1041 Kvinnovetenskaplig tidskrift 4 .06
Från redaktionen
Sexuella trakasserier, våld mot kvinnor och prostitution är frågor som väcker starka känslor. Ofta är våra föreställningar och över-tygelser djupt ideologiskt förankrade. Det politiska partiet Feministiskt initiativ identifi-erade till exempel våld mot kvinnor som den fråga som tydligast förenar kvinnor med en feministisk övertygelse. Och de har säkerligen rätt - ingen är för våld mot kvinnor - men hur ska man bekämpa det? Även frågan om pro-stitution är mycket komplex och man kan, som feminist eller icke-feminist, närma sig den från olika håll. Är prostitution alltid och nöd-vändigtvis likställt med kvinnoförtryck? Hur ska prostitution motarbetas?
I det här numret av Kvinnovetenskaplig tidskrift skriver Maria Jansson och Maria Wendt i artikeln " H e j a Uffe! Så legitimeras mäns överordning" om reaktionerna på fyra kvinnofridskampanjer som drivits i Stock-holm. Deras undersökning visar hur känslig frågan om våldet mot kvinnor är, inte i första hand för att det riktar sig mot kvinnor, utan för att mannen identifieras som förövare. De våldsammaste reaktionerna kommer, visar de, på kampanjbilder där även barn finns med. Många män reagerar starkt när skulden kol-lektiviseras: "Visst är vi goda pappor och fäder!" utropas det. Att kvinnor som grupp
viktimiseras i en kampanj med en misshandlad kvinna som frontfigur är det däremot ingen som ifrågasätter. Men när det handlar om att ge en bild av ett kollektivt manligt beskyddar-skap uteblir den negativa responsen. Jansson och Wendt läser kampanjreaktionerna i ljuset av föreställningar om politik, nation och man-lighet.
Cristine Sarrimos artikel »Professorn och kärleken - Sexuella trakaserier i fiktion och verklighet« närmar sig en annan känslig fråga, den om intima relationer inom universitetet, speciellt mellan underordnade doktorander/-studenter och överordnade lärare/professorer. Med utgångspunkt i det litteraturvetenskapli-ga fältet "rätt och litteratur" läser hon ett fak-tiskt och ett fiktivt fall av sexuella trakasserier och finner att de anklagade förväntas anpassa sig till en rådande diskurs av bekännelse- och erkännandetal, och att varje vägran att delta i diskursen får negativa konsekvenser för den anmälde. Sarrimo menar att känslornas områ-de är en förbisedd faktor i vårt professionella handlande, speciellt inom den meritokratiska akademien.
Därefter följer två artiklar om prostitution som trots sina vitt skilda perspektiv har flera beröringspunkter. Hanna Olsson beskriver i artikeln »Från manlig rättighet till lagbrott:
Från redaktionen I 5
Prostitutionsfrågan i Sverige under 30 år« den svenska prostitutionslagstiftningens framväxt i förhållande till föränderliga politiska förhål-landen. Vad var det som skedde i samhället och politiken i anslutning till riksdagsdebat-terna? Vilka var aktiva? Resultatet av arbetet mot prostitution känner vi till: Sverige har idag världens (?) mest restriktiva prostitu-tionslagstiftning, som kriminaliserar sexköpa-ren men inte den prostituerade.
Susanne Dodillet jämför i sin artikel »Ide-ologiska förutsättningar för den svenska och den tyska prostitutionslagstiftningen« den »tyska modellen« och den »svenska model-len». I Tyskland likställs prostitution i lagen med annat yrkesarbete. De olikheter som finns i Sverige och Tyskland kan enligt Dodillet här-ledas till olika politiska traditioner.
Sista ordet i detta nummer går till den itali-enska prostitutionsforskaren Daniela Danna.
*
I och med detta nummer tackar redaktionen i Göteborg för sig och lämnar över till Malmö. Monika Edgren och Cristine Sarrimo blir nya redaktörer och kring sig har de samlat en spännande grupp forskare. Att en forsknings-tidskrift regelbundet flyttar innebär en
nöd-vändig vitalisering, speciellt när det gäller ett tvärvetenskapligt område som genusveten-skap. Varje redaktion får stor frihet att själv utforma nya arbetssätt. När vi blickat tillbaka kan vi konstatera att det för oss i Göteborg varit viktigt att Kvt känns som forskarnas tid-skrift. Vi har därför under åren varit sparsam-ma med att beställa artiklar till särskilda tesparsam-ma- tema-nummer, utan istället låtit teman i hög grad växa fram och formuleras utifrån det material som kommit in. Ett viktigt steg i detta, att upp-rätthålla forskarnas intresse för att publicera sin forskning i Kvt, har varit det arbete som grundlades i Stockholm för att Kvt skulle bli en referee-tidskrift med externa granskare. Just nu pågår en utvärdering av Kvt för med-lemskap i ett internationellt citeringsindex.
Det kontinuerliga arbetet med att produce-ra en högkvalitativ vetenskaplig tidskrift fort-sätter men de nya redaktörernas intressen och teoretiska förankring sätter också sin prägel på val av teman och urval artiklar. Vi följer med spänning den riktning tidskriften nu kommer att ta!
