LÄRARPROGRAMMET
Animationer i år 9
En studie om bildskapandet av visuella
representationer i bildämnet.
Robert Petersson
Examensarbete 15 poäng
HÖGSKOLAN I KALMAR
Humanvetenskapliga institutionen
Arbetets art:
Examensarbete, 15p
Lärarprogrammet
Titel:
Animationer i år 9
En studie om bildskapandet av visuella representationer.
Författare:
Robert Petersson
Handledare:
Gunilla Gunnarsson
Sammanfattning
Syftet med studien var att undersöka hur elever i år 9 väljer att gestalta och kommunicera med hjälp av visuella representationer i form av animation i bildämnet. Syftesfrågorna var att
studera deras arbetsprocess samt att se vilka inspirationskällor som används. Eleverna i år 9 fick i grupper skapa en animation med både ljud och bild. Som metod valde jag intervju och
observation för att få svar direkt i den praktiska verksamheten. Jag utförde även ett pilotprojekt före min projektstart. Därför genomfördes det planerade projektet med animation. Jag studerade sedan närmare sex av gruppernas arbeten i klassen med observation och efterföljande intervju. Resultatet av lektionerna blev sex relativt olika visuella representationer med en
experimenterande relation mellan bild och ljud. Processen med en visuell gestaltning
kännetecknades av ett engagerat kreativt experimenterande där bildlån från samhälle och kultur varit stort och där även elever som vanligtvis har svårt att ta ansvar var drivande.
Animationerna visar tydliga spår av tecken som symboler där eleverna kommunicerar med förenklade personliga bilduttryck som kontrast och komposition. Ingen grupp gjorde någon tredimensionell animation utan samtliga gruppers resultat blev i form av en siluettanimation. Det syntes även tydligt hur eleverna valde att kommunicera utan tal och skrift och att arbetet istället kretsat runt valet av filmmusik
INNEHÅLL
1 INLEDNING...4 2 SYFTE...5 3 BAKGRUND...6 3.1 Kursplan...6 3.1.1 NU-03...7 3.2 Filmskapande...8 3.3 Rörliga bilder...10 3.4 Bilduttryck...11 3.5 Visuell perception...14 3.6 Bildspråklig utveckling...15 3.7 Kultur...16 4 METOD...18 4.1 Triangulering...18 4.1.1Intervju18 4.1.2 Observation...19 4.2 Urval...19 4.3 Pilotundersökning...20 4.4 Genomförande...20 4.5 Metodkritik...21 5 RESULTAT...22 5.1 Inspirationskällor...22 5.2 Arbetsprocessen...24 6 Diskussion...28 6.1 Inspirationskällor...28 6.2 Arbetsprocessen...29 6.3 Slutsats...31 6.4 Fortsatta studier...31 REFERENSLISTA...32 BILAGA 1...34 BILAGA 2...35 BILAGA 3...36 BILAGA 4...37Forskaren Albert Einstein sa en gång följande:
” Rum och tid är två begrepp som inte kan skiljas åt och den tecknade filmen har som bildkonstverk det unika att den har tre dimensioner trots att den är platt, det har även tiden. Det som skiljer den tecknade filmen från t.ex. skulpturen och målningen är rörelsen. I animationen har vi fått in rörelsen, hastigheten och tiden som. Animatören efterlämnar inte något vi kan ta och känna på utan han efterlämnar något vida mer, en illusion av liv och det livet är vida mer varaktigt än det som dr Frankenstein åstadkom i sitt tornliknande laboratorium i åskviggarnas flammande sken” (Jungstedt 1978 s.26).
1
INLEDNING
Genom att lyfta blicken till representationernas värld finner vi en mängd saker i form av tecken, koder och symboler som genomsyrar vårt språk i form av metaforer i vardagssamtal, media, konst och litteratur. I bildundervisning på grundskolan vill skolverket och Nationella
utvärderingen i bild 2003 integrera digitala tekniker eftersom vårt samhälle numera är så oerhört bildtätt. Den traditionella bildundervisning ska ge plats åt alla de digitala tekniker som finns och ständigt uppkommer (NU, 2003). Jag undervisar elever i årskurs sex, sju, åtta och nio i bildämnet och tycker att det är intressant att försöka se hur dessa nya digitala tekniker tar sig uttryck i bildämnet. Jag valde då att skapa ett filmprojekt där jag kunde studera deras arbete med rörlig bild i kombination med ljud i form av en visuell representation som animation. Att berätta i bild och ljud ger elever möjlighet att gestalta och förmedla en önskan eller ett känslomässigt engagemang av något slag. Jag tycker därför att det vore spännande att se vart dagens unga tar sina idéer ifrån och vilka inspirationskällor som skulle bli synliga vid ett arbete med rörlig bild samt följa arbetsprocessen om hur elever väljer att gestalta och uttrycka sig.
2
SYFTE
Syftet med studien är att undersöka hur elever i år 9 väljer att gestalta och kommunicera med hjälp av visuella representationer i form av animation.
Mina syftesfrågor är:
Vilka inspirationskällor blir synliga i elevernas animationer? Hur gick elevernas arbetsprocess med rörlig bild till?
3
BAKGRUND
I bakgrunden behandlas vad som nämns om elevers bildspråk i statliga styrdokument och i NU 03 (Nationella utvärderingen i bild 2003). Vidare kommer jag att redovisa en del tidigare undersökningar om barns skapande av visuella representationer samt hur vår bildperception hjälper oss att varsebli omvärlden. Jag kommer att närmare studera ett antal teorier kring barns bildspråkliga utveckling samt titta närmare på begreppet animation. Vidare nämns hur man kan kommunicera med en bild samt med vilka bilduttryck en visuell representation kan skapas.
3.1 Kursplan
Syfte
En genomläsning av bildämnets syfte och roll i utbildningen säger att ämnet syftar till att utveckla såväl kunskaper om bilden som kunskaper i att framställa, analysera och kommunicera med bilder. Den skall även utveckla lust, kreativitet och skapande förmåga, ge allmänbildning inom bildområdet och leda till att eleven skaffar sig en egen ståndpunkt i en verklighet med stort visuellt informationsflöde (Skolverket, 2000). Kunskaper om bilder och
bildkommunikation är en viktig förutsättning för att aktivt delta i samhällslivet. Bildspråket anses vara en av flera vägar till kunskap och personlig utveckling och kan genom sin estetiska och kommunikativa karaktär bidra till att främja skolan som kulturmiljö, kulturarbetet i undervisningen samt delaktighet och eget skapande (Skolverket, 2000).
Mål
Som mål i skolans undervisning i bild nämner Skolverket strävan efter att eleven utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik. En del av de mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret är att kunna analysera och kritiskt granska konstbilder, bilder för reklam och propaganda, nyheter och information i form av tredimensionell gestaltning, stillbilder och rörliga bilder (Skolverket, 2000).
Karaktär och uppbyggnad
Skolverket anser att bilden har en växande betydelse i informationssamhället och dagens bild- och mediesamhälle präglas i hög grad av den globala bildkulturen. Enligt kursplanen i bild så rymmer populärkulturen den styrande och dominerande bildkategorin i barns och ungas liv och har en medskapande roll i deras konstruktion av identitet, kunskap och kultur (Skolverket, 2000). I bildämnets kursplan står även att bildens ökande mångfald, informationsteknikens tillväxt och förändringarna i villkoren för bildproduktion snabbt förändrar bildningsstrukturen inom kulturområdet. Bilder uppträder i samverkan med andra uttrycksformer som till exempel tal, text och musik inom ramen för ett vidgat textbegrepp (Skolverket, 2000).
Kommunikationen i dag sker i stor utsträckning genom kombinationer av olika medier som ställer krav på ett gränsöverskridande arbete (Skolverket, 2000).
3.1.1
NU-03
Den nationella utvärderingen av grundskolan NU-03 som gjordes 2003 var den största som genomförts och syftet var att försöka skapa en helhetsbild av grundskolans måluppfyllelse ämnesvis och i ett övergripande perspektiv.
Sammanfattningsvis kan man säga om resultatet av NU-03 och dess slutsatser att var kvaliteten på bildframställningen överlag god, även om moderna och digitala medier behöver få en större plats. Ser man på utrymmet för att arbeta med dessa i skolan så var det väldigt begränsa (NU, 2003). Ett ökat inslag av sådana medier i bildundervisningen kan vara ett sätt att öka elevernas motivation. Utvärderingen tar även upp alla förändringar i vårt samhälle med allt fler bilder och belyser bildens allt större betydelse som kommunikationsform inom medievärlden. Den anser att utbredningen av dator, video, tv och film har gjort att dessa digitala bildtekniker blivit ett mycket stort teckensystem, som måste få en större del av bildämnet. Dagens samhälle gör att bildtolkning och digital bildbehandling blir en allt viktigare medborgerlig kompetens (NU, 2003). Det var märkbart att bildlärarna efterlyser fortbildning i digital bildhantering och en riktad och fördjupad fortbildning av lärarna i digital bildhantering och grafisk form föreslås i utvärderingen samt en satsning på hård- och mjukvara anpassade för ändamålen (NU, 2003).
3.2 Filmskapande
Jag tar här upp en del undersökningar som gjorts om barns visuella representationer i form av filmskapande och hur alla bilder i samhället påverkar dagens unga.
Kulturell påverkan
Movere heter den undersökning som doktorand Lisa Öhman vid Stockholms Lärarhögskola gjorde under valrörelsen hösten 2003 inför Sveriges folkomröstning om EMU. Hon lät elever ta rörlig bild i bruk för att gestalta och kommunicera om EMU frågan. Studiens övergripande syfte var att undersöka hur elever använder sig av visuella representationer för att bearbeta och skapa förståelse i sitt lärande (Öhman 2006).
Öhman resultat visar på att ungdomars föreställningar och erfarenheter till stor del präglas av visuella upplevelser främst genom TV, film och andra former av populärkulturer. Det visade sig att dessa olika mediebilder i allt större grad blir till konstruktionsmaterial för elevernas egna syften och berättelser och att eleverna använde både bild ljud och sina kroppar att kommunicera med. Det kunde ses samhälleliga och institutionella mönster i elevernas filmer och
populärkulturella referenser användes av eleverna som redskap för att orientera sig (Öhman 2006). Det synes även tydligt hur och på vilket sätt olika resurser för representation samspelar i ett klassrum utgjorde en betydande vikt för hur världen kan gestaltas och förstås (Öhman 2006). Danska professorn Kirsten Drotner vid institutet för film, TV och kommunikation i Köpenhamn studerade elever 14-17 år under ett år när videoskapade. Hon fann ett starkt estetiskt intresse hos barnen som troligtvis var förknippat med deras förändrade sociala situation i dagens samhälle (Danielsson, 2002). I Öhmans undersökning ”laddade bilder” så syntes i flera filmproduktioner att även färgen utvecklats till ett betydelsefullt tecken och det syntes ett tydligt mönster i elevernas berättelser att skildra det som är ”kul” och överraskande, gärna i form av våldsamma eller humoristiska effekter (Öhman, 2008).
Engagemang
Det visade sig i Öhmans undersökning Movere att elever som i en traditionell klassrumsundervisning hade svårt att ta ansvar för sina skoluppgifter just under
filmproduktionen varit drivande och ansvarstagande i filmgruppens arbete. Filmarbetet visade att eleverna nu gavs förändrade möjligheter till makt, ansvar och kontroll över sitt lärande. Eleverna visade även genom olika tecken att musikvalet blir mer eller mindre symboliskt laddat (Öhman, 2006).
Öhmans filmprojekt ”laddade bilder” hade ett övergripande syftet var att studera hur elever använder sig av visuella representationer för att skapa någon slags mening i ett
skolsammanhang där delaktighet och inflytande var viktiga teman. Öhman såg i
undersökningen att eleverna inte var passiva mottagare av kunskaper utan medverkade istället i processen att forma sin egen förståelse med hjälp av både gamla och nya verktyg. Eleverna tyckte sig ha större möjligheter till inflytande över arbetssätt och ämnesinnehåll, jämfört med de traditionella skolämnena (Öhman 2008). Filmskapandet verkade vara viktigt för eleverna som fick chansen att utveckla en annan slags kunskap än de i skolan vanligtvis förekommande faktakunskaperna som kännetecknas av att vara kontrollerbara och just därför ha en
Eleverna visade upp ett experimenterande arbetssätt där de sammanfogat text och bild för att kommunicera. Av hennes elevintervjuer framgick tydligt att förhandlingarna om filmernas uttrycksform och ämnesinnehåll kretsat kring hur de fokuserat och vad de ville gestalta
(Öhman, 2008). Skillnaderna syntes än mer tydligt när arbetet förflyttas till rum och platser där tekniken fick en betydelsefull roll för berättandet. Detta visar att platser i allmänhet, men också skolans rum och ämnen är symboliskt laddade (Öhman, 2008).
Video
Enilgt Dahlen & Rönnberg så har allt fler ungdomar under senaste decenniet börjat utforskat videon på ett annat sätt genom att göra egna videofilmer och detta är ett av de kulturella uttrycksmedel som får en allt större betydelse för breda lager av ungdomar utanför
subkulturernas exotiska domäner. Dahlen & Rönnberg gjorde därför en undersökning på en skola Köpenhamn där en videoproduktion gjordes. Dom ansåg att kopplingen mellan film/video och ungdomar kändes relevant då de växt upp i en visuell tidsålder med den visuella
kommunikationen invävd i sitt dagliga liv. Resultatet visar att eleverna satte innehållet före formen och alla startade med att diskutera handling. Vissa föredrog en realistisk handling andra mer romantik och vissa helt abstrakta fantasiberättelser (Dahlen & Rönnberg, 1990). Det verkade som om bilder, musik och rollspel blivit populära element som utgår från elevens konkreta erfarenhet och från det som de spontant fascineras av (Dahlen & Rönnberg, 1990).
Media
Jag tar här upp media som idag är en del av ungdomars livsmiljö och hur den påverkar elevers bildframställning. Inom svensk ungdomsforskning om barn och masskultur finns olika synsätt enligt forskaren Helen Danielsson. Hon menar att det även finns en motsatt ståndpunkt att barn är motståndskraftiga och skapar sina egna erfarenheter utan att styras av medierna. Innebörden är att varje individ skapar sin egen kunskap genom att aktivt välja ut och tolka och anpassa sina intryck till strukturer som redan finns hos individen (Danielsson, 2002). Att dessa kunskaper redan finns hos individen påtalar en mängs undersökningar bland annat ”Media matters” som var ett omfattande forskningsprojekt om barn, ungdomar och media som lade tonvikten på att media var en del av barn och ungas totala livsmiljö (Danielsson, 2002). Danielsson menar att insikterna om detta senare bidrog till forskarnas intresse att kunna påverka mediepolitiken. Den brittiska sociologen Stanley Cohen myntade begreppet ”moralisk panik” när han studerade konflikten mellan rockers och mods på 60-talet och begreppet används numera i den allmänna debatten som reaktion på de nya medieuttryck som dyker upp (Danielsson, 2002).
3.3 Rörliga bilder
Jag tar här upp vikten av att arbeta med rörliga och visuella bilduttryck samt vad den digitala filmtekniken animation innebär. Jenninger anser att rörliga bilder är ett bra sätt att berätta och att skapa och nämner tre olika sorters skapande: kulturellt, konstnärligt och kommersiellt skapande. Han menar att film, Tv, video och bilder i datorn formar numera mycket av vår uppfattning om världen och livet.
Mediebudskap som använder rörliga bilder, ljud och text liknar verkligheten och vill påverka oss men det är aldrig verkligheten och det har blivit oerhört viktigt för oss att ha kunskap om de rörliga bilderna för att vi skall kunna skapa oss en egen uppfattning (Jenninger, 2005 s.49).
Den dramaturgi (konsten att berätta en historia) med rörliga bilder som eleverna arbetade med i min undersökning var animation där skapandet var konstnärligt och kulturellt och här nedan så informerar jag mer om denna digitala teknik (Jenninger, 2005).
Animation
Animation är en form av filmskapande och ordet kommer av latinets anima, som betyder själ och att animera betyder således att ge själ, att ge liv eller skapa en illusion av liv åt det som inte är levande (Jungstedt, 1978). Han menar att animationen ser ut som om att den lever, men i själva verket är det en serie stilla bilder som om de visas efter varandra tillräckligt snabbt ser ut som liv.
Det är ofta en lång och svår väg från tanke och vision till färdigt resultat men det skapas ett effektivt sätt att berätta och möjligheterna att uttrycka sig är oändliga (Jungstedt, 1978 s.4).
Han anser att det gäller att kunna integrera en berättande teknik med ljud, form och innehåll till en helhet, men detta kräver en del kunskaper och metoder för att kunna gestaltas på ett
övertygande sätt. Det finns en del olika former av animation i allt från klassisk tecknad film till mer datoriserad tv-grafik och experimentella rörliga bilder (Jungstedt, 1978). För 101 år sedan gjordes en animation för första gången och många forskare och uppfinnare samarbetade för att skapa dessa första rörliga bilder och vägen dit gick över konsten att utnyttja bristfälligheter i människans förmåga att se och uppfatta rörelser (Jungstedt, 1978). Den tecknade filmens fader är amerikanen James Stuart Blackton. Han skapade ”Funny Faces” som räknas som den första tecknade animerade filmen år 1907 och därefter rullade filmproduktionen snabbt på med filmer som Karl Alfred och Betty Boop av Max Fleischer och Musse Pigg av Walt Disney (Jungstedt, 1978). Den enklaste formen av animation är att göra en flipperbok där man i ett ritblock skapar figurer bakifrån i blocket och börjar med att rita slutet på sista sidan för att sedan fortsätta framåt i blocket. Sedan kan man se hur figurerna rör sig genom att snabbt bläddra i blocket (Jungstedt, 1978).
Enligt Jungstedt så innebär Animation och experimentfilm oftast en produktion i mindre enheter, ibland kanske bara en person och resultatet blir ofta djärvare och mer varierade berättelser och gestaltningar än vad de större filmbolagen kan kosta på sig. Ljudet/musiken är viktiga för filmen och experimenterandet mellan ljud/musik och rörliga bilder innebär ett utforskande för att se hur dessa delar samspelar och påverkar varandra när en viss stämning skall förmedlas. Animation och digitala tekniker är områden som utvecklats enormt under det senaste decenniet och som har blivit en allt viktigare del av kommunikationen (Jungstedt, 1978).
3.4 Bilduttryck
Jag tar här upp en del av de bilduttryck som jag anser viktiga att uppmärksamma när eleverna skapar sina animationer. Jag kommer även att undersöka intertextualitetbegreppet samt animationen som verktyg vid skapandet av rörlig bild. Jag kommer även att titta närmare på bildkommunikation och bildtolkning för att enklare förstå hur eleverna skapat sina animationer. Det finns en hel del olika sätt att skapa en bild och genom att bildskapa med olika tekniker övar man upp sin perceptuella förmåga att återge (Frid, 2002).
Bildskapandet innefattar inte bara skickligt utförda bilder utan har även en annan viktig funktion genom att kommunicera likt det talade språket. Dagligen omger vi oss av och tittar på hundratals bilder och i vår tid, i informationsåldern är tal och bilder de vanligaste informationsspridarna. I en värld där bilder blir allt vanligare måste man lära sig bildspråket för att kunna förstå och hantera sin omvärld och kunna bli delaktig i sitt samhälle (Frid, 2002 s.6).
Kameran och datorn är verktyg man kan använda i sitt bildskapande med digitala tekniker och med kameran kan man ta antingen ögonblicksbilder eller skapa arrangerade bilder där du själv ställer upp dina motiv i olika poser och regisserar händelserna (Frid, 2002).
Kommunikation och tolkning
Tolkar man en bild måste man vara personlig och värdera och tolka allt man ser och kommer att tänka på trots den beskrivning man tidigare gjort av bilden (Jenninger, 2005).
Frid menar att vid representation används olika kommunikationsformer för att beskriva något och att göra detta begripligt för andra och representationen har fokus på vad man vill gestalta och berätta och kommunikationen har fokus på hur representationen gestaltas.Kommunikation innebär att framställa och tolka tecken och valet av motiv är centralt för vad du vill berätta med din bild vid bildkommunikation (Frid, 2002). Med kommunikation menas att man överför meddelande från sändare till mottagare och detta kan överföras på olika sätt som tal, musik, text och bilder, men sedan är det inte helt säkert att det budskap som skickats är detsamma som tas emot då allt handlar om hur olika människor tolkar bilder olika (Frid, 2002). Frid anser att vid bildtolkning så skiljer man på bildtecknens plastiska och piktorala betydelse. Den plastiska betydelsen innebär att det som uttrycks uppkommer genom färg och formspråket och den piktorala betydelse innebär att man ser på vad som uttrycks och jag har här sammanfattat det i tre mindre grupper (Frid, 2002):
• Symbol (tecken som alla är överens om vad de betyder, undantag för andra kulturtolkningar) t.ex. ugglan är en symbol för klokhet.
• Index (tecken som får sin betydelse ur ett sammanhang mellan företeelser) t.ex. bild av rök antyder att det finns en eld.
• Ikon (tecken som är en avbildning av verkligheten) t.ex. en bild av en hand betyder just bara en hand och ingenting annat.
Semiotiken
Här nämner jag en del av de sätt man kan använda sig av när man ska analysera och tolka en rörlig film i form av en animation för att lättare kunna se deras inspirationskällor och
arbetsprocess.
En semiotisk filmanalys består av två delar, dels en beskrivning (denotation) samt en tolkning (konnotation) där man börjar med att först beskriva det du faktiskt ser och hör och därefter så tolkar var och en materialet på sitt eget personliga sätt (Jenninger, 2005). Genom detta så kan de tydligt märkas att andras upplevelser av film ibland är helt annorlunda än ens egen
(Jenninger, 2005).
Semiotik betyder teckenlära och bygger på tanken att människor själva har möjligheten till att tyda visuella gestaltningar som text eller musik. Den moderna semiotiken har en hel del underavdelningar som t.ex. kultursemiotik, bild och lingvistik (Marner, 1997).
Enligt Barthes så har det har inom semiotiken sedan länge funnits en tradition av att studera text och bild som ett teckensystem. Han anser att vi människor ständigt tolkar verkligheten för att klargöra var vi själva befinner oss i den. Semiotikens grundläggande teori är att människor på alla platser och i alla tider ingår i betydelseprocesser som skapar mening i tillvaron (Barthes, 1988).
Tecknet är ett centralt begrepp inom semiotiken menar Danielsson. Hon menar att fokus låg tidigare på det som händer när man skapar en bild och var viktigare än det som tar sig uttryck efter det att bilden gestaltats. Men inom semiotiken är det istället mottagaren av meddelandet som är i fokus. Danielsson anser att meddelandet består av en teckenkonstruktion som samverkar med mottagaren och då skapar betydelse. Socialsemiotiken skiljer sig mot den traditionella semiotiken och fokuserar inte på tecknet utan istället på att kunna tolka sociala och betydelsefulla saker och inom medie-pedagogiken (Danielsson, 2002).
Förenklingar och förtydliganden
Här tittar jag på hur unga förenklar och förtydligar i sitt bildskapande för att lättera kunna se hur de senare väljer att själva konstruera sina rörliga bilder när dom skapar en animerad film. Frid menar att man alltid förenklar när man avbildar och tar bort det mindre viktiga och poängterar det viktiga. Först gör man ett motivurval av det man vill avbilda sedan görs förenklingar och förtydliganden för att man enklare kan se motivet med inlevelse och kan då lättare ge uttryck för sina egna intryck (Frid, 2002). De val av deltecken som då görs underlättar bildbeskrivandet till betraktaren. Det sker alltid förenklingar när man avbildar något genom att återspegla de mest betydelsebärande dragen och därmed utelämna det övriga (Frid, 2002). Om tonvikten läggs på det mest viktiga i bilden så kan överdrivna bildvinklarna och ljusförhållande hjälpa till att få fram en viss stämning i bilden. Även förtydliganden av vissa delar i motivet kan hjälpa till att överdriva de karaktäristiska dragen (Frid, 2002).
Komposition och kontrast
Man kan enligt Frid placera och arrangera de föremål och former som finns i motivet och själv bestämma vad som skall vara med, hur det skall placeras och återges. Placeringen av delarna ingår i bildens komposition. Han förklarar att komposition är att sätta samman små delar till en helhet, det vill säga att sätta samman flera föremål till en bild.
Frid säger att motsatser och olikheter i en bild kan man kalla för kontraster och de kontraster man kan använda sig av vid ett arbete med rörlig bild är stora och små föremål, hårda och mjuka former och rikt ljus och skugga.
Frid menar att genom kontraster och placering av föremålen i rummet kan bilduttrycket skapas och förstärkas. Han menar att göra småskisser är ett sätt att nå den färdiga bilden och genom att göra en mängd småskisser så för man en bildmässig dialog med sig själv där man söker bästa och lämpligaste, bildvinkel, bildutsnitt, material eller teknik.
För att undvika att kompositionen inte bara blir en effekt på ytan så kan du
förstärka den rumsliga effekten genom att placera föremålen på ett annorlunda sätt i djupled eller i zick zack (Frid, 2002 s.121).
Intertextualitet
Enligt Mikhail Bachtin så innebär ordet intertextualitet att den mest framträdande
representationsformen inte behöver vara tal och skrift utan kan även vara visuella gestaltningar i form av musik eller gester. Han anser att intertextualiteten är ett bra verktyg för elever när de skall beskriva hur rörlig bild används. Bilder innebär inte bara visuella uttryck utan kan även föra samman rörelse och ljud och genom att studera den visuella kulturen så framkommer frågor om maktförhållande och vem som har hegemoni (tolkningsföreträde) (Bachtin, 1986).
3.5 Visuell perception
Jag tar här upp hur våra sinnesintryck påverkar hur vi ser och tolkar en visuell representation med rörliga bilder.
Ögat
Enligt Jungstedt så är grunden för att vi människor skall kunna uppfatta film som rörelse är två fenomen i hjärnan och ögat, dels ögats tröghet och det så kallade phi-fenomenet. Film består ju egentligen en rad av stillbilder och om filmen inte stod still vid exponeringsögonblicket så skulle motivet bli suddigt för oss (Jungstedt, 1978). Han beskriver att det första fenomenet, ögats tröghet gör att den bild vi sist såg ligger kvar på näthinnan varpå nästa bild som har en liten motivskillnad kastas på näthinnan osv. Det andra fenomenet innebär att de olika bilderna i motivets rörelse flyter ihop. En animerad film är ofta fotograferad med en massa olika klipp och moment. Ögats tröghet tillsammans med phi-fenomenet gör att åskådaren får uppleva en jämn och kontinuerlig rörelse så att vi inte uppfattar skillnaden mellan de enstaka bilderna när de visas i snabb följd utan ser dem just som rörelser (Jungstedt, 1978).
Berefelt beskriver att det i ögat finns omkring 130 miljoner mottagarceller (receptorer) på näthinnan, där ger ljuset upphov till en fotokemisk process och ljussignalerna från
stimuluskällan (bilden) omvandlas då till nervimpulser, som genom synnerven överförs till hjärnan för vidare tolkning (Berefelt, 1992).
Perception
Enligt Frids beskrivning så är den perceptuella tolkningen av världen ingen enkel process. Den är beroende av de mentala strukturer som finns eller skapas hos den enskilda människan.
Hjärnan uppfattar och bearbetar alla de sinnesintryck vi får och delar sedan in dem i följande tre kategorier:
• Konceptuell perception (bygger på fantasin där betraktaren skapar sin egen bild i bilden).
• Optisk perception (det fysiska och faktamässiga ögonen ser).
• Kinestetisk perception (basen för motorisk och perceptuell utveckling). (Frid 2002).
Tolkning
När man varseblir innebär det hur man tolkar och uppfattar intryck från vår omvärld och sammanställer dessa till en meningsfull helhet hävdar Berefelt. Han anser även att alla är födda med förmågan att ta emot och bearbeta optiska signaler från omgivningen och vad vi ser och hur vi ser dem beror till stor del på vår egen personliga erfarenhet och är en fråga om inlärning (Berefelt, 1992). Jenninger menar att hjärnan gärna vill göra en större helhet av alla de intryck som den får från ögonen och att den först sorterar alla de intryck den får för att sedan göra en tolkning och försöka hitta balans och ordning i all information. Det kan även ibland vara så att hjärnan lägger till eller tar bort sådan information som inte finns med i bilden (Jenninger, 2005).
Gestaltlagarna
Berefelt menar att gestaltlagarna innebär att ögat söker efter en slags ordning för att sortera de olika optiska signalerna och gripa och bearbeta dem till en större helhet. Figurgrundsfenomenet innebär att ögat är känsligt för kantinformation och urskiljer oftast det mest meningsfulla och gripbara ur informationen som sedan skapas till en större helhet, resten blir bara brus eller bakgrund (Berefelt, 1992).
3.6 Bildspråklig utveckling
Det finns många olika teorier om hur barns bildspråkliga utveckling ser ut. Jag tar här upp ett antal teorier för att kunna jämföra dessa med resultatet av min uppsats.
Ulla Löfstedts arbetar som bildlärare på högskolan i Jönköping och här nedan redogör jag för hennes sammanställning av fem teorier och tittar närmare på två som hon kallar den
perceptuella utvecklingsteorin och kulturteorin, (Löfstedt, 1985).
• Upprepningsteorin (barn tecknar arketypiska bilder genom att använda sig av
tecken och former som man använt i olika kulturer genom alla tider) • Personlighetsteorin (barn tecknar vad de känner)
• Den kognitiva utvecklingsteorin (barn tecknar vad de vet, beroende på vilket
stadium de befinner sig i).
Viktor Lowenfeldts förespråkar sex olika utvecklingsstadier: Klotterstadiet: 2–4 år
Förschematiska stadiet: 4–7 år Schema stadiet: 7–9 år
Begynnande realism: 9–12 år
Psendonaturalistiska stadiet: 12–14 år
Puberteten: 14–17 år: Här sker ett experimenterande med olika bilduttryck samt mer eller mindre abstrakta figurer. Det syns även vissa drag från den rådande
tonårskulturen.
• Den perceptuella utvecklingsteorin (Barn tecknar vad de ser och bilderna
påverkas av deras världsuppfattning och är till en början ganska enkla och blir sedan allt mer detaljrika. Teorin innebär ett förenklat sätt att varsebli och hör ihop med Rudolf Arnheims gestaltteori om enkelhetsprincipen att man alltid söker den enklast möjliga formen i sin bildframställning).
• Kulturteorin
(
Innebär att barns bildframställning är kulturellt betingad och att de tecknar vad de ser i andras bilder och lär sig genom att se andras sätt att göra bilder) (Löfstedt, 1985).3.7 Kultur
Här kommer jag att nämna det som kan påverkar elevernas skapande i ett kulturellt perspektiv samt hur den sociokulturella teorin och populärkulturen kan påverka ungdomar.
Kulturteorin
Löfstedt hävdar att med kulturell påverkan av perceptionen (förmågan att urskilja detaljer) kommer alla de detaljer med kulturell betydelse uppmärksammas och avbildas.Hon menar att kulturteorin ser seendet som en kulturbunden inlärningsprocess och lägger stor vikt vid
uppmärksamheten om att vad vi lärt oss uppmärksamma är sådant som vi lärt oss genom social interaktion samt vår kultur. Hur omgivningen uppfattas beror på vårt sätt att handskas med kultur och samhällsinformation (Löfstedt, 1985).
Enligt Löfstedt så menar konsthistorikern Ernst Hans Gombrich att varje människa lär sig sitt eget formspråk under inflytande av sin tids och kulturs bilder och detta formspråk påverkar sedan uppfattningen av omgivningen då man endast attraheras av motiv som kan återges med detta formspråk. Innebörden blir då att det som skall avbildas är mer beroende av uppfinningen av bildmässiga effekter än en omsorgsfull iakttagelse. Minnet av lyckade lösningar, konstnärens egna och den konstnärliga traditionen är alltså mer avgörande för bildframställningen än minnet av iakttagelser (Löfstedt, 1985).
Löfstedt redogör vidare för bildpedagogen Brent Wilsons undersökningar att barn i stor utsträckning utvecklar sitt bildskapande genom att titta på kamrater eller syskon som bildskapar. Hon anser att barns inflytande på barn är en av de stora inflytelsefaktorerna och viktig för barns bildskapande troligtvis på grund av tillgängligheten på andra barns teckningar. Undersökningar visar att när barn inte är nöjda med sin egen bildframställning så ser de på framställningar av andra barn, vuxna, bildmedia och illustrationer och bilder i populärmedia (Löfstedt, 1985).
Löftedt beskriver pedagogen Lev Vygotsky syn på barns bildspråkliga utveckling att genom hjälp kan unga utvecklas och att det finns två utvecklingsnivåer hos ett barn:
• Aktuella nivån (klarar barnet på egen nivå)
• Potentiella nivån (klarar barnet med vuxens handledning)
Skillnaden mellan dessa två nivåer kallas den potentiella utvecklingszonen och innehåller de processer som håller på att mogna (Löfstedt, 1985).
Enligt Johan Frid så uppfattar olika människor omvärlden på olika sätt. Det kan bero på
känslostämning, minnen och erfarenheter, intressen, ålder (seendet är färgat av vår personlighet och kulturella bakgrund), politisk, ideologisk och ekonomisk kultur under uppväxten (Frid, 2002)
Sociokulturell teori
Olga Dysthe menar att den sociokulturella teorins kunskap skapas i ett kulturellt och socialt sammanhang och inte i första hand genom individuella handlingar. Hon säger att denna sociokulturella tradition även brukar kallas kulturhistorisk då kunskapen är beroende av kulturen där kunskap skapas, utvecklas och produceras. Det finns ingen traditionell
sociokulturell inlärningsteori utan istället finns det många olika inriktningar med gemensamma drag av detta (Dysthe, 2003). Teorin visar tydligt att viljan att lära beror på upplevelsen av meningsfullhet. Det är vanligt att skolan ofta fokuserar på skrivning och läsning medan andra uttryck som bilder och musik ofta ses som illustrativa verktyg eller personliga uttryck (Dysthe, 2003).
Populärkultur
All kultur som är populär hos folket kallas populärkultur. Den kännetecknas av att vara lättillgänglig och fylld med välkända tecken som innefattar allt från
hollywoodproducerade romantiska komedier till snaskiga dockusåpor och trikåklädda superhjältar (Lindgren, 2005 s.42).
Ulla Carlsson anser att populärkultur och medier är väsentliga resurser inom både de
institutionella och vardagliga lärprocesserna och att den visuella kulturen fungerar som verktyg att skapa förståelse och orientera sig i världen med. Populärkultur kan definieras av de texter som produceras och distribueras via TV, radio, film och video (Carlsson, 1987). Hon menar på att den även kan innefatta kläder, hårfrisyrer och livsstilar mm och är en del av vår verklighet, den är mångtydig och angår oss alla men den är inte lätt att tolka. Dessa tolkningar resulterar ofta i nya synsätt, nya svar, nya frågeställningar och nya tolkningar (Carlsson, 1987).
4 METOD
I detta kapitel presenteras den metod som jag valt för undersökningen. Jag valde i mitt
datainsamlande att arbeta enligt en triangulering med intervju och observation som metod där man får svar direkt i den praktiska verksamheten. Syftet med projektet är avgörande för vilken slags metod man använder sig av och ovanstående syfte gör att intervju och observation kan vara lämpligast Detta projekt innebär till största delen en studie av kvalitativa data.
4.1 Triangulering
Enligt Depoy så innebär triangulering av datainsamling att man användandet mer än en strategi och insamlingsmetod när man söker information kring ett fenomen. Själv valde jag att använda mig av både intervju och observation för att bredda mitt datainsamlande. Användningen av observation tillsammans med intervju är typiskt för triangulering vid kvalitativa studier (Depoy, m.fl. 1994). Han anser att varje informationsdel är en byggsten som samlas in och analyseras för att motverka svagheter hos varandra rörande ett enskilt fenomen. Depoy menar att
triangulering är ett sätt att närma sig analysen då flera informationskällor jämförs för att avgöra det rimliga och genom detta så kan det utvecklas en mer begriplig och fullständig bild av det studerade fenomenet. Detta gör att man verifierar data och då ökar trovärdigheten i resultatet (Depoy, m.fl.1994).
När man analyserar kvalitativ information kan man använda triangulering för att belysa det studerade fenomenet från olika håll och därmed ge en större mångfald i den senare tolkningen (Patel och Davidsson, 2003 s.104).
Nyckeln till triangulering är att kunna betrakta samma sak utifrån olika synvinklar för att på så sätt kunna bekräfta eller ifrågasätta de resultat man fått med hjälp av olika metoder (Bell, 2007).
4.1.1
IntervjuEn professionellt genomförd intervju skall möjliggöra att den information som uppkommer är tillräckligt tillförlitlig och giltig för att vara nyttig och användbar och kunna komma andra till del samt ge data som uppfyller särskilda krav på användbarhet. Detta är kraven som ställs på intervjun som datainasamlingsmetod (Lantz, 1993 s.5).
Valet av intervju som datainsamlingsmetod styrs av vilken typ av kunskap som söks och uppfattas värdefull (Lantz, 1993). Intervju är ett oumbärligt redskap inom den kvalitativa forskningen (Kvale, 1997). Enligt Lantz så finns det olika former av intervjuer som strukturerad och ostrukturerad. En ostrukturerad intervju kan vara helt öppen där respondenten fritt kan utveckla sina tankar. Själv valde jag en öppen och ostrukturerad intervju för att inte styra elevens svar för mycket utan istället låta dom diskutera fritt. En intervju kan även vara helt strukturerad där forskaren ställer förutbestämda frågor i en viss ordning och där respondenten svarar på i förväg uppställda svarsalternativ (Lantz, 1993). Jag använde endast ett fåtal teman och frågor för att inte styra och påverka deras svar och därigenom få mer spontana och ärliga svar.
Det gäller att noga redogöra för respondenterna om dig själv och varför du valt att studera fenomenet. Det är även viktigt att berätta om din tystnadsplikt samt hur materialet kommer att behandlas. Man bör även ha i åtanke att det kan vara svårt att intervjua ungdomsgrupper inom vissa subkulturer då språket kan vara influerat av slanguttryck och ironi (Thomsson, 2002 s.48).
Först skapade jag en intervjuplan för att förmedla projektets syfte och frågeställning samt den bakgrundsinformation som respondenten kan tänkas behöva samt tiden och hur intervjun skall dokumenteras och hur resultaten kommer att användas (Thomsson, 2002). Även de etiska reglerna diskuterades med respondenten som anonymitet och tystnadsplikt. Några
provintervjuer gjordes för jag skulle få en uppfattning om vilken typ av frågor som åsiktsfrågor, attitydfrågor och stabila faktafrågor jag skulle ha samt den tid intervjuerna skulle ta (Thomsson, 2002).
4.1.2
ObservationInnan observation bestäms som undersökningsmetod skall man först tänka på vad som skall observeras samt vad man är intresserad av och varför just
observationen skulle kunna ge dig den informationen (Nisbeth, 1977. s.37).
En observation kräver noggrann förberedelse även ibland i form av pilotobservationer (Patel & Davidsson, 1994). Jag testade även själv under mitt pilotprojekt att göra provobservationer för att se om jag lade fokus på rätt saker och för att få fram den önskade information som senare genom analysen skulle ge svar på mina syftesfrågor. Enligt Patel & Davidsson så kan en lyckad observation kan ge sådan information som är svår eller nästan omöjlig att få med andra
metoder. De anser att en intervju kan ge viktig data men säger bara vad människor uppfattar sker och inte vad som kanske enligt observationen egentligen sker. Observation kan också vara nyttig om man vill veta om människor verkligen gör som de säger, eller om de beter sig på det sätt de säger påpekar Patel & Davidsson. Det finns fyra olika sätt att förhålla sig på som
observatör. Antingen är man känd, okänd, deltagande eller inte deltagande (Patel & Davidsson, 1994). Jag var redan känd för eleverna som deras lärare i bildämnet så jag valde rollen som icke deltagande observatör för att inte påverka deras arbetsprocess och resultat.
4.2 Urval
Valet av undersökningsgrupp blev ett bekvämlighetsurval (Cohen & Manion, 1985) då jag valde klasser från min egen skola men urvalet av klass för pilotprojekt och den klass jag skulle studera skedde genom lottning. Urvalet skedde av elever i år 9 då jag tyckte att de skulle kunna lyckas med projektet samt ge mig den information jag skulle behöva. Det var 24 elever i klassen så det blev totalt åtta grupper med tre personer i varje grupp. Den interna
4.3 Pilotundersökning
Jag gjorde en pilotundersökning i en niondeklass på samma skola där klassen gjorde samma animationsprojekt som den tilltänkta projektgruppen och där jag genom triangulering skulle se om projektet höll måttet. Dessa elever fick samma förberedande information som jag sedan gav den tilltänkta projektgruppen. Resultatet av pilotundersökningen gjorde att jag blev varse om en del saker som jag inte tänkt på och en del saker som jag behövde ändra på för att få ett bättre flöde i mitt projekt. Exempelvis att pilotprojektets tidsram var fem lektionstillfällen men det syntes ganska snabbt att tiden inte skulle räcka till så jag beslutade mig för att öka tiden till åtta lektionstillfällen. Det märktes även ganska snabbt att fastän grupperna arbetade olika fort så var två digitalkameror alldeles för lite. Jag inhandlade då en överföringskabel som man kunde koppla till mobiltelefoner så att eleverna skulle kunna använda sina mobiler för att ta de digitala korten till sin animation. Vid ljudredigeringen fungerade inte Windows media player på en av datorerna så vi fick ladda hem och installera om hela programmet.
4.4 Genomförande
Jag började med att berätta för eleverna om min projektidé där jag ville att de i grupper om tre skulle skapa en visuell representation i form av en animation. Jag berättade även att jag ville undersöka deras arbetsprocess och resultat och bad dem själva att dela upp sig i grupper. Men jag berättade inte om undersökningens syfte för att undvika att påverkan deras arbete och svar. De fick veta att de under åtta lektionstimmar skulle skapa handgjorda rörliga bilder och
gemensamt göra en film med tillhörande musik. De redskap som eleverna hade tillgängliga var teckningsmaterial, digitalkamera och dator. Inspiration av vad som redan tidigare skapats är viktig så hela klassen fick gemensamt se Musse Pigg som Ångbåtskalle, Walt Disneys animerade film från 1928. Eleverna fick även se min enkla animation med en gubbe som jag gjort i en flipperbok. Eleverna fick även information både muntligt och skriftligt om
arbetsprocessen med en filmproduktion från idé till manus, storyboard, strukturering,
musikpåläggning, bakgrunder och planering se (Bilaga, 1). De informerades om hur man gör en storyboard av historien på papper över de olika momenten och fundera över hur lång tid varje moment skall ta och skriva upp det på papperet. De fick även en kort genomgång av
datorprogrammet Windows media player som fanns tillgängligt i datorerna där de skulle redigera musiken samt information om Windows movie maker där de lärde sig att tids - och tempobestämma rörelserna. Jag delade även ut en stencil med tips om bildutsnitt, bildvinklar och bildstorlekar (Frid, 2002) se (Bilaga, 2). Även en kort genomgång av digitalkamerans funktioner samt proceduren för bildöverföringen mellan kamera och dator gavs.
Eleverna informerades om att projektet skulle ligga till grund för min undersökning på högskolan. Jag beskrev min projektplan med intervjuer och observation och hur mitt arbete skulle redovisas. Därefter frågade jag eleverna om deras godkännande och eftersom de inte var över 18 år så skickade jag med en skriftlig informationslapp för underskrift om deltagande i min undersökning. Jag beskrev tidsramen inom vilken animationen skulle göras och vi bestämde gemensamt ett datum för premiär där allas filmer skulle visas för hela klassen. Jag berättade att min observationsroll innebar att jag skulle agera som inte deltagande och försöka hålla mig utanför grupperna och vara opartisk för att inte påverka deras beteende. Eleverna verkade mycket entusiastiska och startade upp sina projekt med en glädje. Allt eftersom arbetet fortlöpte antecknade jag mina observationer. Eleverna arbetade mycket intensivt och fokuserat på manus, storyboard och tillägg av musikfilerna. Det tog lite tid för vissa grupper att hitta på en story men efter det rullade arbetet på relativt problemfritt där alla arbetade inspirerat. De delade upp arbetsuppgifterna i gruppen så att alla var sysselsatta med det som de själva tyckte passade dem bäst.
Arbetsprocessen fortsatte under de avsatta lektionstimmarna och sakta växte en visuell representation fram med tillhörande ljud. Därefter spelade jag upp deras film som vi såg på gemensamt för att det visuella materialet bättre skulle stimulera minnet och återkalla tankar, känslor, handlingar och attityder så att eleverna lättare skulle förnimma hur arbetet pågått. Jag ställde en del öppna frågor med tydligt tema för att få eleverna verbala men inte samtidigt skena iväg i sin diskussion (Bilaga 3). Jag försökte att hålla samman frågorna kring följande teman:
• Första tankar/tidigare erfarenhet • Projekt-start-process/inspirationskällor • Resultat/reflektion/utvärdering
Efter projektets slut så intervjuade jag eleverna gruppvis i ett avskilt klassrum så att det skulle bli en lugn miljö för dom och utan risk för yttre påverkan. Jag spelade inte in intervjuerna utan förde istället noggranna anteckningar så att jag fick med allt som nämndes.
4.5
Metodkritik
Det är viktigt att alltid kritiskt granska den insamlingsmetod som görs av information för att kunna avgöra hur pass tillförlitlig (reliabel) och giltig (valid) den informationen som man får fram är (Trost, 2001). Det finns alltid en del risker att man får felaktig information när man använder observation och intervju som datainsamlingsmetod.
Som observatör så finns det en risk att man valt mindre lämpliga saker att fokusera på och att de teman jag valde att observera kanske inte ger mig den information som jag behöver för att ge mig svar på mina frågeställningar (Patel & Davidsson, 2003). Jag kände ändå tack vare min pilotundersökning att observationen kunde ge mig nyttig data men när man antecknar så finns det alltid en risk att man missar något. Ett alternativ hade varit att ha fler observatörer för att öka trovärdigheten i resultatet.
Om man genomför en intervju så finns det en risk att man ställer ledande frågor (Bell, 2007) därför bestämde jag mig för att ha ganska få och öppna frågor. En annan risk som kan ha
påverkat elevernas svar är min personliga relation och (makt) position som lärare v/s elev då jag för dem var känd och svaren kanske speglat deras tankar om betyg eller annat. Detta kan även påverka mina observationsresultat då relationen kan påverka elevernas arbetssätt därigenom deras resultat. Intervjuer kan vara tidskrävande så jag avsatte ordentligt med tid vid
intervjutillfällena och lät hela gruppen tala så att de inte svaren skulle styras av någon gruppledare med mest kunskaper.
En risk som finns vid en intervju är att gruppen inte är representativ för andra liknande grupper därför är det även viktigt att kunna generalisera (Kvale, 1997) till andra grupper och personer. Men resultaten kan ändå vara jämförbara genom att medlemmar i andra grupper känner igen sig i situationen (eller olika problem i den) och inser att deras egna problem kan lösas på liknande sätt (Bell, 2007).
Det fanns risk att jag inte skulle få med all information vid intervjuerna då jag inte spelade in dessa men jag förde istället väldigt noggranna anteckningar så att all information från
5 RESULTAT
Av de åtta påbörjade filmprojekten blev resultatet totalt sex kortare animerade filmer (se Bilaga 4) då två grupper inte hann färdigställa sina projekt och framvisa någon färdig film beroende på att vissa nyckelpersoner i grupperna varit frånvarande vid ett par tillfällen. Jag kommer här att sammanställa de resultat jag fått på mina syftesfrågor efter analys av observation och intervju.
5.1 Inspirationskällor
Ett av de syften som varit grunden för mitt arbete har varit att undersöka med vilka inspirationskällor elever i år 9 väljer att gestalta och kommunicera med hjälp av visuella representationer i form av animation. Här nedan så tar jag upp de resultat jag fått genom mina observationer och intervjuer.
YouTube
Observationerna visade att de bilder som skapades var till största delen egentillverkade idéer (se bild 1) men det syntes även att samtliga grupper gjorde en del bildlån (se bild 2).
Vid intervjuerna så berättade eleverna om hur de inspirerats av samhället omkring dem där populära inslag från Internet och främst YouTube varit tongivande. Följande sa en av de intervjuade grupperna:
Vi började vårt arbete med att försöka hitta en häftig låt med en klar och tydlig handling som gick att följa med bilder. Därefter skapade vi bilderna på den gubbe vi tänkt använda och vi fick idén till gubben genom ett videobildspel på YouTube (Filmgrupp ”Blue Boy”).
Flipperbok
Mina observationer visade även att den tecknade gubbe jag ritat och visat vid projektstarten i min flipperbok (se bild 3) resulterade i bildlån (se bild 4) till en av gruppernas filmer.
Bild 3. Gubbe i flipperbok Bild 4. Filmen ”Dansande gubben”
Denna gubbe var även gjord i lösa delar och denna idé till bildlån fick gruppen av det informationsblad jag delade ut om komposition och kontrast (se Bilaga 2). Även de grupper som gjort ett bildlån i form av en nästan exakt kopia berättade om detta och hur stark den yttre påverkan varit och hur den influerat deras personliga filmskapande.
MTV
De observationer jag gjorde visade att alla grupper förutom en valde att först hitta passande musik till sin animation innan bildskapandet började. De skrev sedan ut texten på låten för att se var de skulle lägga in bilderna och därmed få ett bra flöde i filmen. Låtarna var musik från skivor, internet och främst videos på MTV. Här nedan syns hur en av grupperna inspirerats av en video från MTV med AC/DC (se bild 5) där de hämtat både sin musik och även sina bildmässiga influenser då huvudpersonen i deras film liknar frontfiguren Angus i AC/DC med långt brunt hår och keps (se bild 6).
Vi började med att välja en bra och passande låt som vi skrev ut texten på och sedan tecknade bilder som passade in. Låten valde vi för att vi gillar bandet (Filmgrupp ”Highway to Hell the movie”).
Bild 5. Video från MTV med AC/DC Bild 6. Filmen ”Highway to Hell the movie”
När jag intervjuade eleverna så berättade en del att musikvalet i vissa filmer varit deras favoritlåt eller från deras favoritband. Andra berättade hur de valde musik som de kunde göra passande bilder till och en del grupper valde musik med en tydlig handling och historia i som nästan redan var en kortare film utan bilder. Filmgruppen ”Hearts” inspirerades av Savage Gardens video på MTV (se bild 7) där subjektiva svartvita tecknade bilder användes till att skapa nästan en exakt kopia av originalet (se bild 8).
Vi började med att välja en låt som vi älskar och som har en tillhörande musikvideo med ett bildspel. Vi skrev ut låten och ritade bilder efter texten (Filmgruppen ”Hearts”)
Bild 7. Video från MTV med Savage Garden Bild 8. Filmen ”Hearts”
5.2 Arbetsprocessen
Jag tar här att upp resultatet av de observationer och intervjuer om vad kännetecknar och karaktäriserar elevernas arbetsprocess med rörlig bild och hur de bildskapar och kommunicerar.
Digitala tekniker
Observationerna visade att en del av eleverna hade kunskap om Windows movie maker och Windows media player då de snabbt kom igång med redigering av bilderna och ljud till filmen. Intervjusvaren visade också att grupperna hade en blandad kompott av erfarenheter.
När du berättade om uppgiften så verkade den rolig men samtidigt konstig och udda. Vi tänkte att det skulle bli svårt att synka ihop bild och ljud. Ingen av oss hade någon tidigare erfarenhet av liknande program eller projekt (Filmgruppen ”Pang Pang”).
Några hade använt bild och ljud bearbetningsprogrammen förut och till och med gjort liknande egen film innan. Någon elev hade erfarenhet av ett liknande program som heter ”Vegas” men större delen av eleverna hade inte någon som helst erfarenhet av varken arbete med rörlig bild eller programmen.
Projektet kändes mycket roligt för vi visste vad det innebar och två av oss har hållit på med animationsprogrammen tidigare och även gjort egen animerad film
Både observationen och intervjun visade att samtliga grupper ansåg detta projekt mer
inspirerande än traditionell bildundervisning och att de ville arbeta med digitala tekniker fler gånger då de nu var mer processmedvetna och trodde själva att om de gjorde ännu en film så skulle resultatet bli klart mycket bättre.
Ljud och text
Mina observationer visade att inte många elever hade kunskap om Windows media player. De visade sig även att de inom gruppen delade upp det ljud och textarbete som de var mest kvalificerade för. Samtliga grupper utom en startade processen med att först välja ljud till sitt projekt där de sedan skrev ut texten som dom kunde skapa bilder till.
Vi kände till en låt vi tyckte var rolig och vi valde den och skrev ut texten och gjorde sedan bilder som skulle passa till. Låten hittades på Internet och vi ville göra nåt skoj av den med fest (Filmgruppen ”Fjortis”).
Filmgruppen ”Pang Pang” valde istället bilder och filmhandling före valet av musik och text och försökte sedan att klippa i ljudfilerna för att få ett bra filmflöde. Detta visade sig vara svårare än att göra tvärtom.
Vi valde fel taktik då vi gjorde gubbarna först och valde musik efter vi filmat. Det blev otroligt svårt att få dem att passa ihop bra utan att klippa i musikfilerna vilket var alldeles för avancerat och tidskrävande (Filmgruppen ”Pang Pang”).
Längden på de olika filmgruppernas musik varierade stort då vissa grupper trodde sig kunna hinna fylla ut en hel låt men insåg snart tidsbristen och nöjde sig med en del av låtens text som en del gjorde till en ljudslinga som ständigt började om.
Det tog lång tid så vi kunde bara få ihop en kortare film men det var bra att vi valde en ljudslinga utan direkt slut så kunde man lättare anpassa olika bildsekvenser och slut i animationen (Filmgruppen ”Dansande gubben”).
Bildskapandet
De observationer jag gjort under elevernas filmprocess om vad som karaktäriserar deras
bildskapande har bland annat varit att en del animationer skapades med rörliga bakgrundsbilder som gjorde att intrycket blev en rörelse i sidled där man fick en känsla av att föremålet åkte framåt både i upp och nedförsbackar (se bild 9 och 10).
Ofta användes samma bakgrund flera gånger för att minska tecknandet. Tydligt var även att eleverna gjorde en hel del tydliga förenklingar i sitt bildskapande där bilderna skapades mer med tanke på konturer och kontrast än djup och rumslighet. Ett exempel på detta är bild 11 nedan där både bil och hus är förenklade med tydliga konturer och utan någon som helst
rumslighet. Det var bara en av filmgrupperna som valde att ha en figur med lösa delar som man kunde ändra vinklar på (se bild 12).
Bild 11. Filmen ”Blue Boy” Bild 12. Filmen ”Dansande gubben” Det skapades inte några tredimensionella bilder utan enbart tvådimensionella bilder utan någon rumslighet
Kommunikation
Hur eleverna valt att kommunicera med sin visuella representation har varit ganska olika. Observationerna visar en del tydliga mönster där en del valt att försöka chocka betraktaren genom vapen och våld (se bild 13) och genom nakenhet och droger (se bild 14).
Filmen ”Fjortisar” skämtar man med sig själv som fjortonåring och med kompisar och andra grupper. Andra filmer byggde på skämt och att få betraktaren att skratta medan andra
filmgrupper mer strävade efter att skapa en vacker välgjord film som visade deras kunskap och skicklighet. Observationerna visade att animationerna bar tydliga spår av vissa tecken som symboler i filmen ”Fjortisar” där det tecknats ett känt alkoholmärke på flaskan och ett känt cigarettmärke på paketet (se bild 15). Även i filmen ”Pang Pang” bär killen med pistol ett modemärke NY på sin keps och en symbol av ett dollarmärke på sin tröja (se bild 16). Killen som blir skjuten i filmen ”Pang Pang” bär även han på tecken som symboler av kända modemärken på sina byxor JL och på sin tröja DG (se bild 16).
Bild 15. Filmen ”Fjortisar” Bild 16. Filmen ”Pang Pang”
Intervjuerna visade att alla i grupperna varit överens om filmens kommunikation och hur de skulle nå det målet. Den personliga kommunikation som filmerna har speglade gruppens personliga attityd.
Engagemang
Mina observationer visade att alla inblandade elever under processen arbetat engagerat och intensivt och där arbetsuppgifterna delats upp till en jämn arbetsfördelning.
Enligt intervjusvaren så tyckte alla eleverna att processen varit mer tidskrävande än de trodde och att de alla har känt en viss tidspress men övervägande del av grupperna var nöjda med sin animation även om de tyckte den var lite för kort. Jag kunde även märka att projektet väckte intresse och entusiasm hos många, till och med de elever som inte brukar ta ansvar var drivande.
Vi blev förvånade då vi inte trodde att man kunde få göra något sådant på bilden. Det kändes som en spännande uppgift med mycket valmöjligheter filmgrupp (”Blue Boy”)
6 DISKUSSION
Mitt syfte har varit att undersöka hur elever i år 9 väljer att gestalta och kommunicera med hjälp av visuella representationer i form av animation. Det jag ville synliggöra i mina observationer och intervjuer var vilka inspirationskällor som eleverna hade och deras arbetsprocess och jag kommer här att diskutera kring deras resultat.
6.1 Inspirationskällor
Resultatet av elevernas filmer blev sex ganska olika visuella representationer med ett
experimenterande uttryck med bild och ljud. Observationerna och intervjuerna visade på en hel del olika inspirationskällor som påverkat elevernas filmskapande.
Bildämnet skall utveckla lust, kreativitet och skapande förmåga samt leda till att eleven skaffar sig en egen ståndpunkt i en verklighet med stort visuellt
informationsflöde (Skolverket, 2000.http://www3.skolverket.se ).
Populärkultur
Löfstedts tankar om den kognitiva utvecklingsteorin innebär att tecknar barn vad de vet beroende på vilket stadium de befinner sig i. Min undersökningsgrupp befinner sig i pubertetstadiet 14 till 17 år där det skapas med experimenterande drag från rådande
tonårskulturen vilket syns i deras filmskapande. Elevernas filmer visade tydliga influenser av detta då filmfigurerna visade tecken på bildlån från samhälle och populärkultur. Analyserna av observationerna och intervjuerna visar nämligen att eleverna kombinerar såväl material från skolan, reklam, internet, populärkultur, TV och film. Detta syns tydligt i filmen ”Highway to Hell” där huvudkarikatyren har stora likheter som långt hårdrockshår och keps likt den
gitarrspelande frontfigur i AC/DC och i fimen ”Blue Boy” där de blåa gubben är mycket lik den blåa gubben från YouTube.
Enligt Ulla Löfstedt så anser kulturteorins anhängare att bilder föder bilder och Wilsons teori om att barn gör många bildlån redan som unga stämde ganska väl överens med min
undersökning då det lånades bilder från min flipperbok. Enligt Löfstedt så anser
stadieteoretikerna att ett barn skall ha en viss ålder för att kunna ta åt sig viss inlärning, detta kanske stämmer till viss del men mitt resultat tyder på att eleven kan nå en betydligt högre utvecklingsnivå med riktig träning och hjälp. Enligt Löfstedt så innebär Vygotskys teori att det finns två utvecklingsteorier som pågår samtidigt hos ett barn, den aktuella och den potentiella där inlärning skapar utvecklingsprocesser och mognad hos ett barn (Löfstedt, 1985).
Tecken och symboler
Vid elevernas arbete med animationen syntes i vissa filmer kommunikation i form av tecken som symboler. Exempelvis i filmen ”Pang Pang” där både huvudrollsinnehavaren och offret bär en del tecken som kända modesymboler på sin kläder, troligtvis för att berätta för betraktaren att det är personer som är ”inne” modemedvetna och tuffa. Killen med pistolen i filmen ”Pang Pang” bär också ett tecken i form av en dollarsymbol på sin tröja förmodligen för att visa att killen är rik, framgångsfull och har makt. Även Filmen ”Fjortisar” bar på tecken som symbolen Absolut vodka på en spritflaska och symbolen M&L på ett cigarettpaket. Alla dessa tecken är de flesta överens om vad de betyder men man måste tänka på att det kan finnas undantag för andra kulturtolkningar (Frid, 2002).
Vår visuella perceptionsförmåga där phi-fenomenet gör att vi upplever en jämn rörelse trots en massa olika klipp fungerar i alla filmer utom ”Hearts” där gruppen ville fylla ut hela låten med bilder och valde då att visa subjektiva bilder som låg kvar i synfältet en längre tid.
I flera filmproduktioner har även färgen utvecklats till ett betydelsefullt tecken för hur de olika bildvärldarna kan tolkas som i filmen ”Blue Boy” där alla filmens bilder är skapade i blått efter filmmusikens titel och textinnehåll.
Arbetsprocessen
Här diskuteras resultatet av de observationer och intervjuer om vad kännetecknar och
karaktäriserar elevernas arbetsprocess med rörlig bild och hur de bildskapar och kommunicerar
Bildmässiga uttryck
Bilderna visade upp personliga uttryck med kontrast och komposition där de tydligt skapade tvådimensionella filmfigurer utan tredimensionellt djup. Filmerna hade tydliga drag av förenklingar, överdrifter och förtydliganden så att tonvikten mest lades på de mest
betydelsebärande dragen. Bildens komposition där man sätter samman små delar till en helhet, det vill säga att sätta samman flera föremål till en bild blev tydligt i filmen ”Dansande gubben” där alla gubbens delar var fristående likt en sprattelgubbe och med bildlån av
informationsbladet eleverna fick angående kontrast och komposition där det visades en figur i lösa delar. Genom kontraster och placering av föremålen i rummet kan bilduttrycket skapas och förstärka och det blev uppenbart genom bakgrunderna i filmen ”Highway to Hell” där bästa bildvinkeln söks för att öka rumsligheten. Gruppen försökte undvika en effekt enbart på ytan genom att placera föremålen på ett annorlunda sätt i djupled.
Bachtins begrepp intertextualitet innebär att representationsformen inte enbart behöver vara tal och skrift utan kan även vara visuella gestaltningar i form av musik eller gester och att bilder inte bara är visuella uttryck utan kan även föra samman de rumsliga aspekterna rörelse och ljud. Detta sker i samtliga av elevernas visuella representationer då alla grupperna valde att göra filmerna utan tal och skrift.
Kommunikation
Enligt Olga Dysthes sociokulturella teori så fokuserar skolan vanligtvis på skrivning och läsning medan andra representationsformer som bilder och musik ofta ses som illustrativa verktyg eller personliga uttryck. Detta är något man kan undvika med arbete med rörliga bilder då eleverna verkligen fick använda illustrativa verktyg för att skapa sina personliga uttryck. Eleverna visade vid filmvisningen av alla gruppers filmer att de har en förmåga att förstå och tolka andras bilder.
Skolverkets kursplan i bild syftar till att utveckla såväl kunskaper om bilden som kunskaper i att framställa, analysera och kommunicera med bilder vilket sker på alla punkter i arbetet med animation. Eleverna var verkligen kreativa och skapade med lust och jag tror att de markerade sin egen ståndpunkt genom sina personliga arbeten.
I Dahlen & Rönnbergs undersökning så visar resultatet att eleverna satte innehållet före formen i sitt videoskapande och alla startade med att diskutera handling. Det stämmer ganska bra även med mina filmgrupper då samtliga grupper startade med att diskutera animationens innehåll.
Digitala tekniker
Arbetet med de databehandlingsprogram samt digitalkameran uppfyller även det skolverkets tankar om större inflytande av digitala tekniker i skolan för att nå skolans måluppfyllelse.
Digitala tekniker behöver en större plats i skolarbetet. Införandet av digitala tekniker i undervisningen skulle troligtvis öka elevernas motivation (NU, 2003.
http://www.skolverket.se rap:253).
Enilgt Dahlen & Rönnberg så har allt fler ungdomar har under senaste decenniet börjat utforskat videon på ett annat sätt genom att göra egna videofilmer och det visade sig även i mina intervjuer att en del av eleverna tidigare gjort egna filmer.
Makt och ansvar
Det syns en hel del likheter mellan Lisa Öhmans undersökning ”Movere” och mitt projekt. Bland annat att filmskapandet verkade viktigt för elevgrupperna då de kände att de tidigare traditionella faktakunskaperna som bildämnet innehåller känns för kontrollbara och därmed har en disciplinerande inverkan på deras skapande. Filmarbetet gav nu istället förändrade
möjligheter till makt och ansvar. Det syntes ett tydligt mönster i elevernas berättelser om att de ville påverka och överraska betraktaren gärna i form av våldsamma eller humoristiska effekter som i filmen ”Pang Pang”, ”Dansande gubben” och ”Fjortisar” där man driver både med sig själva samt kompisar.
I Öhmans undersökning ”Laddade bilder” visade arbetet med rörlig bild sig ge större möjligheter till inflytande över arbetssätt och ämnesinnehåll, jämfört med de traditionella skolämnena. Samma tendenser syntes även under arbetsprocessen i mitt projekt då vissa elevröster antydde att:
Det är roligare med ett projekt där man själv bestämmer allt och att det här är mycket roligare än att bara rita (Filmgrupp ”Blue Boy”).
Det visade sig i både i min och Öhmans undersökning att elever som i en traditionell
klassrumsundervisning har svårt att ta ansvar för sina skoluppgifter just under filmproduktionen varit drivande och ansvarstagande i filmgruppens arbete.
