Ortnamnen i Älvsborgs län - 2_Ale härad

184  11  Download (0)

Full text

(1)

SVERGES ORTNAMN

ORTNAMNEN 1

ALNSBORGS

'LÄN s

PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA

AV

KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTeN

DEL II

ALE HÄRAD..

AKTIEBOLAGET LJUS STOCKHOLM 1909

(2)

-

Vid behandlingen av Ale härad äro jordeböcker genomgångna för följande år: 1550, Si 84, 87, 90, 94. 1600, 05, 11, 19, 24. 29, 32, 40, 50, 60, 65, 70, 75, 80, 85, rjb 85., 86, 87, 37, 61, 77, 1805, 15, 25, 1877.

64, 66, 68, 71, 7-3, 76, 78' 88, 89, 90, 95; 1700. 15. 25,

Viktigare förkortningar:

Ad — Agardh, Statsekonomisk Statistik 1853. ist. — forinisländsk(a).

.AdB -- Adam af Bremen. jb(s) — jordebok(ens).

aelj. — adjektiv. jbr — jordeböcker„

-- allmänning. - _ jfr — jämför.

Als — Aurelius, karta 1613. jrs — joydrantisakning, Asehw. gr. -- Altschwedische grainmatik. jrst. — järnvägsstation. bele — beskrifn. till ekonomiska kartan öfver Ale härad. jäynåldern.

best. — bestämd, k. = kyrka (i namncitat).

bet. — betydelse. kh — kyrkbok, -böcker.

Mkr — beskrivning till geologisk karta, äldre serien. K. br. Kungligt brev., byller -- d:o ,d,:o yngre serien. kil kyrkolandbolängd.

Rinman, Vägvisare 1776 1coi — kolumn.

Bil — EtirMIS , .k'irti 1626 Id — kron°.

Bas — Bureus, Sumlen 1651: /,cr/ -- Kringla.

da. — chmsk(a). kronoh. -- kronohi mman.

dat. dativ. Key- — Kalm, Wästgötha och Bahusländska resa 1746.

,

diat. — di al ekker), dialektal. kyrka). — kyrkohemman. dip/ -- svenskt 'diplom (niedeltidsbrev); 1. — lägenhet.

Djb — Djurberg, Lexicon 1818. Ld Lindblad; Lödöse stad samt Ale och ' Plundre 1897. Djk — Djurklou (i Antikvariskt-topogrg iska arkivet). lfb lagfartsboken (1875 ).

d/y — De la Gardieska, Archivet. Lg — Lindskog,. Beskrifning om Skara stift 1816. ek — ekonomisk karta öfver Ale härad. llJ f -- lagfaren, lagfart.

c/. — eller. /h — landtmäterihandling(ar).

En. 7 - (Ry0) Norske ElVenavne 1904. Ujin, — Ljungström, häradsbeskrifning.

espl Lj n — Ljunggren Athts 1862.

f. led. — förra leden (i namnet). Ut — de Pfale, karta 1706. fastst. — faststälid(a). Lag — Linne, Wästgöta-ltesa 1747.

inaliS h. 7- martsriam u(et)

Ida. — forndansk(a),,,,

fant.— femininum. — mantalslängd.

fl — Flateyjarbok. Marelius, karta.

Ed — Forsell, karta 1826. insk — norkinSkinna.

t —

fms — Fornmanna Sög,ur. nyt mantal.

fån — forimorsk(a). - ndip/ — Diplomatarium norvegictim. '

fnord. — allmänt fornnordisk(a). Ngt- --- Norges gamle love.

f — frälse r Nåt — Nystyöni, Sveriges geogra,fi 1895.

no. — norsk (a). — fl — Frissbok,

fraseh. -- frälsehemman. nr — nummer.

mik — nybygge. -

[sk — Eagrskinna.

/Wv. — fOrnsvensk(a) nyhemman

'hasta — första gången (i jordebok). it(y)sv. nysvensk(a). =

— g. — gården (såsom senare led i namn). o färm. oförmedlat.

0111/ Olaus Magni. yen. — genitiv.

OM — Odd Munk. "fyk geografisk karta.

qI — ammal karta g, Os r — Olof den heliges saga den äldre).

Osll —. Olof den heliges saga (den yngre).

(.72 Sveriges geologiska undersökning, ser. C tt:r 72.

Pl. — pluralis.

yie — Historiskt -geografiskt b. statistiskt Lexikon 1859— 70. ! preb. -- prebende. — geblogisk karta, äldre serieö. prästeh.:— prästehemman.

ylk i — geologisk karta, yngre serien. — qVarn (i 'citat).

ffiåk — geornetrisk karta.

rh — Rymbegda (Kph 1780).

(tivoli) Norske, Gaardnavne 1897— reg — G'-ustaf I:s regisCratur.

gstk — Generalstabens karta. Rg Rosenberg, Lexikon 1882-83.

h. — hus. ' rjb — reduktionajordebok.

--h. härad (såsom senare led i namn). rsp rikSspråk. '

hd — hi ixad s. — sida (i namncitat — socken).

Hdr — brev hos Hadorph, Rimkrön., 2:a delen s. h. — senare hälften.

hh; ,— Historiska, handlingar. s. led. — senare leden (i namnet). Hill' — Hahr, karta 1853-60. sg. -I- singularis.

Hjr Höjer, Konungariket -Sverige 1872-84. sjh — Meddelanden från de sju häradernas kulturlust föien. 1-lie — Hermelin, karta '1808. Sjön. — (Hellquist) Svenska Sjönainn 1903-06.

hini/ — hemman. sk — skatte.

Hinn — Hoinann, karta 1716. skatteh. — skatteheniman.

hskh — Handlingar rörande Skandinaviens historia. Skjb — Skara stifts kyrkliga jordebok.

sa — isländska annaler. st — särskild längd.

mi — .Xledningen (till redogörelsen för Älysborgs Snt — Strömbom, Elfsborgs läns .adresskalender 1893.

(3)

ORTNAMNEN 1

ÄLVSBORGS

LÄN

PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA AV

KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTtN

DEL II

ALE HÄRAD

LJUS

AKTIEBOLAGET: LJUS STOCKHOLM' 1909

(4)

UPPSALA 1909

(5)
(6)

Socknar

Territori- ella namn Sid. Natur-namn Sid. Ale-Skövde 2 151 Hålanda 24 154 Kilanda 40 158 Nödinge 50 160 Sankt Peder 60 163 Skepplanda 72 164 Starrkärr 102 168 Tunge 124 170 Östad 132 170'

(7)

A.

Territoriella namn.

Ale härad.

eau hcera

Häradet utgjorde enligt äldre västgötalagen jämte Bjärke hd hälften av "Holäsio bo" (jfr nuvarande byn Hullsjö i Gärdhems sn, Väne hd). Det hade då tio kyrkor (varav säkerligen två i Lödöse stad) och under unionstiden tio socknar (likaledes två i Lödöse). Vid reformationstiden funnos de nio nuvarande socknarna.

Namnet är från början en fsv. pl.

A/ir

(gen.

Ala, y. Ale; dat. Alum),

som även återfinnes bl. a. i det fsv. namnet på sydöstra Hälsingland (nu bevarat i

Norrala

och

Söderala

socknars namn) samt i det gottländska soc-kennamnet

Ala

och väl även

Motala

liksom

Götala

invid Skara. Dess urspr. bet. är oviss. Möjligen är det samma ord som ingår i de fsv. ortnamnen

Frö(y)al

i Västergötland, Småland och på Gottland (liksom i åtskilliga fno. ortnamn på

-al),

vilka av C. Säve, Ynglinga-saga s. 32, not 1, Lundgren, Spår av hednisk tro s. 47, och Bugga i Aarboger 1905 s. 179 ff. tolkats som 'Freys tempel' och sammanställts med det got.

al/is

'tempel'.

Namnformer före 1550: Alyr 1262 dipl Allir si. 1200t. vgli Alum si. 1200t.

vglx Alir m. 1300t. vgl 1377 ndipl Aaleer 1397 Vft Aleer 1415 dipl Alersherith 1396 Stb Ale härad 1377 dipl Ale häredh (ho-) 1413 Hsn Alehäreth 1485 dipl

Aale-häreth 1486 ndipl Aleherredh 1489 ndipl Alehäredh 1497 hskh Aleh. 1503 1505 Stb 1533 1540 reg Ale h. 1505 1506 Stb 1526 ndipl 1546 reg Aale h. 1526 ndipl Ala-häradhe 1401 dipl Alahz 1423 1426 dipl Alahäret (-ho-) 1425 ndipl Alahäradh 1475 Lgn Ala heredh 1494 dipl Alaheradom 1527 reg Alah. 1529 reg 1540 Skjb Ala h. 1530 hh 1544 Vft Aala heredh 1419 dipl Aalaheret 1481 dipl Alle h. 1426 dipl

Alle-heredh 1502 ndipl Allt häret s. h. 1480t. jb Aalehäreth 1496 hskh Allä h. 1520 Stb 1540 reg Ahle 1533 dig Alla (herrat) 1541 hskh.

Jordebokeformer fr. o. m. 1550: Ala h. 1550 1624 Alla h. 1564 1584 Ale h.

1566 1877 Aala h. 1571 1632 Aalle h. 1629 Ahla h. 1640 1737 Ahle h. 1761 1825.

(8)

2

Ale hd: Ale-Skövde sn

Ale-Skövde

Pula

Skövde

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1550

1 Apelås

1

/4 sk

Appilleås 1564 Appillås 1566 Apil(1)ås

äpalas

1568 1584 Appel(1)ås 1576 1581 -åss 1590 1675 Appellååssenn 1587 [Vppelass 1600] Apelåss 1605 1690 Apelås 1619

1877

Apellås 1611 1737 -åhss 1670 1689 Aplåhs 1640 1660

Balltorp

Balthat. 1546 tl Baltetörp 1550 Balthet. 1564 1573 Balt.

bciltar 1571 1725 Baltörp 1576 1600 [Barttörp 1576]

Balltorp 1611

1877

[Batt. 16901

Skattegården 1

/2

sk

Skatteg.

1695

1877

(skgaggcg)

2

Andersgården 8

/4 sk

Andersg. 1825

1877

(itnclajon)

3

Mellangården 1

/2 sk

Mällumg. 1695 1715 Mellumg. 1725 Mil-

(meelangept) lomg. 1737 1877 Mellang.

1906

4

Munkängen

en äng

fr

Munkängen 1906

mögkcegga

1

Bidalen 1

/s sk

Bydallen 1635 Bydahlen 1640 1725

Mg,/ Bidalen 1737

1877

Boda

Boodha 1494 dipl

Boda 1550 1877

Boa 1571 1624 Bodan

Bode 1548 1549 kli 1611

-1 Övre (Boda)

1/2 fr

öfreboa

1546 tl Öffreboda 1564 1573 Offreboa 1571 Öffrre-

karboa bo 1576 Offrabo 1578 Öffraboa 1581 1594

Överboda

-boea 1584 Öfuerboa 1600 B. Öfre 1689

1877

2

Nedre

(Boda)

1 fr Nedherbodha 1546

[Norbeea

1584 -boa 1587 1600] B. Ne-

n&rboa il dre 1689

1877

Näxlerboda

Apelås

första g. jb 1564, kronoh. 1

/2

mtl, senare upptaget ss. torp, överfört till

hmn (1/4 mtl, 1/4 oförm.). — F. led. är ordet

apel i

bet. 'vildapel'. Gården

lig-ger på en höjd.

Balltorp.

Sedan 1550 upptagas tre gårdar, vartill senare kommit en äng (nr 4).

— F. led. är det fsv. mansn.

Balte.

S. led. är ordet

torp,

fsv. även

törp.

Om

dial.uttalet

-ter

för

-torp, -törp

se inl.

Nr 1

Skattegården ä. jbr skatteh. 1/2 mtl.

Nr 2

Andersgården ä. jbr frälseh. 1 mtl. Namnet efter

Anders

jb

1619

-

1815.

(9)

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastat. b) ej fastat c) verk o. Mr. Apillås 1585 tl Ap-pelås gstk Aperllåss 1603 tl Apleås 1656 ggk Ballet. 1564 tl Balt. 1825 lh Öfreg. 1713 lh Nedreg. 1713 lh Andersg. 1816 lh Millang. 1713 lh Mel-lang. 1816 1894 lh Ld a) Fridhem (fildhort) lgf

a) Alemaden åbmga (se Simontorp nr

1 och 2) lgf Trindeba eken trInaba-

kan 118

Ale hd: Ale-Skövde sn

8

Socknen, som nämnes (1401) 1485, har tidigare varit annex till Skepplanda, men blev år 1863 jämte Hålanda sn eget pastorat. Heter 1886 sedan Ale-Skövde till skillnad från Kullings-Skövde i Kullings hd och Skövde stad i Skaraborgs län. Sockennamnet Skövde är givet efter gården Skövde (Stommen, nu Präst-gården). Om namnformerna se denna gård.

Flera fynd från stå. ha gjorts inom socknen.

Bydalen 1713 lh Bi-daln 1869 lh

Bood 1552 kli Boa 1654 1656 ggk 1703 lh Bua 1711 ggk

Öfreboa 1694 kb Öffre b) Trehörningen lgf Boa 1564 tl Öffreboda

1603 tl Öfverboda gstk glku Öfra B. lfb Ld

Nederboda gstk Okt" a) nr 3 Boda lgf

Nerreboa 1564 tl Nedre b) Furmossen firrmgsan 1.

Boea 1585 tl Näreboda Svedjorna svara 1. 1603 tl Nedreboa 1694

kb Nedra B. lfb Ld

Nr 4

Munkängen

en äng första g. jb 1602, urspr. kronoutjord. Hade jb

1725-1825 nr 1. Har hittills i jb saknat särskilt namn. — Anledningen till namnet är obekant.

Bidalen

första g. jb 1635, skatteh. 1/s mtl. — F. led, är väl subst. bi. Gården ligger vid en mosse.

Boda.

Sedan 1550 upptagas två gårdar, som tidigt fått skilda namn. '1548-52 upptages en kyrkoäng. — Namnet är gammal pl. av bod.

Nr .1

Övre Boda

ä. jbr frälseh. 1 mtl. — Låg norrut i byn. Nr 2

Nedre Boda

ä. jbr frälseh. 1 mtl.

(10)

Nuvarande namn och mantal Namnformer töre 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. 0. m. 1550 Bollen 1546 tl Bottagordhn 1546 Bestat. 1546 tl

1 Bredhult

brkkelt Bredholt (fkvda brOudt

Skövde Bredholt)

Båljan

bNya

—1 Västra (Båljan) 1

/2 fr (viestarbeiria —2

Östra (Båljan) 1/2

sk Västerbåljan) (kstarbefia osterbåljan) 1

Båtegård

1 kr Vetag4?, tl

1 Bästorp

be6star 1 GraVlångShålall 1/8 sk greivlagsh8liw Brehult 1564 1877 Bredehultt 1576 1581 Bredhult 1584 1690 1906 Breholt 1605 1632 [Bärhollt 1611 Brehalt 1619]

Bolgh 1550 Bållienn 1564 Bollienn 1566 1600 Bwllienn 1566 1573 Bolgen 1568 1632 Bollen 1571 1590 Bolian 1576 1660 [Bol-lenn 1581 Beliam 1581] Bolgan 1605 1640 Bålgan 1605 1640 [Balgan 1611] Bålian 1650 1737 Bollian 1665 1777 Bållian 1670 1690 Bållj an 1685 1825 Båljan 1761 1877 Wästre 1695 1825 Westre 1877 östre 1695 1877 Botagorden 1550 Bådhegårdtt 1564 Botthegårdinn 1566 Bottegårdenn 1573 1605 -gardinn 1584 Båttegårinn 1568

Båt-thegår 1571 Båttegårdinn 1576 -gården 1590 1624 -gårdh 1632 Botegardenn 1578 -gården 1581 1611 -gård 1640 Bottagården 1587 Båtegården 1594 1877 Båttgården 1619 Båtegård 1906

Bestetörp 1550 Bestet. 1564 1605 Bästet. 1571 1578 [Båstörp 1576 Båst. 1650 1777] Bästörp 1578 Bästorp 1611 1877 [Bast. 1581] Best. 1584 1629 Bestörp 1600 [Bist. 1590 1594 Bistat. 1619 Bost. 1632 Böst. 1640] Grafwelångzhuulan 1685 Graflångs-hulan 1695 1877 Graflångshålan 1906 1

/2 sk

1 sk 4

Ale hd: Åk-Skövde sn

Bredhult

första g. jb

1564,

skatteh. mtl. Kallas stundom

Skövde-Bredhult

till

skillnad från Bredhult i Tunge sn. — Vid gården finnes lövskog ("hult").

Båljan.

Sedan 1550 upptagas två gårdar, som i dagligt tal sällan få särskilda

namn. — Namnet synes vara best. form av ett mot flit.

bulga

'skinnsäck'

sva-rande fsv.

bolgh

eller

bolgha

(i denna form förekommande i fno. såsom ortnamn,

se Rygh, Gn. XVI, 173) med bet. 'vattensjukt ställe'; jfr finl. dial.

bolgjin

'vat-tensjuk, vattendränkt' om jord, vgt.dial.

buljen

'uppsvälld av fuktighet' fsv.

(11)

Ale hd: Ale-Skövde sn

5 Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej testet c) verk o. ler.

ggk Bredhult 1830 1893 lh Breholt 1564 tl 1711 B. nr 2 Bredäng lgf Bolg 1713 lh Boliann 1564 tl Bålian 1634 tl Boljan 1694 kb 1711 ggk 1744 18391h lfb gstk Ld Bolja 1694 kb Bålia 1740 lh Böljan 1796 1844 lh 1811 kb glkil Wästra 1740 1847 lh Westra 1839 lh lfb bok Västerg. Ld Östra 1740 1847 lh lfb bok Österg. Ld

Bottagården 1564 tl Dammen

dciman

Buddegården 1590 tl Butegården 1645 tl [Ba-tegard 1634 tl]

Bästörp 1619 tl Bist. b) Bergen bdria 1656 ggk Bässt. 1815 lh Grafwelångshuulan 1675 tl G-raflånghula 1740 1854 lh G-raflångs Hålan 17441h Graflångs-hålan 1755 lh -håla 1811 kb

Nr 1

Västra Båljan ä. jbr frälseh. 1. mil.

Nr 2

östra Båljan ä. jbr skatteh. 1/2 mtl.

Båtegård ä. jbr frälseh. 1 mtl. Bronodomän. Räknas lh 1765-1824 till

Simon-torps by. — F. led. är det fsv. mansn.

Bot(t)e,

kortnamn för

Botulf, Butolf.

Bästorp ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led. är väl urspr. adj.

bäste,

så att namnet

haft bet. "det bästa torpet". Om dial.uttalet

-ter

för

-torp, -tölp

se inl.

Gravlångshålan första

g.

rjb 1685, jb 1691, frälseh., från 1692 kronoh. mtl. —

Gården ligger sankt vid sjön

Gravlången.

S. led. är ordet

Mia

(med gammal

(12)

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550

Gunnuretörp 1550 Gunuret. 1564 Gwna-ret. 1564 GwnniGwna-ret. 1566 Gunert. 1584 1619 Gunnet. 1587 1624 Gunnertörp 1600 Guntorp 1611 1877 Gunntorp 1650 1688

1906

Gundt. 1665 Gustafshage 1825

1877

Gordtt 1550 Gårdtt 1564 Gå(å)r 1566 1581 Gård 1584 1611 1906 [Gärde 16001 Gå(å)11 1605 1632 Gåål 1640 1690 Gåhl 1685 1815 Gål 1825 1877 Hagen 1602 1877 Haggen 1624 Hultet 1602 1629 1906 Hullt 1611 1737 Hult 1675 1877 Håltett 1619 Håltt 1632 Quarnedall 1602 1629 Quernnedalenn 1605 Quernedall 1619 Qvarn dalen 1611 1877 Quarndallen 1624 Q wa r n e d a hlen 1650 1690 Quärnedallen 1632 Quärnne-dahelen 1640 Hålan

1906

Flulebacka 1550 1877 -baka 1605 1675 Hållebacka 1564 Hullebacka 1566 1688 -baka 1624 -backe 1584 1600 Hollebacke 1600 -baka 1605 1629 -backa 1619 1624 [Hulberga 1611] Hålebacke 1619 Hålebaka 1632 Hålbacka 1906 öfre 1690

1877

• No drog. 1690 1877 Nedre 1761

1906

1 Gustavshage

kr gustashezga Gål se Gård

1 Gård 1

/2 fr

Hålbacka

Itekbaka

—1 Övre (Hålbacka)

(?ivra Itbfbalsa) 1/2 sk —2

Nedre (Hålbacka)

(nedra kr_1tbata)1/2 sk

1 Gunntorp

1 sk gu'ntar

1 Hagen 1

/4 sk &kan Hulebacka se Hålbacka .1

Hultet 1

/4 fr hittat Holtet

1 Hålan

1/4 fr hi(rct Gård 1546 tl 1547 kil Hollabacka 1546 tl

6 Äle hd: Ale-Skövde sn

Gunntorp ä. jbr frälseh. 1 mtl.

led. är urspr. gen. av kvinnonamnet

Gunnur (isl. GunnvQ1).

Om dial.uttalet

-

ter

för

-

torp,

-

törp

se ml.

Gustavshage första g. jb

1825,

krono. Erhöll jb

1877

nr 1. Tillhör Ale-Skövde

kyrka.

Gård ä. jbr frälseh. 1

mtl. 1552

upptages en kyrkoäng.

Hagen första g. jb 1602, urspr. kronotorp, senare överfört till hmn (1/4 me).

Hultet första g. jb 1602, urspr. kronotorp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). —

Gården ligger vid lövskog ("hult").

(13)

Ale hd: Ale-Skövde sn 7

Övriga namnformer I orten brukliga binamn Avsöndringar a) tastst. b) oj fastst. c) verk o. mr.

Gord 1552 kil

Gård

1693 kb G-åle 1654 ggk Gåhl Ld Gård, Lilla /å/ct gear Gård, Stora stbra 118 nr 1 Ivarslund Granhagen gr4nitqgan Mossen mås» st. Torvmossen tir(v)mesan b) Påfundet 1. a) nr 2 Alehagen åkahtgan lgf I a) H. nr 3 Grustäkten lgf j nr 1 Marielund b) Backen bålsan 1. I Intagan tglia I. Målaremaden meiskaramga 1. t Stockebergsmad stalsabeepn4 1. Hultet 1811 kb 1869 lh gstk Hult 1654 ggk bitit 1634 tl Holt 1656 ggk Holtet 1696 kb Quernedall 1603 tl Quarndal 1634 tl Qvar-nedal gstk Qvarndals-håla 1811 kb Hole b acka 1564 1634 tl 1694 kb Hollebacka 1574 tl Höllabacka 1585 tl Hålebacka 1603 tl Öfra 1860 lh lfb Ld Öfreg. bek Nedre 1893 lh Nedra 1860 lh lfb Ld [Grunret. 1564 tl Gu-nenuret. 1574 fl] Gun-neret. 1590 tl Gunnu-ret. 1603 tl Gunnort. 1619 tl

hittillsvarande namn

Kvarndalen

användes icke i dagligt tal. — Gården ligger

i en dal vid en bäck.

Hålbacka.

1550

upptages en gård, vartill snart kommit en annan (nr

2).

Går-darna få i dagligt tal sällan särskilda namn. — F. led. är ordet

håla,

med den

gamla biformen

hula. S.

led. är pl. av

backe.

Byn ligger nedanför höjder vid

Bodasjön.

Nr 1

Övre Hålbacka ä. jbr frälseh. 1 mtl, snart upptaget ss. kronoh. (preb.) mtl

(1/2 oförm.).

(14)

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1550

Hiögsiohultt 1602 Högsiöholtt 1605 -hålt 1619 1632 Högsiöhult 1611 1805 -hullt 1640 1715 Högsjöhult 1815 1877

Kalzhult 1602 1605 Kalshollt 1611 Kalss-hålt 1619 Ka1zholtt 1624 Kalfshult 1629 1805 1906 Kallfzhullt 1670 1715 Kalfz-holt 1632 Kalfhult 1815 1877

Lille 1602 1611 Lelle 1619 Lilla 1624

1877

Stora 1725 1877

Cattunge 1550 Kattunge 1584 Kattånnga 1564 Kattonnga 1566 1573 Kattonnge 1568 1573 Kattunga 1568 1877 Kattonngoo 1573 Katunnga 1605 1650 [Kätunga 1611] Katonga 1624 Katunge 1629 Gunnar 1550 1566 Gunne 1629 1690 Gunnar 1695 1877 Gunnarsg. 1906 Lars 1629 (1650) 1877 Larsg. 1906 Österg. 1602 1877 Östreg. 1611 1715 [Osterg. 1619] Östeg. 1640 Klinten 1611 1877 Klinntenn 1650 Quernetörp 1550 1576 Quernet. 1564 1584 Qwernnesletth 1566 Quarnet. 1571 1600 Quernnat. 1590 Quarnat. 1594 Qvarntorp 1685 1877

1 Högsjöhult 1

/8 sk Mg:I:okat Högsjöholt

Kalvshult

kcipat Kävsholt 1

Lilla (Kalvshult)

lla kci,sslt 1/4 fr —2 Stora (Ralvshult) störa kciglt 1/2 fr

Kattunga

katoga Gunnarsgården 1 sk —2 Larsgården 1 sk (icijgein) 3 Östergården 3/4 sk (istargen)

1 Klinten

1/4 sk kkintan

1 Kvarntorp

1 sk kvdtar (i) Kattunge 1485 dipl Kattingha 1494 dipl Cattwnga 1540 Skjb Kattwnga 1546 tl Kattungh 1546 kli Kattwnge 1547 kli Gunne 1546 kil Quernnetorp 1532 reg Quernat. 1546 tl 8 Me

hd: Ale-Skövde sn

Högsjöhult

första g. jb 1602, urspr. kronotorp, senare överfört till hmn (1/4 ma).

— Gården ligger i lövskog ("hult") vid Häggsjön, som ofta skrivits Högsjön, en namnform som inträngt även i uttalet av gårdens namn.

Kalvshult.

Omfattar 2 senare tillkomna gårdar. — Byn ligger i lövskog ("hult")

vid sjön Kalven.

Nr 1

Lilla Kalvshult

första g. jb 1602, urspr. kronotorp, senare överfört till hmn (1/4 mtl).

Nr 2

Stora Kalvshult

första g. jb 1602, kronoh. 1/2 mtl.

Kattunga.

Sedan 1550 upptagas två gårdar, vartill snart kommit ännu en gård (nr 3). Jb 1550-1825 har upptagits ett frälseh. K. Carl (i 1877 års jb inom kolumn) öde, samt 1546-1601 en kyrkoäng. Till byn har i lh stundom räknats gården Svengård. Två av gårdarna ha officiellt icke fått utbildade namn. — Nain-net är urspr. pl. av det fsv. släktnamNain-net Kattung, som med tiden liksom så

(15)

Ale hd: Ale-Skövde sn 9

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn AvsändrIngar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. fur.

Häxiöhult 1740 1744 ffi Häcksiö- 1796 lh Häggsiö- 1796 111 Kalffhult 1585 ta Kalshultt 1603 tl -holt 1634 tl Kalfsholt 1654 ggk -hult 1854 lh Kattunge 1694 kb Kattwnga 1552 kli Katt-inga 1585 tl Katunga 1690 kb [Skatunga 1654 ggk] Rustholdzg. 1703 lh Westreg. 1713 lh Wästerg. 1822 lh Grunnarsg. 1811 kb 1816 1822 lh Ld Gunnersg. lh Larssag. 1713 lh Larsg. 1811 kb Ld 1816 1894 lh Östreg. 1816 lh Skatteg. 1703 lh Öfreg. 1713 lh Klintin 1585 tl Quarnet. 1713 lh Quarnt. 1654 ggk Qwa-rent. 1767 lh b) Albäck lgf nr 3 Lunden lgf Björsmaden bjkoncita t. Maden lgf Vikamaden lgf vikamaa nr 7 Vikamaden lgf nr 1 "Prässebo stationsplan" lgf nr 1 Karlslund lgf Gunnerslid gunatsif 1.

många andra dylika kom att utmärka släktens hemort istf. släkten själv. Se Hellquist, Ortn. på -inge, s. 66.

Nr 1 Gunnarsgården ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. I jb har hittills stått namnet på en

redan i ä. jbr upptagen innehavare Gunnar (Gunne). Gården har även kallats

Västergården efter läget i byn. I dagligt tal användes icke särskilt namn (mera

officiellt säges någon gång K. Gunnar).

Nr 2 LarSgården ä. jbr skatteh. 1 mtl. Namnet efter en i jb sedan 1600-talet

upptagen innehavare Lars.

Nr 3 östergården första g. jb 1602, frälseh. 1 mtl. Motsvarar möjligen det i tidigare jbr upptagna Kvarntorp. Hade jb 1719-1825 nr 1.

Klinten första g. jb 1611, frälsetorp (1611-19 1/6 mtl), senare överfört till hmn (1/4 mil). — Gården ligger på en mindre höjd.

(16)

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. om. 1550 Kiörkebacka 1564 1690 -baka 1605 1675 Kiörck(i)öbacka 1566 1573

[Kyrcke-booda 1576 Kirckebolla 1578 Kyrckebolla 1581 Kiörkeboea 1584 Kyrkeboa 1587 1590 Kierckeboda 1594 Kierckieboa 1600] Kyr-kiebaken 1611 Biyrk(i)ebaka 1629 1632 -backa 1686 1689 Kyrkiöbaeka 1640 Kiörckio-backa 1685 Kyrck(i)eKiörckio-backa 1695 1737 Kyrkebacka 1761 Kyrkiobacka 1777 1815 Kyrkobacka 1825 1877

Larissarödtth 1564 Larisserödtt 1566 -röd 1571 1573 -red 1576 Lariseridh 1578 1581 Larissödtt 1568 Larsarödh 1584 -ridh 1590 Larssarydt 1600 -rydh 1660

Larisa-ridh 1587 Larssered 1605 1624 Larsered

1906 Larsseryd 1629 1725 Larsery 1632 1680 Larseryd 1737 1825 Larseryr 1877

Lynnbs.ken 1623 Linnebacken 1624 1640 -baken 1629 Linebaken 1632 [Linnebacken med Tollen 1660 1665] Linnebaken med Tallen 1670 Linnebacken med Tallen 1675 1877 Lindebacken med Tallen 1906

Lönnewick 1564 1590 [Löneuisk 1576 1581] Löneuick 1578 1600 Lonnewich 1584 Lunneviken 1605 1877 -wyken 1670 1688 -wykan 1640 1725 -vikan 1737 1805 Lun-niken 1611 [Lumewickan 1619] Lunde-wycken 1624 Lunevyken 1629 -wieken 1632

Lockatörp 1550 Lockat. 1581 1594 Loc-ketörp 1550 Locket. 1590 1629 Låck et. 1564 1805 Låcketörp 1576 1600 Låckatörp

1 Kyrkobacka 1

/2 sk prkabaka

Larsered

lcksara Larseryr se Larsered

1 Lindebacken med

Tallen 1/2

fr linabalsan tgan

1 Lunneviken

iefnalnka 1/2 sk 14 sk Lykkothorp 1396 Stb Lakatorp 1426 dipl Lockat. 1546 tl

Låcktorp

leatar

10 Ale hd: Ale-Skövde sn

samt därefter rjb

1685,

jb

1695,

kronoh.

1 mtl.

F. led. är ordet

kvarn, som i

dial.uttalet ännu bevarat ä-ljudet i det fsv.

kwarn. Om dial.uttalet -ter för -torp, -törp se

in!. Gården ligger vid en bäck;

Kyrkobacka

första g. jb

1564,

frälsa. 1/2 mtl. — Gården ligger vid höjder.

An-ledningen till namngivningen är obekant.

Larsered

första g. jb

1564,

skatteh. 1/2 mtl. — F. led, är den fsv. gen.

Larisa av Lans

'Lars'. Om s. led.

-red

för

-ryd (i

1877 års jb utbytt mot -ryr) 'röjning'

se inl.

Lindebacken med Tallen.

Lindebaeken

första g. jb

1623,

frälsetorp, senare

över-fört till hmn (1/4 mtl, fr. o.

ra. 1635 1/2

mtl). Från

1665

med

Tallen.

Namnet

(17)

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. Kyrckiebacka 1564 tl Kyrcke- 1634 tl Kyrke-1703 1890 lh lfb gstk Ld Kyrkebacken 1711

ggk

Kyrkiobacka 1740 lh Kyrko- 1811 kb Larisserydh 1564 tl Larsary 1603 1634 tl -red 1656 ggk Larsery 1713 lh -red 1740 1861 lh -röd 1811 kb -ryd 1861 111 gstk Ld Lasse-ryr lfb Lindebackin1585 1634 tl Linnebacka 1603 tl 1694 kb Linnebacken med Tallen 1655 fl Lin-debacken m. T. 1713 lh Linnbacken m. T. 1869 lh Linnebacken 1898 lh Lönnevichan 1585 tl Löneuicken 1590 tl Lun-nevikan 1619 fl -wyka 1696 lh -vik gstk gikri Lunewyken 1654 ggk [Liunewiken 1645 fil Lundwyk 1713 lh Locket. 1564 tl 1690 kb 1711 ggk 1713 lh Lå-ket. 1798 lh Låkt. 1690 b) Mossen

mils»

t. a) L. nr 2 Dammen

~an

Ale hd: Ale-Skövde sn 11

Lindebaeken

ges åt 3/8 natt

Tallen

åt 1/8 mil. Den förra hemmansdelen ligger vid en höjd, beväxt med lövskog, den senare vid kärrmark. Namnet

Tallen

är, ss. namnets akeentuering visar, best. form av vgt.dial.

talle

(för

tadle

av sv. dial.

tad,

fno.

ta ö

'gödsel') 'smutslager'.

Lttnneviken

första g. jb 1 5 64, kronoh. 1/2 mtl. — F. led. är ett

lönne

(vgt.dial.

lunne),

även

löne

(se

Lönekulla i

Björketorps sn, Bollebygds hd) 'lönnskog'. Gården ligger i lövskog vid en vik av Yanderydvattnet.

Låcktorp.

1550 upptagas två gårdar, vartill snart kommit ännu en gård (nr 2).

(18)

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550

1576 Låckat. 1578 Låcktorp 1581 1877 [Lackatt. 1584 Lacket. 1584] Luckat. 1584 Lokat. 1587 Lukat. 1587 [Lockat. 1594] Låket. 1605 1688 Låkt. 1632 1670 Låeket. 1650 Låcketorpet 1815

Skatteg. 1695 1877 Skateg. 1825 Västerg. 1906

Mällumg. 1695 1715 Mellumg. 1725 Mil-lullig. 1737 Millomg. 1761 1825 Mellomg. 1877 Mellang. 1906

Östreg. 1695 1715 Österg. 1725 1877

Miossundhet 1602 Miö sundet 1605 1777 Mjösundet 1805 1877 Miösundh 1611 1685 Miössundet 1670

Lille 1619 Lylla 1624 Lilla 1629 1877

Stora 1725 1877

Nygårdtt 1564 1566 Nygård 1568 1650 -gardh 1640 Nygård 1906 Nygården 1660 1687 Nygården Börje 1700 1737 Ny-gården Börje 1761 1877

Nessett 1564 1605 Nässit 1566 1689 Nässid 1571 Nessitt 1576 Nesett 1578 1590 Näset 1581 1877 [Nassitt 1584] Nässet 1624 1725 Nääs 1640

Låcktorp

(forts.)

Västergården 1

sk (viestargq4)

2

Mellangården 1/2

fr (ineebmg4g)

3

Östergården

(Astarge) 1 sk Skattegården se Västergården

Mjösundet

mj4sunt

—1 Lilla (Mjösundet)

1

/8

5k —2

Stora (Mjösundet)

114 sk

1 Nygård

3/4 sk ng gysa• Locket. 1547 kli Nygård 1547 kli

1 Näset

nost

1 kr Nessit 1546 tl Näss 1546 kli 12

Ale hd: Ale-Skövde sn

haft två olika namn med alldeles motsatt betydelse (jfr lat. Maleventum och

Bene-ventum såsom namn på en och samma ort). F. led är i det ena, det berömmande,

fsv gen. sg. av lycka (med bif. lukka); i det senare, klandrande, som avgått med segern, är den däremot best. form ntr. sg. av fsv. lak 'dålig' (ännu bevarat i e-lak), no. låk. S. led. är torp, fsv. även törp. Om dial.uttalet -ter för -torp, -törp se inl.

Nr 1

Västergården

ä. jbr skatteh. 1 mtl. Jbs hittillsvarande namn Skattegården användes icke.

Nr 2

Mellangården

första g. jb 1564, frälseh. 1/2 mtl.

(19)

Ale hd: Ale-Skövde sn

13

Övriga namnformer I orten brukliga binamn AvsöndrIngar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o.

kb 1744 lh Låkat. 1654 1656 ggk [Lakt. 1744 111] Lockt. 1767 lh lfb gstk glku bok Ld

Wästreg. 1740 1744 b) Svedjan

sqa

lh Wästerg. 1767 1815 lh 1811 kb Westerg. 1843 lh Ld Wästra 1767 lh Westra 1849 lh Millomg. bok Mil-lang. 1811 kb

Miösund 1603 tl 1711 ggk 1713 lh Mjösund 1811 lh gstk glku Ld

Huken 1713 lh Huken

Inikan

Nygord 1552 kil Ny- a) nr 1 Hemmet lgf gård 1603 tl 1656 ggk

1811 kb 1824 lh gstk ek Ld Nigård 1585 tl Nygården 1713 1892 lh Nygård, Börje bok

Näsit 1634 tl 1694 kb

Mjösundet.

Omfattar två senare tillkomna gårdar. — F. led, är fsv.

miö

'smal, trång'. Gården ligger vid ett sund i Vanderydvattnet.

Nr 1 Lilla Mjösundet

första g. jb 1619, kronoh. 1/8 mtl. Kallas i dagligt

tal

Huken.

Nr 2

Stora Mjösundet första g. jb 1602, kronotorp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). Kallas i dagligt tal endast

Mjösundet.

Nygård

första g. jb 1564, kyrkoh. 1 mtl. I jb har hittills kvarstått namnet på en innehavare

Börje.

Näset

första g. jb 1564, kronoh. (preb.) 1 mtl. Kronodomän. 1546 upptages en kyrkoäng. — Gården ligger mellan två åar.

(20)

14 Ale hd: Ale-Skövde sn

Nuvarande namn och mantal Naninformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550

1

Prässebo

1/2 sk Prestboda 1540 Presbo 1550 Prestbo 1564 1624 Presth-

preesabo

Skjb Presbodha 1546 boa 1566 Prestebo 1576 1594 Prestaboo

priesbo

tl Prästbo 1546 kl! 1587 Pressbo 1605 1632 Präss- 1640 [Brass- Prässbo Prestbo 1547 kil 1611] Pressebo 1650 1877 Prässebo 1660

Presbo 1549 kil 1825 Präsebo 1695 1725

1 Prässebokärr

1

/4 sk [Pärssboker 1602] Pressbokier 1605 1632

Prestebokär 1611 Prestbokier 1624 Pres-bokier 1629 Prässbookiärr 1640 Preseboo-kierr 1650 PrässeboPreseboo-kierr 1660 1815 Pressebokierr 1675 1686 Pressebokärr 1825 1877 Prästebokierr 1688 1715 -kier 1690 Präsebokierr 1725 Qvarndalen Se Hålan Qvarntorp se Kvarntorp

1 Roten Vs

sk Rotan 1602 1877 Rottan 1605 1629 Roo-

ro'ia

ten 1675 Roten 1906

1 Rtnnpetorp 1/4

sk Romppan 1611 Rompen 1619

[Rumt. 1623 Runst. 1624] Rumpetorp 1629 1680 1906 Rompetorp 1632 1877 [Skompet. 1650]

1 Rödjan

1

/2 sk

Rödian 1564 1737 Rödjan 1761 1877

rifia Rödann 1568 1573 Rodian 1578 1619 [Ra-

diann 1581] Rödienn 1600 Rygian 1624

1 Rörkärr

1/4 sk Rörkier 1564 1690 Rörkia 1573 [Biör-

rhj§cer

kier 1584 -kar 1594 Byrkekier 1587 Biör- nekier 1590] Rörkär 1611 -keer 1650 -kiärr 1640 1715 Rörkierr 1660 1815 Rörkärr 1825 1877

Prässebo

ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. — F. led. är den fsv. gen. präst(a)- av präst, vars

t utträngts mellan s och b (jfr Noreen, Aschw. gr. §

323, 1)

i den kortare

for-men Prästboda, som sålunda blev Prässbo(da), under det att den längre forfor-men

Prästaboda gav upphov åt Prästebo(da). Det nu jämte Prässbo förekommande

uttalet Prässebo torde ha lånat sitt -e- från detta Prästebo. Om -bo för -boda

(pl. av bod) se ml.

Prässebokärr

första g. jb

1602,

urspr. kronotorp, senare överfört till hmn (1/4

mtl). Kallas i dagligt tal Kärret. — Ligger i närheten av gården Prässebo vid

ett kärr.

Roten

första g. jb

1602,

urspr. kronotorp, snart överfört till hmn (1/4 mtl). —

Anledningen till namnet är obekant.

(21)

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastst. b) e) fastst. c) verk o. Mr. Presbo 1552 kl! 1585 ti Prestbo 1856 lh Präst-bal 1703 lh Pressbo 1830 lh Präss- 1713 lh 1694 kb Präs-sebo lfb Ld Pressbokiärr 1713 lh Prässbokiärr 1713 lh -kier 1645 tl Prestbokj err 1830 lh Prässebokärr if b Kiärit 1628 tl Kerrit 1634 tl Kierra 1695 kb Kierret 1696 kb Kärret 1811 kb (på) Roten 1619 tl 1796 lh Rota 1694 kb Rumpan 1585 1634 tl 1713 lh Rumpa 1603 tl Rumpet. 1811 kb 1890 Ih Rumpetorpet lh Rydian 1564 1603 tl Ryddiann 1574 tl Röian 1619 1634 tl [Rioden 1645 Röja 1694 kb Rödia 1703 1713 lh Rödja lh Ryan 1711 ggk Rörker 1634 tl Rö-kiärr 1713 1744 lh b) Ängen Igf a) nr 4 Alelyekan

akaloka

lgf nr 2, 5 Johansberg lgf nr 4 "Norra småskolhustomten" lgf nr 2 "Prässebo stationsplan" lgf nr 3 "Skövde skolhusplan" lgf b) Olofsberg Änghagen

eeghaganl.

Kärret

;rat

Rumpan

rimpa

Ale hd: Ale-Skövde sn

15

Rumpetorp

första

g.

jb 1 6 1 1, frälsetorp (1611-19 1/6 mtl), senare överfört till hmn (1/4 mtl). Kallas i dagligt tal

Rumpan.

Detta namn, som är det äldsta å går-den, är best. form av ordet

rumpa (i

dial.

rompa), i

bet. 'långsträckt svansformigt jordstycke'.

Rödjan

första g. jb 1564, kronoh. 1/2 mtl. — Namnet är best. form av fsv.

rydhia

Rörkärr.

Jb 1 5 64-1 601 upptages

Rörkier

(felaktigt

Biörkidr)

ss. kronoh. 1/2 mtl; från 1602 kronotorp, senare överfört till hmn (1/4 mtl, 1/4 oförm.). — F. led. är ordet

rör,

men ovisst om i bet. 'vassrör' eller 'stenrör'.

(22)

16 Ale hd: Ale-Skövde sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550

Sandetorp se Sanktetorp

1 Sanktetorp 1/8

sk Simontorp simanterp Symonatorp 1540 Skjb Simanat. 1546 tl

Skattegården 1/2

sk —2

Västergården 3/4

sk

1 Skaven

Mya 1 sk Skaghen14011485 dipl Skaffwen 1546 tl

Skiltorp

fe'td). 1 sk Skelat. 1546 tl Skylet. 1548 kil Skylest. 1549 kil San(n)test. 1602 1629 [Samset. 1611 Sannstesst. 1619] Sanktest. 1632 [Samh-te t. 1640 1690 Samht. 1660 Sanethet. 1650 Sanehtet. 1670 Samhtetorpit 1695] Sanch-tet. 1700 1715 San(c)kSanch-tet. 1725 1777 Sankte-torp 1906 Sanctet. 1805 1825 Santet. 1761 [Sandetorp 1877]

Sim(m)ontörp 1550 1605 Simontorp 1584

1877 Simmont. 1650 1700 Simonet. 1564 1594 Sim(m)onetörp 1550 1587 Simmonet. 1590 Simonnet. 1564 1590 [Synnont. 1584] Simonest. 1587 Symontörp 1600 Symont. 1624 Simunt. 1605 1619 [Sinnumt. 1605 Sinnunt. 1611 Siunnet. 1611] Siment. 1632 1695 Simment. 1640 1695 Simonst. 1805 Simmonst. 1815 1825 Skatteg. 1695 1877 Wästreg. 1695 1715 Wästre 1700 W ä s - terg. 1725 1825 Westerg. 1877 Skafven 1550 1686 1906 [Skofvan 1576 1825 Skoffuen 1578 1594 Sköffuenn 1581 Schounen 15841 Skafua 1605 1619 Sk af - van 1611 1877

Skiletörp 1550 Skiellet. 1564 1573 Skil-let. 1566 Skielliet. 1571 Sk(i)elietörp 1576 1600 Skeliet. 1584 1594 Skiliet 1587 Skiltorp 1605 1777 1906 [Silt. 16111 Skilltorp 1624 1877 Skielt. 1632 Skiellt. 1700

Sanktetorp första g. jb

1602, kronoh. 1/4 mtl. --

Hette från början

San(k)tetorp

(varav

Sandetorp

i jb

1877 är

en missuppfattning). Kallas i dagligt tal

Sante-håla. —

F. led. är namnet

Sankte (yngre Sante;

jfr familjenamnet

Santesson), som är

latinsk översättning av det svenska

Helge (se

Arkiv X, 181). Gården

ligger lågt.

Simontorp. Sedan

1550

upptagas två gårdar, som i dagligt tal icke erhålla

sär-skilda namn. Till byn har i lh räknats även Båtegård. — F. led, är fsv. gen.

Simona(r) av Simon.

Nr 1

Skattegården ä. jbr skatteh. 1/2 mtl. Har även kallats

Östergården

(jfr

följande).

(23)

Övriga namntormer 1 orten bruklige binamn Avsöndringer a) testet. b) ej fastat. c) verk c. Mr. Sanctet. 1619 tl 1902 taxi. lfb Zancktet. 1634 tl Sanktet. 1881 lh kb bok gstk Ld Santet. 1628 tl 1713 1881 lh Sandet. 1796 lh Sande-torp el. håla 1811 kb

Simontörp 1619 tl Simonetor 1564 tl Si-ment. 1585 bl Simmant. 1628 tl Siment. 1816 lh Simment. 1765 lh Sim-mot. 1654 ggk 1713 lh Simet. 1711 ggk 1713 lh Simonst. Ld Östreg. 1713 1816 lh Österg. 1765 1885 lh Öster el. Skatteg. 1811 Skatteg. el. Österg. lfb

Westreg. 1713 1816 ffi Wästra 1824 lh Schaffin 1585 tl Skaf-wa 1695 kb Sk(i)elt. 1585 1634 bl Skylt. 1603 tl 1655 tl Slitit. 1711 ggk Skält. 1713 lh Skylt. 1811 kb Santehåla santahir?ra

a) Alemaden lgf (se nr 2 och Balltorp nr 3) Sveabäcka saabceka lgf

Sveabäcka lgf (se nr 2)

Alemaden (se nr 1 och Balltorp nr 3) Sveabäcka (se nr 1)

nr 2 Sveabäcken lgf Slätterna &tara 1. nr 2 Fridhem fridhem lgf nr 1 Stommen lgf

Skogen act/gan (Fjärbohult)

Ale hd: Ale-Skövde sn

17

Nr 2

Västergården

ä. jbr frälseh.

1

mtl, tidigt upptaget ss. kronoh. (preb.) 1 mtl — Namnet efter läget i byn.

Skaven

ä. jbr frälseh. 1 mtl. — Namnet är best. pl. av det från pr. och no. dial. kända ordet skag 'bart och öppet eller framskjutande ställe'. Overgången från fsv. Skaghen till nysv. Skaven är att jämföra med Avestad av fsv. Aghastad,

Båven av fsv. Baghen

o. d.

(se Noreen, Aschw. gr. § 279, 1). Gärden ligger vid kanten av en höjd.

Skiltorp

ä. jbr frälseh. 1 mtl, tidigt upptaget ss. kronoh. (preb.) 1 mtl. — F. led. är gen. pl. av fsv. skil (yngre skel) med biformen sk(i)äl (ännu kvar i vägskäl) 'gränsskillnad'. Troligen syftas på gårdens läge vid gränsen av en stor oländig terräng. Om dial.uttalet -ter för -torp, -törp se inl.

(24)

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550 Skiödwe 1550 1573 Sködwe 1576 1600 [Sköwiödtt 15641 Sk(i)ödwedtt 1564 1566 Skiodue 1566 1571 Skiödued 1571 1573 Sködued 1576 1594 Skedue 1581 Sk ö f de 1584 1877 Skiöf de 1611 1805 Skoduidh 1590 Sködueda 1600 Skefuedh 1600 Sköfd 1611 Skioffde 1629 Stomen 1550 Stom 1877 Prästgården 1906

Starch-6 1550 Sterkier 1564 1590 -ker 1576 1640 Stereker 1581 Starkier 1584 Stärker 1594 -kier 1605 1689 Sterkär 1611 -keerr 1650 -kierr 1660 1715 Stärckierr 1665 1731 Sterckiärr 1700 Stärkekierr 1761

Skövde

fifycla Sködve 1401 Stu Sköfde sokn 1444 ndipl Sködwy 1480 dipl Sködwi 1483 dipl Sködhui sokn 1491 dipl Skiödeue-sogen 1485 dipl Skädwe socken 1494 dipl [Sködbek 1532 red Sködwel540reg 1540 Skjb 1547 kil Sködwis k. 1540 Skjb Sködwy s.1541 reg Skiöfdhe 1546 tl Seködwed 1546 kil Skiödue 1548 kil Skiöffde 1549 kil Stomnen1540Skjb Stompn(en) 1548 kil Stommen 1548 1549 kil Starker 1444 ndipl

—1 Prästgården 1

kr preestgeg —2 en äng och en åker sk Ston.' so, Prästgården Småtten el. Viken

so Viken

Starrkärr

y. sta)yer ä. skeka Stärke 18

Ale hd: Ale-Skövde sn

Skövde ä. jbr upptages en gård samt en äng och en åker. — F. led. fsv.

Sködh-är av

omtvistat ursprung och bet., i det man dels sammanställt det med det

got.

skadus

'skugga (se Wadstein, Sv. Landsm. XIII, 5, s. 7), som troligen

in-går i fno.

Skaövin, Skoövin

(fsv.

Skadhin, Skädhen)

'skuggig betesmark', dels med

det mytologiska namnet

Skade

(se bl. a. Schiick, Nord. litt. o. rel. hist. II,

227),

som kanske ingår i namnet

Skandinavien

av äldre

Seadin-avia

'Skades ö el. strand',

dels ock med isl. skeii5 'kapplöpningsbana' (se Arnesen, Zeitschr. f. vgl. Sprf.

XXII, 92); allesammans förklaringar, som från formens sida låta försvara

sig. S. led. är det fsv.

vi, vä

'helig plats'. Namnet har således rimligtvis

be-tytt antingen 'den skuggiga helgedomen' eller snarare 'Skades tempel', eller ock

möjligen 'templet vid kapplöpningsbanan'. Ändringen av

dhv

till

vd

synes ha

inträtt på 1400-talet och träffas även i två andra likalydande ortnamn i Vgtl.

med samma ursprung (det ena i Kullings hd, det andra stadsnamnet); så i mot-

(25)

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avi:lindringar a) fastst. b) el fastst. c) verk o. mr. Skiödue 1603 tl Skiöde 1574 tl Skioffde.1585 tl Siöfde 1645 tl 1654 1656 ggk 1693 kb Ale Sköfde gstk

Stommen Ld b) Gärdsjöhed ggifohd

Skrapen skrcipa (se Vallby nr 3) Starkier 1564 1603 tl -ker 1694 kb Starke 1694 kb 1713 lh Stär-kekärr 1811 kb -kjerr 1816 lh Stärrkärr 1811

Ale hd: Ale-Skövde sn 19

sats till Skadevi (fsv. Skadhvi) i Uppland och Sked(e)vi (fsv. Skädhvi) -i Öster-götl., Dalarna, Västmanl. och Södermani. samt Skäve (fsv. Skädhvi) i Uppland Närke m. m.; jfr ock no. dial. vovde för vodve 'muskel'. — Nordöst om kyrkan finnes en hällkista.

Nr 1

Prästgården

ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. Var 1540 stom till Gamla Lödöse präst-gård. Kyrkoherdeboställe. Jbs hittillsvarande namn 8. Stom användes icke.

Nr 2 en äng och en åker. 1 ä. jbr upptages dels en äng, dels en åker, kyrko (1546 i Sködwess giärde, 1548-49 under Stommen). Kallas jämte Vallby nr 3

en äng Skräpen (se denna). Hade före 1877 nr 1.

Starrkärr.

1550 upptages en gård, vartill snart kommit en annan (nr 2). Går-darna få i dagligt tal icke särskilda namn. — F. led. är urspr. ordet starr, s. led.

(26)

20

Ale hd: Ale-Skövde sil

Nuvarande namn och mantal I Namnformer före 1550 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1550

Sweniekagordhn 1546 tl

Starrkärr

(forts.)

—1 Södra (Starrkärr)

1

/2

sk —2

Norra (Starrkärr)

1

/2

sk Stockholm se Stockkult

1 Stockhult 1

/4 sk steaso/t Stockholt

1 Stubbetorp 1

/4 sk ståliatar

Svengård 1

/2 sk sveenget?t• Svennegården se Svengård

Stärkiärr 1777 Sterrkierr 1805 1815 Sterr-kärr 1825 1877

Starrkärr

1906

Södre 1695 1877 Södra 1906

Nohl 1695 1700 Nohlg. 1715 Norre 1725 1877 Norra 1906 Stockholm 1602 1877 Stochol(1)m 1611 1629 Ståekhol(1)m 1619 1715 Ståkholm 1632 Ståekholm 1650 Ståcholm 1660 Stockhult 1906 Stubbetorp 1611 1700 1906 Stubbat. 1624 Stubet. 1629 Stobbetorp 1632 1877 Stobet. 1650 Suenickeboll 1550 Swennickegårenn 1564 -gårdinn 1566 -gårinn 1568 1573 Suenicke-gårinn 1571 -gård 1584 Suenikegårdan 1605 Suennskegårdinn 1576 Suenskegården 1587 1611 Suenskagardenn 1578 -gårdenn 1581 Suenskgårdenn 1590 Suenekegårdh 1600 Swennekegården 1619 Svenkigården 1629 Suengård 1632 Svengård 1906 Swenegår-den 1640 1695 SvennegårSwenegår-den 1650 1877 Swännegården 1685 Svennegård 1725

1 Tranhalsen

kr Tranhalsen 1825 1877 trånhalsan

1 Törstorp

thstar 1/4 fr Törrest. 1602 Törstorp 1605 1815 1906 Törestörp 1619 T ö r e s t o rp 1624 1877 Törrst. 1629 Tyrest. 1650 1665 [Torest. 1690]

Nr 1

Södra Starrkärr

ä. j,br frälseh. 1/2 mtl. — Ligger söder om nr 2.

Nr 2

Norra Starrkärr

första g. jb 1564, frälseh. 1/2 mtl. Jfr nr 1.

Stockhult

första g. jb 1602, urspr. kronotorp, senare överfört till hmn (1/4 mtl).

— Gården har sedan gammalt haft såväl namnet

Stockholm

som

Stockhult,

vilket

sistnämnda är det enda som nu användes i tal. F. led. är ordet

stock,

s. led. (dels

holm

i bet. 'upphöjning över sankmark', dels)

hult

(i dial.

holt).

Gården ligger i

lövskog ("hult") nära mossmark.

Stubbetorp

första g. jb 1611, frälsetorp (1611-19 1/6 mtl), senare överfört till hmn

(1/4 nid). — F. led. är det gamla mansn.

Stubbe (Stobbe).

Om dial.uttalet

-ter

för

-torp, -törp

se inl.

Svengård ä.

jbr frälseh. 1 mtl. Har i lh stundom räknats till Kattunga by. —

(27)

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsänd ringar a) fastst. b) ej fastst c) verk o.

kb Stärke 1816 1829 lh Starrkärr 1869 1892 lh Ld Sterrkärr el. Stärke if b Södra 1829 1892 lh bek Ld Norra 1816 1892 lh bek Ld Stockholm 1574 tl -hålm 1603 tl Stockhom 1634 tl Stockhult 1695 kb 1713 1869 lh Stubet. 1585 tl Stub-bet. 1811 kb 1869 lh lfb gstk bek Ld Stubbe-torpet 1713 lh Suenickagården 1564 tl Suenckagård 1585 tl Sueningagården 1590 tl Suenekagården 1603 tl Sueneckegarden 1634 tl Swengården 1713 1822 lh -gård 1811 kb Svenne-gård gstk SvänneSvenne-gården 1693 kb Suends- 1703 lh Swena- 1713 lh

b) Knallen

kncifan

(Sjöbo) 1.

b) Lundarsmaden

Rozaptqa

a) nr 1 "Svengårds soldatstom" S. nr 6 Vikamadeg

vikamaa

lgf nr 1 Ängen S. nr 5 Ängen

ch?ct

lgf

Åk

hd: Ale-Skövde sn 21 Tyrret. 1585 tl Tö-rist. 1590 1603 tl [To-rist. 1619 tu]

Swcenke

(även

Swenik,

yngre

Swenig).

Senare utbyttes detta stundom mot något av namnen

Svenske

el.

Svening

samt ersattes slutligen helt och hållet av

Sven.

Tranhalsen

första g. jb 1825, kronotorp: Erhöll jb 1877 nr 1. Tillhör Ale-Skövde kyrka. — Namnet är förmodligen givet i anledning av gårdens läge i en långsträckt dalgång.

Törstorp

första g. jb 1602 (tidigare i t1), urspr. kronotorp, senare överfört till hmn (1/4 mil). — F. led. är gen. av det i äldre nysv. vanliga mansn.

Töres,

som väl utgår från det fsv.

Thyrgils

(biform till

Thorgils)

av äldre

Thyrgisl.

Vid tilläggandet av gen. ändelsen

-s

utträngdes

1

mellan de båda s-ljuden. Det så-lunda uppkomna

Thyrgiss

utvecklade sig till

Töries

på samma sätt som

Thyrgils

till

Töriels

(se Noreen, Aschw. gr. § 278 a. 1). Om dial.uttalet

-ter

för

-torp,

-törp

se inl.

(28)

22

Ale hd: Ale-Skövde sn

I

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. tr. o. rn. 1550

Valby 1550 1737 Wallby 1611 1725 Wallby 1761 1877 Wällby 1695 1700 Östre 1695 1877 Östra 1906 Wästreg. 1695 1715 Wästerg. 1725 1825 Westerg. 1877 Västra 1906 Vallbyängen

1906

[Lillilleuantzholla 1602] Lilleuannsholla 1605 [Lille Wansholta 1611] Lille Wattns-holla 1619 Lilla Wattnsshulla 1624 Vatns-holan 1629 Lille Vatenshåla 1632 Lille Vattnnshulla 1640 Lilla Vatennshula 1650 Lilla Vatushulan 1660 1695 Lilla Vattus-1665 1715 Vatus- 1686 1689 Vatens- 1690 Vattu- 1725 1777 Vattenhulan 1805 1877 Vattenhålan 1906

Smotten 1604 1624 Smutten 1611 [Snu-tenn 1619] Smotten el. Wyken (Wi-) 1629 1825 Smotten el. Wyeken 1632 Smoten el. Wykan 1640 1688 Smottan el. Wykan 1660 Smotten el. Wykan (Wi-) 1665 1777 Smoten el. Wyken 1670 Småtten el. Wiken 1877 Viken 1906

Vallby

välby

1 Östra (Vallby) 1

sk valby ksfra —2

Västra (Vallby) 1

sk valby vcbstra —3 en äng fr —4 Vailbyänge11 en äng välbycega sk

1 Vattenhälan 1

/8 fr vätanluka

1 Viken

1/8 sk vika ? Walby 1526 1541 reg Walby 1546 tl wtaby gierd e 1547 kli Försvunnet: Rensvist Renswist 1409 dipl

Vallby.

1550 upptages en gård, vartill snart kommit en annan (nr 2) och en äng (nr 4) samt i senare tid en äng (nr 3). — F. led, är ordet vall i bet. 'grässlätt'.

Nr 1

östra Vallby ä.

jbr skatteh. 1 mtl.

Nr 2

Västra Vallby

första g. jb 1564, kronoh. (preb.) 1 mtl.

Nr 3 en äng första g. jb 1564, kyrkoäng, t. o. m. jb 1721 i S:t Peders sn. Ingår i Skrapen (se Skövde nr 2).

(29)

Ale hd: Ale-Skövde sn

23

Övriga namnformer I orten bruklige binamn Avsåndrin ge r a) fastat. b) ej fastst. c) verk o. mr.

Wallby 1740 111 Östra 1744 1856 lh lfb bok Österg. Ld Wästre 1796 lh Wäs-tra 1824 1856 lh VesWäs-tra lfb bok Skrapängen lfb Kyrkängen lfb Lilleuatzhula 1655 tl Lillewannshula 1713 lh Hulan 1713 Vattuhulan 1869 lh -hålan 1892 lh Vattenhålan 1811 kb Skrapen

skr4pa

(se Skövde nr 2) a) nr 1 Idavallen lgf Smoten 1645 tl Smot-ten el. Wiken 1869 lh Ld Smotten el. Wyka 1655 tl Smutten el. Vi-ken 1811 kb Wykan 1654 1711 ggk Wyken 1713 lh Viken 1851 1892 lh

Vattenhålan

första g. jb

1602,

kronoh. (torp) 1/4 mtl. Hette urspr.

Lillevattens-håla (-hula) efter belägenheten vid sjön Lillevattnet (nu Lillesjön, se naturnamnen).

Viken

första g. jb 1604, kronotorp (gräsgäld), 1/4 mtl, tidigt upptaget ss. 1/8 mtl

(1/8 oförm.). Namnet Småtten (i jb 1877 för äldre

Smotten, Smutten) användes

icke. Detta namn är best. form av det fnord. smott, smutt (jfr isl. i-smal

'smyg-vrå'). Gården ligger vid en vik av Vanderydvattnet.

(30)

Alsboda 1550 Alsbo 1564 1632 1906

Alssboa 1600 Alffzboo 1573 Adelsbo 1640 1877 Adellsboo 1650 1715

Boditt 1550 Bod 1564 1590 Bott 1568 1624 Both 1632 1715 Bolth 1576 1578 Boet 1581 1877 Bodhett 1587

Brådalen 1685

1877

Brötthesletth 1564 Brötthesslätt 1566 Bråtteslätt 1568 1715 -slett 1576 1600 Brutteslett 1578 [Brettaslett 1581] Brutt-släth 1584 [Brirslet 1587 Breteslett 1590 Bratesletten 1594] Brotteslett 1605 Bråt-slet 1611 -Bråt-slett 1624 -slät 1632 1670

Brå-teslett

1619 Bråteslätt 1629 1690 -slät 1640 Bråttslätt 1680 Bråtaslätt 1725 1877 -slett 1761

Bålienn 1564 Bollienn 15661573 Bol-gen 1568 1632 Bålian 1576 1725 BollBol-genn 1584 Bålgen 1587 [Bolgum 1590] Bålgan 1605 1624 Bolgan 1640 Bolian 1650 1670 Bollian 1665 Böllian 1675 Bållian 1680 1737 Bålljan 1685 1877 Boljan 1761 Boll-jan 1805 Båljen

1906

Adelsbo Se Alsbo

Alsbo

tAsbo 1/4 sk Alzbodha 1546 tl

i Boet

1 sk bot Bot 1

Brådalen 1/8

braseign

1 Bråtaslätt 1

/2 fr

bra' ,.slcet Bråtslätt

1 Båljen

bki?ri a 1 sk (i)Bolghinne1426 dipl Bollig 1545 reg Bolien 1546 tl

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550

24

Ale hd: Hålanda sn

Hålanda

h ,ana

Hållande

Socknen, som nämnes

1426,

har från början varit annex till Skepplanda,

men är sedan

1863

annex till Ale-Skövde.

Sockennamnet är givet efter gården

Hålanda

(nu Stommen). F. led. är —

trots äldsta citatet som snarast tyder på adj.

ha

'hög' — ordet

hål

(fsv. även

hut),

syftande liksom namnet på den bredvid liggande

Hålsjön

(se naturnamnen) på

Alsbo ä. jbr kronoh. 1 mtl. — F. led, är väl gen. av namnet

Alf.

S. led, är

urspr. pl. av

bod

i dess urspr. bet. 'tillfällig bostad' (se vidare ml.).

Boet

å'. jbr skatteh. 1 mtl. — Namnet är best. form av ordet

bo.

Brådalen första g. rjb 1685, jb 1691, frälseh. 1/8 mtl. — F. led. är ordet

bråd

i

bet. 'brant' (jfr

brå

i dial.formen

bråbrant

'bråddjup'). Gården ligger vid kanten

(31)

Ale hd: Hålanda sn

25

traktens i förhållande till de omgivande höjderna insjunkna läge. S. led. är urspr.

pl. av

land

i bet. 'terräng'.

Fynd från stå. ha blivit gjorda inom socknen.

Namnformer före 1550: Haa1anda sokn 1426 dipl Hollandha sokn s. h. 1400t. jb [Herlanda k. 1528 reg Herlande s. 1532 regi Hålanda 1540 Skjb [Helerne s. 1545 regi Hollana 1546 tl Hålande s. 1546 kil Hollande s. 1548 kil Hollanda 1548 kll.

Jordeboksformer fr. o. m. 1550: Hollanda 1550 1624 Hål anda 1564 1877 Holanna 1566 1573 Hwllanna 1566 Hållan(n)a 1573 1590 Hålanne 1576 Hålanna 1578 Hollanna 1578 1581 Hålannde 1594 Hallanna 1600

Hulannda

1611 Hållanda 1611 Hollande 1629.

Övriga namnformer: blanda 1564 1578 tl [Hallarna s. 1591 Vft] Holande 1628 tl Halande 1634 tl Hulanda 1654 1711 ggk Hullanda 1688 kb [Huilana 1711 ggk].

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsändringar 20 fastat. b) ej testet. c) verk o.

Alsbo 1711 ggk Alfs-bo 1594 tl AdelsAlfs-bo 1628 tl -bod 1656 ggk Bordt 1564 tl Bott 1656 ggk Boith 1574 tl Bodet 1634 tl Brådahlen 1665 tl Bråddalen 1695 lh Brotteslett 1574 tl Brådslätt 1594 tl Brå-teslät 1654 ggk 1693 kb 1695 lh Broteslät 1693 kb -slätt 1693 kb [Brat-teslätt 1695 lh] b) Intakan lgf b) Madtorpen mittorpa 2 t.

Bollienn 1585 tl Bo- b) Långehage lav/tåga t.

lian 1564 tl Bolyann Västerhagen viesterhqgan 1. 1603 tl Boljan 1628 tl lfb gstk Ld Bolgian 1687 lh Bolja 1693 kb Böl-jan 1750 1850 lh 1811 kb Bölja 1790 lh Bölljan 1874 lh Båljan bek

Bråtaslätt

första g. jb 1564, frälseh. 112 mtl. — F. led, är ordet

bråte

(fsv. även

bruti)

'fälld skog'. Gården ligger vid en slätt.

Båljen

första g. jb

1564,

skatteh.

1 mtl.

Namnet är best. form av ett i fno.

anträffat ord

bolg,

varom se

Båljan i

Ale-Skövde sn.

(32)

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1550

Drotningeg(i)erde (-0-) 1550 1650 Dråthninngagierdhe 1564 Dråttninngagier-dhe 1566 1568 DråninngegierDråttninngagier-dhe 1571 Dråttningegierde 1573 1700 Drottninge-g(i)erde 1576 1695 -gärde 1624 Dröninge-gerde 1578 Dronningierdhe 1581 Dröttnn-gegerde 1584 Dröttnigagerde 1587 D ro tt-ningegffierdet 1590 1815 [-gardet 1825] Drottningegärdet 1906 Drottning(i)erde 1594 1665 -gierd 1600 Drotningegerda 1632 -gierdet 1685 Drottnungagierdhe 1685 Drottningagierde 1689 Drottningierdet 1761 Drottninggärdet 1877

Drenngedalinn 1573 Dre nge dalen 1576 1737 -dallen 1624 Drängedallen 1584 D r än-gedalen 1619 1877 Drengiadalen 1587 [Dinngedall 1690] Drengdalen 1611

Eket 1825 1877

Ffalen 1568 1600 Falan 1550 1877 [Ffallinndtt 1566 Alarm 1571 1619] Fal-lan 1573 1629 [FålFal-lan 1578 Sehålenn 1581 Föllam 1584 Fohlan 1640] Fahla 1665 1675 Fössetörp 1550 Föstorp 1564 1877 Föstörp 1576 [Frost. 1584 Fröst. 1587 Fåst. 1600 Fost. 1605] Getås 1550 1877 -ftss 1611 1632 G(i)ettås 1564 1568 Gittåssa 1566 -åss 1624 Gidås 1571 1584 Gieddås 1576 [Godhåss 1587] Gedåss 1590 1629 -ås 1594 1619 Gietåhs s 1650 1690 -ås 1660 1815 Granndall 1564 1571 Grandall 1576 1600 Granndallin 1566 1573 -dalinn 1568 Gran-dallen 1584 1632 Grandalen 1587 1877 Granndalenn 1605 1650 1 Dräugedale0 1/4 sk (1).k2,d (lan

1 Eket

56 sk .kat Elghult se Älghult

1 Falan 1

/4 sk gav

1 Föstorp

1 sk fhstar

1 Getås 1

/2 fr Å tas

1 Drottningegärdet

clnzgajcp(a)t 112 sk [Fålen 1546 kil] Milen 1547 kli Fa-landtt 1548 1549 kil

Fförset. 1546 tl

1 Grandalen 1/4 sk

grelndqg

26

Ale hd: Ilålanda sn

Drottningegärdet

ä. jbr skatteh. 1/2 mtl. — F. led. är fsv. gen. sg. av drottning (fsv. även drötnig, drotnug). Anledningen till narangivningen är obekant.

Drängedalen

första g. jb 1573, urspr. kronotorp, tidigt överfört till hmn (1/2 mtl). Hade jb 1737-1825 nr 3. — F. led. är fsv. gen. sg. av ordet dräng i bet. 'ung rask karl'. Gården ligger i en dal.

Eket

första g. jb. 1825, kronoh. mtl. — Namnet är best. form av ordet eke i bet. 'ekskog'.

(33)

Ale hd: Hålanda sn 27

Övriga namnformer I orten bruklige binamn I Avsändringer a) fastat. b) ej fastat. c) verk o.

Drotningegierde 1711 ggk -gerdit 1634t1 Drott-ningagierde 1564 tl -gär-dett 1603 tl Drotning-gierde 1687 lh -Drotning-gierdet 1654 ggk Drottni ng-di)ärdet 1795 lh 1811 kb -gjärde 1833 lh Drott-ningsgärdet gstk Drengjadalen 1574 tl D renge da11634 tl D räng-dalen 1711 ggk Drängz-Dalen 1656 ggk Eket 1811 kb Fala 1654 ggk Falla 1688 kb Fahla 1693 kb Fällan kb lfb gstk nr 1 Kullen lgf nr 1 Plöjningen lgf nr 1 Sörhagen 1gf Rulta hitta h. a) nr 2 Föstorp lgf Fösterp 1634 tl [Fönst 1654 1656 ggk] Först 1769 lh Gittååssen 1574 tl Gittåss 1603 tl Gyttås 1628 tl Gietåssen 1695 lh Grandalin 1591 Vft Granndallen 1574 tl

G., Nedre ne'dra Mas 114 G., Övre k4VIV Atas 114

Falan ä. jbr kyrkoh. 1/2 mtl. Räknades lh 1859 till Höga by. — Namnet är best.

form av ordet

fala

'slätt'.

Föstorp ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Härledningen av f. led. är oviss. Möjligen har

de äldsta eitaternas

Förse-, Fösse-

utgått från

första

(fsv. även

fösta)

'det första'

liksom

Prässe-

från

prästa-

(se

Prässebo

i Ale-Skövde sn).

Getås IL jbr frälseh. 1/2 mtl. -- Ligger vid en höjd.

Grandalen första g. jb

1564,

kronoh. 1/2 mtl. — Gården ligger i en dal vid

(34)

28 Ale hd: Hålanda sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1550 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. in. 1550

Grank(i)erit 1589 1594 -kier 1590 1695 -klär 1640 1700 Gran(n)kierratt 1600 Grann-kierett 1605 1619 -k(i)erret 1611 1619 Gran-kierett 1624 -keret 1629 -kierret 1715 G-rannekierr 1650 Grankierr 1660 1815 Grankärr 1825 1877

Wäs tre 1695 1825 Westre 1877 Stora 1906

Kieret 1632 Kiärret 1640 Ki er r et 1650 1690 Kierret el. Ostro Grankierr (-kiä-) 1695 1815 Kierret el. Östra Gran-kierr 1761 Kärret el. Grankärr Östre 1825 1877

Lilla 1906

Grannwandtt 1564 -uannit 1566 1568 [Grannum(m) 1571 1581 Granum 1576] Granwatffin 1578 1815 -uattith 1584 -uat-tan 1587 Granvattnet 1594 1877 -vatnet 1619 1629 Grannwattnat 1600 -wathnet 1611 Granwaten 1632 1690 Grannwatenn 1650 Granvatten 1695 1825 Grannewattn 1660

Hedebärget 1685 -berg(i)et 1700 1737 Heedebergit 1691 -bärgit 1695 Hedeberg 1761 1877 Hedaberget 1906 Heden 1550 1690 1906 [Hedhenndhenn 1568] Hedan 1576 1877 Wäster 1689 1690 Wester 1695 Wäst-re 1700 1815 WestWäst-re 1877 WästWäst-ret 1825 Västra 1906 Grankärr grdnascer i Stora (Grankärr) störa gretnyer 1/4 fr 2 Lilla (Grankärr) la gregnascer 1/4 fr Vestre se Stora G. Kärret el. G. östre

se Lilla G. 1

Granvattnet

1/16 sk grbana 1 Hedaberget Vs fr ... . • • • • habccriat (rå o. rör) Hedeberg se Hedaberget Heden kr; a —1 Västra (Heden) 1/2 fr

Grankärr.

Omfattar två senare tillkomna gårdar. — Gårdarna ligga vid kärr in-till barrskog.

Nr 1

Stora Grankärr

första g. jb 1589, urspr. kronotorp, snart överfört till hmn (1/4 mt1). Jbs hittillsvarande namn Vistre G. användes icke. — Gården ligger väster om nr 2.

Nr 2

Lilla Grankärr

första g. jb 1589, urspr. kronotorp, snart överfört till hmn (1/4 rad). Jbs hittillsvarande namn Kärret el. Östre Grankärr användes icke. Jfr nr 1.

(35)

Ale hd: Hålanda sn

29

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsändringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. mr.

[Grannsker 1574 tl] Grankierret 1695 lh Westra 1695 lh lfb bok Västra Ld Stora 1811 kb Kierrit 1654 ggk Kierit 1656 ggk Klär-rit 1711 ggk Ostra G. 1695 lh Ld Kärret el. G. Östra lfb G. Östra el. Kärret bok L. el. Ö. Grannkärr 1811 kb Granvan 1574 1603 tl -vatnit 1628 1634 tl Prafvarne 1811 kb] Heedebergit 1665 tl Hedeberget If b Heaber-get 1603 1693 kb Heea-bergit 1695 lh Heden 1811 kb Ho-an 1564 1603 tl 1693 kb 1695 lh 1711 ggk Heda 1688 kb Hea 1694 kb Wästerg. 1695 lh Vestra lfb bok

Granvattnet första g. jb

1564,

urspr. kronotorp, senare överfört till hmn (1/4

mtl, 1/16 oförm.). — Gården ligger vid sjön Granvattnet (se naturnamnen).

Hedaberget första g. rjb

1.685,

jb

1691,

frälseh. 1/s mtl. — Ligger nära byn

Heden vid ett berg.

Heden. Sedan 1550 upptagas tre gårdar, av vilka endast en erhållit särskilt

namn. — Byn ligger vid en slätt. A byns mark finnes en domarering; även

andra stensättningar ha funnits.

Nr 1 Västra Heden ä. jbr frälseh. 1/2 mtl. Särskilt namn användes icke i

(36)

Nuvarande namn och mantal I Narnnformer före 1550 I Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1550

Mattz 1564 1619 Mattes 1629 1877 Mat- tis 1725 1815 Mattsgården 1906 Anders 1550 1877 Andersg. 1906 Holmedaal 1609 Hål(pmedalen 1611 1690 Holmedalen 1619 1877 Holmedallen 1629 1632 Hollme dalen 1650 1805 Holmdahlen 1825 Hulldt 1653 1690 Hulltet 1660 1737 Hultet 1685 1877 Höga 1550 1877 Högga 1566 1624 Hö-gia 1700 Östreg. 1695 1700 Österg. 1715 1877

Mällumg. 1695 1715 Mellumg. 1725 Mil-lumg. 1737 Millomg. 1761 1825 Mellomg. 1877 Mellang. 1906

Wästreg. 1695 1715 Wästerg. 1725 1825 Westerg. 1877

Edås 1564 1568 Idås 1571 1590 Jdåss 1587 -åssinn 1573 Jåssen 1594 1624 -åsen 1611 Jdåssen 1629 1690 Idåsen 1640 1877 Jernklef 1550 1877 -klöff 1581 Jernn-kliff 1590 Jerkleff 1564 1573 Järnklef 1611 1688 Gärkleff 1632 Kopperhagen 1691 1715 Kopparhagen 1725 1877 --2 Mattsgården 1/ 4 fr 3 Andersgården 1/4 fr 1 Holmedalen 1/8 sk 1 Hultet 1/4 fr

hirltat

(rå o. rör) Holtet Hverled se Verle Höga

hka

Östergården 1 sk 2 Mellangården 1 sk —3 Västergården 1/2 kr 1 Idåsen 1/4 fr

isan

(rå o. rör) 1 Järnklev jeenickfv 1/4 sk 1 Kopparhagen 1/4 fr;

kiiparhagan

(rå o. rör) (i) Höghom 1426 dipl Höghen 1540 Skjb Högaby 1540 Skjb Hoga 1546 tl 30 Ale hd: Hålanda sn

Nr 2

Mattsgården ä. jbr frälseh. 1/2 mtl. Hade jb 1719--1825 nr 1. Namnet

efter en i jb sedan 15004alet upptagen innehavare

Matt(e)s.

Gården har jämte nr 3 stundom benämnts

Ostra

H. i motsättning till nr 1.

Nr 3

Andersgården ä. jbr frälseh. 1/2 mtl. Hade jb 1719-1825 nr 1. Namnet

efter en i jb sedan 1500-talet upptagen innehavare

Anders.

Jfr nr 2.

Holmedalen första g. jb 1564, urspr. kyrkoäng till Torpa by, från 1586 upptagen

ss. torp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). Kallas i dagligt tal

Holmevatten.

— Gården ligger i en dal vid sjön

Hohnvatten

(se naturnamnen).

Hultet första g. jb 1653, frälseh. 1/4 mtl. — Gården ligger vid lövskog ("hult"). Höga. Sedan 1550 upptagas tre gårdar, av vilka två i dagligt tal icke få sär-skilda namn (nr 1 och 2). Till byn har i lh stundom räknats gården Falan. — Namnet är fsv. pl. av ordet

hög.

Byn ligger på mindre höjder.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :