomarna inte heller gjorde i denna studie. Dock är antalet deltagare mycket lägre i denna studie än i studier av Nyberg et al (2020) och WHO:s (2012) rapport. En fundering kring sifforna har varit ifall ungdomarna har fått klarhet i vad fysisk aktivitet faktiskt innebär. I informationsbrevet står det vad som förknippas med fysisk aktivitet, men det finns ju fortfarande en risk att alla ungdomar ändå inte riktigt har förstått vad som faktiskt menas med fysisk aktivitet. En elev skriver:
”Jag går ju som sagt och tränar ibland, jag gör aktiviteter och är inte hemma hela dagarna, jag orkar träna och har en okej kondition och är ganska stark så jag rör på mig mycket men jag tränar inte”
Eleven anser att hen rör på sig mycket men att hen inte tränar. Detta blir istället någon form av tolkningsfråga. Kanske anser eleven att man måste träna och bli svettig för att vara fysiskt
27
aktiv. Ungdomen svarar att hen tränar ibland eller inte alls medan hen egentligen rör på sig mycket. Tolkningen blir att ungdomen faktiskt är fysiskt aktiv då hen rör på sig mycket men att hen själv anser att hen inte är fysiskt aktiv då personen bara tränar ibland eller inte alls.
Ungdomarna fick besvara frågan och uppskatta vilka rekommendationerna är för ungdomar att vara fysiskt aktiva dagligen. 30 ungdomar av 100 svarade att de tror att ungdomar ska vara fysiskt aktiva 60 minuter eller mer dagligen. Dessa 30 ungdomar är själva aktiva 60 minuter eller mer. 34 ungdomar trodde att rekommendationerna var 30–45 minuter. Av de 34
ungdomarna är det endast fyra som rör på sig mellan 30–45 minuter. 15 ungdomar rör på sig 60 minuter eller mer vilket skulle kunna betyda att de tror att de rör på sig dubbelt så mycket än vad rekommendationerna säger.
6.3. Vad påverkar ungdomars fysiska aktivitet på sommaren?
I enkäten tillfrågades ungdomarna ifall de deltar i undervisningen i idrott och hälsa. Resultatet visar att av 102 svar deltar 98 ungdomar på idrottslektionen medan fyra inte deltar.
Studien undersökte också om ungdomarna under lektionerna i idrott och hälsa pratat om att vara fysiskt aktiva under sommaren. De svar som framkom var att 60 av 100 inte har pratat på lektionerna om att vara fysiskt aktiva under sommaren. Detta kan möjligen delvis förklara varför ungdomar inte är fysiskt aktiva på sitt sommarlov. Idrottslärarens uppdrag är att skapa ett livslångt intresse för fysisk aktivitet hos ungdomar och då också viktigt att diskutera med eleverna vad man kan göra utöver den fysiska aktivitet som sker i skolan. Två ungdomar skriver:
”Behövs mer motivation för fysisk aktivitet under sommarlovet” ”Svårt med motivation till att träna osv.”
Motivation visar sig vara en faktor som påverkar ungdomars fysiska aktivitet på sommaren och ungdomarna skriver att det behövs mer. Ungdomarna skulle eventuellt ha ökat sin motivation till fysisk aktivitet under sommarlovet ifall det hade diskuterats under
idrottslektionerna. En studie av Mehmeti och Halilaj (2018) visar att idrottslärare har en stor påverkan på elevernas motivation. Några elever i den studien berättar att en idrottslärare inte har varit engagerad under idrottslektionerna och andra berättar att idrottsläraren endast
28
fokuserat på många traditionella lagsporter som vollyboll, fotboll och basket. I läroplanen för idrott och hälsa står det att eleverna ska få möta många olika slags aktiviteter (Skolverket, 2019). Idrottsläraren spelar en stor roll för motivationen och ansvarar för att erbjuda många olika aktiviteter som möjligen kan leda till ökad motivation hos eleverna då de
förhoppningsvis hittar en aktivitet som passar just dem. Varje idrottslärare bör betona varför man ska vara fysiskt aktiv och informera, ge förslag och visa exempel på aktiviteter man skulle kunna utföra på sitt sommarlov. Som blivande idrottslärare gläds man åt att ungdomar faktiskt vill röra på sig. Det viktigaste är att ungdomarna inte tvingas in i något utan att de själva får bestämma och framförallt hitta någon typ av aktivitet som passar just dem. Ett svar från en elev sticker ut lite varför just hen väljer att vara fysiskt aktiv:
”Tränar för mitt välmående och har märkt att träningen varit det som hjälpt mest mot min stress och ångest”
Precis som eleven skriver finns det positiva samband mellan fysisk aktivitet och minskad ångest. Dale et al. (2018) skriver att psykisk hälsa är ett flerdimensionellt välbefinnande med negativa indikatorer som ångest och depression och positiva indikatorer som självkänsla. I Kanada har det visat sig att psykisk ohälsa är något som ökar bland ungdomar. Fysisk aktivitet har då förespråkats för att minska sin ångest (Dale et al 2018).
En annan faktor som skulle kunna påverka ungdomarnas fysiska aktivitet på sommaren är deras betyg i idrott och hälsa. Resultatet visade att 37 stycken har betyget A. Dock är det bara 22 av 37 med betyget A som rör på sig 60 minuter eller mer dagligen. Trots att vissa elever har betyget A visade resultatet att de inte är dessa som rör på sig mest. Vissa ungdomar med betyget E rörde på sig mer än vissa ungdomar som hade betyget A. En elev med betyget E rör på sig 60 minuter eller mer och två andra kom upp i 45–60 minuter fysisk aktivitet varje dag. En ungdom har betyget F i ämnet idrott och hälsa och är fysiskt aktiv mellan 15–30 minuter varje dag. Eleven deltar inte i undervisningen på grund av att det är tråkigt och uttrycker att hen är mest fysiskt aktiv på sitt sommarlov för att hen vill det. Anledningen till att den här eleven inte är mer fysiskt aktiv är på grund av att hen inte har tillgång till något gym.
Ungdomen tycks vilja vara fysiskt aktiv men att hen föredrar gym. Gym är något som inte är förekommande i undervisningen i idrott och hälsa och kan vara en anledning till att hen inte deltar och tycker att undervisningen är tråkig. Betyget har en betydelse kring ungdomarnas fysiska aktivitet men tycks inte avgöra hur fysiskt aktiva de faktiskt är.
29
Ser man till vilka kunskaper elever besitter om fysisk aktivitet verkar inte betygen heller ha spelat någon jättestor roll. Betygen skulle kunna ha en påverkan på hur fysiskt aktiva
ungdomar kommer vara i vuxen ålder. Engströms (2005) studie visar att de som hade högsta betyg i idrott också var mer fysiskt aktiva senare jämfört med de som hade lägst betyg.
I denna studie tillfrågades ungdomarna ifall de rör sig mest under sitt sommarlov eller under skolterminen. Nästan 50 procent av ungdomarna svarar att de är mer fysiskt aktiva under skolterminen än på sitt sommarlov. Detta liknar resultatet från Brusseau och Burns (2018) och Fu (2017). Studierna visar att barn och ungdomar når höga nivåer av fysisk aktivitet på
vårterminen men när de sedan är tillbaka i skolan på hösten har nivåerna sjunkit då eleverna inte varit lika fysiskt aktiva under sitt sommarlov vilket har lett till sämre kondition och ökad fetma/vikt när de är tillbaka i skolan igen. Viktigt här blir att både lärare och föräldrar
samarbetar för att barn och ungdomar ska röra på sig under sommarlovet. En strukturerad närvaro och rutin är någonting som Brazendale et al (2017) tar upp i sin forskning. När barn och ungdomar går i skolan möts de dagligen av rutiner, struktur och obligatoriska moment. Men när barn och ungdomar istället har sommarlov förloras den strukturen vilket kan leda till ett mer stillasittande beteende och lättare tillgänglighet till att äta onyttigheter. I skolan är undervisningen i idrott och hälsa obligatorisk och då måste barn och ungdomar röra på sig, men när det inte länge finns några obligatoriska moment för att vara fysiskt aktiv kan det leda till att ungdomarna i lägre grad väljer att vara fysiskt aktiv. Barn och ungdomar kan välja fritt vad man vill göra på sitt sommarlov och inte, speciellt när det inte finns vuxna i närheten. Utifrån detta är det ännu viktigare att idrottslärare tar ansvar och anvisar olika fysiska aktiviteter som barn och ungdomar kan utföra på sitt sommarlov. Sommarlovet är en väldigt viktig tid för ungdomar att vara fysiskt aktiva då lovet pågår under en lång period.
I enkäten tillfrågades ungdomarnas ifall deras föräldrar och syskon var fysiskt aktiva på sommaren. Av 91 ungdomar svarade 65 att deras föräldrar var fysiskt aktiva under sommaren och 64 svarade att deras syskon också var det, vilket kan anses vara en hög siffra.
Ungdomarna som har aktiva föräldrar är också de som själva är fysiskt aktiva. Det finns även de ungdomar som hade föräldrar och syskon som inte var fysiskt aktiva under sommaren. Majoriteten av ungdomarna som varken har fysiskt aktiva föräldrar eller syskon visar ändå att de rör på sig 60 minuter eller mer vilket är positivt. Samarbetet med föräldrar skulle därmed kunna leda till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar och det gäller att man som
30
idrottslärare kan lägga fram olika förslag på aktiviteter för att göra det lättillgängligt för föräldrarna. Dock finns det svårigheter ifall föräldrarna inte vill vara fysiskt aktiva eller är fysiskt aktiva. Föräldrarna skulle därför kunna vara en faktor som påverkar hur fysiskt aktiva ungdomarna är på sitt sommarlov.
Deltagandet i en idrottsklubb skulle kunna vara ytterligare en faktor till varför ungdomar är fysiskt aktiva på sommaren. Ungdomar som är med i någon form av idrottsklubb är mer fysiskt aktiva än de ungdomar som inte är med i någon form av idrottsklubb och fler uppnår därmed rekommendationerna för fysisk aktivitet. Nilsson et al (2009) skriver att
ostrukturerade lekaktiviteter minskar med åldern till mindre intensiva sysselsättningar under fritiden. Därför kan en idrottsklubb eller annan organiserad idrottsverksamhet bli allt viktigare ju äldre barn och ungdomar blir för att öka deras fysiska aktivitet. Alla barn och ungdomar kommer med stor sannolikhet inte att välja en idrottsklubb om inte intresse finns och alla idrotter passar inte heller alla barn och ungdomar. För de ungdomar som inte tillhör någon idrottsklubb blir därför extra viktiga att hitta en aktivitet som passar just dem.
Skolundervisningen och idrott och hälsa blir då ännu viktigare för att främja en fysiskt aktiv livsstil. Ungdomarna som är med i en idrottsklubb ger olika anledningar till varför de är fysiskt aktiva på sitt sommarlov:
”Försäsong” ”Fått sommarprogram av lagen” ”Jag vill vara i form till hösten då serien sätter igång, i september har jag även en cup att spela”
Någon skriver att de har blivit tilldelad ett program som de ska utföra under sommaren medan en annan självmant har valt att träna för att hen vill vara i form då serien sätter igång igen. Ungdomar i olika idrottsklubbar skulle kunna träna för att vara i god form när deras sport återigen startas och då vara i form för att vara med och delta och prestera på topp.
Sammanfattningsvis ser vi att deltagandet i undervisningen i idrott och hälsa, diskussioner om att vara fysiskt aktiv på sitt sommarlov, motivation, betyg, rutiner, föräldrar och syskons fysiska aktivitet och deltagandet i någon idrottsklubb kan påverka ungdomars fysiska aktivitet på sommarlovet.
31
6.4 Metodkritik
Svaren från enkäten upplevs generellt som trovärdiga samtidigt som det finns svar som varit irrelevanta och således inte har tagits i beaktning. Eftersom enkäten besvarades digitalt finns det en risk att ungdomarna kan ha googlat fram olika typer av svar, vilket de inte kunnat göra om man hade träffat dem och de hade fått besvara frågorna på plats via pappersformat. Nackdelen med att använda sig av enkäter är att svaren ibland är förbestämda och det finns ingen chans att utveckla svaren. Därför hade det varit bättre att använda sig av enkäter och intervjuer där man slumpmässigt väljer ut ungdomar som hade fått svara på ytterligare frågor som eventuellt hade kunnat gå mer på djupet. Frågorna i enkäten går också att ifrågasätta. När enkäten skapades upplevdes alla frågor som relevanta men när resultatet skulle bearbetas såg man att ett flertal frågor inte var relevanta för studien. Även kunskapsfrågorna går att
ifrågasätta ifall de frågorna verkligen testar ungdomars kunskaper om fysisk aktivitet.
6.5 Vidare forskning
Efter att ha genomfört denna studie och tagit emot resultatet kring ungdomars fysiska aktivitet på sommarlovet vore det av intresse att fördjupa ungdomars åsikter kring fysisk aktivitet på sitt sommarlov genom intervjuer. Det vore även av intresse att veta om och hur idrottslärare jobbar för att ungdomar ska vara fysiskt aktiva under sitt sommarlov då en stor andel från studien visade på att det inte diskuterades på lektionerna i idrott och hälsa om att man ska vara fysiskt aktiv på sitt sommarlov.
6.6 Slutsats
Slutsatsen i studien är att majoriteten inte uppnår daglig rekommendation för fysisk aktivitet på sommarlovet och att det finns olika faktorer som kan påverka varför ungdomar är fysiskt aktiva eller inte. Föräldrarnas fysiska aktivitet verkar spela en stor roll för ungdomarnas fysiska aktivitet då de ungdomar som hade fysiskt aktiva föräldrar även var de ungdomar som rörde på sig mest. Motivationen hos ungdomarna är också en faktor som påverkar den fysiska aktiviteten hos dem. För att skapa ett livslångt intresse för fysisk aktivitet behöver vuxna aktivt tillsammans jobba för att hitta någon form av fysisk aktivitet för ungdomar, både på idrottslektionerna och på fritiden. Undervisningen i idrott och hälsa ska utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan samt hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet (Skolverket, 2019).
32
Käll- och litteraturförteckning
Berg, U. Ekblom, Ö. (2016). Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar. I
FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (3. Uppl s. 98-113)
Stockholm: Läkartidningen förlag AB.
Brazendale, K. Beets, M. Weaver, G. Pate, R. Turner-McGrievy, G. Kaczynski, A. Chandler, J. Bohnert, A & T. von Hippel, P. (2017). Understanding differences between summer vs. school obesogenic behaviors of children: the structured days hypothesis. International
Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity. 14:100.
Brusseau, T., & Burns, R. (2018). Children’s Weight Gain and Cardiovascular Fitness Loss over the Summer. International Journal of Environmental Research and Public Health. 15,
2770.
Dale Pfaeffli, L. Vanderloo, L. Moore, S. Faulkner, G. (2018). Physical activity and
depression, anxiety, and self-esteem in children and youth: An umbrella systematic review. In: Mental Health and Physical Activity. Volume 16.
Engström, L-M. (2005). Barnidrott och vuxenmotion som kulturella uttryck. Idrottshögskolan & Lärarhögskolan, Stockholm. Hämtad 2020-08-10.
https://www.idrottsforum.org/articles/engstrom/engstrom050831.pdf
Fu, Y. Brusseau, T. Hannon, J & Burns, R. (2017). Effect of a 12-Week Summer Break on School Day Physical Activity and Health-Related Fitness in Low-Income Children from CSPAP Schools. Journal of Environmental and Public Health Volume 2017, Article ID
9760817, 7 pages.
Hagströmer, M. Jansson, E. Mattson, M. (2016). Fysisk aktivitet – begrepp och definitioner. I
FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (3. Uppl s. 21–34).
33
Institutes of Medicine. (2013). Educating the Student Body: Taking Physical Education to
School. The National Academies Press, Washington DC, USA.
Janssen, I. LeBlanc, A (2010), 7:40. Systematic review of the health benefits of physical activity and fitness in school-aged children and youth In: International Journal of Behavioral
Nutrition and Physical Activity 2010, 7:40.
Kenney, W.L., Costill, D.L. & Wilmore, J.H. (2012). Physiology of sport and exercise. (5. [rev.] ed.) Leeds: Human Kinetics.
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2010). Lärande, skola, bildning: [grundbok för
lärare]. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Mehmeti, I. Halilaj, B. (2018). How to Increase Motivation for Physical Activity among Youth. Sport Mont 16. 1:29-32. DOI 10.26773/smj.180206.
Nilsson, A., Bo Andersen, L., Ommundsen, Y. Froberg, K. Sardinha, L. Piehl-Aulin, K. Ekelund, U. (2009) Correlates of objectively assessed physical activity and sedentary time in children: a cross-sectional study (The European Youth Heart Study). BMC Public Health 9, 322.
Nyberg G, Kjellenberg K, Fröberg A, Lindroos AK. A national survey showed low levels of physical activity in a representative sample of Swedish adolescents. Acta Paediatr. 2020; 00:1–12.
Ortega, F. Konstabel, K. Pasquali, E. Ruiz, J. Hurtig-Wennerlöf, A. Mäestu, J. Löf, M. Harro, J. Bellocco, R. Labayen, I. Veidebaum, T. Sjöström, M. (2013). Objectively Measured
Physical Activity and Sedentary Time during Childhood, Adolescence and Young Adulthood: A Cohort Study. PLoS ONE 8(4).
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
34
Regeringskansliet. (2018). Nu får eleverna mer undervisningstid i matematik och i idrott och hälsa. Hämtad 2020-07-06 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/07/nu-far-eleverna-mer-undervisningstid-i-matematik-och-i-idrott-och-halsa/
Skolverket. (2020). Timplan för grundskolan. Hämtad 2020-07-06 från
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/timplan-for-grundskolan#h-Mermatematikochidrottochhalsainfordesfranhostterminen2019
Sverige. Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
Tremblay, M. LeBlanc, A. Kho, M. Saunders, T. Larouche, R. Colley, R. Goldfield, G & Connor-Gorber, S. (2011). Systematic review of sedentary behaviour and health indicators in school-aged children and youth. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical
Activity. 8:98.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
World Health Organization. (2012). Social determinants of health and well-being among
young people: Healthbehaviour in school-aged children (hbsc) study: international report from the 2009/2010 survey. Från
https://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0003/163857/Social-determinants-of-health-and-well-being-among-young-people.pdf
Bilaga 1
Litteratursökning
Syftet med denna studie var att undersöka hur fysisk aktiva ungdomar är på sitt sommarlov. Frågeställningarna som skulle besvaras var följande:
- Vad gör ungdomar på sitt sommarlov?
- Uppnår ungdomarna i studien rekommendationer för daglig fysisk aktivitet.
- Vilka faktorer påverkar ungdomars fysiska aktivitet på sommaren?
Vilka sökord har du använt?
Physical activity, summerbreak, youth, sedentary, motivation.
Var har du sökt?
GIHs digitala databas.
Sökningar som gav relevant resultat
GIHs bibliotek ”Summerbreak”GIHs bibliotek ”Physical Activity” GIHs bibliotek ” Sedentary youth”
Kommentarer
Det finns mycket inom fysisk aktivitet och stillasittande och ungdomar. Dock var det ibland svårt att hitta relevanta artiklar som berör just mitt syfte.
Bilaga 2 Informationsbrev
Hej!
Mitt namn är John Forsén och jag läser till idrottslärare på Gymnastik och idrottshögskolan i Stockholm och skriver uppsats över sommaren. Jag är intresserad av att undersöka hur fysisk aktiv du är på ditt sommarlov. Jag skulle vara väldigt tacksam om du vill delta i en
enkätundersökning. Detta är frivilligt och du har möjlighet att när som helst avbryta
undersökningen om du känner att du inte längre vill delta. Du kommer att vara helt anonym i studien.
I enkäten ställer jag bland annat frågor om fysisk aktivitet. Med fysisk aktivitet menar jag exempelvis: promenader, cykla, när du deltar i olika lekar och sporter, bada/simma, när du ska gå/cykla till en kompis, affären, stan osv.
Syftet med studien är att undersöka hur ungdomars fysiska aktivitet ser ut under sommaren. Alltså hur ofta och vilka typer av aktiviteter ungdomar utför. Vilka kunskaper elever har om fysisk aktivitet och om ungdomarna anser att de uppnår rekommendationer för fysisk aktivitet.
Med vänliga hälsningar John Forsén
Om du undrar över någonting är det bara att kontakta mig eller min handledare lektor Karin Söderlund.
