Ögonen må vara själens fönster, men skorna är psykets inkörsport

Ögonen må vara själens fönster, men

skorna är psykets inkörsport

Desirée Fagerström

Designhögskolan Högskolan i Kalmar Uppstas 10p

Handledare Titti Forsslund, Göran Fafner Vårterminen 2008

Sammandrag

Denna uppsats beskriver design, hur en designprocess kan gå till inom skodesign, från vision till resultat. Visionen var att formge en mer estetiskt tilltalande damsko för kvinnor med Hallux valgus (sned stortå) och ham-martå (krökta tår), som skall förebygga deformationer och passa till såväl jobbet som festen. I uppsatsen redogörs tidigare forskning inom ämnet skor och tådeformiteter, problematiken av storlekar samt en egen research i en intervju med sjukgymnast och en intervjuundersökning om skor och skoan-vändning. Designprocessens utveckling resulterande i en sko hjälpandes mot tådeformiteter. Processens steg var: valet av åtgärder från funktionsanalys, utsortering av skisser och ideer, fokus, riktningar med hjälp av ITK -Identity tool kit och resultatet, en alternativ utarbetat, bekväm finsko, passande från jobbet till festen.

Nyckelord:

Fothälsa, tådeformiteter, skotillverkning, ergonomi, anatomi, fashion, måttstandard, design.



Innehållsförteckning

4.1.2 Intervjun med Jimmy Hellberg, legitimerad sjukgymnast, Fot-experten i Kalmar. 7

4.1.3 Citat och kopiering 7

5. Forskning om skor och tådeformiteter 7 5.1 Vikten av bra skor 7

5.2 Tådeformiteter utifrån Fothälsan 8 5. Amerikansk forskning 11

5.4 Problem med storlekar 11

5.5 Skohistorik utifrån Nationalencyklopedin 1

5.6 SKOR, En kavalkad av pumps, sandaler, tofflor och mycket mera. 14

5.7 New Shoes, Contemporary footwear design. 14 6. Research 15

6.1 Intervju med Hellberg, Jimmy, Legitimerad Sjukgymnast 15 6.1.1 Sammanfattning av Intervjun med Jimmy Hellberg 18

6.2 Kvinnor och män om skor och fötter - en intervjustudie 18 6.2.2 Sammanfattning av undersökningen 22 7. Sammanfattning tidigare forskning och research 22 8. Designmetoder 23 8.1 Brainstorming 2 8.2 Funktionsanalys 24 8.2.1 Funktionsanalys Sulan 24 8.2.2 Funktionsanalys Skon 26 8. ITK – Identity Tool Kit. 27

8.3.1 Stateboard 27

8.3.2 Positionboard 28

8.3.3 Futureboard 29

8.5 Formanalys 1 8.6 Färganalys 2 8.7 Mönster 4

8.8 Material 5

8.9 Framtids scenario Skor 2018 6 8.9.1 Form - Skor 2018 36 8.9.2 Färg - Skor 2018 36 8.9.3 Material - Skor 2018 36 8.9.4 Scenario - Skor 2018 37 9. Resultat 38 10. Sammanfattande diskussion 39 11. Referenser 40 11.1 Litteratur 40 11.2 Internet 40 11. Bilder 40 11.4 Personliga intervjuer 40 Ordlista 41 Bilaga 1 43 Bilaga 2 44 Bilaga 3 45

5

1. Förord

Ett stort tack till Leon Lavigne för hjälp med tillverkning och handledning. Ett stort tack till Fotexperten för bidragande kunskap inom området och hjälp av utformning för sulan.

2. Inledning

Många kvinnor har tyvärr en besatthet av storlekar och specifika nummer, att vilja vara något mindre än vad de är. Denna syn har även präglat den skokultur vi har, snyggt men ack så obekvämt. Det är modet och det yttre som säljer, inte fotriktighet eller bekvämlighet. Man undrar varför genera-tioner av kvinnors fåfänga och mode har gjort att vi köper det som egentligen inte passar våra fötter. Man förvånas inte av att dagens utbud på många sätt inte är fotvänliga med så många kvinnor som väljer obekväma modeskor framför bekväma skor.

När bekvämligheten prioriteras så utvecklas de fotriktiga skorna. Många män prioriterar bekvämlighet före det yttre resulterande i att det finns mera fotriktiga herrskor.

Hallux valgus (sned stortå) är delvis ärftligt och ett av de vanligaste fotprob-lemen. Andra vanliga fotproblem som Hammartå (krökta tår), Hallux Rigidis (stel stortåled) och Quintus Deformis (Deformerad lilltå) förekommer men inte i samma utsträckning som Hallux valgus. Med fotriktiga skor går det att träna upp en näst intill normal fot bara man ges rätt stöd och utrymme för foten. Frågan som tas upp i detta arbete är om det går att kombinera en fotriktig sko med nättare utseende och få den att passa till festligare tillfäl-len..

3. Bakgrund

Vikten av rätt byggda skor ger inte bara individen en enorm besparing av pengar och lindring av smärta, utan även besparingar för samhället i form av färre sjukskrivningar, operationer och vårdbehandlingar, höft-, knä och ryg-gproblem (går man snett påverkar det belastningen av andra leder), minskad rörlighet och ökande fetma ledande mot hjärt-kärlsjukdomar.

Med tanke på det urval av produkter som finns idag i form av avlastning-splåster som Compeed och även Hansaplast, Mezinc och andra fotvårds-produkter borde det finnas en stor skara människor i samhället som lider av felbelastande fötter.

De skor man kan få i ortopediska skoaffärer eller verkstäder är ofta otymp-liga och dyra. Med hjälp av några ändringar i utformningen skulle denna sko nog kunna göras mera figurnära kring foten med en känsla för smidighet och nätthet, och även bli mer prisvärda (fotriktiga skor kostar, men att pengarna känns väl spenderade på ett par skor man kan tycka om, fotriktigheten plus attraherande utseende) och behålla rätt stöd.

3.1 Vision

Formge en damsko för kvinnor med Hallux valgus (sned stortå) och ham-martå (krökta tår), som skall förebygga deformationer och passa för en festli-gare vardag. Bekväma skor från jobbet till festen.

3.1.1. Motiv för arbete

Skor har länge varit mitt intresse. Det var en bekant som fick mig att se hur mycket skor gör för en människa, både mentalt och fysiskt. Ska man behöva välja mellan fotriktiga skor som ger den rätta kroppshållningen, eller fash-ionabla (lyxig på ett elegant sätt och moderna) skor som är festligare, men som skaver och gör fötterna illa. Man behöver ha bra skor på fötterna för att må bra, och man behöver kombinera det mentala och fysiska för att uppnå det här. Att inte behöva lida pin för att vilja vara fin. Fotriktiga skor kan även göras festligare så det psykiska uppfyller den fysiska känslan.

3.2 Frågeställningar

Vad är Hallux valgus? Vilka är de vanligaste tådeformiteterna? Vad menas med en bra sko? Vad är rätt storlek? Vad behövs för att ge ett bra stöd för foten? Vad får en sko att se nätt ut? Hur påverkar olika formmöten uttrycket för en sko? Hur påverkar klacken uttrycket för en sko? Vad säger färger och vad uttrycker olika färgkombinationer?

4. Teori/ teoretiskt förhållningssätt

Resultatet av under längre tid felbelastade fötter leder till problem som Hal-lux valgus eller andra tå- eller fotdeformiteter, så som högt fotvalv (kraftigt kurvad hålfot, högt valv), plattfot (hålfoten har tappat valvet och är platt, nedgånget valv) och förtvinande framvalv (främre valvet vid tåleden, är nedgånget eller utplattad, inget valv längre). När man en gång har fått fot-problem, plattfot eller dylikt, går det endast delvis återställa foten med trän-ing.

7 Botemedel är mest ortoser, vardagligt kallade skoinlägg, för de mer allvarlig-are eller kroniska besvären. Ortoser är också svåra att hantera, man behöver ha specialskor med extra utrymme. De är också svåra att ha i kvinnliga skor, så som klackskor.

Grunden med ortopediska skor är bra grundstöd och möjligheten till utbyt-bar innersula mot ortos. Skapa en sko, med nätt utseende, bra grundstöd förebyggande Hallux valgus, och möjlighet för den personliga ortosen, och helst inte blir för dyr produktionsmässigt. Man skall orka gå i skon längre sträckor utan att behöva ha gympadojor. Att vara bra klädd från jobbet till festen och ha bekvämt på foten. Att designa optimala nya sulor för alla fot-problem kräver högre medicinsk utbildning, och forskning på många år. Problemet med ortopediska skor är deras klumpighet och jag väljer att lägga min fokus där. Jag ser att min roll som designer är att ge alternativ för dem som idag inte har många. Att kunna ge rätten till fotriktiga skor som passar för festligare vardag.

Design idag är ett vitt begrepp och vi alla har lite designer i oss. Begreppet formgivare är mer passande för vad jag gör. Min kunskap är att veta varför jag sätter de former jag gör i ett efterstävat uttryck, och inte bara snubbla över ett resultat som bara ”råkade” bli bra.

4.1 Etiska aspekter 4.1.1 Undersökning

I intervjuundersökningen Kvinnor och män om skor och fötter informerades deltagarna att svara på allt var inget krav, men gärna utförligt och ärligt. Att undersökningen är helt anonym, det vill säga att inga namn eller personliga anknytningar anges i resultatsammanställningen.

Sammanställningen redovisas i andel män och kvinnor samt åldersgrupp som svarade på frågorna. Ändamålet var att se hur män och kvinnor förhåller sig till skor, få synpunkter från människor både med och utan skoproblem i syfte att se likheter och skillnader. Undersökningen skedde på allmänplats och alla deltagare var över 20 år fyllda. Undersökningen i detalj finns under rubriken 6.2 Kvinnor och män om skor och fötter - en intervjustudie 4.1.2 Intervjun med Jimmy Hellberg

Frågorna skickades i förväg för att ge möjlighet till eftertanke för Jimmy Hellberg. Intervjun skickades efter sammanställning till Hellberg för gran-skning och godkännande av vad som skrivits och illustreras. Intervjun re-dovisas under rubrikten 6.1 Intervju med Hellberg, Jimmy, Legitimerad Sjukgymnast.

4.1.3Citat och kopiering

Bilder och citat hämtad från olika källor anges vid slutet för skriftlig citerad del, och anslutande brevid till bilder.

5. Forskning om skor och tådeformiteter

I en artiklel i Svenska Transportarbetarförbundets tidning har Justina Öster intervjuat tre experter om vikten av bra skor. Frågeställningen för artikeln är vad som är egentligen bra skor för personer som nöter mil av hård asfalt natt efter natt. Vad fungerar i trappor, regn, blötsnö, kyla och halka? Transpor-tarbetarförbundet omfattar leverantörer som brevbärare, lastbilschafförer, bud- och tidningleverantörer med flera.

En av experterina i artikeln som intervjuats var Monika Mortimer, legi-timerad sjukgymnast och tidigare verksam vid Yrkesmedicinska enheten vid Stockholms läns landsting och Arbetslivsinstitutet. Hon varnar för dåliga skor, med snedgånga tunna sulor kan leda till arbetsskador i form av vrick-ade fötter och skador på knän och ledband, vidare till höft och rygg besvär. Monicas råd var rejäla walkingskor för höst- och vinterbruk och någon typ av joggingskor för sommarhalvåret, inga sandaler. Det är viktigt att skon är sta-dig, har ordentlig svikt i sulan och att hälen får bra stöd menar hon.

Nästa expert i artikeln var Daniel Gustafsson, legitimerad ortopedingenjör på Team Ortopedteknik i Jönköping. I artikeln betonas av Daniel vikten av sulans bredd, att nedsättningen av foten blir stabil och inte vrickas, samt att rundade sulor nedtill bör undvikas. Att man skall anpassa skor efter in-dividen.

”– Man ska inte tro att det går att lösa allt med en typ av sko för alla, alla fötter ser olika ut, betonar Daniel Gustafsson.” (citerat ur artikeln )

God stötdämpning under hälen och i synnerhet framfoten är ett krav på en bra sko. Att tänka på storlek eftersom man sätter i den främre delen av foten först när man går uppför och nerför trappor och att tårna inte skall slå i, eller klämmas.

Vidare i artikeln konstateras sambandet med sjukskrivningar i form av belastning och ledslitage. Justina Öster gjorde en studie angående besvär påverkade av skor.

”I studien ingick drygt 2 110 fast anställda och slumpvis utvalda tidningsbud. Drygt 70 procent av dem, cirka 1 490 personer, besvarade enkätfrågorna.

9 Inte oväntat visar det sig att buden som jobbar fem till sju nätter i veckan har mest besvär. Hälften av dem som arbetar i hyreshus eller i hyreshus kombinerat med radhus har problem med knäna. Därutöver beskriver fyra av tio bud be-kymmer med fötter och fotleder.

Majoriteten av de tillfrågade buden som jobbar i hyreshus har tillgång till hiss, men bara sex procent av dem använder den vid nedfärd.”

Av artikeln kan slutsatsen dras att dåligt utformade skor, i form av billiga sulor som snabbt blir nedgångna och otillräckligt tåutrymme kan ger upphov till vrickningar och ledbesvär i knän, höft och rygg.

5.2 Tådeformiteter utifrån Fothälsan Hallux Valgus (sned stortå)

”Hallux Valgus är en genetiskt medfödd deformitet. (Foten är en av de känsli-gaste delarna av kroppen) Denna deformitet är ärftlig, men härledes sedan hun-dratals år till största delen från användning av små och trånga skor. Denna typ av problem har visat en ökad tendens även i Asien och i Tredje Världen. Vad kan man göra åt detta? I första hand bör man skaffa sig bra och rymliga skor med mjukt skinn. Avlastning samt korrigering rekommenderas på ett mycket tidigt stadium och i tidig ålder. För vuxna personer med besvär, smärtor och värk gäller det att snabbt tolka signalerna så att man skaffar bra och rymliga skor för att undvika utökning av dessa besvär.

Det sista alternativet är operativt ingrepp. Oavsett det gäller estetiska eller pa-tologiska anledningar bör man ta sig en ordentlig fundering före operationen. Det är viktigt att söka sig till en duktig och erfaren kirurg (helst en kirurg som har fotkirurgi som specialitet).”

(www.fothalsan.se/fotskada/hallux6.htm#quintus, 2008-04-09) Hallux valgus kan ge problem redan hos barn, man kan behöva ortoser och korrigerande stöd redan i tidig ålder. Bra skor är att rekommendera från den stund man börjar gå, att inte utsätta fötterna med skor som förvärrar om man har tendens till hallux valgus, hammartå, Hallux Rigidis eller Quintus deformis. Man kan förstå varför föräldrar väljer billiga barnskor med tanke på slitaget barn kan åstadkomma och som blir på barns skor i växande ålder med barnens många aktiviteter (Skor är gjorda för gång, inte för lek) och att bättre barnskor inte alltid är möjligt för familjebudgeten. Dåligt utformade skor i förhållande till ens fötter ger inte bara problem för foten i sig. Med smärtsam gång och påbörjad snedvriden fot belaster man ävan andra leder i form av belastningsskador och ledförslitningar på exempelvis knän, höft och rygg.

Jag håller med om att man alltid skall tänka igenom en operation och väga fördelar mot nackdelar. Många gånger förstörs nerver i foten (man känner inte smärta längre) vid operation och korrigeringar och det är inte alltid re-sultatet blir lyckat. Operation bör vara ett sista val och inte ett första

alterna-tiv. Den mest vanliga operationen för att åtgärda Hallux valgus heter Chevro-nosteotomi (framfoten görs smalare och man rätar upp stortån) och tar upp till åtta veckor att läka.

5.2.a En långt gången hallux valgus

(http://db.doyma.es/images/62V08N27/ARTR.REUM.II05.jpg, 2008-04-24)

Hallux Rigidis (Stel stortåled)

”Stel stortåled kan uppstå om man har tendens till denna ärftliga åkomma eller traumatiskt, det vill säga brosket mellan tålederna förändras gravt och en stor del av rörligheten i falangiallederna förloras, vilket kan ställa till stora besvär. I båda fallen är en konstruktiv och bra avlastning med bra skor, inlägg och korri-gering av skor den bästa hjälpen och som sekundärt alternativ operation, det vill säga steltåoperation.”

(www.fothalsan.se/fotskada/hallux6.htm#quintus, 2008-04-09) Hammartå

”Snedställning och deformitet av andra, tredje eller fjärde tån. Detta är en up-prätt upphöjning av en tå. Om man har Hallux Valgus ökar risken avsevärt för hammartåställning i andratån p.g.a. av inåttryck från stortåleden. Hammartår orsakar ofta även liktå på ovansidan av tån p.g.a. friktion av för trånga skor. För den yngre kategorin är det viktigt att man tidigt lägger märke till denna de-formitet och snarast möjligt söker ortoped för avlastning och korrigeringsställn-ing. Genom detta kan man tidigt bromsa den ökande tendensen. För den andra målgruppen är det väsentligt att man i första hand söker för avlastning och kor-rigering samt råd om bra och rymliga skor med bra läster. Sista alternativet är operativt ingrepp.”

(www.fothalsan.se/fotskada/hallux6.htm#quintus, 2008-04-09) Hammartå kräver att skon har rätt höjd och rätt längd. Har man skor på sig skall man inte med tårna känna skoväggen. Operationen brukar innebära att man tar bort en bit av benet och den förhårdnad som bildats på tåns övre del (den del som skaver mot skoväggen). Valet av operationer är att anpassa

11 foten efter skon och inte skon efter foten, detta gällande både operationer för Hallux valgus samt hammartå.

5.2.b Hammartå

(http://www.footankle.com/hammertoes-hammer-toes.htm, 2008-04-24) Quintus Deformis (Deformerad lilltå)

”Quintus deformis är en medfödd neuromuskulär svaghet. (Lilltådeformitet och muskelsvaghet.) För de flesta ställer den ej till så stora besvär. I och med att lilltån saknar viss muskulär styrka och ofta hänger under eller över fjärde tån vid klämning eller vid användandet av smala skor (t.ex. finskor) kan besvär uppstå i form av liktår och friktionsbesvär. Ortopedisk avlastning och bra rymliga skor rekommenderas.”

(www.fothalsan.se/fotskada/hallux6.htm#quintus, 2008-04-09)

5.2.c Quintus Derformis och Hammartå

(http://indyablog.blogspot.com/2007_01_01_archive.html, 2008-04-24)

5.3 Amerikansk forskning

Jag har läst en amerikansk undersökning gjord av Frey C, Thompson F, Smith J, Sanders M och Horsman H på Department of Orthopaedic Surgery, University of Southern California, Long Beach.

I rapporten diskuteras kvinnors fötter och deras förhållande till storlekar. De menar att skor påverkar fötters formation. I deras undersökning deltog totalt 56 kvinnor, majoriteten av de kvinnorna bar skor som var för små för deras fötter, och visade sig orsaka smärta och början av deformeringar. De kvinnor som inte hade smärtor eller deformeringar hade även de ofta för små skor för deras fötter men inte i samma utsträckning.

5.4 Problem med storlekar

I en ortopedisk rapport skriven av Bengt Andersson, hjälpmedelsinstitutet, om problematiken av storlekar beroende på foten, lästen och skon, berättas om olika mätningar och olika måttenhetsskillnader.

Enligt rapporten är begreppet storlek obestämbart. I rapporten kategoriseras tre olika sätt att mäta storleken på skon beroende på om lästen mäts stående i avsedd klackspränging (klackhöjd), eller om lästen mäts med lästen stående utan klackspränging (klackhöjd), eller efter lästens bindsulelängd.

Syftet med rapporten är att skapa rekommendationer till ortopediska sko-makare och leverantörer att ta hänsyn till och förstå vad som mätts för den angivna storleken.

Storlekar på fotlängd mäts alltid i millimeter: mm, men en sko mäts i någon av de olika storleksbeteckningarna som finns. Skillnaden mellan de olika mätningsenheterna kan vara stora beroende om det är Paris point system (även kallas franska stick) eller engelska/ amerikanska storlekar i tum. Paris point system är vanligt använd i Sverige, där storlek 8 för damer och 42 för herrar är vanligast. I rapportens undersökning kan det skilja sig upp till 16mm i längd av samma storlek. Förutom hur man mäter lästen görs även skillnad på var man mäter på lästen. En läst med rundad tå kan ha en min-dre storlek än en sko med spetsad tå, som kan ha en större storlek, trots att längden på fotytan är detsamma.

5.4.a. Bilder tagen ur rapporten, visande mättning av läster (vänster) och måttstandardtabell (höger).

1 5.5 Skohistorik utifrån Nationalencyklopedin

Följande del är tagen ur nationalencyklopedin. Anledningen är att jag väljer att ärligt citera texten istället för att försöka skriva en egen liknande version, då jag tycker att nationalencyklopedin beskriver skons historia väldigt bra och sakligt.

”Skor tillverkade av ett stycke skinn (hudskor) användes tidigt. Skor med ovan-delen fastsydd vid en sula fanns jämte sandaler under antiken men var ännu ganska ovanliga. Medeltidens skor var vändsydda, förhållandevis mjuka, och kunde snöras eller knäppas med slejfar. Vanligen syddes de av skinn men kunde ibland ha ovandel av tyg. Eftersom skorna hade tunna sulor var galoscher ofta ett oumbärligt tillbehör. Under medeltiden gjordes skorna som regel olika för höger och vänster fot, från 1500-talet lika för bägge fötterna. Vid 1700-talets slut började man undantagsvis göra herrskor för höger–vänster, men damskor förekom likformade ända in på 190-talet. Att skorna borde vara olika var ett av dräktreformrörelsens stora debattämnen.

Skomodet har genom tiderna följt samma stilideal som präglat tiden i övrigt: senmedeltidens känsla för utdragna linjer uttrycktes i långa snabelskor, som i början av 1500-talet avlöstes av breda oxmuleskor, under rokokon gavs dam-skornas klackar svängd form “à la Pompadour”, vurmen för antiken vid 1700-talets slut gjorde att skorna fick decimerade klackar etc. Skosulorna var oftast av läder men även näver, kork, trä m.m. har använts. Fram till 1600-talet var de alltid flata; modet med klack under hälen lär ha kommit från ryttarstövlar, där klacken infördes för att ge bättre stöd i stigbyglarna. Vid mitten av 1600-talet kunde såväl män som kvinnor ha skor med mycket höga klackar. Skorna hade ibland egendomliga former med utdragna, tvärt avhuggna eller hornformade tår och kunde dekoreras med rosetter, styvade av ståltråd så att de stod ut likt vingar, eller med rosettrosor av enorm storlek. Under 1600-talets andra hälft började man använda någon form av spännen eller s.k. [Så kallade] skobucklor i st.f.[I stället för] knytband. Från denna tid kom skomodellerna att skilja sig åt för män och kvinnor. Mansskor gavs bredare form och lägre klackar samt till-verkades främst av skinn, kvinnoskorna var nätta och hade ofta ovandel av tyg, t.ex. siden, samt smalare klackar. För folk i allmänhet och för allmogen var den vanligaste skotypen becksömsskor, senare kallade “svenskskor” i motsats till pliggade “tyskskor”.

Under 1800-talets senare del började man fabrikstillverka skor. Med intresset för friluftsliv och sport kom specialskor för olika ändamål, allt från badskor till promenadskor. Gymnastikskor av smärting med gummisula masstillverkades redan på 1890-talet. Nyheter som kromgarvning och anilinfärgning införde en ny färgskala åt skorna. Skinn kunde nu bli glänsande och färgas i ljusa toner som beige, grått eller brungult (t.ex. boxkalv). Lågskor av sådant skinn kom på modet vid 1900-talets början efter en period då mörka kängor länge varit en vanlig fot-beklädnad. Till 1900-talets tillverkningsnyheter hör klistrade skor, rågummi och plastmaterial”

(Källa Nationalencyklopedin; Skor)

Europeisk skohistorik och inte världsligt täckande, men ger en baskunskap om skors historia och man kan dra slutsatser av utvecklingen. Det finns historiska kulturella skillnader som till exempel kinesiska liljefötter som var i kinesiskt mode under 1800-talet. Mer om de olika kulturella

skillnad-erna och utveckling från olika länder fördjupades i SKOR, En kavalkad av pumps, sandaler, tofflor och mycket mera skriven av Linda O´keeffe. Av den boken och vad jag själv kan se tenderar skoindustrin att gå mot gemensam utveckling av skor och de kulturella skillnaderna blir mindre. Gemensamma marknader och butikskedjor som expanderar gör de olika skokulturernas skillnader mindre.

5.6 SKOR, En kavalkad av pumps, sandaler, tofflor och mycket mera.

En bok som är skriven av Linda O´keeffe. Den handlar om skor genom tider-na, vad som utmärker de olika skorna och vad som gjorde de enskilda skorna speciella och anmärkningsvärd. Olika modeskor från olika kulturer och av de senare modellerna, designerna bakom, deras tankar om skor och mycket an-nat. Lite skämtsamt skriven, igenkännelig och lättläst. Man får en bra grund-kunskap om skor både om tillverkning och namn på skons olika delar samt historiskt och modeprägling genom tiderna fram till idag. Det ges även en intressant anledning varför kvinnor väljer för små storlekar på sina skor.

”Ett par gamla skor kan ge tillförsikt, men saknar förtrollning. Det som är väl-bekant blir tråkigt, och när skor blivit ingångna och bekväma har de förlorat sin magi. När det gäller skor handlar det inte om vad som är praktiskt och bekvämt. Det är ett av skälen till att 88 procent av alla kvinnor köper skor som är en stor-lek för små. Skor kan vara spirituella och andlöst vackra utan att vara särskilt bekväma. Det händer allt för sällan att de passar som hand i handske eller följer fotens naturliga konturer. Men det spelar ingen roll, medger kläddesignern Di-ane von Fürstenberg: ”Man ser ner på fötterna och flirtar med sig själv”. Det är därför som kvinnor i valet mellan fantasi och realism utan tvekan väljer flärd före passform. Visserligen är komfort tilltalande, för ingen önskar sig ju egentli-gen ömma fötter, men innerst inne längtar alla efter sexiga sandaletter. ”

(sid 16, inledning) Detta citat eggar mig själv att visa motsatsen, att det går att kombinera det andlösa vackra och spirituella med komfort. Att det går att få allt och att inte behöva välja däremellan. Vidare är smaken om vad som är vackert väldigt individuellt och jag siktar inte emot att få allas godkännande för det vore en överdrift. Men i alla fall ge ett försök på att kombinera utseende med kom-fort. Under läsningen av denna bok kunde jag själv hitta och inspireras av tidigare lösningar, skor som formmässigt gav uttryck av nätta egenskaper. Med redan påbörjade tankar om skor och utformning och relativt kritiskt läsande och granskande var denna bok väldigt tankegivande, att analysera varför man tycker att vissa skor var utmärkande och se det som gjorde skon attraktiv. Se fördelar för egna skoutformningningar, ta vara på visuella effek-ter som mönseffek-ter och färgkombinationer för att kunna uppnå visionen om en finare bekväm vardagssko.

15 5.7 New Shoes, Contemporary footwear design.

I denna litteratur skriven av Sue Huey, veteran inom skodesign och acces-soarer, redaktör för Worthy Global Style Network, trendspanare, och design-journalisten Rebecca Proctor, ges en nutida samling av dagens trendigaste skodesigners världen över. Designers så som Donna Karan, Ralph Lauren, Bottega Veneta, Salvatore Ferragamo, Asprey, Hussein Chalayan, Emilio Pucci, Gucci, Lanvin, Christian Lacroix, Givenchy, Yves Saint Laurent Rive Gauche, Christian Dior, Hermés, Balenciaga, Chanel, Charles Jourdan, Mar-geret Howell och Thierry Mugler.

Man får en inblick i deras framtidstankar, vad de inspireras av och deras egna mål och syften. I boken får man även se skisser på skor och accossoarer från de olika designerna och hur skissen utvecklas till produkt (konkret re-sultat av tillverkningsprocess, i det här fallet skor och accossoarer).

Det intressanta med den här boken är att se hur dessa designers tagit fram nya materialkombinationer med bland annat metall och plast, blandat tradi-tionella mönster med egna varianter. Se hur de motiverar och arbetat fram valda uttryck och funktioner.

Man upptäcker arbetet med de små ytorna, detaljerna som gör hela skill-naden, fotvalvets radie, klackens form och placering, sömnader och knappar med mera.

Benoît Méléard har gjort (se bilaga 1), originella skor nämligen högklackade klacklösa skor. Marloes Ten Bhömer (se bilaga 2), metallplattor som bockats till skor, väldigt konstnärligt men ger nytänkande tankar om skor.

6. Research

Jag gick till Maria Cöster, överläkare, Ortopediska kliniken, Länssjukhuset Kalmar, för att fördjupa min kunskaper om skoproblem. Marias kunskaper begränsades dock till foten, fotsjukdomar, vanliga åkommor och deforma-tioner och hur dessa kirurgiskt kan rättas till. Maria gav mig rådet att vända mig till ortopedtekniska eller Fotexperten i Kalmar för kunskaper för åter-ställande av muskulatur och leder med hjälp av ortoser och skor.

Jag gjorde en intervju med Jimmy Hellberg, sjukgymnast på Fotexperten i Kalmar. Jag insåg att en god sula är en hel vetenskap i sig, och kräver flera års studier och kunskap om vad sulor gör för foten. Jag själv hade idéer till sulor men insåg hur många brister de hade, med stöd som skulle orsaka mer skada än nytta. Efter intervjun insåg jag med Hellbergs hjälp att en pelott var det basstöd jag behövde, och inte sulor med tåseparering. Jag kunde istäl-let göra det jag är bra på och kan bidra med, att ge fina vardagsskor i större

storlekar utan att få fötterna att se större ut, och lämnar den medicinska for-skningen om sulor åt ortopederna.

6.1 Intervju med Hellberg, Jimmy, Legitimerad Sjukgym-nast

Jag intervjuade Jimmy Hellberg, sjukgymnast på Fotexperten i Kalmar. Un-der samtalet diskuterades bland annat vad det betyUn-der att ha rätt storlek, och vad som utgör en bra sula och en bra sko. Hur en liten pelott (kuddliknande ände på bråckband med vilket bråcket hålls intryckt) ger det stöd man be-höver förebyggande mot Hallux valgus och hammartå. Vad man bör ha i åtanke då man skall göra skor. Bara lästen, den trä- eller plastfot som man formar skon efter är ett ingenjörsjobb i sig av bara mätningar.

Hallux valgus är dels ärftligt, men om det finns något samband mellan gen-erationer för små eller felaktiga skor vet man inte. Ingen som fastställt saken och inget man hävdar.

Vad menas med rätt storlek?

Att ha rätt storlek innebär att det skall finnas plats för tårna, man skall kunna röra på sina tår i alla leder med en total 4-5 mm marginal till skoväg-gen. 10-12mm rekommenderas mellan skons slut och tårna, så när man går och då foten glider fram något så slår inte naglarna i skoväggen. Marginal är även bra att ha i och med att foten sväller något då man går och är i rörelse. Marginalen ger även huden möjlighet att andas och minskar risken med fots-vamp.

“Gå tillbaka till 40-talet, så ser man, då var de ju än mer spetsiga. Man verkligen tryckte in foten i skon. Och tittar du på dom damerna som fortfarande lever, dom har ju inte roliga fötter när dom är uppe i 70 plus. Dom är ofta krumma och knöliga sådär. Det är ju också kontentan av ett skomode.” – Jimmy Hellberg En annan fråga som togs upp var varför det sällan idag finns damskor i stor-lek 40+? Mycket av dagens skoproduktion är gjort på den generella foten. Med det menar man att den generella foten är de fötter det finns mest av. Vi i Norden importerar mycket av våra skor från sydligare länder där folk allmänt är kortare och har mindre fötter. När det landets generalisering av storlek kommer till oss här i Norden, finns inte storlekar för våra fötter efter-som vi generellt är längre och naturligt därav har större fötter.

En bra innersula

Om man skall göra en sula för kvinnor med basstöd mot Hallux valgus, be-höver man ett stöd under framvalvet och hålfoten. Framvalvet är den del som är precis innan trampdynan vid tårna, se figur 6.1.a.

17

6.1.a Egen illustration

Denna pelott (kuddliknande ände på bråckband med vilket bråcket hålls in-tryckt) får tålederna att brygga sig, och öppnar upp klämd muskulatur, skel-ett och frigör klämda nerver, se figur 6.1.b. Sulan tillsammans med utrymme ger komfort och minskar risken för förhårdnader. Förhårdnader uppstår då ett högt tryck eller slitage görs på skinnet av förstrånga skor. En bra sula har bra hålfotsstöd som riktar foten i ett rakt läge, så att foten inte faller in och ger större tryck på stortåleden. Kort sagt att få upp hallux valgusen från tryckytan.

6.1.b Egen illustration

Ortoser(ortopediskt stöd) gjutna efter foten är idag mest gjorda av så kallade PU material, en sorts plastgummi, syntetmaterial som är lätt och smidig att jobba med. De görs i olika plastgummi efter slitage och åkommor. De skall även tåla kroppsvätskor som svett och värme. Longettoavgjutning (foten och tårna placeras korrekt och blir gipsavgjuten) är bland det bästa, man får då den bästa sulan exakt efter foten.

“Killar som svettas mer har tendens att gå sönder sina skor fortare. Inte för att de är större och tyngre. Utan svett påverkar ju materialet i skon. Tvätta sina skor kan man ju göra. Gympadojor i maskintvätt i förtiograder och spola av läderskor och sånt i ljummet vatten” - Jimmy Hellberg

En bra sko

Man får mycket sko av fotriktiga skor, stabilitet, komfort och dämpning. En så kallad trendsko är snygg, häftig och populär och alla vill ha den just nu och den får ett pris därefter. Trendskor är aktuella produkter som skall säljas här och nu.

Skor är mycket baserade på det klädmode som råder för stunden med liknande textiler och uttryck. Fotriktiga skor är ofta mera dämpade färg-mässigt och lite klumpigare av den större sulan för markytan man vill ha på dessa ortopediska skor. Varför kan man inte applicera färg, i alla fall lägga till detaljer för en lite trevligare sko undrar jag. Det går ju med form och färg ge intrycket av en nättare sko.

Det finns några färgstarka fotriktiga skor berättar Hellberg, men de säljer inte så mycket. Man vill inte sticka ut i mindre städer som Kalmar. I större städer som Stockholm köper man det man vill ha och inte efter någon an-nans tycke, hävdar Hellberg.

Under samtalet kommer vi in på att det finns en special butik i Stockholm med både extra stora och extra små storlekar. Bigfoot, trodde Jimmy, men då jag kollar upp saken heter butiken KingSize. Hemskt namn är det första jag tänker på, vill man gå in i sådan butik om man redan skäms för sina föt-ter? Det är bra att butiken finns i alla fall.

“En fotriktig sko kan gå på mellan 800 kronor och 1400 kr, sedan finns det ju märkesskor som kostar multum och ändå inte är bra. Ta Lacoste som är pop-ulärt för herrar till exempel, sulan är lika tunn som ett papper, ingen stabilitet alls. Och kostar mellan 1000 och 1200kr” - Jimmy Hellberg

En bra sko har en bakkappa eller hälkappa, som håller hälen på plats när man går. Ofta börjar felbelastande fötter med att hälen, som sätts ned först kommer snett i brist på upprätthållande stöd. Vidare är svikten viktig och dämpning samt en innersula som stödjer hålfoten.

Skor skall ha bra avstamp, det vill säga att tådelen skall vara något vinklad uppåt, så skon är följsam då man trampar ifrån. Det är bara tåleden som skall vara böjlig, om skon böjer sig innan kan man räkna med problem. Skon skall vara stabil och inte kunna vridas som en disktrasa.

– “Hammartå (krökta tår) beror dels på trånga skor, men även uttrampat och nedsjunket framvalv, är det för trångt så skaver det och då går det ju hål på skin-net och gör ont.” säger Jimmy Hellberg

För Hallux fötter skall man undvika allt tryck på Hallux valgus-knölen, mer tryck ger större skada. Har man Hammartå skall man tänka på en rymlig tåbox, så att inte tåleden skaver mot övre skoväggen.

För extra bra passning är snörskor att rekommendera, så man kan dra åt och forma skon efter den egna foten. En tåkappa (tådelen upprätthållen av förstärkt plast, ger rymlig tåbox) är bra, dock inte nödvändig, den ger rym-lighet för tårna och skoväggen ligger inte direkt på skinnet vilket minskar risken för bland annat fotsvamp. Klacken eller yttersulan skall helst inte vara för hög och man skall ha mycket markyta (mera markyta ger mer stabilitet) för jämn tryckfördelning (att inte kunna trampa snett och felfördela kropps-belastningen).

19 Sammanställning av faktorer för en bra sko:

• Fast hälkappa. Billiga skor har ofta papp i hälen; laminerad plast håller betydligt bättre.

• Löstagbart inlägg på en plan botten. • Snörning.

• Vridstyv. Testa genom att försöka vrida skon som en trasa.

• Böjbar vid tåleden (i linje där tårna böjer sig), inte mitt på sulan/ hålfoten. Testa genom att greppa nosen av skon och hälen och tyck samman! Böjs den tidigare än vid tåleden har man tappat mycket av stabiliteten i sin sko. • Rätt storlek. Många köper för små. Testa genom att vicka på tårna.

• En bra sko är inte märkesberoende.

6.1.1 Sammanfattning av Intervjun med Jimmy Hellberg

Pelott och utrymme för Hallux valgus knölen och tårna är vad som krävs för stöd och komfort mot Hallux valgus och hammartå. Att en bra sko är stum och ej vridbar, har lagom hög klack (cm, högre klack orsakar oönskade påfrestningar på tålederna) vara endast böjbar vid tåleden (i linje där tårna böjer sig) lätt vinklad uppåt för naturligt avstamp, och har en fast hälkappa som håller foten på plats i skon.

6.2 Kvinnor och män om skor och fötter - en intervjustudie

Undersökningen

Nedan är en sammanställning av en enkät om skor, riktad till den som har problem med att hitta skor som är bekväma, och passar på fötterna. Men även för den som är allmänt intresserad av skor. Tanken med undersöknin-gen är att få synpunkter från människor både med och utan skoproblem. En del av undersökningen gjordes på högskolans bibliotek i Kalmar, den 5:e mars under Karmadagen. Karmadagen är ett arrangemang till för studenter och företag att få mötas, ge vararanda utbyten av tjänster i form av inspira-tion, blivande arbeten, nytänkande med mera. Både studenter och företagare har montrar och visningar. Jag tog tillfället att i entrén ställa några frågor om skor, där besökande, studenter, lärare, företagare och nyfikna människor erbjöds att få sitta ned en stund och ta för sig av ett uppdukat buffébord. Jag satt med personerna då det tillfrågades, men de fick själva fylla i formuläret på min laptop som jag hade förberett (se bilaga  Enkät om skor).

Andra delen av undersökningen gjordes på  personer i min närhet som jag vet har problem med skor och storlekar, till dessa e-postade jag ut enkäten, som besvarades och returnerades till mig.

Totalt 17 personer deltog i undersökningen, 1 kvinnor och 4 män. 15 var i åldern 20-5 år, bara 2 kvinnor var i åldern 5-50. Många äldre, 5+ avböjde min inbjudan att delta i undersökningen. Syftet med de öppna frågorna var att personerna själv får berätta, att inte begränsa med angivna svar eller ja och nej svar. Kvinnorna groupperas i 20+ för åldersgruppen 20-5 och andra gruppen 5+ för kvinnorna mellan 5-50. Nedan presenteras frågorna och en sammanställning av svaren.

Får du ont i fötterna vid speciella tillfällen eller speciella skor?

Alla kvinnor svarade här att de fick ont i fötterna i kombinationer med höga klackar, 1 av kvinnorna 5+ och en av männen på grund av spetsiga tår.  av männen, 1 av kvinnorna i 20+ och av 1 kvinnorna i 5+ menade att de fick ont av för tunna sulor. 2 kvinnor menade att dans var det tillfälle de up-plevde gjorde fötterna trötta.

Varför tror du att du får ont i fötterna av dina skor/vid det tillfället? Alla kvinnor menade att de hade för höga klackar och var ovana att gå i des-sa. 6 av kvinnorna i 20+, båda kvinnorna i 5+ svarade att skon inte riktigt passade och var för trång/liten. För herrarna menade de alla att de kunde vara för små eller ha för tunna sulor.  kvinnor i 20+ och båda kvinnorna i 5+ menade att de hade problem med sina fötter så som plattfot, och knöliga fötter.

Vilken del av foten får du ont i? Får du ont i även/eller andra leder som ex knän, höft eller rygg?

Herrarna fick ont i tårna och hälen. 6 av kvinnorna i 20+ fick ont i tårna liksom båda kvinnorna i 5+. 7 kvinnor i 20+ i hålfoten, 2 kvinnor 20+ i hälen eller hälsenan, 1 kvinna i 20+ i smalbenet, 2 kvinnor i 20+ i ryggen. Båda kvinnorna i 35+ och 2 kvinnor i 20+ i knäna. 3 kvinnor i 20+ fick ont i höften.

Vad brukar du tänka på när du handlar skor?

Att den skall vara estetiskt tilltalande, prisvärd och bekväm var vad ma-joriteten svarade.  av herrarna tänkte på att skorna inte skulle vara för små, att de skulle tilltala estetiskt och vara dyra för att veta att man fick kvalitet. 1

21 av herrarna tänkte på att skon skall vara utstickande, speciella och inte göra alltför ont att gå i. Alla kvinnor fann det viktigt att skon skulle tilltala este-tiskt, 7 av kvinnorna i 20+ tyckte att komforten var viktig att tänka på. Hur mycket brukar du betala för ett par skor?

I medel betalar man 660kr för ett par skor, varav  kvinnor i 20+ kunde be-tala över tusenlappen och 8 kvinnor under tusenlappen. Kvinnor i 5+ kunde betala över tusenlappen. Och herrarna kring tusenlappen.

Var handlar du dina skor?

5 kvinnor i 20+, båda kvinnorna i 5+ handlade inte på något speciellt ställe. Annars nämndes majoriteten i ordningen av kvinnorna i 20+: Din Sko, Eu-rosko/ Skokällaren, Bianco/ Skorett/ Skokompaniet, Intersport/Stadium/ Zara, KalleP/. Herrarna nämnde Rizzo, Tiger, Boss, Schmoove, Skorett, Beckes, Zara

Hur mycket skulle du betala för bekväma och fina skor?

I medel 1290 kronor för fotriktiga fina skor, varav 5 kvinnor i 20+ kunde be-tala över tusenlappen upp till 1200kr och 6 kunde bebe-tala under tusenlappen. Kvinnor i 5+ kunde betala över tusenlappen upp till 000kr och herrarna upp till 2000kr

Är tillgänglighet på storlekar ett problem för dig? Så som skor: Damstor-lek: under stl 35 eller större än stl 40 HerrstorDamstor-lek: under stl 40 eller större än stl 47.

10 kvinnor i 20+, 1 av herrarna svarade nej, de har inte problem med stor-lekar. Båda kvinnorna i 5+, 1 av kvinnorna i 20+ och  herrar svarade ja, det är ett problem.

Vad för slags skor blir det att du köper?

Många köpte först och främst så kallade finskor i varierande skotyper. I an-dra hand kom praktiska skor som de behöver för någon utövning.

Vilka slags skor skulle du vilja ha?

Här önskade kvinnor i 20+ skor som skulle vara bekväma och snygga, lågs-kor som skall kännas kvinnliga och trendiga, slågs-kor som passar till alla tillfäl-len, gärna att skorna få se dyrare ut än vad de är. Kvinnor i 5+ önskade stövlar och något som sitter fint till kjol och gärna skor som hjälper till att

skapa bilden av en trevlig kroppsfigur ( inte för smala anklar så de ser veka ut, ej göra låren större, få åderbråk att synas mindre med mera), bekväm och moget ungdomlig. En av herrarna önskade sig ett par Adam Smith skor och de andra Boots typ Chelsea eller Jodhpur, eller lågskor, med eller utan klack, men mer “kostymsko” än sport. Alltid äkta läder och gärna flera färger och roligare modeller.

Vilket utbud av skor tycker du fattas?

Fina och bekväma. 2 Kvinnorna i 20+ tyckte att det var dåligt utbud av sportskor i mer elegant tappning. 2 Herrar ville ha fler variationer av sneak-ers de andra 2 herrarna ville se mera kvalitet och komfort kombinerad med stil, att nästan alla herrskor under tusenlappen är av dålig kvalitet. Kvin-norna i 5+ önskade sig mer utbud för personliga skor, för de enskilda prob-lemen.

Tänker du på vilket material din skor är gjorda val? Vilket material före-drar du?

2 av kvinnorna i 20+ och  av herrarna tänkte inte alls på material.  kvinnor i 20+ föredrog tygskor, de tyckte om tygskor för att dessa har ofta roligare färger, lättare att gå in i. 5 kvinnor i 20+, 1 av herrarna och de båda kvin-norna i 5+ föredrog äkta skinn för kvalitet och att det åldras med värdighet och om man håller efter en skinnsko har man en sko länge. 1 av kvinnorna i 20+ föredrog syntetläder eller så kallat oäkta läder, tänker på djuren och att det ser nästan ut som riktigt läder men ofta lite billigare i pris.

Vad är viktigast i rangordning? Komfort, Pris eller Utseende?

1 av kvinnorna i 20+ tyckte att priset var viktigast i ordningen.  av kvin-norna i 20+ tyckte att komfort var viktigast i ordningen. 7 av kvinkvin-norna i 20+, båda kvinnorna i 5+ och alla herrarna tyckte utseendet var viktigast i ordningen.

Har du provat ortopediska skor, skoinlägg eller vilka andra hjälpmedel? Hur har de hjälp dig och vad tycker du om de hjälpmedel som finns och som du har provat?

2 kvinnor i 20+ hade provat “Partyfeets” en gelékudde som läggs i högklack-ade skor, av dessa tyckte 1 att den var ok och hjälpte något. 4 kvinnor i 20+ och de 1 av kvinnorna 5+ hade skoinlägg varav 2 av de  kvinnorna i 20+ och kvinnan i 5+ tyckte att inlägget gjorde en positiv stor skillnad för deras fötter och bekvämlighet.

2 Vad tycker du om dina fötter?

Här är att notera att inte en enda tyckte att deras fötter var fina! 5 kvinnor i 20+, 1 kvinna i 5+ och 1 av herrarna Var neutralt inställd till sina fötter. Resterande ogillade sina fötter.

Har du några övriga synpunkter du tycker bör nämnas?

En del ville ha mer färg i ortopediska skor, att de i nuläget inte passar den övriga personliga stilen och att de kändes klumpiga. Andra menade att det var bra med frågorna och att de fick en funderare över sina fötter och sin skoanvänding. Andra kom in på modeller, material och utformning, några verkar önska sig fotriktiga skor men mer nätt utformade.

6.2.1 Sammanfattning av undersökningen

Man skulle kunna göra en indelning i två kategorier av skor - de man köper för att vara trendig, eller matcha sin stil, och de man köper för att vara bekväm i och använda ur ren praktisk aspekt som vid promenader. Man be-talar mer för sistnämnda skor då dessa inte är sådana som inte byts så ofta utan som man planerar att använda under lång tid. Man vill inte att dessa ska vara för trendiga heller då de snabbare blir omoderna. Trendiga skor betalar folk mindre för då de bara är trendiga ett tag, och man behåller dem inte länge. Här spelar tydligen kvalitén mindre roll också, eftersom trendskor ändå är säsongsrelaterade. Man vill hitta sådana skor som ska kännas väl-digt samtida. Ett exempel är löst sittande ankelboots som nu har varit mod-erna snart hela 2007 och i början av 2008. Jämfört med cowboyboots som var moderiktigt i två månader sommaren 2007.

I undersökningen framgick även hur det skiljer sig lite i åldrarna, att ut-seendet är prioriteringen framför komfort, och hur många inte var med-veten om sambandet dåliga skor och dess påverkan av resten av kroppen. Undersökningen hade nog sett mer annorlunda ut om man inkluderat äldre personer på 50+, då deras fötter under lång tid har misshanteras och hur prioriteringen legat då. Det framgår ändå rätt tydligt att fotproblem av olika varianter relaterat till felaktiga skor inte är så ovanligt.

7. Sammanfattning av forskning om

skor och tådeformiteter och research

Man kan se skons utveckling tittandes på historiken, att man utvecklar skon efter individen, från simpla sandaler till enskilda höger- och vänsterskor. Klackar lagom för promenader. Det i syfte för mer hälsosam sko passande

människans anatomi. Utvecklingen har gått till dagens ortopediska skor då man kan få sulor som ger exakt det stöd individen behöver. Nästa steg vore kanske en sko utformad efter den egna foten eller i alla fall en medvetenhet i allmänheten om vad som är en passande sko.

Foten är en viktig del av hela kroppen och ens kroppshållning. Ett stöd, en pelott (kuddliknande ände på bråckband med vilket bråcket hålls intryckt) under hålfoten och framvalvet är bra bas-stöd för personer med Hallux valgus och hammartå, har man mer problem så är ändå en ortos att rekom-mendera. Om har man rätt storlek på skor så skall inte svamp, skavsår eller förhårdnader uppstå. Studier visar att det är många (tyvärr) kvinnor som tar skon efter inbillad storlek och inte efter riktig passning. Flera väljer billiga skor just för att det är billiga, och de betalar med felbelastande kroppshålln-ing och elaka fötter. De som väljer att köpa mera fotriktiga skor vill ej att skon skall vara klumpig, utan nätt och inte för utstickande eller för trendig. Man förväntar sig använda dessa skor och att de skall passa in för en längre period.

8. Designmetoder

För att metodiskt ta sig fram genom designprocessen finns olika metoder till ens hjälp. Syftet med de olika metoderna är att ta ställning och riktning, utgallring och relevanta önskningar, syftet med arbetet och vilka de tänkta användarna är eller kommer att vara. Om den produkt man är till att skapa har någon plats på marknaden, om efterfrågan finns. I det här arbetet har jag arbetat separat med sulan och skon och deras utformning, men med samma gemensamma vision och syfte, så att de tillsammans bildar en komplett lös-ning . Andledlös-ningen är att båda är viktiga, stödet från sulan för muskulatur och kroppshållning, och att skon följer fotens naturliga kontur och håller fo-ten på plats, samt att med Hallux valgus behöves extra tåutrymme för Hallux valgus-knölen.

En brainstormning var det första jag gjorde för att få en karta om vad Hallux valgus och hammartå innebär, vad man kan tänkas behöva tänka på, idéer man har och bara öppna upp alla tankar kring ämnet.

8.1 Brainstorming

En brainstormin är idékläckning, en metod att antingen generera idéer eller lösa problem, där de involverade muntligt eller skriftligt framkastar förslag utan att själva censurera eller kritisera dem. Förslagen utvärderas i stället i efterhand.

25 Av brainstormingen gavs frågor som skon och sulors utformning, vilken sorts sko skulle lämpa sig bäst? Idéer på material för tryckavlastning, tåsepare-ringsväggar. I det här skedet hade jag i brainstormningen många fler fot- och skorelaterade sjukdomar och symptomer, med visionen att skapa den ulti-mata skon mot alla problem man kan få av en sko, från skavsår, svamp till Quintus deformis (sned liltå). Vidare efter intervjun med Jimmy Hellberg, så insåg jag att jag borde begränsa till Hallux valgus (sned stortå) och ham-martå (krökta tår), då dessa är mest vanligt förekomande av de mer allvar-liga fotproblemen.

8.1.a Egna Branstormnings kartan

8.2 Funktionsanalys

Att lära sig att tänka och uttrycka sig i funktioner och inte i färdiga lösningar. Metoden är en bra checklista dels under produktutvecklingsprocessen men också mot till exempel en uppdragsgivare.

Funktionsanalysen är ett hjälpmedel vid utvärdering av idéer. Genom att utgå från två ord: verb + substantiv som exempel Passa fot. Genom att bestä-ma en huvudfunktion (HF) , endast en och är unik (T ex. Kaffekopp – Hålla Vätska). Med nödvändiga funktioner (N) ges funktioner som får produkten att fylla sin specifika uppgift (T ex. Kaffekopp – Förhindra Brännskador). Önsvärda funktioner (Ö) (T ex. Kaffekopp – Underlätta Stapling). Ej nöd-vändiga funktioner (O) (T ex. Kaffekopp – Erbjuda sömnighet).

8.2.1 Funktionsanalys Sulan

Huvudfunktionen för sulan är att förebygga Hallux valgus och hammartå. Vidare nödvändiga funktioner, som att sulan skall medge tåseparering, för att ge skapa rörlighet för tårna och minska skador på leder. Att sulan skall

Lätt på Foten Inga tjocka sulor Inga extra stora skor

Promenadklack ca 350mm-450mm

Luftig med cirkulation?

-Undvika svamp

- piggar som lyfter upp foten och ger luftcirkulering i skon?

Tryckavlastning - svikt - silikon? - Geleinlägg? - Räffling av plast? - Plast inlägg Stöd för hälen och benmuskelatur

- Klack gå i linje med benvikel? Damsko utforming? - Stövlar - Stövletter/ boots - Casual - Sports - Ballerina - Canvas - Pumps Tåstöd * Plats för tårna - sära på tår

- Tårem för hållning på plats? * Framvalvs stöd - för klacksko * Tåfigurering i god tålinje?

Vardags Damsko Mot Hallux valgus

Hjälpa mot så kallad bilfot?

dvs hudsprickor, irritation och ömande häl.

( Hudsalva med rapsolja och älgört?)

Brainstorming

Vardags Damsko Mot Hallux valgus

minimera obehag, att man får en behaglig gång då man går. Att minska fot-slitage så som att ge stöd för Hallux valgus och minska fot-slitage som blir på skinn, leder och ben. Att sulan skall äga möjlighet att passa för flera fötter (med lättare problem/ tådeformiteter) och inte bara den enskilde individen (Har man mycket problem med sina fötter bör man uppsöka en ortoped för en särskild sula). Att sulan ej skall medge för kroppsanpassning på det sätt att äga kvalitet att och inte ge efter och orsaka mer felbelastningar och defor-mationer

Funktion Klass Anmärkning

Förebygga Hallux valgus och ham-martå

HF –

Huvud-funktion Hjälpa till att främja för naturlig stortåled och tåleder Medge Tåseparering N – Nödvändig

Funktion Skapa rörlighet för tår och minska skador på leder Minimera Obehag N – Nödvändig

Funktion Att få en behaglig gång Minska fotslitage N –Nödvändig

Funktion Ge stöd för hallux valgus och häl och slitage som blir på skinn, leder och ben Äga möjlighet Ö – Önskvärd

Funktion Att passa för flera och inte bara den särsklide individen. Ej Skapa

tåde-formering Ö – Önskvärd funktion Inte orsaka mer felbelastning och mer defor-mationer

8.2.1.1 Skiss och funktionsanalys Sulan

8.2.1.1.a Egna skisser på sulor

Efter att ha tittat och diskuterat med Hellberg om sulor, skor och Hallux valgus, research, tidigare forskning och funktionsanalysen så kommer inte sulan med snören eller tådalgångar, eller knoppar för tåseparering att göras (ovanstående skisser på sulor). Anledningen är att alla har vi olika längder på tår, trampdynor i förhållande till hela fotens längd, vilket kan orsaka mer skada om dessa stöd och dalgångar är minsta felplacerad. Silikon och plast är dyrt att gjuta, och göra en gjutningsform. Silikon kan vara skönt, problemet med fötter är att man inte bara kan lägga mjukt det där gör ont, det hjälper

27 kanske en stund men inte i längden. Tanken är mera att lägga ett stöd som behövs i förebyggande syfte, så det onda inte längre uppstår. Slutsatsen är en pelott som uppfyller funktionsanalysen, ger stöd och får stortån och tårna att hamna i en naturlig ställning.

8.2.1.1.b Egen skiss på slutgiltiga sulan

8.2.2 Funktionsanalys Skon

Huvudfunktionen för en sko skall vara att erbjuda stöd, att ge naturlig fothållning skapande naturlig kroppshållning. Nödvändig funktion för en sko är att inneha tåutrymme för att kunna motverka tådeformering och ge rörlighet åt tårna. Vidare är det nödvändigt att minimera obehag, att skon ger support och svikt för fot och gång. Önskvärt vore att skon inspirerar fest-lighet, känns kvinnlig och att det attraktiva appliceras på personen. Att skon inte skall medge kroppsanpassning på det sätt att ge vika och inte ha kvalitet nog, att inte ger efter för mer felbelastning och deformering

Funktion Klass Anmärkning

Erbjuda Stöd HF –

Huvud-funktion Naturlig fothållning skapande naturlig kroppshållning Inneha Tåutrymme N – Nödvändig

Funktion Motverkning av tådeformationer och skapa rörlighet för tår Minimera Obehag N – Nödvändig

Funktion Support och svikt för fot och gång Inspirera Festlighet Ö – Önskvärd

Funktion Finare vardagsskor som passar från jobber till festen Ej Medge

Kroppsan-passning Ö – Önskvärd Funktion Kvalitet att inte ge efter och orsaka felbelast-ning

8.2.2.1 Skiss och funktionsanalys Skon

Skons utformning var given från början, med funktionsanalysen som mall och Jimmy Hellbergs rekommenderingar, med rundad tåbox, klackhöjd på

5 mm, stabilitet av helgjuten yttersula och klack, rymlighet för tår och plats för innesulan eller eget inlägg.

Istället för en klassisk snörning används en dragkedja och ett gummiband över fot och hålfoten som hjälper hålla foten på plats i skon. Detta var en egen lösning, som bryter mot normen för traditionella ortopediska skor .

2.2.1.1 a Egen skiss på skomodell

Efter att ha tittat på de ortopediska skorna i intervjubesöket med Jimmy Hellberg, på Fotexpertens butik och fått en inblick av det utbud som finns idag, efter vad som butiken hade och enligt intervjustudiens resultat, och hur min sko och sula skulle se ut, gjordes en ITK för att ta ställning hur arbetet skulle ta sig vidare.

8.3 ITK – Identity Tool Kit.

Denna metod används till störst fördel för företagsprofilering men är även en bra metod för att ta ställning till produkter. ITK processen är ett koncep-tutveckling, där bilder och ord skapar en konceptuell bas för designarbetets framskridning. ITK är en metod att fånga visioner och värderingar. Ett hjälpmedel för mig att tidigt i processen sätta upp vägledning, riktning och vad som är önskvärt för den nya produkten. Med ITK:n stimulera komunika-tionen och klargöra mål för den färdiga produkten.

Jag tycker metoden är ypperlig när man samarbeter med personer från an-dra kulturer, när språket kan vara en barrier. Bilder visualiserar en idé bättre än att bara använda sig av ord för att beskriva.

ITK:n delar man in i följande kategorier: 8.3.1 Stateboard

Den här delen presenterar hur nuläget är idag för produkten, vilka känslor den kommunicerar och en bild av dess generella tillstånd, baserad på ord och bilder. Stateboarden beskriver hur jag uppfattar produkten just nu. Bilder

29 och ord är länkade med varandra för att förmedla känslan och förståelse för produktens helhet. Figuren nedan, 8..1.a är min statebaord på ortopediska skor idag.

8.3.1.a Egna Stateboard kartan

Det jag vill förmedla med denna stateboard är den uppfattning jag har fått från allmänheten men även vad jag själv har sett. Av otympligheten menar jag att man är glad över att man får sköna bekvämmma skor på sina fötter specielt gjord för de problem man har, men att skorna sticker ut och påvisar att man faktiskt har problem med sina fötter.

Kvalité, ortopediska skor ger kvalite i form av bekvämlighet, avbelastning och support.

Status, en del är glad för sina ortopediska skor, medans andra ogillar skornas uttseende och menar att de får en prägel på sig själv, och väljer därefter att fortsätta med så kallade vanliga skor trots att de orsakar mer problem för deras fötter.

8.3.2 Positionboard

Hur man vill förhålla sig, ta ställning och nya riktningar. Även här är bilder och ord länkade med varandra för att förmedla känslan och förståelse för produktens helhet. Vidare i positionboard påvisas motpoler, kontraster för att enklare förstå vad jag strävar efter och vilka egenskaper jag vill undvika. I nuläget har ortopediska skor solitärt utseende, ett traditionellt skomönster och enkelt ensidigt färgade i majoritetvis svart. Med den sko jag vill skapa

ITK - Identety tool kit - Den ortopediska skon

Stateboard - Hur den ortopediska skon är idag

Otymplig: De flesta ortopediska skor är stora och klumpiga, kommer ytterst sällan än i andra färger än svart/grått/beige.

Kvalitet: Ger träning åt naturlig fothållning och tar bort felbelastningar. Status: Har låg status, användarna skäms över sina skor och fötter.

vill jag ge nytt mönster, ny färgsättning och omriktad fokuspunkt, som ger användaren en känsla av att inte sticka ut, men äga det lilla extra.

8.3.2.a Egna Positionboard kartan

8.3.3 Futureboard

Vad man vill eftersträva, målet man vill till. Visa på kvalitéer som den fram-tida produkten skall kommunicera. Futureboarden är en första visualisering om hur produkten kommer att te sig och bli uppfattad. Bilderna och orden är länkade med varandra för att förmedla känslan och förståelse för produktens helhet.

8.3.3.a Egna Futureboard kartan

ITK - Identety tool kit - Den ortopediska skon

Positionboard - Hur man vill förhålla sig och ta riktning

Mode Allmän vanlig Solitär Ovanlig Tradition vardagen Mål

Populärt, Inne, Trendigt, fashion

ITK - Identety tool kit - Den ortopediska skon

Futureboard -Hur den ortopediska skon blir i framtiden

Design: Upphöja dess status, med festligare inslag. Bibehålla stödjande men annan formgivning

Kvalitet: Fortfarande stödjande och avlastande

Nytänkande: Materialblandningar och mera kulörta färger

1 8.4 Idealtyp

Idealtyp är en identitet baserad på undersökningar och intervjuer som till-sammans skapar en extrem personlighet, jag har valt i att kalla min samling av personlig fakta för Signe. Utifrån idealtypen, utveckla det som användaren behöver och vill ha. Skapa en produkt speglande identiteten Signe och den målgrupp Signe representerar.

Beskrivning:

Signe, 4 år, är en stilmedveten kvinna. Efter att ha varit mäklarassistent i två år är nu Signe i början av sin karriär som mäklare på Swedbank AB i Södertälje. Signe trivs mycket bra på jobbet och hon känner att hon har många möjligheter inom företaget. Hon är gift sedan fem år tillbaka med Robert och tillsammans har de en dotter, Linnea, på snart tre år och en hund vid namn Totte.

Signe och Robert har precis köpt hus på Björkgatan 17 och håller för fullt på att renovera huset. Robert studerar till civilekonom och pendlar veckovis till Uppsala, Linnea får under vardagarna vara på dagis då Robert inte är hem-ma. På fritiden försöker familjen umgås så mycket som möjligt, och det blir som små familjeutflykter med de dagliga promenaderna med Totte till parker och lekparker. Att hela familjen har gemensamma middagar tycker Signe är viktigt, och helst också frukost.

Att vara mamma och se proper ut är ibland inte lätt att kombinera. Som mäklare är första intrycket mycket viktigt i kundkontakten. Kombinationen jeans och en fint skuren kavaj är den kombination som Signe tycker fungerar bäst.

Garderoben är uppdelad i blå jeans, svarta byxor och kjolar i olika färger, men det blir allt mer sällan kjol, då Signe tycker att det är svårt att hitta matchande och bra skor. Hemma och på fritiden bär Signe gympaskor, till jobbet tar hon med sig sina svarta pumps och byter om på jobbet, då hon måste vara mera representabel. Signe känner dock att hon behöver några nya bekvämare skor på jobbet som hon skulle kunna ha hela dagen istället för att byta mellan gympadojorna och de svarta pumps hon har. Signe har även andra skor i olika färger och klackhöjder men dessa står just nu och samlar damm i garderoben då dessa är för outhärdliga för hennes fötter att använ-das. Vitt är den enda färg som Signe inte tycker sig själv passa i, minsta fläck syns för tydligt och det är svårt att hålla rent då man har barn.

Scenario:

Signe vaknar på morgonen, tar en snabb dusch för att vakna till och går iförd en morgonrock fram till sin garderob, sneglar på de kjolar hon har hän-gandes i färgsortering; grön, röd, mörklila, brun. Hon plockar ut den gröna och speglar sig, tvekar, tar ut en annan och funderar en stund till. Nej, inte kjol tänker hon, speciellt inte med de skor hon har, skall hämta Linnea idag

och det kanske kan bli regn. Öppnar nästa garderob, blå jeans eller svarta byxor? Funderar på vilka hus som skall visas, De svarta byxorna, de döljer de svarta pumpsen lite. Tar på sig byxorna och väljer ut en röd jumper till och lite guld accossoarer.

Signe går och väcker Robert, och han går ned till köket för att förbereda fru-kosten. Signe lägger på lite mascara på ögonfransarna och pudrar kinderna lite snabbt, går vidare för att väcka Linnea och tillsammans äta frukost. Efter frukosten ger hon en puss och kram till Robert och Linnea, på med gympa-dojorna och kavajen, ser över handväskans innehåll och tar nycklarna och pumpsen på vägen ut genom dörren. På jobbet byter Signe till pumpsen och går i dessa hela dagen.

Väl hemma igen sätter Signe sig en stund i vardagsrummet, ömkar sig över hennes stackars ömmande svällda fötter som ändå gör ont trots bytet tillbaka till de bekväma gympadojorna på vägen hem, hemfärden var en riktig pina. Tänker på den promenad de skall ta senare på kvällen med hunden, och hur det verkligen är dags för ett par andra skor på jobbet.

8.4.a En fiktiv bild på Signe

Efter att tagit reda på målgrupp och tänkta användare med idealtyp metoden, sulans och skons funktioner, gjordes en formanalys för de vanli-gaste förekommande skorna samt för klackens utformning, mönster på skon och en färganalys komma åt rätt färgkombination för att nå ut och passa för målgruppen.

8.5 Formanalys

Med formanalys analyserar man formens uttryck, vilka signaler formen ger; ser den snäll och mjuk ut, eller hårt, kaxig och kantig?

Ta ställning om det formen uttrycker är till fördel eller nackdel, om formen måste bearbetas vidare. Ett exempel för skor, är att den kanske skall upplev-as som mjuk och anpupplev-assad efter en fot, att man kan stoppa foten i skon utan att göra sig illa. Att skon frestar att användas.

I figuren 8.5.a nedan visas formanalusen jag gjorde gör klackar. På den mindre skon upphöjd till höger om den stora inom samma grupp (sko grupp

 1, sko grupp 2, se bilden nedan ) visar hur klacken påverkar hela skons ut-seende och med olika fromer förstärks eller försvagas olika punkter på skon, de blå pilarna visar fokuspunkter och de röda linjerna är förstärkta drag av skons karaktär formmässigt. Eftersom jag vill göra en nätt sko vill jag inte att klacken får skon att upplevas som större, jag vill inte dra fokus till tårna då tåboxen kommer att vara extra bred och då användarna är mest känslig om att folk tittar på deras tår. Med klacken dra en fokus till hälen och vaden. Alternativ 6 valdes att arbetas vidare med enligt figuren 8.5.a nedan visas alla alternativen.

8.5.a Egna illustrationer av alternativa klackar

Efter att ha satt formen på skon och klacken samt gjort mönster till skon, gjordes en färganalys, med färgkombinationer tilltalar man olika målgrup-per, och jag vill så klart att den idealtyp jag har satt upp skall uppmärksam-ma och tycka om de färger som skon är färgad i.

8.6 Färganalys

Färger signalerar ut olika signaler som påverkar bland annat vårt humör, och kombinerar man olika färger med andra färger eller färgnyanser ändras eller förstärks singlarna. Ta färgen röd, en färg med mycket känslor, den sät-ter igång vår puls och den kan signalera (beroende på person) passion, ilska, dramatik, provocerande, energi eller stimulering, och har olika starka effek-ter på oss beroende på nyans (röd-orange, röd-lila), färgvärde (skala mellan svart och vitt. Mörkröd, till exempel, är röd innehållande lite svart) och färg-mättnad (andel pigment).

Är målgruppen en aktiv grupp (ex människor som behöver ny träning-skläder) kan det vara till en fördel att färga produkten röd, för effekten att sätta igång pulsen.

Formanalys Klack

Blå pil - Riktnings punkter •

Rött sträck - Förstärka formutryck •

8.6.a Egna Färgkartan

Ovan i figur 8.6.a visas det färgschema jag gjorde för skornas färgval. Färg-kombinationerna är uppdelad efter de olika utstrålningar de ger i paletterna Jordnära, Sensuell, Elegant, Klassisk, Spirituell, Stark och Traditionell. Den jordnära paletten innehåller robusta färger som kastanjebrun, skogsgrön talar om lantlighet, hösten och närhet till naturen. Sensuella paletten, med passionerande röd, förförande orange och shockerande rosa, med tydlig signaler om att försöka att motstå dem. Eleganta paletten mindre stark än den Starka paletten, med neutrala gråskalor, safirblå och rubinröda färger som signalerar stabilitet, tyngd och rikedom. Klassiska paletten är den mest oprovocerande färgskalan, ren och tidlös som sand och sten. Spirituella pal-etten signalerar i purpur och lavendel om mystik och når bortom önskningar in i andra sfärer, en känsla av overklighet. Starka paletten med kontrater-ande färger och skriker om uppmärksamhet i knallgul, ilsket röd och svart. Tillsammans skapar de kombinationer som talar med auktoritet, rikedom och kaxighet. Traditionella paletten liknar något både den eleganta paletten och den starka paletten, men är mindre tung på svart med mer informidabla färger som marinblå, tranbärsröd, djup grå, med historiska färgkombina-tioner.

I de olika paletterna är de olika rutorna uppdelad i tre färger för varje ruta. Rutan är i sin tur uppdelad i en basfärg (mitten av rutan) en sekundär färg (omringande övre, vänster sida och under basfärgen) och till sist en detalj- eller accentfärg (högra delen av basfärgen och sekundära färgen). Att notera är att färgpaletterna inte är rena sanningar utan exemplar på färgkombina-tioner som skapar en förnimmelse av upplevnad. Jag skulle vilja hävda att med färger kan jag tilltala min målgrupp med god färgkombination. 8.7 Mönster

Mönster gjordes med hjälp av en jury, bestående av vänner och bekanta. Syftet med att sätta upp en jury var att se om mönsten verkligen bröt upp skon och fick skon att se mindre ut. Det är lätt att själv tycka, men att det är viktigare att andra, de som skall köpa skon, upplever skon nättare, som mitt syfte var. Juryn fick nedanstående altervativ, ett urval av mig själv på skisser

Färgval Jordnära • Spirituell • Sensuell • Stark • • Traditionell Elegant • • Klassisk Kommentar

Den Jordnära färgskalan kan bli för lantligt. Sensuella är inte fel men inte helt passande för målgruppen. Färgskalan i framför allt Elegant men även Klassisk beskriver en mera kvinniga elegans mer än sensuell eller spirituell eftersträvan. Mer sofistikerad med lite extra. Stark kan bli för mycket och Traditionell är i lite fel riktning.