Lettland
När Lettland återvann sin självständighet från Sovjetunionen
1991 inleddes ett omfattande reformarbete. För att stödja
omvandlingsprocessen i riktning mot demokrati och
marknadsekonomi ger Sverige bistånd inom en rad olika områden.
Det svenska utvecklingssamarbetet med Lettland ska främja säkerhetsgemenskapen, för-djupa demokratins kultur, stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling samt stödja en miljömässigt hållbar utveckling.
Ett övergripande mål för det svenska utvecklingssamarbetet är att bidra till att Lettland blir medlem i EU. Därför prioriteras insatser som främjar Lettlands integration i Europa, med särskild inriktning på det anpassningsarbete som krävs för ett framtida medlemskap i EU. Som den största bilaterala givaren har Sverige en central roll. Ansvaret för utvecklingssam-arbete med Lettland (och övriga Central- och Östeuropa) är delat mellan UD, Svenska institutet och Sida. Biståndet som kanaliseras genom UD har inriktning på säkerhets-främjande insatser, samt tull- och polissamarbete. Svenska institutet svarar för samarbete kring kultur, högre utbildning, stipendier och ett program som syftar till att utbilda den rysktalande delen av befolkningen i lettiska. Sverige bidrar även till EU:s biståndsprogram Phare som har ett omfattande bistånd till bland annat Lettland.
Den största delen av biståndet går via Sida, och rör i huvudsak tekniskt samarbete för stöd till reformprocessen inom olika samhällsektorer. Det inriktas på strategiska insatser, främst för kunksapsöverföring och utveckling av landets institutioner.
Utveckling av näringslivet. Lettland har genomgått en ekonomisk omvandling, från
planeko-nomi till marknadsekoplaneko-nomi. Privata sektorn spelar en allt större roll och ekoplaneko-nomin visar tydliga tecken på återhämtning. Ekonomiska refomer har genomförts för att främja ett fungerande näringsliv. Sverige ger bistånd till utvecklingen av det lettiska näringslivet, främst för att undanröja institutionella brister som hämmar privatiseringarna och utländska investeringar. I denna kunskapsöverföring är internationella kurser ett viktigt instrument.
StartÖst ger stöd till svenska små- och medelstora företag som etablerar sig i de baltiska
länderna. Syftet med programmet är att minska företagens risk och bidra till att produktion snabbt kan komma igång. Stödet är avsett för utbildning av den baltiska samarbetsparten, och ges i form av avskrivningslån. Mindre lån kan även ges för investeringar.
Andra exempel på projekt med inriktning på näringslivet är ett utbildningsprogram för styrelsearbete, samt utbildning i industridesign och produktutveckling. Sida har även bidragit till uppbyggnaden av Latvian Banking College i Riga. Sida stödjer också samar-betsprojekt mellan handelskammare och småföretagarorganisationer.
Skogen är en av Lettlands viktigaste naturtillgångar. Flera svenska insatser har gjorts för att främja ett långsiktigt hållbart skogsbruk.
Bank- och finansmarknaden. Svenskt stöd går till att utveckla den lettiska bank- och
kapital-marknaden. Genom Nordiska investeringsbanken bidrar Sverige med medel till den lettiska investeringsbanken för att främja investeringar i lettiska företag.
För att stärka banksystemen i de baltiska staterna bidrar Sverige till en riskkapitalfond som ger lån till lettiska banker.
Offentlig förvaltning. Svenskt stöd till reformer inom den offentliga sektorns förvaltning har
skett på både lokal och central nivå. Statliga verk från Sverige, som Luftfartsverket, Riks-skatteverket och Sjöfartsverket, har bidragit till förnyelsearbete inom motsvarande myndig-heter i Lettland. Insatser görs också för att stärka det lettiska rättsväsendet.
Sida stödjer privatiseringen av mark och fastigheter i Lettland genom utvecklingen av lantmäteri och fastighetsregister. Det svenska lantmäteriverket arbetar sedan 1992
STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 105 25 Stockholm Besök: Sveavägen 20 Telefon: 08-698 50 00 Telefax: 08-698 56 15
www.sida.se, info@sida.se F8929/nov1997
mans med den lettiska lantmäterimyndigheten för att bygga upp ett fastighetsregister, utveckla fastighetslagstiftning och system för värdering av mark och fastigheter.
Sociala sektorn. För att Lettlands ekonomi ska kunna fortsätta att utvecklas krävs ekonomiskt
hållbara system för socialförsäkring, sjukvård och socialtjänst. Samarbetet inom det sociala området är på väg att bli ett av de viktigaste samarbetsområdena. Det inriktas på att ut-veckla nationella system och institutioner inom socialförsäkringar, socialtjänst och omsorgs-system, samt organisation och planering inom hälso- och sjukvården. Sida finansierar även en svensk socialförsäkringsexpert som arbetar vid Världsbankens kontor i Riga.
Energi och miljö. Ett starkt importberoende i kombination med ineffektiv energianvändning gör
att reformer inom energisektorn har hög prioritet. Svenskt bistånd till energisektorn har använts för rådgivning inför renovering och effektivisering av fjärrvärmesystemen i Jelgava och Riga.
Inom ramen för Östersjöprogrammet, ett åtgärdspaket för att rena Östersjön, är Sverige med och finansierar vatten- och avloppsreningsprojekt i Liepaja, Riga och Daugavpils.
Enskilda organisationer. I den svenska biståndspolitiken läggs stor vikt vid enskilda
organisatio-ners insatser. I Lettland stödjer Sida bland annat svenska Rädda Barnens samarbetsprojekt med lettiska barnrättsorganisationer. Andra exempel är Sveriges Riksidrottsförbunds projekt för att utveckla den lettiska folkrörelseidrotten, och svenska Röda Korsets stöd till lokala Rödakorsorganisationer.
Lettland ligger vid Östersjön mellan Estland och Litauen. Från
1200-talet fram till 1918 kontrollerades letterna av tyskar, svenskar (16211710) och ryssar. Under mellankrigstiden hann Lettland med 20 år av självständighet, innan Sovjetunionen ockuperade landet1940. Drygt 50 år senare, den 21 augusti 1991, blev Lettland åter självständigt.
Under andra världskriget förlorade Lettland närmare en fjärdedel av befolkningen. Mer än 100 000 letter deporterades till Sibirien. Samtidigt skedde en omfattande inflyttning av ryssar. Denna russifiering har ska-pat djupa sår i det lettiska samhället. På senare år har den lettiska andelen av befolkningen ökat. Idag utgör letterna 52 procent av befolkningen, medan den ryska andelen minskat till 34 procent.
Efter att Gorbatjov kom till makten 1985 ökade möjligheterna
för oppositionella grupper att göra sig hörda i Sovjetunionen. 1986 bil-dades en medborgarrättsgrupp i Lettland. 1990 antogs en deklaration om återupprättandet av lettisk självständighet. I januari 1991 samlades 700 000 letter för att försvara sitt lands självständighet. Det sovjetiska
inrikes-ministeriets specialtrupper gick till attack med lettiska dödsoffer som följd.
Under ockupationstiden var Lettlands ekonomi hårt bunden till
den sovjetiska. Självständigheten skapade allvarliga ekonomiska problem. Industri- och jordbruksproduktion föll kraftigt, samtidigt som arbetslöshet och inflation ökade. 1991 inleddes ett ekonomiskt reformarbete. Förut-sättningar skapades för privat äganderätt och företagsamhet. Många problem återstår dock att lösa, bland annat privatisering av de stora industriföretagen. Majoriteten av befolkningen lever fortfarande under existensminimum. Inkomstskillnaderna är stora.
Under de senaste åren har Lettlands handel ökat kraftigt. En klar
trend är att utrikeshandeln med väst ökar på bekostnad av handeln med öst. Ryssland har dock förblivit en stor handelspartner.
Lettland blev medlem i FN 1991. Sedan dess har man aktivt strävat efter att få plats i så många internationella samarbetsorgan som möjligt. Man har ett nära samarbete med EU (Europa-avtal) och hoppas på ett fullt EU-medlemskap inom en tio-årsperiod.
Nyckeldata
Yta: 64 600 km2
Huvudstad: Riga Befolkning: 2,5 miljoner Valuta: 1 lat =13,16 SEK Befolkningstillväxt/år: – 1,2 % Förväntad livslängd vid födseln:
69 år BNI/invånare: 2 270 USD Köpkraft (USA=100): 12,5 Ekonomisk tillväxt 1995 – 1,6 % 1996 2,3 % 1997 (beräknad) 4,0 % Skuldtjänstkvot
Räntor och amorteringar på stats-skulden i förhållande till export-värdet: 1,6 %
Viktigaste exportvaror
Timmer, trävaror, textilier, livsmedel, metaller.
Näringarnas andel av BNP
(Andel av arbetskraften inom parentes)
Jordbruk 9 % (16 %), industri 34 % (40 %), tjänstesektorn 54 % (44 %)
Svenskt bistånd 1996
Utbetalningar, miljoner SEK Sida: Hälsovård 0,8 Naturbruk 5,8 Sociala frågor 7,7 Infrastruktur 6,7 Näringsliv 4,7 Förvaltningsuppbyggnad 11,1 Övrigt 3,1 Andra myndigheter och UD: Naturvårdsverket 3,8 Statens strålskyddsinstitut 1,2 Svenska institutet 0,2 Sveriges lantbruksuniversitet 0,1 UD 33,2 Summa 78,5
Källor: World Development Report 1997, Human Development Report 1997, Sveriges internationella samarbete, statistisk årsbok 1996
