Resultatutvärdering 7 - Bönderna i MPIJI-DALEN

1 S I D A Utredningsbyrån

0

0

0

0

BÖNDERNA I MPIJI-DALEN

Kibaha _{Farmers' Training Centre} Tanzanias Kustregion ₁₉₆₅-68 1974 11 ₁₄ .URåsultatvärdering ₇ HUVUDUNDEESÖKNING Basundersökning Uppfoljningsundersökning DJUPUNDEESÖKNING 1965 1968 1968

Denna evalueringsredogörelse utgör ett kort sammandrag av

en lic.avhandling, som lades fram vid Stockholms

_Universitet.

Kulturgeografieka _{Institutionen,*höstterminen 1973, "Kibaha}

Farmers' Trainin Centre* Im act Stod ₁₂₅₅-_{1268, Coast} Region Tanzania" an interdisciplinary rural development

study based on socio- economic data from farmers in the Mpiji

River Valley, Coast Region, Tanzania, dealing with develop

-ment mechanisms, using the beeore-_and-_{aeter interview method}

as an experimental _evaluation instrument partly within the problem area of "social cost-_{beneeit" analysis of grass root}

inputs (PhLic thesis, Uniyersity o£ Stockholm, 1973,En81iSh.Pp

-xx + _{335,Appendioes}

_I

-

_III

a.pp.480) av

fil.lic

Anita Francke.

* KFTC

Nordiska

Afrikainstitutet

i Uppsala ger i höst ut en för

-kortad version av avhandlingen på engelska i Institutets serie Research reports

_ica

110

5.).

1 !

8

8

!

.!

! 1974 11 ₁₄ FÖEQKD

Systematisk _{reeultatvärdering var på många sätt någonting} nytt och oprövat _{1965 når arbetet på denna avhandling}

började. _{Ambitioner och begrepp;och system och}

metoder

har prövate och

_utvecklats.

_{Över åren har denna studie}

avtvingat den _{tanzaniska kustregionen vetenskapligt}

be-lagda

_fakta

_{som sällan eller aldrig infunnit sig fri} -villigt. Denna sammanfattning vänder sig därför kanske

mer_att

till

dem com funderar över hur man _bär såg åt för

på _{vetenskaplig baa försöka}

_få

_{fram faktaunderlag}

och belägg £ör att

förändringar verkligen

har inträffat,

än

till

dem som är ute efter _{en beskrivning av böndernas}

situation

mer allmänt. Beskrivningen av metoder och problem

understryker vältaligt

de svårigheter _{man möter varhelst}

man

försöker

_{mäta effekter av utbildning, liksom de}

spe-ciella komplikationer _{som tillkommer i u-landsmiljö.}

Sammaneattningen är gjord av _studiéns

_författare

_Anita

Francke.

SIDA har gjort titel och förord samt redigerat

Samman-draget på Sid. 4 - 5 och

står

£ör alla eventuella

-5

S I D A

Utredningsbyrån

1nnBHÅLLSEÖnmECKnING _52.<1

BTT SAMMANDRAG AV UNDBRSÖKNINGSARBETET ₄

I Bakgrund till och syftet'med KFTc-undersökningen 7

Ö II Métodik/Frågerormulär 7

III Sample 7

IY Resultat av Basundersökningen 1965 8

V Tiden ännu inte mogen fbr sooio-ekonomisk evaluering 10

4lllVI

Upp1åggning avruppfö1jningsundersökningen 1968 12

'VII Djupundersbkningen och Kibesa-studien 1968 14

VIII

Analysinstrument och

resultat vid

bearbetningen

av data

från

Huvudundersökningen _1965-1968 16

1~

l

~III:

1 Kurseffekter - Buvudundereökningen 16

VIII

= 2

Kurseffekter -

Huvud- respektive Djupundersökningen ₁₉

VIII

= ₃ Klassifioeringsanalye av materialet 1968 ₂₀

VIII: 4 "Social cost-benefit" analys ₂₄

-:IX Förslag på fortsatt bearbetning av innevarande

data samt fortsatt dataineamling 27'

Jj _Konklusion 2£3 Illustrationer Bilaga -

@

!

i

,£

_#7

!

!

i

Ett sammapdrag av undersökningsarbetet

Det Nordiska Tanganyika Projektet kom till 1962

genom ett avtal mellan Danmark/Finland/Norge/sverige

och Tanzania. Projektet skulle bestå av en lantbruks

-skoln, ett halsocenter och ett läroverk och placeras

Kuntregionen några mil in i landet. 1964 var tant

-bruksskolun byggd och kursverksamheten skulle dras

igång. För all kunna lägga upp kurserna efter ett

stort men ospecificerat utbildningsbehov, behövdes

information om kustbefolkningens _{Jordbruksmetoder}

och _{levnadsvillkor. Statistiken} över landsbygdens problem, var vid denna tidpunkt mycket otillfreds

-stä11ande varför det beslöts att en kartläggande

undersökning av de socio- ekonomiska förhållandena i det aktuella området skulle utföras.

Undersökningen skulle ske i en av de många floddalar

som skär igenom Kustregionen med datainsamling via

intervJumetoden (med hjälp av tanzaniska

studenter).

Området var tämligen orört och en folkräkning i

dalen fick till att börja med organiseras med hjälp

av lokala ledare. Ett strikt stiekprovsurval kunde

sedan så småningom byggas upp bestående av 70 inter

-vjuobJekt/hushåll av de totalt 600, som fanns i

dnlens 30 byar (='3 000 invånare). Därefter vidtog

några månaders fältarbete. Det gällde bl a att hitta

eller kunna ta sig fram till de 70 hushållen. I takt

med att problem och komplikationer av skilda slag

löstes, uppstod oupphörligt nya. Med hjälp av dalens

ledare av olika slag nåddes till slut samtliga inter

-vJuobjekt via protesterande Landrovers och ändlöst

mascherande i gassande sol längs fotstigar, som för

-lorade sig i stökig undervegetation och sumpiga flod

-bäddar. Fältetappen var därmed avslutad.

Rapporten 1965 från denna basundersökning ger en bild

av en ytterst fattig och illiterat befolkning, som

via svedJebruk och nacka drev ett torftigt jordbruk på sJälvhushållningsbasis. Man odlade huvudsakligen

gängse stapelgrödor med betoning på cassava, samt

potentiella avsalugrödor trots att kommunikationerna

försvårade kontakt med omvärlden inklusive marknader

och samhällsapparat i övrigt. Man led brist på vatten för olika ändamål och de spartanska hyddorna innehöll

mycket få och illa åtgångna ägodelar. Vid planeringen av kursverksamheten vid Lantbruksskolan i Kibaha togs

dessa fakta i beaktande. De gav samtidigt uppslag till

andra kategorier av data, som nu insågs vara väsentliga

i samband med planerandet och uppläggningen av utbild

-ningsarbetet.

Tre är senare, 1967- 68, gjorde Jag en uppföljnings

-undersökning i dalen för att registrera eventuella

förändringar hos intervjuobJekten orsakade antingen

0

$

S

$

!

av

_tidsfaktorn

eller _{kursverksamhetsfaktorn.} Fråge

-formuläret Justerades för att fylla nya kunskapsbehov

SIDA 5

!

0

0

0

såväl till förändringar i kursplanerna sedan 1965

som till generellt förändrade socio-ekonomiska

för-hållanden i samhället i stort. De intervJuobJekt

com gått på kurs me~lan 1965-68, användes som Expert

-mentgrupp och de övriga som Kontrollgrupp. 1965

ritades i varje frågeformulär en karta, som beskrev

vägen till intervJuobjektets hus och en serie

foto-grafier av varje hus togs. Dessa två

materialsam-ringar var till stor hjälp, när det gällde

att

hitta

fram till intervjuobjekten igen tre år senare. 67

av de ursprungliga 70 intervjuobjekten fanns kvar

i dalen 1968. Av dessa hade endast 7

(drygt

10 ~)

varit kursdeltagare i Lantbruksskolan. På grund av

experimentgruppens litenhet kunde inte några

signi-fikanta slutsatser dragas vad gäller eventuella skillnader inom respektive mellan de två grupperna.

För

_att

mera i detalj kunna registrera eventuella

kurseffekter gjordes även en djuDundersöknin i en

by, där det fanns 7 kursdeltagare och dessa Jämfördes

med en grupp grannar samt en från båda dessa

kate-gorier helt isolerad grupp. Detta tillät även en

analys av det _{totala dala}-materialet från 1968, där

Jag kunde jämföra Huvudundersökningens 60 andra

in-tervJuobJekt med dess 7 kuredeltagare (KURS) plus

Djupundersökningens 7kursde1tagare.

Jag gjorde även en klassificerin sanal g på 1968 materialet för att ytterligare belysa de

socio-ekonomiska egenskaperna hos befolkningen i dalen

med koncentration på kurs- och moderniseringsvariab

-ler. Individer, _som var lika varandra med avseende

på de

_variabler

som ingick, sorterades in i totalt

11 grupper varvid 68 ~ hamnade i en och samma grupp.

De variabler, som väl starkast relaterade till

varandra togs fram för att en överblick skulle er-hållas över sådana egenskapskombinationer samt eventuella olikheter i svaren från manliga respek-tive kvinnliga _{intervJuobJekt.Från} denna analys erhölls

en bild av en relativt homogen befolkning. De

mät-bara effekterna

från

kurserna vid Kibaha lantbruks

-skola visade sig dock vara mycket små.

De olika analysmetoder som prövades gav således inte

många eignifikanta utslag i samband med mätandet av

förändringar orsakade av kurs- respektive tidsfaktorn. De har dock gett en överblick över befolkningen i Mpiji-dalen samt ett gediget underlag för fortsatt

planering av kursutbudet vid Kibaha lantbruksskola.

Att dessa olika analysinstrument nu testats kommer

att underlätta databearbetningen vid kommande upp-följningar med större, lättare jämförbara urvals -grop pcI'=

/

/ .'.l Chunbu 0V- _K1BAHA Farmers' Training Centre research area

un f .NU n / l Mu-må. KV / / ~ ! /

~! /I MAIN $g3vEX Baseline study 1965

;7b

~

6. ~IHADTDEH N ,/ / vonaojé-_$ , F! / Follow up I 1968 .K '_-;P'=f @s,å='o us / Cl

=*5

/

{" A G A M O Y Experimental sample FTC course Partioipants

/

l

4 * - 4

' Control _eample

"Other

Farmers

Il % FJ (U Z *_{A R A M} ] ][ / 1 _*x -11* I' ! inevuwA l in /I N% X ! I 8 2 . u DEPTH SUKVE 1968 / I % ~

! K D, " / Bunju village FTC course Participants

X .

/ J

./YU};/*

/

I

"Other

Farmere"/Neigh ~ors

I € ' _,/-ÖnKumbg 3_/ ,2,,-Ö ~

0

[/ é / [ itu D I" ,

Kibesa. vi11a,g

_~

"other

Farmers

I ( ~ / I / . li hur J.! @@--1 li X

X ~ I Ill1 BAHA Farmers' Training Centre (ETC)

' I- I 1: -1 -}{doogcI' ~ ! A _mans -_.H. ' % ScéLe 1=1.50.000 .1.v. /' / Il " , £ ni 1 4 / '{"{Ö'!+lf-ås 'l lm /' *

~

",% % _Tim!

" N Itu MHeSS 4 3 1 1 0 5 'FUMiles

Han , f.R. , =_T*-& <;;a~'-""

Bi / EN I KIBOHI ~ / * / EJ / / ' ~ 9'90.'Å.z

~

. -.XN,öä..,f ./ . DAR X X Ubungo_~ N /Vinvurlc Es In- XX [[ "'lan ! ! år? " C ' _! A -* ~ . SAL M,NN= 1*;r.1-1 InDe _!/ "% X ~ / % / €1 =~r} !00xD .X ,.é=.) "mac-€ X _/ * .! r /1 * _{- -V,.:1- #} ~ ~ 94 . WTHCT ; X --m- O .r ! , ! 4 Nrii1- ₎

~

' _./ 'A_{* =}

{ali'

N ix ~ Bonn; ~ Il} _n

-

_r- {}

0

li 5 iX rf

&

! In PUGU F. R. nu _{HB UUMD;J} ~ X li 'B '' ~ ( ! _{G YPHÅ} % ! UN) ,5 ~.=

=

;/ X - =,1 =é=@ ,1. :~)€~/ x ~ X & o-en ruc.u*.no' ' l : / "*ö'x4

~

{ANN, ! X ~ARA!/£ . l F:3-! ~ 1; } ' _{[, N} ?_"% ~ ~== . XQQQ}Q*% %5. ~ . KA!ilniuNlbuG

M

,I"' n,.-1, @%-_- Mi *% NK K ~X. iN ~ "P'. mm ' ""hu.-Hän--.=,a:, % =.:=71 ~[ KOLA } 'F1II

~

! ! ~ I EU @ Kuhn = x'' _-&'Bmnx"f . !{ / "? / FR. / mann X $ _KX ~ 0 0 -T / .[ ! Ana X 3 *% BAND! *Eä- ,7* @ / I I 4/ , _// €3 )"*mxx* .Ned"" ! F I r-ni VIKINDQ l *o =7 ''x 2. ,_/l ! 'En. _, .'KÅmb.,. .1' / I / ~ / } vuunDu ' --_{-<n'r "}" NN Hb""-'ix,} Fungom . / / ,/' / / ' l l { Vöburl Lil! ~/ ! / Ö !{ _// ~ ~ } _!{ ~ } ä'{ uk ~ I I V ! K U ! I! } l / K BAK! I I ~ X / /-ie' 190 1 K / !( S E ~ XX ~ UX [! % _/

~

</ _{/ "x} K / / ~ / / ~ ~ $ N / , ca. x I X # / *2- Mw-äqf~ : Än / I [) - " lä. H -I /~ MKUIANGA ' "Ö YQ,*3 é,

$

_se *1 ) / xJ ~ . 1 / IQ #{~~å Ö é

~

~"T=2 - -.I "åh' än ~ -_,off}-=

~

₌₌

,

= 䀣;E ;ååb.

~

BWW.' N / ~ ~ _l * -JJ .1. ~ ! . - ~ ' [! ~/ A * *=3.-,öö$/a/w; äé c,, :;1

-Egéå:,£'=_Ea'L3 % / J _3.}. ~gbAA;

531.' name . ä'yf{

~

~_Eiro~~lv(;()'ö'"7-'"'"'" 9,"lj '{;é€'Z ' _{ ";-"i.=_<:é3*=_i*éT HMZl 0.0 ~ ~ r/ 3@1d-.' -~ Q D al.På se 4='Ö'X x

!

_#

_!

_!

~

.

E *0

8

N

7

S I D A

Utredningsbyrån

I BAKGRUND TILL OCH SYFTET MED KFTC-UNDERSÖKNINGEN

1962 slöt Tanzania och de nordiska länderna ett avtal om att

bygga upp ett utbildningscentrum i Tanzania's Kustregion.

Projektet skulle bestå av en Lantbruksskola och ett Hälso

-center £br Kustregionen och ett Internatläroverk med elever

från hela

landet. Centret förlades till Kibaha i Kisarawe

-! distriktet, ca fyra'mil väster om'huvudstaden Dar es Salaam vid Indiska Oceanen. 1964 var Lantbruksskolan färdigbyggd

och kursverksamheten fbr jordbrukarna i Kustregionen kunde

sätta igång. Majoriteten av befolkningen var illiterat och

jorden odlas på självhuehållningsgrund med hjälp av svedje

-!

bruk och nacka. De viktigaste avsa1ugrödorna i Kustregionen

är cashew-nötter, kokosnötter, bomull, sisal. Andra viktiga

Erödor är cassava, majs, ris,hirs, sesam, sorghum, baljfruk

-ter, sötpotatis, bananer, mango, pawpaw, citrus.

0

I samband med planerandet och uppbyggandet av Kursverksamheten

vid Lantbruksskolan i Kibaha kände man ett behov av att veta

mera om kursbeeolkningens levnadsvillkor, jordbruksmetoder och utbildningsbehov. Det fanns emellertid mycket litet syste

-matiserad information att tillgå och man beslöt sig därför

för att utföra en socio-ekonomisk undersökning för att få

mera information.om förhållandena på landsbygden.

II METDDIK/FBÅGEFDEMULÄR

Man skulle använda sig av intervjumetoden och ett frågeformu

-lär utarbetades, som täckte:

!

!

III

jordbruksmetoder ,marknadsföring inkomst nutrition Ihälsa hygien utbildning migration ägodelar etc. SAMPLE

Det utarbetades

i

samräd med inom dessa ämnesområden berörda lokala instanser. Det fick delvis en experimentell karaktär

med övervägande öppna svar då det inte fanns särskilt mycket

statistik och övrig information att tillgå på det här området.

Formuläret

_ica

200

variabler)

översattes till swahili och tillbaka

till

engelska £ör att undvika feltolkningar. Det

testades sedan i några byar nära Kibaha. Under fä1tarbetot

hade jag hjälp av tanzanianska studenter, som gjorde själva

intervjuerna.

Kustregionen genomskärs av ett stort antal floder. Som under

-sökningsområde bestämde man sig för Mpiji River Valley, en

av de fbr regionen typiska £loddalarna. Floden, som mest är en uttorkad £lodfåra, är 10 mil lång och går genom Kisarawe-,

Mzizima- och Bagamoyo-distrikten i nordostlig riktning öster

om Kibaha-området (se Map No. 2, sid.

2).

Återstod att räkna

befolkningen i floddalen för att utarbeta ett sample. IEörd

introduktionsbrev från

Dar es Salaam uppsökte jag de tre

distriktsmyndigheterna och bad dem att med hjälp av lokala

ledare av olika slag räkna alla byar i det egna distriktet

inom 1 mile på varje sida om Mpiji -floden samt anteckna

namnen på alla personer, som förestod ett jordbruk (head of

IV RESULTAT

mile- gränsen, skulle inkluderas även om bostaden låg utanför

gränsen. Men exkluderas om situationen var den omvända.

Jag går här inte närmare in på den relativa förvirring, som

utbröt i floddalen i och med folkräkningen. Man blandade

in byar i varandra, slog ihop dem, räknade över varandras distriktsgränser - gärna med var sitt namnförs1ag på en och

samma by och olika uppfattning om antalet invånare. Man lam

-hade ute halva byar, listade bara förnamn, tog bara med jord

-bruk som odlade cashew-nuts o s

v.

Det tog minst fyra måna

-der innan listorna kunde godtas efter diverse omräkningar.

Även så fick jag korrigera dem alltefter fältarbetets lopp.

Jag satte upp alla namn per by i alfabetisk ordning och med ,

namn

nr.

2 1 den första byn (= den

nordligaste)

som första

namn, tog jag beträffande Bagamoyo-distriktet ut vart 10:e

i löpande ordning över bygränserna. Listorna var emellertid fortfarande inte korrekta utan fick korrigeras per by.

I Mzizima- och Kisarawe -distrikten började jag därför med namn

nr.

2 1 varje by och tog sedan ut vart tionde. Totala

antalet jordbrukare i dalens 30 byar var 600 (heads of house

-hol€1;e 3.ooo invånare).

På grund av den ändrade uttagningsmetoden efter första dist

-riktet bestod samplet av 70 invervjuobjekt =>_10% av moder-

-~

populationen.

AV BASUNDERSÖKNINGEN ₁₉₆₅

Jag tar här bara helt kort upp några resultat

från

basunder -sökningen för att ånyo belysa dem i Avsnitt VIII i samband

med jämförelsen mellan Bas- och Uppföljningsundersökningarna,

Materialet i dess helhet ingår i den rapport jag skrev efter

Basundersökningen, "Rural life in Mpiji River Valley, Coast

Region, Tanzania - A bench-mark survey conducted during

February-April 1965", The Nordic Tanganyika Project at Kihabn,

June 1965.

Materialet presenterades i £rekvenstabeller med svaren upp

-delade per distrikt.

Befolkningen representerade 10 olika stammar. De flesta var

~

111itterata

och 87% hade inte haft någon form av utbildning.

Många var födda i dalen respektive hade bott därulänge oph

de flesta förklarade att de skulle stanna i dalen hela livet. Genomsnittsåldern var ca 45

år.

De flesta

var

muhammedanar. Av de 60 intervjuobjekt, Bom var gifta, hade 9 st. mer än en hustru. Nästan samtliga hade en inkomst

(året

innan) i inter

-vallet 0-400/- shs. Husen eller hyddorna var i stor - utsträcke

ning utan fönster, dörrlås och staket och mycket sparsamt in -ledda, inga cementgolv och mycket få hushållsredskap, ägode- _,

lar o s v. Så gott som samtliga använder sig av tre stenar

utomhus vid matlagning. Över hälften hade ingen latringrop,

Mer än 75% hade tre "shambas"

(jordbruk

med ett eller flera

fält; ett

åkerfält)

på i genomsnitt fyra acres (1 acre 0,82

tunnland). Mycket få hade några djur, vilket ev. berodde på

tsetseelugorna. Gödsel, konstgödsel och konstbevattning före -kom inte. 87% föredrog jordbruk framför ett avlönat arbete

men bara 16 intervjuobjekt ville att deras söner skulle bli

jordbrukare. Beträffande döttrarna borde de antingen gifta sig eller bli sjuksköterskor. På frågan om någon familjemed

-lem kunde tänkas deltaga i någon kurs om sådan fanns till

~

M~

~

F

{"TING

- ~* ,. Q}n"{"'*} . "FN} -[ =. - . . , ). 3Å =Fg@'*F =-;'ÄI7;] .. ,.3;

fr

~ .f. Ö 1. : ! '<[/.JUN . - ~ $ I. +1.. ! '€NS ,, itu q,-_US --' :,T..X 1>4. ' &.1 -~{;{ S; !,;~V}£= >EJ-. .-ål 6 -£ !. ; .@ ;

~

~ 4 ~~} -{_~{-II/ ,.3? " x.H =~{'$*€> -_@ 0 2 <*

-~

@ ~

~

" *'~=== €;Eå'1* ,-1.,:N * . ~i~. , {SV ~j ~:;[ UP ~4" -@ - _, . - >£ , £ N , N; -='* 1* N - * -Å

~

~

- é ,äv =0: / -_H}-€ ' J , -5 -.-, . ;7;': .. hi - @ .{ . * { 1. ..,4{

,ib

yé:'{--.-(P* £.{ * ' 0} c r -ÅÖ ' * .3 .- # € F"åä - ':£'1€ 'Ö _*1}X.YZ =

_'{j

, .- 1 @ . 1

,

£ ,@ }{ =.'~ % 'Q ' JA DJ 3 ~" £ éi Ph--_'ix. --},9: J€.{~"-~ . ? ' X { X&{ 'L * ~0- J. -. Öé}.i'@}Ö : €.3~ XU' - 1 'KE' : -3 !: { [ 'U. ,Å U [ ., ;a , =;j('f ,RI), 4 ?" -1 . vx ' : " & =-'. .@[ .1' -@.h!.' = 1< 'njéår EL 4-Ö' . .ä [ . " N , K 'E', 'ny - -, -- . -

.2

s Fl -.1> . .r ; .1lU @ ,,,.).-.V.@,£@'~ ]{ .. ' 0.= - ' .är l':'l' * -u~ :l . C' 1.; ÖÖ -.,

0

uuw -' . , L. .ra) 1* -.1[ r 1 Å;.

l"}

~ dx ,{@ .£ ' ,* är-Ö = ~ .@ , ' & . '-K..)H. , ,q,. ..x@. .~@@ . F ~ ~. .U ,.,1 . 5 . ~ 'la / J .>{£ L,3€-wlä D .. å2 '/'l£] {_~#

,

U --.JÖg! -w'i=l.~J' " - ri ] '-.@.'T ->*~ } ö ( ~}:;} . .= * ~ -1; "} ggf '_{. £5}3*:= - Å - ..,5 -ö'j1{LÅgP'! -i -1"é. =, , [7:, wv 5 mir - =_).1€ ' F -@@2 { -*u > * åféa' @ <,4.. -~ @£1 @@@ '} *-'Ö~; >_@, ',,HR -E't}-".. ;/2' ' ' -ri); 5 '

0

*.;BZ}*Ö'*;'${ öl'" - " * * *7* -}-5> ! .~ ' $.5a . £ =0.,

!

/ % !.! // -7>_<-7 , I!. II' r' ~ . . ~ f .x @ . 5X:@_~ ~ j.

0

.U{(1]];~'."r:.,. F. , € ' -.Sé

~

Löéné}FK ' = £~. -; * >r*€-'., Ii' =

2

1:éé=- -€ Å- "TPL Lååv;åäå

:

. ? ål; ] '

{

,:p ;@;, -é@é'< -1,.. 7 D"; . -é.}Hi~@{@ö @ C{[_'SJ 'IV l. ,ia ! {'U 1 U * ? -9 £ [ 1 ' : F

*

' . _@},{' , .

'€.€

>0: ,å. £i -: -' >**é {! U ; s ' £ '' "}"Ö@@ jp @ [ €. -_1., . 3€ ~ .

~

5,: €£ =_: £.='öö'*%}ö{ = . " *1 In -U Ö fe 3{,.1 ' _: ' ,,ö ' = 3 .{ [0= A é ~ .

~

. @ Ö _st !, , ,,ég ~ ; E 1 vi l-O lU 3 < 1 < ! ! < 1 IM G Z < Z < 3 = l2 1 I -9 O < *5 N N = < en Hl 9 >£ l2 1 5 O 9 O = < 3 D -Z ill ! Ill E ~ @~, ~ , -9*1J {;F

~

~.~ [.- -1-K;£=> , s;. Ö 1-3 @. 2 ,FU; Öl * ärt " ? £,X t } Å ..1 .'€rF'£éi. =.-ö€;ä;. ,

~

7 @~@':@;,l -:'L ;..@'~ 0 ,5 IT $£~

~

~ ~

Åt!

~ % ?/ ' 7{éf lp ~ TF * hp ] . ! : .. ; 'L * -. ~ D --1 gs -_.103 = . . ; , - vi 3 .{ I H,*6. Wr.;' 3 . I .@ -_nå [_]]] .

~

£0.+ = 1; 's" -* . -. H Öf"= -K *£ * . 'Ö}~3 ~ ' {få : £I - 'IF.g = -£ '" f'}{'" '}{Å £ ~ ,-;å,;3?'J -'2,=3*}%; * 2 ~*~ .rÅ ~ .' 1*Ä,I . .1.= - € .4 >;

/

Gå "{= ".;0 * ,.7Q ,. . ! ' £ ~ K; I -'%1,Er L ~ Sig~;: . IiåL -.1,~~ U €:[ , ~ .J@ 5 Fi E {} .

Ke}

Z' si}Uti Ö}é}@}';:;:.,.}Ö;,{{{' € 1 "ii L J " " 1;'J" J £ . { ':@,< ' -{JE Un~ ~ ' ~3, -.% . ?' @, . 1 [ Hi IK" -"-., £@~ '_£"? <

~

/ ip' -}<1 ! {N~~ K i 3 :é-, 0* H : ~_~~ . . @ .. IL LU~.1 UU [.

{"/

==

;*r,.å

=

:

' _1<"$1-£;;'£'€*' N } ' iQ{{_~# N .I.Ö . LÄN., "yu. a-$ ; £ N

=

" ."£;~ .EJO @ K é:U'Ö'£.'l,., [. Jiq, =. = =

l

= I { 'nDK."V -J.'.;*. ' . *£.7. ; [:r ~ ! l -3 Å * J . ,.1 = 'Ge = "? = Q -- .' Mf H . xxe.. = ,Z. - @4). LA p L [~"@. :,~ €2)' nu ** { ~ ~ Ä 1 'KL [$ 0.> ; Å ,.1. [-5 Vw. . .U@'1U}@@@ @ [ ~

~

L. -J : 5 ~ ' @ " ( + *1 , £. - FJ ~må ,!

*3/

'

-"Sl"

!{ = '- l y' / ' , ' = .1-2 N £Å ~ il än .' ,,ån , 1[". s -'*_{~'.,££i;;,}} .r' HI . Il'-. I n._[ l[, ! . - . [ = ; ': &. SE'?'}

..€,,j

J.,' Hc,. .4 7 [ -:}' ',.Eé1j5~ -

äi~~ii;'

'Ö,'.,;£'{ -1

~

3, = -*'IY'#. -~ ~ ~: @ 1. X 9

~

IE, L -q ) {:~xx. &1, *(4XI @é- ;w£"*W1äT! [ Å- "JU[[ , ~ Ni ~ X ~ . f.X' .? -.J {OkX ' , . . ~ .01 [ / 'Q ,.'x L ; .R Q " !{ {'" ' x ! *5} '-J ? " . : _~ * XX Å : QA *5 -?" : * x ~x L 1NO * '~ r O ,j.£ ,,3X 4% Q ' äéx - ' ' ; ~~~}} .-]éU}J Hl ~., . ;/ä,

~

} ;.1, . . "K O ~ . '= > -[ / ' 'N 01. - . Å** ! -ni * 0 '

~

> *0 -" * ' _Q 2 X % -@ ~ ~ 6 . < l Ö L . ' I IX ! <: Ä ' . % ![ 0 i' Ku, '

/

1 .~

~

~~:;~ >]VU 1 U ' ' 7 % ~ A @ ä.' 3 'lu, "~ .;ä

~

~J ~' .1 ! 4

~

=

? ~ vi *HÄN --. ~;~.P~é -[£1 {'_~)L Q} = }'-_.f{ 1 '! @ (3L..l ib,17 -@~ }i>~} . . < - £ [' " ! ! ~ % JH -> ' _€ ~ 'K; 7 =4. " il!. [ ][ :@ .f-_,,'~t];[ .3,. ~ ~ ~ ' ..;;äÅié -Ål ';-IS'"'Å än .. -=. ' .€ --1- -' .1€ 4* **~ 7' 5= Ö .~ X x ' IK. -!{LI}." 1 ! .-.1 " ' ? % I. ~ { Q..1 #3 ' @ @ , . @. - é䀣", -= -=€. >* * ~:.} * ₊ = *

~

{}:.;,-'Eé@.g -*}'@@ £ { Jd'"Kg, [ 1 = ~ 3 Ni' £ % ' $"! £ x {hr "H .* -8* *

~

@ @£ % J 1*- * "Hrgb'-. -1'F -I £0~ * ~ Å -. 4-. ~ > . -al ~ .1- ,@ @ El ni ö. 1% €. ' .. @!' $ ! '. -1: --_5. ! =. or ( L 1'all Ås' .1. .3' : K Ö 5 : : ' U G I -O 3 5 >£ < O Z 5 3 ! E 1: 13

Ii

sc 8

5

å

Ä EJ I

5

E 0= rs

5

2

&

8

3

å

EO 3 ä-Dx_4**

V

Genom den, om än grova,

översikt

som basundersökningen gav,

fick Kibahapersonalen bättre

_inblicki

de ytterst marginella

livsvillkor, som rådde i dessa självhushåll. Man saknade även vatten, transportmöjligheter och kommunikationer. De

lokala ledarna nåddes av en viss information utifrån men

personer. som bodde en bit

ifrån

vägen, fick inte någon

större tillgång till nyheter etc.

Sedan man nu fått en viss inblick i hur befolkningen i dalen

hade _{det i olika avseenden ,} kom man på även andra kategorier

av data, som vore väsentliga i samband med planerandet och

uppläggningen av utbildningsverksamheten vid Lantbruksskolan. Ett av syftena med en datainsamling av detta slag är just

att ge en uppfattning om vilken övrig information, som vore

väsentlig. Man kom även på att Basundersökningen borde upp -repas vid ett senare tillfälle för att man skulle kunna läsa

av ev. effekter av verksamheten och på så sätt få hjälp med

den fortsatta planeringen.

TIDEN ÄNNU INTE MOGEN FÖR S0CI0-EKONOMISK EVALUERING

Jag föreslog i min Basrapport den nordiska styrelsen att man

skulle bygga in ett evalueringsmaskineri i Kibaha och dess

olika institutioner sedan man nu lagt grunden med en Bas

-undersökning. Man skulle därvid kunna mäta de socio- ekono-miska

effekterna

av verksamheten i Kibaha. Jag föreslog dels

att man borde göra en del kompletterande undersökningar, som Basundersökningen givit uppslag till. Dessa kunde t ex

utföras i Kibahas mindre upptagningsområde

(ett

område runt

Kibaha med 1 _~ mils

radie).

Dels ställde jag förslag på hur

man kunde systematisera och komplettera de data, som "auto

-matiskt" kommer in till Kibaha via elever, vuxenstuderande,

patienter o s v. Sedan gjorde jag ett förslag på hur den

mera systematiska undersökningsverksamheten kunde följas upp

några år senare efter den nu avslutade Basetappen.

I samband med att Basundersökningen (Experimentundersökningen)

borde upprepas efter några år, borde man utföra en Kontroll -undersökning, så nära Basundersökningen i tiden som möjligt,

i ett område utanför Kibahas upptagningsområde. dm man efter

några år gjorde om Bas - och Kontrollundersökningarna, skulle

man då kunna se om Kibaha-verksamheten fick Experimentgruppen

att skilja sig från Kontrollgruppen inom t ex jordbruks - och

hälsoområdena. På så vis skulle man kunna mäta ev. socio

-ekonomiska effekter från utvecklingsarbetet i Kibaha. Man

skulle därmed även få ytterligare fakta och information som

hjälp i planerandet och uppläggningen av det fortsatta ut

-vecklingsarbetet. Att följa upp Basundersökningen skulle inte kräva några större arrangemang eller investeringar. Den nytta man skulle få av fortsatt undersökningsverksamhet skulle mer

än väl kompensera för kostnaderna. Man skulle därmed göra en

pionjärinsats och på den tiden talade man ännu inte om

inbyggd evaluering i sådana här sammanhang. Tiden var emeller

-tid ännu inte mogen för detta sätt att se på undersöknings

-verksamhet som en naturlig komponent i utvecklingsarbetet.

!

5

!

0

0

ni

0

b

!

0

!

11

Norden beslöt sig visserligen för att ta fram en Kontroll

-undersökning i samband med Mpiji -undersökningen. Man valde en floddal (Mbezi River) sydost om Mpiji River. Undersök

-ningen utfördes sedan jag lämnat Tanzania 1965 av en mark

-nadsundersökningsfirma i Öst-Afrika till en kostnad av £ 1.200.

När rapporten = frekvenstabeller från Kontrollundersökningen

nådde mig, misstänkte jag emellertid att den inte utförts

på vetenskaplig basis. Där fanns t ex ingen information om

vilka byar, som undersökts, antal invånare per by, hur

samp-let var uppbyggt och hur man skulle kunna identifiera inter

-vjuöbjekten (121

st.)

vi& en uppfö1jning. Endast en liten

del av det frågeformu1är, som använts, var identiskt med

Mpijiformuläret. Jag kontrollerade och det visade sig att "Kontrollundersökningen" utförts helt utan kontroll

från

Kibaha. Den enda slutsats man kunde dra var att denna

"undersökning" inte var till större nytta än om såväl "fält

-arbetet" som frekvenstabellerna plockats ihop i firmans

luftkonditionerade

kontor i Nairobi.

I samband med uppläggningen av den fortsatta undersöknings -verksamheten 1967-68 framkom även att man inte hade byggt

upp Basundersökningsområdet till att bli det Experimentom

-råde, som skulle behövts £ör att undersökningsverksamheten

skulle bli ett så effektivt evalueringsinstrument som möj

-ligt. Man hade méd andra ord inte speciellt sett till att det kom in kursdeltagare _till Lantbruksskolan från Mpiji

-dalen för att på så vis få fram ett logiskt evaluerings

-komplement till det isolerade Kontrollområdet. Varför man

förspillde £ 1.200 på "Kontrollområdet" respektive inte

gjorde Basområdet till Experimentområde berodde på flera

faktorer.Kibaha

-_{projektet byggdes upp i} början av

sam-nordisk s k biståndsverksamhet. De nordiska länderna hade

ingen större erfarenhet av u-landsproblematik vare sig

var

fsr sig eller, allra minst, i form av en gemensam satsning

där alla skulle

_arbeta/lära

upp sig tillsammans och inlär

-ningsprocessen var milt sagtuproblematisk och rörig och

det

var

svårt att överhuvudtaget få saker och ting att

fungera. Sedan förstod man sig trots allt ännu inte helt

och fullt på evalueringsbegreppet och vad en evaluerings-apparat kräver. Så småningom blev begreppet evaluering mera

känt men huvudsakligen i det avseendet, att olust och rädsla

då ti11stötte hos den s k givar -sidan, inför vad som

be-traktades som en

utvärdering/betygssättning

av dess insatser. Man förstod ännu inte, att det inte gick ut på att mäta

hur bra respektive dålig - givaren

var.

Att säga att

socio- ekonomisk evaluering innebar en hjälp inför adekvatast möjliga planering av verksamheten dels genom information

från

basstudier och dels genom att man fick en möjlighet att kontinuerligt läsa av resultaten av verksamheten,

var

att tala grekiska. Basundersökningen _1964-65 betalades av

de nordiska biståndsorganen. Uppfö1jningen 1967-68 finan

-sierades vad gäller fältarbetet via stipendier från

Nor-diska Afrikainstitutet, Svenska Sällskapet för Antropologi

och Geografi samt Ograduerade forskares fond. Databearbet

-ningen betalades genom ett stipendium från Stockholms uni

-versitet. Givar-_sidan drog sig undan med förklaringen

"det kunde bli deprimerande för oss". Mera

förklarlistvar

att u-land p g a personalbrist betraktade evaluering som

VI

Under årens lopp har man dock gjort en del socio- ekonomiska

undersökningar i liten skala vid Hälsocentret i Kibaha

samt några ad hoc dito av informell karaktär vid Lantbruks

-skolan men man har inte satt verksamheten i system.

U?PLÄGGNING AV UPPFÖLJNINGSUNDEHSÖKNINGEN 1968

Vid planering ₁₉₆₇ av det fortsatta undersökningsarbetet var jag, seende bristerna i Kibahas evalueringsapparat,

först inställd på att göra en intensivstudie på ett par av

Mpiji -_{samplets 30 byar, Huvudundersökningen} kunde bara ta

fram en relativt översiktlig bild av samtliga byar i flod - 0

dalen. Jag ville nu koncentrera datainsamlandet på ett par

byar och därvid gå ned i detalj på variabler typ avkast -ning och inkomst per acre o s v en full ekonomisk katt

-läggning relaterad till sociala faktorer etc. (se Avsnitt IX med beskrivning av ytterligare data, som borde samlas

in).

Denna intensiv -studie skulle ugöra en ny Basundersök -ning och följas upp längre fram med syfte att i första hand mäta kurs- _{och tidseffekter.} Jag antog att Mpiji -_samplet

från 1965 förmodligen inte skulle

innehålla

särskilt många

kursdeltagare år 1968. Registreringen av eleverna vid Lant

-bruksskolan angav inte huruvida det kommit några kursdelta

-gate från undersökningsemrådets byar. Uppgifterna om var

eleverna hörde hemma var överhuvudtaget mycket grovt

an-givna.

Emellertid ansåg de på platsen berörda instanserna att jag inför fortsatt undersökningsverksamhet inte borde släppa det med så stor möda strikt uppbyggda Mpiji -samplet i och

för att etablera ett nytt intensiv bas-sample, som visser

-ligen skulle följas upp längre fram men där tidsfaktorn mm skulle göra en evaluerande uppfö1jning alltför oviss. I

stället borde jag utnyttja mitt sample och "läsa av" hela

dalbeeolkningen igen. Dels kunde det hända att en hel del

av intervJuobjekten varit på kurs, dels kunde man följa ev.

förändringar över tiden, dels vore det överhuvudtaget värde

fullt att få in mera socio- ekonomisk information om

be-folkningen på. landsbygden. Frågeformuläret skulle vid en

~

uppfö1jning inom Huvudundersökningens ram i så fall givetvis

byggas ut i linje med ändringar i kursutbudet vid Lantbruks

-skolan samt anpassas till socio-_ekonomiska förändringar,

som ägt rum i Tanzania sedan 1965 och man ansåg att de två datainsamlingarna tillsammans, 1965 respektive 1968, skul1 e

~

ge värdefulla inblickar trots en viss ofrånkom1ig över

-siktlighet. Tanzania började nu rikta in allt flera resurser

på utveckling av landsbygden och man var i starkt behov av

underbyggd socio-_ekonomisk statistik.

Skulle kurs-_{effekten inte} slå igenom i någon större usträck

-ning, kunde man se till att kurs-_{samplet utökades inför} en

framtida uppfö1jning nr, 2 Även utan större kurseffekter skulle nu planerade uppfö1jning dock utgöra en värdefull

etapp som ett steg i en evalueringsstudie genom att regist

-lera de socio- ekonomiska förhållandena i dalen tre år efter Baskartläggningen. Sätter landets centralt planerade ut

-vecklingsansträngningar igång någon utveckling över en

tre-_årsperiod, som något så när motsvarar investeringarna? Eller måste man tänka om, ändra metodik?

b

!

0

!

13

Inför den helt eniga uppmaningen från avnämarsidan att fort

-sätta arbeta med hela dalbefolkningen lämnade jag min önskan

attxmera i detalj få studera ett par bysamhällen och följde

upp hela Basundersökningen igen via samma sample som _1965.

I avsaknad av Kontrollgrupp använde jag de intervjuobjekt i

dalen, som inte gått på jordbrukskurs i Kibaha mellan 1965

-1968, som Kontroll samt

intervjuobjekt/kursdeltagare

som

Experimentgrupp. ₆₇ intervjuobjekt fanns kvar i dalen 1968

(70 intervjuobjekt 1965) och av dessa hade 7 intervjuobjekt

gått på kurs i mellantiden

(drygt

10%).

1965 ritades i varje frågeformu1är en karta, som beskrev

vägen _till intevjuobjektets hus. Jag tog även en serie foto

-grafier av varje hus. Dessa två material _{var till} stor hjälp,

när det gällde att hitta fram till intervjuobjekten igen

tre år senare.

120 variabler från Basformuläret ingick även i Uppeö1jnings

-formuläret. Därav var 35 st direkta "kursvariabler", där man tar reda på om kursdeltagarna använt sig av den utbild

-ning de fick i Kibaha. Några exempel på sådana variabler är:

Hur många acres har Ni; vilka hushå11sgrödor; vilka avsalu

-ödor' om växelbruk - varför b ter Ni rödor- _vad har Ni

för sla s höns- _{hur förvarar Ni dem nå} ot _hönshus vilka

Ordbruksredskaö har Ni- _{har Ni} någonsin _{använt åödsel öå}

Era fält - _{om a vilka sorter} - _{kan man £å} s'ukdomar _av vat

-ten - om 'a vilka _slaå- kokar Ni Ert dricksvatten -

var

för

-varar

Ni

driéksvattnétöär behållaren

övertäckt' var för

-varas maten är kärlen övertäckta - hur förvarar _{Ni säden}

-har Ni någon latringrop; något system för vattenav10pp.

Förutom direkta kursvariabler utgjordes en stor del av

frågeformuläret av indirekta kursvariabler.

En del andra variabler, som inte gett så mycket 1965, utgick

och i stället tillkom nya (ca 100), som bl a anpassades till

förändringar i läroplanerna vid Lantbruksskolan mellan 1965

-1968. "Beeore-and-after" formulär måste konstrueras på så

sätt att man vid varje ny uppföljning*tar ut variabler, som

inte visade sig vara relevanta respektive blir irrelevanta

i och med'utvecklingens fortskridande faktorer man vill

mäta, t ex förändras av en eller annan anledning. Samtidigt

som formuläret reduceras, tillkommer emellertid nya variabler, som knyter an till, i det här fallet, förändringar i kursut

-budet. Eftersom de förhållanden, som man vill mäta, är re

-laterade till den socio- ekonomiska omgivningen i stort i

det berörda samhället, äger samma reducering respektive för

-nyelse rum även beträffande den variabel -kategorin. Via den -na -process får man ett, om än gradvis krympande, antal va

-riabler, vars värden kontinuerligt kan avläsas fr o m

Bas-tidpunkten. Parallellt bildas vid varje uppföljning en ytter -ligare Bas genom de nya variabler, som tillkommer och som,

i sin tur, över tiden bildar ett evalueringsinstrument.

Lantbruksskolan tar 64 kursdeltagare åt gången. Den mest före

-kommande kursen pågår en vecka och _{det kostar 1/}- Sh. om

VII

täcker t ex speciella _{sädesslag, Jord}

-och _{vattenkonserve}

-ring,

_{djurskötsel,}

_{marknadsföring}

etc.

Allmänna _kurser

täcker _{ovanstående samt grönsaker}

och

_frukt,

_{insektsbekänp}

-ning, _{höns, kor, skogsvård,}

jordbruksredskap

_etc.

_{Vid alla}

kurser tar man _{även upp hälsovård,}

nutrition

och hygien mm.

Resultaten

från

_{korstabuleringen av 1965/68}

materialet

tas

upp i

_{Avsnitt VIII.}

DJUPUNDERSÖKNINGEN OCH _{KIBESA-STUDIEN 1968}

Under

_{intervjuarbetets}

_{gång i}

samband med _{Uppfö1jningsunder}

-sökningen märkte man så _{småningom på svaren att}

kurseaktorn

inte

_skulle

_{komma fram i}

nämnvärd

_{utsträckning.}

_{Samma sak}

gällde _{beträffande ev. signifikanta}

skillnader

p g a tids

-raktorn

(1965_{- 1968).}

!

0

I ett

_{försök att dock}

_få

_{en så}

_full

bild

som möjligt _av

kursens möjligheter _{att åstadkomma någon}

som helst föränd_-

~

ring av den

_{traditionella jordbrukstekniken}

beslöt _{jag att}

göra en _{Djupundersökning - av}

ekonomiska skäl i

_liten

_skala

med ett £rågeformulär, _som

_var

så _{kursanknutet som möjligt.}

För _{ändamålet tog jag}

_{förs t}

_ut

den by i _{f1 oddalen, son hade}

~

flest

_{kursdeltagare och dessa fick}

bilda

en _grupp.

_Därtill

en grupp _{i samma by, som bodde grannar}

med _{kursdeltagarna}

(/diffusion

_{o£ innovations)}

och _{sedan en grupp i en}

annan,

isolerad.

by, som inte

_haft

_{kontakt med kursen}

vare sig som

deltagare eller genom _{grannskapseffekten.} Bunju i Mzizima -

_{distriktet var}

_{den by,}

som

innehöll flest

kursdeltagare _{i hela dalen (7}

_st,).

Sex av dem hade sina

jordbruk

_utanför

_{2 x}

1 mile-gränsen. _Den

sjunde ingick _bland Huvudundersökningens 600 heads o£ _{household men inte som}

intervjuobjekt.

_{(För var och en av}

Huvudundersökningens 30 byar frågade jag _{under Uppföljningens}

gång byledare _och andra, om det i _{respektive by fanns}

någon _{kursdeltagare}

bland de _{jordbrukare, som ingick i}

undersökningsområdet (600

sr.)

men inte _{hörde €111}

_{intervjuöbjekten}

(67

sc.)

Det framkom då _{att förutom Huvudundersökningens}

7 intervju

-objekt/kursdeltagare

_{fanns det bara en}

kursdeltagare till

_~

bland de 600, nämligen en av de _{kursdeltagare i Bunju,} som

ingick _{i Djupundersökningen).}

7 personer, som var _grannar

_till

_{kursdeltagarna}

i Bunju,

bildade _{nästa grupp.}

!

Kibesa village i Mzizima-

_distriktet

_{är en}

_isolerad

_{by långt} bortom alla vägar. _{Där fanns totalt 12 jordbrukare}

(head

of household), varav ingen _{kursdeltagare. Dessa}

12 _bildade

I

den tredje gruppen _{och Djupundersökningen}

innehöll

Ö

0

0

!

15

Förutom stark koncentration på kursvariabler ingick även

variabler kring Ujamaa*-systemet, Arushadeklarationen, föde1sekontro11 m f1 i frågeeormuläret.

Beträffande kursvariabler tog jag upp bl a 10 centrala kurs

-områden samt frågade intervjuobjekten, var man fått idén

att tillämpa en sådan moderniserad teknik. dm det förelåg något/några kursområden, som de 7 kursdeltagarna i Bunju

iB 7 KURS) inte tillämpade, frågade jag vad orsaken

var,

seende att kursen i Kibaha rått dem att ägna sig

åt

_området/

-na i fråga.

B 7 KURS tillämpade flest av de 10 teknikerna medan de 7 grannarna

i

Bunju hade något högré'värden'än Kibesa - gruppen

utom vad gäller att Förvara säden torrt,

vilket

alla

26

intervjuobjekt gjorde. Beträffande huruvida man Planterar nya träd och Kokar dricksvattnet, svarade samtliga 2g Nej. Här följer en B 7 KURS uppställning över de 8 _kursQmråden man ägnade sig

åt

och i hur stor utsträckning man

fått

idén

från Kibaha-_kursen (förmodligen =

från

KFTC bl

a):

Ja Råd från KFTC

Vidtar

åtgärder för att skydda jorden 3 5

Använder insektsmedel 1 1

VI gödse1

3 3

Utökat markarealen 6 4

Förvarar säden på torrt ställe 7

Planterar med rätta avstånd 6 6

Tar medicin regelbundet för att förhindra

malaria 1 1

Äter protein- och titaminrik föda dagligen 7 6 På frågan varför B 7 KURS inte tillämpade vissa av de 10

centrala teknikerna trots KFTc-utbildningen, lämnades oftast följande svars-kombination som huvudskäl: "Kibaha innebär

teorii

de använde ingen nacka där; £ör

att

använda deras metoder behöver man pengar bl a för att anställa folk;

metoderna kräver energi, intensivt arbete och de rätta

verktygen."

När jag frågade om man hellre ville å å lantbrukskurs i

Viba a än att e iordbrukskonsult kom till deras e

bruk,

röredr6g/skulle

föredra son att gå på kur€:

et iord

-av B 7

KURS, 3 av de 7 grannarna i Bunju och 4 av de 12 1 Kibesa.

Skälen till detta var för det mesta: "Därför att jag kan

se hur de gör saker och ting och studera färdiga modeller

och jag kan lära mig genom att själv ta del i arbetet

det är inte bara rådgivning, korta samtal och blott och

bart ord". De flesta skälen mot en kurs löd: "Därför att

kursen inte ägg;_-iom på _samma ställe som där _man skall

tillämpa vad man lärt sig. Jag

villuha praktisk

-träning

på mitt eget jordbruk, där mina specifika problem kan

diskuteras". Andra mot kurs svar: "Grödorna kommer att

förstöras på grund av bristande tillsyn under kursperio -den: har inga barn tillsammans med vilka jag kan lämna min hustru under kursen; kursen kommer att förhindra kon

-takt med familjen"

*Ujamaa - vijijini innebär att man uppmuntrar befolkningen att flytta samman i kollek

-riva byar, där man arbetar gemensamt med ett stort jordbruk, varvid bl a fördelarna

med stordrift kan utnyttjas. Samtidigt har var och en ett eget mindre jordbruk. Via

self -_{help skall man tillsammans bygga skolor, vägar, brunnar, dispensärer o s}

_v.

Ge-hom att befolkningen på landsbygden på så sätt koncentreras mera, blir det lättare

att nå fram med olika slag av samhällsservice inklusive utbildning. Byarna skall ut

-vecklas till "Elerändamåls"-_{k00perativ. SOm är den Slutliga samarbetseormen £ör Ujamaa} -byarna.

Beträffande

_diffusion

ofginnovatigns och huruvida B 7 KURS

VIII

VIII:1

fungerat som innovations-agenter"svarade några grannar

Ja och samtliga i Kibesa Nej. Samtliga _{B 7} KURS svarade att de hade fungerat som agenter och att en del personer följt deras råd. Skälen till varför man inte följt raden

löd huvudsakligen: "De är motvilliga redskap och utrust

-ning kräver tid, energi, envishet och pengar" Andra skäl

till varför råden ej följts: "Möjligheterna till snara

vinster betraktas som små; de är likgiltiga".

I samband med databearbetningen av _{Huvudundersökningen 1965/}

68 beslöt jag att lägga ihop Djupundersökningens 7 kurs

-deltagare med Huvudundersbkningens 7, varvid man fick ett

datamaterial för 1968, som innehöll 14 kursdeltagare och

60 andra intervjuobjekt. Med denna förbättrade fördelning gjorde jag en jämförelse mellan de 14 och de 60 med spe

-ciellt avseende på kursvariabler. Resultaten tas upp i

Avsnitt VIII.

Kibesa-_studien

Då det endast fanns 12 jordbrukare i Kibesa, försökte jag

göra markanvändningskartor för samtliga hushåll såväl som

en karta över hela byn (se Map No. 5, sid 10) i ett försök

att kart1äggaiåtminstöné någon by litet utförligare än vad som är möjligt i samband med Huvudundersökningen. Detta

.material, tillsammans med ett utdrag ur de besvarade fråge

-formulären från Djupundersökningen för var och en av de 12 intervjuobjekten _{i Kibesa, finns i} avhandlingens Appen

-dix No. III a., som ger en viss uppfattning om hur invå

-narna i en sådan här avskuren by lever och arbetar, deras aspirationer o s v. Fokuseringen på Kibesa, hur än ofull -ständig, gjordes för att ge en uppfattning om hur det

skulle vara att arbeta med en intensiv -studie av ett par

byar, som jag i ett stadium varit inställd på att göra.

ANALYSINSTEUMENT och RESULTAT VID BEARBETNINGEN Av DATA FRÅN

HUVUD-UNDEESÖKNINGEN _1965-1968 Kurseffekter Huvudundersöknin 6

£

en

!

Första steget var att jämföra värdena för de 7 "blivande

kursdeltagarna" (7 BLI KURS) mellan 1965 - 68 och förde 60 andra intervjuobjektén' mellan 1965 - 68 och därefter mellan de 7 kursdeltagarna (7 KURS) och de 60 andra intervjuobJekte

~

1968. (Jag hade först kontrollerat att 7 BLI KURS inte

skilde sig från de bO andra intervjuobjekten med avseende

på en del bakgrundsvariabler). Huvudfrågan gällde om täl

-jaren skulle bli större än nämnaren i följande ekvation:

ETZ ETt

1

KTZ KT1

eller

Experimentgruppen Experimentgruppen

vid tidpunkt 2 (1968) ££gbé vid tidpunkt 1 (1965)

dividerat med mer än 1

Kontrollgruppen

vid tidpunkt 2 (1968)

minus Kontrollgruppen

K I B E S A V I L L A G E

]

'

Mzizima District 12 honda of houaehold

/

/

} '

'/

,

~

/

/ _Vaterhole

/7

/

Av

I 1? ' ~ ! eohe1e KIBAHA 1 _1/Ä mile , Bi 40 BOn 0 EDUCATION I) 65

ri

6 61 Harried CEITRE 53 inhabitants _t>) Ham-im g) nu ei 1 / path ei 5 1;) 8 £) 7 d 2 ! 4 9) Yu R / _/' 1000 ,ltd, l;) 4 _I = 4

/

Saidi Hintan a V

li

100 Ya'{a{ 1>) Hansa _S E 150 yard= di 1 / :1

/ e) Read, lrite H lintnnec

Xx X R ' / 1*) 6 P' _{ai 61 9) Yes} . x N X -I x g) Yes EN W bi Harried kl 7 xX Sonat= lintln;l * V [/ li) 5 11 01 1 1) 4 A. Hintan;a ai 65 N Ov

/

{ ~ E .? ) 40 9) Ye; 1;) Hm-_in = ~ A " li bi larried hi Y60 _ci 3 ? _/,/ %n 04 ci 5 kl 6 €1) 1 L

x

8 6 <1) 1 / ' / I) 5 r) a N 1. 0 // % mile p_mm % / -- 1 - _VALLEY E -N B g) Ye! %% , [ HPIJI ,X 1:) 6 %%x : Y RIVER [ /

/

lblela Said! 10 h.ch.lan Boila of the K _{x X x x} X %

/

g _/ Hi 25 Ål 35 Y) 4 Pmme/npiJi mc Silnn

/

/ 1>) Hot-ica _'E bi larricd g) _{Yes 2}

-3 foot of friable

~

.) 60

ri

3 , , s

/

€) 2 . ; . " _c)

1 _kl 4 red-brocn sandy clay

}XXX

bi larried hi You

€1) 2 U e Read l 2 over a oolpact, lottled ei Rand, kl 6

f) ₃ vrite n 7 Ö 1 å.- mil

g) You € _{Ö'€;;Ö';ÖéF:..?} light grey, ledin

= clay. X _{N X} . kl 4 Hi 4

;

1@{1. ? 'J-. , Kipondo ;) sa

ri

2

}

,5

-*{

HkubuKo ' 1:) nu-rue _{kl 3} Li 61 * ci 1 I) 4 AN " @*1 -*

~

bi larried' . d) 1 path ? ) 3 iii 3 1 1 mile {

N

KEY{)= ai Age ! 4 _{hi larital} status [lfoune £3

73 £) tore than A c:a 15 mile rough track

b Divorced 2 nere! Waterhole _in the rest-east direction

ci 4 _{61 Yes connects Kibeaa vith the}

<1) 1 _{kl 5}

/

ei man Annie, .) 5 , L-@ Heareet shop at

1 mile Dar-es-salaam/Baganoyo

//

ville Fi Ki

-_ruxm

6 é une tornen road at & point c:a

24 nilen from Dar.

/_/{//

_/

/ /

{

/

{} / {{ { { {{/1}} /

/ /

/

/ '

,

+

/

/// /

/

/1/, . ///Ö/

ÄN

# //

/

/

/ / P A Il D E IF 0 R £ S 1'

/

_/ / , iC /~

;,//

~

{/'{:'}///

/}}

/ //

///

/ //

/

/ /

/

/ /'/ / / /

_// / ci Irof children di Ir of othern in houlehold ei Education f) Aereage g) Chicken house hi Latrine

kl Anount food cropD ol Anount cash crops ')o1c€Ea _{v€rÅb1€. 4ne so}

Vad man skulle se efter var således huruvida skillnaderna

1 Experimentgruppens svar mellan _{1965 och 1968}

(tidsfaktorn

plus

kursfaktorn)

var större än skillnaderna i Kontroll

-gruppens svar mellan 1965 och 1968

(tidsfaktorn

endast).

dm t ex _{skillnaderna i} Experimentgruppens svar mellan 1965

och 1968 var signifikant avvikande från Kontrollgruppens svar, skulle man med tillräckligt hög grad av sannolikhet

kunna utesluta slumpen som orsak till den större skillnaden

hos Experimentgruppen och kunna ange kursfaktorn som orsak. Man förutsätter här en "ceteris paribus" situation: de bå- ' da grupperna har, förutom med avseende på Kibaha-_kursen,

nåttg _av samma mängd utvecklingsansträngningar i samband

med insatser från nationell, regional, distrikts - _{, divi}

-sions- _{och bynivå.}

alfabetisering

extension-tjänstemän

(rådgivning

inom jordbruk, hälsovård,

£

community development o s

vi

kooperationens utbildningsutbud radioprogram: vuxenutbildning mm

mobilavuxenutbildningsenheter etc.

_%

En testning _{av 60+7} materialet ₁₉₆₅-68 för att få fram even

-tuella signifikanta skillnader inom respektive mallar inom dc två grupperna gav dock mycket litet resultat. Beträffande

värdena hos den fåtaliga 7 gruppen är detta helt naturligt

seende de _{stora skillnader mellan} de två tidpunkterna, som skulle krävts £ör att det skulle bli något utslag.

Genom att Experimentgruppen är så liten, kan man inte dra

några kategoriska slutsatser vad gäller förändringar inom

Experimentgruppen ₁₉₆₅- 68. och inte heller av en jämförelse

mellan 7 KURS och de 60 andra intervJuobjekt. Man får nöja

sig med att en del förändringar inom Experimentgruppen,

som inte kommer fram lika tydligt i Kontrollgruppen, skulle

kunna bero på kursfaktorn.

Vad gäller _{Förändrin ar} 1 jordbrukets storlek ₁₉₆₅-68 hoe

~

grupperna 60 + ₇ ökade siffrorna för båda. 1968 hade ?

KURS genomsnittligt större areal än de 60 1 motsats till

förhållandena 1965. Beträffande Inkomstförändrin hade

3 av de 7 KURS högre inkomst 1968 jämfört med 1 ₃ av de

bO. 7-gruppen hade vid båda tidpunkterna högre inkomst än

de 60. Både grupperna såväl Sparar som Lånar mera pengar

vid Tidpunkt 2. Inkomst index: 0 1 - 400 401 - 1000 1001 Shs 0 1 2 3 1965 1968 1968 Index 7 BLI KURS 1 ,00 60 0.82 7 KURS 1 ₉43 60 1 ,24 Djupundersökningens 7 KURS 1,86

id

0

!

!

0

!

I

Jag

beslöt

mig fbi att se efter i vilken utsträckning de

60 -andra intervjuobjekten och 7 KURS skilde

sig 1 samband med tillämpningen av modern

teknik

och

Varifrån

man

fått

idén att tillämpa dylik. Exempel på modern teknik kurs

-variabler)

som man kan få

information

om på olika sätt:

att man

skall

använda gödse1

.blanda upp lokala höns med andra

ta medicin regelbundet'mot malaria

använda myggnät

koka

dricksvatten

äta

rätt

sammansatt föda

täcka över

dricksvatten

och matvaror

dm man tillämpar dessa tekniker, gör man det enbart p g a

tradition

eller

kommer man 1 kontakt även med moderna in

-formationskällor?

Jag delade upp objekten i moderniseringsklasser: antingen

fick

man

information

enbart via

tradition

eller grannar

eller också tar man in råd via en kombination av

tradition

och någon eller några av följande källor: hälsovården,

Kibaha, skolbarn,

jordbrukskonsulter,

lokala politiska

ledare etc. Det visade sig då att 57% av 7 KURS hämtade

sin

information från

andra

håll

än enbart

tradition

medan

siffran för de 60 andra

var

23~.

VIII:2

Kurseffekter

- Huvud- res ektive Dj; undersöknin en

För att £å mera jämförbara grupper i samband med mätning

av ev.

kurseffekt

slog jag ihop Djupundersökningens 7 kurs

-deltagare, 7 D KURS, med Huvudundersökningens 7 och fick

då 14 KURS respektive 60 andra intervjuobjekt. När jag jämförde de två 7-grupperna med avseende på socio-ekono

-mLska bakgrundsvariabler, visade sig Djupundersökningens

7 KURS (7 D KURS) vara något äldre genomsnitt 51

respek

-tive 43

år

- och ha högre inkomst samt lägre

utbildning.

Högre inkomster hos 7 D KURS slog inte nödvändigtvis

igenom överallt, där en positiv

korrelation vore

trolig.

I

samband med varabels Ägodelar har 14 KURS lägre värden

vid mer än 1/3 av de 13

svarsalternativen trots

7 D KURS och inkomsteaktorn. Dock

slår

inkomstfaktorn generellt

igenom. 6 av 7 D KURS hamnade

utanför

Grupp I iN = 50) i klassieiceringsanalysen (se nedan) av*60 + 14 grupperna

iN = 74), medan 6 KURS

från

Huvudundersökningen

tillhörde

Grupp 1.

Kursvariablerna hade utökats i samband med

uppföljningsfor

-muläret och genom att de ingick även i Djupundersökningens formu1är, kunde de användas för den testning, som gjordes

på 60 + 14

materialet

£ör att se efter om det förelåg

några signifikanta

skillnader mellan

de två grupperna. Här följer några exempel på sådana

variabler:

dm har

höns/lokala

och-eller andra om andra/från

vem

eller var fick Ni den idén; vilka metoder är riktiga för

att

få

bra skördar: åtgärder för att skydda jorden, insekte

några av dessa metoder - om

ja/från

vem eller var fick Ni

det rådet; vad har Ni för årliga

utgifter/hur

mycket går

åt till vad; om använder myggnät/från vem eller

var

fick

Ni rådet; äter Ni några av dessa protein - _och vitaminrika

födoämnen dagligen: pawpaw, bönor, spenat, mjölk - om

ja/

från vem eller var fick Ni rådet; hur många fler barn

skulle Ni vilja ha; hur mycket vatten använder Ni i hus -hållet dagligen; hur djup är latringropen; använder Ni

den alltid.

I samband med kursvariablen: man bör inte ha bara Lokala

höns utan även ta in kraftigare exemplar utifrån, hade 5

av 14 KURS lokala + andra jämfört med ingen av de 60. ! 35% av 14 KURS Använder gödse1 jämfört med 13% av de 60.

Kursen ineormerar om att man bör Äta

protein

- och vitamin

-rik mat: pawpaw - bönor - vild spenat - mjölk (EAT

I).

Man bbr inte äta kolhydrater: socker fett - majsmjö1

- cassava (EAT

II).

Ett indexvärde för vart och ett av

näringskategorierna utarbetades per intervjuobjekt. Varje

%

matsort _iN = 8) gav en poäng om den ingick i dagliga

födan. Index-_värdena går således från 0-4. Som synes i

Diagram No. 4,sid Zlföre1igger härvid klara skillnader

mellan 14 KURS och de 60 andra. Indervärdena för de två.

~

näringskategorierna är:

Index Eat I Index Eat II

14 KURS 1 ,86

60 andra 0,88

O!93

2,13

VIII:} .

Det framgår här att det föreligger ett starkt positivt

samband mellan KURS och Eat I respektive negativt samband

mellan KURS och Eat II medan

förhållandet

beträffande de 60 andra intervjuobjekten är det motsatta.

Dock kom inte heller via denna analys särskilt många eller

stora signifikanta skillnader fram mellan kursgruppen respektive de 60 andra.

Klassificerin sanal s av materialet -] 68

S

För att ur en annan infa11svinke1 belysa Mpiji -befolk

-ningens egenskaper gjorde jag en klassieiceringsanalys

via ett program, som utarbetats vid Utredningsinstitutet

vid Statistiska Centra1byrån i Stockholm. Programmet

producerar en klusteranalys genom att sortera in indivi -

~

der, som liknar varandra med avseende på de variabler som ingår, i klustergrupper. Det objekt, som har flest

grannar i sitt kloster, är s k Typobjekt. I kapitel VII

i avhandling finns en utförlig beskrivning av programmet. -Förutom att denna klassificering av intervjuobjbktgn

producerade kluster av individer, som liknar varandra,

ledde den även till en överblick över mellan vilka variab

-ler de _starkaste sambanden fanns. Man fick fram

kombina-tioner av de socio-ekonomiska egenskaper hos befolk -ningen, som var starkast relaterade till varandra.

F Q 92 (FI-68)

b

0

0

!

r --!. l Fi? I I'7 "1

do

ya! eat

any

of

these foods every day?

(Chock

list)/do your

babies eat

Pawpaw; beans; mchicha; milk .

sugar; mafuia;ukimbb;,sembe; mhogo.,

. ~ TI' l % i if} " !

If

TTÖ [ ' l''.: . l;. ii ,.PI 'TF-fi" :1 : . 'L+r -k-. '.!.1 1 { I" .! . % ~ ~ i "!

%

=₄ L..l; 1 i! ~ ~ 1:.~; 1 {" 1 F ' l ~~ ~

5

.r

: Ill. .L.. . ; ' £ { : i 44. : =_+4%- " . -₄ £4 ! ; .i:.!}" -' _nf I 4.- ; ....ö . L . F -~ > -*i ' 5I7! _"il TY iiälé } I [ -1-

;

* ' ; _,.1. ; ..! 1. .. . . .u ..4 . : ' ..! i' £. Jj ' _; . . . 11 4 hi Esa ån;.

låg}

"*f' ENL = 21 DIAGRAM N0.4 1968 14 Partioipants 60 ."Oth.ei=.Eamers

!

*StE

1

-E J ;

€

11;.;;.1-;%;.

~

. ' 1 " * ! l - ' -'ö "TööÖööT

~

-_{så €=}

4

-+8. i . ~ " l.1 U ~ ~ .3 O ' " hI 1 : -r -1.

~

1.- >*3 ol : ~ ,.. .I e.

~.,L

.

'B E än ' ! l -ni FF - -å FN' I2 <1 -i l, ni -'

ni

_& *

~Ö7...,

ea B.@Y.@II"..;:. ~ . O J-

;T

?- £ ' " öö "Öl

rå

:

LE

,N -ä L ~ Eg -Ö# ! . U O Il il : l .U ] . , 'I ["T L;. UL ir' C -.n ~ B .-L ' ! .'l ..i "

~

gO! ;Z! & 4; a '

~

El

3

€3

!

v

$

&

~ OL- Z ab . . 3 2 8 : .0. ~ 'tt"? uI 1--_4n 5 Q {öö 3 27-

0

ii *+f;

-f*i

~ m

li

@ _Bi * Jå

L

-U ' . lJ1ml0. ! *111 <1 ;

~

@

~

.@ Z

*3

ia $ '5 F' ₇]]*-'ri; U -Z 'Ol ₃ U-

4

. 'Ö'-- ii',

5

-

,5

{

t€'En*ääå

.n;.

~

_$

_$£2

_$ , -~ ? ,-- :;"* -_tr-?'1 é éé";

Materialet bestod av 60 + 14 grupperna 1968 och variabler, com täckte kurs- och moderniseringaeaktorer. Samlings

-rubriker för variablerna var: Socio - economic, income, house, save/borrow, farming, nutrition, attitudes. 39 va

-riabler ingick i programmet.Genom en del sammanvägningar och på grund av att programmet, av praktiska skål, endast

redovisade 20 variabler, erbjöd klassieioeringen även en

ytterligare komprimering av materialet med koncentration

på kurs- _och moderniseringsfaktorer.

50 (ba%) av de 74 intervjuöbjekten (60 + 14) hamnade vid klassificeringen i samma kloster, Grupp

I.

Objekten sorte

-lades upp i totalt 11 grupper. 6 KURS och 1 D KURS ingick

i Grupp I. Gruppernas egenskaper redovisades i form av

frekvenstabeller.

Grupp I tabellen ger, med avseende på de ,

ingående

_variablerna,

en fokuserad bild av egenskaperna

hos majoriteten av befolkningen i floddalen. Man ser t

att de flesta av _{de 50} jordbrukarna

var

ca 50 år hade hade inte hade bara en hustru 3-5 barn kunde läsa 3-7 hushållsgrödor " 2-5 avsalugrödor använde'inte gödse1

hade bara lokala höns

hade inte några djur i övrigt

hade en inkomst mellan 1-800/- Shs med jämn fördelning

over intervallen: 1- 100/- , 101-300/-, 301-800/

-ex

iii}

$

hade inte några kostnader i samband med sko1avgifter

hade inga utgifter för verktyg;

ca hälften hade latringrop

det

var

något flera, som sparade pengar än som köpte

på kredit men nej-svaren var i majoritet i båda fallen

12% åt rätt sammansatt föda.

Jag tittade sedan på. skillnader i variabelvärdena hos samt-

~

liga gruppers Typobjekt genom att via transformerade va

-riabelvärden

(jag

komprimerade dem till två-tre -stegsskalor)

dra upp e enska s rofiler £ör objekten, som sedan i sin

tur kunde staplas ovanpå varandra.

Den gruppindelning av befolkningen med avseende på dess

!

egenskaper, som k1assificeringsana1ysen producreade, visade dock inte på några skarpa skiljelinjer utan bekräftade bilden av en relativt homogen population.

Av Mpiji -_{samplets 7} kvinnliga intervjuobjekt (varav ingen

kursdeltagare) hamnade 3 st. i Grupp I. För att registrera

ev. Skillnader mellan män och kvinnor Bjofde jag en upp

-ställning, där de 7 kvinnornas värden 1968 jämfördes med

Typobjektets i Grupp I. Analysen innehöll kursvariabler

!

!

!

0

0

25

registrera ev. förändringar över tiden tittade jag även på

skillnader mellan svaren från 1965 respektive 1968.

Kvinnornas värden 1968 vid jämförelsen med Grupp I:s Typ

-objekt

pekade på högre Inkomst (1965 var

förhållandet

det omvända); kvinnorna hade högre _{Ut ifter} för matgoch

arbetskraft; de använde mera Vatten i hushållet; de hade

högre värden i samband med variabelområdena Hälsa och

Nutrition; de hade mera Hus eråd och ä odelar och ett stör

-re antal av dessa var i Godgkondition.

Beträffande förändringar i svaren över tiden ₁₉₆₂-68 stod Typobjektet 1968 huvudsakligen på status quo men hade lägre

värden beträffande Nutrition och Inkomst (vad gäller va

-riabeln Av vad

får

man malaria ändrade sig Grupp I:s Typ

-objekt från 1965: "Européer till 1968: "Myggor"3. Ett par

av.kvinnorna hade skaffat Latringgop, de hade högre väl-den vad gäller Hälsa och Nutrition. Några hade högre In

-komst samt S-arade respektive"Lånade pengar jämfört med

1965. En variabel i 1968 åre formulär, som också ingick i

denna uppställning, tog upp huruvida intervjuobjekten an

-såg att det skett Några förändrin r under de tre åren

mellan intervjuti11fä11ena beträffande jordbruksarbetet

och levnadsvillkor generellt. Typobjektet såg inga föränd

-ringar medan kvinnorna såg såväl positiva som negativa.

Positlvafvar flera

grödor, god hälsa och frånvaron av gräl

i'byn. Negativa var dålig hälsa, stulna skördar och svårig

-heter med att utöka markarealen.

Seende att 6 av Huvudundersökningens kursdeltagare fanns

i Grupp I beslöt jag att jämföra Grupp I:s Typobjekt med

såväl 6 KURS som med några intervjuobjekt

från

de andra

grupperna ; relation till

kursvariabler

och inkluderade

en korstabulerin 1 65-68. Tillhörde kursdeltagarna Grupp I

på grund av att de gått på kurs eller fanns det något annat skäl? Man såg dock inte några större

skillnader

på

svaren vad gäller

kursvariablerna.

Slutsatsen blir att man inte kan karaktärisera Grupp I som en grupp med höga värden på kursvariabler samt att det in

-te föreligger någon signifikant

skillnad

mellan Huvud

-undersökningens 7 KURS och de 60 andra intervjuobjekten.

Vad gäller de variabler/egenskaper, där de starkaste post

-tiva sambanden fanns, kan nämnas: Antal höns

Inkomst-_Antal verktyg

Antal hustrur

Har latringrop

Antal hustrur

Antal rum-Antal barn Ägodelar

ÄgQaeiar i göa

kondition

Rätt sammansatt _{föda/Eat I}- Ägodelar i god kondition

Använder gbdse1

Har gått på KURS

Starka negativa samband förelåg mellan t ex:

Inkomst- Lånar pengar

Antal höns -sparar pengar