Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för hälsa
COPINGSTRATEGIER I FORSKNING OM
FRÄMJANDET AV PSYKISK HÄLSA HOS
ARBETSLÖSA
ENINTEGRATIV LITTERATURSTUDIE
VERONICA ANDERSSON KAJSA MÅRTENSSON
Examensarbete i folkhälsovetenskap 15 hp Handledare Peter Anderberg
FH1402 Blekinge Tekniska Högskola
Folkhälsovetenskap med inriktning Sektionen för hälsa
mot folkhälsovetenskap 371 79 Karlskrona
COPINGSTRATEGIER I FORSKNING OM
FRÄMJANDET AV PSYKISK HÄLSA HOS
ARBETSLÖSA
ENINTEGRATIV LITTERATURSTUDIE VERONICA ANDERSSON
KAJSA MÅRTENSSON
SAMMANFATTNING
Hälsopåverkan på grund av arbetslöshet är ett utbrett problem som påverkas av både samhälleliga och politiska faktorer. Brist på arbete medför många konsekvenser så som förlorad inkomst, ekonomisk sårbarhet och försämrad livskvalitet. Det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ohälsa med bemärkelse på psykisk ohälsa eftersom arbetslösa
personer tenderar att ha sämre hälsa än arbetande personer. Coping handlar om hur individer reagerar på svåra eller stressande livssituationer. Hur en individ använder sig av olika
copingstrategier påverkar hur denne hanterar den svåra livssituationen som arbetslöshet utgör. Syftet med studien var därmed att undersöka hur copingstrategier inkluderas i forskning om preventivt arbete för att främja psykisk hälsa vid arbetslöshet? Detta undersöks genom en integrativ litteraturstudie av fem vetenskapliga artiklar som fokuserar på sambandet mellan psykisk hälsa, arbetslöshet och coping. Den kvalitativa innehållsanalysen har resulterat i två teman; Copingstrategier i befintliga interventioner för arbetslösa & Copingstrategier som
potentiell främjande faktor i interventioner/preventivt arbete. Dessa teman har sedan delats
upp i fem underteman. Resultatet visade att copingstrategier inkluderas i forskning genom analyserande av preventiva interventioner samt i beskrivandet av copingstrategier kopplat till arbetslöshet. Copingstrategier inkluderas i denna forskning som en främjande faktor för psykisk hälsa samt återanställning. Vi efterlyser mer forskning på detta område för att kunna säkerställa hur interventioner som inkluderar kunskaper om copingstrategier och hur individer hanterar stressade och utsatta situationer påverkar den arbetslöses psykiska hälsa.
Nyckelord:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ... 1 BAKGRUND ... 2 Arbetslöshet ... 2 Psykisk hälsa ... 4 Preventivt arbete ... 4 Coping ... 4 SYFTE ... 5 METOD ... 5 Datainsamling ... 6 Urval ... 6 Dataanalys ... 7 Etiska överväganden ... 8 RESULTAT ... 8
Copingstrategier i befintliga interventioner för arbetslösa ... 9
Copingstrategier i JOBS programmet ... 9
Copingstrategier i Labor Market Skills and Support Networks-finding work for individual ... 10
Copingstrategier som potentiell främjande faktor i interventioner/preventivt arbete för arbetslösa ... 10
Copingstrategiers effekt på den psykiska hälsan ... 10
Påverkan på återanställning ... 11
Copingstrategiers effekt på sociala relationer ... 12
DISKUSSION ... 12 Metoddiskussion ... 12 Resultatdiskussion ... 13 SLUTSATS ... 14 REFERENSER ... 15 BILAGEFÖRTECKNING ... 18
1
INLEDNING
Kopplingen mellan folkhälsa och människors förmåga att arbeta är känd sedan länge. Det har i flera studier visat sig finnas ett samband mellan arbetslöshet och ökad risk för ohälsa
(Thomas et.al, 2005). Samtidigt finns det en stark koppling mellan ekonomisk trygghet, social status och hälsa. Att varken ha ekonomisk trygghet eller en fast arbetsplats kan bidra till en stressreaktion som kan mynna ut i psykisk ohälsa och oro. Beroende på en individs
copingstrategi blir denna situation mer eller mindre lätt att hantera (Xiaowan & Kwok, 2010). Då arbetslöshet innebär en stressfaktor för individer samt kan leda till både brist på sociala nätverk, ekonomisk trygghet samt känsla av att känna sig behövd så kan det få negativa konsekvenser för den psykiska hälsan. Många faktorer påverkar således den effekt som arbetslöshet har på den psykiska hälsan. Bland dessa faktorer återfinns socialt stöd,
copingstrategier, ekonomiska påfrestningar samt förväntningar på nyanställning (Backhans & Hemmingsson, 2012). Med detta i åtanke finns det risk att en negativ spiral bildas där
arbetslösa drabbas av stress vilket kan leda till psykisk ohälsa som i sin tur gör att individen riskerar att hamna ännu längre bort från arbetsmarknaden. Enligt en undersökning från Statistiska Centralbyrån gjord 2013 så är 8,4% av Sveriges befolkning i åldern 15-74 år arbetslösa (Statistiska Centralbyrån, 2013). 30,5% av individerna i denna grupp är
långtidsarbetslösa. Detta utgör en stor mängd människor som ligger i riskzonen för att drabbas av stress som sedermera kan leda till psykisk ohälsa.
De flesta studier som behandlat sambandet mellan coping och arbetslöshet har utgått ifrån ett psykologiskt perspektiv. Då folkhälsoperspektivet inkluderar flertalet av de faktorer som kan vara relevanta och påverka den psykiska hälsan vid arbetslöshet så anser vi att ett sådant perspektiv bör intas vid studerandet av detta fenomen
2
BAKGRUND
Arbetslöshet kan bidra till förändrade socioekonomiska förhållanden vilket gör hälsopåverkan på grund av brist på arbete än mer komplext. Inom många länder har hälsoklyftorna ökat vilket delvis beror på socioekonomiska skillnader. En anledning till dessa skillnader kan vara arbetslöshet. En tysk studie gjord av Kroll & Lampert (2011) visar att ojämlikheter i hälsa är starkt kopplade till anställningsstatus. Detta då brist på arbete medför många andra
konsekvenser så som förlorad inkomst, ekonomisk sårbarhet samt försämrad livskvalitet (a.a.).
Vi har haft för avsikt att undersöka hur copingstrategier inkluderas i forskning om preventivt arbete för att främja psykisk hälsa vid arbetslöshet. Detta då folkhälsan skulle gagnas av att fler håller sig friska under perioder av arbetslöshet.
Arbetslöshet
Hallsten (1997) menar på att definitionen av arbetslöshet påverkas av samhälleliga och
politiska faktorer vilket gör att innebörden av definitionen arbetslöshet kan te sig annorlunda i skilda länder och under olika tidsperioder. Vidare menar han därför att resultat i
arbetslöshetsstudier har en tendens att vara skiftande. Trots detta refererar man i praktiken oftast arbetslöshet till avsaknaden av lönearbete eller avsaknaden av arbete mot ekonomisk ersättning. Han skriver att det är vanligt att man följer något administrativt kriterium inom forskningen för att definiera arbetslöshet, t.ex. att arbetslösa definieras som personer som saknar arbete samt har anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen (a.a.).
En av de mest grundläggande förutsättningarna för en god folkhälsa är ekonomisk- och social trygghet vilket även är ett av de övergripande målen för folkhälsan i Sverige (Statens
folkhälsoinstitut, 2010). Nordenmark (1999) menar på att sysselsättning kan ses som en källa till personlig och social tillfredställelse och att brist på sysselsättning i form av arbetslöshet kan vara tufft inte bara för identiteten och den sociala statusen, men även för det psykiska välbefinnandet. Det har visat sig att arbetslöshet är kopplat till sämre psykisk hälsa, bristande välmående och ökad risk för dödlighet. Hallsten (1997) menar att det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ohälsa med bemärkelse på psykisk ohälsa eftersom arbetslösa personer tenderar att ha sämre hälsa än arbetande personer. Dock hänvisar han till att
arbetslöshetens ohälsoeffekter varierar för olika individer och grupper där variabler som t.ex. ålder, genus, socialt stöd med fler, kan mediera eller moderera effekterna av arbetslöshet (a.a.).
Kroll & Lampert (2011) tar även upp att arbetslöshet bidrar till ökat användande av hälso- och sjukvård. Samtidigt som forskning pekar på att ohälsa är vanligare bland arbetslösa, visar den även på att orsakssambanden kan vara dubbelriktade då dålig hälsa i sig kan leda till
arbetslöshet medan man omvänt kan visa på att arbetslöshet är förknippad med hälsoproblem såsom stressymptom och mentala störningar (Hintikka et al, 2009). Anaf et.al (2013) har i sin forskning fått fram resultat som visar på hur bland annat stress blir en psykisk påfrestning vid arbetslöshet. De menar även att förändringar i upplevd kontroll, sämre självkänsla och
finansiella påfrestningar ökar den psykiska påfrestningen vid arbetslöshet (a.a.). Backhans & Hemmingsson (2012) tar upp att effekten av arbetslöshet inte skiljer sig åt mellan dem med och utan föregående psykisk ohälsa.
3 arbetsplats samt förknippat sin arbetsplats med sin identitet är förknippade med psykisk ohälsa efter arbetslöshet (a.a.). Därmed bedömde vi att det både är aktuellt och viktigt att studera hur copingstrategier tas upp i forskning och eventuellt skulle kunna användas i preventivt arbete för att främja den psykiska hälsan i denna utsatta grupp.
Psykisk hälsa
Begreppet psykisk hälsa varierar beroende på vilken teoretisk bakgrund som står i fokus. I vetenskapliga artiklar tenderar begreppet att användas omvänt och fokusera på psykisk ohälsa. Då vi i vår studie utgår ifrån ett preventivt och främjande synsätt är det dock viktigt för oss att definiera det salutogena i begreppet psykisk hälsa. Enligt Statens folkhälsoinstitut (2013) innefattar begreppet psykisk hälsa upplevt välbefinnande och hälsorelaterad livskvalitet. Hallsten (1997) menar att begreppet psykisk hälsa inte har någon precis avgränsning men att det kan liknas vid begreppet livskvalitet. Han skriver att man på senare år formulerar
definitioner och begreppsanalyser av hälsobegreppet ur ett handlingsteoretiskt och holistiskt perspektiv. Vidare menar han på att hälsa definieras som individens förmåga att förverkliga sina vitala mål vilket i sin tur antas kunna öka förutsättningarna för livskvalitet och
välbefinnande. Sammanfattningsvis ses hälsa som en resurs där ingen skillnad görs mellan somatisk- och psykisk hälsa (a.a.). Vidare beskriver Hemingway (2011) välbefinnande som känslan och tillståndet av det man är och det man gör. Välbefinnande kan enligt denna beskrivning ses som ett komplext samband där upplevelsen av god hälsa samverkar med faktorer så som självrespekt, glädje och potential. Levin et.al (2009) tar också upp välmående när de definierar psykisk hälsa. Vidare talar de om positiv psykisk hälsa vilken kan separeras i två dimensioner. Den hedoniska dimensionen handlar om på vilket sätt människor uppfattar sitt liv. Den eudaimoniska dimensionen vilken inte har någon bra svensk översättning handlar istället om hur människor fungerar i livet. Psykisk hälsa och välmående påverkas och orsakas av många faktorer. Bland dessa återfinns biologiska och demografiska faktorer (a.a.).
Psykisk ohälsa har många orsaker; biologiska, sociala och psykologiska faktorer som enskilt eller tillsammans påverkar individen (World health organization, 2010). Psykisk ohälsa anses vara ett stort folkhälsoproblem men samtidigt svårt att definiera, därför finns det ett flertal definitioner av begreppet. Socialdepartementets (Regeringen) definition av psykisk ohälsa delas in i tre nivåer:
Psykisk sjukdom med allvarliga avvikelser från det normala som exempelvis psykos. Psykisk störning med lindriga avvikelser från det normala såsom depression.
Psykisk ohälsa vilket innefattar även psykisk sjukdom och störning, men även subjektiva besvär såsom trötthet och oro (a.a.).
I en studie av Hammer (2000) "Mental Health and Social Exclusion among Unemployed Youth in Scandinavia. A Comparative Study" fann man en koppling mellan arbetslöshet, social isolering, dålig ekonomi och psykisk ohälsa. Studien visar på att social integration kan öka individens förmåga att klara av arbetslösheten på ett sätt som minskar psykiska symptom och förhindrar social utslagning (a.a.).
4
Preventivt arbete
Burström (1999) definierar det preventiva arbetet till hälsofrämjande åtgärder vilka syftar till att förstärka det aktiva deltagandet av befolkningen för att förbättra hälsan. Folkhälsoarbetet riktar sig mot ekonomiska, sociala och medicinska förhållanden i befolkningen där både skade- och sjukdomsförebyggande interventioner och hälsofrämjande arbete inkluderas. Flera yrkesgrupper tillsammans angriper de dominerande ohälsoproblemen i samhället. För att arbeta preventivt fodras kunskap om de riskfaktorer som påverkar hälsan negativt samt kunskap om hur dessa riskfaktorer kan förändras (a.a.).
Primärprevention
Innan sjukdom och ohälsa uppträder kan primärprevention användas. Detta för att förebygga att ohälsa och sjukdom uppstår. Här ligger fokus på riskfaktorer och hur individer kan undvika dessa och på så sätt förbli friska (Burström, 1999).
Sekundärprevention
I denna typ av prevention ligger fokus på att minimera redan uppkomna symtom och skador. Detta innebär att man sätter in insatser eller behandling tidigt i sjukdomsförloppet för att minimera hälsokonsekvenserna (a.a.).
Tertiärprevention
Inom tertiärprevention arbetar man för att motverka återfall samt minska de komplikationer som uppkommit på grund av sjukdom eller ohälsa (a.a.).
WHO (2004) tar upp tre andra preventionsnivåer när förebyggande arbete för psykisk ohälsa diskuteras. Dessa benämner de som universalprevention, selektiv prevention och indikerande prevention. Här utgår man från preventionsnivåer där olika grupper utgör riktningen för arbetet. Universalprevention vänder sig till den allmänna befolkningen medan indikerad prevention enbart riktar sig till högriskgrupper där risken för psykisk ohälsa redan uppenbarat sig. Burström (1999) tar också upp att det finns olika former av exempelvis primärprevention där man antingen vänder sig mot hela befolkningen eller enbart till en viss riskgrupp.
Slutligen tar WHO (2004) upp att de vanligaste interventionerna för universalpreventivt arbete för arbetslösa är arbetslöshetsförsäkring och nationella policys.
Coping
Coping handlar om hur individer reagerar på svåra eller stressande livssituationer. Detta kan förklara varför vissa individer har lättare att hantera svåra livssituationer (Pearlin & Schooler, 1978) och även tycks ha lättare att vidmakthålla en hälsosam personlig livsstil. Det finns många potentiella faktorer som kan påverka en individs copingförmåga. Bland dessa finner man ålder, kön samt kontexten där eventuell svårighet uppstår (Folkman & Lazarus, 1980). Det finns en rad olika definitioner av begreppet coping. En processorienterad definition av coping handlar om att försöka bemästra de krav som överstiger en individs resurser och som skapas av stressande händelser (Taylor & Stanton, 2006). Denna definition bygger bland annat på att coping är en transaktion mellan person och miljö och uppträder när personen bedömer en situation som stressande (a.a.). Det finns studier som visar på att socialt stöd är bra för hälsan i stressande situationer även om det inte kan förhindra alla skadliga effekter (Lorenzini & Geneva, 2010). Ouwehand et.al (2009) tar upp en annan typ av coping vilken
5 benämns som proaktiv coping. Denna typ av coping handlar om att människor ska kunna förutse framtida hot och redan innan problem brutit ut kunna använda sig av strategier för att hantera och lindra konsekvenserna av dessa. Ouwehand et.al (a.a.) menar att tidigare
forskning visat på att man genom små interventioner kan lära människor denna typ av coping. Detta för att individerna sedan ska ha lättare att hantera kommande risker och problem knutna till hälsa så som åldrande, diabetes och bristande livskvalitet. Vi vill utgå från ett salutogent perspektiv på olika copingstrategier, det vill säga på kunskap om vad som gör att människor förblir friska (Antonovsky, 1996).
Enligt Pearling & Schooler (1978) har copingstrategier olika innebörd beroende på vilken specifik stressor som individen utsätts för. Därför är det viktigt att i forskning och studier som inkluderar coping skapa ett mätinstrument som är kopplat till de problem som individen kan ställas inför i det aktuella sambandet och den aktuella situationen. Copingstrategier i samband med arbetslöshet hänger ihop med de bemästringsstrategier som en individ kan ha för att klara av den stressade situationen som det innebär att sakna ett arbete. I vår studie kommer vi främst att fokusera på hur problemlösningsbaserade copingstrategier kan lindra negativa effekter orsakade av arbetslöshet (Kerr et.al, 2010). Detta då utvecklandet av en framgångsrik copingstrategi kan bevara individers hälsa och mentala balans samtidigt som den kan lindra stress i utsatta situationer (Chen et.al, 2012). Vi använde oss av förklaringen av de två copingstrategier som Lazarus & Folkman (1980) lyfter upp vilka är problemlösningsbaserad-coping samt affektbaserad-problemlösningsbaserad-coping som även kan benämnas undvikande-problemlösningsbaserad-coping. Dessa står i motsats till varandra. Problemlösningsbaserad-coping innebär att individen använder sig av strategier som möjliggör rationella lösningar på problem (a.a.). I koppling till arbetslöshet kan detta enligt vårt sätt att se det uttrycka sig i att söka arbete, vända sig till sociala nätverk eller gå en utbildning. Affektbaserad-coping eller undvikande–coping styrs istället av känslor av maktlöshet (a.a.). Detta kan uttrycka sig i isolering eller bristande motivation.
SYFTE
Hur inkluderas copingstrategier i forskning om preventivt arbete för att främja psykisk hälsa vid arbetslöshet?
METOD
Vi genomförde en integrativ litteraturstudie då vi tolkade data vars text dels har en empirisk förankring men även en teoretisk förankring. Användandet av denna metod gav oss möjlighet att få en mer heltäckande bild av de samband och fenomen vi ämnat utforska (Whittemore & Knafl, 2005). Integrativ metod ger sammanställning av datamaterial kvalitativt istället för att dela upp materialet i olika enheter (Mårtensson, 2012).
Genom hela arbetet med litteraturstudien följde vi de fem steg som Whittemore & Knafl (2005) hänvisar till. I det första steget gjorde vi en problemformulering, det vill säga, vårt syfte med studien. I det andra steget genomförde vi en litteratursökning som
datainsamlingsmetod. Urvalet i vår litteratursökning baserades på huruvida vi fann abstracten applicerbara på våra sökord/kombinationer samt vårt syfte. I steg tre gjorde vi en utvärdering av insamlad data och gjorde ett andra urval av insamlade vetenskapliga artiklar för vidare analysering för att få svar på vårt syfte. I steg fyra genomförde vi en djupare analys av andra urvalet av vetenskapliga artiklar inför resultatdelen. I steg fem tolkade vi vårt slutgiltiga urval av vetenskapliga artiklar och presenterade dessa i resultatdelen.
6
Datainsamling
Vår datainsamling skedde enligt linje med Whittemore & Knafls modell (2005) men med inspiration från Russels (2005) struktur av upplägg. Steg två enligt detta upplägg är datainsamling och litteratursökning. I denna del är det viktigt att dels identifiera vilka mål man har med sökningen men även att gå igenom vilka grupper som avses identifieras. Här utgick vi från vårt syfte samt den berörda gruppen vilken är arbetslösa. För att nå dessa mål använde vi oss i vår sökning först och främst av databaser där vi haft vetskap om att artiklar med folkhälsovetenskapligt perspektiv inkluderas. Dessa databaser har varit PubMed, Scopus,
Cinahl, Medline, Arbline, Cochrane Library samt Spriline. Vår strävan inledningsvis var att
vår litteraturstudie skulle basera sig på minst tio vetenskapliga artiklar. Denna strävan avsåg den första gallringen vilket mer ingående beskrivs under rubriken urval. I vår sökstrategi använde vi oss av Bilaga 1 och Bilaga 2. Detta gjordes för att skapa systematik i våra sökningar. Något som Russel (2005) tar upp som en viktig del av datainsamlingen då hon uppmuntrar forskaren att skapa och använda sig av ett insamlingsverktyg. Våra sökord var:
health, coping, coping strategies, unemployment, public health, health promotion samt mental health. Vi hade redan från början för avsikt att utgå från dessa sökord var för sig samt i
kombination med varandra för bästa möjliga sökresultat. Något som vi varit konsekventa med under hela arbetets gång. Kombinationerna kodade vi med siffror för att på ett mer
strukturerat sätt kunna hålla ordning på våra sökningar (se Bilaga 1).
Urval
Exklusionskriterier vi inledningsvis satte upp var att utesluta ickeeuropeiska artiklar i resultatdelen. Då detta ganska snart visade sig bidra till att sökningarna blev för snäva valde vi att inte begränsa artiklarna till europeiskt ursprung. Istället inkluderade vi internationella artiklar där undersökningskontexten varit liknande med den svenska och europeiska kontexten gällande faktorer så som kultur och sociala- och ekonomiska levnadsvillkor. Med dessa villkor menade vi liknande förhållanden som de i i-länderna i västvärlden. Vi har enbart inkluderat artiklar som funnits tillgängliga i fulltext. Vår ambition var under hela arbetet att flertalet artiklar grunda sig på forskning från Europa och företrädesvis Skandinavien. I introduktion och bakgrund valde vi att inte begränsa våra sökningar till vissa årtal. I
resultatdelen valde vi däremot att inrikta oss på artiklar från år 2000 och framåt. Enligt Russel (2005) inbegriper utvärdering av data att forskaren kritiskt granskar och bedömer artiklarna för att sedan avgöra huruvida de resultat som framkommit i artiklarna är värda att ha kvar i studien eller inte. Den första utvärderingen av data gjordes när datainsamlingen var klar. De valdes efter genomgående av abstract samt enligt de kriterier som sattes upp i
datainsamlingen. Detta resulterade i femton artiklar som därefter analyserades med hjälp av Bilaga 3. Efter analysen användes ett egenkomponerat plussystem för att utvärdera vilka artiklar som slutligen skulle ingå i resultatdelen. Detta system innebar att båda författarna fick individuellt efter analys bedöma om artikeln skulle exkluderas eller inte. Detta utifrån
huruvida artikeln passade vårt syfte. Vi valde att exkludera de artiklar som utgick ifrån en heterogen målgrupp i bemärkelse av grupper så som arbetslösa individer med
funktionsnedsättning samt arbetslösa ungdomar. De artiklar som författaren ansåg skulle exkluderas fick inget plus alls. En tveksamhet bidrog till ett plus medan en analys som bidrog till inkluderande fick två plus. Därefter redovisade vi resultaten för varandra. De artiklar med minst tre plus valdes sedan in i studien. Detta resulterade i en slutgallring som gav oss fem artiklar att grunda vårt resultat på.
7
Dataanalys
Vi genomförde en kvalitativ innehållsanalys. Vi hade för avsikt att inom vår tidsplan göra en systematisk beskrivning av innehållet i artiklarna för att kunna bedöma dess innehåll. Detta bedömer även Whittemore & Knafl (2005) är att föredra då strategier för dataanalys i integrativa studier är den minst utvecklade delen i den integrativa granskningsprocessen. De menar att det är viktigt att i analyssteget använda sig av en systematisk metod för att undvika bias och för att i den mån det är möjligt göra en grundlig och objektiv tolkning av
primärkällorna. Inför det sista steget av vår dataanalys utvecklade vi en mall för djupanalys, se Bilaga 4. Detta för att kunna analysera de fem utvalda artiklarna enligt de ovan beskrivna kriterierna. I analysprocessen använde vi oss av Bilaga 7 för att utifrån meningsbärande enheter komma fram till våra teman. Vidare inspirerades vi i vår mall av Whittemore & Knafl (2005) som lyfter upp viktiga element som bör inkluderas i en dataanalys. Några av dessa element är att notera skillnader i de variabler som tas hänsyn till i studierna samt utforska eventuella kontraster och göra andra jämförelser mellan studierna.
För att kunna dra mer generella slutsatser i vår litteraturstudie använde vi oss av följande begrepp:
Systematik: analysen ska präglas av ett definierat tillvägagångssätt som bör vara allmängiltigt samt reproducerbart (Forsberg & Wengström, 2003).
Latent: Identifiera centrala teman, utveckling av modeller och teorier, identifiera meningsbärande enheter och/eller kodning av kategorier (Forsberg & Wengström, 2003). Vi genomförde analyser av textmaterialet från artiklar där mönster, kategorier och teman framträdde och försökte sedan se samband och kopplingar som kanske inte var tydligt uttalade men som ändå kunde kopplas till vårt syfte med studien (a.a.). Manifest: Endast analysera det som går att utläsa ur texten, vilket möjliggörs med
hjälp av tidigare uppsatta variabler och anvisning för hur de ska tillämpas (Ekström & Larsson, 2000).
Tillförlitlighet: Då det inom kvalitativ forskning kan lämpa sig att använda andra kriterier rörande reliabilitet och validitet valde vi att utrycka dessa kriterier på ett alternativt sätt. Tillförlitlighet motsvarar de kvantitativa studiernas interna validitet (Bryman, 2009) och den trovärdighet som studien har. Då integrativ metod innebär att man kombinerar olika metoder finns det en ökad risk för förekommande av bias och bristande stringens (Whittemore & Knafl, 2005). För att undvika detta valde vi att strukturera upp materialet enligt Whittemore & Knalfs (a.a.) analysmodell. Kirkevold (a.a.) förespråkar dock att integrativa litteraturstudier bör innefatta ett visst
tolkningsmoment som grundar sig på forskarens egna teoretiska bakgrund.
Pålitlighet: För att bedöma kvaliteten på valda artiklar såg vi till deras pålitlighet som är kvalitativ forsknings motsvarighet eller uttryck till den kvantitativa forskningens reliabilitet (Forsberg & Wengström, 2003).
Överförbarhet: Kan liknas vid de kvantitativa undersökningarnas externa validitet (Bryman, 2009). Då vi utgick från en integrativ studiedesign var det svårt att garantera
8 total överförbarhet. Vårt fokus låg på det kontextuellt unika i fenomenet och den verklighet som studerats. Därmed finns det ingen garanti att resultatet kan appliceras utanför den kontextuella ram vi valde att hålla oss inom. Vårt mål var dock att resultatet ska kunna användas i arbete för den specifika målgrupp som innefattats i undersökningen. De vill säga gruppen arbetslösa. Bryman (a.a.) refererar till Guba och Lincoln som menar att med hjälp av en bra och redogörande beskrivning får andra personer en databas där de själva kan avgöra huruvida resultaten är överförbara till en annan kontext eller inte. Detta hade vi i åtanke under arbetets gång.
Etiska överväganden
Vi avsåg att ta del av forskarnas etiska förhållningssätt i de artiklar vi analyserade. Då vi inte själva var i kontakt med eller involverade respondenter såg vi ingen anledning att göra en etikprövning. Vi ämnade även att i genomförandet av studien beakta de fyra etiska principerna; att respektera individers autonomi, att göra gott, att inte orsaka skada samt eftersträva jämlikhet (Green & Throrogood, 2010).
RESULTAT
Resultatet presenteras i löpande text i teman utifrån förklaringsmodell (Se tabell 2). Denna modell är bestående av två teman och fem underteman. Graneheim & Lundman (2003) förespråkar att forskaren använder sig av teman då det rör sig om en latent innehållsanalys. Då vår innehållsanalys inkluderar både latent och manifest innehåll har vi valt att använda oss av teman istället för kategorier vilket integrativa metoden möjliggör (Whittemore & Knafl, 2005). Våra teman är således en sammanställning på vår manifesta och latenta
innehållsanalys. Det latenta i förklaringsmodellen härstammar från viss tolkning som gjorts i de textmaterial där copingstrategier inte är uttalat men indirekt inkluderat. Russel (2005) tar upp att resultatet i integrativa studier inte har en fast form utan att det är upp till författarna att skapa upplägget för resultatet och dess delar. Vårt slutgiltiga urval har resulterat i fem artiklar. Fyra av dessa artiklar är kvantitativa medan en artikel är kvalitativ. Artiklarna behandlar både kvalitativa och kvantitativa undersökningar.
9
Copingstrategier i befintliga interventioner för arbetslösa
I vår analys fann vi att det fanns interventioner som inkluderade copingstrategier för att främja den psykiska hälsan hos arbetslösa. Dessa underteman visar på två befintliga exempel på sådana interventioner. Vidare har dessa två interventioner analyserats av forskare ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv.
Copingstrategier i JOBS programmet
Vinokur et.al (2000) har tittat på de långsiktiga effekterna av JOBS. JOBS var en intervention i Tyskland som ämnade främja jobbsökandet hos de som varit arbetslösa under mindre än tretton veckor. Genom att främja coping- och bemästringsstrategier hos de aktiva deltagarna skulle dessa få en ökad motivation att söka arbete. Resultatet blev att interventionen bidrog till förbättringar på den psykiska hälsan samt ökade återanställningsgraden. De som ingick i interventionen visade efter deltagande upp lägre grader av depressiva symtom och både högre motivation och emotionell funktion.
Vinokur et.al (2000) anser att en social policy borde upprättas i samhället som riktar sig till de individer som befinner sig i riskgruppen för att påverkas hårt av arbetslösheten. Med hjälp av en sådan policy menar författarna att individerna skulle lära sig att på ett bättre sätt hantera bakslag i arbetslivet så som arbetslöshet och uppsägning. Detta inspirerat av den
interventionsprocess som analyserades som var menat att öka de arbetslösas känsla av kontroll.
10 Pohjola (2001) har analyserat ett 3-årigt program vid namn Labor Market Skills and Support Networks-Finding som hjälper arbetslösa att nätverka och hitta nytt arbete. Deltagarna i detta program visade tendenser på mildare copingsvårigheter som innebar starka rädslor, ångest och osäkerhet. Detta i sin tur visar att arbetslösa med hälsoproblem har svårigheter att utan
samhällsstöd få arbete.
”…to include milder psychosocial coping difficulties such as disturbingly strong fears,
anxiety and insecurity” (Pohjola, 2001, s.106).
Copingstrategier som potentiell främjande faktor i interventioner/preventivt arbete för arbetslösa
I samtliga artiklar vi fann togs copingstrategier direkt eller indirekt upp som en potentiell hälsofrämjande faktor i interventioner för arbetslösa. Om inte copingstrategier redan
inkluderades i de interventioner som analyserats så föreslogs de som en potentiell faktor för ökat välmående, bättre hälsa och större chanser till återanställning.
Copingstrategiers effekt på den psykiska hälsan
Waters & Moore (2002) lyfter upp sambandet mellan lindrandet av de skadliga effekterna och coping vid arbetslöshet. När det gäller coping kopplat till just arbetslöshet så har
problemlösande copingstrategier visat sig vara extra effektiva enligt Christensen et.al (2006). ”Coping strategies are considered a potential modifier of unemployment on health and
well-being” (Christensen et.al, 2006, s.369).
Christensen et.al (2006) refererar till tidigare forskning där det framkommit att arbetslöshet är kopplat till sjukdom och för tidig död. En intressant reflektion som författarna fått fram i samband med sin undersökning är att individer ur högre socio-ekonomiska grupper drabbas värre av arbetslöshet än de med lägre socio-ekonomisk position. Detta kan enligt Christensen et.al (a.a.) bero på hur individerna i de olika grupperna använder sig av copingstrategier för att hantera den stressande situation och påfrestning som arbetslösheten innebär.
Hälsokonsekvenser och sociala konsekvenser av arbetslöshet kan te sig i psykosocial stress orsakade av minskade sociala kontakter, förvärrad ekonomisk situation och brist på sociala nätverk (Kroll & Lampert, 2009).
Waters & Moores (2002) studie visade på att den psykiska hälsan hos deltagare som förblev arbetslösa förändrades över tid. I studien fann man att deltagare i snitt använde mer
affektivbaserad coping i slutet av 6 månaders studien än i början, de använde även mer problemlösningsbaserad coping i slutet av studien än i början.
Christensen et.al (2006) ger i sin artikel en tydlig bild av vad copingstrategier kopplade till arbetslöshet är. I undersökningen har de utformat ett mätverktyg med variabler som bedömer individens copingstrategi i samband med arbetslöshet samt hur denna ter sig.
Copingstrategierna är uppdelade i två motpoler som benämns som problemlösande coping och undvikande coping (Tabell 1). Beroende av hur individerna i olika grupper använder sig av copingstrategier för att hantera den stressande situation och påfrestning som arbetslöshet innebär påverkas den psykiska hälsan olika (a.a.).
11
Påverkan på återanställning
I Waters & Moores (2002) analys framhävs copingstrategier som en viktigare
påverkansfaktor för återanställning än bland annat demografiska skillnader och tidigare arbetsmarknadserfarenhet. I resultatet kom det även fram att de arbetslösa som åter fick anställning använde sig av en mer problemlösningsbaserad copingstrategi som bland annat åstadkoms från fritidsaktiviteter (a.a.).
”The result of this study show that cognitive appraisals and coping efforts, rather than
self-esteem, had the greatest influence on re-employment” (Waters & Moore, 2002, s.603).
För att förbättra hälsan och förutsättningarna i gruppen arbetslösa föreslår Waters & Moore (2002) att program som främjar coping och psykisk hälsa borde utökas. Med detta menar författarna att de främjande programmen inte bara ska ha fokus på jobbsökning utan även inkludera utlärandet av andra färdigheter som visat sig ha effekt på de arbetslösas situation, hälsa och chans till återanställning/nyanställning. Detta bland annat då deltagande i obetalt arbete och meningsfulla aktiviteter influerar och bidrar till möjligheter för detta (a.a.). Vinokur et.al (2000) analys vittnade om att man genom att främja coping- och
bemästringsstrategier hos de aktiva deltagarna i JOBS programmet kunde ge dessa en ökad motivation att söka arbete. Resultatet blev att interventionen bidrog till förbättringar på den
12 psykiska hälsan samt ökade återanställningsgraden. De som ingick i interventionen visade efter deltagande upp lägre grader av depressiva symtom och både högre motivation och emotionell funktion vilket bidrog till större möjligheter för återanställning.
Slutligen menar Waters & Moore (2002) att forskning som fokuserar på sambandet mellan återanställning och coping är begränsad.
Copingstrategiers effekt på sociala relationer
Vinokur et.al (2000) menar att arbetslöshet bidrar till sociala konsekvenser vilka har negativa effekter på både välmåendet och den mentala hälsan hos arbetslösa individer.
En problemlösande copingstrategi som Christensen et.al (2006) tar upp är just att nå ut till andra människor. Detta för att genom sociala kontakter kunna öka chansen till återanställning. Risken för arbetslösa som blir påverkade av sociala faktorer är social exkludering. Ensamhet under den utsatta situation som arbetslöshet innebär är en riskfaktor för både ohälsa och användandet av en positiv copingstrategi. Christensen (a.a.) menar att leva ensam är kopplat till lågt användande av problemlösande coping.
Kroll & Lampert (2009) har i sin artikel analyserat sambandet mellan arbetslöshet, hälsa och social support. Detta genom att utgå från GEDA studien som fastställer hälsan i Tyskland. Analysen vittnar om att arbetslöshet är en riskfaktor för både psykisk ohälsa och sämre välmående. Detta då de arbetslösa är betydligt mer påverkade av fysiska, emotionella och funktionella problem än de kvinnor och män som har ett arbete. Resultatet visar även att sociala relationer har en tydlig effekt på hur bra individer hanterar arbetslöshet (a.a.).
”…health-related consequences of unemployment can be mitigated by social support” (Kroll & Lampert, 2009, s.48).
Just bristen på social interaktion kan förvärra situationen än mer för den arbetslöse då Pohjola (2001) menar att sociala färdigheter är ett krav på dagens arbetstagare. Vidare menar hon att individer för att få en anställning både måste inneha stor social kompetens samt vara flexibel.
DISKUSSION Metoddiskussion
Syftet med vår studie var att undersöka hur copingstrategier inkluderas i forskning om preventivt arbete för att främja psykisk hälsa vid arbetslöshet.
Vi valde att använda oss av integrativ studiedesign för att få en holistisk förståelse av ämnet. Detta är enligt Whittemore & Knafl (2005) en möjlighet som denna typ av metod erbjuder forskning på hälsovetenskap. Detta då metoden tillåter forskaren att kombinera data från teoretisk litteratur såväl som empirisk litteratur. Att kombinera dessa två datakällor gör dock analysen mer komplex och svårhanterlig (a.a.). Därför utvecklade vi lämpliga strategier för vår dataanalys med inspiration från kvalitativ innehållsanalys. Dessutom gav den integrativa metoden oss möjlighet att besvara vårt syfte ur ett bredare spektrum genom att definiera begrepp, att granska olika teorier, att granska bevis samt analysera metodologiska frågor om ett visst ämne (Whittmore & Knafl, 2005). En nackdel vi upplevt i användandet av denna metod har varit bristen på relevant och strukturerad litteratur om metoden. Ett bredare
13 två källor som vi funnit mest lämpade för att strukturera vår process. Dessa har varit An overview of the integrative research review (Russel, 2005) och The integrative review: updated methodology (Whittemore & Knafl, 2005).
Utöver de femton artiklarna som valdes efter första urvalet fann vi under vår litteratursökning ytterligare två artiklar som passade vårt syfte. Dessa artiklar är Routine health check-ups of
unemployed in Norway av Ytterdahl (1999) samt The potential role of unemployment benefits in shaping the mental health impact of unemployment av Rodriguez et.al (1997). Dessa bägge
artiklar var publicerade i hälsovetenskapliga tidskrifter samt innefattade våra sökord. På grund av att vi inte fick någon fri åtkomst till dessa kunde de inte inkluderas i studien. Detta då vi varken har haft ekonomiskt utrymme för att köpa artiklar samt att det inte känns relevant att påkosta en studie av denna form. Detta dels på grund av materialets storlek men även då tiden varit knapp. Med anledning av detta kan vi inte utesluta att resultatet av vår litteraturstudie hade sett annorlunda ut om de två artiklarna hade inkluderats. Inledningsvis valde vi att förutom göra geografiska begränsningar även begränsa våra sökningar till år 2000>. Denna begränsning togs dock bort då sökträffarna var för få vilket vi bedömde begränsade oss för mycket i vårt insamlande av relevant material. Detta visade sig inte göra någon större skillnad på de träffar som dök upp vilket gör att sista urvalet ändå bara består av artiklar från år 2000 och framåt.
I vårt sista urval inkluderades totalt fem artiklar. Under hela forskningsprocessen har vi ämnat använda oss av artiklar från folkhälsovetenskapliga tidskrifter. En av de valda artiklarna har dock tagits med trots att denna är publicerad i tidskriften Journal of Organizational Behaviour. Detta val har grundat sig i att den ena författaren främst fokuserar sin forskning på
hälsofrämjande arbete. Därmed ansåg vi att denna artikel trots sitt ursprung i organisationsbeteenden var lämpad för vår studie. Artikeln utgår även från ett befolkningsperspektiv då denna inte är formad för att undersöka kopplingen mellan
arbetslöshet och hälsa på mikronivå. Vidare använder författarna av denna artikel definitioner av begrepp som är förenliga med de begreppsdefinitioner som används i
folkhälsovetenskaplig forskning.
Resultatdiskussion
Resultatet av vår studie visar på hur copingstrategier inkluderas i forskning om preventivt arbete för att främja psykisk hälsa vid arbetslöshet. Resultatet visar även att interventioner bidrar till förbättringar av den psykiska hälsan hos arbetslösa. Interventioner som inte enbart handlar om att söka nya jobb utan även inkluderar främjandet av deltagares copingstrategier visar sig ha en extra effekt för den arbetslöses psykiska hälsa och välmående (Waters & Moore, 2002). Den psykiska hälsan vid arbetslöshet är även påverkad av hur individer använder sig av copingstrategier. En positiv copingattityd eller en problemlösningsbaserad copingstrategi visar sig hjälpa den arbetslösa att hantera situationen i större grad än de som har en negativ copingattityd som kan yttra sig i antingen affektbaserad coping eller
undvikande coping. Denna faktor påverkar även chansen för den arbetslöse att återfå en anställning (a.a.). Med grund i detta anser vi oss uppfyllt vårt syfte som var att undersöka hur copingstrategier inkluderas i forskning om preventivt arbete för att främja den psykiska hälsan vid arbetslöshet. Dock efterfrågar både författarna till de granskade artiklarna samt vi själva mer forskning på området. Detta för att kunna säkerställa hur interventioner som inkluderar kunskaper om copingstrategier påverkar den arbetslöse individens psykiska hälsa. Som det ser ut nu och i de interventioner som de analyserade artiklarna tagit upp förefaller främst
14 interventionerna att utgå från sekundärprevention. Detta vill säga att insatser implementeras då individerna redan har en kännbar hälsopåverkan orsakad av arbetslöshetssituationen. Det verkar finnas en avsaknad av primärpreventiva insatser för gruppen arbetslösa. Ändå anser vi att i första skedet av arbetslöshetsperioden är det viktigt att främja den psykiska hälsan
samtidigt som de arbetslösa får verktyg i form av copingstrategier för att hantera den situation de befinner sig i.
Genom interventioner får även de arbetslösa socialt stöd vilket visat sig vara en
hälsofrämjande faktor under arbetslöshet (Kroll & Lampert, 2009). Sociala resurser påverkar även val av copingstrategi som en individ tar till sig i en utsatt situation så som arbetslöshet. Detta i sin tur har en tydlig effekt på individens psykiska hälsa. Förutom detta tar Vinokur et.al (2000) upp att interventioner som består av aktivt lärande för att öka känslan av kontroll och motivation har förmånliga effekter på den psykiska hälsan. Vikten av att förmedla kunskapen om detta kan även förankras i The interplay between structure and agency in
shaping the mental health consequences of job loss (Anaf et.al, 2013). I denna studie visar det
sig att arbetslöshet bidrar till förändringar i upplevd kontroll samt en försämrad självkänsla. Waters & Moore (2002) styrker detta påstående genom att belysa den påverkan som interna manifestationer av den mentala hälsan har. Detta i bland annat förändrad självkänsla och känsla av kontroll. Det finns en stark distinktion mellan negativa- och positiva
copingstrategier som inverkar på möjligheten till framgång för att nå återanställning vilket i sin tur påverkar den psykiska hälsan positivt (a.a.).
För att återkomma till det Pearling & Schooler (1978) har skrivit om att copingstrategier får olika innebörd beroende på vilken specifik stressor som individen utsätts för så fann vi även ytterligare tecken på detta. Christensen et.al (2006) kopplar i sin artikel copingstrategier till specifika sätt att hantera arbetslöshet. Waters & Moore (2002) är även inne på detta men inkluderar en rad andra faktorer till copingbegreppet. I de artiklar där inte coping definierades fann vi ändå genom egen tolkning olika faktorer som författarna verkar använda synonymt med coping. I Vinokur et.al (2000) består dessa av känsla av kontroll, psykisk- och emotionell funktionalitet samt motivation. Kroll & Lampert (2009) tar i dessa sammanhang istället upp sociala resurser så som nätverk och social support.
SLUTSATS
Denna litteraturstudie visar på hur copingstrategier inkluderas i forskning om preventivt arbete för att främja den psykiska hälsan bland arbetslösa. Copingstrategier beskrivs som ett verktyg att använda sig av i det preventiva arbetet för den psykiska hälsan hos arbetslösa individer. Genom användandet av positiva copingstrategier kan den psykiska hälsan bibehållas även vid stressande livssituationer så som arbetslöshet. Författarna till de granskade artiklarna förespråkar dock att mer forskning inom området måste göras. Denna slutsats drar även vi. Vidare upplever vi att största delen av de preventiva arbete som tas upp i forskningen handlar om användandet och främjandet av copingstrategier på ett sekundär preventivt plan. Här ser vi att mer interventioner och forskning bör fokusera på
primärprevention. Detta skulle möjligtvis kunna innebära att arbetslösa individer fångas upp direkt vilket skulle kunna minska risken för bidragande psykisk ohälsa skapad av arbetslöshet.
15
REFERENSER
Anaf et.al (2013). The interplay between structure and agency in shaping the mental health
consequences of job loss. BMC Public Health. 13:110
Antonovsky, A (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health
promotion International. 11(1): 11-18
Backhans, M.C & Hemmingsson, T (2012). Unemployment and mental health – who is
(not) affected? European Journal of Public Health. 22(3): 429-433
Bryman, A (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber. Malmö
Burström, M (1999). [Elektronisk resurs] Socialmedicin – kostnadseffektivitetsstudier av
primärpreventiva interventioner avseende hälsa. Tillgänglig:
http://www.folkhalsoguiden.se/upload/folkh%25C3%25A4lsoarbete/Kostnadseffektivitetsstu dier.pdf
Chen et.al (2012). Mental health, duration of unemployment, and coping strategy: a
cross-sectional study of unemployed migrant workers in eastern china during the economic crisis.
BMC Public health. 12(1): 597
Christensen et.al (2006). Coping with unemployment: Does educational attainment make
any difference? Scandinavian Journal of Public Health. 34: 363-370
Ekonomifakta. [Elektronisk resurs]. Ekonomifakta. Arbetslöshet. Tillgänglig:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/ [Hämtad 13.02.28]
Ekström, M. & Larsson, L (red.). (2000). Metoder I kommunikationsvetenskap.
Studentlitteratur. Lund
Folkman, S & Lazarus, R (1980). An analysis of coping in a middle-aged community
sample. Journal of health and social behaviour. 21: 219-239
Forsberg, C & Wengström, Y (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Natur &
Kultur. Stockholm
Graneheim, U.H & Lundman, B (2003). Qualitative content analysis in nursing research:
concept, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education Today. 24: 105-112
Green, J & Thorogood, N (2010). Qualitive Methods for Health Research. SAGE. London Hallsten, L. (1997). Arbetslöshet och psykisk ohälsa 1980-1996 – en meta-analys.
Arbetslivsinstitutet Arbete och Hälsa 1997:28
Hammer, T. (2000). Mental Health and Social Exclusion among Unemployed Youth in
Scandinavia. A Comparative Study. International Journal of Social Welfare 9:53-63.
Hemingway, A (2011). Lifeworld-led care: Is it relevant for well-being and the fifth wave of
public health. International Journal of qualitative studies on health and well-being 6(4)
Hintikka et.al (2009). Unemployment and ill health: a connection through inflammation?
BMC Public Health. 9:410
Kerr et.al (2012). Use of recreation activities as positive coping with chronic stress and
mental health outcomes associated with unemployment of people with disabilities. Work 43: 279-272
Kroll & Lampert (2009). Unemployment, social support and health problems. Deutsches
Ärzteblatt International 108(4): 47-52
Kroll, L.E & Lampert, T (2011). Changing health inequalities in Germany from 1994 to
2008 between employed and umemployed adults. International Journal of public health 56(3): 329-339
Levin et.al (2009). Mental well-being and subjective health of 11-to 15-year-old boys and
girls in Scotland, 1994-2006. European Journal of public health 19(6): 605-610
Lorenzini, J. & Giugni, M. (2010). University of Geneva. Youth Coping with
16 http://www.younex.unige.ch/Products/Workingpapers/Youth_coping_unemployment.pdf [Hämtad: 2013-02-17]
Mårtensson, L (2012). Health literacy – a heterogeneous phenomenon. Scandinavian Journal
of Caring Science. 26: 151-160
Nordenmark, M. (1999). Employment Commitment and Psychological Well-Being among
Unemployed Men and Women. Acta Sociologica. 42:135-146.
Nutbeam, D (1998). Health promotion glossary. Health promotion international. 13(4):
249-364
Ouwehand et.al (2009). Who can afford to look the future? The relationship between
socio-economic status and proactive coping. European Journal of health 19(4): 412-417
Pearlin, I.I & Schooler, C (1978). The structure of coping. Journal of health and social
behavior. 19: 2-12
Pohjola, A (2001). Health problems and long-term unemployment. Social work in health care
34(1-2): 101-112
Regeringen (1998). [Elektronisk resurs] SOU 1998:31. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/49/23/87aa4722.pdf [Hämtad 13.03.14]
Russell, C (2005). An overview of the integrative research review. North America transplant
coordinators organization
Segerstrom, S.C & O´Connor, D.B (2012). Stress, health and illness: Fours challenges for
the future. Psychology & Health. 27(2): 128-140
Statens folkhälsoinstitut (2013). [Elektronisk resurs] Psykisk hälsa. Tillgänglig:
http://www.fhi.se/Statistik-uppfoljning/Nationella-folkhalsoenkaten/Psykisk-halsa/ [Hämtad 13.04.16]
Statens folkhälsoinstitut (2010). [Elektronisk resurs] 2. Ekonomiska och sociala
förutsättningar. Tillgänglig:
http://www.fhi.se/Om-oss/Overgripande-mal-for-folkhalsa/2-Ekonomiska-och-sociala-forutsattningar/ [Hämtad 13.03.14]
Statistiska centralbyrån (2013). [Elektronisk resurs] Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Tillgänglig: http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx [Hämtad 13.02.28]
Taylor, S.E & Stanton, A.L (2006). Coping resources, coping processed, and mental health.
Annual Review of Clinical Psychology. 3: 277-401
Thomas et.al (2005). Employment transitions and mental health: an analysis from the British
household panel survey. Journal of epidemiology and community health. 59(3): 243-249
Vinokur et.al (2000). Two years after a job loss: Long-term impact of the JOBS program on
reemployment and mental health. Journal of Occupational health psychology 5(1): 32-47
Voss et.al (2004). Unemployment and early cause-specifik mortality: A studie based on the
swedish twin registry. American Journal of public health. 94(12): 2155-2161
Waters, L.E & Moore, K.A (2002). Self-esteem, appraisal and coping: a comparison of
unemployed and re-employed people. Journal of Organizational Behavior 23(5): 593-604
Whittemore, R & Knafl, K (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of
advanced nursing 52(5): 546-443
World health organization (1991) [Elektronisk resurs] Sundsvall statement on supportive
enivornments for health. Tillgänglig:
http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/sundsvall/en/index1.html [Hämtad 13.03.14]
World health organization (2004). [Elektronisk resurs] Prevention of mental disorders.
Effective interventions and policy options. Tillgänglig:
http://www.who.int/mental_health/evidence/en/prevention_of_mental_disorders_sr.pdf [Hämtad 13.05.14]
World health organization (2010). [Elektronisk resurs] Mental health: strengthening our
17 13.03.14]
Xiaowan, L & Kwok, L (2010) Differing effects of coping strategies on mental health during
18
BILAGEFÖRTECKNING
BILAGA 1 – ARTIKELSÖKNING BILAGA 2 – ARTIKELÖVERSIKT BILAGA 3 – MALL FÖR ANALYS BILAGA 4 – MALL FÖR DJUPANALYS
BILAGA 5 - SAMMANSTÄLLNING FÖRSTA URVALET VALDA ARTIKLAR BILAGA 6 – SAMMANSTÄLLNING ANDRA URVALET VALDA ARTIKLAR BILAGA 7 – MALL FÖR ANALYSPROCESS
1
BILAGA 1 – ARTIKELSÖKNING
Artikelsökning
Sökord:
1 Health 2 Coping
3 Unemployment 4 Coping strategies 5 Public health 6 Health promotion 7 Mental health
Sökdatum Databas Söknr Sökord Begränsning Antal
träffar Valda artiklar
2013-04-03 ArbLine 1 1+2+3 År 2000 > 7 0 2013-04-03 ArbLine 2 1+3+4 År 2000 > 3 0 2013-04-03 ArbLine 3 1+2+3+7 År 2000 > 3 0 2013-04-03 Spriline SveMed+ 4 1+2+3 År 2000 > 5 2 2013-04-03 Spriline SveMed+ 5 1+3+4 År 2000 > 0 0 2013-04-03 Spriline SveMed+ 6 1+2+3+7 År 2000 > 3 0 2013-04-03 Scopus 7 1+2+3 År 2000 > 127 6 2013-04-03 Scopus 8 1+3+4 År 2000 > 45 0 2013-04-03 Scopus 9 1+2+3+7 År 2000 > 64 0 2013-04-12 Scopus 10 1+2+3 - 188 6 2013-04-12 Scopus 11 1+3+4 - 58 0 2013-04-12 Scopus 12 1+2+3+7 - 91 0 2013-04-12 Scopus 13 2+3+5 - 31 0 2013-04-12 Scopus 14 3+4+5 - 12 0 2013-04-16 MEDLINE 15 1+2+3 - 80 1 2013-04-16 MEDLINE 16 1+3+4 - 15 0 2013-04-16 MEDLINE 17 1+2+3+7 - 28 0
2 2013-04-16 MEDLINE 18 1+3+4+7 - 5 0 2013-04-16 MEDLINE 19 2+3+5 - 14 0 2013-04-16 MEDLINE 20 3+4+5 - 3 0 2013-04-16 MEDLINE 21 2+3+5+7 - 4 0 20130-4-16 MEDLINE 22 3+4+5+7 - 1 0 2013-04-16 MEDLINE 23 2+3+6 - 5 0
Sökdatum Databas Söknr Sökord Begränsning Antal
träffar Valda artiklar
2013-04-03 The Cochrane Library 1 1+2+3 - 1 0 2013-04-03 The cochrane Library 2 1+3+4 - 0 0 2013-04-03 The cochrane Library 3 1+2+3+7 - 1 0 2013-04-03 PubMed 4 1+2+3 - 233 9 2013-04-03 PubMed 5 1+3+4 - 5 2 2013-04-03 PubMed 6 1+2+3+7 - 109 6 2013-04-03 Cinahl 7 1+2+3 - 41 3 2013-04-03 Cinahl 8 1+3+4 - 7 1 2013-04-03 Cinahl 9 1+2+3+7 - 13 2 2013-04-12 PubMed 10 1+3+4+7 - 11 2 2013-04-12 PubMed 11 2+3+5 - 234 7 2013-04-12 PubMed 12 3+4+5 - 25 2 2013-04-14 Cinahl 13 1+3+4+7 - 2 0 2013-04-14 Cinahl 14 2+3+5 - 2 0 2013-04-14 Cinahl 15 3+4+5 - 0 0
3
BILAGA 2 - ARTIKELÖVERSIKT
Artikelöversikt
4
BILAGA 3 – MALL FÖR ANALYS
Studiens namn
Författare
Syftet med studien?
Är studien kvalitativ eller kvantitativ?
Vilket årtal är studie från?
Eventuellt urval?
Vilka begränsningar har gjorts?
Vilket resultat framkom?
Vilka slutsatser drar författaren?
5 Ska denna artikel inkluderas?
JA NEJ
6
BILAGA 4 – MALL FÖR DJUPANALYS
NAMN:_____________________________________________________________ FÖRFATTARE:____________________________________________________ ÅRTAL:____________________________________________________________ LAND:______________________________________________________________ Hur definieras? arbetslöshet: coping:
Vilka variabler tas det hänsyn till?
Vilka resultat kom fram?
Hur beskrivs målgruppen må på grund av sin arbetslöshet?
Vilka lösningar föreslår författarna på visade resultat?
7
BILAGA 5 – SAMMANSTÄLLNING FÖRSTA URVALET VALDA ARTIKLAR
Sökord:
1 Health 2 Coping
3 Unemployment 4 Coping strategies 5 Public health 6 Health promotion 7 Mental health
Databas Rubrik Författare Kombination Tidskrift
PubMed Scopus Medline
Use of recreation activities as positive coping with chronic stress and mental health outcome associated with unemployment of
people with disabilities Kerr JL, Dattilo J. & O'Sullivan D. 1+2+3 1+3+4 1+2+3+7 Work PubMed
Mental health, duration of unemployment, and coping strategy: a cross-sectional study of unemployed migrant workers in eastern china during the economic
crisis Chen L, Li W, He J, Wu L, Yan Z. & Tang W 1+2+3 1+3+4 1+3+4+7 2+3+5 3+4+5 2+3+5+7 3+4+5+7 BMC Public Health PubMed Scopus Medline
Unemployment, social support and health problems: results of the
GEDA study in Germany, 2009 Kroll LE. & Lampert T.
1+2+3 2+3+5 2+3+5+7
3+4+5 Deutsches Ärzteblass international
PubMed
Effectiveness of a health promotion programme for long-term unemployed subjects with health problems: a randomised controlled trial. Schuring M, Burdorf A, Voorham AJ, derWeduwe K. & Mackenbach JP. 1+2+3 1+2+3+7 2+3+5 2+3+5+7
2+3+6 Journal of epidemiology and community health PubMed
Cinahl Spriline
SveMed+ Coping with unemployment: does educational attainment make any difference? Christensen U, Schmidt L, Kriegbaum M, Hougaard CØ. & Holstein BE. 1+2+3 3+4+5
8 Medline
PubMed
Health problems and long-term unemployment
Pohjola A
1+2+3
2+3+6 Social work in health care
PubMed Medline
Routine health check-ups of unemployed in Norway
Ytterdahl T
1+2+3
1+2+3+7 International archives of occupational and environmental health
PubMed
The potential role of
unemployment benefits in shaping the mental health impact of
unemployment. Rodriguez E, Lasch K. & Mead JP.
1+2+3 1+2+3+7 2+3+5+7
International Journal of health services
PubMed Health and unemployment
Dooley D, Fielding J. & Levi L. 1+2+3 1+2+3+7 2+3+5+7
Annual review of public health
PubMed
Vocational interventions for
unemployed: effects on work participation and mental distress. A systematic review Audhoe SSHovingJL Slu iter JK. & Frings-DresenMHW 1+2+3+7
1+3+4+7 Journal of Occupational Rehabilitation
PubMed
Two years after a job loss:
long-term impact of the JOBS program on reemployment and mental
health Vinokur AD, Schul Y, Vuori J.
& Price RH 1+2+3+7 Journal of Occupational health psychology
Cinahl
Use of recreation activities as positive coping with chronic stress and mental health outcome associated with unemployment of
people with disabilities Kerr JL, Dattilo J. & O'Sullivan D.
1+2+3
1+2+3+7 Work
Cinahl
Effectiveness of a health
promotion programme for long-term unemployed subjects with health problems: a randomised controlled trial. Schuring M, Burdorf A, Voorham AJ, derWeduwe K. & Mackenbach JP 1+2+3 1+2+3+7
2+3+6 Journal of epidemiology and community health
PubMed Scopus
Psychological well-being and reactions to multiple
unemployment events: adaption or
sensitisation? Booker CL. & Sacker A
1+2+3 1+2+3+7
9 PubMed
Is the health of young unemployed Australians worse in times of low
unemployment? Scanland JN. & Bundy AC 2+3+5
2+3+5+7 Australian and New Zealand journal of public health
PubMed Employment transitions and mental health
Thomas C, Benzeval M. & Stansfeld S
2+3+5
2+3+5+7 Journal of Epidemiology and community health
PubMed
Could persons on sick leave learn to think differently about themselves and increase their participation in the workplace?
Haugstvedt KT, Graff-Iversen S.
& Haugli L 2+3+5 Tidsskrift for den norske lageforening Spriline
SveMed+
Psychosocial work conditions, unemployment, and leisure-time physical activity: A
population-based study Ali SM. & Lindtröm M 1+2+3 Scandinavian Journal of Public Health
Scopus
Stress influencing the psychological health and the coping mechanism in the unemployed people Zhang, H., Sun, S.-H., Zheng, J.-H. & Fang, H. 1+2+3 1+3+4
1+2+3+7 Chinese Journal of Clinical Rehabilitation
Scopus
Improving mental health status and coping abilities for long-term unemployed youth using cognitive-behaviour therapy based training interventions
Creed, P.A., Machin, M.A.. & Hicks, R.E.
1+3+4+7 Journal of Organizational Behaviour
Scopus
Self-esteem, appraisal and coping: A comparison of unemployed and re-employed people
Waters, L.E.
& Moore, K.A. 3+4+6 Journal of Organizational Behaviour
Scopus
Socioeconomic status, hostility and health Elovainio, M., Kivimäki, M., Kortteinen, M., Tuomikoski 1+2+3
10
BILAGA 6– SAMMANSTÄLLNING ANDRA URVALET VALDA ARTIKLAR
Databas Rubrik Författare Tidskrift
PubMed Scopus Medline Cinahl
Use of recreation activities as positive coping with chronic stress and mental health outcome associated with unemployment of
people with disabilities Kerr JL, Dattilo J. & O'Sullivan
D. Work
PubMed
Mental health, duration of unemployment, and coping strategy: a cross-sectional study of unemployed migrant workers in eastern china during the economic
crisis Chen L, Li W, He J, Wu L, Yan
Z. & Tang W BMC Public Health PubMed
Scopus Medline
Unemployment, social support and health problems: results of the
GEDA study in Germany, 2009 Kroll LE. &
Lampert T. Deutsches Ärzteblass international
PubMed Cinahl
Effectiveness of a health promotion programme for long-term unemployed subjects with health problems: a randomised controlled trial. Schuring M, Burdorf A, Voorham AJ, derWeduwe K. & Mackenbach
JP. Journal of epidemiology and community health PubMed
Cinahl Spriline SveMed+ Medline
Coping with unemployment: does educational attainment make any difference?
Christensen U, Schmidt L, Kriegbaum M, Hougaard CØ. &
Holstein BE. Scandinavian Journal of public health
PubMed
Health problems and long-term unemployment
Pohjola A Social work in health care
PubMed Medline
Routine health check-ups of unemployed in Norway
Ytterdahl T International archives of occupational and environmental health
PubMed Health and unemployment
Dooley D, Fielding J. & Levi L.
11 PubMed
Vocational interventions for
unemployed: effects on work participation and mental distress. A systematic review Audhoe SSHovingJL Slu iter JK. & Frings-DresenMHW
Journal of Occupational Rehabilitation
PubMed
Two years after a job loss: long-term impact of the JOBS program on reemployment and mental
Health Vinokur AD, Schul Y, Vuori J.
& Price RH Journal of Occupational health psychology PubMed
Scopus
Psychological well-being and reactions to multiple
unemployment events: adaption or
sensitisation? Booker CL. & Sacker A Journal of epidemiology and community health
PubMed
Is the health of young unemployed Australians worse in times of low
unemployment? Scanland JN. & Bundy AC Australian and New Zealand journal of public health
PubMed Employment transitions and mental health
Thomas C, Benzeval M. &
Stansfeld S Journal of Epidemiology and community health Spriline
SveMed+
Psychosocial work conditions, unemployment, and leisure-time physical activity: A
population-based study Ali SM. & Lindtröm M Scandinavian Journal of Public Health
Scopus
Self-esteem, appraisal and coping: A comparison of unemployed and re-employed people
Waters, L.E.
12
BILAGA 7 – MALL FÖR ANALYSPROCESS Meningsbärande
enheter Kod Tema Undertema
Interventionsprocessen bestod av aktivt
lärande som syftade att öka känslan av
kontroll, motivation samt hanterandet av bakslag.
Att främja känslan av
ökad kontroll Copingstrategier i befintliga interventioner för arbetslösa Copingstrategier i JOBS programmet Copingstrategier i Labor Market Skills and Support
Networks-finding work for individual
Att framtida
interventionsprocesser och dess mångfald av strategier
framgångsrikt kan hjälpa människor att hantera arbetslösheten i sig samt få arbete.
Att främja psykisk
hälsa Copingstrategier som potentiell främjande faktor i interventioner/prev entivt arbete för arbetslösa Copingstrategiers effekt på den psykiska hälsan Påverkan på återanställning Copingstrategiers effekt på sociala relationer
13