Institutionen för ekonomi
Titel: Jämställdhet bland skolledare
– en studie i Bollnäs kommun
Författare: Laila Nilsson och Anna Persson
Examensarbete nr:
Kurspoäng:
10 poäng
Kursnivå:
Kandidatkurs (C-nivå)
Examensarbete
Abstract
Date: January 2007
Title: Equality amongst school leaders – a study in Bollnäs municipality
Titel: Jämställdhet bland skolledare – en studie i Bollnäs kommun
Level: Final Thesis for Degree of Bachelor of Science in Business Administration
Address: University of Gävle
Department of Business Administration 801 76 Gävle
Sweden
Telephone: (+46) 26 64 85 00 Telex: (+46) 26 46 85 89 Web site: http://www.hig.se
Author: Laila Nilsson och Anna Persson
Supervisor: Maria Fregidou-Malama
Abstract: The purpose of this study is to examine if equality exists, due to the parameters salary, education and sickness leave, among the school leaders in the Children- and Education board in Bollnäs municipality.
Key Words: Gender equality, gender pattern, school leaders
Abstrakt: Syftet med denna studie är att undersöka om det råder jämställdhet enligt parametrarna lön, utbildning och sjukfrånvaro bland skolledarna inom Barn och Utbildningsnämnden i Bollnäs kommun.
Sammanfattning
En jämn fördelning av makt och ansvar mellan kvinnor och män är en förutsättning för att nå ett jämställt samhälle. Sverige har kommit relativt långt inom området jämfört med andra länder, men det är fortfarande långt ifrån jämställt och mycket finns kvar att göra.
Jämställdhet har fått alltmer plats i skollag och läroplaner, men trots detta visar Skolverkets undersökningar att arbetet med jämställdhet inte fått någon större genomslagskraft i skolans verksamhet. Bollnäs kommun har startat ett projekt, Bollnäs jämför, för att höja
kunskapsnivån vad gäller jämställdhet för skolledare.
Syftet med denna studie är att undersöka om det råder jämställdhet enligt parametrarna lön, utbildning och sjukfrånvaro bland skolledarna inom Barn och Utbildningsnämnden i Bollnäs kommun. Den teori vi fördjupat oss i visar att kvinnor har lägre lön, lägre befattningar och högre sjukfrånvaro trots att det är fler kvinnor än män som tar högskoleexamen.
Vi inledde vår studie med att genomföra en enkätundersökning bland skolledarna i Bollnäs. Förutom enkätsvaren har även löne- och sjukfrånvarostatistik studerats för att göra en analys av huruvida det är jämställt bland skolledarna eller inte.
Den empiriska studien visade bland annat att det är stor kvinnodominans inom Barn- och Utbildningsnämndens verksamhet, männens medellön ligger över kvinnornas, skolledarna har minst tre års högskoleutbildning, de kvinnliga skolledarnas sjukfrånvaro har minskat medan männens har ökat samt att de högsta cheferna i de olika ledningsgrupperna alla är män. Det visade sig även att projektet har bidragit till att öka medvetenheten om jämställdhet bland skolledarna även om de tagit till sig kunskaperna olika mycket.
Vår studie visar att det inte råder jämställdhet bland skolledarna eftersom männens medellön är högre än kvinnornas, de högsta befattningarna domineras av män samt att de flesta
kvinnliga skolledare anser att männen tar mer plats medan männen anser att det i stort sett är jämställt. Vår rekommendation är att Bollnäs kommun fortsätter sitt jämställdhetsarbete genom kontinuerlig utbildning och uppföljning i jämställdhetsfrågor.
Summary
An equal share of power and responsibility between women and men is a basic condition to achieve an equal society. Sweden has reached relatively far in the area compared to other countries, but it is still far from equal. Gender equality has been given more and more space in the Swedish school law and curriculum, but despite this shows investigations from The
National Agency for Education that the equality work in schools has not had any greater impact. Bollnäs municipality has started a project, Bollnäs compares, to raise the knowledge level concerning gender equality for school leaders.
The purpose of this study is to examine if equality exists, due to the parameters salary, education and sickness leave among the school leaders in the Children- and Education board in Bollnäs municipality. The theory we have been studying shows that women have lower salaries, lower positions in the society and higher sickness leave, even though it is more women than men that graduates from university.
We started our study by carrying out a questionnaire amongst the school leaders in Bollnäs. We have, except the answers from the questionnaire, studied statistics for salary and sickness leave to analyse whether it is equal amongst the school leaders or not.
The empirical study showed among other things that it is a much larger number of women than men in the organisation of the Children- and Education board, men have higher average salary than women, the school leaders have all at least three years of university studies, the sickness leave of women have decreased while it increased among the men and finally that the highest positions in the different leader groups are all hold by men. It also showed that the project have increased the awareness of equality among the school leaders, although it is different how much they have taken to their minds.
The conclusions of this study are that it is not equal among the school leaders since men have higher average salary than women, the highest positions are dominated by men plus that the most women think that men take more space while the men think it is mostly equal. Our recommendation is that Bollnäs municipality continues its gender equality work by continuous education and following-up of the gender equality issues.
Innehållsförteckning
1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund ... 7 1.2 Syfte ... 9 1.3 Frågeställning ... 9 1.4 Avgränsning ... 10 1.5 Disposition ... 10 2 Teori ... 112.1 Definition av begreppet jämställdhet ... 11
2.1.1 Jämställdhet - jämlikhet ... 11
2.1.2 Kvantitativ och kvalitativ syn på jämställdhet ... 12
2.2 Jämställdhetens utveckling i samhället ... 12
2.2.1 Jämställdhet från 1700-talet fram till idag ... 12
2.2.2 Jämställdhetspolitik och lag ... 14
2.2.3 Jämställdhet i samhället idag... 17
2.3 Jämställdhetens utveckling i skolan ... 21
2.3.1 Jämställdhet i skolan från 1800-talet fram till idag... 21
2.3.2 Jämställdhet i skolan idag ... 23
2.3.3 Exempel ur verkligheten ... 24
2.4 Jämställdhet sett utifrån olika parametrar ... 26
2.4.1 Lön ... 26
2.4.2 Utbildning... 27
2.4.3 Sjukfrånvaro ... 28
2.5 Arbete som bedrivs inom jämställdhetsfrågor ... 29
2.5.1 Jämställdhetsprojekt i skolvärlden ... 29
2.6 Sammanfattning ... 32
3 Metod ... 33
3.1 Kvantitativ och kvalitativ metod ... 33
3.2 Deduktion och induktion... 35
3.3 Validitet och reliabilitet... 35
3.4 Val av metod ... 36
3.4.1 Tillvägagångssätt... 37
4 Resultat/Empiri... 39
4.1 Bollnäs kommun ... 39
4.1.1 Barn och Utbildningsförvaltningen... 39
4.1.2 Jämställdhetspolicy ... 40
4.1.3 Jämställdhetsplan 2005-2006 ... 41
4.2 Bollnäs jämför – ett jämställdhetsprojekt... 41
4.2.1 Nulägesanalys inför projektstarten... 42
4.3 Enkätundersökning... 44 4.4 Skolledarstatistik ... 47 4.4.1 Lönelistor ... 47 4.4.2 Sjukfrånvarostatistik... 48 4.4.3 Skolledarnas gruppindelning... 48 4.5 Sammanfattning ... 49 5 Analys... 50 5.1 Lön ... 50 5.2 Utbildning... 52 5.3 Sjukfrånvaro ... 53 5.4 Jämställdheten i övrigt ... 54 5.5 Sammanfattning ... 55 6 Slutsats ... 56 6.1 Svar på frågeställningarna... 56
6.2 Förslag till fortsatt arbete ... 59
6.3 Reflektioner över eget arbete ... 60 Bilagor
Figur-, tabell- och bilageförteckning
Figurförteckning
Figur 1. Organisationsschema skolledare... 40
Tabellförteckning
Tabell 1. Metodaspekter... 34Tabell 2. Ålder, lön och utbildning ... 44
Tabell 3. Löneuppgifter... 47
Tabell 4. Sjukfrånvarostatistik ... 48
Bilageförteckning
Bilaga 1. Enkät med försättsblad... 611 Inledning
I detta kapitel presenteras bakgrunden till arbetet, liksom syftet, frågeställningarna, avgränsningar samt dispositionen.
1.1 Bakgrund
En förutsättning för att nå ett jämställt samhälle är en jämn fördelning av makt och ansvar mellan kvinnor och män. Sett ur ett internationellt perspektiv har Sverige kommit långt inom området då vi har en formell grund för jämställdhet genom lagar och förordningar på olika samhällsområden. Vi har den högsta politiska kvinnorepresentationen i världen samt att vi ligger i topp när det gäller kvinnors sysselsättning. Men trots detta är Sverige långt ifrån jämställt, det återstår mycket innan vi uppnår ett jämställt samhälle (Fürst 1999).
I Bollnäs kommun pågår ett jämställdhetsprojekt för skolledare som heter Bollnäs jämför. Projektet drivs inom Barn och Utbildningsnämndens verksamhet och det går ut på att höja kunskapsnivån när det gäller jämställdhet för områdeschefer och rektorer (skolledare) inom förskola och skola i Bollnäs kommun. Målet med projektet är:
• Att genom kunskap bli medveten om det egna förhållningssättets betydelse och i vilken utsträckning vi är bärare av traditioner och omedvetna attityder.
• Att chefer och personal i Bollnäs kommun ska bli medvetna om betydelsen av att arbeta för en jämställd arbetsplats, där man inte bara lär sig om jämställdhet utan där man också ska vara jämställda och att jämställdhetsarbetet ska läggas in som ett strategiskt viktigt inslag i personalens kompetensutveckling.
(Projektbeskrivning, Bollnäs kommun 2006)
Anledningen till att vi valde att studera Bollnäs jämställdhetsprojekt i vårt examensarbete är att vi anser att jämställdhet är ett intressant, viktigt och högaktuellt ämne. Vi ville ta reda på hur det ser ut i Sverige allmänt, om och i sådana fall hur det arbetas för ökad kunskap i jämställdhetsfrågor och om jämställdhetsfrågor prioriteras. Ju mer vi läser om detta ämne desto intressantare och viktigare känner vi att det blir. Vår uppfattning är att alla kommer att bli vinnare i ett jämställt samhälle. Undersökningar som gjort bland annat av Nutek (Närings- och teknikutvecklingsverket) gällande samband mellan lönsamhet och jämställdhet inom den privata sektorn visar att företag som tar tillvara på alla anställdas kunskaper och färdigheter är
mer lönsamma, att jämställdhet lönar sig. Det finns studier som visar att arbetsplatser där man medvetet blandar kvinnor och män har ett bättre arbetsklimat och färre sjukskrivningar än arbetsplatser utan blandad könsfördelning. Nuteks rapport visar tydligt att personalens villkor, ur ett könsperspektiv, inte bara har betydelse för arbetsklimatet, utan också för lönsamheten (Amundsdotter och Gillberg 2005).
Att Sverige idag är långt ifrån jämställt har bland annat Utredningen om fördelning av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män, även kallad
Kvinnomaktutredningen, som presenterades 1998 kommit fram till. Utredningen består av tretton forskningsrapporter om kvinnors och mäns villkor, ur olika perspektiv. De tretton rapporterna knöts sedan samman i utredningens slutbetänkande. Några av utredningen forskningsresultat är:
• Sverige är inte ett jämställt land – bland annat beroende på att kvinnor har lägre lön än män även om de har likvärdigt arbete, i närmare 90 procent av familjerna i Sverige är det kvinnan som sköter de mest tidskrävande arbetsuppgifterna i hemmet, män tar endast ut cirka 10 procent av föräldradagarna, fler kvinnor än män får sjukersättning och män lönearbetar i större utsträckning heltid än kvinnor.
• Arbetslivet fungerar inte rationellt - kvinnor och män tycks befinna sig på olika arbetsmarknader. Männens arbetsliv kännetecknas av att det finns
avancemangsmöjligheter och kvinnornas av att det saknas.
• Könskvotering är vanligt, till männens fördel – att vara chef förknippas med att vara man. Det är svårare för kvinnor än för män att göra karriär, bli chef och få hög lön. När kvinnor blir chefer får de normalt sett lägre lön än män, fast de oftast har en högre utbildning än männen på motsvarande nivå.
• Män är som korkar, de flyter alltid upp – tar sig till höga positioner även om de har sämre utbildning än många kvinnor.
• Bättre satsa på könsbyte än utbildning för kvinnor – hög andel kvinnor i ett yrke ökar risken för låg lön samt att lönen i kvinnoyrken generellt sett är lägre än i likvärdiga mansyrken
(Amundsdotter och Gillberg 2005). Statistiska Centralbyråns lathund för jämställdhet 2006 visar på ungefär samma saker och styrker att det fortfarande ser likadant ut i samhället.
Att Sverige inte är ett jämställt land framgår av ovanstående, och det innebär att det finns outnyttjad kompetens i samhället på grund av att kvinnors kunskaper och färdigheter inte tas till vara och respekteras. Kvinnors kunskaper och färdigheter kan därmed ses som en
outnyttjad maktresurs i samhället. Att ta tillvara på kvinnors kompetens utgör en förändringspotential i företagen och samhället (Wahl 1996).
Något som är återkommande i litteraturen vi läst, gällande jämställdhet, är att många
arbetsplatser har jämställdhet med i sina verksamhetsplaner men att det inte läggs ner någon tid och några pengar på att verkligen genomdriva en förändring. Ledningen säger sig vara villig att verka och arbeta för en ökad jämställdhet men i verkligheten prioriteras inte frågan särskilt högt eller så säger man att arbetsplatsen redan är så jämställd att det inte finns så mycket mer att göra. Trots att jämställdhet har fått en alltmer framskjuten plats i skollag och läroplaner visar Skolverkets undersökningar att arbetet med jämställdhet inte fått någon större genomslagskraft i skolans verksamhet (Myndigheten för skolutveckling 2003). Det framgår tydligt av skollagen och läroplanerna att jämställdhet är lärarnas och skolledarnas ansvar. Den som inte beaktar detta bryter alltså mot skolans regelverk (www.jamrum.nu).
1.2 Syfte
Syftet med detta arbete är att undersöka om det råder jämställdhet enligt parametrarna lön, utbildning och sjukfrånvaro bland skolledarna inom Barn och Utbildningsnämnden i Bollnäs kommun.
1.3 Frågeställning
• Är det jämställt lönemässigt bland skolledarna?
• Värderas kvinnor och mäns utbildning lika högt?
• Skiljer sig sjukfrånvaron åt mellan män och kvinnor?
• Prioriterar skolledarna jämställdhetsarbete?
• Råder jämställdhet bland skolledarna inom Barn och Utbildningsnämnden i Bollnäs kommun?
1.4 Avgränsning
Vi har avgränsat oss till att undersöka om det råder jämställdhet, enligt parametrarna lön, utbildning samt sjukfrånvaro bland skolledarna inom Barn och Utbildningsnämnden i Bollnäs kommun.
1.5 Disposition
Detta kapitel – Bakgrund – Syfte
– Frågeställning – Avgränsning – Disposition
Teori – Definition av begreppet jämställdhet – Jämställdhetens utveckling
– Jämställdhet sett utifrån olika parametrar – Arbete som bedrivs inom jämställdhetsfrågor
Metod – Beskrivning av metoder
– Val av metod – Metodkritik
Resultat – Bollnäs kommun
– Bollnäs jämför – Enkätundersökning – Skolledarstatistik
Analys – Vår diskussion och analys av frågeställningarna
Slutsats – Slutsats och reflektion kring arbetet – Förslag till fortsatt arbete
2 Teori
I detta kapitel presenteras teorin om jämställdhet, som den återfinns i litteratur och övriga källor.
2.1 Definition av begreppet jämställdhet
Följande citat tycker vi ger en enkel och klar bild av vad jämställdhet är:
”Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden” (http://www.scb.se/statistik/UF/UF0506/2006A01/Tab1.xls).
”Liksom demokrati kan jämställdhet ses som ett rättesnöre, ett mål. Rättesnöret har
formulerats som att kvinnor och män ska ges lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter på väsentliga områden i livet. På samhällsnivå uttrycks detta exempelvis i lagstiftning och politik, främst genom Jämställdhetslagen och jämställdhetspolitiken” (Wahl et al 2001:166).
Att kvinnor och män ska ges samma möjligheter och rättigheter att själva bestämma vad de vill göra med sina liv anser vi borde vara är en självklarhet. Det ska vara kompetens och inte kön som styr vad som är accepterat, vad man kan och får göra samt vilken lön man har. I dagens samhälle borde männen, eftersom kvinnor och män förvärvsarbetar i nästan lika stor utsträckning (Amundsdotter och Gillberg 2005), känna lika stort ansvar och skyldighet att ta hand om hem och barn som kvinnorna gör.
2.1.1 Jämställdhet - jämlikhet
Begreppet jämställdhet handlar om förhållandet mellan kvinnor och män. Att kvinnor och
män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i livet. Begreppet jämlikhet
däremot är ett vidare begrepp. Det avser förhållandet mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet mm. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna (www.scb.se).
2.1.2 Kvantitativ och kvalitativ syn på jämställdhet
En kvantitativ syn på jämställdhet innebär en jämn fördelning bland kvinnor och män inom
alla områden i samhället, till exempel inom olika yrken, maktpositioner, utbildningar och fritidsaktiviteter. Tidigare har fördelningen 40 procent kvinnor och 60 procent män (eller omvänt) betraktats av den svenska regeringen som en jämn könsfördelning, men idag strävar regeringen efter 50 procent kvinnor och 50 procent män. Det innebär att om det finns mer än 60 procent kvinnor eller 60 procent män i en grupp ses den som kvinnodominerad respektive mansdominerad (www.scb.se).
En kvalitativ syn på jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, värderingar
och erfarenheter tas tillvara, så att de kan påverka och berika utvecklingen inom alla områden i samhället (www.scb.se).
2.2 Jämställdhetens utveckling i samhället
”Kvinnors och mäns lika möjligheter och rättigheter har inte varit självklara särskilt länge i Sverige. De har vuxit fram under en längre period, framförallt som svar på krav från kvinnorörelsen. Både rätten till inflytande (politiska rättigheter) och rätten till inkomst (ekonomiska rättigheter) har spelat en viktig roll. Kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp har relativt nyligen blivit en högt prioriterad fråga. De flesta män har under en längre tid haft alla dessa rättigheter, åtminstone förutsättningarna för dem.” (Josefson 2005:60)
2.2.1 Jämställdhet från 1700-talet fram till idag
Det var på 1700-talets upplysningstid som liberala idéer om människors lika värde började spridas. Tiden krävde en allmän upplysning och rättighetsförklaringarna omfattade alla människor, därmed även kvinnor. Detta var gynnsamt för kvinnorna eftersom de dittills betraktats som mannens egendom och var underkastade hustavlans stränga regler. Men förändringarna under 1700-1800 talet gällande kvinnosyn kan inte betraktas som ett resultat av medveten kvinnopolitik. Under 1800-talets mitt kom kvinnofrågan att diskuteras mer allmänt gällande näringsfrihet, arvsrätt och myndighet för ogifta kvinnor. Det utmärkande var att det var män som tog sig an frågan (Jämställdhetsombudsmannen 2000).
”att qvinnans bojor lossas och att hennes samhällsställning blir en annan, en naturenligare, förnuftigare än den hittills intagit och än i dag intager” (Svanström och Östberg 2004:37).
Hur har då utvecklingen gått framåt när det gäller jämställdhet från 1845 till 2006?
•
1845-1920 Kvinnorna får näringsfrihet, arvsrätt och ogifta kvinnor blirmyndiga vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken, mannen förlorar sin lagstadgade rätt att aga sin hustru (www.jamombud.se), gifta kvinnor har rätt bestämma över sin egen inkomst, kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön när de får barn och rätt till utbildning och tillträde till skolor och universitet.
•
1920-1940 Kvinnorna får rösträtt, de fem första kvinnorna väljs in i riksdagen,lika folkpension för kvinnor och män införs, preventivmedel tillåts,
moderskapspenning för alla införs, samma rätt (med vissa undantag) som män till statliga tjänster och rätt att förvärvsarbete inom offentliga sektorn fastän de ingått äktenskap. Debatten om lika lön börjar 1930.
•
1940-1960 Förvärvsarbetande man med hemmafru dominerar i samhället,barnbidraget införs, båda föräldrarna blir förmyndare för barnet, lagstadgad ledighet i tre månader för yrkesarbetande kvinnor som får barn, kvinnor får rätt att vigas till präster och regeringen får sin första kvinna - Karin Kock.
•
1960-1970 Nytt familjekontrakt, kvinnor får möjlighet att kombineraförvärvsarbete och familj, P-piller godkänns i Sverige, grundskolan får ny läroplan som stadgar att skolan bör verka för jämställdhet.
• 1970-2000 Reformer för att underlätta för kvinnor att aktivt delta i båda
verksamhetssfärerna, utbyggd barnomsorg och särbeskattning som viktigaste inslag, lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs, alla yrken öppna för kvinnor (även inom försvaret), sambolagen införs, ny lag om våld mot kvinnor och lag om förbud mot köp av sexuella tjänster (”torsklagen”)
(Jämställdhetsombudsmannen 2000).
• 2000-2006 Kvinnors och mäns reellt lika villkor på arbetsmarknaden och inom
familjen har ännu inte uppnåtts, jämställdhetslagen skärps bland annat
avseende lönekartläggningar och handlingsplan för jämställda löner, lagen om likabehandling av studenter i högskolan införs, skärpt lagstiftning mot
diskriminering och annan kränkande behandling av elever i skolan träder i kraft (www.jamombud.se).
Det har sedan 1970-talet gjorts insatser på flera områden för att öka jämställdheten i familj och samhälle. Bland annat har välfärdssystemet byggts ut för att alla föräldrar ska kunna förvärvsarbeta (Myndigheten för skolutveckling 2003). Kvinnornas situation och villkor i samhället, ur många olika aspekter, blev aktuella ämnen just under denna tid. På
arbetsmarknaden och inom högre utbildningar ökade kvinnornas antal, av vilket åtminstone det senare ledde till att fler kvinnor återfanns inom forskningen. Dessutom ökade kvinnornas antal i fler, och för kvinnor, nya yrken (Wahl et al 2001).
2.2.2 Jämställdhetspolitik och lag
”Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bland annat en jämn fördelning av makt och inflytande och lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger” (Myndigheten för skolutveckling 2003).
Jämställdhetspolitik utförs på olika nivåer. Högst upp befinner sig regeringen och den bestämmer vilka jämställdhetspolitiska mål som landet ska sträva efter att uppnå. Jämställdhetsmålen är:
• Jämn fördelning av inflytande och makt mellan kvinnor och män
• Samma möjligheter för könen till ekonomiskt oberoende
• Lika förutsättningar och villkor i fråga om intressen, utbildning, arbete och företagande
• Samma ansvar för hem och barn
• Frihet från sexualiserat våld (www.jamombud.se)
Varje statsråd är ansvarigt för jämställdheten inom sitt politiska område. Men det är jämställdhetsministern som ansvarar för samordning och uppföljning av
bidrag, stödja jämställdhetsprojekt, ha hand om jämställdhetsfrågor inom EU (Europeiska unionen) samt göra utredningar så att regeringen kan fatta beslut (www.jamombud.se).
Det finns en sakkunnig i jämställdhet i varje läns Länsstyrelse, för att de
jämställdhetspolitiska målen i landet ska kunna uppnås. De sakkunniga arbetar med att verkställa regeringens jämställdhetspolitiska mål för länet (www.jamombud.se). Regeringen har även satt upp som mål att det år 2004 ska finnas minst en resursperson, genuspedagog, i genus och jämställdhet i varje kommun. Landets kommuner har därför erbjudits att skicka deltagare till kursen ”Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap”. Kursen riktar sig till lärare i för- grund- och gymnasieskolan, vilka ska fungera som resurspersoner i
jämställdhetsfrågor i kommunen. Kursen motsvarar 10 poängs studier på universitetsnivå. I Gävleborgs län finns idag 22 utbildade genuspedagoger och det är unikt i Sverige att samtliga kommuner inom ett län har en utbildad genuspedagog (www.jamrum.nu).
Den svenska jämställdhetspolitikens grundbult är synsättet att den egna försörjningen och ett ekonomiskt oberoende är den självklara förutsättningen för jämställdhet. Tre reformer kan ses som avgörande för den linje som svenska politiker valde för att understödja jämställdheten mellan kvinnor och män, och gav kvinnors ställning i samhället en skjuts framåt:
- Särbeskattningen 1971: en skattereform som innebar att makarna beskattades var för sig och inte tillsammans, detta ledde till att kvinnan i inkomst- och skattehänseende kom att behandlas som en självständig individ
- Föräldraförsäkringen 1974: moderskapspenningen gjordes om till en föräldrapenning, och makarna likställdes i rätten till föräldraledighet
- Beslut om utbyggnad av barnomsorgen 1974 (Fürst 1999)
Under 1970-talet inkom flera motioner till riksdagen gällande lagstiftning om jämställdhet i arbetslivet. Dock motsatte sig arbetsmarknadens parter detta, och 1977 kom parterna överens om ett avtal om jämställdhet för att stilla kraven på lagstiftning. Efter detta slöts en rad viktiga arbetsrättsliga avtal. Huvudpunkterna var att parterna enades om:
- principen lika lön skall gälla för likvärdigt arbete
- kvinnor skall erbjudas anställnings- och utvecklingsmöjligheter som är likvärdiga med männens
- arbetsvillkoren skall utformas så att de underlättar för både kvinnor och män att förena förvärvsarbete och ansvar för familj
- det vilar ett ansvar på arbetsledning och arbetskamrater när det gäller att bryta traditionella könsbestämda yrkesroller
(Fürst 1999)
Jämställdhetslagen har gjort att jämställdhet i svenskt näringsliv ses som rättesnöre. Den kom till 1980 och har sedan dess flertalet gånger skärpts och kompletterats. I jämställdhetslagen står: ”Enligt jämställdhetslagen är arbetsgivaren skyldig att göra en jämställdhetsplan, att kartlägga och komma till rätta med ojämställda löner och även att på annat sätt genom aktiva åtgärder verka för jämställdhet på arbetsplatsen” (Myndigheten för skolutveckling 2003:7). Lagen ålägger arbetsgivare att ”skapa arbetsförhållanden som lämpar sig för både kvinnor och män, att underlätta för arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap, att förebygga och förhindra sexuella trakasserier, att försöka bryta könsegregeringen genom rekrytering, utbildning och kompetensutveckling, samt att kartlägga förekomsten av löneskillnader mellan kvinnor och män” (Wahl et al 2001:169).
År 1980 inrättades myndigheten JämO, Jämställdhetsombudsmannen, som har till uppgift att se till att jämställdhetslagen efterlevs. JämO ska se till att arbetsgivare faktiskt upprättar jämställdhetsplaner och böteslägga de som inte gör detta. Jämställdhetslagen kan sägas ha två dimensioner; en mer defensiv som syftar till att eliminera diskriminering på grund av kön, och en mer proaktiv som handlar om att aktivt arbeta för jämställdhet och att vidta åtgärder som främjar jämställdheten i organisationen (Wahl et al 2001). Regeringen styr JämO:s arbete genom regleringsbrev och förordning. Det är regeringen som utser vem som ska vara
Jämställdhetsombudsman. Regleringsbrevet och förordningen bestämmer JämO:s uppgifter i stort men JämO har dock en självständig ställning gentemot regeringen, eftersom Sveriges konstitution förbjuder ministerstyre (www.jamombud.se).
Jämställdhetsfrågorna har organiserats inom myndigheter och näringsliv. De centrala arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna har särskilda jämställdhetsombudsmän, och nästan samtliga kommuner har särskilda jämställdhetshandläggare (Fürst 1999).
2.2.3 Jämställdhet i samhället idag
Sverige anses i internationell jämförelse ha kommit långt när det gäller jämställdhet. Utvecklingen har gått framåt men ännu återstår mycket arbete innan kvinnor och män i Sverige verkligen har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i livet. Sverige är idag långt ifrån jämställt (www.jamombud.se). Hur ser det då ut i samhället idag?
• Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn. Samhället är uppbyggt så att de kan välja båda, det går att kombinera föräldraskapet med förvärvslivet bland annat tack vare föräldraförsäkringen.
• Kvinnor arbetar idag till lika stor del inom privat som offentlig sektor medan männen till största delen arbetar inom den privata sektorn.
• Kvinnorna kombinerar ett betalt arbete med vård av barn och hem medan männen kombinerar ett betalt arbete med politiskt och fackligt engagemang. Det är med andra ord fortfarande kvinnorna som står för den största delen av hemarbetet.
• Den könssegregerade gymnasie- och högskolan består. De traditionella könsmönstren med uppfattningar om vad som är manligt och kvinnlig är starka. Det är framförallt pojkar på de tekniska och praktiska utbildningarna och flickor på de teoretiska.
• Den könssegregerade arbetsmarknaden består. Kvinnor dominerar den offentliga sektorn och männen dominerar maktpositionerna i samhället.
• Löneskillnaderna består. Kvinnodominerade yrken har lägre status än
mansdominerade och män har högre lön än kvinnor i de flesta yrken fast kvinnorna utför ett likvärdigt arbete. Att männen har högre lön än kvinnorna under förvärvslivet leder även till att de får en högre pension.
(www.scb.se)
Ovanståendeaspekter visar att Sverige är långt ifrån jämställt och att mycket arbete återstår innan Sverige blir ett helt jämställt land. Jämställdheten är idag en allmänt accepterad norm i vårt land och jämställdhetsideologin har en så stark förankring i samhälle att det finns en myt om att det redan råder jämställdhet. Ideologin är jämställd medan verkligheten är
könsuppdelad. Våra värderingar har förändrats men inte våra strukturer och det innebär att det mesta i vår omvärld faktiskt är könsmärkt (Fürst 1999). Exempel på detta är vår
könssegregerade arbetsmarknad; bland de tio vanligaste yrkena för kvinnor respektive män finns inte ett enda gemensamt. Fler kvinnor än män tar examen från högskolan, ändå har
männen större möjlighet till chefsjobb än kvinnorna (Josefson 2005). För kvinnor är det bättre att satsa på könsbyte än utbildning (Amundsdotter och Gillberg 2003).
Vad är det som gör att fördelningen på så många områden i samhället mellan kvinnor och män är ojämn? Varför är det fortfarande så många män i ledande positioner i samhället? Under rubriken Makt och kön görs ett försök att förklara varför det ser ut som det gör i samhället och varför det är så svårt att förändra och bryta könsmönster.
2.2.3.1
Makt och kön
I dagens samhälle är det männen som dominerar på de ledande positionerna trots att kvinnor i Sverige normalt sett förvärvsarbetar i lika stor utsträckning som männen. Om man studerar fördelningen mellan kvinnor och män i företagsledningar och styrelser i Sverige lyser kvinnorna med sin frånvaro (Wahl 1996). Vad beror det på att det finns så få kvinnor i ledande positioner? För att förklara maktskillnaden mellan kvinnor och män används ofta Hirdmans teori om genussystemet (som innebär att för att förstå könsfrågor måste man ha förståelse för hela samhällets könsstruktur). Genussystemet består av två grundläggande principer:
• Isärhållande (dikotomi)
• Hierarki (rangordning) (Hedlin 2004)
Det första som utmärker genussystemet är att kvinnor och män systematiskt hålls åtskilda (isär) i samhället. De anvisas till olika platser, olika jobb och tillskrivs olika egenskaper. Ett mycket tydligt exempel på att kvinnor och män systematiskt hålls åtskilda är vår
könsuppdelade arbetsmarknad, där kvinnor anses passa för vissa arbeten och män för andra (Amundsdotter och Gillberg 2005). Isärhållandet börjar redan när vi föds, flickor och pojkar, kvinnor och män lär sig under uppväxten vad som är lämpligt beteende för respektive kön. Detta kallas för könssocialisation. Könssocialisationen blir en grund för hur kvinnor och män kommer att agera och under hela uppväxten och senare i arbetslivet (Wahl 1996).Vad händer om någon bryter isärhållandet? Vad innebär detatt som kvinna komma in på ett
mansdominerat yrke eller att som kvinna hamna i en ledande position där det endast finns ett fåtal kvinnor?
• En eller ett fåtal kvinnor blir en minoritet som sticker ut, de avviker från det traditionella och dominerande manliga mönstret. Även om kvinnorna får
uppmärksamhet på grund av att de avviker från det dominerande mönstret blir de ofta förbisedda. Kvinnan får genom sin avvikelse uppmärksamhet, men hon
uppmärksammas ofta som en förespråkare för sin grupp, för kvinnor, istället för som den individ hon är. Att uppmärksammas som förespråkare för en hel grupp, istället för som en individ, har en tendens att skapa stor prestationspress. Om kvinnan misslyckas ses det som att kvinnor misslyckas, inte att kvinnan som individ misslyckades.
• Medlemmar och observatörer i uniforma grupper får oftast inte självinsikt och blir medvetna om den allmänna kulturen i lika hög grad som medlemmar och observatörer i en grupp där det finns en eller två avvikare. I den uniforma gruppen tas den allmänna kulturen för given men i gruppen med avvikare (i detta fall kvinnor) blir
medlemmarna mer medvetna om sina likheter och olikheter när de jämför sig med avvikaren (kvinnan) - de får större självinsikt. För att undgå splittring försöker ofta den dominerande gruppen hålla avvikaren (kvinnan) lite utanför och det kan gå så långt att avvikaren (kvinnan) blir utstött.
• Avvikare blir lättare stereotypa än människor som befinner sig i blandade grupper. Det blir lättare för avvikaren (i detta fall kvinnan) att passa in om hon likformar sig med de övriga redan existerande manliga stereotypa mönstren än om hon försöker att hitta en egen stil/identitet. Likformningen resulterar i att kvinnan blir fångad i en roll/identitet hon inte själv valt.
(Kanter 1993)
”Det andra som är utmärkande i genussystemet är att mannen är norm” (Amundsdotter och Gillberg 2005:47). Att mannen är norm innebär att mannen ses som en förebild för hur en människa ska vara och att kvinnan ses som ett undantag från den generella normen. Detta innebär att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp - det finns en bestämd hierarki. Att män finns på högre positioner än kvinnor och att de har högre lön är exempel på att männens områden värderas högre än kvinnornas. Barn lär sig tidigt att det manliga har högre status än det kvinnliga. Det är männen som sitter på de högre positionerna i samhället, det är de som syns i TV, och det är deras åsikter, intressen och behov som hamnar i centrum. Flickor och kvinnor kommer i skymundan, de blir något perifert (Hedlin 2004).
Identifikationen med föräldrarna är viktig, det påvisar flera undersökningar som gjorts. I en amerikansk undersökning från 1977 ingick 25 högre kvinnliga chefer som alla identifierade sig mera med fadern än modern. Samma sak rapporteras från Danmark, i en enkät som gjordes 1987 bland chefer på högre nivåer framkom att fler kvinnor än män rapporterades ha starka band till fadern. Av dessa undersökningar dras slutsatsen att kvinnor som identifierar sig med fadern kan vara mer benägna att bli chefer (Alvesson och Billing 1999).
Vi matas dagligen i vårt språkbruk med otaliga exempel på den manliga normen. När vi diskuterar om män som läkare eller professorer gör vi inte något ”könstillägg” men det gör vi ofta när vi talar om kvinnor som läkare eller professorer. Vi säger till exempel kvinnlig läkare men inte manlig läkare, kvinnlig professor men inte manlig professor och damfotboll men inte herrfotboll. Allt detta påverkar och stärker våra omedvetna och medvetna stereotypa
föreställningar om makt och kön (Amundsdotter och Gillberg 2005).
2.2.3.2
Relativ underordning
Många forskare kritiserar begreppet genussystemet som betäckning för samhällets könsstruktur. De menar att begreppet könsmaktordning är ett tydligare begrepp, även om innebörden i de två begreppen är densamma. Den norska forskaren Hanne Haavind är en av dem som använder begreppet könsmaktordning och hennes studier är främst inriktade på vad som händer i parförhållanden. Haavind menar att det syns tydligt, när man studerar många par, att det är just könsspecifika mönster som upprepas. Haavind talar om en relativ underordning, att dagens kvinna kan göra och bli vad hon vill, bara hon håller sig
underordnad de män som står henne närmast. Kvinnan får gärna tjäna mycket pengar, bara hon inte tjänar mer än sin man. Kvinnan kan bli underläkare om mannen är överläkare - men inte tvärtom. Kvinnan får vara intellektuell och självsäker, men hon får inte överglänsa sin man (Hedlin 2004).
Haavind menar att dagens kvinnor och män har ett gemensamt projekt som går ut på att hennes anpassning och hans dominans måste framstå som något annat än vad den är –
maskeras. Par i dagens samhälle hävdar att det inte alls handlar om traditionella könsmönster utan att det i deras fall är mest lämpligt att handla på ett visst sätt. Av två par som väntar barn under studietiden säger det ena att kvinnan kommer att vara föräldraledig eftersom hon hinner
slipper avbryta sina studier. Det andra paret, där mannen hunnit längre i studierna, säger att kvinnan kommer att vara ledig eftersom mannen precis blivit klar med sin utbildning när barnet kommer. Det är då viktigt att han kommer ut på arbetsmarknaden. I båda fallen säger paren att det inte har något att göra med att hon är kvinna. På detta sätt understöds och underhålls de traditionella typiska könsmönstren av både kvinnor och män (Hedlin 2004).
De traditionella könsmönstren i samhället är starka och svåra att bryta. De understöds, som både Hanne Haavind och Yvonne Hirdman skriver, medvetet och omedvetet av både kvinnor och män. För att uppnå jämställdhet krävs, som bland annat Fürst skriver, att våra strukturer i samhället förändras. Kvinnor måste tillåtas komma in på ledande positioner och få lika lön som män. Alla flickor och pojkar, kvinnor och män måste bli medvetna om sina egna och andras förhållningssätt, beteenden och värderingar för att förändringen ska få full
genomslagskraft.
2.3 Jämställdhetens utveckling i skolan
Jämställdheten i skolan har gått framåt och från slutet av 1960-talet finns jämställdhet med som ett naturligt inslag i läroplanen. Ändå visar de undersökningar som gjorts att de flesta skolor och förskolor förstärker de traditionella könsrollerna istället för tvärtom (Wahlström 2003).
2.3.1 Jämställdhet i skolan från 1800-talet fram till idag
Inom skolvärlden fick kvinnor för första gången på 1870-talet rätt att ta studenten som privatister och några år senare även rätt att ta akademisk examen, med några undantag. Det dröjde dock ända till 1927 innan de statliga läroverken öppnades för flickor
(www.jamombud.se). Flickornas yrkesval blev mer och mer en fråga om könsroller under 1950-talet, alltså även en fråga om pojkarnas roller. Därmed började allt få en ny dimension – jämställdhet. Redan 1962 års läroplan tog indirekt eller direkt upp könsrolls- och
jämställdhetsfrågorna, dock kanske inte så särdeles engagerat (Baude 1992). Sedan 1969 finns tydliga mål för jämställdhet i läroplanen, men det är svårt att nå jämställdhetsmålen på grund av de inlärda mönster och värderingar som finns hos oss alla. Alla i skolan, både rektor, lärare och elever, har ansvar för att öka jämställdheten. Hittills har dock fokus legat på att stärka flickorna i skolan, de har uppmuntrats att ta för sig mera och inte låta sig tystas ner medan pojkarna tar över. Men detta är inte tillräckligt, genus och jämställdhet handlar inte bara om
dessa flickor utan även om att killarna ska våga uttrycka sina behov och känslor samt bli mer medvetna om genus (Josefson 2005).
Vid universitet och högskolor finns särskilda kvinnovetenskapliga centra för kvinnliga forskare, och just kvinnoforskningen har utvecklats starkt under 1970- och 80-talen. Mellan kvinnoforskningen och den nya kvinnorörelsen fanns starka kopplingar. Forskning om kvinnornas villkor i arbets- och samhällsliv blev ett prioriterat forskningsområde. Statliga forskningsfonder har finansierat forskningsprogram, organiserat konferenser och seminarier på teman som knyter an till jämställdheten mellan kvinnor och män (Fürst 1999).
Skollagen reviderades 1995 och i den reviderade versionen fick jämställdhet en mer framträdande plats. I skollagen står (första kapitlet, andra paragrafen):
”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden”
(Myndigheten för skolutveckling 2003:11)
Det skärpta jämställdhetsuppdraget till skolan var ett sätt för regeringen att skynda på utvecklingen. Erfarenheterna visade att barnen i förskolan och skolan möts av stereotypa föreställningar, reaktioner och förväntningar på hur man ska bete sig och vara som flicka respektive pojke. Detta begränsar barnens möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och intressen, vilket blir ett slöseri med mänskliga resurser. Regeringen slår fast att det är viktigt ur ett demokrati- och maktperspektiv att jämställdhet uppnås. Den
pedagogiska verksamheten i skolan måste utformas med en könsmedvetenhet som främjar och verkar för jämställdhet (Myndigheten för skolutveckling 2003). År 2002 införs en lag om likabehandling av studenter i högskolan. Lagen slår fast att könsdiskriminering i högskolan är förbjudet och att högskolorna måste arbeta målinriktat för att främja studenternas lika
rättigheter. 2006 har en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan trätt i kraft (www.jamombud.se).
En av de viktigaste uppgifterna i skolans jämställdhetsuppdrag är att motverka traditionella könsmönster och fördomar för att barn och elever ska kunna utveckla sina förmågor
oberoende av könstillhörighet. Jämställdhet ska också integreras som ett kunskapsområde i undervisningen och det är rektorerna som har särskilt ansvar för att detta sker. Trots att jämställdhetsarbetet fått en allt mer central plats i skollag och läroplaner har det inte blivit något större genomslag i skolans verksamhet enligt Skolverkets undersökningar. Jämställdhet har inte en tydlig plats i skolans undervisning. Detta beror bland annat på att lärarna saknar metoder för hur man skulle kunna arbeta med jämställdhet men även på att många rektorer anser att det redan är jämställt i skolan (Myndigheten för skolutveckling 2003).
2.3.2 Jämställdhet i skolan idag
Skolan är, har varit och kommer att fortsätta vara en viktig del i samhället, det är en institution som alla möter och tillbringar många år i. Skolan är till skillnad från privata företag styrd av samhället, av våra folkvalda politiker. Försök och undersökningar som gjort i förskolor och skolor gällande jämställdhet bekräftar att föreställningar om kön skapas men också att de kan påverkas och ändras (Amundsdotter och Gillberg 2005).
Jämställdhet ingår i skolans övergripande mål som en av värdegrunderna. I skollagen åläggs de som arbetar inom skolan att särskilt främja jämställdhet mellan könen. Enligt läroplanerna ska skolan kontinuerligt, aktivt och medvetet verka för att kvinnors och mäns samt pojkars och flickors lika rättighet och möjligheter skyddas och tillvaratas. Det framgår av skollagen och läroplanerna att jämställdhet är lärarnas och skolledarnas ansvar. Den som inte beaktar detta bryter alltså mot skolans regelverk. Regeringen har prioriterat skolan som område när det gäller jämställdhet. Den är väl medveten om att om man vill påverka samhället och yrkeslivet att gå i en mer jämställd riktning måste det börja tidigt, redan med de yngsta barnen. Regeringen framhåller att jämställdhetsfrågan i hög grad är en kunskapsfråga (www.jamrum.nu).
Att jämställdhetsarbete inom kommun och skola inte tas för självklart finns det säkert många orsaker till. Visst skulle det kunna handla om ren okunnighet, men i takt med att
forskningsresultaten blir allt fler och erfarenheterna av jämställdhetsarbete allt större är det inte längre godtagbart att skylla på okunskap. Kommunledningen upplevs många gånger försöka skapa trygghet på samma sätt som lärarna i klassrummet – genom total kontroll.
Många i överordnad position går in för att försvara sin egen ställning. Man prioriterar sin plats i hierarkin och sitt eget maktbehov före verksamhetens behov. I vårt beteendemönster ingår självbekräftelsen på samma omedvetna sätt som diskrimineringen av flickor och pojkar i vardagen gör. Detta gör att strukturer bevaras och det går ut över både barn och personal (Wahlström 2003).
De traditionella könsmönstren är starka och även om personalen är inriktad på att motverka dem är det lätt att falla tillbaka i könsrollstänkande. Det är speciellt på två områden som det är särskilt svårt att utmana det som anses vara normalt beteende för pojkar respektive flickor:
1. Det finns ett omedvetet motstånd mot krävande och överlägsna flickor som gör anspråk på uppmärksamhet och utrymme. Om flickor ifrågasätter upplevs de som stökiga och besvärliga. Pojkar som ifrågasätter upplevs inte i lika hög grad som stökiga och besvärliga. Flickors strävande uppfattas som icke önskvärda och det kan leda till att studiebegåvade flickor inte får mer utmanande uppgifter. Det verkar finnas en rädsla för de effekter som blir följden av att flickor självmant tar plats.
2. Lika som det finns ett motstånd mot överlägsna flickor finns det ett motstånd mot undanfallande pojkar, pojkar som inte är tävlingsinriktade eller som vill dominera. Personalen verkar ha svårt att ifrågasätta pojkars konkurrenstänkande och dominans som en viktig del i pojkars identitetsskapande och sociala positionering. Detta visade sig framförallt när de pojkar som inte var intresserade av idrott och tävling, istället umgicks med flickor, och blev utstötta. Personalen försökte då få de pojkar som inte var tävlingsinriktade att bli det, istället för att diskutera olika synsätt med de andra pojkarna
(Myndigheten för skolutveckling 2003)
2.3.3 Exempel ur verkligheten
Jämställdhetsarbetet i skolan har gått framåt men det är än idag, liksom i samhället i stort, långt ifrån jämställt i skolvärlden (Myndigheten för skolutveckling 2003). Ett exempel på hur svårt det kan vara att både se och att bryta könsmönster är följande berättelse:
En högstadielärare i Stockholm bestämmer sig för att göra ett experiment med sin
niondeklass, efter att hon fått höra från en kollega att pojkarna i klassen fick mer uppmuntran och utrymme än flickorna. Hon förstod inte från början vad kollegan menade, men efter att ha
tredjedelar av tiden och uppmärksamheten i klassrummet. Pojkarna fick fler frågor än flickorna och de fick också mer utrymme utan att bli stoppade. Experimentet gick ut på att skapa lika förutsättningar och villkor för både flickor och pojkar. Pojkarna och flickorna skulle få lika många frågor, lika mycket uppmärksamhet och uppmuntran.
Det dröjde inte länge förrän en grupp pojkar kom och pratade med läraren på grund av att de ansåg att flickorna hade tagit över i klassrummet. Läraren hävdade att så var inte fallet, de fick helt enkelt hälften av frågorna var, men det trodde inte pojkarna på. Pojkgruppen utsåg en kille som började föra statistik över hur många frågor som gick till flickor respektive pojkar för att på så sätt bevisa att flickorna tagit över. Resultatet visade att frågorna var rättvist fördelade, flickorna hade inte tagit över. Killen som fört statistik blev misstrodd av de övriga pojkarna och beskylld för att fjäska. Nya statistikförare utsågs men resultatet blev detsamma, flickorna hade inte tagit över.
En ny grupp pojkar kom till läraren med krav på att varje fråga som en flicka inte kunde svara på skulle gå till en av pojkarna och om flickan tvekade skulle en pojke ha rätt att ta över. Läraren stod dock på sig och fortsatte att dela upp frågorna mellan pojkar och flickor, men då kontrade pojkarna med att ta ordet och behålla det. De skickade en fråga mellan sig, drog ut på svaret och vann på så sätt tid. Lektionerna var tillbaka på ruta ett igen, pojkarna hade tagit tillbaka sina två tredjedelar av tiden. Läraren gjorde ett nytt försök att hålla lektionerna på ett sätt som skulle ge flickorna möjlighet att komma fram och ta för sig utan att hon räknade frågor. Det dröjde inte länge förrän nästa grupp kom. Den här gången var det en flicka som följde med pojkgruppen. Flickan sa att tjejerna i klassen inte alls tyckt att de fått för lite frågor tidigare. Fler flickor anslöt sig till pojkgruppen och sa att det inte handlade om kön utan om vem som var mest begåvad och att den ska ha flest frågor. En del flickor började aktivt ge ”sina” frågor till pojkarna istället för att besvara dem. Allt fler flickor kom till läraren och bad henne återgå till den gamla ordningen eftersom det inte varit något fel på den. Flickorna berättade att pojkarna inte längre ville prata med dem. Lärarens främsta lärdom i detta
experiment var att förstå motståndet. Det föds ofta ett motstånd när något som verkat normalt under en lång tid ska förändras (Amundsdotter och Gillberg 2005).
Vi anser att exemplet på ett bra och enkelt sätt illustrerar hur svårt det är, framförallt att se, men även att bryta de starka könsmönster som finns i skolan och i samhället i stort. Det gäller
att sprida kunskap och information så att alla får upp ögonen och blir medvetna om sitt eget och andras förhållningssätt för att en förändring ska komma till stånd.
2.4 Jämställdhet sett utifrån olika parametrar
När man utvecklar index (mätetal) för jämställdhet inom olika delar av samhällslivet
bestämmer man sig för vilka faktorer som är viktiga för att ta reda på hur, och om, villkoren för män och kvinnor skiljer sig åt. Exempel på faktorer som kan ingå i ett jämställdhetsindex är lön, utbildning, sjukfrånvaro, föräldraledighet, arbetstider och yrkeskategorier på
arbetsplatsen (Amundsdotter och Gillberg 2005).
2.4.1 Lön
Idag tar vi för givet att alla ska ha möjlighet att försörja sig själva, men så har det inte alltid varit. Kvinnorna har genom historien arbetat lika mycket som männen, men i de allra flesta samhällen inte fått lön, ingen möjlighet att lönearbeta och heller inte ärvt på lika villkor som männen. För ungefär 90 år sedan blev kvinnor ekonomiskt myndiga i Sverige (Josefson 2005).
Till början av 1980-talet minskade skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner, men under hela 1990-talet har de sedan ökat (Fürst 1999). År 1995 hade kvinnorna 87 procent av männens lön (Wahl 2001) och 2004 hade kvinnorna, om man räknar om kvinnors lön till heltid, 83 procent av männens lön. Om man räknar bort skillnader som beror på yrke, sektor och arbetstid, skulle kvinnors löner uppgå till cirka 93 procent av mäns löner
(www.jamombud.se). Resterande 7 procent av den här skillnaden kan inte förklaras med annat är direkt eller indirekt könsdiskriminering. Direkt könsdiskriminering innebär osakliga
löneskillnader när kvinnor och män innehar samma befattning. Den indirekta
könsdiskrimineringen tar sig uttryck genom att kvinnodominerande yrken, som är likvärdiga med mäns vad gäller kvalifikation, värderas lägre (Fürst 1999).
När tecknen på ökade löneklyftor kom tillsatte regeringen en löneskillnadsutredning (SOU 1993:7) för att kartlägga lönerna, undersöka orsakerna och föreslå åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Forskning har visat att maktförhållanden och kulturella uppfattningar om kön är orsaken till varför arbete definieras och värderas som det gör (Fürst 1999).
Ett regeringsbeslut 1994 satte igång ett särskilt forsknings- och utvecklingsprogram för lönebildning och arbetsvärdering (LÖV-programmet) vid Arbetslivsinstitutet. Inom det programmet har löneexperter utvecklat ett särskilt könsneutralt arbetsvärderingssystem som prövats av många kommuner och landsting. LÖV-programmet har fått en uppföljare i ett projekt vid JämO som ska utbilda och informera om lagen samt sprida kunskap om lönediskriminering och arbetsvärdering för att stödja arbetsgivarna i deras arbete. Arbetsgivare i offentlig och privat verksamhet erbjuds inte bara kunskaper, råd och information för att kunna utveckla en rättvis lönestruktur, utan också verktyg för arbetsvärdering och individbedömning i samband med lokal lönesättning (Fürst 1999).
2.4.2 Utbildning
Utbildning har länge varit en vanlig metod i jämställdhetssammanhang. En form av utbildning är de som syftar till att öka yrkesspecifika kompetenser och förutsättningar hos främst
kvinnor, men även män, så att de kan bryta segregeringen på arbetsmarknaden. En annan form är de som syftar till att sprida kunskap om kön och könsordningen i samhället och i
organisationer. Dessutom finns utbildningar som i och för sig behandlar kön, men som inte behandlar maktrelationen mellan könen, och syftet med denna är att ge kunskap i kvinnors och mäns olikhet. Slutligen finns också utbildningar som behandlar kön utifrån ett legalt perspektiv, som syftar till att ge organisationens medarbetare kunskap om hur de får och inte får agera eller säga, enligt existerande regler och förordningar (Wahl et al 2001).
Forskning inom jämställdhetsområdet har gått under olika namn. På 1970-talet benämndes den jämställdhetsforskning, på 1980-talet kvinnoforskning och idag är den brukliga
benämningen genusforskning. För att stödja genusforskningen har vid Linköpings universitet bildats en särskild tvärvetenskaplig institution, och dessutom har stödet till
genusforskningsenheterna runt om i landet ökat. Ett särskilt nationellt sekretariat har byggt upp vid Göteborgs universitet för att stödja forskningens spridning (Fürst 1999).
De stora förändringarna mot en jämnare könsfördelning har de senaste 25 åren skett inom ett antal akademiska yrken. Kvinnorna kom 1981 ikapp männen i utbildningssystemet och en lika stor andel kvinnor som män fortsatte till högre utbildning, mansdominansen hade därmed brutits när det gäller att bli läkare, jurister, veterinärer och ekonomer (Fürst 1999). Idag har kvinnorna gått om männen när det gäller att ta examen på en eftergymnasial utbildning om
minst tre år. När det däremot gäller forskarutbildning är det fortfarande männen som dominerar (www.scb.se)
2.4.3 Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro kan bero på flera olika saker, som till exempel tungt eller ensidigt arbete, buller, skakningar, stor arbetsbörda eller allvarlig sjukdom, men en stor källa är stressrelaterad sjukdom (www.forsakringskassan.se).
Kvinnors hälsa har under senare år särskilt uppmärksammats på grund av att den försämrats under speciellt 1980- och 90-talen. Under denna tid har ohälsa, långtidssjukdom och
förtidspensioneringar ökat betydligt snabbare bland kvinnor än hos män. En förklaring som forskarna kommit fram till måste sökas i hur kvinnornas totala livssituation ser ut. Det kan vara kvinnor som har slitsamma jobb, ansvar för familjens välbefinnande, hemmets skötsel och ekonomi, och ansvaret för hur det hela ska gå ihop vilar därmed på dessa. Men kvinnorna tar inte bara på sig själva ansvaret utan de har också höga förväntningar på hur det skall vara. För att få den här ekvationen att överhuvudtaget gå ihop minskar kvinnor in på tiden för egen sömn/egen fri tid. Både kvinnor och män anser att det är kvinnorna som betalar det högsta priset för en tillvaro i balans (Fürst 1999).
Kvinnornas sjuktal i åldern 30-59 år har nästintill fördubblats under 1998-2001. Hårda neddragningar av personal som leder till ökad arbetsbörda tros vara förklaringen (Josefson 2005). I en undersökning som gjordes av Morrison, White och Van Velsor 1987 angående kvinnors hälsa, konstaterades att kvinnors press i karriären var mycket större än männens. Den press som chefsarbetet förde med sig fanns även hos männen, men förutom den upplevde kvinnorna även två andra sorters stress. Dessa bestod dels av att vara pionjär på området, men också av ansvar för familjelivet (Wahl et al 2001). Ett problem som uppstår är den så kallade bristen på total hängivelse. Men den menas att kvinnor som öppet visar att det finns andra prioriteringar än arbetet anses som olojala mot företaget och blir därför betraktade som osäkra kort. Detta innebär i korthet att män fortsätter välja in män på högre positioner (Wahl et al 2001).
sin kompetens erkänd. Men problemet är att hon inte kan prestera för bra eftersom detta skulle särskilja henne från resten av gruppen och få männen att framstå i dålig dager. Det kan
dessutom upplevas som negativt om hon verkar för duktig, eftersom det kan tolkas som aggressivt. Kvinnan måste alltså balansera mellan att prestera bättre än männen och inte prestera för bra, eftersom det kan skada hennes acceptans i gruppen (Wahl et al 2001).
De situationer som männen upplever som mest avslappnade är för kvinnan den mest
stressande, exempelvis när gruppen tar en öl efter arbetet. Kvinnan är då inte längre skyddad av sin kompetens utan är helt ensam och avvikande. Ensamheten upplevs också när hon måste vara den som stänger ute andra kvinnor. Det har visat sig mycket stressande att jämt och ständigt behöva hantera alla dessa motsägelser (Wahl et al 2001).
Kvinnor känner sig isolerade och utan förebilder i organisationen. Existerande bilder i organisationer framställer kvinnor som antingen moderliga, förföriska eller militanta.
Marianne Frankenhaeuser (1989, 1993) har gjort en studie om stress i chefsarbetet bland både män och kvinnor i Sverige. I studien konstateras att halten stresshormon hos manliga chefer sjönk efter arbetsdagens slut, medan den ökade hos de kvinnliga cheferna. De sistnämnda upplevde alltså en större total stress eftersom de kände sig stressade både hemma och på jobbet (Wahl et al 2001).
2.5 Arbete som bedrivs inom jämställdhetsfrågor
Jämställdhetsarbeten pågår mer eller mindre i samhället hela tiden. Idag finns lagar och förordningar som ”tvingar” skolväsendet, företagen, kommunerna och landstingen etc. att arbeta med och tänka på jämställdhet. Jämställdhetslagen, med jämställdhetsombudsmannen som övervakare, har till uppgift att se till att arbetsgivarna följer de lagar och föreskrifter som står i lagen. Inom skolväsendet är jämställdhet reglerat i skollagen och i läroplanen framgår att jämställdhet ska integreras i undervisningen.
2.5.1 Jämställdhetsprojekt i skolvärlden
I skolor och kommuner pågår kontinuerligt projekt med olika teman. Vi kommer att ta upp ett av de projekt som pågår, gällande jämställdhet, i skolvärlden.
2.5.1.1
Gävle
Ett av de mest kända och medialt uppmärksammade projekten är jämställdhetsprojektet på förskolorna Björntomten och Tittmyran i Gävle. De har blivit kända för sin
jämställdhetspedagogik och fått stor uppmärksamhet i media. Jämställdhetsprojektet i förskolorna startade 1996 och gick ut på att motverka att könsmönster befästs i tidig ålder. Från början ansåg personalen inte att de behandlade flickor och pojkar olika men efter att ha videofilmat sig själva upptäckte de otroligt mycket brister, sådant de gjorde omedvetet. Personalen trodde från början att de skulle förändra barnen, men det blev efter att ha granskat videofilmerna tydligt att det var de själva och deras förhållningssätt som behövde förändras (Myndigheten för skolutveckling 2003)., Efter att ha granskat videofilmerna kom personalen fram till att de bland annat bidrog till att ge barnen följande roller:
Flickor
• Leker nära de vuxna och görs ständigt beroende av de vuxna
• Leker i par och har relationer med en kamrat i taget
• Tränas till anpassning och försiktighet
• Ges och tar rollen som hjälpfröken och stötdämpare
• Undviker konflikter och tar motgångar personligt och får därmed skuldkänslor
• Visar passivitet och lydnad istället för att ta egna initiativ
• Tränar relationer, språk, lyhördhet och hänsyn i leken och i vuxenledda aktiviteter (Wahlström 2003:82)
Pojkar
• Leker på distans från de vuxna, visar självständighet och oberoende
• Leker i stora grupper
• Tar för sig
• Ges och tar rollen som ledare
• Agerar direkt och handgripligen vid konflikter
• Är prestations och tävlingsinriktade, tänjer på regler och gränser
• Tränar grovmotorik, initiativförmåga, ledarskap och hierarki i lek och vuxenledda aktiviteter
Att se och förändra det egna förhållningssättet har sedan varit tongivande i arbetet. Den ökade medvetenheten hos personalen har i sin tur lett till att barnen förändrats (Myndigheten för skolutveckling 2003).
Björke och Trödje är F-6 skolor som tar emot barnen från Björntomten och Tittmyran. När de första barnen, efter jämställdhetsprojektets start, kom till Björken och Trödje märkte lärarna att något inte var sig likt. Barnen bar sig inte alls åt som de brukar göra när de börjar skolan. I klassen som bestod av arton pojkar och sex flickor upplevde lärarna att flickorna tog alldeles för mycket plats och tid och att de dominerade trots sitt numerära underläge. Lärarna häpnade över flickornas självsäkerhet, frimodighet och förmåga att göra sig hörda. Alla elever var generellt sett mer självsäkra och pojkarna var mer tillåtande, ödmjuka och verbala. Björke och Trödje ansåg att skolan inte bör ha ett annat förhållningssätt än förskolan och de har valt att delta i länsstyrelsens fortsättningsprojekt. Det centrala i skolornas verksamhet är att arbeta med förhållningssätt och pedagogik som gör att eleverna utvecklar förmågor och egenskaper som inte begränsas av det kön man har (Myndigheten för skolutveckling 2003).
2.5.1.2
Jämrum
Jämrum är ett regionalt kunskapscenter med jämställdhetsperspektiv på förskola, skola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Hos Jämrum samlas kunskap om jämställdhetsfrågor, aktuell forskning, nyheter och andra verksamheters erfarenheter samt statistik gällande jämställdhet inom det pedagogiska området. Jämrum arbetar för att skapa förutsättningar för ökad måluppfyllelse genom att förmedla kunskap om den rådande genusstrukturen. Uppgiften är stödja pedagogiska verksamheter i pågående jämställdhetsarbete samt att initiera flera och skapa nytänkande kring hur detta arbete kan bedrivas. Arbetet sker via utbildningar och handledning. Projektet bedrivs med ett genusperspektiv och utgångspunkterna är regeringens övergripande mål för jämställdhet (www.jamrum.nu).
Jämrum handleder i värdegrunds- och jämställdhetsfrågor och de har kurser i bland annat pedagogikdokumentation med videokamera och andra tekniker. De arbetar aktivt med hur medier runt omkring oss speglar bilden av manligt och kvinnligt. Regeringen har satt upp som mål att det ska finnas minst en resursperson i genus och jämställdhet i varje kommun. I
samtliga kommuner har en utbildad genuspedagog är unikt i Sverige. Jämrum handleder och fortbildar länets genuspedagoger vid nätverksträffar en gång i månaden (www.jamrum.nu).
För att påverka samhället och yrkeslivet i en mer jämställd riktning måste ett medvetet och aktivt förhållningssätt mot traditionella könsmönster påbörjas tidigt, redan med de minsta barnen (www.jamrum.nu). Jämställdhetsprojekten som bedrivs på förskolan och i skolan i Gävle är exempel på hur man förändrar och bryter de traditionella könsmönstren och de fördomar som finns i hela samhället idag. Jämrum är ett exempel på att det behövs en spindel i nätet för att jämställdhetsarbetet ska fortskrida och inte stanna av.
2.6 Sammanfattning
Vad har vi kommit fram till efter att ha studerat litteratur och läst på Internet och hur ser det ut i Sverige och i skolvärlden idag när det gäller jämställdhet? Vi kan konstatera att Sverige anses ligga långt fram internationellt sett när det gäller jämställdhet men är ändå långt ifrån jämställt. Jämställdhetsutvecklingen har gått framåt sedan den tog fart på 1970- talet, men som det ser ut i Sverige idag har kvinnor och män inte samma möjligheter, skyldigheter och rättigheter trots att det finns lagar, föreskrifter, en jämställdhetsombudsman och en
jämställdhetsminister som verkar för ett mer jämställt samhälle. I Sverige förvärvsarbetar i stort sett lika många kvinnor som män men ändå betraktas de yrken där kvinnor dominerar som lågstatusyrken och de yrken där män dominerar som högstatus, kvinnor har lägre lön än män för likvärdigt arbete och det är männen som dominerar maktpositionerna i samhället.
Skolan är styrd av skollagen och läroplanen och i dessa finns det idag klara direktiv om att jämställdhet ska prioriteras och integreras i undervisningen. Trots att regeringen markerat att jämställdhetsfrågor är av största vikt, har jämställdhetsarbetet i skolorna enligt
undersökningar som Skolverket gjort, inte fått önskad genomslagskraft. Pojkar och flickor bemöts av lärarna i skolan, medvetet eller omedvetet, ofta utifrån vilket kön de har och inte utifrån den individ de är. Jämställdhetsprojektet på Tittmyrans och Björntomtens förskola i Gävle visar att det är av största vikt att vi vuxna får mer kunskap och kompetens om jämställdhet och att vi på så sätt blir medvetna om vårt beteende, bemötande och våra värderingar. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ge våra barn öppna sinnen och möjligheter att utvecklas som fria individer, oberoende av vilket kön de har.
3 Metod
I detta kapitel presenteras vanligen förekommande metoder och tillvägagångssätt som används vid undersökningar. Kapitlet avslutas med vårt val av metod, tillvägagångssätt samt källkritik.
3.1 Kvantitativ och kvalitativ metod
Metod är det verktyg som används då informationen till en studie insamlas. Termerna
kvantitativ och kvalitativ står endast för egenskaper hos de data man samlat in i ett
forskningsprojekt. En definition som används, är att allt som är siffror, benämns som kvantitativa data och allt som inte är siffror, exempelvis text, bilder eller ostrukturerade observationer, är kvalitativa data (www.infovoice.se).
En kvantitativ metod innebär att man har standardiserade intervjuer och enkäter med
frågeformulär. Att använda sig av statistiska bearbetnings- och analysmetoder är kvantitativt inriktat (Patel och Davidson 1994). De vanligaste kvantitativa metoderna är olika former av frågetekniker, där frågorna ställs på ett redan förutbestämt sätt och samtliga respondenter får samma frågor (Halvorsen 1992). Fördelarna med den kvantitativa metoden är att
informationsmängden (antal variabler) kan reduceras till just de intressanta variablerna, samma frågor kan ställas till ett stort antal människor och avancerade bearbetningsmetoder som ADB (avancerad databearbetning) kan utnyttjas för att analysera materialet. Utmaningen vid en kvantitativ metod ligger i att formulera frågorna och avgöra om de ska vara öppna eller fasta. Vid öppna frågor har respondenten frihet att svara vad han/hon vill. Vid fasta frågor är svarsalternativen givna på förhand. Det är i praktiken en fördel att kombinera öppna och fasta frågor i en enkät (Halvorsen 1992).
Fördelen med öppna frågor är att:
• De ger möjlighet att blottlägga bristande kunskaper, oväntade föreställningsramar och missförstånd.
• De suggererar inte respondenten att svara
• De liknar ett vanligt samtal och påtvingar inte respondenten formuleringar och ord som kan upplevas som främmande
