Vårdhygien och smittspridning (2019).pdf: OM6540 V20 Anatomi, fysiologi, farmakologi och mikrobiologi

(1)

Vårdhygien och radiologi

• Nina Lundgren & Anette Kullgren, Vårdhygien SU • 2019-03-22

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vårdhygiens uppdrag:

Att stödjavårdgivaren i att förebygga vårdrelaterade infektioner och förhindra smittspridning inom all vård och omsorg

- Primärprevention

(förhindra uppkomst av skada) - Sekundärprevention

(”skademinimerande åtgärder”)

Vårdhygien VGR

2

(2)

Aktörers ansvarsområde – Målsättning

Sjukvården

Patientansvar – vårda, behandla, förebygga …

Vårdhygien

bistår vård/omsorgsverksamheter i arbetet att uppfylla HSL krav på ”god hygienisk standard”

Smittskydd

bistår allmänheten/samhället enligt SMLmål att ”tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar”

Strama

Samverkansgrupp mot antibiotikaresistens. Bistår bl a med behandlingsrekommendationer Sjukvård Smittskydds-enheten Vårdhygien Gemensamt mål – Förebygga infektioner och dess konsekvenser! Gemensamt mål – Förebygga infektioner och dess konsekvenser! Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Lag o författningsstöd för vårdhygien

• Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)

- God hygienisk standard

- Basal hygien inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2015:10)

- Tillgång till vårdhygienisk kompetens (Sos 2011-4-16)

• Patientsäkerhetslagen (2017:40)

- Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Ansvarsfördelning, riskbedömningar-rutiner, egenkontrollprogram

• Arbetsmiljölagstiftningen

- Smittrisker (AFS 2018:4)

4

(3)

• Viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vårdarbete

• Gäller all vårdpersonal

• Skyddar patienter och personal (bryter smittvägar)

Basal hygien

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Basala hygienrutiner är inte bara basal hygien

(4)

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Socialstyrelsen 2011 Infektion…

som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg,

−oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från

patienten själv

−i slutenvård - debut 48 h efter inskrivning eller senare

−på särskilt boende – infektion kopplad till åtgärd (tidskriterium fungerar inte)

relaterad till åtgärd (diagnostik, behandling, omvårdnad) - alltid VRI oavsett tidpunkt

som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av yrkesutövning

Vårdrelaterad infektion (VRI)

Hur ser vi ut?

Stabil normalflora (Resident hudflora)

Bakterier och svampar - Överlever och förökar sig

Nyttiga och nödvändiga på rätt ställe - Skydd mot ”ockupanter”

Olika lokaler – ”egen” normalflora

Tillfällig hudflora(Transient hudflora)

Mikroorganismer - Förökar eller etablerar sig normalt inte

Hel hud och slemhinna - ”bakteriologisk skyddsoverall”

(5)

Hur uppstår en vårdrelaterad infektion?

Endogen infektion -smitta

Patientens egen flora ex hud-, luftvägs-, tarm-, urinvägsflora Exogen infektion -smittspridning Utifrån ex personal, medpatient Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdrelaterade

infektioner

Vanligaste komplikationen till vård

ca 9 % av alla sjukhusvårdade patienter

Stora variationer

typ av patienter, vårdform

Kostar vården flera miljarder extra/år

(6)

Alltid - Grundläggande Vårdhygienprinciper!

Alla VRI är inte undvikbara – men nolltolerans för infektioner/smittspridning p g a brister i följsamhet till

förebyggande rutiner!

Hur vårda? - Riskbedöm

RISK = SANNOLIKHET x KONSEKVENS

Smittvägar och riskfaktorer för

smittspridning

(7)

Vanligaste smittvägen i vården!

Smittämnet överförs via fysisk kontakt.

Kontaktsmitta

Direkt

Via fysisk kontakt mellan smittkällan och den mottagliga individen

Indirekt

Via mellanled från en person till en annan.

Blodburen smitta

Smittämnet överförs via blod till blod eller slemhinna Direkt

Sexuell kontakt

Kontaminerade blodprodukter

Indirekt

Stick- eller skärskador Injektioner

(8)

- Hepatit B virus (HBV) - Hepatit C virus (HCV)

- Humant immunbristvirus (HIV)

De tre vanligaste smittämnena är

Men även andra virus, bakterier och parasiter kan vara blodburna (ex syfilis, malaria)

Statistisk risk att smittas vid stick eller skärskada:

HBV 20-30%

HCV 5-10%

HIV ca 0,3%

Beräknad smittrisk

Risken för smittöverföring beror bl.a på:

• Koncentrationen av cirkulerande viruspartiklar

(9)

• Infusion/injektion av blod/blodprodukt in i ett blodkärl

• Kanylstick och samtidig injektion av blod • Stick/skärskada på blodigt föremål

• Blod i kontakt med slemhinna eller skadad hud

• Blodkontakt med omgivningen

(instrument, ytor m.m) via skadad hud

Blodmängden påverkar risken för överföring av

blodburen smitta

Inga belägg för att blodburen smitta överförs via hel hud

• Droppsmitta - Större droppar,

armlängds avstånd - T.ex influensa, kikhosta,

RSV • Luftburen smitta - Små torkade droppar (droppkärnor) - T.ex mässling, vattkoppor, tuberkulos

Luftburen smitta och droppsmitta

• Dammpartiklar • Hudfragment

(10)

Smittämne når munnen: • Direkt via livsmedel

• Indirekt via ex förorenade händer

Fekal-oral smitta

Riskfaktorer för smittspridning

Individberoende • Skadad hud

ex sår, abscesser, eksem, hudsjukdom • Infarter/Utfarter

ex , CVK, PVK, trach, PD-kat, drän, KAD, RIK, PEG/Stomi m.m. • Diarré • Kräkningar • Luftvägssymtom • Prickar • Kognitiv förmåga • Vårdbehov Verksamhetsberoende • Kunskapsbrist

• Dålig följsamhet till

föreskrifter/riktlinjer/rutiner

• Underbemanning, stress

↑ Riskfaktorer

(11)

Basala hygienrutiner

Städning och rengöring

Smittkedjan - smittspridning inom vården

Bakterier Virus Svamp _Patient Personal Tag ytor/föremål Utrustning Hostning/nysning Diarré/kräkning Kroppsvätskor Huden Kontaktsmitta Luftburen Fekal-oral/livsmedel Blodburen Äldre – yngre Nedsatt immunförsvar Skadad hudbarriär Grundsjukdom Smittvägar Mottaglig individ Luftvägar Urinvägar, Slemhinnor, magtarmkanal, skadad hudbarriär ex. sår, infarter Smittämne Reservoar/källa

(12)

SKL 2014

”Vårdrelaterade infektioner -Framgångsfaktorer som förebygger”

Kultur Riskbedömning Lokaler Tydliga mål & återkoppling Städning Infektions-registrering Sahlgrenska Universitetssjukhuset

RISK = SANNOLIKHET x

konsekvens

2019-03-22

SANNOLIKHET för VRI o/e SPRIDA ”SMITTA”

Drabbas av VRI Typ av ingrepp Immunförsvar Sprida Kroppsvätskor Exponering

Drabbas av VRI och SPRIDA

Skadad hudbarriär, infarter…

Bristande kognitiv förmåga (handhygien)

Överbeläggning/underbemanning/omflyttningar

KONSEKVENS

Om VRI eller smittspridning

Allvarlighetsgrad och attac rate

− Följdsjukdomar − Många kan insjukna − Terapisvikt

(13)

Riskmatris (sannolikhet x konsekvens)

Förebygga/minimera RISK

(VRI o smittspridning)

2019-03-22

utifrån SANNOLIKHET

Grundläggande vårdhygieniska rutiner

BHR

Punktdesinfektion

Städning/rengöring

Aseptik

Livsmedelshantering

Bedöm symtom med stor potential att spridas -RUMSPLACERING

utifrån KONSEKVENS

”Extra” åtgärder - ”Agens” rutiner

ER – egen toa Avdelad personal

×

Utifrån smittväg Andningsskydd Isolering (specialventilation)

(14)

Basala hygienrutiner

Extra skydd vid risk för kontakt Extra skydd vid risk för kontakt Extra skydd vid risk för kontakt Extra skydd vid risk för kontakt med

med med

med kroppsvätskor samt kroppsvätskor samt kroppsvätskor samt kroppsvätskor samt punktdesinfektion punktdesinfektionpunktdesinfektion punktdesinfektion

Förutsättningar - Basala hygienrutiner

Kortärmad arbetsdräkt

Händer/underarmar fria från

smycken, klockor, bandage mm

Naglar utan nagellack, konstgjort

material

Hår och skägg uppsatt

Huvudduk kort eller instoppad

Förtydligande

2015:10 inte

bandage, stödskenor etc

(15)

Förutsättningar – vård-, behandlings- och undersökningsrum

Standardinredning

− Tvättställ med tillhörande utrustning

− Handdesinfektion vid undersöknings-/ behandlingsplats

− Klocka med tydlig markering

Det ska vara lätt att göra rätt!

Handdesinfektion När?

Före och efter alla vård och undersökningsmoment Före: ex

•Hantering av mat

•Plockar ut rent diskat material Efter: ex

•Toalettbesök

•Sköljarbete

(16)

Synlig förorening

Vård av patient med misstänkt/verifierad gastroenterit

Mekanisk rengöring

Efterföljs alltid av noggrann avtorkning & handdesinfektion

Enbart handtvätt räcker inte för att bryta smittvägar!

När ska man tvätta händerna?

När och av vem?

vid spill av kroppsvätskor och utsöndringar

utförs direkt vid upptäckt av förorening

vårdpersonal har huvudavsvar på vårdenheter

Desinfektionsmedel – till ytor mm

Rengör och desinfekterar

− Alkohol med tensid (mindre förorening)

− Virkon 1 % (större förorening)

− Incidin OxyFoam S

− Alternativt medel utifrån känt smittämne enl lokal rutin!

Punktdesinfektion

Utrustning -Bedöm behov av

desinfektion mellan patienter!

(17)

Sahlgrenska Universitetssjukhuset 33

Desinfektera

arbets-och tagytor

Städa kan väl alla?

Definition på städning kan vara individuell

Kolla att det ser okey ut Dammsuga

Plocka undan

Strukturerad rengöring av identifierade ytor

Plocka undan material som inte används

(18)

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdhygien VGR

Städning/rengöring i vården

Syfte

Minska mängd mikroorganismer i miljön

Smittrenad utrustning/vårdplats för varje ny patient Hur

Tillräckligt ofta & regelbundet

−Bestäm frekvens Rätt ställe Rätt metod Kräver Identifiering i verksamheten Checklistor - uppdaterade Kunskap • Mekanisk bearbetning • Dubbeldoppa INTE • Engångsdukar Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Är det viktigt att känna till smittämnen?

Viktigast är att veta hur smitta sprids och hur

(19)

Förebygga/minimera RISK

2019-03-22 Städning/rengöring Punktdesinfektion Basala Hygienrutiner Grundläggande vårdhygienrutiner Figur: R-M.Carlsson Andnings-skydd Ytterligare

skyddsutrustning Vi vet inte allt ..

Diagnostik ”släpar”

Bakterier smittar - oavsett resistens eller inte

Riskbedöm och ha dialog i er egen

verksamhet

Handdesinfektion

När riskerar ni att sprida smitta med händerna?

Handskar

När finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor?

Plastförkläde/visir

När riskerar ni stänk av kroppsvätskor? Städning/rengöring

(20)

Förebyggande åtgärder utifrån smittväg

• Basala hygienrutiner + punktdesinfektion

• Bedömning av riskfaktorer

• Rengöring/desinfektion av utrustning som delas

• Aseptiskt arbetssätt

(21)

Kontaktsmitta – förebyggande åtgärder

• Basala hygienrutiner + punktdesinfektion

- + övriga grundläggande förebyggande åtgärder

• Eget rum

• Avdelad personal • Förhållningsregler

Basala hygienrutiner + punktdesinfektion

+ övriga grundläggande förebyggande åtgärder

Betrakta allt blod som potentiellt smittsamt Samma rutin alltid!

- ”Nya” smittämnen

- Ingen rutinmässig provtagning - Asymtomatiska smittbärare

Rengöring och desinfektion av flergångsmaterial som förorenats med blod

(22)

Arbeta med säkra rutiner

- Planera ditt arbete

- Stickskyddade säkerhetsprodukter - Sätt aldrig tillbaka kanylen i hylsan,

enhandsgrepp!

- Släng använda kanyler omedelbart i riskavfallsbehållare

- Fyll riskavfallsbehållaren till max 2/3

Blodburen smitta – förebyggande åtgärder

Max 2/3

Hantering av injektionsläkemedel

• Engångsspruta ska aldrig återfyllas

• Endosampuller/endossprutor i första hand - Flerdosbehållare – endast beredning i

läkemedelsrum

• Infusionsset/injektorsprutor som är

engångsprodukter ska aldrig användas till flera patienter

• NaCl – endast endos plastampull eller färdigställd endosspruta

(23)

Hantering av tvätt och avfall

Kraftigt nedblodat material förpackas i godkänd riskavfallsbehållare och märks med avsedd etikett

Kraftigt nedblodad tvätt läggs i upplösbar

plastsäck som läggs i gul plastsäck och märks med avdelning samt sjukhus

Blodburen smitta – förebyggande åtgärder

• Basala hygienrutiner + punktdesinfektion

- + övriga grundläggande förebyggande åtgärder

• Undvik väntetider. Direkt till undersökningsrum, ej placering i väntrum, vänthall.

Ev undersökning på avdelning istället • Informera patienten om hosthygien • Vaccination

Luftburen smitta/droppsmitta – förebyggande

åtgärder

(24)

Luftburen smitta/droppsmitta – förebyggande

åtgärder

Andningsskydd

• Skyddar mot

luftburen smitta

Visir alt munskydd +

skyddsglasögon

• Skyddar mot

droppsmitta

• Basala hygienrutiner + punktdesinfektion

- Handtvätt med tvål och vatten - Incidin® OxyFoam S

+ övriga grundläggande förebyggande åtgärder

• Undvik väntetider. Direkt till undersökningsrum, ej placering i väntrum, vänthall

• Alltid handtvätt och handdesinfektion innan hantering av oförpackade livsmedel

• Tvätta händerna när du varit på toaletten

(25)

Hantering av tvätt

Kraftigt nedsmutsad tvätt läggs i upplösbar plastsäck som läggs i gul plastsäck och märks med avdelning samt sjukhus.

Fekal- oral smitta – förebyggande åtgärder

Medicintekniska produkter,

renhetsgrader och aseptik

(26)

Produkt som:

• påvisar, förebygger, övervakar, behandlar, lindrar: sjukdom, skada, funktionsnedsättning • undersöker, ändrar eller ersätter anatomi eller

fysiologisk process • kontrollerar befruktning

Medicintekniska produkter

Sahlgrenska Universitetssjukhuset • Grafisk symbol SS-EN 980

Engångsprodukter

2

• Do not re-use • Single use • Engångsanvändning. Produkten får ej återanvändas SOSFS 2001:12

Om en engångsprodukt används på ett sätt som tillverkaren inte avsett eller återanvändsövertar vårdgivaren hela ansvaret för produktensom en egentillverkad medicinteknisk produkt

(27)

Sahlgrenska Universitetssjukhuset • Produkter som används vid flera tillfällen till

flera patienter

• Viktigt att rengöra/desinfektera/sterilisera efter varje användning

Flergångsprodukter

Rengöring Mekanisk rengöring från

smuts och reduktion av antalet mikro-organismer

Desinfektion Reduktion av mängden mikroorganismer till en nivå som inte innebär risk för smitta eller överföring av smitta

Sterilisering Alla mikroorganismer avdödas

(28)

Sahlgrenska Universitetssjukhuset • Rena produkter

- ”för ögat synligt rena” • Höggradigt rena produkter

- Sannolikhet mindre än 1/1000

- Enstaka levande mikroorganism kan tillåtas • Sterila produkter

- Fria från levande mikroorganismer - Sannolikhet mindre än 1/1000000

Mikrobiologisk renhet

Fåtal mikroorganismer I princip inga mikroorganismer Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Avlägsnande av smuts och eventuellt organiskt material så att det blir synligt rent

Rengöring

OBS!Organiskt material (t.ex. blod, sårsekret, utsöndringar) kan innehålla stora mängder smittämnen

(29)

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rengöring är det viktigaste steget!

Rengöring

Det som inte är rent (fritt från biologiskt material) går inte heller att desinfektera

Process som reducerar antalet mikroorganismer till en nivå som

inteinnebär risk för smitta/smittöverföring

Desinfektion

Värmedesinfektion Fuktig värme • Spoldesinfektor • Diskdesinfektor Kemisk desinfektion Till föremål som ej tål värme

(30)

• Utslagsfunktion (jfm toalett) • Spolar rent godset

• Desinfektion med het ånga

• Avsedd för ex bäcken, urinflaskor, hinkar • Ej avsedd för instrument

Spoldesinfektor

• Saknar utslagsfunktion • God rengöringsförmåga • Desinfektion med hetvatten

• Avsedd för ex instrument, rondskålar

(31)

• Till föremål som inte tål värme

• Upphandlat medel efter användningsområde • Rengör alltid synlig smuts innan desinfektion

Kemisk desinfektion

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Process som gör en produkt fri från levande mikrorganismer

• Värme (torr eller ånga) • Kemiska medel

• Joniserande strålning

(32)

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rena produkter

När använda vad?

Höggradigt rena produkter Sterila produkter • Rengöring • Desinfektion (om kontakt med kroppsvätskor) • Rengöring • Desinfektion • Rengöring • Desinfektion • Sterilisering

Intakt hud Skadad hud/ intakt slemhinna Penetrerar hud/ slemhinna Genomströmmas av vätskor till normalt sterila områden Implantat

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bevara produktens ursprungliga

renhetsgrad

• Behåll det sterila sterilt • Behåll det höggradigt rena

höggradigt rent • Behåll det rena rent

(33)

• Ska förvaras så att de är skyddade från damm, fukt, solljus och stora temperaturväxlingar

• Förvaras i sina

avdelningsförpackningar,

separerade utifrån renhetsgrad • Alltid desinfekterade händer innan

hantering av produkterna

Rena, höggradigt rena och sterila produkter

- Transportförpackning - Avdelningsförpackning - Produktförpackning

(34)

• Beror på vilken behandling eller vilket ingrepp som ska utföras • Oavsett rutin ska renhetsgraden

bibehållas

• Verksamhetschef/medicinskt ansvarig kan besluta att steril rutin ska användas istället för ren rutin enligt lokala anvisningar

Ren och steril rutin

Ren rutin

• Kontakt med hel slemhinna • Såromläggning

• Höggradigt rena flergångsprodukter • Fabriksrena engångsprodukter

• Färsktappat kranvatten/sterila lösningar • Rena handskar

• Aseptiskt arbetssätt

Steril rutin

• Penetrerar hud/slemhinna

• Omläggning av sår med förbindelse till steril kroppshåla/led

• Kateterisering/blåssköljning kirurgiska ingrepp • Sterila engångs- eller flergångsprodukter • Sterila handskar