• No results found

Att vänta på asyl i Sverige : En studie om hur flyktingar uppfattar bemötandet från det svenska samhället

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att vänta på asyl i Sverige : En studie om hur flyktingar uppfattar bemötandet från det svenska samhället"

Copied!
57
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

_____________________________________________________

Internationella samhällsstudier

_____________________________________________________

Att vänta på asyl i Sverige

En studie om hur flyktingar uppfattar bemötandet

från det svenska samhället

Zuzana Waltherová

D-uppsats, 15 poäng Handledare: Carl Hult

(2)

1 University of Kalmar

Department of Humanities, Autumn 2007

Politics and Society – An International Perspective, 181-240 ECTS

Title: Att vänta på asyl i Sverige. En studie om hur flyktingar uppfattar bemötandet från det svenska samhället.

Author: Zuzana Waltherova Supervisor: Carl Hult

Abstract

Sweden is traditionally one of the European countries with the highest number of asylum seekers. The Migration Board is the authority responsible for investigation of asylum cases. Moreover it is responsible for taking care of refugees while they await their decision. The refugees come in contact also with other actors within the Swedish society. Considering the refugees’ difficult situation, it is important that they are received in a dignified manner and met with kind treatment. Is our society good at doing so? This is the object of investigation in this study. It answers the following questions:

i) What do refugees need in order to cope with all the difficulties related to being a refugee? ii) In the refugees’ own opinion, what kind of help and support does the Swedish society offer them?

iii) In the refugees’ opinion, what effect do the society’s actions have?

The study makes use of a theory about the refugee crisis with its development through losses in different categories. In order to answer the research questions eight asylum seekers, living in a camp in Sweden, were interviewed.

The result of analyses showed that the participants’ opinions about the Swedish society were generally positive despite having mostly bad experiences with the clerks at the Migration Board. The Swedes acted, in the refugees’ opinion, as kind people, willing to help. They seemed to sympathize with refugees and understand their situation. The result of the study agrees with former research and theories about the refugee crisis. Swedish lessons were the most effective aid from the society. The residence permit was the most desired help which the refugees wanted to have from the Swedish society.

Keywords:

(3)

2

Förord

Att vara invandrare betyder att man har valt att bryta upp och byta land. Att vara flykting innebär att man är tvungen att göra det. Att vara flykting innebär att vara invandrare, men däremot är inte alla invandrare flyktingar.

Eftersom jag har valt att flytta till Sverige och har egna erfarenheter av samhällets bemötande, är jag nyfiken på hur mottagandet upplevs av dem som kommer till Sverige under svårare omständigheter. I möte med och arbete för flyktingar har jag lärt mig en del om vad det innebär att vara flykting men även vad det innebär att vara människa.

Stort tack till alla som ville dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser av det förflutna blandat med känslor av oro inför en osäker framtid. Stort tack riktar jag även till min

(4)

3

Innehåll

1. INLEDNING 4 1.1. Fallet Sverige 5

1.2. Syfte och frågeställningar 7 1.3. Avgränsningar 8

1.4. Definitioner 8 1.5. Disposition 9

2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 11

2.1. Tidigare forskning samt publikationer kring ämnet 11

2.2. Teoretisk diskussion om traumatisk-, invandrings- samt flyktingskris 13

3. METOD OCH URVAL 19

3.1. Validitet eller giltighet respektive relevans 19 3.2. Generaliserbarhet 21

3.3. Urval 21

3.4. Intervjuer och datainsamling 22 3.5. Etiska överväganden 23

4. RESULTAT OCH ANALYS 25 4.1. Resultat 26

4.2. Samhällets sammanbrott 27

4.3. Förluster, individens sammanbrott och flykt 28 4.4. Hjälp och stöd i Sverige 30

4.5. Kris, strategier samt behov 36

5. AVSLUTANDE DISKUSSION 41 Summary 48

Referenser 53

(5)

4

1. INLEDNING

Enligt uppgifter från FN finns det ca 20 miljoner människor på flykt i världen i dag.1

Massmedia informerar dagligen om hur människor drabbas på grund av katastrofer samt olika typer av konflikter inom eller mellan samhällen. Många människor är tvungna att överge sina hem och söka skydd i närheten av hemlandet. De som har möjlighet söker sig längre bort för att hitta en dräglig tillvaro och en tillflykt i västvärlden.

Sverige är traditionellt ett av de europeiska länder som årligen tar emot ett stort antal asylsökande. Migrationsverkets statistik visar att under 2006 var Sverige med 24 000 ansökningar om asyl det tredje största europeiska mottagarlandet efter Frankrike och Storbritannien.2 Enligt verkets bedömningar kommer antalet asylsökande i Sverige de närmaste tre åren att ligga mellan 30 000 och 40 000 på grund av oroligheter i Mellersta Östern samt på Afrikas Horn.3 Sverige är ett uttalat målland för många grupper och det största mottagarlandet för asylsökande från Irak. För någon månad sedan kunde man till och med höra i ett radioprogram att antal irakier i Sverige är så stort att de på skoj brukar prata om Sverige som Iraks nittonde provins.

Man kan tänka sig att stora strömmar av flyktingar sätter press på Migrationsverkets samt kommunernas mottagningssystem. Det handlar inte enbart om finanser utan även om andra typer av resurser varvid den mänskliga faktorn är av stor betydelse. Ett kraftigt flyktingflöde påverkar inte endast myndigheterna och deras arbete utan även det civila samhället. En annan aspekt är att påverkan också sker i motsatt riktning, nämligen att enskilda individer som söker tillflykt i landet berörs av samhället. Därför är det intressant att undersöka hur Sverige agerar som mottagarsamhälle.

Frågan handlar inte endast om att ”ta emot” flyktingar. Den handlar även om hur mottagandet sker. Att möta en flykting innebär att möta en människa som har upplevt lidande, förluster, våld, förföljelser, tortyr o.s.v., vilka satt spår i dennes liv. Det är dessutom en människa som

1 Se http://www.migrationsverket.se

2 För jämförelse: Frankrikes och Storbritanniens antal invånare för år 2006 var enligt uppgifterna från

regeringskansliet 60,7 respektive 60,5 miljoner medan Sverige hade samma år 9,1 miljoner invånare. (Se www.regeringen.se)

3 länder som nämns i samband med oroligheter är Somalia, Sudan, Eritrea, Etiopien. Läs mer på

http://www.migrationsverket.se/swedish/verket/skrivelser_reg/Prognos_070802.pdf

(6)

5

befinner sig i osäkerhet under väntan på besked om att få stanna i Sverige. Det är därför viktigt att denna människa bemöts på ett lämpligt och värdigt sätt.

Är svenskar bra på att ta hand om flyktingar? Det vore intressant att få höra åsikter om detta av några som befinner sig i väntan på asyl.

1.1. Fallet Sverige

Migrationsverket är den statliga myndighet, som tar huvudansvar för människor, vilka söker asyl i Sverige. Ansvaret ligger inte endast i mottagning, utredning och bedömning av

asylskälen utan även kring det praktiska, nämligen att omhänderta asylsökande. Detta innebär att sörja för de asylsökandes boende och att ge ekonomisk hjälp under tiden som

asylprocessen pågår och även kort efter att beslut om beviljande av uppehållstillstånd har fattats.

Migrationsverket är skyldigt att erbjuda en organiserad sysselsättning vars syfte är att förhindra passivisering, som utgör en fara för en asylsökande om väntetiden är lång. ”Passivisering kan allvarligt påverka förutsättningarna för integration framöver. Därför har man ansett att den asylsökandes kontakt med det svenska samhället under väntetiden är av betydelse” (Riksrevisionsverket RRV 2002:19, Hur mottas asylsökande, 2002, s.33). Organiserad verksamhet förstås som svenskundervisning4, praktik och arbete samt andra aktiviteter som bidrar till att göra vistelsen meningsfull. Konsekvensen av att inte delta i verksamheten kan dock betyda neddragning av ekonomiskt bistånd från staten till den asylsökande.

Landstingen ansvarar för hälso- och sjukvård för asylsökande vilket är reglerat i en särskild överenskommelse mellan stat och landsting nämligen i ett kommittédirektiv gällande översyn av asylsökande.5Varje asylsökande har endast rätt till akut sjuk- samt tandvård.

3 På uppdrag av Migrationsverket drivs svenskundervisning för asylsökande på många platser i Sydsverige av

Humanus Utbildning Syd AB. Företaget ägs av Studieförbundet Vuxenskola. Humanus nämns i denna studie som en av aktörer med vilka flyktingar kom i kontakt. Läs mer på http://www.humanus.se

5http://66.102.9.104/search?q=cache:jNov5gQ0Sq8J:www.sou.gov.se/kommittedirektiv/2007/dir2007_172.pdf+

kommitt%C3%A9direktiv+2007:172.+%C3%96versyn+av+mottagandet+av+asyls%C3%B6kande&hl=sv&ct=c lnk&cd=1&gl=se&lr=lang_sv

(7)

6

Kommunerna ansvarar för vissa insatser inom mottagandet av asylsökande, såsom förskola, skola och skolbarnomsorg till asylsökande barn6 enligt förordningen om utbildning,

förskoleverksamhet och skolbarnomsorg samt för vissa insatser enligt socialtjänstlagen5. I

regeringens Kommittédirektiv från 13 december 2007 står det bl.a. att: ”Utöver myndigheternas uppgifter kan även ideella organisationer bidra med insatser inom mottagandet.”7

Asylsökande respektive flyktingar tillhör Röda Korsets målgrupper. Organisationen riktar sig till dem med sina hjälpinsatser. Tanken bakom Röda Korsets engagemang är att:

”Asylsökande skall behandlas med respekt och värdighet under tiden de väntar på beslut.”8 Organisationens hjälpinsatser omfattar dels stöd i asylprocessen, dels medmänskligt stöd. Till detta ändamål finns det på flera ställen i landet flyktinggrupper som tar emot asylsökande, vilka behöver hjälp med information och rådgivning gällande asylärenden. Röda Korsets stödverksamheter består även av organiserade aktiviteter på flyktingförläggningar, besök- och samtalsgrupper, språkträning och simskolor. Medmänskligt stöd syftar till att bryta

flyktingarnas isolering och minska deras ohälsa under asylprocessen. Dessutom finns det på sex platser i Sverige behandlingscentra där man erbjuder vård för dem som utsatts för krigstrauma och tortyr.

Orsaker bakom flykten, som till exempel tortyr och fängelsevistelser, har långtidseffekter på de utsatta och kräver därför speciellt bemötande. Själva flykten och exilen betyder redan en så stark påfrestning att detta är tillräckliga skäl till att den drabbade måste få ett speciellt

bemötande och kvalificerad hjälp med krisbehandling (Carlberg, 1986, s.18, 20-22).

Även Svenska kyrkan brukar engagera sig för flyktingar, framförallt i anknytning till flyktingförläggningar.9 Hjälpen sker i form av organiserade verksamheter eller sporadiska aktiviteter men även genom insatser för enstaka individer.

Tablå 1 visar exempel på insatser som görs av olika aktörer på en flyktingförläggning: 5http://66.102.9.104/search?q=cache:jNov5gQ0Sq8J:www.sou.gov.se/kommittedirektiv/2007/dir2007_172.pdf+ kommitt%C3%A9direktiv+2007:172.+%C3%96versyn+av+mottagandet+av+asyls%C3%B6kande&hl=sv&ct=c lnk&cd=1&gl=se&lr=lang_sv. 6a.a. 7http://www.redcross.se/Rksf/sfdesign.nsf/main?openagent&Layout=I_Sverige_test&docid=C4F6D1D83873BE FBC1256DD3005E7B90&menu0=2&menu1=1 8 http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=37391&refdi=23579

(8)

7

Tablå 1: Verksamhetsområden inom vilka olika aktörer i samhället erbjuder stöd och hjälp för flyktingar på en flyktingförläggning i Sverige

Hjälpområde Verksamhet Aktör Medmänskligt stöd Träffpunkt Mamma-barn grupp Familjpedagog, social hjälp Stödperson Enstaka aktiviteter Röda Korset

Migrationsverket, Svenska Kyrkan, Kommun

Kommun Svenska kyrkan

Röda Korset, Migrationsverket, Svenska kyrkan, Kommun

Psykosocial och medicinsk - psykiatrisk hjälp

Akutsjukvård Landstinget

Sjukvård Akutsjukvård, Vårdcentral Landstinget

Praktik Migrationsverket men mest på asylsökandes eget initiativ

Språkundervisning Samhällsinfo Svenskundervisning Intensiv svenskundervisning10 Träna Svenska Skola Humanus11 Skola Humanus Röda Korset Info och stöd i asylprocessen Kontor Flyktinggrupp Migrationsverket Röda Korset

Ekonomiskt stöd Dagersättning Migrationsverket

Boende Flyktingförläggning eller på asylsökandes eget initiativ

Migrationsverket eller på asylsökandes eget initiativ

1.2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att utforska hur flyktingar uppfattar det mottagande de har fått från det svenska samhället. Med svenska samhället menas i studien aktörer med vilka flyktingar har kommit i kontakt efter ankomsten till Sverige, dvs. myndigheter, tjänstemän samt representanter från olika andra institutioner och organisationer. Till denna grupp hör dels anställda inom Migrationsverket, skola, kommun, kyrka, sjukvård, dels de som gör sina insatser frivilligt, som t.ex. Röda Korsets volontärer. Därmed uppstår en bred blandning av

10 Under undersökningens förlopp började en ny kurs i svenska som riktades sig till en viss yrkesgrupp av

asylsökande. Kursen skulle pågå i 15 veckor och omfatta 18 timmar per en vecka

(9)

8

olika kategorier, från ämbetsmän till privatpersoner, och alla kommer att representera det svenska samhället i uppsatsen.

Avsikten med studien är att få förståelse för hur asylsökande upplever den nya situationen under flyktingskapet med hänsyn till situationen före flykten. Studien avser att besvara följande frågor:

1. Vilka behov har människor under väntan på asyl för att klara situationen på ett bra sätt?

2. Vilken hjälp och vilket stöd anser flyktingar att det svenska samhället erbjuder? 3. Vilken effekt anser flyktingar att samhällets agerande har? Vilka faktorer påverkar flyktingens situation positivt respektive negativt?

1.3. Avgränsningar

Studien avser att belysa några flyktingars situation under väntan på asyl i Sverige utifrån deras eget perspektiv. För att kunna uppfylla studiens syfte och besvara frågor gjordes vissa avgränsningar.

Först och främst läggs fokus uteslutande på flyktingar som lever på flyktingförläggningar.12 Bostadsområden där flyktingar lever liknar ofta ett ”ghettoområde” och kännetecknas av täthet samt isolering. De som bor där är till stor del beroende av samhällets insatser. Detta utgör en viktig faktor som påverkar hur en flykting upplever situationen och mötet med det svenska samhället.

1.4. Definitioner

För att undvika missförstånd är det nödvändigt att förklara vissa begrepp som används i studien. I allmänna diskussioner om flyktingar förekommer ofta begrepp som kan verka förvirrande. Man hör flera benämningar som man egentligen associerar med en och samma sak, vilket t.ex. är fallet med orden flykting och asylsökande. I myndigheters språk betyder flykting en person som har fått flyktingsstatus och därmed får stanna i Sverige. Däremot kallas den som har ansökt om asyl och väntar på besked i byråkratiskt språk för asylsökande.

12 En del av flyktingar väljer att bo på egen hand men deras situation skiljer sig från den på en

flyktingförläggning i den bemärkelsen att de som bor på egen hand får ofta hjälp av släktingar samt bekanta redan bosatta i Sverige. Man kan därför anta att deras möte med det nya samhället har en bättre utgångspunkt.

(10)

9

Ofta används termen flykting för både en person som väntar på asyl och en som redan har fått asyl. Detta har förmodligen sitt ursprung i att allmänheten uppfattar personer som är på flykt som flyktingar oavsett om de befinner sig i asylprocessen eller redan har den bakom sig.

I denna studie kommer termen flykting att användas. En av motiveringar till detta är att undersökningen genomförs utifrån ett icke-myndighetsperspektiv. Detta ger möjligheter att inte behöva hålla sig till en officiella term i vilken en tydlig distinktion görs mellan

asylsökande och flykting. Tidigare erfarenheter från arbete med människor som söker asyl i Sverige, vilket skedde i Röda Korsets regi har givit inspiration till att se problematiken kring flyktingskapet som mer komplex. Motivering till att använda termen flykting i denna studie är att den gruppen av personer som står för undersökningens intresse utgörs av flyktingar i den meningen att de ses som människor på flykt (från sina hemländer). Visserligen har därmed termen fått en mer abstrakt mening. Detta kan inte vara oproblematiskt eftersom dessa

människor, utöver att de befinner sig på flykt, söker skydd i Sverige. Studiet fokuserar på den gruppen som befinner sig under asylprocessen. Detta ändrar däremot inte på faktumet att en asylsökandeär i själva verket en människa på flykt.

Begrepp invandrare kommer att användas i teoridelen i samband med kulturmöten och då omfattar ordet även flyktingar.

Ordet asyl betyder skydd och att få asyl i Sverige innebär att man får bosätta sig i landet och får permanent uppehållstillstånd (PUT).

1.5. Disposition

Efter att ha presenterat problematiken kring uppsatsens ämne samt syfte och frågeställningar kommer nedanstående ordning att följas:

I kapitel 2 introduceras några tidigare studier och publikationer kring asyl- samt

flyktingämnet. Även teorier om olika typer av kris relaterade till flyktingskap presenteras.

Kapitel 3 innehåller en redovisning av metod samt instrument som valdes för datainsamling. Med tanke på flyktingskapets specifika drag ägnas en del av kapitlet åt etiska överväganden.

(11)

10

Kapitel 4 inleds med en presentation av först resultat och sedan av analys. Data kategoriseras utifrån två temaområden nämligen i) Inför flykten och ii) I Sverige. Det första temaområdet innehåller data gällande bakgrunden till flykten. Det andra bearbetar data relevanta för att besvara studiens frågeställningar.

I kapitel 5 diskuteras resultatet genom att det som visade sig vara det intressanta i sammanhanget tas upp. Ett visst utrymme ges resonemang om möjliga förklaringar till resultatet.

(12)

11

2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

2.1. Tidigare forskning samt publikationer kring ämnet

Asyl- och flyktingproblematiken har varit ett forskningsobjekt i hela världen och även i Sverige. Stora strömmar av asylsökande har lett till behov att utforska området från olika perspektiv. Ett socialpsykologiskt perspektiv är ett av dem och utgör utgångspunkt för den teorietiska ansatsen i denna studie.

En flyktings situation och personlighet påverkas djupt av förluster i alla bemärkelser.

Däremot beror konfrontationen mellan individens nya och gamla jag inte endast på individen själv utan den påverkas även av möten med individer i det nya samhället. Det som sedan sker är en interaktion mellan dessa två parter, vilka är bärare av sin grupps kulturella uttryck . I kulturmöten upplever parterna den andres kultur som något främmande. Här tenderar etnocentrism att komma till uttryck.

Entocentrism kan karakteriseras som ”view of things in which one’s group is the center of everything, and all others are scaled and rated with reference to it” (Sumner ref. Gudykunst & Kim, 1997, s.5). Detta betyder att man använder sig av egna erfarenheter när man gör bedömningar om andra (Franzén, 2001, s.149). Helt oreflekterat utgår vi från situationen i hemlandet. Våra normer, värderingar, vanor och tänkesätt tar vi för rätta och utifrån dem gör vi bedömning av vad som är främmande för oss. Anledningen till detta kan härledas till vårt behov av trygghet. Vi vill helt enkelt att allt ska vara igenkänbart (Franzén, 2001, s.150).

Etnocentrism utgör naturligtvis ett hinder för att förstå främmande människors sätt att leva, tänka och verka (Gudykunst & Kim, 1997, s.5). Ett försök att komma runt problemet är att betrakta kulturella uttryck utifrån den kulturella relativismens perspektiv. Några förespråkare som t.ex. Herskovits påstår att människans beteende måste förstås relativt d.v.s. i förhållande till den kulturella bakgrund ur vilken beteendet uppstår ( Se Gudykunst & Kim, 1997, s.5). Med andra ord, om vi vill förstå beteendet hos människor som kommer från andra kulturer, måste vi göra detta utifrån deras referensram och deras perspektiv. Detta innebär att man bedömer främmande kulturella drag inte som ”rätta” eller ”felaktiga”, utan snarare som alternativa kulturella uttryck (ibid).

Detta synsätt blir dock oerhört problematiskt ur ett globalt människorättsperspektiv eftersom sådant som dödstraff, den mest ohyggliga formen av tortyr, liksom könsstympning, med

(13)

12

automatik kan reduceras till kulturella utryck. Denna åskådning är dock ovanlig i samband med invandring till västländer. Mottagarsamhället brukar delvis acceptera vissa kulturella utryck som invandrare tar med sig från sina hemländer, men endast i viss mån, nämligen om de inte kommer i konflikt med normer och värderingar förankrade i det nya landets kultur och lagar.

Chocken över mötet med den nya kulturen i kombination med tidigare traumatiska upplevelser är dimensioner som uppkommer i samband med exilen. Birgitta Angel och Anders Hjern pekar på att det är huvudsakligen sorg och konfrontation med mottagarlandets krav som följaktligen sätter igång en kris (Angel & Hjern, 2004, s.30-32). Sorg handlar om förlust i kategorier som bland annat omfattar socialt nätverk samt identitet. Även politisk kamp och framtidsperspektiv utgör förlustobjekt. Många av dem som söker asyl har nämligen varit aktiva deltagare i motståndsrörelser i sina hemländer men det faktum att de bestämmer sig för flykt leder ofta till skuld- och förräderikänslor samt nedslagenhet.

Traumatiska upplevelser påverkar de drabbades liv och har konsekvenser för deras framtid (ibid). Bemötandet i det nya landet är därför avgörande för en flyktings tillvaro, hennes/hans välbefinnande och återhämtning. De som vill erbjuda effektiv hjälp måste därför vara

försedda med relevant kunskap om problematiken i sin helhet (Bustos & Björkqvist, 1996). Rutinmässigt bemötande av dem som har utsatts för tortyr och som lider av trauma kan leda till negativa konsekvenser inte enbart för flyktingar utan även för det bemötande samhället. Utöver detta utgör bristande mottagande av asylsökande och flyktingar en källa till sekundär traumatisering. Då det vanliga krisförloppet med bearbetningsfasen uteblir, brukar krisen resultera i total försämring av individens tillstånd, t.o.m. sjukdom eller död.

Hur ett samhälle bemöter asylsökande och flyktingar beror på flera faktorer, inte minst på asylsystemet och själva asylprocessen samt lagstiftningen. Förbättringar i samband med asylprocessen och behovet av helhetssyn samt ökat inflytande över det egna livet, information och utbildning om kris- resp. traumareaktioner definierades som det viktigaste för

asylsökandes välbefinnande (Bustos & Björkqvist, s.204-206). För att hjälpa en asylsökande att få tillbaka livet är alla insatser som medverkar till detta viktiga.

”I synnerhet gäller det att få tillbaka förmågan att känna och uppleva, att kunna mötas i genuina möten med andra människor, att kunna koncentrera sig, få och

(14)

13

kunna utrycka sin vilja, att börja planera och se en mening i sitt liv. Det är grundläggande för att personen skall kunna ta sig till övriga insatser i mottagandet, t ex att lära språk, att kunna ta till sig yrkesutbildning, komma in i arbetslivet och en social gemenskap” (ibid).

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det gemensamma som står skrivet i publikationer är att flyktingsituationen innebär en krissituation för individen. Det är konflikthändelser och obalanserade förhållanden i samhällena som tvingar människor till flykt. Det är

mottagarsamhällena som kan påverka hur en människa på flykt kan återvända till ett värdigt liv.

2.2. Teoretisk diskussion om traumatisk-, invandrings- samt flyktingskris

Eftersom denna studie syftar till att försöka belysa hur människors tankar, känslor och handlingar påverkas i mötet med varandra angrips problemet utifrån det socialpsykologiska

perspektivet. Fokus läggs på samspelet inom grupperna, nämligen flyktingar och svenskar,13

samt konsekvenser av detta för de först nämnda.

Inflyttning innebär en avgörande vändning respektive plötslig förändring i ett individs liv (Franzén, 2001). I samband med detta utlöses psykologiska processer som har karaktär av en traumatisk kris. Trauma uppstår på grund av förluster. Franzén definierar fem kategorier av förlustobjekt vilka brukar förekomma vid en traumatisk kris. De fem kategorierna redovisas i detta kapitel. I samband med invandringen uppmärksammas på att till skillnad från en vanlig traumatisk situation där förlust brukar ske i en respektive några kategorier handlar det hos en invandrare nästan alltid om förlust i alla kategorier plus även några som är typiska just för invandrarsituationen, som t.ex. att förlora ”fosterlandets jord” (Franzén 2001, s.58-59). För en översikt av kategorier inom vanlig traumatisk kris och invandringens kris se tablå 2 på s.15.

Många krisliknande reaktioner knutna till invandringen är likartade för ”vanliga invandrare”, dvs. arbetskrafts- eller kärleksmigranter och flyktingar, men skillnader finns och de berör framförallt orsaksfaktorer bakom uppbrottet (Franzén, 2001, s.100). Medan en vanlig migrant flyr till något är en människa på flykt, d.v.s. flyr från något. Detta innebär att en flykting lägger fokus på själva flykten medan en migrant har planerat ett liv i det nya landet. Dessutom

(15)

14

betyder en flykt ofta inte något val utan är ett måste och kan ske mycket snabbt. Därmed kommer ofta uppfattningen om det som tidigare har hänt retrospektivt.

Flyktingsituationen kan i stort sett ses som en kombination av både vanlig traumatisk kris som kan drabba vilken människa som helst och invandringskris som har sitt upphov i invandringen och dess konsekvenser. Det är en kombination i den bemärkelsen att förluster av en nära människa respektive hälsa, som är de vanligaste faktorerna bakom en traumatisk kris, blandas i en flyktingssituation med förluster av identitet och integritet.

Anledningen till varför dessa tre typer av kris tas upp är att det finns gemensamma drag inom dem. Utöver detta vill man även tydliggöra situationen i vilken en flykting i de flesta fall befinner sig. Dessutom gäller det att alla flyktingar är invandrare, däremot är alla invandrare inte flyktingar. Tablå 2 ger en översiktlig bild om alla tre kristyper och deras karakteristiska drag.

En vanlig traumatisk kris handlar i första hand om i) objektförlust14, vilket för det mesta betyder att nära personer är tvungna att skiljas fysiskt från varandra, och detta sker ofta under dramatiska omständigheter i en flyktsituation. En människa på flykt förlorar inte bara alla människor som hon/han umgicks med utan bär ofta även med sig upplevelser till det nya landet, såsom att ha varit vittne till våld och dödande. Det förekommer inte sällan att

flyktingarna själva har varit utsatta för tortyr i olika former vilket hos dem som har överlevt leder till livslånga symptom.15 En del symptom ingår i en diagnos som benämns

posttraumatiskt stressyndrom (PTSD16 eller PTSS17) vilket kännetecknas av minnesbilder,

drömmar och skräck inför situationer som påminner om traumat. Till posttraumatiska symptom räknas även känslomässig stumhet, d.v.s. oförmåga att känna eller engagera sig på djupet samt överaktiv vaksamhet.

Den andra typen av förlust är enligt Franzéns teori ii) autonomiförlust, dvs. möjlighet att bestämma över sig själv, vilket handlar om individens integritet. Autonomiförlust

förekommer vanligtvis i samband med en allvarlig sjukdom. Under flyktförloppet innebär

14 Obs! Här menas inte samma sak som förlustobjekt

15 Hjälporganisationer anger att ca 20-25% av flyktingar i Sverige har utsatts för tortyr i sina hemländer.

(Franzén, 2001, s.107)

16 Post Traumatic Stress Disorder 16 Post Traumatic Stress Syndrome

(16)

15

detta exempelvis att ens liv plötsligt styrs av en människosmugglare. Efter att en människa på flykt har anlänt till ett mottagarland tar myndigheter över. Det är en tjänsteman som gör bedömningar och bestämmer. Som asylsökande är man hänvisad till väntan på att någon annan beslutar om man får bosätta sig i landet (Franzén, 2001, s.60).

Den tredje och inte minst betydande förlusten definieras av Franzén som iii) social skam, vilken vanligtvis uppstår när man bryter mot gruppens normer. Hos en människa på flykt innebär detta att förlora sin sociala status. Hit hör kulturella konfrontationer som uppstår i samband med möten i det nya landet. De kulturmönster och normer som man har varit van vid gäller inte mer. Språket, skolmeriter, yrkeserfarenhet, till och med det ursprungliga

kontaktnätet samt lokalkännedom, allt går helt förlorat i det nya landet (Franzén, 2001, s.60).

Den fjärde kategorin definierar Franzén som iv) katastrofer. De är ofta den avgörande orsaken till att en människa bestämmer sig att fly. Med kategorin katastrofer menas vanligtvis

naturkatastrofer som jordbävningar och översvämningar vilka i regel leder till förlust av egendom och hälsa. Den vanligaste anledningen till att människor flyr är däremot

förhållanden vilka utgör hot mot individens existens. ”Förlusten har med trygghet att göra, den direkta livsuppehållande tryggheten för oss själva och eventuellt också för våra närmaste. Mat, dryck, tak över huvudet, överlevnad, framtid – allt kan vara hotad” (Franzén, 2001, s.45).

Det femte och sista förlustobjektet definieras som v) samhällsförändringar, under vilka menas sådana som sker snabbt och på en nivå som man inte har möjlighet att kontrollera. Hit räknas bland annat väpnade konflikter eller undantagstillstånd, och även de leder till trygghetsförlust och hot mot en människans existens. Invandrarskapet och därmed även flyktingskapet betyder inte endast att ett samhälle förändras utan att det byts mot ett nytt (Franzén, 2001, s.61). Dessutom är en flykting i den konventionella meningen ofta en person som har varit politiskt aktiv i sitt hemland, och den politiska kampen har blivit en del av hennes/hans tillvaro. Det första mötet med exillandet kan ge utlopp för krisen som börjar med chock över behovet att lära sig ett nytt språk samt att skaffa sig en utbildning till eftersom tidigare meriter inte längre gäller. Utöver förluster i alla kategorier nämnda i samband med invandringens kris kan även en känsla av personligt nederlag samt förlust av det politiska idealet komma till uttryck.

(17)

16

Faktor/ Omständighet Vanlig traumatisk kris Invandringens kris Flyktingskris Objekt Förlust av närstående, förlust i

samband med sjukdomen (t. ex.amputation)

Förlust av alla människor Förlust av alla människor + upplevelser av våld, dödande, tortyr → posttraumatiska upplevelser

Autonomi Förlust av självständighet, beroendet av andra delvis eller helt

Förlust av självständighet helt Förlust av självständighet helt

Social skam Förlust av ”ansiktet” inför samhället d.v.s. ”att göra bort sig” Förlust av språk, skolmeriter, yrkesstatus, kontaktnät, lokalkännedom Förlust av språk, skolmeriter, yrkesstatus, kontaktnät, lokalkännedom

Samhällsförändringar Förlust av samhällssystem man har varit van vid

Förlust av samhälle helt Förlust av samhälle helt + känslor av nedslag i politisk kamp, skuldkänslor, besvikelse → posttraumatiska upplevelser

Katastrofer Förlust av livsuppehållande trygghet

Förlust av livsuppehållande trygghet

Förlust av livsuppehållande trygghet

Tablå 2 innehåller fem olika faktorer respektive omständigheter relevanta för traumatisk och invanringens kris respektive flyktingskris och hur de förhåller sig till varandra. Av tablån framgår hur förluster ökar respektive blir intensivare i en invandingssituation samt i ett flyktingskap i förhållande till vanlig traumatisk kris. Bilden visar dessutom att inom

flyktingskris finns representerade förluster som är karakteristiska båda vanlig traumatisk kris och för invandringens kris.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att förluster i samband med ”att bryta upp och byta land” medför en del destruktiva krafter för en individ. Ännu svårare är det för en människa som dessutom är plågad av traumatiska upplevelser som hon/han har med sig i bagaget till det nya landet.

I samband med flyktingskrisen är det relevant att redogöra för det som händer under krisens förlopp. Det finns flera olika teorimodeller om detta. Både Angel & Hjerns och Franzéns modeller omfattar tidsmässiga faser i flyktingkrisen. Eftersom bakgrunden till flyktingskapet anses vara av betydelse och har inkluderats i denna studie, valdes en teori som baseras på Cullberg.18 I tablå 3 nedan visas en förenklad bild om teorin om flyktingskrisens förlopp.

Utgångspunkten i teorin är att flyktingssituationen utmärks av mycket svåra erfarenheter, vilka har sitt ursprung i den tidigare tillvaron i hemlandet. Hur man klarar krisen beror dels på

(18)

17

individens psykiska och fysiska beredskap att hantera svåra situationer, dels på individens nuvarande levnadsvillkor.

Tablå 3: Flyktingskrisens förlopp

enligt Folkbildning/Cullberg SAMMANBROTT samhälle Förluster SAMMANBROTT individ ↓ FLYKTEN ↓ DISTANSFASEN ↓ KONFRONTATIONSFASEN ↓ STABILISERINGSFASEN

Flyktingkrisen börjar i form av i) sammanbrott, vilket uppstår genom att ett samhälle hamnar i en allvarlig kris. För en individ medför en samhällskollaps känslor av misstänksamhet,

misstro och hot mot existensen. En sådan person brukar vara apatisk och känna sig hjälplös.

Som tablå 3 visar utgör den andra fasen själva ii) flykten. Den innebär befrielse men samtidigt uppoffring präglad av förluster. Flyktingen är tvungen att lämna hemlandet, nära och kära, jobbet, levnadsstandard, kultur och t.o.m. klimat man var van vid. Känslor som väcks under denna fas är skam, skuld, egoism, tveksamhet och ånger. Det som utmärker detta skede är handlingskraft och målmedvetenhet.

När en flykting når fram till en säker plats verkar situationen ha lugnat sig. Hon/han får nya positiva erfarenheter, hopp och psykisk styrka. I denna period som kallas för iii) distansfasen brukar individen vara aktiv och försöker kompensera förluster genom ersättningsobjekt vilka kan bestå av stödpersoner. Individens beteende kännetecknas av eufori, mani, överdrifter samt planering av framtiden.

Efter euforitiden kommer iv) konfrontationsfasen där en flykting vaknar till verkligheten genom att hon/han ställs inför svårigheter i det nya landet. Det är också tiden när den egna

(19)

18

personligheten respektive identiteten påverkas och ändras. Svårigheter kring arbete, bostad, språk, uppehållstillstånd och kultur leder till stress, ångest och oro. Det som händer under denna fas är att försvarsmekanismer i form av projektion, förnekande och splittring från sammanbrottsfasen kan komma till uttryck. Nu är det motstånd och kritik som gäller.

Ersättningsobjekt blir negativa i flyktingens ögon. Man lägger t.o.m. skuld på dem. Inre oro och förvirring kan leda till regressivt beteende och utveckling av psykosomatiska19 symptom.

Längst ner i tabellen om krisens förlopp finns v) stabiliseringsfasen . Den börjar när

flyktingens situation har stabiliserats. Vid övergången från konfrontationsfasen kan individen hamna i depression eller apati som resultat av skuldkänslor, maktlöshet, hjälplöshet, saknad samt längtan. Det händer positiva saker då individens inre tillstånd normaliseras. Hon/han kommer tillbaka till känslor och beteenden som dominerade under distansfasen, fast nu blir de mognare. Detta betyder att krisen har blivit bearbetad och därmed övervunnen.

(20)

19

3. METOD OCH URVAL

”Val av metod skall ske i anslutning till val av teoretiskt perspektiv och till den aktuella frågeställningen” (Trost, 2005, s.15). Eftersom syftet med denna studie är att få kunskap om erfarenheter och upplevelser är en kvalitativ intervju passande.

Betydelsen av objektivitet stod klar redan innan studien påbörjades. Tidigare verksamhet på flyktingförläggningen kunde nämligen skapa en risk för en opartisk ställning. I samband med detta dök det upp en del funderingar. Trost (2005) påstår bland annat att en absolut objektiv ställning inte är möjligt. Man kan nämligen inte ignorera faktumet att”…all researchers are part of the social world they research and all have views that they bring to that research” (Temple & Moran, 2006, s.11). Således anses även forskaren utan tidigare erfarenheten från asyl- samt flyktingarbete behöva ta ställning när hon/han ska höra flyktingarnas utsagor. Det avgörande i samband med objektiviteten är dock inte att man som forskare har några åsikter, utan att man kan hantera dem på sådant sätt att de inte påverkar forskningsresultat (Trost, 2005, s.114). Att det var de intervjuades föreställningar som skulle stå i centrum var därför i åtanke under intervjuförloppet samt vid bearbetning av data.

3.1. Validitet eller giltighet respektive relevans

Traditionellt menar man med validiteten eller giltigheten att det som mäts skall vara det som är avsett att mätas. Vid kvalitativa intervjuer brukar man mäta respondenternas uppfattning om objekt i studiens intresse (Trost, 2005. s.111). Halvorsen (1992, s.41) knyter ihop begreppet validitet med överensstämmelse mellan två plan, nämligen teori och empiri. Ju högre korrespondens det råder mellan dessa två plan, desto högre är validiteten. För att åstadkomma en hög validitet krävs det att man samlar in data som är relevanta för studiens problemställning, d.v.s. man mäter det man hade för avsikt att mäta.

Gemensamt för båda uttalandena är att ett giltigt resultat får man genom insamling av data som är av betydelsen för objekt inom studien. I denna studie utgörs objektet av flyktingarnas uppfattning om bemötande från det svenska samhället, såsom t.ex. stöd, hjälp och

informationsförmedling. En intervjuguide utformades så att det gick att få svar just på detta.

Validiteten beror även på hur noggrann forskaren har varit i teorier och i intervjusituationerna. Eftersom ämnet som utforskades i studien handlade om flyktingskap, valdes teorier om

(21)

20

rådde överensstämmelse mellan studiens syfte, teorier och metodologiska ansatser. För att uppnå detta valdes en strategi i form av tabeller. De fungerade som kontrollinstrument för att det skulle råda överensstämmelse mellan teori och insamlat material. Först utformades en tabell gällande teorin om flyktingkris innehållande alla objekt av förluster. Tabellen utgjorde sedan kärnan för intervjuguiden med fem temamoment där frågeställningarna fungerade som slutprodukt. Svar på frågorna skrevs sedan in i guiden. På så sätt har en översikt

åstadkommits och dessutom var det möjligt att göra ständiga återkopplingar mellan syfte, frågeställningar, teori och empiri. Därmed var det även lättare att ifrågasätta egna tolkningar.

Giltigheten beror också på hur trovärdiga intervjupersonernas utsagor är. Risken var att flyktingarna inte skulle öppna sig inför en främmande person, som dessutom skulle ställa frågor som liknande dem Migrationsverkets tjänstemän gjorde. Frågor gällande tiden innan flykten samt själva flykten tas nämligen upp vid utredning av asylärenden hos

Migrationsverket. Riktiga svar är då avgörande för beslut. Den intervjuade personen kunde lätt associera studiens intervju med den som skedde hos myndigheterna. Några

intervjupersoner har även gjort detta i samband med inledande frågor. Det var därför viktigt att vara mottaglig för hur den intervjuade personen reagerade på ställda frågor samt att visa ödmjukhet och empati. Dessutom var det viktigt att som intervjuare hela tiden vara observant samt flexibel och vara redo att anpassa intervjuns gång efter respondenternas reaktioner. Vissa frågor kunde nämligen kännas ytterst känsliga.

En annan viktig aspekt för att skapa en öppen stämning var att visa intresse för flyktingens berättelse samt att ge respondenten tillräckligt med utrymme för att kunna uttala sig. Frågorna om hur mötet med det svenska samhället upplevdes var inte något ämne inom

asylutredningarna hos Migrationsverket. Här fanns det därför plats för flyktingar att säga det som de kände och plats att få släppa ut känslor och tankar, vilket visade sig också vara fallet.

Under intervjuerna ställdes upprepande gånger samma frågor gällande viktig information såsom hur de upplevde svenskar. Detta gjordes med syfte att säkerställa att tolkningen överensstämde med tidigare utsagor. I ett fall ledde upprepningar av frågorna till att intervjupersonen misstänkte att hans tidigare utsagor inte verkade trovärdiga.

(22)

21

3.2. Generaliserbarhet

Även om en relativt bra variation i urvalet av intervjupersoner har åstadkommits fanns det inte någon ambition att dra allmänna slutsatser från studiens resultat. För att kunna göra detta behövs det ett betydligt större antal av intervjupersoner (Halvorsen, 1992, s.96). Ändå kan man inom kvalitativa fallstudier tala om ”överföring av resultat ”i en mer analytisk och något godtycklig bemärkelse” (Repstad, 1999, s.138). Förhoppningen var att studiens resultat kunde vara inspirerande och vägledande i förståelsen av hur flyktingar i Sverige upplever och möter det svenska samhället.

3.3. Urval

Urvalet av intervjupersonerna skedde med tanke på att få intervjumaterial som var relevant för studiens syfte. Målet var att respondenternas nationalitet, utbildning, ålder och familjstatus skulle variera för att få en bild av situationen för en bredare flyktinggrupp. En jämlik

uppdelning i kön samt mångfald i nationaliteter var en av huvudambitionerna. Dessutom var det nödvändigt att lösa problem med kommunikationen eftersom det inte fanns stora

förhoppningar att intervjuerna kunde genomföras på svenska. Hjälp av tolkar ansågs vara oundvikligt. Med tanke på att de flesta asylsökande hade med sig traumatiska upplevelser från sina hemländer var det dessutom angeläget att välja personer som var istånd att berätta.

Totalt 14 flyktingar som bodde på en flyktingförläggning i Sverige visade intresse av att delta i undersökningen. Intresset var extra stort bland dem som kom från ett land vilket var mest representerat på flyktingförläggningen.

Respondenterna har nåtts med hjälp av en nyckelperson eller en så kallad ”gate-keeper” (Trost, 2005. s.119). För att undvika att denna person styrde urvalet har därför först en del av gruppen, som gate keeper valde ut, intervjuats. Sedan har ytterligare ett antal intervjupersoner valts ut på egen hand. Intervjupersonerna som valdes av ”gate keeper” utmärktes av likheter i sina uttalanden, vilket förmodligen hade samband med likheter inom gruppen. Därför var det lämpligt att komplettera urvalet med intervjupersoner från egna källor. Därmed har en grupp av intervjupersoner där det rådde variation i kategorier utformats.

Även om intervjuerna gjordes med totalt 14 flyktingar var det åtta intervjupersoner vars utsagor användes som analysmaterial till denna studie. Bortfall uppkom som en följd av att uppfylla målsättningar och kriterier gällande jämn fördelning med avseende på kön samt

(23)

22

nationaliteter. Därför valdes vissa intervjuer med flyktingar från ett land bort eftersom de var överrepresenterade bland intervjupersonerna. Däremot blev intervjuer från alla utom en kvinnlig intervjuperson utnyttjade vid studien. Kvinnliga respondenter var nämligen i minoritet inom den intervjuade gruppen som helhet, dvs. bland de 14 intervjuade.

Hälften av dem kommer från ett land i Mellanöstern, resten var från olika arabisktalande länder. På flyktingförläggningen bodde omkring 200 flyktingar när studien genomfördes, och de flesta hade sitt ursprung i ett land i Mellanöstern. Därför bestämdes att denna grupp skulle ha ett större utrymme. Respondenternas ålder varierade från tidig vuxenålder till medelålder. Könsfördelning var jämn, nämligen fyra kvinnor och fyra män. Alla kvinnliga respondenter utom en var gifta och hade någon eller några av sina familjmedlemmar med sig på

flyktingförläggningen. Även de manliga respondenterna med ett undantag var gifta, men till skillnad från kvinnorna befann sig deras familjmedlemmar i hemländerna. Olikheter i

respondenternas familjetillstånd var ett medvetet val, eftersom just denna variabel ansågs vara av betydelse för att få bild av hur flyktingar klarar situationen under väntan på asyl.

Utbildningsnivåerna hos intervjupersonerna visade sig vara varierande. Antal år intervjupersonerna gått i skolan varierade från 7 till 24 år. Kvinnorna hade den lägsta

utbildningsnivån, vilket ansågs ha samband med låg socialt status i hemländerna. Flyktingar med högre utbildning tillhörde de välsituerade i hemländerna.

3.4. Intervjuer och datainsamling

Med tanke på att flyktingarnas lägenheter var den enda möjliga platsen att genomföra

intervjuerna på, var det viktigt att komma överens om tid där det fanns möjligheter till en lugn och ostörd miljö. I de flesta fall har störande element som t.ex. en ringande telefon inte

försvagat respondenternas koncentration. Tvärtom, intervjupersonerna verkade känna sig trygga i sina rum och störningar tycktes därför ha en trygghetseffekt. Det hände i ett enda fall att störningar i samband med ett närvarande barn ledde till att intervjun avbröts. Den kunde sedan fortsätta efter att situationen hade lugnats ner.

Gate-keepern hade även rollen som tolk för de flesta intervjupersonerna20. Detta visade sig vara en lämplig kombination. Flyktingarna uppfattade nämligen denne som både en

förtroendeperson och som ett trygghetselement under intervjuns gång. Därmed skapades en

(24)

23

slags balansrelation mellan flykting och intervjuare. Ett problem uppstod dock i ett senare skede av intervjuerna, nämligen i samband med att tolken blandade sig i intervjun genom att uttala egna åsikter. Lösningen hittades i att ge lite utrymme för tolkens utsaga. Intervjun fortsatte sedan genom att en ny fråga ställdes till den intervjuade personen. Tolkens utsagor var visserligen intressanta och relevanta i sammanhanget, men eftersom intentionen var att uteslutande hålla sig till intervjupersonernas information, inkluderas inte tolkens svar in i analysmaterialet.

Vid intervjuerna följdes en halvstrukturerad och tematiserad intervjuguide med frågor som berörde olika perioder från tiden innan flykten till den aktuella tiden i Sverige.21 Först ställdes

några presentationsfrågor för att lättare kunna gå över till berättelser om situationen inför flykten. Sedan följde frågor om upplevelser efter ankomsten till Sverige. Här var det viktigt att fånga det första intrycket om mötet med Migrationsverkets tjänstemän. Fokus lades sedan på tiden efter ankomsten till flyktingförläggningen och frågor gällande bemötande, effekter samt behov. De avslutande frågorna var generella och syftade till att få bekräftelse på tidigare utsagor. Alla intervjuer spelades in på band.

Transkriptionen av inspelat material skedde i anslutning till intervjuerna. Svaren på frågorna fylldes in i en tematisk utformad frågeguide. Här användes en kombinerad strategi, nämligen att skriva ordagrant allt som ansågs vara relevant för studiens syfte. Av vissa delar, särskilt de i vilka situation inför och under flykten beskrevs, transkriberades inte hela utsagor ord för ord utan en sammanfattning gjordes i stället.

Analysen av texten skedde först efter några dagar. Anledningen till detta var att kunna se på intervjusvaren utifrån ett långsiktigt perspektiv. Tanken var att närma sig ett så objektivt resultat som möjligt.

3.5. Etiska överväganden

”Ingen forskning i världen kan vara så väsentlig att den får tulla på de etiska kraven” (Trost, 2005, s.103). Det etiska handlar i stort sett om intervjupersonernas rätt till integritet och värdighet. Man skall ha konsekvenserna av intervjuer för dem som intervjuas i åtanke (ibid).

(25)

24

Med tanke på att flyktingarna möjligtvis kunde ha upplevt hot och förföljelse samt att de eventuellt var efterlysta i sina hemländer, ägnades en del uppmärksamhet åt åtgärder för att intervjupersonerna skulle känna trygghet inför deltagande i denna studie.

Först och främst var det viktigt att förse dem med utförliga uppgifter om studiens syfte samt om hur insamlad data skulle användas. Detta följdes av information om bandinspelning samt tystnadsplikt och anonymitet. Deltagarna fick dessutom försäkran om att uttalandena under intervju inte skulle föras vidare, i enlighet med forskningsetiska principer och regler

formulerade av Humanistisk- Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet i Sverige (Halvorsen, 1992, s. 161). De har även informerats om rätten att avstå från att svara på vissa frågor eller att avbryta intervjun med hänsyn till att vissa frågor kunde kännas känsliga. Samtycke var slutligen ett nödvändigt krav för att kunna delta i undersökningen.

För att behålla konfidentialiteten har alla slags uppgifter som skulle leda till att avslöja intervjupersonernas identitet uteslutits. Intervjupersonernas namn (Anas, Hazim, Jasmin, Kamal, Muhammad, Nawal, Noor, Sara) är därför fiktiva. Inte heller nämns från vilket land intervjupersonerna kommer.

I samband med språkbrister hände det att det ibland uppstod fel i grammatik samt ordval. För att citaten inte skulle ha kränkande verkan på intervjupersoner samt att de inte skulle leda till avidentifiering gjordes vissa korrigeringar. Justeringar gjordes på ett sådant sätt att de inte påverkade eller ändrade utsagornas innebörd.

(26)

25

4. RESULTAT OCH ANALYS

Syfte med denna studie var att utforska hur några flyktingar som bodde på en

flyktingförläggning i Sverige uppfattade bemötandet från det svenska samhället. För att uppnå syftet söktes svar på tre frågor. Den första gällde stöd och hjälp från olika aktörer inom det svenska samhället. Dessutom var det viktigt att få veta vilken effekt respektive påverkan dessa insatser hade för att flyktingarna skulle klara sin situation på ett bra sätt. Frågan som syftade till att få svar på detta var nummer två. Slutligen var flyktingarnas uttalande om egna behov av hjälp och stöd från samhället av betydelsen. Den tredje frågan var avsedd att besvara just detta.

Alla flyktingar som har deltagit i studien bodde på flyktingförläggningen. Tiden i Sverige varierade mellan 2 och 15 månader. De flesta har under studiens gång inte fått några beslut i sina asylärenden från Migrationsverket. Det fanns dock två personer bland respondenterna vilka redan har fått negativa beslut och väntade på nästa steg i processen. De sociala och ekonomiska förhållandena som respondenterna kom från stiftade och berodde i stort sett på utbildningsnivå samt syn på kön i deras respektive länder. De tillhörde olika yrkes- respektive sysselsättningsgrupper inom t.ex. handelsområde, vård, service och utbildning.

Både gifta och ensamstående var representerade i studien men de förstnämnda övervägde i antal. Däremot var det bland dem som hade egna familjer endast en respondent som befann sig på flyktingförläggningen med alla sina familjmedlemmar och ansågs därför vara

förskonad från trauma i samband med separationen från sina närmaste. De flesta kvinnliga intervjupersonerna hade med sig sina barn i Sverige och kände sig därmed betydligt mindre oroade än manliga respondenter vars familjer stannat kvar i hemländerna.

Alla intervjuer utom en gjordes på engelska. I fem fall har hjälp fåtts av två tolkar som själva var flyktingar och var bekanta med personerna som intervjuades. Två respondenter har klarat intervjun på engelska utan tolk. I ett fall har kommunikationen med intervjupersonen skett på enkel svenska.

Positivt i samband med intervjuerna var det faktum att det fanns ett stort intresse bland

flyktingar att ställa upp på intervjuer. Det handlade framförallt om flyktingar från ett land vars andel av sökande om asyl var mest representerad på flyktingförläggningen. En förklaring på välviljan visade sig vara flyktingarnas behov av att bli hörda och förstådda av någon svensk.

(27)

26

Dessutom upplevdes att intervjuerna för vissa respondenter har varit en säkerhetsventil för att komma ut med frustration. För andra var det en möjlighet att bryta passiviteten:

”Thank you because at least I had something to do to spend my time, my boring time” (Anas).

4.1. Resultat

Det fanns både likheter och skillnader i intervjupersonernas åsikter. Man kunde dock se två huvudtendenser i respondenternas uppfattning av det svenska samhället, vilket ledde till en uppdelning i två grupper. De intervjuade personerna som kom från ett och samma land var generellt eniga i sin kritiska syn på det svenska samhället. Gruppen kommer i fortsättningen att kallas för A-gruppen. Alla i A-gruppen uttryckte sitt missnöje med Migrationsverkets bemötande och var kritiska till hanteringen av deras asylärenden. Svenskundervisning var det enda som de intervjuade i A-gruppen upplevde som en effektiv hjälp från det svenska

samhällets sida.

Däremot uppvisade respondenter med härkomst i flera olika länder, vilka i fortsättningen kallas för B-grupp mer positiva åsikter om bemötandet av det svenska samhället. Även denna grupp hade några kritiska synpunkter om hur Migrationsverkets personal behandlade dem men i stort sett var de nöjda med det stöd och den hjälp som de fick. I denna grupp fanns det två flyktingar som redan hade fått avslag gällande deras asylärenden men som ändå hörde till de mest positiva gällande bemötandet. Dessutom, till skillnad från respondenter i A-gruppen har intervjupersoner i B-gruppen upplevt bemötande samt hjälp från kommunen, kyrkan samt Röda Korset och sjukvården, vilket antagligen har påverkat deras positiva uppfattning om det svenska samhället. Utsagor visade att hos intervjupersoner i B-gruppen har deras tidigare föreställningar om ett humant svenskt samhälle bekräftats.

Utsagorna visade dessutom att det fanns vissa gemensamma drag för alla intervjupersonerna när det gällde flyktingkrisens förlopp. Det mest tydliga var att alla flyktingar upplevde någon slags eufori efter ankomsten till Sverige. Detta bekräftar teorin om distansfasen i första skedet av flyktingkrisens förlopp. Efter ankomsten till flyktingförläggningen har dock de flesta av de intervjuade upplevt ett tillstånd som är typiskt för konfrontations- respektive övergångsfasen. Uttryck för detta var hos de flesta stress, känslor av ångest, oro, hjälplöshet, kritik och t.o.m. depression.

(28)

27

När det gäller frågan om flyktingarnas behov visade det sig att uppehållstillstånd var absolut högst på ”önskelistan” hos alla intervjupersonerna i både A- och B-gruppen.

Uppehållstillstånd var dessutom hos tre respondenter det enda svar på direkt fråga om behov av att få hjälp av det svenska samhället. Hos två flyktingar ansågs även samhällsinformation behövlig. Sysselsättning framstod som ett behov hos tre flyktingar. En person önskade sig vid sidan av uppehållstillstånd ett större boende och en annan ville få kunskaper om svensk kultur. Intressant i sammanhanget var att dessa önskemål nämndes hos de flesta intervjuade uteslutande i samband med andra frågor.

En intressant iakttagelse gjordes även i samband med A-gruppen, i vilken två personer med hög utbildning och högre status i sina hemländer befann sig. Dessa flyktingar uttryckte att deras förväntning var att bli behandlade av svenska myndigheter utifrån den position som de hade i hemlandet. Det framgick av deras utsagor att de tyckte att de hade större rätt att få stanna i Sverige än fattiga och outbildade asylsökande.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det gemensamma för studiens alla deltagare var deras negativa erfarenheter av Migrationsverket efter ankomsten till flyktingförläggningen och positiva upplevelser gällande svenskundervisning. Slutligen var alla eniga om att deras behov av hjälp från det svenska samhället i huvudsak gällde att få uppehållstillstånd i Sverige.

4.2. Samhällets sammanbrott

Händelser innan man bryter upp och byter land spelar en betydande roll när man vill få förståelse för vad det innebär att vara flykting. Dessutom är det viktigt att känna till flyktingarnas bakgrund, eftersom detta kan påverka deras syn på det svenska samhällets bemötande. Utgångspunkten i denna studie är att flykten handlar om att komma ut ur katastrofsituationen och att man därför söker sig till ett ställe där man förväntar sig bättre förhållanden än dem man har upplevt tidigare. Av dessa skäl ägnas den inledande delen åt hur livet såg ut innan flykten började.

Nästan alla respondenter var överens om att deras liv började falla samman i samband med konfliktutbrott i deras hemländer. Samhällets kollaps kunde dock ske i olika former. Det behövde inte nödvändigtvis vara ett krig utan även situationen därefter:

(29)

28

”But there was no…what is called…government. So you governed yourself. Then after war came the terrorists and the religious…and the kidnapping…and all began to move” (Kamal).

När flyktingarna fick frågan om sin grupptillhörighet blev de flesta upprörda och ovilliga att svara. Man kan tolka detta som att konflikter bland grupper hade tragiska konsekvenser för dessa individer. Grupptillhörighet uppfattades därför som en belastning. Denna iakttagelse bekräftades i Jasmins berättelse om sina problem, vilka uppstod i samband med makens konflikt med den egna folkgruppen:

”My husband used to work with them and he was injured because of the nature of his work. So after getting injured he had to leave but they didn’t agree. So they were after him because he left them. They wanted him back” (Jasmin).

Makarna blev förföljda och plågade av sina egna och valde att bryta med gruppen. Bland respondenterna fanns dock en flykting från ett land där samhällskollapsen inte var synlig, men där rådde förtryckande förhållandena vilka tvingade vissa människor till flykt. I Anas fall har, till skillnad från övriga respondenter, hans grupp hjälpt honom att fly, och därmed kunde han undkomma förföljelser.

Utsagorna visade att synliga eller osynliga samhällskolapser t.o.m. konflikter med egna gruppmedlemmar, tenderade att ha konsekvenser för individer. Krig, strider och oroligheter medför förföljelse, våld, hot, tortyr samt förluster för de enskilda. En del intervjufrågor handlade därför om vad som föregick individernas eget sammanbrott samt vilka

konsekvenserna var.

4.3. Förluster, individens sammanbrott och flykt

De flesta intervjupersoner har upplevt att förlust inom en kategori har utlöst en kedjereaktion av förluster i övriga kategorier. När man t.ex. har blivit hälsoskadad ledde detta med stor sannolikhet till att man förlorade sitt arbete och därmed försörjningsmöjligheten o.s.v.

För Nawal var förlusten av hälsa bara början till allt lidande. Makens försvinnande samt livshotande omständigheter på hemorten tvingade henne till flykt. Dessutom fanns det risk att

(30)

29

makens familj skulle ta barnen från henne. Allt detta skapade en katastrofsituation. Hon upplevde förluster i nästan alla kategorier nämligen hälsa, människa, arbete och hem.

Nawals fall var extremt i sammanhanget. I ett fall handlade det dock om förlust av en nära familjmedlem.

Det vanligaste bland övriga respondenter var arbets- respektive hemförlust. Detta skedde p.g.a. förföljelser eller hotelser efter att personen i fråga eller deras familjmedlemmar hade utpekats som fiender för en viss grupp.

När Hazem berättade om sin kidnappning och tortyr visade han sina sår.Om liknande erfarenheter berättade även Muhammad och Kamal som tillhörde de välsituerade i sina hemländer. Under hot och tvång har de överlämnat sina ägodelar till kidnapparna men det gjorde inte slut på deras förföljelser.

Alla intervjupersoner har uppgivit att de var tvungna att lämna sina hem. Detta kan därför ses som det vanligaste förlustobjekt. Alla respondenter tenderade att undkomma förföljelser genom att finna tillflykt någonstans i närheten av hemorten, vilket även ledde till splittring av familjer. Det ansågs av nästan alla intervjuade som det största belastningsmomentet:

“I think on my family. I don’t think anything else. For me they are my food, they are my drink “(Anas).

Man kunde tolka det som att de intervjuade kunde acceptera förluster i alla kategorier i vilka var det möjligt med någon kompensation, som t.ex. ett nytt hem eller arbete. Förlust av någon familjmedlem skulle uppfattas respektive uppfattades som det värsta traumat enligt alla intervjupersonerna. Om man har förlorat någon närstående är tendensen att skydda och rädda de övriga.

Detta bekräftades även i svar på frågor varför respondenterna hade valt Sverige som tillflyktsort. För de flesta var huvudkriteriet säkerhet och humanitet särskilt med tanke på familjmedlemmar. Nawal tänkte på sina barn:

(31)

30

”I decided to come to Sweden because I heard about Sweden that there is a human…I mean there are human rights here…I mean they take care for what a human wants, what the children wants” (Nawal).

En annan viktig förutsättning var goda chanser att få asyl:

“You know, because they accept us as refugees, as asylum seekers…And it is easy to get residence permit here” (Hazim).

Tankar bakom detta kan vara att människor på flykt oftast måste betala stora summor för att kunna ta sig till ett asylland. Summorna brukar vara resultat av finansiella bidrag från släktingar. Misslyckande i form av avslag på asylbegäran kan därför betraktas som en katastrof.

I två fall visade det sig att en bra sjuk- och hälsovård spelade avgörande roll.

Övervägande anledning till att flytta till Sverige var hos de flesta respondenterna goda chanser till familjanknytning:

“In Norway they don’t accept any family. That’s the point” (Kamal).

Sammanfattningsvis kan man konstatera att alla intervjupersonerna har drabbats av någon form av förlust, varvid den största tragedin ansågs vara när man har förlorat någon

familjmedlem. Även förluster i andra kategorier kunde utlösa ett trauma. Man kan dock se tendensen att ett sådant tillstånd kan framkalla mobilisering av krafter i syfte att förhindra ytterligare förluster. Strategin som intervjupersoner i denna studie har valt var flykt.

4.4. Hjälp och stöd i Sverige.

Den andra delen av intervjun handlade om tiden efter ankomsten till Sverige och syftade på att få svar på studiens centrala frågor, vilka gällde det svenska samhällets bemötande av flyktingar. Nedan följer intervjumaterial om hur flyktingar upplevde stöd och hjälp som erbjöds från det svenska samhället.

I utsagor som behandlade flyktingarnas tid efter ankomsten till Sverige fanns några gemensamma drag. De handlade t.ex. om ett positivt bemötande av Migrationsverkets

(32)

31

personal direkt efter ankomsten till Sverige. Alla intervjupersoner kunde komma överens om detta. Både Nawal och Anas fick ett mycket positivt intryck p.g.a. att tjänstemän bemötte dem med ett leende:

”There was a little woman in the office and she helped me and she was smiling. When you see somebody who smiles to you that means that you will…feel good because somebody smiles to you. Of course. If there is smile then it’s good. It means that that person can understand me and can cheer…” (Nawal)

Detta stämmer överens med sättet att agera under krisens förlopp. Man har mobiliserat krafter och lyckats med att ta sig från en katastrofsituation i hemlandet till ett tryggt ställe och känner en stor lättnad. Upplevelser under distansfasen som kännetecknas av bland annat eufori, idealiserade framtidsplaner och överskattandet utryckte Kamal med orden:

”When I came to Sweden I had in my mind that whole my life will change toward good. The future of my life is here. So I must serve this area, their citizens” (Kamal).

Hos alla intervjupersoner slocknade dock den första euforiska känslan efter konfrontationen med verkligheten på flyktingförläggningen. Från detta moment kan man se skillnader mellan hur intervjupersonerna uppfattade sin situation.

På frågor gällande hjälp från det svenska samhället reagerade Muhammad och Kamal genom att berätta positivt om svenskundervisning. Skolan var ett mycket uppskattad hjälpmedel för att lära sig språket. Hazim och Jasmin däremot nämnde sina dåliga erfarenheter av

Migrationsverkets personal som avvisade deras begäran om ekonomiskt bidrag för

vinterkläder respektive större boende och sjukvård. Nawal och Sara talade i stället om hjälp som de fick från kommunen och kyrkan i form av aktiviteter för sina barn som t.ex. simhalls- eller biobesök:

”The children love it. It changes everything for them. In our country we didn’t see that…We started a new life because until now we have forgotten a little what has happened to us before we came to Sweden” (Naval).

(33)

32

Sara avslöjade att det fanns mer som hon skulle vilja ha hjälp med, men språksvårigheterna utgjorde ett stort hinder i kommunikationen med Migrationsverkets personal. Detta ledde i sin tur till att hon slutade be om hjälp överhuvudtaget. Sådana tendenser fanns även hos andra respondenter som t.ex. Hazim:

”The only request I made at Migrationsverket was financial wake up to buy clothes. They call it like recording clothing support. They refused. That was the only request I made and I didn’t try with another things” (Hazim).

Jasmin däremot fortsatte att kämpa och vände sig till olika instanser som t.ex. kommunen och Röda Korset. Noor nämnde att hon endast brukade få hjälp från flyktingarna på

flyktingförläggningen.

Anas, Nawal, Sara och Muhammad berättade i samband med frågor gällande erbjuden hjälp från Röda Korsets två verksamheter. Nawal och Muhammad har deltagit i Träna svenska. Muhammad insåg redan från början betydelsen av att kunna språket, men Röda Korsets verksamhet kunde inte uppfylla hans behov av intensivare språkträning. Det intressanta i sammanhanget var att hans strategi gick ut på att förkasta erbjuden hjälp utan att hitta något bättre alternativ. Resultatet var då att inte praktisera språket överhuvudtaget.

Frågan om hjälp genom förmedling av information förknippade de flesta intervjupersonerna med asylärenden. Deras kunskaper om asylprocessen i Sverige visade sig vara otillräckliga samt bristfälliga. Respondenter från A-gruppen22 har uppgivit att de redan hade några

allmänna upplysningar i sitt hemland. Noor och alla andra som har lämnat sina

familjemedlemmar i hemländerna berättade att informationen om hjälp med familjanknytning visade sig vara felaktiga efter ankomsten till Sverige. Liknande gällde även Hazim.

De övriga intervjuade har däremot talat om att de inte hade sökt information om

asylprocessen inför flykten, utan att de helt enkelt har förlitat sig på att bli omhandtagna av myndigheterna efter ankomsten till Sverige.

Utsagorna visade att tendensen hos alla intervjuade flyktingar var att överlämna sitt öde i tjänstemännens händer efter den första kontakten med Migrationsverket. De flesta

22 Gruppen består av intervjupersoner som kommer från ett och samma land. Se uppdelning i A- och B-grupp i

(34)

33

intervjupersonerna har uppgivit att de fick information från sina handläggare respektive advokater om det skedet i asylprocessen som de just befann sig i. Respondenterna var dock osäkra på om de var försedda med tillräcklig information. Dessutom hade de ingen kunskap om vilken hjälp som erbjöds i fall de var missnöjda eller kände sig orättvist behandlade. Muhammad avslöjade sin frustration över att inte ha fått tillräcklig information:

”Whenever I ask at the Migrationsverket the people answer me the way: We are not the right to answer. You have to ask other people. They give me a telephone number. And again, when I called that people said again: We are not the right persons to answer” (Muhammad).

Det visade sig att utöver Migrationverkets personal var folk på flyktingförläggningen en viktig informationskälla. Respondenter från A-gruppen har uppgett att de brukade byta information med landsmän som bodde på olika förläggningar i Sverige. Respondenter från B-gruppen, vilka saknade kontakt med asylsökande från hemlandet, var däremot i stort sett hänvisade till information som de fick av Migrationsverket. Alla B-grupprespondenterna delade uppfattningen att de hade förtroende för sina kontaktpersoner på verket.

Samhällsinformation kom på tal i samband med frågor om anledningen till flykten till Sverige och språkundervisning. Alla intervjupersonerna har nämligen uppgivit att de hade förväntat sig ett humant svenskt samhälle, vilket även har bekräftats av de flesta. Några var dock besvikna, särskilt de från A-gruppen eftersom deras föreställningar om det humana svenska samhället inte gick ihop med det sätt som de behandlades av Migrationsverket. I anslutning till detta var det intressant att höra hur Kamal, en högutbildad och tidigare även välsituerad man, resonerade om behov av prioriteringar i asylärenden med hänvisning till en viss grupp av asylsökande:

”Someone who can’t read or write meets lawyer and gets personal number before us. And we have the high quality, high qualifications and they told us that they need us… We should be treated in special way and be put in a special case” (Kamal).

Kamals utsaga i sammanhanget var lite extrem jämfört med andra intervjupersoner. Ändå kunde man se några likheter, gällande hans tänkesätt, med samtliga högutbildade

Figure

Tablå 1: Verksamhetsområden inom vilka olika aktörer i samhället erbjuder stöd och hjälp för  flyktingar på en flyktingförläggning i Sverige
Tablå 2 innehåller fem olika faktorer respektive omständigheter relevanta för traumatisk och  invanringens kris respektive flyktingskris och hur de förhåller sig till varandra
Figur 4: Förenklad bild om flyktingarnas möte med det svenska samhället.
Tabell 6: Flyktingarnas behov av stöd och hjälp

References

Related documents

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) ansvarar för frågor om teknisk kontroll, inklusive ackreditering och frågor i övrigt om bedömning av överensstämmelse

Koncentratio- nen på dessa enbart motiverar Burman med deras många inbördes beröringspunkter, men till bilden hör att han löpande relaterar dem till Almqvists övriga verk- samhet

Syftet är dels att undersöka rekrytering till respektive grupp, dels att undersöka de olika anställ- ningskontraktens betydelse för de anställdas upplevelser av otrygghet och

Om de två lägsta svarsalternativen Det stämmer inte alls och Det stämmer inte särskilt bra summeras är det 14 procent av eleverna i allmänt skolarbete, respektive 22 procent

Om du på fråga 11 svarade "när det ser ut som det gjorde när det var nytt" eller "när det har det utseende eller är i det tillstånd som det haft längst", hur

Black dots with error bars represent data, green dashed-dot curves are the combinatorial background, red dashed curves are the signal shape, and the blue solid curves are the total

The effect of guided web-based cognitive behavioral therapy on patients with depressive symptoms and heart failure- A pilot randomized controlled trial.. Johan Lundgren,

Samtidigt kan den anhöriges mentala ohälsa komma till att förvärras avsevärt med anledning till dess mottagna försummelse. Frågan som ställs är således: vem är den sjuke? Kan man