• No results found

Joseph H. Waldmeir: American Novels of the Second World War. Mouton. The Hague & Paris 1969.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Joseph H. Waldmeir: American Novels of the Second World War. Mouton. The Hague & Paris 1969."

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Samlaren

Tidskrift för

svensk litteraturvetenskaplig forskning

Årgång 91 1970

Svenska Litteratursällskapet

Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa

en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.

(2)

R E D A K T I O N S K O M M I T T É

Göteborg: Lennart Breitholtz

Lund: Staffan Björck, Carl Fehrman

Stockholm: E. N. Tigerstedt, Örjan Lindberger

Umeå: Magnus von Platen

Uppsala: Gunnar Tideström, Gunnar Brandeil

Redaktor: Docent U lf Wittrock, Hällbyg. 34 C, 752 28 Uppsala

Printed in Sweden by

(3)

Övriga recensioner

199

» w e ’re a ll m ad here, I ’m m ad . Y o u ’re m ad.» » H o w do yo u k n o w I ’m m ad ?» said A lic e. » Y o u m u st be,» said the C at, »or yo u w o u ld n ’t h ave com e here.»

E n an n en sid e v ed L e w is C a rro ll (o g E d w ard L ear, en an n en stor e n g elsk » n o n sen se»-dikter) er det ren e sp råk sp illet. D e t er v e l h elt åp en ­ b art at L ew is C a r r o ll m å ha betydd m eg et fo r det som m ed et m o d ern e sp råk k alles K o n k re - tistisk ly rik k . U n d erteg n ed e h o ld er p å m ed en slik lite n u n d ersökelse. B e v is e lig er o g så at Ja m e s Jo y c e i Fin n eg an s W a k e v a r o pptatt av L e w is C a rro ll o g A lic e in W o n d e rla n d o g T h ro u g h th e L o o k in g G lass.

R o b e rt D . Su th erlan d s a v h a n d lin g tar o pp h ele det v id e p e rsp e k tiv e t i sp rå k sp ille t till L ew is C a rro ll, den n e u n d e rlig e dobbelt-n atur som e g e n tlig het C h a rles L u tw id g e D o d g so n og v a r m atem atik er o g L æ rer, sam t en a v de förste v ir k e lig e a m a tö rfo to grafer. H a n b le så til den g rad b egeistret fo r an ag ram m er at han o m ­ skapte seg selv (e lle r sitt d ik ten d e jeg) v ia L u t­ w id g e = L u d o v ic = L o u is o g C h arles (C arolu s) til L e w is C arro ll.

Su th erlan d s b o k er en n y d e lig sak p å b o rti­ m o t 2 5 0 sid er o g fo rfatteren s tese er at C ar- r o ll’s »in terest in la n g u a g e w as fa r m o re e x te n ­ sive in scope, an d his lin g u istic in sig h ts fa r m o re sop histicated , th an has co m m o n ly been supposed» (s. 1 3 ) . D e fö rste 7 0 sid ene tar o pp det v i v e t o m C arro ls lin g u istisk e studier. H e r er m an g e u sik k erh etsm o m en ter fo rd i fo rfatteren o fte m å g jette seg til, v ia fo r sk je llig e o p p ly s­ n in g e r fra d a g b ö k er, h v ilk e b ö k er in n en o m rå ­ det C a rro ll leste. Su th erlan d er im id le rtid m eg et fo rsik tig o g hans red eg jö relse v ir k e r h e d e rlig o g k lo k . P å et sted b lir k an sk je g je tn in g e n v åg- halset. E tter å h a sitert fr a C a rro lls d agb ok, h v o r fo rfatteren sk riv e r at h an v il » fin ish M ill and d ip in to D u g a ld Stew a rt», s k riv e r Su th er­ lan d : » H e is u n d o u b ted ly r e fe r rin g to Jo h n Stu ­ art M il l’s A System o f L o g ic ( 1 8 4 3 ) .» M e n han s k riv e r ik k e noe m er om h v o r fo r det sk u lle v æ re så u tv ilso m t. R esten av b o k en er v ie t en g r u n d ig studie i L e w is C a rro lls b ru k av den ne lin g u stisk e læ rd o m , u n d er ru b rik k e r som » S ig n s» , » N a m e s» , » A m b ig u ity » , »Soun d and Sense» o g » W o rd M a g ic » .

J e g er in g e n lin g u is t o g h ar lest Su th erlan d s a v h a n d lin g som litteratu rh isto rik er. Sid e n dette er det fö rste store arb eid et o v e r C a rro ll b lir b o k en , b are i eg en sk ap a v den saken b an e­ brytende. D e n er strin g en t o g fo rfatteren er så fo r sik tig o g k la r i sin e red eg jö relser, at je g er im p o n ert. A t L e w is C a r r o ll v a r en stor d ik ter står u im otsagt, at h an o gså v a r en eksp ert i lin g u stik k h ar Su th erlan d k u n n et v ise p å en o verb ev isen d e m åte. D e t er en hak e v e d b oken. F o rfatteren d isk u tere r o verh o d et ik k e et m o n u ­

m en talt v e rk in n en g en ren : A lfr e d L ie d e ’s D ic h tu n g als S p ie l ( 1 9 6 3 ) som i to b in d tar o p p sp rå k sp ille t o g sp råk lek en s h isto rie h elt fra b eg y n n elsen av o g fre m til Jo y c e o g C h ristia n M org en stern . D e r fin s bl. a. h ele 7 0 sid er om L ew is C a rro ll. Su th erlan d v ille sik k ert hatt en del nytte a v å lese Lied e.

I en seriös an m eld else så p le ie r m an k an sk je ik k e å avslutte m ed sitater fr a en » non sen se »- d ik ter, m en la m e g få g jö re det lik e v e l — den n e ene g an g en : » It’s a great h u g e g am e o f C hess th at’s b e in g p layed — a ll o v e r the w o rld — i f this is the w o rld at all, yo u k n o w !» (T h ro u g h the L o k in g G la ss.)

A rn e Falck

Jo s e p h H . W a ld m e ir: A m erican N o v els of the Second W orld War. M ou ton . T h e H a g u e & P a ris 19 6 9 .

D e t an d ra v ä rld sk rig e t h ar m e r än n å go n a n ­ nan h än d else p å v e rk a t ro m a n fö rfa tta rn a i U S A . W a ld m e ir h ar i sin u n d e rsö k n in g fö rteck n at 2 5 0 rom an er, som a lla h ar det g em en sam t att de sk ild ra r strid sh an d lin g ar. A v s ik te n h ar v a rit att k a rtlä g g a attityd ern a hos fö rfa tta rn a till k r i­ gets b lo d ig a h an tv erk och till den o n d sk a som fra m b rin g a t det, m en också att se i v ilk e n m ån n å g ot intresse h ar fu n n its fö r k au salresone- m an g , v a rfö r an d ra v ä rld s k rig e t u pp stått och v ilk a fö ljd e rn a b liv it.

W a ld m e ir tycker sig fin n a en k la r sk illn ad i syn en p å v ä rld s k rig e t 1 9 1 4 - 1 8 jä m fö rt m ed I 9 3 9 ~ 4 5 - F ö rsta v ä rld s k rig e t fö rd ö m d es av n ä s­ tan a lla som sk rev om det, som n ågot sm u tsig t och fö rn ed ra n d e. M a n v a r c yn isk och d e sillu ­ sio n erad , »a lo st gen eration » som fö rlo ra t tron p å v ä rd e n och ideal. E fte r 1 9 4 5 m ö ter m an d ärem ot en in s tä lln in g som k o rt k an k a ra k te ri­ seras m ed fö lja n d e o rd a v h jä lte n i Irw in Sh aw s T h e Y o u n g L ion s: »I b e lie v e in the w ar.» Stilistisk t in flu e ra d e a v H e m in g w a y , m o ra ­ lis k t a v 30-talets sociala k r it ik i ro m a n fo rm — Stein b eck, F a rre ll, D o s Passos — d ro g m an u t p å k o rståg m o t det onda. M ä n n isk a n v a r i g ru n d e n g o d ; strid en m o t fascism en in n eb ar m otstånd m o t id éer som fö rn ek ad e den n a g ru n d ­ san n in g. K r ig e t i sig v a r in te roten t ill det onda. » T h e w riters saw th e w a r as a stru g g le ag ain st a p o litic a l an d social p h ilo so p h y w h ose am o rality an d cru elty th ey fo u n d so d an gerous an d rep u g n a n t as to ju stify the b lo o d sh ed an d th e viciou sn ess en tailed in d estro yin g it. » D e n n a W a ld m e irs h u vu d tes u teslu ter n a tu rlig t­ v is in te att fö rfa tta rn a o fta ställt s ig k ritisk a till k rig e t som m ak tm ed el, m en en ö v e r v ä ld i­ g an d e g ru p p h ar sett det som ett m in d re o n t m ed v ilk e t m an k an fö rd riv a ett större.

(4)

200 Övriga recensioner

I sin g e n o m g å n g av rom an ern a sk ilje r W a ld - m eir ut tre h u vu d g ru p p er. D e n första in n efattar rom an er som h u vu d sak lig en sk ild rar liv e t p å slagfältet, den an dra v isar h u r k rig e t p å verk ar det in d iv id u e lla psyket, m ed an den tred je fra m ­ fö ra llt har id eo lo g isk a aspekter, p o sitiv a eller negativa. D e t säger sig sjä lv t att in d eln in g en bara kan b li schem atisk — de flesta rom an er rym m er in sla g frå n a lla tre gru p p ern a. D e ro ­ m an er som b lir fö rem ål fö r sp eciell b eh an d ­ lin g är H a rry B ro w n ,

A Walk in the Sun

och Law ren ce K a h n ,

Ahle One Four

(g ru p p i ) ; V an ce B o u rja ily ,

The End of My Life

(g ru p p 2 ) ; Stefan H eym ,

The Crusaders

, som b liv it sjä lv a n yckelb oken , en ark etyp fö r den id e o lo ­ g isk a rom anen , v id a re A lfr e d H ayes,

A ll T hy

Conquests

sam t Irw in Sh aw ,

The Young Lions

(g ru p p 3 ) .

» T v å avvik an d e röster» ä r ru b rik en p å H e r ­ m an W o u k s

The Caine Mutiny

och J . C. Coz- zens’

Guard of Honor.

D essa två fö rfattare s k il­ jer sig frå n m ajoriteten i det att de v ä g r a r att attackera fascistiska d rag an nat än hos fien d en . W o u k och C ozzens talar m ed tyn gd fö r au k to ri­ tet och k on servatism . D e fa rlig a m än n en i deras rom an er är de in tellek tu ella lib e ra le rn a — de som hos M a ile r, Sh aw e lle r H e y m sk u lle v ara h jältarn a!

Som lä m p lig av ru n d n in g har W a ld m e ir a n ­ sett Jo s e p h H ellers

Catch-22

lä m p lig . H e lle r ser k rig e t som n å g ot absurt. S a m tid igt som han sk ild rar k rigets n ö d vän d ig h et g er han oss också en b ild av efterkrigstid en s kao tisk a v ä rld , utan v ä rd e n och övertygelser, n ågot som m an bara kan skratta åt. I detta avseend e är rom an en u n ik , m en dessutom är den h u vu d sak lig en en an tik rigsro m an och g år alltså även i detta a v ­ seende m ot ström m en.

W a ld m e ir sk rive r in itierat och ö vertygan de. H an s ö versik t g er läsaren v ä se n tlig t v id g ad e v y e r över ett v ä ld ig t om råde. E n som alltid i am erikan ska v e rk av den na typ rik h a ltig b ib lio ­ g r a fi ök ar ytterlig are v ä rd e t av hans b ok, som säk ert kan in sp ire ra till de p u n ktan alyser som fö re fa lle r n ö d vän d ig a fö r att b e lä g g a e lle r m o t­ säga en del av hans teser.

Lennart Peterson

D o ro th y M c C a ll:

The Theatre of Jean-Paul

Sartre.

C o lu m b ia U n iv e rsity Press. N e w Y o r k and L on d o n 19 6 9 .

Dorothy McCall, doktor från Columbia Univer­

sity och lektor i romanistik vid Cornell, skriver

inte litteraturhistoria i europeisk mening utan

litteraturkritik i amerikansk. Det betyder att hon

inte bekymrar sig om kronologin i Sartres dra­

m atik utan b eh an d lar p jä se rn a i den o rd n in g som fa lle r hen n e in. L e d iab le et le b o n D ie u t. ex. som u tk o m 1 9 5 1 b eh an d las i bokens näst fö rsta k ap ite l o ch H u is C lo s som u tk o m 1 9 4 5 och skrevs än n u tid ig are i bokens n äst sista. In te h eller m ed jä m fö re lse r och do k u m en tatio n ä r det så k vistig t. H a r Sartre u ttalat sig om p o litisk a h än d elser n å g on g å n g p å 19 6 0 -ta le t, så n o g d u g er det till att b ely sa sy ftn in g e n i hans p jä se r frå n 19 4 0 -ta le t. O ch h ar Sartre g jo r t en b earb etn in g av E u rip id e s’ T ro ja n sk o rn a år 1 9 6 5 , så n o g är den fö r fö r f. a n vän d b a r till att a v g ö ra in n eb ö rd o ch m e n in g i Les séqu es­ trés d ’A lto n a frå n 1 9 5 9 . Ö ver h u vu d taget tycks nästan a llt m aterial d u g a till a lltin g , utan k ä llk ritik e lle r n ä rm are eftertan ke. D e t m esta g å r n ä m lig e n p å in tu itio n och fin a fo rm u le ­ rin g a r och sum m an a v k ard em u m m an b lir v är- iderin gar, in te sä rsk ilt o rig in e lla e lle r u p p seen d e­ väck an d e sådana m en fu llt rim lig a , som t. ex. att Stän g d a d ö rrar är en lysan d e p jä s, att F å n g arn a i A lto n a är rik tig t b ra sam t att D ö d a utan g ra v a r och D e n re sp e k tfu lla skökan är n å g ot säm re.

Sy ftet i D o ro th y M c C a lls b o k ä r alltså det som m an b ru k a r fin n a i tusen och en a m e ri­ kan sk a av h an d lin g ar. M a n totar ih o p en b o k o m n å g ot litterärt, to lk ar, tycker och står i och få r u n d er tid en tillfä lle att dem on strera sin fy n d ig h e t och sen sib ilitet. L äsaren s b e h å ll­ n in g b lir u n g e fä r d en sam m a som g u m m a n s som åt m a rä n g och som u tbrast: » V a rt to g tu g g a v ä g e n ? » M e n alltm ed an fö r f. sk riv e r om v ad so m råk at fa lla h en n e in , h än d er det också att hon p lö tslig t b ö rja r u tv eck la en ta n k eg ån g eller o b servera ett k o n k ret m o tiv . O ch då b lir hon gen ast intressantare. Så lu n d a h ar h on fä st sig v id att Sartre b e g a g n a r tv å o lik a o rd om en m ä n n isk a som h an d lar, n ä m lig e n »acteur» och »agent». O ch k r in g detta b e g re p p sp a r har h an u tv eck lat en h el e g e n d o m lig filo s o fi. M a n kan v a ra en »acteur» ooh i så fa ll sp elar m an u p p sin h a n d lin g in fö r an d ra m ä n n isk o r, en p u b lik . M an an passar sig till den »im age» som o m g iv n in g e n e lle r p u b lik e n fö rv ä n ta r sig, m an le v e r u p p till e n ro llfö rv ä n ta n . In fö r »de an dras b lick» b lir den eg n a h a n d lin g e n n åg ot fa st och fix t, ren tav n å g o t m ed essens, och m an söker ett rä ttfä rd ig a n d e av h a n d lin g e n ju st i an dras b ifa ll e lle r e v en tu ellt o p p o sitio n . M en m an h an d lar då inte p å e g en risk o ch eget an svar, in te fritt och u tifrå n ett sp o n tan t v a l. M an h än g er sig åt låtsas-lek ar b ara e lle r gester, fö r att g ö ra in try ck och i tro att m an därm ed kan slip p a ifr å n sig s jä lv . M e n m an k an också v a ra en »agent» och då g å r det o ftast — Sartre ä r så lu r ig att han n o g h å lle r sig äv en m ed fa lsk a agen ter! — t ill p å an n at sätt. I så fa ll h an d lar m an fö r att m an v a lt att h an d la

References

Related documents

Som det framkommer ovan är struktur i vardagen viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla struktur.. Det finns forskning

In the majority of structured peer-to-peer overlay networks a graph with a desir- able topology is constructed. In most cases, the graph is maintained by a periodic activity

Socialarbetaren behöver ta hänsyn till barns ålder, men framförallt ha kunskap om hur man uppmärksammar barn som är utsatta för våld i hemmet för att barnen ska få

Based on this result, in section 5, we show how the k-ary search framework can improve Chord lookup algorithm and the number of routing table entries.. Finally, we conclude our work

sity of nodes in an identifier space is an intensive variable that describes a characteristic behavior of a network irre- spective of its size. ii) The ratio of perturbation to

Jag fick en del inputs från gruppen också angående form och groove och kände att de också tog till sig det jag berättade om låten – jag reflekterar också i loggboken över att

Kademlia does not keep a list of nodes close in the identifier space like the leaf set or the successor list in Chord.. However, for every subtree/interval in the identifier space

For any rate of churn and stabilization rates, and any system size, we accurately account for the functional form of: the distribution of inter-node distances, the probability