TERESA KULAWIK
Maskulinism och välfärdsstatens
framväxt i Sverige och Tyskland
Kan föreställningen om maskulinitet påverka samhällsutvecklingen ?
Teresa Kulaivik jämför tysk och svensk utveckling av välfärdsstaten och
kommer fram till att maskuliniteten som diskursiv praxis skapar stora
skillnader mellan länderna.
Forskningsområdet j ä m f ö r a n d e analys av väl-färdsstater har e x p a n d e r a t snabbt inom femi-nistisk forskning u n d e r 90-talet.1 U n d e r
d e n n a tid har det utvecklats skilda teoretiska och epistemologiska ansatser inom forsknings-fältet (Orloff 1996; Kulawik 1996; 1998a). J a g vill dock hävda att forskningen - trots d e n n a mångfald - hittills bara ansatsvis lyckats kon-ceptualisera kön som maktpolitisk kategori. I forskning o m samtida politik d o m i n e r a r ett perspektiv som fokuserar könsskillnader i policy-innehåll och h u r detta påverkar kvin-nor. Vid historiska betraktelser står kvinnorö-relsens handlingsförmåga och dess inflytande på d e n nationella politiken i c e n t r u m för forskningsintresset.
Dessa forskningsperspektiv har lett till en förenkling av analyskategorin kön, vilket fram-går särskilt tydligt i T h e d a Skocpols ambitiösa studie (Skocpol 1992). H e n n e s u n d e r s ö k n i n g kännetecknas av en iögonfallande dualism. H o n analyserar både
arbetarförsäkringspoliti-ken - och då särskilt dess misslyckande i USA
- och socialpolitiska åtgärder riktade till kvin-n o r och mödrar. Problematiserikvin-ng av "kökvin-n" f ö r e k o m m e r dock bara i d e n del av studien som b e h a n d l a r d e n maternalistiska politiken. Det saknas ett könsperspektiv både på de klassmässigt f ö r a n k r a d e aktörerna i k a m p e n för arbetarförsäkring och på de i d e n skocpol-ska analysen så viktiga institutionerna
(Kulawik 1998a: 296ff; G o r d o n 1993). I en
kri-tisk diskussion av Skocpols arbete ifrågasätter J a n e Lewis att kvinnorörelsen varaktigt skulle ha påverkat d e n tidiga socialpolitiken. H o n f ö r n e k a r relevensen av kön och anser att väl-färdsstatens u p p k o m s t och utveckling främst orsakats av klassmässiga konstellationer, vilka för h e n n e framstår som "könlösa" (Lewis
1992,1994).
D e n n a artikel försöker nå utöver sådana insnävningar av könsperspektivet g e n o m att u n d e r s ö k a i vilken utsträckning maskulina identiteter och intressen har påverkat väl-färdsstatens u t f o r m n i n g och utveckling. Även o m maskulinitet på senaste tiden blivit ett å t e r k o m m a n d e tema h a r de empirisk-historis-ka studierna hittills b e h a n d l a t konstruktionen av manlighet och h u r d e n n a har sammanflä-tats m e d klassförhållanden (McClelland 1996; Frevert 1995). Det saknas systematiska jämfö-relser av det nationellt specifika i dessa kon-struktioner och deras s t r u k t u r e r a n d e politiska kraft.2
Sverige och Tyskland, de båda länder som j a g ska b e h a n d l a här, spelar en f r a m t r ä d a n d e roll i d e n j ä m f ö r a n d e välfärdsstatsforskning-en. I typologier baserade på 70-talets socialpo-litik klassificeras Sverige som en socialdemo-kratiskt universalistisk regim och Tyskland som en konservativ korporativistisk regim (Esping-Andersen 1990). O m m a n lägger ett könsperspektiv på dessa välfärdsstater företrä-der Tyskland en stark familjeförsörjarmodell,
m e d a n Sverige kan betraktas som prototypen för en svag familjeförsörjarmodell (Ostner
1995). Trots att de båda l ä n d e r n a spelat en f r a m t r ä d a n d e roll för välfärdsstaternas upp-komst och utveckling så existerar knappast någon forskning ur könsperspektiv o m d e n for-mativa fasen före första världskriget. Ett u n d a n t a g utgör forskningen om skyddslag-stiftning för kvinnliga arbetare (Braun 1993; Sch mitt 1995; C a n n i n g 1996; Karlsson 1995). Dessa studier visar h u r d e n industriell-kapita-listiska transformationens baksidor och faror i diskursen omtolkades till att bli könsfrågor. U n d e r s ö k n i n g a r n a fångar dock inte det speci-fika i varje lands utveckling. Följaktligen kan de inte heller föreslå några bestämda orsaks-samband eller systematiska förklaringar av nationella skillnader. En jämförelse visar emellertid betydande skillnader i d e n köns-specifika u t f o r m n i n g e n av arbetarskyddslag-stiftningen. Sålunda fanns det länder som gjorde stark åtskillnad mellan k ö n e n och inskränkte arbetarskyddsbestämmelserna ute-slutande till kvinnor, som exempelvis USA och Storbritannien. Andra länder, som de skandi-naviska staterna, f ö r e d r o g - trots att enstaka könsspecifika bestämmelser f ö r e k o m - univer-sella regleringar. En tredje g r u p p , däribland Tyskland, tillämpade visserligen särskilda skyddsbestämmelser för kvinnor, m e n införde senare också regleringar för m ä n (Wikander m.fl. 1995).3 En jämförelse mellan Sverige och
Tyskland kan d ä r f ö r vara fruktbar. A ena sidan handlar det o m två länder som uppvisar m å n g a socialhistoriska likheter: sen och snabb industrialisering, en traditionellt stark stat, svag medelklass och en tidig politisk mobilise-ring av arbetarrörelsen. Samtidigt valdes ytterst skilda socialpolitiska lösningar i dessa länder. Det gäller inte bara försäkringssyste-m e n försäkringssyste-mot inkoförsäkringssyste-mstbortfall - soförsäkringssyste-m de ovan n ä m n d a typologierna framförallt baseras på -utan också för skyddslagstiftningen. Samtidigt som de första kvinnospecifika skyddsföreskrif-terna för arbetare infördes i Tyskland 1878 inrättades en statlig fabriksinspektion. I och m e d n ä r i n g s r e f o r m e n (Gewerbereform) 1891 f ö r f o g a d e Tyskland över fler könsspecifika skyddsregleringar för arbetare än Sverige
någonsin skulle k o m m a att införa, bl.a. arbets-f ö r b u d arbets-för nyarbets-förlösta kvinnor, nattarbetsarbets-för- nattarbetsför-b u d och arnattarbetsför-betstidsreglering för kvinnor och rumsligt åtskiljande av könen på arbetsplat-sen. Den första svenska arbetarskyddslagen
1889, där fabriksinspektionen infördes, inne-höll inga könsspecifika bestämmelser. De för-sta kvinnospecifika regleringarna k o m år 1900
med ett arbetsförbud för nyförlösta kvinnor.
1909 följde ett - ytterst omstritt - nattarbets-f ö r b u d nattarbets-för kvinnliga arbetare. Den arbetstids-begränsning som infördes 1918 var gemen-sam för m ä n och kvinnor.
H u r kan det då förklaras att skyddslagstift-ningen för arbetare ä n d a från b ö r j a n var köns-specifikt u t f o r m a t i Tyskland m e n inte i Sverige? Utgivarna av d e n komparativa antolo-gin o m kvinnoskyddslagar i E u r o p a och USA avstår från att dra några generella slutsatser m e d hänsyn till komplexiteten i de respektive kvinnorelaterade politikmönstren och aktörs-konstellationerna. (Wikander m.fl. 1995). Samtidigt tillbakavisas uttalat förklaringar som T h e d a Skocpols, som lyfter f r a m kvinno-rörelsers inflytande (Kessler-Harris m.fl. 1995:
18). Det kvarstår dock flera a n d r a möjliga för-klaringar. Här ska emellertid genast ett par förklaringar som "ligger särskilt nära till hands" vederläggas. Att förklara Sveriges min-dre könsdifferentierade socialpolitik m e d d e n traditionella j o r d b r u k s e k o n o m i n och landets lägre industrialiseringsgrad, som socialhistori-kern Lena Sommestad (1995) försöker göra, anser jag vara mycket förenklat (Kulawik 1998a: 302f). Resonemanget implicerar en linjär utveckling, vilket innebär att det inte kan förklara varför Sverige u n d e r sin senare industrialisering inte utvecklade lika mycket könsspecifika regleringar i n o m arbetarskyd-det som Tyskland gjort. Olikheterna förklaras inte heller av yrkesstrukturen. När de första könsneutrala lagarna stiftades i Sverige var a n d e l e n kvinnor i industriarbete 18,6 pro-cent, till och m e d högre än i Tyskland där a n d e l e n var 16,3 p r o c e n t 1875 och sjönk till 14,1 procent 1882 (enligt Stockman 1985: 455; Carlsson 1986: 39).
En viktig förklaring till skillnaderna mellan l ä n d e r n a kan snarare finnas i "mansfrågan",
d.v.s. frågan om och h u r m ä n omfattades av regleringarna. Jag föreslår i stället en forsk-ningsansats där m a n undersöker samspelet mellan ekonomisk utveckling och politiska konstellationer (ingående om detta se Kulawik
1999). Jag utgår ifrån att de båda ländernas klassbildnings- och statsbildningsmönster ska-p a d e mycket olika könsordningar. Sådana k ö n s f o r m e r a n d e processer k o m m e r här att
studeras, inte främst kvinnospecifikt, utan
mansspecifikt. J a g k o m m e r att skilja på två analysnivåer, nämligen d e n diskursivt artikule-rade maskuliniteten u n d e r själva policyproces-sen och maskuliniteten inbyggd i d e n institu-tionella utvecklingen. Frågan är om d e n politisk-institutionella utvecklingen skiljde sig åt i Sverige och Tyskland när det gällde h u r mas-kulinitet prviligierades, och (5m l ä n d e r n a skil-j e r sig åt b e t r ä f f a n d e tolkningsmönstren. I
fokus står d ä r m e d varken n å g o n beskrivning av manlighet eller av dess levda verklighet. Istället analyseras diskursiva referenser och positioneringen av maskulinitet i de kontexter kring medborgarskap och social rättigheter som skapades i d e n politiska beslutsproces-sen.
Tyskland: Mellanstatlig repression
och maskulin korporativism
Tysklands väg till modernitet utmärks av talrika spänningar som ofta debatterats i forskningen m e n som inte kan dryftas i n g å e n d e här. H ä r ska bara n ä m n a s vissa särdrag som j a g anser viktiga i stats- och klassbildningsprocesserna. Trots att Sverige och Tyskland ofta framhålls som "starka stater" skiljer sig de båda l ä n d e r n a betydligt vad gäller statens struktur och lag-stiftningsprocessens u t f o r m n i n g . I Tyskland, n ä r m a r e bestämt i Preussen, lyckades m a nförst efter den misslyckade revolutionen 1848
tämja d e n absolutistiska m o n a r k i n m e d hjälp
av en författning, vilket var senare än i Sverige. Trots detta steg i riktning m o t en
rättsstat var de tyska delstaterna, och särskilt Preussen, starkt repressiva samhällen. Den politiska offentligheten var underkastad talri-ka statliga regleringar: f ö r b u d mot facklig organisering samt inskränkningar av
före-nings- och mötesfriheten. En o m f a t t a n d e cen-sur begränsade press- och åsiktsfriheten. De flesta av dessa bestämmelser luckrades u p p eller upphävdes u n d e r 1860-talet, eller i och m e d g r u n d a n d e t av det tyska riket 1871 - m e n repressionen fortsatte. Därefter riktades d e n n a typ av åtgärder främst mot kvinnor g e n o m att f ö r b u d e t mot att engagera sig poli-tiskt endast gällde dem. I och m e d socialist-lagen 1878 kom det även att gälla arbetarklas-sen. När det tyska riket g r u n d a d e s etablerades visserligen en nationell parlamentsrepresenta-tion på basis av den allmänna rösträtten för m ä n , m e n d e n n a riksdag h a d e begränsade befogenheter. Regeringen u t n ä m n d e s av kej-saren och ministrarna var inte ansvariga inför riksdagen. Emellertid måste alla lagar, inklusi-ve b u d g e t e n , beslutas av riksdagen.
D e n n a institutionella struktur hade förstås inflytande p å samhällsklassernas formering. Detta har ofta diskuterats just b e t r ä f f a n d e bor-gerskapets påstådda svaghet. Enligt sådana r e s o n e m a n g lyckades borgerskapet inte bryta adelns och d e n gamla m o n a r k i n s makt. Som följd ska borgerskapet självt h a blivit "feodali-serat" (Wehler 1988).4 Jämför m a n m e d
Sverige framstår emellertid borgerskapets svaghet inte som något specifikt tyskt. D ä r e m o t finns ett tyskt särdrag i det sätt som borgerskapets klassbildningsprocess samman-vävdes m e d d e n nationella rörelsen och sena-re m e d bildandet av nationalstaten. Nyasena-re forskning har tydliggjort att specifika drag i det tyska borgerskapets klassidentitet, som dess förkärlek för en stark stat och icke-liberal samhällspolitik, inte har särskilt mycket att göra m e d en "feodal" inställning g e n t e m o t d e gamla makterna. Viktigare är den g e n u i n t borgerliga identitet som växte f r a m ur d e n nationella rörelsens s a m m a n f l ä t n i n g m e d
klassbildningen. Den tyska nationella rörelsen
byggdes sedan 1830-talet kring konceptet vapenför manlighet, vars ideal enligt Dietmar Klenke (1995:397) var "den 'tyske m a n n e n s ' dygdemönster, vilket i n n e b a r en handlings-kraftig krigare troget hängiven det nationella kollektivet". D e n n a krigiska manlighet fick sin särart g e n o m en i samhället d j u p t förankrad föreningskultur som var organiserad efter
r e n a b r ö d r a s k a p s p r i n c i p e r . Att dessa natio-nellt s i n n a d e sång-, skytte- o c h gymnastikföre-n i gymnastikföre-n g a r blev politiskt betydelsefulla b e r o d d e inte m i n s t p å att d e u n d e r e n tid f u n g e r a d e som e r s ä t t n i n g för politiska partier (ibid: 411).
Parallellt m e d d e n n a maskulinisering av d e n borgerliga klassidentiteten utvecklades e x t r e m a uteslutningsstrategier g e n t e m o t kvin-nor. Dessa blev särskilt effektiva e f t e r s o m d e s a m m a n f ö l l m e d statliga ingripanden. D e n p å b ö r j a d e utvecklingen m o t avtalsrättslig familjerätt avbröts i s a m b a n d m e d d e n reak-t i o n ä r a polireak-tiken e f reak-t e r 1848. Med ureak-tgångs- utgångs-p u n k t f r å n u n d e r h å l l s utgångs-p l i k t e n och d e n gifta kvinnans särskilda b e h o v av beskydd "moder-niserades" ä k t e n s k a p s f ö r h å l l a n d e t o c h e n f a m i l j e f ö r s ö r j a r m o d e l l lagfästes m e d d e n s.k. civila l a g b o k e n , Biirgerliches Gesetzbuch, som t r ä d d e ikraft 1900' ( G e r h a r d 1978:184ff; Harms-Ziegler 1991:269ff). Inte b a r a i d e n civilrättsliga lagstiftningen u t a n även i d e n offentliga r ä t t e n f ö r v ä g r a d e s kvinnor status som subjekt. Kvinnors politiska o r g a n i s e r i n g f ö r b j ö d s o c h kvinnor u t e s t ä n g d e s f r å n univer-sitetsstudier, regler som i Preussen tillämpa-des till e f t e r sekelskiftet.
Ett tydligt e x e m p e l på k o n s e k v e n s e r n a av d e n n a politik är l ä r a r i n n o r n a s ställning. M e d a n kvinnor i m å n g a a n d r a e u r o p e i s k a län-d e r u t g j o r län-d e en avsevärlän-d a n län-d e l av lärarkåren i n o m g r u n d - o c h folkskolan så u t g j o r d e kvin-n o r kvin-n a s a kvin-n d e l i Preussekvin-n 1871 ikvin-nte m e r äkvin-n 7,4 p r o c e n t . F r a m till 1914 steg a n d e l e n kvinnor i f o l k s k o l o r n a till 20 p r o c e n t av l ä r a r k å r e n
(enligt W e h l e r 1995: 4 0 5 / 1 1 9 8 ) . D e n underli-ga s a m m a n s m ä l t n i n g mellan militarism, "karl-aktighet" och e m a n c i p a t i o n som p r ä g l a d e d e t liberala b o r g e r s k a p e t s identitet k o m särskilt tydligt till uttryck i l ä r a r i n n e f r å g a n . De libera-la g j o r d e sig till f ö r e s p r å k a r e f ö r kvinnors rät-tigheter n ä r d e t h a n d l a d e o m borgerliga kvin-nors a r b e t e i "enklare" yrken ( N i e n h a u s 1995: 48), m e n d e svek n ä r d e såg att f ö r m e n t "högre" intressen, d.v.s. företrädesvis nationella intressen, stod på spel. Det liberanationella b o r g e r -skapet h ö r d e till h u v u d m o t s t å n d a r n a n ä r d e t gällde anställning av l ä r a r i n n o r i statliga sko-lor, d å m a n b e f a r a d e att ett "förkvinnligande"
skulle leda till ett "förvekligande" (enligt Stodolsky 1993: 177):
För att kunna hävda oss i konkurrensen med världsmakterna behöver vi framförallt manliga egenskaper - mod, beslutsamhet, järnhård kon-sekvens, stegrad intelligens. Det specifikt 'kvinn-liga' kan inte erbjuda något surrogat här. Därför
bör vippfostran av gossar från tio års ålder
uteslu-tande överlåtas på män. (Stodolsky 1993: 175) Maskulin habitus av självhävdelse spelade en central roll även i f o r m a n d e t av arbetarklas-sen. D e n k o m till uttryck i kravet p å f ö r b u d m o t kvinnligt förvärvsarbete och vägran att låta kvinnor bli m e d l e m m a r i fackliga organi-sationer, n å g o t som f ö r e k o m ä n d a in på 1900-talet. I male-stream f o r s k n i n g e n h a r d e n tidi-ga a r b e t a r r ö r e l s e n s h å l l n i n g förklarats som "kvarlevor av förindustriellt s k r å t ä n k a n d e " ( E n g e l h a r d t 1977: 636). Enligt m i n m e n i n g h a r dessa kvarlevor h a f t så starkt inflytande i Tyskland d ä r f ö r att d e k u n n a t stödja sig p å statligt s a n k t i o n e r a d e institutioner. Till d e t t a k o m m e r d e så att säga ståndsliknande, m e n helt m o d e r n a , korporativa institutioner som g r u n d a d e s i mitten av 1800-talet i d e delar av Tyskland d ä r ståndssamhällets i n s k r ä n k n i n g a r just avskaffats av n ä r i n g s f r i h e t e n (Volkmann 1968: 39ff; Kiesewetter 1989: 54ff). Nya exklu-sivt manliga yrkessammanslutningar, m e d s k r å l i k n a n d e b e s t ä m m e l s e r o c h mästarprov, n e k a d e kvinnor tillgång till yrkesutbildning och kvalificerat arbete. G e n o m d e t t a konstru-e r a d konstru-e s politiska i d konstru-e n t i t konstru-e t konstru-e r som h a f t avgöran-d e betyavgöran-delse f ö r b i l avgöran-d a n avgöran-d e t av a r b e t a r r ö r e l s e n i Tyskland. Till och m e d y r k e s g r u p p e r som inte h a d e n å g o n skråtradition, som cigarr- och tobaksarbetare, var synnerligen a n g e l ä g n a att skapa sig e n s k r å l i k n a n d e organisation( S c h ö n h o v e n 1987: 21f; Kocka 1990).
D e n n a m o d e r n a korporativism k o m att o m f a t t a d e t socialpolitiska o m r å d e t långt tidigare än 1880talets lagstiftning o m a r b e t a r f ö r -säkring. Från 1794 b ö r j a d e d e traditionella paternalistiska b e s t ä m m e l s e r n a o m försörj-ningsplikt att successivt u p p h ä v a s i Tyskland. Att ett stort antal gesäller istället blev b e r o e n -d e av h j ä l p f r å n k o m m u n e n l e -d -d e till att 1845
års yrkesstadga (Gewerbeordnung) gav k o m m u -n e r -n a rätt att tvi-nga gesäller och se-nare äve-n fabriksarbetare att gå m e d i en sjukkassa
(Frevert 1984: 163). Med d e n n a korporati-vism organiserad efter yrke skrevs en maskuli-nism in i d e m o d e r n a socialpolitiska institutio-n e r institutio-n a , till einstitutio-n b ö r j a institutio-n på k o m m u institutio-n a l institutio-nivå och sedan i d e n statliga bismarckska arbetarför-säkringspolitiken (Kulawik 1999).
Statens potens och männens styrka
I Tyskland h a d e d e n sociala frågan debatterats sedan 1830-talet, om än m e d skiftande intensi-tet (Reulecke 1985; Beck 1995). Med det tyska rikets g r u n d a n d e k o m d e n sociala frågan att framstå som särskilt b r ä n n a n d e . Den blev vik-tig för d e n inre konsolideringen av d e n nya staten och för det nationella e n a n d e t , som alltjämt framstod som hotat.I detta s a m m a n h a n g spelade Föreningen för socialpolitik (Verein fur Sozialpolitik) som g r u n d a d e s 1872 en f r a m t r ä d a n d e och viktig roll för att få till stånd en offentlig debatt o m den sociala frågan och nödvändigheten av statliga åtgärder. F ö r e n i n g e n skilde sig betyd-ligt f r å n sin svenska motsvarighet vad gäller val av frågor, politisk inriktning och medlems-struktur. Den borgerliga socialreformen i Tyskland vilade inte på demokratiska traditio-ner. Schmoller, f ö r b u n d e t s mångåriga ordfö-rande, gjorde inte någon hemlighet av detta i sitt öppningstal på den kongress då f ö r b u n d e t stiftades. För h o n o m var d e n konstitutionella m o n a r k i n och ämbetsmannastaten d e n bästa av alla regeringsformer (Verhandlungen d e r Eisenacher Versammlung..., 1873: 4). Enligt hans åsikt var staten inte bara "alla institutio-ners hjärta", utan även manlig. H a n förebråd-de d e m som ställförebråd-de sig kritiska m o t d e n starka
staten och påstod att de talade med
"kastrat-stämma" och förväxlade "sin egen impotens m e d statens" (Schmoller 1904: 259). Sin poli-tiska legitmitet h ä m t a d e f ö r e n i n g e n sålunda inte f r å n sociala rörelser, utan från vetenskap-liga s a m m a n h a n g (Bruch 1985; Dipper 1992). Det är nästan överflödigt att n ä m n a att kvin-n o r ikvin-nte h a d e tillträde till d e kvin-n kvin-n a vetekvin-nskaps- vetenskaps-m a n n e n s politik. Den borgerliga
socialrefor-m e n sasocialrefor-mt det faktusocialrefor-m att det offentliga rusocialrefor-m- rum-m e t tillslöts och kvinnor utestängdes rum- medför-de att fattigdomsfrågan i Tyskland tidigt inskränktes till att bli en arbetarfråga. Samtidigt o m f o r m u l e r a d e s emellertid arbe-tarfrågan till en kvinnofråga. D ä r m e d omvandlades i n n e b ö r d e n av dessa båda "frå-gor", vilket fick o m f a t t a n d e konsekvenser. H ä d a n e f t e r var det inte det assymetriska för-hållandet och bristen på rättvisa mellan k ö n e n som f o r m u l e r a d e s som en kvinnofråga, utan kvinnors arbete. Den stora frågan i dis-kussionen om skyddslagstiftning blev n u kvin-nors deltagande i industriarbete, inte d e kapi-talistisk-industriella produktionsförhållandena.
G r u n d l ä g g a n d e för dessa r e s o n e m a n g var framförallt ett politiskt särskiljande av k ö n e n . Eftersom kvinnor inte f ö r m å d d e skydda sig själva behövde de följaktligen ett särskilt, före-trädesvis statligt skydd. A r g u m e n t a t i o n e n sträckte sig mellan att kvinnors påstods vara o f ö r m ö g n a att organisera sig och att det ö p p e t medgavs att deras organisering var oönskad. Vid stämman då Föreningen för socialpolitik stiftades förklarade Lujo B r e n t a n o i sitt tal o m fabrikslagstiftning att statliga i n g r i p a n d e n till f ö r m å n för mäns arbete var omotiverade, j a till och m e d farliga. Ty bara när a r b e t a r n a skaffade sig kortare arbetstider g e n o m egna avtal k u n d e de ledas till större självständighet och frihet. Vad gällde kvinnliga arbetare syfta-de dock d e n statliga regleringen till "kvinnans befrielse". Först u n d e r statligt skydd var det möjligt för d e m att tillvarata sina valmöjlighe-ter, eftersom de på g r u n d av sin "naturliga svaghet" i fysiskt, mentalt och känslomässigt avseende inte klarade att hävda sig i k a m p e n för tillvaron (Verhandlungen der Eisenacher Versammlung..., 1873: 18).
Manliga arbetare erhöll visserligen inte full
medborgarstatus, men de erkändes i alla fall
som rättssubjekt. Som representanter för sed-ligheten degraderades kvinnor till att vara ett medel för att främja de manliga arbetarnas "sedliga höjande". Detta var en k ä r n p u n k t när arbetarfrågan o m f o r m u l e r a d e s till att bli en sedlighetfråga: Det var inte d e n ekonomiska exploateringen, utan bristen på husliga dyg-der, som framställdes som det sociala
proble-met. Således b e t o n a d e p r o f e s s o r n i national-e k o n o m i o c h national-e n av g r u n d a r n a av F ö r national-e n i n g national-e n f ö r socialpolitik, Gustav S c h ö n b e r g :
Och [bristen på husliga dygder] är ett socialt ont av värsta sorten eftersom kvinnans egenskaper är av högsta vikt och faktiskt av avgörande betydelse för arbetarens arbetsförmåga, för hans ekonomi och för ett gott och lyckligt socialt liv i stort. Varje blick i dessa kretsar, visar oss att den föregående meningen är sann och riktig, eftersom den demonstrerar hur samma inkomst kan ge ekono-misk framgång eller misslyckande beroende på hustrun. (Schönberg 1872: 8)
Detta s e d l i g h e t s k o n c e p t d e l a d e s i stora d e l a r av d e n tyska a r b e t a r r ö r e l s e n . F ö r u t o m regle-rad arbetstid, skyddslagar f ö r liv o c h hälsa, o c h f ö r b u d m o t s ö n d a g s a r b e t e f o r d r a d e arbe-tarrörelsen ett " f ö r b u d m o t b a r n a r b e t e o c h allt k v i n n o a r b e t e s o m skadar hälsa och sedlig-h e t " (Protokolle d e r sozialdemokratiscsedlig-hen...,
1971: 52 [ G o t h a 1875]). S e d l i g h e t s b e g r e p p e t syftade h ä r uttalat på m ä n n e n vars ära o c h manlighet m a n ansåg h o t a d e s av kapitalismens jämlikhet. Således u p p f a t t a d e s förlagsarbete i h e m m e n som " d e m o r a l i s e r a n d e o c h s n ö p a n -d e " e f t e r s o m -d e t " m e -d f ö r -d e k v i n n o - o c h barn-a r b e t e " (citerbarn-at i E n g e l h barn-a r d t 1977: 278). Medan de borgerliga och kyrkliga socialreform-ivrarna såg k a m p e n m o t kvinnoarbete som e n k a m p m o t socialdemokratin, så var d e n f ö r a r b e t a r r ö r e l s e n e n k a m p m o t kapitalismen:
Att idag under kapitalets herravälde jämställa kvinnor och män i alla avseenden skulle innebä-ra att frånta arbetarklassen dess sista återstod av lycka och välbefinnande och riva kapitalets sista begränsning. (Protokolle und Materialien des Allgemeinen... 1980: 82 [Berlin 1867])
Dessa t o l k n i n g a r visar att könets betydelse inte ligger i b e g r e p p e t s e n t y d i g h e t u t a n kanske s n a r a r e i dess m å n g t y d i g h e t , o c h att d e n n a godtycklighet i t o l k n i n g e n ger kategorin k ö n e n c e n t r a l s t r u k t u r e r a n d e f u n k t i o n i m å n g a sociala g r ä n s d r a g n i n g a r . I en situation d ä r i n f ö r a n d e t av d e n a l l m ä n n a rösträtten f ö r m ä n " h o t a d e att riva alla g r ä n s e r " blev u p p
-r ä t t h å l l a n d e t av o j ä m l i k h e t e n m e l l a n k ö n e n f ö r d e t tyska b o r g e r s k a p e t själva k ä r n a n i d e n borgerliga o r d n i n g e n . Kön var d e n "sista ut-p o s t e n " (Vogel 1988: 436) m o t d e okontroller-b a r a j ä m l i k h e t s s t r ä v a n d e n a . N å g o t l i k n a n d e gällde f ö r a r b e t a r r ö r e l s e n , o m än u n d e r a n d r a f ö r t e c k e n . I r i k s d a g s d e b a t t e r n a vidhöll d e socialdemokratiska l e d a m ö t e r n a att en
orsak till deras krav på lagstadgade
restriktio-n e r av k v i restriktio-n restriktio-n o a r b e t e var att rätterestriktio-n till facklig o c h politisk o r g a n i s e r i n g var inskränkt och d ä r m e d rätten att sluta avtal m e d arbetsgivar-n a (RT Protokolle 7 / 1 , 11 j u arbetsgivar-n i 1887: 850
[Singer]). Det könshierarkiska särskiljandet fick en central vikt e f t e r s o m d e m a n l i g a arbe-t a r n a plågades av aarbe-tarbe-t få sin a u arbe-t o n o m i kringsku-r e n . 1 detta s a m m a n h a n g a kringsku-r g u m e n t e kringsku-r a d e m a n u t i f r å n sedligheten, m e n s t ö d d e sig också allt m e r på m e d i c i n s k a a r g u m e n t d ä r m a n u t i f r å n fysiska skillnader u t a n vidare d r o g slutsatser b å d e o m industriarbetets större skadlighet f ö r kvinnliga k r o p p a r o c h o m kvinnors politiska "svaghet". Särskilt vänsterliberala, som leda-r e n föleda-r d e libeleda-rala f a c k f ö leda-r e n i n g a leda-r n a , Max Hirsch, a n v ä n d e sig av d e n n a a r g u m e n t a t i o n s linje. S å l u n d a b e t o n a d e h a n att d e t var n ö d -vändigt att skydda kvinnor:
För det första eftersom de är fysiskt svagare än männen, och för det andra för att de inte är kapabla att utnyttja föreningsrätten som skydd för sina rättigheter och intressen, vilket heller inte är önskvärt. (RT Protokolle: 3/2, 4 mars 1878: 304)
En tredje besläktad argumentationslinje utveck-lades av katolikerna, e n g r u p p som var poli-tiskt betydelsefull på g r u n d av sin nyckelställ-n i nyckelställ-n g i partisystemet. Familjeideologinyckelställ-n var vik-tig för alla politiska a k t ö r e r i Tyskland, m e n i d e n katolska världsbilden var d e n själva kärn-p u n k t e n . D e n u t g j o r d e g r u n d v a l e n för d e n politiska, klassöverskridande identitet som katolicismen lyckades etablera. Familjen f u n -g e r a d e h ä r som e n f ö r e n a n d e kraft mellan katolicismens motsägelsefulla positioner, mel-lan kristna föreställningar o m ståndssamhället o c h m o d e r n statsuppfattning. Skyddet av f a m i l j e n g e n o m restriktioner av kvinnors
a r b e t e b i d r o g till att skapa e n ny, helt i g e n o m m o d e r n o r d n i n g , vars g r u n d inte längre var
ståndstillhörighet u t a n särskiljande av k ö n e n . E n central u p p g i f t blev d ä r m e d att skapa e n därtill p a s s a n d e m a n l i g h e t :
Den man som känner sig som en hel man, och är en hel man, söker sin stolthet just däri, att han med sina armars kraft kämpar sig till inte bara en människovärdig utan rent av en bekymmersfri tillvaro åt sin kvinna. (Die Beschäftigung verhei-rateter Frauen in der Fabrik, 1884: 2f)
Det katolska C e n t r u m p a r t i e t lade på 1880-talet o a v b r u t e t förslag i riksdagen o m f ö r b u d eller å t m i n s t o n e i n s k r ä n k n i n g av gifta kvin-nors förvärvsarbete som syftade till k ö n e n s isärhållande. D e n socialdemokratiske l e d a m o -ten Karl G r i l l e n b e r g e r kallade förslagsfloden i riksdagen f ö r "den o m t a l a d e k a p p l ö p n i n g e n o m d e n fattige m a n n e n " (RT Protokolle 6 / 1 , 3. Bd., 11 m a r s 1885: 1732). Detta b ö r tas helt bokstavligt. Ty även o m d e beslut riksdagen f a t t a d e u t e s l u t a n d e r ö r d e kvinnor så diskute-rades d e u t i f r å n olika m a s k u l i n a klassintres-sen. D e n a v g ö r a n d e konfliktlinjen i riksdagen gällde vilka skadeverkningar s o m övervägde: d e som d r a b b a d e f ö r e t a g a r n a g e n o m att till-g å n till-g e n till kvinnors arbetskraft betill-gränsades, eller d e som tillfogades d e m a n l i g a a r b e t a r n a g e n o m kvinnlig s.k. s m u t s k o n k u r r e n s (Kulawik
1999).
Det h a d e n u blivit självklart att utgå f r å n k ö n e n s särart i skyddslagstiftningen för arbe-tare. N ä r l a g a r n a o m a r b e t a d e s 1891 r å d d e inte n å g r a principiella meningsskiljaktigheter o m b e s t ä m m e l s e r n a s i n n e h å l l (även Schmitt 1995: 98ff; B r a u n 1993: 124ff). De enskilda a r g u m e n t e n s a m m a n f o g a d e s till ett referens-system d ä r kroppsliga olikheter a n v ä n d e s för
att fördela såväl arbetsuppgifter som politisk
status i samhället. D ä r m e d k o m l a g a r n a att befästa k ö n e n s olika sociala villkor och före-ställningarna o m k ö n e n s särart k o m att prägla välfärdsstatens fortsatta utveckling. Kvinnor g j o r d e s till objekt f ö r statliga r e g l e r i n g a r på g r u n d av sin f ö r m e n t a "egenart" i fysisk, sedlig och politisk bemärkelse. Trots att d e n inne-höll repressiva b e s t ä m m e l s e r b e k r ä f t a d e lagen
d e m a n l i g a a r b e t a r n a s subjektstatus.5 L a g e n
i n n e h å l l e r "spår" ( H e n t s c h e l 1983: 270, Fn. 64) av en kollektiv arbetsrätt i f o r m av arbetar-utskott och i n f o r m a t i o n s r ä t t o m arbetets led-n i led-n g och fördelled-niled-ng. Iled-nte överraskaled-nde ägde debatten o m dessa rättigheter r u m i e n diskur-siv kontext som var entydigt maskulint präglad.
Sverige: Öppen överhetsstat
och paternalistiskt skydd
O m d e n tyska utvecklingen ifrågasatte d e t o p r o b l e m a t i s e r a d e s a m b a n d e t mellan libera-lism, b o r g e r s k a p o c h statsskick så gäller d e t t a desto m e r f ö r d e n svenska vägen till m o d e r n i -tet. D e n svenska staten existerade som rättslig e n h e t r e d a n s e d a n 1300-talet. D e n m o d e r n a staten g r u n d a d e s på s t å n d s r e p r e s e n t a t i o n e n , e n o r d n i n g som aldrig avskaffades helt ens u n d e r absolutismen. I o c h m e d regeringsfor-m e n av 1809 e t a b l e r a d e s e n rättsstat soregeringsfor-m g a r a n t e r a d e åsikts- o c h pressfrihet. Detta s k e d d e alltså i n n a n borgarklassen g j o r d e sitt i n t r ä d e på d e n politiska a r e n a n . D e t svenska b o r g e r s k a p e t gick d ä r m e d miste o m e n viktig fråga som d e k u n d e utnyttjat b å d e f ö r att kon-solideras som klass och f ö r att få klassövergri-p a n d e klassövergri-politisk betydelse. M e d n ä r i n g s f r i h e t e n och r e p r e s e n t a t i o n s r e f o r m e n r a n n d e t bor-gerliga p r o j e k t e t så att säga ut i s a n d e n , som G ö r a n T h e r b o r n k o n s t a t e r a r (1989:151). Rösträttsbestämmelserna i d e n nya riksdags-o r d n i n g e n 1866 - sriksdags-om ersatte d e fyra s t å n d e n m e d e n t v å k a m m a r r i k s d a g - stadfäste d e t poli-tiska n e d e r l a g e t f ö r borgarklassen och dess u p p l ä s n i n g som en e n a d politisk kraft f ö r en lång tid.6
D e n nya r i k s d a g s o r d n i n g e n d e m o n s t r e r a r d e t specifika i Sveriges sociala o c h politiska utveckling. M o d e r n i s e r i n g e n och d e m o k r a t i -seringen av d e politiska i n s t i t u t i o n e r n a var inte b a r a resultatet av e n k a m p mellan g a m l a o c h nya eliter, u t a n påverkades också av e n t r e d j e klassmässigt f ö r a n k r a d kraft, n ä m l i g e n b ö n d e r n a . Detta skapade en politisk konstella-tion där d e gamla merkantila eliterna och stor-borgerligheten k u n d e samverka. Borgarklassen blev d ä r m e d kluven som politisk kraft. Den polarisering mellan a r b e t a r r ö r e l s e och
bor-gerskap som blev så fatal för Tyskland k u n d e d ä r m e d inte uppstå. I k a m p e n för rösträttens demokratisering kom nämligen arbetarrörel-sen att ingå i en klassövergripande allians m e d d e n framväxande nya politiska liberalismen, som bars u p p av borgerliga intellektuella, småborgerskapet och delar av landsortsbe-folkningen. Även om Sverige kan ses som en överhetsstat u n d e r socialpolitikens inled-ningsskede, så skilde sig d e n svenska staten avsevärt från den tyska ( T h e r b o r n 1989; Stråth 1988). Den var m i n d r e repressiv m o t de nya politiska krafter som höll på att mobilise-ras, såsom arbetar- och kvinnorörelsen. Dessutom var d e n svenska staten i vissa avseen-d e n ö p p e n för krav på representation, trots att d e politiska rättigheterna inte demokratisera-des f ö r r ä n efter sekelskiftet (Rothstein 1991).' D e n n a ö p p e n h e t gällde inte minst det statliga utredningsväsendet som överlät b e r e d n i n g e n av lagar på kommittéer utanför statsförvalt-ningen. Representanter för g r u p p e r som for-mellt saknade medborgerliga rättigheter k u n d e antingen tas u p p som m e d l e m m a r i sådana kommittéer eller fick rätt till remiss. Detta f ö r f a r a n d e m e d f ö r d e att både a r b e t a r n a och kvinnorörelsen fick ett visst mått av infly-tande över policyprocessen, trots att dessa g r u p p e r var utestängda från den lagstiftande makten.
Att d e n politiska m o d e r n i s e r i n g e n försena-des i Sverige på g r u n d av d e n nya riksdagsord-ningen 1866 i n n e b a r att de politiska identite-terna maskulinisen ides till lägre grad. Det politiska medborgarskapet förblev klassmässigt begrän-sat och det universella manliga subjektet blev
(ännu) inte institutionaliserat. Detta framgår till exempel av att klass gick före kön vad gäll-de gäll-de politiska rättigheterna, vilket var till för-m å n för kvinnor. Visserligen var kvinnor på g r u n d av sitt kön utestängda från att delta i de direkta valen till riksdagens a n d r a kammare, m e n o m de uppfyllde förmögenhetsvillkoren h a d e de sedan 1862 k o m m u n a l rösträtt och d ä r m e d indirekt rösträtt till riksdagens första k a m m a r e . Dessutom uppställdes färre institu-tionella h i n d e r för kvinnor än i Tyskland: Mellan 1850 och 1865 fick de tillträde till lägre statliga tjänster och redan 1873
öppna-des universitetens portar - m e d u n d a n t a g för de teologiska och juridiska fakulteterna (Florin 1992; Widerberg 1980: 64ff).
I Tyskland h ä n g d e institutionernas sluten-het ihop m e d h u r nationalstatens g r u n d a n d e kopplades till d e n vapenföra manligheten. Även i Sverige var nationalism och krigiska manlighetsideal betydelsefulla, m e n de base-rade sig på en a n n a n tradition. D e n n a olikhet f r a m g å r tydligt av den ovan skisserade statsfor-meringsprocessen, m e n gäller även för milita-rismens ställning. I Tyskland liksom i a n d r a länder var maskuliniseringen av medborgar-skapet nära f ö r k n i p p a d m e d i n f ö r a n d e t av all-män värnplikt. I Sverige var a r m é n in på 1900-talet organiserad efter tidigmodern modell, där soldater rekryterades efter ekonomiska principer." I sin tur h ä n g d e detta s a m m a n m e d att arbetskraften inte var helt fri trots näringsfriheten, utan behövde "skydd". Såväl gifta kvinnor som m ä n omfattades. Till 1885 gällde d e n så kallade försvarslöshetsstadgan som innebar ett lagfäst krav på anställning.9
D e n n a f ö r o r d n i n g måste ses mot b a k g r u n d e n av att det i Sverige aldrig f ö r e k o m feodala klassförhållanden m e d livegenskap. Detta ledde emellertid till att a r b e t a r n a stod u n d e r paternalistiskt beskydd längre än i Tyskland. Även för fabriksarbetare förblev nämligen arbetsrätten u t f o r m a d som ett b e r o e n d e f ö r -hållande, såvida - som det hette i d e n moderniserade versionen av tjänstehjonsstadgan -inte någon a n n a n överenskommelse träffats
(Eklund 1974: 8 8 / 2 2 7 ) . De manliga arbetar-nas begränsade suveränitet fick till följd att m a n i Sverige aldrig på samma sätt som i Tyskland kom att skapa en så strikt könsspeci-fik u p p d e l n i n g vad gäller sedlighet och rättig-heter. Folkrörelserna som k ä m p a d e för demo-kratisering definierade även m ä n n e n s med-borgarstatus utifrån sedlighetskriterier. Sålunda var nykterhetsrörelsen inte bara en borgerlig angelägenhet, utan även nära för-b u n d e n m e d arför-betarrörelsen. De olika attity-d e r n a till attity-disciplinåtgärattity-der avspeglar attity-de skill-n a d e r som faskill-nskill-ns i de båda läskill-nderskill-nas arbetar-rörelse: Medan de svenska fackföreningarna f ö r o r d a d e bötesstraff vid fylleri på arbetsplat-sen så avvisade d e n tyska arbetarrörelarbetsplat-sen
kate-goriskt dylika bestämmelser i arbetsreglemen-tet ( H u r d 1990: 103; Berlepsch 1987: 295ff/325-337).
Avslutningsvis vill jag ä n n u en gång framhä-va de väsentliga skillnaderna i statens roll u n d e r de båda ländernas industrialisering. Både Tyskland och Sverige karakteriserades u n d e r industrialiseringen av en interventio-nistisk stats- och förvaltningspraxis. De båda l ä n d e r n a skiljer sig dock avsevärt åt vad gäller sättet att ingripa. I Preussen tvingades arbeta-re mellan 1849 och 1869 att ansluta sig till för-säkringskassor vilket syftade till att discipline-ra och infoga d e "fria" a r b e t a r n a i institutio-ner. D e n n a statligt reglerade yrkesbaserade maskulina korporativism förblev det domine-r a n d e politiska odomine-rganisationsmönstdomine-ret både för förhållandet mellan klasserna och för den statliga socialpolitiken.1" I d e n tidiga fasen av
industrialiseringen i Sverige garanterades d e n nödvändiga disciplineringen såväl av det statli-ga arbetstvånget, g e n o m försvarslöshetsstad-gan, som av de paternalistiska arbetsförhållan-d e n a som föreskrevs i legostaarbetsförhållan-dgan. Mearbetsförhållan-d tiarbetsförhållan-den kom d e n svenska staten att allt m i n d r e lägga sig i relationerna mellan arbetsmarknadens parter och dessa utvecklade sig i ett friare för-hållande till staten än i Tyskland." Arbetarrörelsen litade m e r till sin egen orga-nisationsförmåga än till statligt beskydd. Detta gällde även m ä n n e n s strategier för att begrän-sa k o n k u r r e n s e n från kvinnor. Den svenska korporativism som sedan efter h a n d utveckla-des m e r universalistisk och politiskt-ideolo-giskt strukturerad än strukturerad kring en särskild yrkesbaserad identitet (Rothstein
1991).
Från maskulin universalism till
maskulin kompromiss
Diskussionen om fattigdomsfrågan, och sena-re även industrialiseringens sociala frågor, hade i Sverige pågått redan sedan 1830-talet. I och m e d liberalen Adolf Hedins a g e r a n d e till riksdagen på 1880-talet blev dessa frågor stän-digt å t e r k o m m a n d e på d e n statligt-politiska arenan (Pettersson 1983; Olsson 1990). U n d e r det lagstiftningsarbete som drogs
igång antogs även en skyddslag för arbetare som inbegrep i n f ö r a n d e t av en statlig fabriks-inspektion och preciserade skyddsföreskrifter
(Englund 1976; Sellberg 1956). Lagen inne-höll inga föreskrifter för enskilda arbetare och d ä r m e d inga som riktades särskilt till kvinnor. Det är d ä r e m o t anmärkningsvärt att även undersökningar vilka g e n o m f ö r d e s av Arbetarförsäkringskommittén m e d a n l e d n i n g av lagen o m förebyggande av olyckor inte sär-skilde könen, varken vad gällde kraven på arbetstider och hygieniska förhållanden eller arbetsskador (Arbetarförsäkringskommitténs b e t ä n k a n d e 1888, Bd. II, Nr. 2). Till skillnad från i Tyskland h a d e alltså rörelsen för förbätt-rat hälsoskydd i Sverige inte något s a m b a n d m e d k a m p e n m o t kvinnoarbete. Detta illustre-ras även av den tidiga arbetarrörelsens strate-gier.
Trots detta f ö r e k o m det även i n o m arbetar-rörelsen i Sverige, som fortfarande präglades av hantverkstraditioner, motstånd mot kvin-nors yrkesarbete. Visserligen u p p h ö r d e m a n mycket snart med försöken att utesluta kvinnor ur de fackliga organisationerna (Qvist 1960: 265ff; Carlsson 1986: 85ff). Tryckeriarbetarna var en av de sista yrkeskårerna som antog kvinnliga m e d l e m m a r i sin fackförening, vil-ket skedde från 1887. Just typografernas för-b u n d engagerade sig vid d e n n a tid som få a n d r a fackföreningar för förbättringar av skyddslagstiftningen för arbetare. Exempelvis anhöll de hos det Svenska läkarsällskapet o m ett utlåtande om möjliga hälsoskyddsåtgärder. Varken i detta utlåtande eller i de fackliga för-handlingar som följde ställdes dock några könsspecifika krav på skyddslagstiftningen (Andra svenska typografmötets... 1886: 31f; Förhandlingar vid svenska läkare-sällskapets... 1886: 93ff).
Väl att märka bestod d e n maskulina kon-kurrensbegränsningsstrategin inte i krav på restriktiv lagstiftning utan - vilket ur tyskt per-spektiv verkar rentav besynnerligt - i krav på "lika lön för lika arbete" och på att de kvinnli-ga a r b e t a r n a skulle vara orkvinnli-ganiserade. Tanken var att d e n kvinnliga k o n k u r r e n s e n skulle eli-mineras o m kvinnor fick hålla sig till kollektiv-avtal som u n d e r täckmantel av likalönskrav
ä n d å g a r a n t e r a d e b ä t t r e l ö n e r åt d e manliga a r b e t a r n a . T r y c k e r i a r b e t a r n a talade i detta s a m m a n h a n g o m "neutralisering" (Svensk
Typograf-Tidning 1888: 26).
Aven o m kraven på "lika lön" f r ä m s t k o m m ä n till g o d o är d e t ä n d å a n m ä r k n i n g s v ä r t att d e m a n l i g a a r b e t a r n a i Sverige valde strategin att innesluta kvinnor och inte som i Tyskland utesluta d e m . Detta går att tolka som att mas-kuliniteten hade en högre rang i Tyskland än i Sverige. I Tyskland r ä k n a d e s maskuliniteten som ett socialt värde i sig o c h försvarades även på b e k o s t n a d av o m e d e l b a r a e k o n o m i s k a intressen. De svenska m a n l i g a a r b e t a r n a h a n d l a d e h ä r m e r e k o n o m i s k t rationellt. De var till och m e d b e r e d d a att sänka sina löner, vilket delar av b a g e r i a r b e t a r f ö r b u n d e t g j o r d e , för att inte k o n k u r r e r a s ut av kvinnor (Winberg 1990: 334). D e n m a s k u l i n a likalönsstrategin byggde, till skillnad f r å n d e n tyska uteslut-ningsstrategin, p å att kvinnor och m ä n organi-s e r a d e organi-sig tillorgani-sammanorgani-s. Detta blev möjligt i Sverige d ä r f ö r att k v i n n o r inte var underkasta-d e n å g r a statliga r e g l e r i n g a r i sin fackliga o r g a n i s e r i n g o c h familjeideologin och d e n medicinska särartsdiskursen inte h a d e slagit i g e n o m helt o c h fullt.
Detta visar sig även i förvaltningens hållning. Kommerskollegiets och medicinalstyrelsen till-styrkte ett lagförslag o m f ö r b u d m o t nattarbete, utarbetat i anslutning till arbetarskyddskonfe-r e n s e n i Bearbetarskyddskonfe-rlin 1890, m e d motivearbetarskyddskonfe-ringen att d e p l a n e r a d e l a g ä n d r i n g a r n a ej skulle omfatta vuxna av n å g o n d e r a könet. M y n d i g h e t e r n a ville inte ens gå m e d på att n a t t a r b e t s f ö r b u d e t skulle utvidgas till att gälla kvinnor u n d e r 21 år, vilket d e motiverade som följer:
Att till qvinnor mellan 18 och 21 år utsträcka för-budet mot nattarbete anse embetsverken obehöf-ligt. Den unga qvinnans kroppsutveckling är icke senare än mannens, snarare tvärtom, och hvarfö-re ur sedlighetens synpunkt ett ärligt arbete under andra tider än mellan kl. 5 förmiddagen och kl. 9 eftermiddagen bör för qvinnor mellan 18 och 21 år förbjudas, kunna embetsverken icke inse." (Underdånigt utlåtande..., 1893: 24) Istället f ö r s å d a n a r e g l e r i n g a r krävde d e b å d a
i n s t i t u t i o n e r n a att f a b r i k s i n s p e k t i o n e n s perso-nal skulle utökas. Man r e s o n e r a d e kring krop-p e n m e n u n d v e k sexistiska a r g u m e n t . Skillnaden m e l l a n kvinnor o c h m ä n definiera-des inte u t i f r å n d e kvinnliga o c h m a n l i g a k r o p p a r n a s "särart" i r e p r o d u k t i v t h ä n s e e n d e , u t a n i stället blev d e n fysiska tillväxt- och mog-n a d s p r o c e s s e mog-n a v g ö r a mog-n d e . Där ligger som b e k a n t flickor f ö r e pojkar.
I Sverige b e t o n a d e s alltså inte p å s a m m a sätt k ö n e n s särart och åtskillnad vad gällde s e d l i g h e t s n o r m e r o c h rättigheter. Det kan förklara varför politiken i Sverige i d e t tidiga skedet inte u t f o r m a d e s i e n l i g h e t m e d u p p -f a t t n i n g e n att m ä n h a d e -f ö r m å g a n att tillgo-dose sina e g n a intressen m e d a n kvinnor var i särskilt b e h o v av statligt beskydd. M e n även i Sverige i n f ö r d e s så s m å n i n g o m d e n n a typ av a r g u m e n t a t i o n , o m än i e n försvagad f o r m , i d e n socialreformistiska diskursen. Detta sked-d e f r a m f ö r a l l t g e n o m liberala socialreformiv-rare. De svenska borgerliga r e f o r m i v r a r n a u p p f a t t a d e sig inte som f ö r e t r ä d a r e f ö r d e n monarkistiska överhetsstatens politik u t a n som del av d e d e m o k r a t i s k a f o l k r ö r e l s e r n a . Till skillnad f r å n i Tyskland var kvinnor delak-tiga i d e n n a o f f e n t l i g h e t o c h föreningskultur. De u t g j o r d e u p p till 40 p r o c e n t av m e d l e m -m a r n a i d e t o n g i v a n d e frikyrko-, kyrko- o c h n y k t e r h e t s f ö r e n i n g a r n a (Lundkvist 1977). Kvinnor h ö r d e till o c h m e d till initiativtagarna till d e n kanske viktigaste socialpolitiska orga-nisationen p å riksnivå, C e n t r a l f ö r b u n d e t för socialt a r b e t e (CSA, O h r l a n d e r 1992: 44ff).
Att d e borgerliga s o c i a l r e f o r m e r n a h a d e en d e m o k r a t i s k karaktär i Sverige f r a m g å r inte minst av att skyddslagstiftning sågs som e n för-utsättning för d e m o k r a t i s e r i n g av samhället. I Tyskland d ä r e m o t sågs skyddslagstiftningen s n a r a r e som en åtgärd i stället för demokratise-ring. Riksdagsledamoten Fridtjuv Berg moti-verade n ö d v ä n d i g h e t e n av e n arbetstidsför-k o r t n i n g m e d o r d e n :
[D]en nuvarande arbetstiden är verkligen så öfverdriven, att den i ofantligt många fall gör det nästan omöjligt för den svenska kroppsarbetaren att tillika vara svensk medborgare. ... För hvarje tän-kande politiker bör emellertid detta faktum
utgöra en maning att genom arbetstidens regle-ring bereda arbetaren tid att göra sig duglig för detta...." (RD Motion AK 1893, Nr. 215: 22, kursi-vering här.)
S e n a r e i d e b a t t e n f ö r k l a r a d e h a n v a r f ö r frå-gan o m arbetsskydd måste vara e n u p p g i f t f ö r staten. O m m a n skulle överlåta detta på d e t civila samhället skulle skyddets o m f a t t n i n g inte b e s t ä m m a s av b e h o v e t u t a n av organisa-tions- o c h k a m p f ö r m å g a n , e f t e r s o m m a n inte k u n d e förlita sig på att " a r b e t a r n a " skulle prio-ritera (organisations)svaga g r u p p e r som b a r n och k v i n n o r (ibid: 34).
De liberala r e f o r m i v r a r n a f ö r e s p r å k a d e -o m ä n långt ifrån enhälligt - e n könsspecifik skyddslagstiftning f r a m f ö r d e g e n e r e l l a åtgär-d e r som s o c i a l åtgär-d e m o k r a t e r n a f ö r e åtgär-d r o g
(Sellberg 1956). Det blev s e d a n Sveriges första liberala r e g e r i n g som på ett a v g ö r a n d e sätt drev f r å g a n o m könsspecifik lagstiftning. I o c h m e d ratificeringen av B e r n - k o n v e n t i o n e n 1906 k o m n a t t a r b e t s f ö r b u d e t f ö r kvinnor u p p p å d a g o r d n i n g e n . D e n u t r e d n i n g som syssla-d e m e syssla-d att u t a r b e t a förslag f ö r skysyssla-dsyssla-dslagstift- skyddslagstift-n i skyddslagstift-n g f ö r a r b e t a r e b e m ö t t e sskyddslagstift-narast dessa skyddslagstift-nya i d é e r m e d skepsis. Mot b a k g r u n d av kvinnorö-relsens massiva m o t s t å n d m o t nattarbetsförb u d f ö r kvinnor r e k o m m e n d e r a d e u t r e d n i n g -en att m a n skulle b e a k t a d e n v ä x a n d e opinio-n e opinio-n m o t olika h i opinio-n d e r som stod i vägeopinio-n f ö r j ä m s t ä l l d h e t mellan kvinnor o c h m ä n p å
a r b e t s m a r k n a d e n och i d e t offentliga livet (Förslag till Lag a n g å e n d e f ö r b u d . . . 1907: 2ff). D e n n u tillträdda konservativa r e g e r i n g e n var d o c k inte r e d o f ö r detta:
Från samhällssynpunkt torde det nämligen knap-past kunna sägas vara af alltför stor betydelse, om den myndiga kvinnans frihet att efter behag till-godogöra sin arbetskraft i någon mån inskrän-kas, ..." (RD Proposition, 1908, Nr. 156:13) Detta skulle e m e l l e r t i d bli mycket omstritt {jfr Carlsson 1986, Karlsson 1995). I Sverige k o m f r å g a n o m kvinnors intressens legitimitet att stå i c e n t r u m för r i k s d a g s d e b a t t e r n a - vilket var en tydlig skillnad g e n t e m o t Tyskland
(Kulawik 1998b; 1999). L i b e r a l e r n a var
kluv-n a kluv-n ä r d e t gällde speciell skyddslagstiftkluv-nikluv-ng för kvinnliga a r b e t a r e . Somliga liberaler h ö r d e till dess mest e n g a g e r a d e m o t s t å n d a r e , u t a n att vara e m o t skyddslagstiftning som sådan. De ifrågasatte d e könsspecifika argu-m e n t e n soargu-m de ansåg vara till kvinnors nack-del. Carl L i n d h a g e n , som h ö r d e till d e mest f r a m t r ä d a n d e a n h ä n g a r n a av kvinnors rättigheter, lade ett uttalat m e d b o r g a r r ä t t s p e r s p e k -tiv p å skyddslagstiftningen för kvinnor. M e d a n a n d r a talade o m e n maskulin renässans
(Karlsson 1995) b e t e c k n a d e L i n d h a g e n lagen som s l u t p u n k t e n f ö r en " b o r t d ö e n d e masku-lin kulturvärld": (RD Lagutskottets U t l å t a n d e
1909, Nr. 43: 25)
Vi hade kunnat blifva det första europeiska folk, som genomfört allmän rösträtt både för män ocli kvinnor, men vi valde att i stället blifva det sista, som slöt sig till de gamla vägarne. Annu kunna vi vara de första att i skyddslagstiftningen med rätt-visa ställa det arbetande folkets myndiga män och kvinnor vid hvarandras sida som kamrater.
(RD Lagutskottets Utlåtande 1909, Nr. 43: 25) Först e f t e r en f ö r n y a d o m r ö s t n i n g g o d k ä n d e riksdagen 1909 n a t t a r b e t s f ö r b u d e t . Detta s k e d d e m e d uttalat bifall f r å n socialdemokra-tin. S e d a n sekelskiftet b e t r a k t a d e socialdemo-kratin allt o f t a r e kvinnliga a r b e t a r e u r ett b a r n u p p f o s t r a n s - och familjeperspektiv, istäl-let f ö r se d e m i ett strategiskt s a m m a n h a n g som m å l g r u p p e r för agitation o c h organise-ring. Skyddslagstiftningen f ö r a r b e t a r e gjor-des alltså även i Sverige till f ö r e m å l f ö r e n mas-kulin k o m p r o m i s s mellan olika klasser. K o m p r o m i s s e n ä g d e r u m i ett klimat präglat av tillspetsade samhälleliga o c h politiska kon-flikter, inte minst g e n o m att vänstern - d.v.s. a r b e t a r r ö r e l s e n o c h l i b e r a l e r n a - blivit star-kare.
D e n könsspecifika u t f o r m n i n g e n av skydds-lagstiftningen h ä n g d e alltså mycket n ä r a sam-m a n sam-m e d d e sam-m a n l i g a a r b e t a r n a s status sosam-m m e d b o r g a r e . L a g e n stiftades u n d e r s a m m a tidsperiod som i n f ö r a n d e t av allmän värnplikt 1901, e r k ä n n a n d e t av f a c k f ö r e n i n g a r n a som avtalsparter 1907 och u t v i d g n i n g e n av rösträt-ten f ö r m ä n 1909.
Slutsatser
D e n n a artikel h a r visat att m a s k u l i n a identiteter och intressen spelat en viktig roll i u p p -b y g g n a d e n av välfärdsstaterna. Sverige o c h Tyskland skiljer sig avsevärt vad gäller tolk-n i tolk-n g s m ö tolk-n s t r e tolk-n och h u r i tolk-n s t i t u t i o tolk-n e r tolk-n a k o m att g y n n a m a n l i g h e t . I Tyskland k o m en rigid maskulinism till uttryck b å d e i e n e x t r e m insti-tutionell u t e s t ä n g n i n g av kvinnor o c h i d e n diskursiva t e m a t i s e r i n g e n av d e n sociala frå-gan. N ä r kraven på m e d b o r g a r s k a p för manli-ga a r b e t a r e restes i Tyskland n e k a d e s kvinnor subjektstatus. Sverige karakteriseras s n a r a r e av en integrativ stats- och klassbildningsprocess. D e n m å t t f u l l a maskulinism som u p p s t o d u r d e t t a k o m inte b a r a till uttryck i lägre institu-tionella b a r r i ä r e r g e n t e m o t kvinnor, u t a n f r a m f ö r a l l t i e n tematisering av d e n sociala frå-gan som i m i n d r e utsträckning b a s e r a d e m ä n s m e d b o r g a r s t a t u s p å objektifiering av kvinnor.
Det blir e n u p p g i f t f ö r f r a m t i d a f o r s k n i n g att m e r precist klarlägga i vilken u t s t r ä c k n i n g d e n så u p p e n b a r a brödraskapskaraktären i tysk politik o c h d e n mindre könssegregerade svenska politiken - d ä r e m e l l e r t i d j u s t "likhet" även b e t y d d e u n d e r o r d n i n g - b e r o d d e på d e n soci-alhistoriska utvecklingen. I j ä m f ö r a n d e per-spektiv a n s e r jag d ä r e m o t d e politiska konfigu-r a t i o n e konfigu-r n a som a v g ö konfigu-r a n d e fökonfigu-r att k u n n a fökonfigu-r- för-klara skillnaderna m e l l a n d e d e b å d a länder-na. Det u t m ä r k a n d e d r a g e t i g r u n d a n d e t av d e n tyska socialstaten var samtidigheten i ett flertal konfliktlinjer, n ä m l i g e n d e n nationella, d e n liberal-demokratiska o c h konflikten i d e n sociala f r å g a n . D e n n a mycket konfliktprägla-d e situation utlöste e n självförstärkankonfliktprägla-de process av könshierarkiskt särskiljande, f r a m f ö r -allt i klassbildningsprocesserna. Det tyska bor-gerskapet k o m p e n s e r a d e sin "svaghet" gentem o t staten o c h d e n gentem o b i l i s e r a n d e a r b e t a r r ö -relsen m e d e n e x t r e m maskulin självhävdelse. D e n tyska a r b e t a r r ö r e l s e n var inte sämre. Detta kan inte e n b a r t tolkas s o m att a r b e t a r r ö -relsen strävade e f t e r borgerligt-manlig respek-tabilitet. Viktigare är att lyfta f r a m motsägelse-f u l l h e t e n i d e r a s positionering. A e n a sidan lyckades d e manliga a r b e t a r n a u p p n å status som subjekt på riksnivå, d ä r d e var u t r u s t a d e
m e d politiska rättigheter. Ä a n d r a sidan "femi-niserades" socialdemokratin och fackföre-n i fackföre-n g a r fackföre-n a g e fackföre-n o m statlig repressiofackföre-n. Således fick särskiljandet av k ö n e n e n e n o r m betydel-se f ö r d e m . D e n n a t e n d e n s förstärktes av att samhällsklassernas f o r m e r i n g var s a m m a n f l ä -tad m e d d e symboliskt starkt l a d d a d e f r å g o r n a o m nationalstatens g r u n d a n d e och d e n så kal-lade k u l t u r k a m p e n m o t katolicismen. Att poli-tiken var så u t o m o r d e n t l i g t konfliktfylld och m o r a l i s e r a n d e g j o r d e tysk könspolitik till ett givet fält f ö r politiska g r ä n s d r a g n i n g a r , m e n också för politiska kompromisser.
D e n svenska utvecklingen är ett e x e m p e l på att b e s t ä m d a aktörers identitet eller
inflytan-d e inte avgörs av deras styrka eller svaghet, u t a n f r a m f ö r allt av r e l a t i o n e r och
tidsbestäm-da kontexter. I Sverige l e d d e b o r g e r s k a p e t s svaghet, a r b e t a r r ö r e l s e n s s n a b b a mobilisering och d e n sena d e m o k r a t i s e r i n g e n till m i n d r e maskulint p r ä g l a d e politiska i d e n t i t e t e r än d e tyska. Särskiljandet av k ö n e n var inte oviktigt, m e n p å g r u n d av vissa f ö r u t s ä t t n i n g a r - splitt-r i n g e n av b o splitt-r g e splitt-r s k a p e t , m ö j l i g h e t e n till klass-ö v e r g r i p a n d e k o m p r o m i s s e r , b klass-ö n d e r n a s poli-tiska r e p r e s e n t a t i o n o c h d e n ö p p n a r e staten
-blev särskiljandet m i n d r e betydelsefullt såväl för klassbildningsprocessen som f ö r d e n poli-tiska a r e n a n . Parallellt k o m d e n polipoli-tiska dis-kursen att präglas starkare av klassintressen än av symbolisk-moraliska frågor. Först e f t e r sekelskiftet k o m strategin att söka särskilja uti-f r å n kön m e r tydligt till a n v ä n d n i n g . Detta s k e d d e m o t b a k g r u n d av tilltagande politiska konflikter o c h en v ä x a n d e nationalism.
Översättning: Astrid Hedin Fackgranskning: Maria Wendt-Höjer och Lisa Oberg
N O T E R
1. Artikeln stödjer sig på forskning för min avhandling, som finansierats av Svenska Institutet, Lars Hierta-stif-telsen och Berlins senats program för kvinnoforskning. Färdigställandet och vässandet av analysen skedde under ett pågående projekt, som finansieras av
Volkswagen-stiftelsen. Varmt tack till Astrid Hedin, Maria Wendt-Höjer, Lisa Oberg, Kerstin Borneholdt och redaktionen för Kvinnovetenskaplig tidskrift för att denna tyska text blev en svensk artikel.
2. För skillnaden mellan kön som praxis och kön som strukturerande modus praxis jf/rConnell 1995:66ff. 3. Dessa länderspecifika mönster för kvinnors och mäns
skyddslagstiftning nämns eller diskuteras inte explicit i antologin.
4. För en kritik av detta resonemang se Blackbourn/Eley 1980. Wehler (1995:449) har dock själv modifierat sin tolkning betydligt sedan dess.
5. Till de repressiva reglerna i lagen hör föreskrifter om så kallat kontraktsbrott. Också i samband med arbetsreg-lementen sanktionerade lagen att företagen använde böter som disciplineringsåtgärd.
6. Villkoren för rösträtt (rösträttsstreck) ledde till att besutt-na bönder gynbesutt-nades, medan stora delar av de borgerli-ga mellanskikten inte fick rösträtt.
7. Rothstein (1991) hänvisar här framförallt till den korpo-rativistiska utformningen av socialpolitiska institutio-ner. Han ser ett svenskt särdrag i att de korporativistiska lösningarna vann legitimitet i Sverige två årtionden före demokratiseringen. Det måste dock invändas att detta gäller även för Tyskland, även om den korporati-va strukturen visade betydande olikheter i de båda län-derna.
8. Det så kallade "indelningsverket", se även Therborn 1989.
9. Försvarslöshetsstadgan tjänade framförallt till tvångsre-krytering av soldater och blev på 1700-talet del av lant-brukets arbetskraf tsekonomi, se Imhof 1974. Arbetslösa och fattiga kunde behandlas som lösdrivare. I Preussen var detta åtminstone formellt inte längre möjligt från och med införandet av den allmänna preussiska lands-lagen 1794 (j/rKoselleck 1989: 134).
10. Detta framgår särskilt tydligt genom den stora betydelse som den statliga avtalsrätten (Tarifrecht) senare tillmät-tes i Tyskland.
11. Detta förefaller mig vara bakgrunden till det sena införandet av obligatoriska socialförsäkringar i Sverige — med undantag för folkpensionen 1913. Den statliga sjukförsäkringen infördes först efter andra världskriget, arbetslöshetsförsäkringen administreras än idag av fackföreningarna.
FÖRKORTNINGAR
AK Andra kammaren svenska riksdagens andra kammare RD Sveriges riksdag
RT Protokolle stenografisk redogörelse för förhandlingarna i
tyska riksdagen
LITTERATUR
Andra svenska typografmötets förhandlingar i sammandrag (1886): Nordisk Typograf Tidning, 7.
Arbetarförsäkringskommitténs Betänkande (1888-1889): band
I—III, Stockholm: Samson&Wallins.
Beck, Hermann (1995): The Origins of the Authoritarian
Welfare State in Prussia, Conservatives, Bureaucracy, and the Social Question, 1818-1870, Ann Arbor: University of
Michigan Press.
Berlepsch, Hans-Jörg von (1987): 'Neuer Kurs' im
Kaiserreich? Die Arbeiterpolitik des Freiherrn von Berlepsch 1890-1896, Bonn: Verlag Neue Gesellschaft.
Blackbourn, David & Geoff Eley (1980): Mythen deutscher
Gescliichtsschreibung: Die gescheiterte biirgerliche Revolution von 1848, Frankfurt/M. (u.a.): Ullstein.
Bruch, Rudiger vom (1985): "Biirgerliche Sozialreform im deutschen Kaiserreich", Bruch, Rudiger vom (red.)
Weder Kommunismus noch Kapitalismus. Biirgerliche Sozialreform in Deutschland vom Vormärz bis zur Ära Adenauer, Miinchen: Beck.
Braun, Kathrin (1993): Gewerbeordnung und
Geschlcchtertrennung. Klasse, Geschlecht und Staat in der friihen Arbeitsschutzgesetzgebung, Baden-Baden:
Nomos-Verlags-Gesellschaft.
Canning, Kathleen (1996): Languages ofLaborand Gender.
Female Factory Work in Germany, 1850-1914, Ithaca;
London: Gornell University Press.
Garlsson, Christina (1986): Kvinnosyn och kvinnopolitik. En
studie av svensk socialdemokrati 1880-1910, Lund:
Studentlitteratur.
Connell, Robert W. (1995): Masculinities, Cambridge/ Oxford: Polity Press.
"Die Beschäftigung verheirateter Frauen in der Fabrik" (1884) Arbeiterwohl.
Dipper, Christof (1992): "Sozialreform. Geschichte eines umstrittenen Begriffs", Archivfiir Sozialgeschichte, Band 32. Eklund, Per (1974): Rätten i klasskampen, Stockholm:
Tiden.
Engelhardt, Ulrich (1977): 'Nur vereinigt sind wir stark'.
Die Anfänge der deutschen Gewerkschaftsbewegung 1862/63 bis 1869/70, Stuttgart: Klett-Cotta.
Englund, Karl (1976): Arbetarförsäkringsfrågan i svensk politik
1884-1901, Uppsala univ. Stockholm: Almqvist&Wiksell.
Esping-Andersen, Gösta (1990): The Three Worlds of Welfare
Capitalism, Cambridge: Polity Press.
Florin, Christina (1992): "Kvinnliga tjänstemän i manliga institutioner", Kvinnohistoria. Om kvinnors villkor från
antiken till våra dagar, Oskarshamn: Utbildningsradion.
Frevert, Ute (1995): 'Mann und Weib und Weib und Mann'
Geschlechter-Differenzen in der Möderne, Miinchen: Beck.
Frevert, Ute (1984): Krankheit als politisches Problem
1770-1880. Soziale. Unterschichten in Preufien zuiischen medizini-scher Polizei und staatlicher Sozialversicherung, Göttingen:
Vandenhoeck&Ruprecht.
Förhandlingar vid svenska läkare-sällskapets samman-komster (1886), Stockholm: Svenska läkaresällskapet. Förslag till lag angående förbud mot kvinnors användande
till arbete nattetid i vissa industriella företag afgifvet af den Kungl. Maj:T den 20Januari 1905 tillsatta kommité för revision af lagen angående skydd mot yrkesfara den 10 maj 1889, i RD protokoll, bihang, saml. 2 avd. 2, 1908, Stockholm: Riksdagen.
Gerhard, Ute (1978): Verhältnisse und Verhinderungen, Frankliirt/M.: Suhrkamp.
Gordon, Linda (1993): "Gender, State and Society. A Debate witli Theda Skocpol", Contention 3.
Harms-Ziegler, Beate (1991): Illegitimität und Ehe.
Illegitimität als Reflex des Ehediskurses in Preufen im 18. und 19. Jahrhundert, Berlin: Duncker&Humblot.
Hentschel, Volker (1983): Geschichte der deutschen
Sozialf)olitik 1880-1980. Soziale Sicherung und kollektives Arbeitsrecht, Frankfurt/M: Suhrkamp.
Hurd, Madeleine (1990): "A Tale of two Cities. Socialists, Liberals and Democracy in Hamburg and Stockholm 1870-1914", Stråth, Bo (red.) Language and Ihe
Construction of Class Identities, Göteborg: Department of
History, Gothenburg University.
Imhof, Arthur (1974): "Der Arbeitszwang fur das land wirtschaftliche Dienstvolk in den nordischen Ländern im 18. Jahrhundert", Zeitschrift fiir Agrargeschichte und
Agrarsoziologie 1.
Karlsson, Lynn (1995): "The Beginning of a 'Masculine Renaissance': The Debate on the 1909 Prohibition against Women's Night Work in Sweden", Wikander, Ulla, Alice Kessler-Harris, Jane Lewis, (red.) Protecting
Women. LaborLegislation in Europé, The United States, and Australia, 1880-1920, Urbana/Chicago: University of
Illinois Press.
Kessler-Harris, Alice, J a n e Lewis, Ulla Wikander (1995): "Introduction", W7ikander, Ulla, Alice Kessler-Harris,
J a n e Lewis (red.) Protecting Women. Labor Legislation in
Europé, The United States, and Australia, 1880-1920,
Urbana/Chicago: University of Illinois Press.
Kiesewetter, Hubert (1989): Industrielie Revolution in
Deutschland 1815-1914, Frankfurt/M: Suhrkamp.
Klenke, Dietmar (1995): "Nationalkriegerisches Gemeinschaftsideal als politische Religion. Zum Vereinsnationalismus der Sänger, Schutzen und Turner am Vorabend der Einigungskriege", Historische
Zeitschrift, Band 260.
Kocka. Jurgen (1990): Arbeitsverhältnisse und
Arbeiter-existenzen. Grundlagen der Klassenbildung im 19. Jahrhundert, Bonn: Dietz.
Koselleck, Reinhart (1989) [1967]: PreuJSen zwischen Reform
und Revolution, Munchen:
Deutscher-Taschenbuch-Verlag (u. a).
Koven, Seth, Sonya Michel (red.) (1993): Mothers of a New
World. Maternalist Politics and the Origins of the Welfare States, New York: Routledge.
Kulawik, Teresa (1996): "Modern bis maternalistisch: Theorien des Wohlfahrtsstaates", Kulawik, Teresa, Birgit Sauer (red.) Der halbierte Staat. Grundlagen
femi-nistischer Politikwissenschaft, Frankfurt/M.; New York:
Campus-Verlag.
Kulawik, Teresa (1998a): "Jenseits des — androzentrischen - Wohlfahrtsstaates? Theorien und Entwicklungen im internationalen Vergleich", Kreisky, Eva, Birgit Sauer (red.) Transformation des Politischen und die Politik der
Geschlechterverhältnisse, PVS-Sonderheft 27, Opladen:
Westdeutscher-Verlag.
Kulawik, Teresa (1998b): "Arbeiterinnenschutz und soziale
Staatsburgerschaft in Schweden und Deutschland 1870-1910", Zeitschrift fur Erauenforschung, Sonderheft 1. Kulawik, Teresa (1999): Wohlfahrtsstaat und Mutterschaft.
Schweden und Deutschland 1870-1912, Frankfurt/M.;
New York: Campus-Verlag.
Lewis, Jane (1992): "Gender and the Development of Welfare Regimes", Journal of European Social Policy. Lewis, Jane (1994): "Gender, the family and women s
agency in the building of 'welfare states': the British case", Social History 1.
Lundkvist, Sven (1977): Folkrörelserna i det svenska samhället
1850-1920, Uppsala univ. Stockholm: Almqvist&Wiksell.
McClelland, Keith (1996): "Rational and Respectable Men: Gender, the Working Class, and citizenship in Britain, 1850-1867", Frader, Laura L., Sonya O. Rose (red.) Gender and Glass in Modern Europé, Ithaca: Cornell University Press.
Nienhaus, Ursula (1995): Väter Staat und seine Gehilfinnen.
Die Politik mit der Erauenarbeit bei der Deutschen Post (1864-1945), Frankfurt/M.; New York: Campus-Verlag.
Ohrlander, Kajsa (1992): 1 barnens och nationens intresse.
Socialliberal reformpolitik 1903-1930, Stockholm:
Almqvist&Wiksell.
Olsson, Sven E. (1990): Social Policy and Welfare State in
Sweden, Lund: Arkiv.
Orloff, Ann (1996): "Gender and the Welfare State",
Annual Sociological Review.
Ostner, Ilona (1995): "Arm o h n e Ehemann? Sozialpolitische Regulierung von Lebenschancen fur Frauen im internationalen Vergleich", Aus Politik und
Zeitgeschichte, B 36/37.
Petersson, Birgit (1983): 'Den farliga underklassen'
-Studier i fattigdom och brottslighet i 1800-talets Sverige,
Umeå Univ., Stockholm: Almqvist&Wiksell.
Protokolle und Materialien des Allgemeinen Deutschen Arbeitervereins (inkl. Splittergruppen), Nachdrucke hrsg. von Dieter Dowe (Reprints zur Sozialgeschichte)
(1980): Berlin/Bonn: Dietz.
Protokolle der Sozialdemokratischen Arbeiterpartei, (Repr.) Bd.I und II (1971): Bonn: Verlag Neue Gesellschaft.
Qvist, Gunnar (1960): Kvinnofrågan i Sverige 1809-1846, Göteborg: Gumpert.
RD Motion AK 1893, Nr. 215: 22 RD Proposition, 1908, Nr. 156:13
RD Lagutskottets Utlåtande 1909, Nr. 43: 25
Reulecke, Jurgen (1985): "Die Anfänge der organisierten Sozialreform in Deutschland", Bruch, Riidiger vom (red.) Weder Kommunismus noch Kapitalismus. Burgerliche
Sozialreform in Deutschland vom Vormärz bis zur Ara Adenauer, Munchen: Beck.
Rothstein, Bo (1991): "State Structure and Variations in Corporatism: The Swedish Case", Scandinavian Political
Studies 2.
RT Protokolle 7/1, 11 j u n i 1887: 850. RT Protokolle: 3/2, 4 mars 1878: 304. RT Protokolle 6 / 1 , 3 . Bd., 11 mars 1885: 1732.
Schmitt, Sabine (1995): Det Arbeiteiinnenschutz im deutschen
