OP 17–20
Sida 1 av 44
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Viggo Bäckström OP SA 17–20
Handledare Antal ord: 11 924
Martin Neuding-Skoog Beteckning Kurskod
1OP415
DOKTRINER: EN FÖRUTSÄTTNING FÖR LOGISTISKA SAMARBETEN MELLAN SVERIGE, NATO OCH NORGE
ABSTRACT:
European security policies have in the last decade deteriorated. In the Swedish doctrine, it is stated that Sweden needs help from other countries' military power to resist foreign occupation. Swedish Armed Forces need to be able to co-operate with military actors in Europe. A crucial part of a col-laboration between military actors is that logistic planning and conducting operations are imple-mented in the same way. Military actors need to understand how to conduct and plan logistic oper-ations together.
This analysis focuses on answering if doctrines used for planning logistic operations between Swe-den, North Atlantic Treaty Organization, and Norway is the same. The purpose is to understand if Sweden is capable to logistically co-operate and receive support from another military power like NATO or the member state Norway. The study is conducted with comparative qualitative text anal-ysis to search for seven theoretical properties that are used to evaluate logistic planning.
The results show that the seven properties; flexibility, attainability, continuity, tempo, simplicity, survivability, and efficiency are different in many aspects for each military actor's doctrines. How-ever, the results point out that Sweden can plan a logistic operation with NATO and Norway if the correct doctrine or combination of doctrines are used.
Nyckelord:
Sida 2 av 44
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3
1.1 PROBLEMFORMULERING ...4
1.2 FORSKNINGSÖVERSIKT...5
1.2.1 SAMMANFATTNING TIDIGARE FORSKNING ...8
1.3 SYFTE ...9
1.4 FRÅGESTÄLLNING OCH AVGRÄNSNINGAR ...9
1.5 DISPOSITION ... 10
2. TEORI... 11
2.1 VAL AV TEORI ... 11
2.2 MOSHE KRESS STRUCTURAL AND OPERATIONAL PROPERTIES ... 11
2.3 LOGISTISKA OPERATIONELLA EGENSKAPER ... 12
2.4 KRITIK MOT TEORIN ... 13
3. METOD ... 14
3.1 FORSKNINGSDESIGN ... 14
3.2 FORSKARETISKA OCH FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDE ... 15
3.3 EMPIRI ... 16
3.3.1 KÄLLKRITIK... 18
3.4 OPERATIONALISERING ... 18
3.5 ANALYSVERKTYG ... 20
3.6 HUR ANALYSEN GENOMFÖRTS ... 20
4. ANALYS ... 21
4.1 ANALYS OPERATIV DOKTRIN 2014 ... 21
4.2 ANALYS FÖRSVARSMAKTENS GRUNDSYN LOGISTIK 2007 ... 23
4.3 ANALYS FORSVARETS FELLESOPERATIVE DOKTRINE 2019 ... 27
4.4 ANALYS AJP-4 ALLIED JOINT DOCTRINE FOR LOGISTICS 2018 ... 31
4.5 JÄMFÖRELSE MELLAN SVERIGE OCH NATO ... 35
4.6 JÄMFÖRELSE MELLAN SVERIGE OCH NORGE ... 36
4.7 RESULTAT AV ANALYS ... 37
5. AVSLUTNING ... 38
5.1 ÅTERKOPPLING TILL PROBLEM, SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGA ... 38
5.2 DISKUSSION RESULTAT ... 39
5.3 DISKUSSION METOD, TEORI, VALIDITET OCH RELIABILITET ... 40
5.4 UNDERSÖKNINGENS ROLL FÖR YRKESUTÖVNINGEN ... 41
5.5 VIDARE FORSKNING ... 41
6. LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 43
6.1 LITTERATUR ... 43
6.2 KÄLLOR ... 44
OP 17–20
Sida 3 av 44
1. Inledning
Det råder konsensus om att det har skett säkerhetspolitiska försämringar i Europa under det senaste årtiondet. Försvarsberedningen har konstaterat att ett väpnat angrepp mot Sverige inte går att utesluta.1 De säkerhetspolitiska förändringarna har lett till att Sverige har ändrat inrikt-ning för Försvarsmakten.2 Det nationella försvaret ska rustas för att försvara landet mot ett väpnat angrepp.3 För att garantera landets säkerhet krävs en ökad förmåga att kunna ge och ta emot militärt stöd. I den militärstrategiska doktrinen MSD 16 formulerar överbefälhavare Mi-kael Bydén det militärstrategiska konceptet för hur Sverige ska försvaras. Konceptet konstaterar att det krävs samarbeten med andra stater och organisationer. Detta understryks i följande for-mulering ”Därefter ska försvarsoperationer syfta till; att tillsammans med andra vinna kriget
alternativt enskilt undvika att förlora.”.4
Sverige ska med andra nationer eller organisationer vinna mot ett eventuellt väpnat angrepp. Perspektivstudien Tillväxt För Ett Starkare Försvar formulerar tre koncept för hur Försvars-makten ska motverka en väpnad konflikt. Ett av nyckelkoncepten som formulerats är ”Förmåga
till uthålliga försvarsoperationer på eget territorium”.5 Uthålliga försvarsoperationer kräver
fungerande logistik. Logistikfunktionen är nödvändig och avgörande för att möta ett väpnat angrepp.6 Upprätthållandet av en fungerande logistikfunktion som understödjer hela operat-ioner på svenskt territorium kräver fungerande samarbeten internt och externt. Detta skapar logistiska utmaningar för Försvarsmakten som hur militära operationer ska understödjas på svenskt territorium. För att upprätthålla den logistiska förmågan vid en eventuell konflikt är samarbeten med närliggande länder och organisationer som verkar militärt i Europa en förut-sättning.
1 Försvarsberedningen, Värnkraft Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret
2021–2025, Stockholm, 2019, 18–19.
2 Försvarsdepartementet. Inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2018 till och med 2020,
Rege-ringsbeslut, Stockholm, 2017, 5.
3 Försvarsberedningen, Värnkraft Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret
2021–2025, 21.
4 Försvarsmakten, Militärstrategisk Doktrin: MSD 16, Försvarsmakten, Stockholm, 2016, 6. 5 Försvarsmakten, Tillväxt För Ett Starkare Försvar, Försvarsmakten, Stockholm, 2018, 6.
6 Försvarsberedningen, Värnkraft Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret
Sida 4 av 44
1.1 Problemformulering
Det svenska militärstrategiska konceptet bygger på att Sverige ska med stöd av andra vinna ett eventuellt krig.7 I Europa är North Atlantic Treaty Organization förkortat NATO en stor militär
intressent som påverkar säkerheten. Militärt stöd vid konflikter i Europa kan med stor sanno-likhet tillföras från NATO. Det är en pågående diskussion om Sverige ska gå med i NATO eller inte. Fördelar och nackdelar med medlemskapet talar för båda sidor. Oavsett medlemskap eller ej är NATO en organisation som påverkar säkerheten i Europa. Det finns ett pågående arbete om svenskt värdlandsstödsavtal med NATO. Detta understryks som viktigt för att Sverige ska upprätthålla den nationella säkerheten.8 Utmaningen som Sverige står inför är om militärt stöd
sätts in från NATO vid en konflikt hur detta kan logistiskt försörjas.
Sverige är relativt litet land i Europa sett till befolkningsmängd och bygger sitt militärstrate-giska koncept på hjälp från andra. Det innebär att Sverige behöver goda förutsättningar för ett samarbete samt en gemensam förståelse för hur de logistiska operationerna ska planeras och genomföras. Gemensamma operationer mellan Sverige och andra nationer kan med stor sanno-likhet maximera de logistiska möjligheterna. Problemet är att det inte är enkelt att maximera logistiken vid gemensamma operationer.9 Det är ett svårt mål att uppnå vid gemensamma
op-erationer.
Doktriner är styrande textdokument för militära organisationer. För att få en förståelse för vilka logistiska förutsättningar som finns mellan Sverige och en organisation som NATO vid en ge-mensam operation är en doktrinär undersökning lämplig. I Försvarsmaktens doktriner påpekas att samarbeten inom logistikfunktioner möjliggörs av standardiserade doktriner.10 Doktriner
skapar en bild hur operationer planeras inom respektive militär organisation och bör undersökas för att underlätta samarbeten. Militärteoretiska principer som förklarar planering vid logistiska operationer kan rama in likheter och olikheter för att få en djupare förståelse om möjligheterna för eventuella samarbeten vid försvaret av Sverige. Problemet är att dessa undersökningar inte är genomförda kopplat till Sverige för att ta emot militärt stöd från NATO och nationer i orga-nisationen.
7 Försvarsmakten, Militärstrategisk Doktrin: MSD 16, 6.
8 Försvarsdepartementet, Inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2018 till och med 2020, 9. 9 Foxton, P.D., Powering war: modern land force logistics, Brassey's, London, 1994, 8.
OP 17–20
Sida 5 av 44
1.2 Forskningsöversikt
Den tidigare forskningen som presenteras är centrerad kring var militärlogistisk forskning be-finner sig idag och de logistiska utmaningarna som forskare identifierar med gemensamma op-erationer. Studiens tidigare forskning ger även en översikt över nuvarande forskning kring lo-gistik vid samarbeten med NATO från flera perspektiv. Böckerna och artiklarna sträcker sig från 1994 till 2019 och formar problemet som ska undersökas.
För att få en förståelse för forskningen inom det militärlogistiska området och logistik i förhål-landet till gemensamma operationer finns det ett antal forskares arbeten som behöver diskute-ras. Milan N. Vego diskuterar nödvändigheten av logistik för att genomföra en gemensam op-eration. I boken Joint Operational Warfare menar Vego att operationen inte kan genomföras om den inte har tillräckligt logistiskt stöd. Den operationella logistiskplaneringen måste vara genomtänkt innan en operation. Det behöver finnas en balans mellan de bakre logistiska enhet-erna och de stridande enhetenhet-erna. Författaren menar att det krävs undersökning av de logistiska möjligheterna hos värdnationer innan en gemensam operation genomförs.11 Författaren påpekar att logistik är viktigt men preciserar inte hur den ska appliceras eller genomföras.
En författare som konkretiserar hur militär operationell logistik bör appliceras är Moshe Kress i boken Operational Logistics The Art and Science of Sustaining Military Operations. Förfat-taren diskuterar teorin operativ logistik och presenterar sju operativa egenskaper som bör ap-pliceras vid planering av en operation.12 Kress presenterar en tolkning av hur logistisk planering
kan analyseras och undersökas. I analysen tar han upp att undersöka förekomsten av strukturella och operativa egenskaper är viktigt för att mäta effektiviteten av en logistisk plan.13 Författaren
försöker skapa en övergripande förståelse för vad som är relevant och viktigt vid planering och genomförandet av operationell logistisk.
I förhållande till Moshe Kress presenterar P.D. Foxton i boken Powering War Modern Land
Force Logistics fem principer för logistik som anses vara övergripande för att gå segrande ur
en konflikt. Principerna förutseende, ekonomi, flexibilitet, enkelhet och samarbete.14 Dessa fem
principer finner spårbarhet i Moshe Kress egenskaper för planering av en logistisk operation.
11 Vego, Milan, Joint operational warfare: theory and practice, 1. ed., National Defence College, Stockholm,
2008, IX-76 – IX77.
12 Kress, Moshe, Operational logistics: the art and science of sustaining military operations, Second edition.,
Springer, Cham, 2016, 1-2.
13 Kress, Moshe, Operational logistics: the art and science of sustaining military operations, 54. 14 Foxton, P.D., Powering war: modern land force logistics, 3-8.
Sida 6 av 44 Intressant är att Foxton tar upp utmaningarna med gemensamma logistiska operationer.15 Han nämner att en utmaning för logistiska samarbeten mellan militära organisationer är att språk och att doktriner sällan är överensstämmande. Det är ovanligt att hitta två logistiska organisat-ioner som är de samma. Foxton nämner att ingen av de logistiska delarna i NATO alliansen är sig lika.16 De tre forskarna som presenterats har konstaterat att logistisk är nödvändigt vid mi-litära operationer. Foxton och Vego påpekar att utmaningarna med gemensamma logistiska op-erationer är att de är svåra att genomföra. NATO är en organisation som står i centrum för denna diskussion.
Den logistiska utmaningen NATO möter på den europeiska arenan diskuteras av två amerika-ner, Peter Schmitz och John Rausch. I artikeln tar de upp att det finns ett gemensamt ansvar för logistikfunktionen mellan NATO och nationen som genomför operationen. Det förs en argu-mentation om att det ”logistiska hjulet” återuppfinns vid varje operation som genomförs.17
Doktrinära logistiska förutsättningar finns inom organisationen i form av Allied Joint Logistics
Doctrine och arenaspecifika doktriner men doktrinerna har inte haft någon imponerande effekt.
Författarna hävdar att det inte finns ett bra informationsflöde mellan medlemsnationerna och NATO.18
NATO har flera utmaningar när det kommer till logistiska samarbeten. Roman Dufek och Mi-roslav Pecina argumenterar för att militära logistiska system från olika nationer behöver stan-dardiseras för att samarbeta med NATO. Författarna argumenterar för att lösningen på detta är att göra olika system kompatibla med varandra, så kallad interoperabilitet. För att uppnå detta krävs förmågan att kommunicera, samarbeta, understödja och träna tillsammans.19 Uppnås stan-dardiserade logistik och interoperabla logistiska system ökar möjligheten till gemensamma op-erationer.20 Men utmaningen kvarstår hur de logistiska systemen från olika nationer kan sam-arbeta.
I artikeln Shaping Baltic States Defence Strategy: Host Nation Support tar författarna Valdis Otzulis och Žaneta Ozoliņa upp problemet med att vara värdnation för NATO. De argumenterar för att en värdnation måste kunna hantera och ta emot stora mängder militära trupper. För att
15 Foxton, P.D., Powering war: modern land force logistics, 8. 16 Ibid, 11.
17 Schmitz, Peter, Rausch, John, Operational Logistics in NATO, Air Force Journal of Logistics, Vol.24, 2000,
37–38.
18 Schmitz, Peter, Rausch, John, Operational Logistics NATO, 37–38.
19 Dufek, Roman, Miroslav, Pecina, Collective Logistics Support for NATO-led Operations, Land Forces
Acad-emy Review, vol. 19, no. 2, 152–159, 2014, 154–155.
OP 17–20
Sida 7 av 44 samtidigt ta ansvar för att infrastruktur, ekonomi och internationell säkerhet fungerar.21 I arti-keln pekar författaren på att små stater som de baltiska staterna kan öka försvarsförmågan ge-nom ökad logistik och infrastruktur. NATO-trupper som eventuellt kan sättas in vid en konflikt utmanar landets förmåga att logistiskt försörja trupperna.22 Författarnas argumentation i frågan utmanar om små nationer i Europa är kapabla till att ta emot militärt stöd från NATO. Ett land som Sverige behöver hantera liknande utmaningar som de baltiska länderna vid en eventuell insats. Sverige kan komma att utsättas för den logistiska utmaningen att understödja NATO-styrkor på eget territorium
De militärlogistiska utmaningarna som kan uppstå i samarbete med NATO utvecklas ytterligare av Joakim Erma Møller. I en artikel som publicerades 2019 undersöker Møller samarbeten och interoperabilitet mellan nordiska NATO och icke-NATO länder. Han tittar på länderna Sverige, Norge och Finland vid gemensamma försvarsoperationer.23 Författaren menar att Sverige och
Finland inom många aspekter är standardiserade i förhållande till NATO. Men att det kvarstår utmaningar för att uppnå interoperabilitet mellan länderna.24 Møller tar upp ett antal aspekter som bör undersökas som kommunikation, ledning, kultur, politik och logistik.25
I sin undersökning av logistiken konstaterar Møllers att vid gemensamma operationer behöver logistiken vara effektivt överförbar. De nordiska länderna har genom avtal som NORTAT och NORECAS-överenskommelsen prövat fredliga logistiska avtal för att underlätta logistiken. NATO utvecklar fram till 2021 den logistiska ledningsförmågan för den europeiska arenan. Detta för att förbättra logistiska samarbeten i Europa. Författaren menar att i framtiden kommer det påverka samarbetsförmågan mellan de nordiska länderna.26 Møller kommer inte fram till hur logistiska utmaningar vid gemensamma operationer ska lösas. Han tar upp problemen som finns och att militärlogistiska utmaningar behöver hanteras mellan de nordiska länderna och NATO. Men han har inte en konkret lösning på problemet.
Från den polska försvar och doktrinskolan har Andrzej Lis och Tomasz Jalowiec undersökt med managementteorin ”systemapproach” militärlogistiska system. Studien bygger på undersök-ningar av bland annat NATO och några av dess medlemmar. De har analyserat med komparativ
21 Otzulis, Valdis, Ozoliņa, Žaneta, Shaping Baltic States Defence Strategy: Host Nation Support, Lithuanian
Annual Strategic Review, Vol.15, pp.77-98, 2017, 77-80.
22 Otzulis, Valdis, Ozoliņa, Žaneta, Shaping Baltic States Defence Strategy: Host Nation Support, 97. 23 Møller, Erma Joakim, Trilateral Defence Cooperation in the North: An Assessment of Interoperability
Be-tween Norway, Sweden and Finland, Defence Studies, Vol.19, pp.235-256, 2019, 235-236.
24 Møller, Erma Joakim, Trilateral Defence Cooperation in the North: An Assessment of Interoperability
Be-tween Norway, Sweden and Finland, 250-251.
25 Ibid, 236. 26 Ibid, 248–250.
Sida 8 av 44 metod NATO, USA och Storbritanniens doktriner för att få fram ett antal principer.27 Därefter har de skapat och operationaliserat ett verktyg för vidare undersökningar av logistiska system. Studien presenterar ett antal komponenter för ett fungerande logistiskt system. Studien visar att det finns doktrinära frågor vid utformningen av de logistiska systemen. Frågorna berör om det finns relevanta doktriner och procedurer på plats.28 Detta understryker det inledande problemet till uppsatsen.
1.2.1 Sammanfattning tidigare forskning
Den tidigare forskningen som presenterats har berört hur logistiska system och planer har un-dersökts tidigare. Forskarna Kress och Foxton har analyserat och konkretiserat principer för att undersöka operationell planering av logistik och hur dessa principer kan förklara utfallet av militära konflikter. Vego och Foxton drar slutsatser att gemensamma operationer kräver goda logistiska förutsättningar. Detta utvecklar Peter Schmitz och John Rausch som analyserar NATO:s logistiska utmaningar. Joakim Erma Møller för diskussion om att lösningen kan vara att skapa standardiseringar och gemensamma förståelser för logistiken vid samarbeten. Det som är ett återkommande problem är hur NATO och länder i Europa kan logistiskt samarbeta. Hur logistiken kan utformas för lyckas med gemensamma operationer mellan olika nationer och NATO.
Roman Dufek och Miroslav Pecina tar upp att mellan nationerna är det nödvändigt att kommu-nicera för att förstå varandras logistiska arbetssätt. För att förstå varandra behövs styrande text-dokument i form av doktriner. Andrzej Lis och Tomasz Jalowiec kommer fram till att det be-höver finnas relevanta doktriner och procedurer på plats. Flera av författarna nämner att logist-iska gemensamma operationer är utmanande. Undersökningar som jämför länders logistlogist-iska planering i form av doktriner är få. Flera undersökningar drar slutsatsen att logistiska samar-beten behövs och vilka principer som bör undersökas. Problemet är att det finns lite forskning som undersöker det specifika området om samarbeten mellan NATO och svensk militärlogistik. Detta öppnar upp för den här studien att bidra med ett alternativt sätt att doktrinärt jämföra överförbarheten av logistisk planering vid gemensamma operationer.
27 Lis, Andrzej, Tomasz, Jalowiec, The Systems Approach to Transform the Capabilities of Military Logistics,
Scientific Bulletin - Nicolae Balcescu Land Forces Academy, 151–161, 2015, 154–155.
28 Lis, Andrzej, Tomasz, Jalowiec, The Systems Approach to Transform the Capabilities of Military Logistics,
OP 17–20
Sida 9 av 44
1.3 Syfte
Syftet med undersökningen är att undersöka förekomsten av logistiska principer i doktriner och jämföra principerna mellan Sverige, NATO och medlemslandet Norge. Anledningen till detta är att få en förståelse för vilka förutsättningar som finns för Sverige att ta emot militärt stöd från externa militära aktörer. En doktrinär jämförelse av militärteoretiska principer vid plane-ring av logistik kan skapa förståelser för hur de militära aktörerna gemensamt kan genomföra logistiska operationer. Undersökningen kan skapa en bredare förståelse för hur gemensamma logistiska operationer kan genomföras på svenskt territorium. Det underliggande syftet är un-dersöka om teorin kan förklara skillnader i hur militära aktörer planerar logistiska operationer i nuvarande normativa doktriner.
1.4 Frågeställning och avgränsningar
Följande frågeställningar är formulerad utifrån tidigare forskning och forskningsproblemet. ➢ Hur väl kan Sverige förväntas militärlogistiskt operera tillsammans med NATO och
medlemslandet Norge utifrån doktriner?
Studien är avgränsad till att undersöka doktriner av respektive militär aktör. Handböcker och andra styrande handlingar kommer inte undersökas i studien. Detta beror på mängden material att bearbeta blir för omfattande för den tiden som är avsatt för studien. Studien kommer enbart undersöka operativa doktriner och logistiska doktriner för att undersöka det väsentliga kopplat till forskningsfrågan och problemet.
Valet att undersöka norska doktriner är på grund av den språkliga utmaningen med att tolka exempelvis finska doktriner som inte är översatta till engelska. Fördelen med att undersöka doktriner på ett språk som är hanterbart är att resultatet blir mer pålitligt. Urvalet kommer mo-tiveras i kapitel tre och påverkan av urvalet för studien kommer diskuteras under kapitel fem.
Sida 10 av 44
1.5 Disposition
Uppsatsen är uppdelad i fem kapitel för att tydligt förklara varje steg av undersökningen. Första kapitlet är en inledning till uppsatsen, problemet, tidigare forskning, forskningsfrågan och av-gränsningar. Kapitel två presenterar och motiverar uppsatsens teori. Kapitel tre förklarar vilken metod som använts och metodologiska överväganden, valet av empiri, operationaliseringen samt analysverktygen. Kapitel fyra är analysen av empirin för att svara på forskningsfrågan och en presentation av vad studien kommit fram till. I Kapitel fem presenteras svaret på forsknings-frågan och en diskussion om resultatet utifrån problem, syfte, teori, samt metod. Slutligen förs en diskussion om undersökningens roll för yrkesutövningen och vidare forskning.
OP 17–20
Sida 11 av 44
2. Teori
Kapitlet inleds med en presentation av undersökningens teori och motiverar valet av teori för studien. Därefter presenteras teorin och principerna i teorin. För att slutligen ta upp kritik mot teorin.
2.1 Val av teori
Studiens syfte är att undersöka förekomsten av logistiska principer i doktriner och jämföra pla-nering av militärlogistik vid operationer mellan Sverige, NATO samt medlemslandet Norge. För att genomföra undersökningen behövs en teori som beskriver vad som är centralt vid log-istiska operationer. Moshe Kress har fokuserat på bland annat militärlogistik med målet att for-mulera en teoretisk grund inom området.29 Han presenterar både kvalitativa och kvantitativa ansatser för att förklara teorin om operativ logistik. Valet att nyttja en del av Moshe Kress teori om operativ logistik är för att teorin lämpar sig väl för att förklara krav vid planering av logistik. Kress teori är relevant för undersökningen eftersom flera militära organisationer likt Sverige använder författarens teorier vid utbildning och utvecklingen av styrande textdokument. Med rätt operationalisering kommer teorin underlätta jämförandet av militärlogistiska skillnader mellan Sverige, NATO och Norge.
2.2 Moshe Kress Structural and Operational Properties
Teorin operational logistics (OpLog) handlar om hur landoperationer ska understödjas logist-iskt. Teorin är skapad för att analysera, prioritera och fastställa det logistiska systemet som behövs vid militära operationer.30 Kress tar upp att principer bör beskrivas som egenskaper vid analyser av OpLog system. För att undersöka logistiska system formulerar han tio egenskaper som bör uppfyllas vid militära operationer. Tre av egenskaperna är kognitiva och sju är turella. De kognitiva egenskaperna är kopplat till hur operationell logistik uppfattas. De struk-turella egenskaperna beskriver hur logistiken ska implementeras i operationer.31 Strukturella egenskaper behandlas som kriterier för att värdera OpLog system. För att skapa stringens mot teorin använder denna studie fortsättningsvis begreppet egenskaper och inte principer för att beskriva de strukturella begreppen.
29 Kress, Moshe, Operational logistics: the art and science of sustaining military operations, VII-VIII. 30 Ibid, 33.
Sida 12 av 44 Skillnaden mellan egenskaperna är att de kognitiva egenskaperna inte är konkretiserade. Egen-skaperna är svåra att implementera vid en undersökning. De strukturella egenEgen-skaperna kan sys-tematiskt undersöka logistiska planer innan de är implementerade. Utifrån tidigare litteratur har Kress konstaterat att sju egenskaper är ofta förekommande och formuleras som viktiga operat-ionella egenskaper för logistiska operationer. De sju egenskaperna är flexibilitet, tillgänglighet, kontinuitet, tempo, enkelhet, förmåga till överlevnad och effektivitet.32 Dessa sju egenskaper utgör den teoretiska grunden för undersökningen.
2.3 Logistiska operationella egenskaper
Flexibilitet
Flexibilitet är en nyckelfunktion för OpLog system. Egenskapen handlar om att effektivt och snabbt hantera förändringar av logistiska behov. Det betyder att logistiska planer behöver han-tera flera oförutsedda händelser. Detta genom att exempelvis flytta det logistiska flödet från en del av operationen till en annan. För att lyckas med detta är det önskvärt att besitta förmågan att improvisera.33
Tillgänglighet
För att uppnå tillgänglighet behöver rätt mängd resurser tillföras stridande enheter innan en operation. Det handlar om förhållandet mellan stridande enhetens logistiska självständighet och den planerade tiden för att skicka nya resurser. Egenskapen är direkt kopplad till taktisk logistik genom att analysera om det finns tillräckliga resurser vid stridande enheter.34
Kontinuitet
Kontinuitet handlar om det logistiska flödet mellan bakre och främre stridande enheter. Att det konstant finns ett logistiskt flöde för att uppnå en effektiv logistikkedja. Detta flöde är stabilt om det inte skapas en blockering i kedjan på grund av dålig ledning eller fientlig påverkan.35
Tempo
Logistik är beroende av tidsfaktorn. Tempo är bedömningen av den tiden det tar att föra fram logistiska resurser i logistikkedjan. Egenskapen är beroende av kontinuitet och flexibilitet vilket styr hur snabbt striden kan ske. Det handlar om att inte skicka fram för lite resurser eller för mycket resurser eftersom båda påverkar hur effektivt operationen kan genomföras.36
32 Kress, Moshe, Operational logistics: the art and science of sustaining military operations, 54. 33 Ibid, 54-55.
34 Ibid, 55-56. 35 Ibid, 56. 36 Ibid, 56-57.
OP 17–20
Sida 13 av 44 Enkelhet
För att uppnå enkelhet behöver den stridande enheten vara i proportion med den bakre logistiskt stöttande enheten. Önskvärt i alla typer av operationer är att förenkla. Ett mindre logistiskt sy-stem kan innebära enklare ledning för taktiska chefer. Nackdelen är att det kan leda till avsaknad av nödvändiga resurser. Egenskapen enkelhet påverkas av tillgänglighet i det logistiska syste-met.37
Förmåga till överlevnad
Skillnaden mellan förmågan till överlevnad och övriga egenskaper är att egenskapen inte är applicerbar civilt. Förmåga till överlevnad är direkt kopplad mot militära hot. Den logistiska kedjan är sårbar mot fientliga angrepp och är ett prioriterat mål. Därför behövs tydliga styr-ningar för hur logistiken ska skyddas under operationer.38
Effektivitet
Effektivitet handlar om att rätt resurser förs fram till rätt plats bland konkurrerande efterfrågor. När logistiken är begränsad och inte kan försörja samtliga enheter behöver prioriteringar göras till där den är mest behövd. Prioritering kan vara vart den logistiska tyngdpunkten ska placeras eller att välja den mest ekonomiska transporten. Effektivitet uppnås med flerdimensionella op-timeringar av fysiska krav på tillgängliga logistiska resurser, operativa krav och preferenser.39
2.4 Kritik mot teorin
Teorin är utformad för att huvudsakligen undersöka operativ logistisk vid markoperationer. Det betyder att teorin bör prövas vid andra studier om den är applicerbar vid alla typsituationer. Det finns fler forskare än Moshe Kress som teoretiserar inom militärlogistik. Det nämner författaren men kan ytterligare förtydligas med exakt vad han använder för att styrka egenskaperna för operativ logistik. Teorin hade blivit mer transparent med en tydligare koppling till vem som har inspirerat till egenskaperna i teorin.
37 Kress, Moshe, Operational logistics: the art and science of sustaining military operations, 57-58. 38 Ibid, 58.
Sida 14 av 44
3. Metod
Inledningsvis presenteras studiens forskningsdesign, forskaretiska och forskningsetiska över-vägande. Därefter summeras empiriskt material för studien och källkritik mot empirin. För att slutligen formulera operationaliseringen av teorin och utformningen av analysverktygen.
3.1 Forskningsdesign
I studien presenteras en jämförande kvalitativ textanalys för att analysera och jämföra data. Studiens kärna är att undersöka forskningsproblemet för att få ett tydligt svar på om teoretiska egenskaper förekommer och om de skiljer sig åt i en jämförelse. I analysen är doktrinerna i fokus och inte teorin, därför är studien teorikonsumerande.
Kvalitativ textanalys används för att kategorisera och tolka data i långa texter.40 Det intressanta i studien är att undersöka helheten och komma fram till vad som står implicit i texten. En analys av meningsinnehållet kan fastställa om teoretiska begrepp förekommer eller inte. I denna studie är det lämpligt eftersom förekomsten av teoretiska begrepp behöver tolkas i stora mängder text. Kvalitativ textanalys är passande eftersom fokuset är att undersöka hur överensstämmande doktrinerna är.41 Empirin består av doktriner som är textbaserade dokument. En analys av text
motiverar valet av att analysera empirin med kvalitativ textanalys. Viktigt vid en analys av textdokument är att undersöka källans trovärdighet.42 Trovärdigheten kommer undersökas och
presenteras under punkten källkritik.
För att få fram meningsinnehållet behöver datamaterialet kategoriseras.43 För att tydligt kate-gorisera materialet kommer egenskaperna i teorin att tilldelas kodord. Kodorden är grunden för att konstruera ett kodschema för att undersöka innebörden av datamaterialet. Syftet med kodschemat är att systematiskt beskriva innebörden av den kvalitativa data som inhämtas.44 Det är inte relevant om egenskaperna i form av enstaka ord upptäcks, utan det intressanta är en analys av hur frekvent företeelser förekommer kopplat mot teorin. Viktigt för att genomföra studien är att beskrivningen av teorin är stringent och söks på samma sätt i samtliga doktriner.
40 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö,
2003, 69–70.
41 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017, 212.
42 Denscombe, Martyn. Forskningshandboken: För Småskaliga Forskningsprojekt Inom Samhällsvetenskaperna,
Översättning: Per Larson. 3., rev. och uppdaterade uppl. ed., Studentlitteratur, Lund, 2016, 339.
43 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 109.
44 Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text-
OP 17–20
Sida 15 av 44 Det är nödvändigt att texten tolkas på samma sätt genom hela studien.45 Därför är en central del av operationaliseringen att konstruera tydliga analysverktyg.
För att undersöka skillnader i resultatet från textanalysen lämpar sig en jämförande analys. Stu-dier som använder kvalitativ textanalys lämpar sig väl för jämförelser av skillnader och likheter för att få givande resultat.46 Materialet som används i studien behöver likställas för att jämföras.
Studien fokuserar på ett fåtal länder: Sverige, Norge och organisationen NATO. De militära aktörernas doktriner är likställda i den omfattningen att de är skrivna på samma sätt och formu-lerade för att styra verksamheten. Materialet är därför jämförbart och möjliggör en trovärdig undersökning.
Grunden med studiens metod är att med det textanalytiska verktyget kategorisera förekomsten av egenskaperna i teorin för att därefter jämföra skillnaderna mellan doktrinerna. Metoden att systematiskt lyfta fram väsentliga delar av innehållet i doktrinerna är nödvändigt för att jämföra data. Syftet med att jämföra teoretiska egenskaper är att föra analysen framåt och svara på forskningsfrågan.
3.2 Forskaretiska och forskningsetiska övervägande
Forskaretiska övervägande som har tagits i beaktande är att inte påverka trovärdigheten genom att syfta mot ett förutfattat resultat. Undersökningen av empirin ska inte påverkas av falsifiering eller vara tesdrivande. Studien ska vara transparent för att det ska vara möjligt för andra att se vad som har genomförts. Det finns även en strävan att andra studerande eller forskare ska ha tillgång till materialet som används för att kunna återskapa undersökningen.47 För att upprätt-hålla trovärdighet i studien är det viktigt att analysverktyget är oberoende av mig som genomför undersökningen.48 Utgångspunkten är att undersökningen är värderingsfri och att analysen inte
påverkas av förutfattade värderingar.
Etiska problem kan lätt uppstå när forskningen fokuserar på att samla in data med hjälp av människor.49 Studiens empiriska underlag bygger inte på data från intervjuer eller enkäter. Där-för behövs inga ställningstaganden göras i Där-förhållandet till om studien påverkar individer som deltar i undersökningen.
45 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, 228–229.
46 Ibid, 212–213. 47 Ibid, 25–27. 48 Ibid, 24–26.
Sida 16 av 44
3.3 Empiri
För att jämföra de logistiska förutsättningarna med att ta emot militärt stöd för Sverige kommer svenska och norska operativa doktriner att undersökas. Undersökningen kommer även att ana-lysera en kompletterande doktrin för svensk logistik. Den kompletterande doktrinen är utvald eftersom den fortfarande används. I den norska doktrinen står det att det ska finnas funktions-specifika doktriner.50 Men efter omfattande efterforskning har inte någon kompletterande
dokt-rin för logistik utöver den operativa doktdokt-rinen identifieras. Vid bristfälliga beskrivningar hän-visar de till NATO och andra icke doktrinära texter.51
Den valda NATO doktrinen styr gemensamma logistiska operationer. Doktriner är valda efter tillgänglighet och relevans kopplat mot planering av logistiska operationer. Doktriner från USA är inte valda för undersökningen eftersom de är allt för likartade NATO och skapar ingen ny-anserad analys. För att undersöka logistisk planering mellan Sverige, NATO och Norge har följande dokument valts ut.
➢ Operativ Doktrin 2014
➢ Försvarsmaktens Grundsyn Logistik 2007 ➢ Forsvarets Fellesoperative Doktrine 2019 ➢ AJP-4 Allied Joint Doctrine For Logistics 2018
Operativ Doktrin 2014 upphävde samtliga tidigare doktriner för operationer. Doktrinen tar
ut-gångspunkt i Militärstrategisk Doktrin 2011 och har skrivits därefter. Dokumentet är till för att övergripande styra och sätta mål för taktisk och operativ verksamhet. Grunden är att inrikta syfte, mål, medel samt metod vid genomförandet och planeringen av operationer. Operativ doktrin ska vara en brygga mellan de doktrinerna som gäller vid samarbeten under internation-ella operationer. Utgångspunkten är att doktrinen ska främja svensk säkerhet genom nationinternation-ella och internationella operationer.52 Doktrinen är något gammal i sammanhanget men motiveras
för studien eftersom det är det stående dokumentet för planering och genomförandet av operat-ioner.
50 Forsvarsstaben, Forsvarets Fellesoperative Doktrine 2019, Forsvaret, Oslo, 2019, 17. 51 Forsvaret, Konsept for logistikk til landstyrkene, Forsvaret, 2019, 6.
OP 17–20
Sida 17 av 44
Försvarsmaktens Grundsyn Logistik 2007 är den senaste utgåvan av inriktande dokument för
logistik. Doktrinen är en del av Försvarsmaktens doktrinhierarki och fungerar som en fördjupad handling av logistikområdet. Syftet med doktrinen är att förklara begrepp samt förhållningssätt vid planering och genomförande av logistik. Inriktningen är att ge vägledning för insatser och produktionsverksamhet.53 Problemet med doktrinen är att den är gammal och skriven i över-gången från invasionsförsvar till insatsförsvar. Men det är doktrinen som nyttjas idag och mo-tiveras därför som lämplig i studien.
Forsvarets Fellesoperative Doktrine 2019 är en påbyggnad av doktrinen från 2014. Fokuset i
texten ligger på planering, genomförande och ledning av operationer. Utvecklingen av doktri-nen bygger till en del på erfarenheter från NATO-ledda operationer i Norge. Doktridoktri-nen är ba-serad på strategiska ramar samt på operativa lärdomar och procedurer. Utgångspunkten är att doktrinen ger styrande direktiv för beslutsfattare. Tanken är att doktrinen används efter tre prin-ciper. De tre principerna är att uppnå effektiv ledning, användas som ett styrande verktyg och ett lärande verktyg.54 I förhållande till de svenska doktrinerna är den norska doktrinen likvärdig och kan nyttjas för en jämförelse.
AJP-4 Allied Joint Doctrine For Logistics 2018 är nyckeldoktrinen för att genomföra
gemen-samma logistiska operationer. Doktrinen bygger på AJP 0–1 Allied Joint Doctrine. AJP-4 be-skriver planering innan en operation, genomförandet och avveckling. Syftet är att ge ett gemen-samt ramverk för att synkronisera och koordinera allierades gemensamma operationer. Besluts-fattare ges principer och generella ledstänger för planering och genomförande av operationer. Doktrinen är i huvudsak till för ledningsfunktionen av NATO men kan också fungera som ett stöd för medlemsländer i NATO och icke-NATO länder.55 Doktrinen är det styrande dokumen-tet för gemensamma logistiska operationer och lämpas väl i en jämförelse av logistisk plane-ring. Eftersom detta dokument är det styrande logistiska dokumentet för organisationen kom-mer inga ytterligare dokument av NATO undersökas för att jämföra ett eventuellt logistiskt samarbete.
53 Försvarsmakten, Försvarsmaktens Grundsyn Logistik, 2–7. 54 Forsvarsstaben, Forsvarets Fellesoperative Doktrine 2019, 3–13.
55 NATO Standardization Office, AJP-4 Allied Joint Doctrine For Logistics, Edition B Version 1, Bryssel, 2018,
Sida 18 av 44
3.3.1 Källkritik
Källkritiskt har texterna värderats utifrån fyra principerna äkthet, samtidighet, oberoende och tendensfri.56 Doktriner som används för undersökningen uppfattas som äkta eftersom de är
skrivna av statliga myndigheter eller organisationer. De svenska doktrinerna är i bokformat och de utländska är i elektroniskt format. De elektroniska källorna har undersökts från flera hemsi-dor för att fastställa att de inte är manipulerade. De svenska doktrinerna är något gamla men motiveras som väsentliga eftersom de används av Försvarsmakten. NATO doktrinen används av en formell organisation och är reviderat i närtid. Norges doktrin anses som relevant eftersom den är nyligen uppdaterad. Därför tolkas alla doktriner som samtida.
Källorna är fristående i den omfattningen att doktriner självständigt kan förklara planering och genomförandet av operationer. Det ska noteras att doktrinerna är en del av ett antal doktriner i en hierarki. Men att doktrinerna är en del i en hierarki påverkar inte beroendefaktorn för käl-lorna. Textdokumenten tolkas därför som oberoende. Doktriner tolkas inte som tendentiösa i den utformningen att personliga åsikter lyser igenom. Det är landet eller organisationens intres-sen som återspeglas, inga personliga värderingar förekommer i texterna. Utifrån värderingen tolkas doktrinerna som trovärdiga för undersökningen.
3.4 Operationalisering
För att analysera och jämföra logistisk planering mellan de militära makterna behöver teorin operationaliseras. I studien används Moshe Kress teori om sju egenskaper för OpLog system. Egenskaperna behöver tydliga teoretiska definitioner för att resultatet ska bli trovärdigt.57 För
att analysera rätt behöver teorin konkretiseras.
Studien kommer att nyttja delar av en tidigare operationalisering som inte är på forskarnivå men som använts för att analysera doktriner.58 Samma operationalisering har använts vid tidigare
arbeten av författaren för denna studie.59 Fördelen är att validiteten i studien ökar eftersom in-dikatorerna har använts vid liknande analyser av doktriner och framställt ett tydligt resultat. Ett tydligt resultat vid liknande undersökningar ökar trovärdigheten och att studien undersöker rätt saker.
56 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, 287–296.
57 Ibid, 55–57.
58 Sjöber-Fritz, Max, Svensk Logistik - En Udda Fågel, Försvarshögskolan, Stockholm, 2016, 13. 59 Bäckström, Viggo, Logistik Då, Idag och I Framtiden, Försvarshögskolan, Stockholm, 2018, 11.
OP 17–20
Sida 19 av 44 Grunden är att konstruera mätredskap för att genomföra den systematiska undersökningen.60 I de tidigare studierna fastställs teoretiska definitioner för teorins sju egenskaper: flexibilitet, till-gänglighet, kontinuitet, tempo, enkelhet, förmåga till överlevnad och effektivitet. Egenskaperna utgör studiens variabler och konkretiseras med indikatorer för vad som söks efter i empirin. Indikatorer för respektive variabel är enligt Tabell 1 Analysschema.
Tabell 1. Analysschema, Variabler, Indikatorer
Variabel Indikator
Flexibilitet Att kunna skifta fokus och improvisera för
logistiken.
Tillgänglighet Var den logistiska tyngdpunkten ligger och
hur mycket resurser som är tillgängliga på lägre nivå.
Kontinuitet Stabilitet i flödet mellan bakre och främre enhet.
Tempo Att få fram väl avvägda mängder av
för-mågor.
Enkelhet Att förenkla för taktiska chefer genom att
tilldela så liten del av den operativa logisti-ken som möjligt till den taktiska nivån. Förmåga till överlevnad Att säkra logistiken från fientlig påverkan.
Effektivitet Att prioritera mellan samt optimera olika
logistiska behov.
För att analysera förekomsten av respektive variabel konkretiseras variabelvärden enligt Tabell 2 Variabelvärden under punkten analysverktyg. Variabelvärdet används till del för att organi-sera datamaterialet men huvudsakligen för att kategoriorgani-sera förekomsten av indikatorerna. Efter den genomförda kategoriseringen av variablernas förekomst jämförs data för att dra slutsatser om skillnader.
För att jämföra förekomsten i respektive doktrin behöver variablerna ställs mot varandra. Detta möjliggör en analys av skillnader av respektive fall.61 För att genomföra en tydlig jämförelse
används Tabell 3 Jämförelsematris. Det jämförande verktyget innehåller samtliga variabler och är konstruerat för att jämföra två doktriner åt gången. Doktrinerna jämföras för att identifiera skillnader utifrån resultatet från textanalysen. Jämförelsen kan utläsa om det finns skillnader i förekomsten av egenskaperna för logistisk planering.
60 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, 53–55.
Sida 20 av 44
3.5 Analysverktyg
Analysens textanalytiska verktyg är enligt Tabell 2 Variabelvärden. Tabellen definierar till vil-ken grad variablerna förekommer utifrån en fastställd definition. Tabell 1 analysschemat och Tabell 2 variabelvärden utgör grunden för den textanalytiska delen av undersökningen. Varia-belvärden i Tabell 2 är en viktig del för jämförelsen av empirin vid senare delen av analysen. Tabell 2. Variabelvärden
Variabelvärde Innebörd Definition
FC Förekommer som centralt
budskap
Egenskapens beskrivning fö-rekommer vid minst tre till-fällen varav två gånger centralt beskriven.
FV Förekommer som viktigt
budskap
Egenskapens beskrivning fö-rekommer vid minst två till-fällen varav en centralt be-skriven.
F Förekommer Egenskapens beskrivning
fö-rekommer en gång.
FE Förekommer Ej Egenskapen förekommer ej.
För att undersöka skillnader mellan doktrinerna konstrueras en jämförelsematris. Respektive variabelvärde placeras in i matrisen för att se skillnader och likheter. Matrisen är formad för att undersöka om doktrinerna är skilda. Tabell 3 presenterar ett exempel på jämförelse.
Tabell 3. Jämförelsematris (Exempel)
Variabler Doktrin 1 Doktrin 2 Jämförelse
Flexibilitet FC F Skillnad Tillgänglighet FV FC Skillnad Kontinuitet F F Likhet Tempo Enkelhet Förmåga till Överlevnad Effektivitet
3.6 Hur analysen genomförts
Studien har genomförts enligt följande. Identifieras variabeln kan den få ett av fyra värden: förekommer, förekommer som viktigt budskap, förekommer som centralt budskap eller före-kommer ej enligt Tabell 2. Bedömningen om variabeln föreföre-kommer är styrt av analysschemats beskrivning enligt Tabell 1. Därefter appliceras respektive variabelvärde i det jämförande verk-tyget för att undersöka skillnader av förekomsten för respektive variabel mellan doktrinerna enligt Tabell 3.
OP 17–20
Sida 21 av 44
4. Analys
Inledningsvis presenteras den textanalytiska undersökningen efter förekomsten av variablerna i doktrinerna. Därefter jämförs variabelvärdet för respektive doktrin för att urskilja skillnader. Slutligen presenteras resultatet av analysen.
4.1 Analys Operativ Doktrin 2014
Förekomsten av egenskaperna i Operativ Doktrin 2014. Flexibilitet
Beskrivningen av flexibilitet förekommer eftersom det tas upp att improvisation är en förmåga för att uppnå proaktivitet inom logistiken. Det som tas upp i doktrinen kopplas mot beskriv-ningar om att kunna skifta fokus.
”Kravet på proaktivitet uppnås bl.a. genom en förmåga till förutseende,
samord-ning och improvisation.”62
Det identifieras inga ytterligare beskrivningar kopplat mot indikatorn. Variabeln flexibilitet mo-tiveras därför att den förekommer, variabelvärde F.
Tillgänglighet
Det nämns i doktrinen att det krävs att identifiera vart det logistiska behovet behövs för att det logistiska stödet ska fungera. Oavsett nivå, operativt eller taktiskt är den logistiska tyngdpunk-ten rörlig.
”Varje operation är unik, vilket innebär att särskilda logistik behov måste
identi-fieras så tidigt som möjligt, då möjligheterna till logistikstöd kan vara gränssät-tande för genomförandet.”63
Variabeln tillgänglighet motiveras därför att den förekommer, variabelvärde F. Kontinuitet
I texten identifieras att logistiken ska indelas i en främre och bakre nivå. Det finns en beskriv-ning av att flödet behövs både för krigsförbanden och för viktiga hänvisbeskriv-ningar.
”Den bakre nivåns resurser ska främst säkerställa uppfyllnad av krigsförbandens
behov, men även svara för stora delar av de nödvändiga hänvisningarna.”64
62 Försvarsmakten, Operativ Doktrin 2014: OPD, 29. 63 Ibid, 29.
Sida 22 av 44 Variabeln kontinuitet motiveras därför att den förekommer, variabelvärde F.
Tempo
För att uppnå tempo handlar det om att få fram avvägda förmågor till slagfältet. Doktrinen tar upp att prioriteringar av resurser är viktigt men om det inkluderar logistiken är otydligt. Dokt-rinen definierar inte begreppet ”resurser” vilket gör det svårt att avgöra om det behandlar lo-gistikfunktionen.
”Planering och genomförande består av samordning genom prioriteringar av
re-surser till tid och rum relaterat till syfte och mål.”65
Beskrivningen är inte tillräckligt preciserad för att kopplas mot logistikfunktionen. Variabeln tempo motiveras därför att den inte förekommer, variabelvärde FE.
Enkelhet
Förenklingen för taktiska chefer tas upp i den omfattningen att det ska kunna tillföras förstärk-ningar till de taktiska cheferna om de behöver det. Det betyder att utgångspunkten är att chefer inte ska ha tillgång till den operativa logistiken innan det verkligen behöver.
”När uppgiften så kräver, ska förbandsdelar från stöd- och förstärkningsnivån,
kunna förstärka de taktiska chefernas logistikförband.”66
Variabeln enkelhet motiveras därför att den förekommer, variabelvärde F. Förmåga till överlevnad
Beskrivningen att säkra logistiken från fientliga påverkningar förekommer ej. Det presenteras att skyddsfunktionen ska ge chefen råd om samtliga funktioner.67 Problemet är att det är allt för opreciserat för att kopplas till variabelns beskrivning.
Variabeln förmåga till överlevnad förekommer ej, variabelvärde FE.
65 Försvarsmakten, Operativ Doktrin 2014: OPD, 71. 66 Ibid, 62.
OP 17–20
Sida 23 av 44 Effektivitet
Prioriteringen för att optimera olika logistiska behov nämns med att olika behov måste identi-fieras så tidigt som möjligt.68 Möjligheten att optimera olika logistiska behov beskrivs som avgörande för att genomföra logistiska operationer.
Variabeln effektivitet motiveras därför att den förekommer, variabelvärde F.
4.2 Analys Försvarsmaktens Grundsyn Logistik 2007
Förekomsten av egenskaperna i Försvarsmaktens Grundsyn Logistik 2007. Flexibilitet
I doktrinen presenteras fem principer som formar Försvarsmaktens logistikkoncept.69 Behovs-styrd logistik är en av principerna som beskriver att flexibla lösningar behövs för att uppnå uthållighet, resurseffektivitet och tillgänglighet.70 Det finns flertalet beskrivningar i doktrinen som motsvarar variabelns indikator. Flexibla lösningar och att hantera förändringar i logistik-funktionen är ett centralt budskap i doktrinen.
”De allt snabbare förändringarna innebär att logistiklösningar behöver vara mer
flexibla för att kunna lösa uppgiften och dessutom inom givna ekonomiska ra-mar.”71
”Genom att kombinera information och logistisk kan flexibla lösningar skapas,
som svarar mot ställda krav på tillgänglighet, uthållighet samt resurseffektivi-tet.”72
”Logistiken inom Försvarsmakten ska dimensioneras och flexibelt kunna
anpas-sas efter insatsorganisationens beredskap och grundorganisationens förmåges-kapande produktion.”73
Eftersom variabeln förekommer vid flera tillfällen och fler än två gånger som centralt budskap motiveras förekomsten som centralt budskap, variabelvärde FC.
68 Försvarsmakten, Operativ Doktrin 2014: OPD, 29. 69 Försvarsmakten, Försvarsmaktens Grundsyn Logistik, 13. 70 Ibid, 14.
71 Ibid, 11. 72 Ibid, 14. 73 Ibid, 16.
Sida 24 av 44 Tillgänglighet
Det finns en genomgående beskrivning om att tillgängliga resurser behöver omfördelas till där det behövs som mest. Principen anpassad tillgänglighet beskriver att logistiken ska kunna på kort eller lång sikt anpassas för att upprätthålla uthållighet.74 Det finns en tydlig koppling till att den logistiska tyngdpunkten ska prioriteras till förband med hög beredskap. Det finns även beskrivningar om att tillgängliga resurser ska fördelas där det behövs från den operativa nivån till den taktiska nivån.75
”Verksamhet och materielanskaffning ska prioriteras till insatsorganisationens
förband med hög beredskap (insatsförbanden) och inrymma behoven för både ut-bildnings-, insats- och underhållsverksamhet.”76
”Försvarsmakten ska i huvudsak endast ha egna logistikresurser för sådan
verk-samhet som är unik för Försvarsmakten eller som inte kan eller bör utövas av andra aktörer.”77
Indikatorn av variabeln tillgänglighet motiveras att det förekommer som centralt budskap ef-tersom det förekommer flertalet gånger och två gånger centralt beskrivet, variabelvärde FC. Kontinuitet
Det förs ett resonemang att Försvarsmakten inte självständigt kan producera förnödenheter och tjänster. Försvarsmakten behöver stöd från civila resurser för att upprätthålla logistiken. Reso-nemanget leder in på två resursnivåer för logistiken. Den främre nivån som består av förbands-bundna resurser och operativa logistikförband. Den bakre nivån som består av Försvarsmaktens logistik (FMLOG) och civila aktörer. Bakre och främre nivåerna är tänkta att kommunicera direkt med varandra för att möjliggöra goda samarbeten.78
”Insatsförbanden understöds av och hänvisas till operativa logistikförband inom
den främre nivån och/eller direkt till den bakre nivån.”79
Det finns ett tydligt resonemang om att det behövs ett stabilt flöde mellan främre och bakre nivå. Variabeln motiveras därför att det förekommer som viktigt budskap, variabelvärde FV.
74 Försvarsmakten, Försvarsmaktens Grundsyn Logistik, 16. 75 Ibid, 19.
76 Ibid, 16. 77 Ibid, 14. 78 Ibid, 12. 79 Ibid, 22.
OP 17–20
Sida 25 av 44 Tempo
Principen behovsstyrd logistik syftar mot att rätt kvalitet och tillräcklig kvantitet ska vara på rätt plats inom överenskommen tid. Det betyder att rätt mängd logistikresurser finns på rätt plats i rätt tid.80
”När behov uppstår eller kan förutses, ska logistikverksamheten inom sin
mång-fald av uppgifter leverera efterfrågat stöd med erforderlig kvalitet, i erforderlig kvantitet och inom överenskommen tid.”81
Kopplat mot variabelns indikator förekommer beskrivningen men enbart en gång, variabelvärde F.
Enkelhet
Tolkningen av doktrinen i förhållande till beskrivningen av variabeln är den operativa logisti-ken ska anpassas efter kravet på den taktiska nivån. Det finns en övergripande beskrivning att kravet på logistikverksamheten på stridsfältet kommer minska i framtiden.82 Det betyder att taktiska chefer inte behöver leda lika mycket logistik. Det handlar om hur logistikledningen och förmågor kan koordineras för att göra det så enkelt som möjligt att hantera logistiken.
”Operativ logistikledning syftar till att fördela tillgängliga resurser till den
tak-tiska nivån för att skapa handlingsfrihet och uthållighet för insatsförbanden i op-erationsområdet.”83
”Taktisk logistikledning syftar till att distribuera understöd med förnödenheter
och tjänster till de enskilda förbanden inom insatsområdet. Den taktiska logistik-ledningen är främst en fråga om att koordinera enskilda logistikaktiviteter och logistikresurser i insatsområdet för att uppnå ett visst effektmål, t ex verkan, till-gänglighet och uthållighet.”84
Variabeln motiveras därför att den förekommer som viktigt budskap, variabelvärde FV.
80 Försvarsmakten, Försvarsmaktens Grundsyn Logistik, 14. 81 Ibid, 14.
82 Ibid, 29. 83 Ibid, 19. 84 Ibid, 19.
Sida 26 av 44 Förmåga till överlevnad
Det finns ingen tydlig beskrivning hur logistikfunktionen ska skyddas. Det finns omnämnt att det behöver skyddas men inte hur skyddet ska upprättas. Men eftersom skyddet tas upp i för-hållande till logistiken förekommer variabeln.
”Vid internationell verksamhet ska alternativen granskas inkluderande civila
ak-törers eventuella krav på väpnat skydd.”85
”Ett ökat hot mot logistikenheter vid internationella insatser med därpå följande
krav på skydd och bevakning samt min- och splitterskyddad materiel.”86
Variabeln motiveras därför att den förekommer, variabelvärde F. Effektivitet
Det finns en inledande beskrivning om hur logistiken i Försvarsmakten ska fungera. Inledande stycken förklarar att det är viktigt att prioritera olika logistiska behov. Helhetssyn handlar om att effektivt använda resurser och fastställa var det logistiska behovet är som störst.87 Principen
behovsstyrd logistik syftar mot att uppnå effektivitet genom att förutse logistiska behov. Ytter-ligare princip är resurseffektivitet som i stort handlar om vilka förmågor som ska ansättas och prioriteras.88
”Logistiken måste tidigt tas in i planeringsprocessen för att säkerställa att den
blir integrerad i den totala verksamheten då logistiken kan vara gränssättande för insatsförmågan.”89
”Vid val av en logistiklösning ska dock på resurseffektivitet alltid ställas mot
ope-rativa och taktiska behov så att logistiklösningar kan tillämpas över hela konflikt-skalan, såväl nationellt som internationellt.”90
Utifrån beskrivningen i doktrinen förekommer effektivitet som centralt budskap, variabelvärde FC.
85 Försvarsmakten, Försvarsmaktens Grundsyn Logistik, 15. 86 Ibid, 30.
87 Ibid, 13. 88 Ibid, 36. 89 Ibid, 11. 90 Ibid, 27.
OP 17–20
Sida 27 av 44
4.3 Analys Forsvarets Fellesoperative Doktrine 2019
Förekomsten av egenskaperna i Forsvarets Fellesoperative Doktrine 2019. Flexibilitet
Handlingsfrihet är ett begrepp som tas upp flertalet gånger i doktrinen. Handlingsfrihet är att chefen ska få möjlighet att vid olika omständigheter agera. Det innebär att inte låsa enheter för högre chef eller att planera i motsats till chefens intentioner. Begreppet kopplas i doktrinen till flexibilitet inom bland annat logistik.91 Det beskrivs att flexibilitet är nödvändigt för samarbeten
mellan olika delsystem som logistikfunktionen.92 Det kräver bland annat en förmåga att skifta fokus.
”Dette oppnås ved at logistikkplanleggingen er en integrert del av operative plan-
og styrkegenereringsprosesser, og ved at logistikerne holder seg kontinuerlig oppdatert på det felles situasjonsbildet.”93
”Logistikksystemene må innrettes slik at de raskt og effektivt kan dreie fokus fra
styrkeproduksjon til å støtte operativ virksomhet.”94
”I tillegg skapes utholdenhet gjennom god utnyttelse av ofte begrensede ressurser,
gjennom rullering av ressurser, sanitet, gjennom å improvisere og gjennom å finne funksjonelle løsninger etter hvert som problemene oppstår.”95
Eftersom begreppet förekommer på flertalet ställen och mer än en gång centralt beskrivet före-kommer variabeln som centralt budskap, variabelvärde FC.
Tillgänglighet
Den logistiska tyngdpunkten är rörlig och påverkas av operationens intensitet, resurstillgäng-lighet, transportförmåga samt fientliga påverkningar. Idén som beskrivs är att logistiska grup-peringar ska upprättas för att försörja taktiska styrkor. Det framgår en beskrivning om att log-istiska resurser ska föras fram till stridande enheter och prioriteras därefter.96
91 Forsvarsstaben, Forsvarets Fellesoperative Doktrine 2019, 89. 92 Ibid, 54.
93 Ibid, 162. 94 Ibid, 39. 95 Ibid, 88. 96 Ibid, 165.
Sida 28 av 44 ”Bruk av dataverktøy i Forsvarets logistikk til understøttelse av planlegging og
gjennomføring av operasjoner vil bidra til å synliggjøre logistikkflyten og moni-torere forbruket og behovet før, under og etter gjennomføringen av operasjo-ner.”97
”Logistikkstøtten skal innrettes slik at brukeren primært skal kunne konsentrere
seg om sin hovedoppgave, mens logistikkorganisasjonen står for nødvendige for-syninger samtidig som etterbestilling er mulig.”98
Eftersom det förekommer framförallt beskrivet på ett ställe i doktrinen vikten av tillgänglighet motiveras variabeln att den förekommer som viktigt budskap, variabelvärde FV.
Kontinuitet
Flödet mellan bakre och främre nivån utgår ifrån NATO-doktrinens definition och beskrivning. Nivåindelning används för att underlätta den operationella logistiken och för att tillse att rätt logistiska resurser kommer till rätt plats.99 Logistiska baser upprättas för att leverera logistik till främre enheter.100 Att upprätta främre baser som försörjer enheter som är längst fram kopplas mot flödet mellan bakre och främre logistiska platser. Syftet är att logistiskt försörja alla enheter i hela operationsområdet.
”Når avstanden til operasjonsområdet eller situasjonen vanskeliggjør effektiv
lo-gistikkstøtte fra den støttende stasjonære logistikken, etableres en forsterkende deployerbar logistikk ved at én eller flere logistikkbaser eller andre logistikkapa-siteter settes opp for å understøtte operasjonen.”101
”Normalt støttes de operative styrkene logistisk av sine hjemmebaser, samt
sta-sjonære lager og verksteder. Ved lange eller usikre forsyningslinjer kan deployer-bare logistikkbaser settes opp og deployeres for å understøtte operasjonen på en mer virkningsfull måte, og skreddersys med logistikkfunksjoner etter behov.”102
Det beskrivs att ett flöde behövs mellan olika punkter av operationsområdet. Det är inte fullt ut beskrivet som centralt avgörande för logistiska operationen därför motiveras att variabeln före-kommer som viktigt budskap, variabelvärde FV.
97 Forsvarsstaben, Forsvarets Fellesoperative Doktrine 2019, 166. 98 Ibid, 166.
99 Ibid, 160. 100 Ibid, 159. 101 Ibid, 161. 102 Ibid, 163.
OP 17–20
Sida 29 av 44 Tempo
I doktrinen poängteras ett antal gånger att avvägningar behöver göras för att få fram rätt resurser och förmågor till rätt plats i operationsområdet. Det förekommer beskrivningar att planläggning krävs för att logistiskt stötta nationella resurser i Norge.103 Det behövs planering för att få fram rätt logistiska resurser till rätt plats.104
”I dag handler logistikk i økende grad om å knytte sammen nettverk av ulike
le-verandører og å levere materiell, forsyninger, tjenester, herunder driftsstøtte til brukerne, i rett mengde og kvalitet, til rett tid og på rett sted.”105
”For å kunne holde et optimalt operasjonstempo gjennom hele operasjonen må
det tidlig i planleggingsfasen sikres tilgang til tilstrekkelige ressurser.”106
Tempo identifieras på flera sidor i doktrinen och som centralt beskrivet. Därför motiveras vari-abeln att den förekommer som centralt budskap, variabelvärde FC.
Enkelhet
Beskrivningen att förenkla för taktiska chefer förekommer i den omfattningen att logistiken ska organiseras för att föra fram personal, materiell, förnödenheter och tjänster till de taktiska mi-litära enheterna i operationsområdet.107 I doktrinen nämns det att reparationsresurser som be-hövs på den taktiska nivån ska tillföras när den bebe-hövs. Det ska finnas egen underhållskapacitet på taktisk nivå.108 Det finns även en strävan att logistiken ska vara intrigerad med taktiska en-heter men tillföras externa operativa logistikresurser när det behövs.
”Logistikk på taktisk nivå vil hovedsakelig utføres med kapasiteter som er
inte-grert i de taktiske enhetene. Disse kan tildeles forsterkende logistisk støtte på ad-hocbasis for å løse pålagte oppdrag som krever ekstra ressurser.”109
”Dette krever meget god koordinering med logistikkavdelinger, taktiske
av-delinger, sivile terminalavdelinger og sivile myndigheter på ulike nivå.”110
103 Forsvarsstaben, Forsvarets Fellesoperative Doktrine 2019, 41–42. 104 Ibid, 92. 105 Ibid, 158. 106 Ibid, 92. 107 Ibid, 159. 108 Ibid, 166. 109 Ibid, 160. 110 Ibid, 165.
Sida 30 av 44 Eftersom indikatorn förekommer som centralt budskap på flera sidor i doktrinen motiveras att variabeln förekommer som centralt budskap, variabelvärde FC.
Förmåga till överlevnad
Det nämns att det är viktigt att skydda infrastruktur och att stoppa motståndaren från att uppfylla målsättningar.111 Kopplat till att skydda verksamheten skrivs i doktrinen att materiel ska
skyd-das både aktivt och proaktivt.112 Materiel som begrepp är svårt att koppla till beskrivningen för
variabeln. Förtydligande görs att logistiken ska skyddas på alla nivåer i ett samråd mellan log-istiska, taktiska och civila avdelningar.113
”RSOM krever en betydelig logistisk støtte, koordinert med styrkebeskyttelse i alle
domener. Dette krever meget god koordinering med logistikkavdelinger, taktiske avdelinger, sivile terminalavdelinger og sivile myndigheter på ulike nivå.”114
Variabeln motiveras därför att den förekommer, variabelvärde F. Effektivitet
Effektivitet uppnås genom planläggning för att optimera och leverera tillgängliga logistikresur-ser till rätt plats. Detta uppnås genom att logistikfunktionen kan snabbt och effektivt anpassa sig mellan styrkeproduktion och operativ verksamhet.115 Logistiken ska genom planläggning kunna optimera det logistiska behovet för alla förmågors behov i Norge.116 I doktrinen tas det upp att logistiskplaneringen ska formas för att understödja Norges Försvarsmakt utan införandet av nödlagar.117 Detta tyder på att redan i planeringsskedet behövs prioriteringar göras.
”Det operasjonelle kommandonivået vil i tillegg planlegge og prioritere
logistik-ken og støttefunksjoner slik at disse til enhver tid følger og støtter den operasjo-nelle kraftsamlingen.”118
Variabeln motiveras att den förekommer som viktigt budskap i doktrinen, variabelvärde FV.
111 Forsvarsstaben, Forsvarets Fellesoperative Doktrine 2019, 104. 112 Ibid, 149. 113 Ibid, 165. 114 Ibid, 165. 115 Ibid, 39-40. 116 Ibid, 41-42. 117 Ibid, 158. 118 Ibid, 97.
