• No results found

Checklista för jämställdhetsintegrering i Nordiska ministerrådet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Checklista för jämställdhetsintegrering i Nordiska ministerrådet"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Checklista för

Jämställd-hetsintegrering i

Nordiska ministerrådet

j a n u a r 2 0 1 0

Jämställdhetsintegrering inom NMR:

NMR:s arbete ska bedrivas så att en jämnare fördelning av kvinnor och män uppnås inom NMR verksamheter samt att NMR bidrar till att kvinnor och män får ett mer jämställt inflytande på utvecklingen inom NMR:s samarbetsom-råden i Norden. NMR ska också främja att både kvinnors och mäns erfarenheter och åsikter påverkar utvecklingen inom alla sektorer. NMR ska också säkerställa att verk-samheten resurser (pengar, tid, rum, utbildning, informa-tion etc.) fördelas och utnyttjas på ett likvärdigt sätt av både män och kvinnor inom NMR och i det nordiska samarbetet. Samt att NMR:s verksamhet aktivt bidrar till att belysa, lyfta fram och stärka båda könens behov, önskemål och erfarenheter inom samtliga sektorer.

Varför ska jag jämställdhetsintegrera?

I princip all verksamhet påverkar kvinnors och mäns livsvillkor. NMR verksamhet inom alla sektorer ska bidra till att allas livsvillkor beaktas, samt att både kvinnor och män påverkar utvecklingen samt bidrar till innovativa lösningar på de utmaningar som ligger framför oss.

Metodhandböcker inom NMR:

• Steg för steg (mainstreaming metoden)

• Ligestillinghandlingsplan for jord- og skogsbrugs-sektorn (handlingsplan för sektor)

• Nordiska könsglasögon i praktiken (Integrering av jämställdhet i NMR)

Med jämställdhetsrådgivaren kan du diskutera hur du kan arbeta med att integrera jämställdhet i din verksam-het och få hjälpa med att finna relevant material. Superbrugere kan hjälpa dig med att formulera jäm-ställdhetsperspektivet i ditt ministerråds arbete och i din projektverksamhet.

Jämställdhetsintegrering

Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet har flera syften, att främja jämställdhet inom sektorn, att medverka till bättre kvalitet på service samt bidra till innovativ utveckling av verksamheter.

Checklista för Jämställdhetsintegrering i Nordiska ministerådet

ANP 2009:781

Tryck: Scanprint A/S, Århus 2010 Upplaga: 500 ex

Foto: Johannes Jansson/norden.org

NO RDISKMILJØMÆRKNING

Tryksag

541 006

(2)

1) Med hänsyn på arbetslöshet, arbetsmiljö, barnledighet, barnomsorg, karriärmöjligheter, pension, ersättningssystem, skatter, löner, ”social inclusion”, fritid och fritidsaktiviteter, möjlighet kombinera arbete och familjeansvar, deltagande i demokratiska processer, boende, hälsa, säkerhet, mobilitet, innovation med mer.

Hur integreras ett jämställdhetsperspektiv

i seminarier och konferenser?

Hur utformas agendan så att jämställdhetsrelevanta

frågor belyses? Kan du använda andras erfarenheter

av frågan?

Detta kan innebära att man belyser var kvinnor och män finns inom området. Ev. större skillnader mellan kvinnor och män i relation till arbetstillfälle, inflytande, tillgänglighet, hälsa, eko-nomi etc. Om möjligt problematisera skillnaderna och hänvisa till ev. studier/forskning som belyser problemet.

Finns det specifika organisationer/aktörer som jobbar

med jämställdhet och sektorn?

• Fundera kring om de eller deras kunskap kan presenteras/ integreras i programmet.

• Fundera kring om alla föreläsare ska integrera vissa aspekter/frågeställningar i sin presentation, eller ska en specifik föreläsare belysa frågan.

Hur rapporteras resultat från seminariet?

Se till att de diskuterade jämställdhetsaspekterna också integreras i målsättning och förväntat resultat av semina-riet/konferensen på sådant sätt att det lyfts fram i avrap-portering, finns med i ev. beslut eller påföljande aktiviteter. Dvs. kunskapen bidrar till att utforma lösningar och rekom-mendationer.

Föreläsare på seminarier och konferenser ska

väljas så att en balans mellan kvinnor och män

uppnås.

Med balans menas antal kvinnliga och manliga före-läsare. För att hitta föreläsare inom ett område som är dominerat av ena könet kan man behöva använda ny kanaler och nätverk, använd t. ex NIKK, nationella jäm-ställdhetsnätverk, branschspecifika aktörer eller univer-sitet för att hitta relevanta föreläsare.

• Om det inte finns relevanta föreläsare kan man tänka bredare, kan något närliggande ämne inkluderas? • Kanske är ämnet för snävt formulerat och endast

representerar ena könets syn på frågeställningen? • Kan det vara relevant att låta föreläsare med annat

kön reflektera över varför det inte finns både kvinnor och män med denna kunskap?

Deltagare på konferenser och seminarier ska

inbjudas och väljas ut så att balans mellan kvinnor

och män uppnås.

Urvalet av deltagare ska bidra till mångfald också jämn könsfördelning. I de fall då den omedelbara målgruppen är dominerad av ena könet kan alternativa grupper bju-das in som komplement. Där flera målgrupper ska delta såsom tjänstemän, politiker och civila samhället, bör kvinnor och män från de olika grupperna bjudas in.

Hur integreras ett

jämställdhetsper-spektiv i program- och projektmandat?

Logistiken är en av grundbultarna i integrationsprocessen. Den kan delas i tre delar: förberedelse, genomförande och avslutning. I varje del ingår vad man skall göra, varför man skall göra och hur man skall gå till väga.

Vad är målsättningen/den övergripande visionen?

Vilken är målgruppen?

För alla utvecklingsprojekt och program är det relevant att fundera över vilka grupper i samhället som berörs.

Fundera över:

• Var finns kvinnor och män – vilka roller har de? • Vilka områden finns de representerade inom? • Finns systemiska skillnader mellan könen? Dvs. vilka

könsmönster finns inom projektområdet.

• Vilka hinder finns för lika deltagande, inflytande och påverkan för båda könen?

• Med data och statistik säkerställer du att jämställdhet integreras på basis av fakta och inte på antaganden. • Statistik och data kan sökas i diverse statistikdatabaser

och institutioner.

• Gör målformulering specifik för kvinnor och män i de delar det är relevant.

Hur utformar jag projektbeskrivelse – aktiviteter så

programmet/projektet synliggör och tar hänsyn till

ovan jämställdhetsmönster?

• Lyfts kvinnors och mäns lika och olika preferenser, önskemål och behov fram i programmet1?

• Bidrar aktiviteterna till att lyfta fram och synliggöra gender specifika mål eller utmaningar? Bidrar det till att lyfta fram och diskutera löningar?

Lyft fram gender aspekter i resultat.

• Se till att sammanfattningen förmedlar resultat och kunskap om de jämställdhetsaspekter som projektet bidragit till att lyfta fram.

References

Related documents

Även om diktatorspelet är negativt korrelerad med lönen och därmed i linje med Franks teori om altruistiska yrken är det svårt att tolka resultatet som annat än att vårt mått

Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet samar- betar om den kommunikationsmässiga uppgiften och har valt att utnyttja de gemensamma resurserna till att uppnå den största

Dock anses de förslag och idéer som i vissa lägen kan leda till innovation menar en majoritet av informanterna att de kom ifrån utvecklingsteamet eller ledningen i

Analysen av adjektiv visar att det finns en skillnad i vad för adjektiv man använder för att beskriva män och kvinnor samt deras aktivitet i artiklar inom både sport och kultur

 Eleven visar på förmåga att lösa problem av olika karaktär och inom flera områden (algebra, geometri, kombinatorik, logik, talteori)..  Eleven visar på kreativ förmåga

Detta stämmer också väl överens med resultaten från Lundmarks, Strömbergs och Wiiands studie från 1999, där 60 % av kvinnorna och knappt 50 % av männen instäm- de i

In Situ Activation of an Indium(III) Triazenide Precursor for Epitaxial Growth of Indium Nitride by Atomic Layer Deposition..

In reconfigurable FSM, the complexity of routing is significantly reduced as the switches are localized to the input selector decoder. This results in better utilization