0
Malmö högskola
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
”Klipp och Klistra”
– En studie om referenshantering inom grundskolan
Cut and Paste
Eleonor Olofsson
Saba Malekpour
Lärarexamen 210hp Examinator: Laid Bouakaz
Religionsvetenskap och lärande Handledare: Nils Andersson
Samhällsvetenskap och lärande 2012- 01-17
1
Författarnas tack…
Författarna till detta arbete vill börja med att tacka utvalda skolor i Trelleborg och Malmö som har ställt upp med dess tid och engagemang rörande en enkätundersökning.
Vidare vill vi också tacka Malmöhögskolas bibliotek och personal som med deras litterära kunskap har väglett oss i den enorma och befintliga djungeln av litteratur.
2011-11-23 Eleonor och Saba
Förord
Under arbetsgång har vi arbetat enskilt under sammanställningen av enkätinsamlingen. Eleonor har vidare sammanställt enkäternas resultat och diagram. Saba har arbetat med den kvantitativa metoddelen samt de forskningsetiska principerna. Tillsammans har vi arbetat igenom resterande undersökning där vi gemensamt har satt vår egen prägel på arbetet.
2
Sammanfattning
Elevers Internetanvändning i skolan och hemmen har ökat drastiskt under det senaste decenniet. Samhällets enorma efterfrågan och påtryckning om ny teknik gör det möjligt för dagens stora IT marknad att fortsätta att utvidgas. När teknik och Internet expanderas så påverkas även skolan och dess hantering av vad som kan kännas som ett ständigt föränderligt forum av information. I detta arbete har vi gjort en kvantitativ undersökning på två skolor där vi har velat ta reda på hur våra hundra respondenter upplever och brukar referenshantering i skolan. I vår studie framkom det att internet nyttjades lika mycket oavsett våra respondenters kön. Detta resultat kan kopplas samman med rapporten Unga svenskar och Internet 2009 utav Olle Findahl, forskningsledare på World Internet Institut. Findahl visar i hans rapport att flickorna har fått en mer jämlik roll i den annars mansdominerade IT- världen. De tidigare utformade spelen som skulle locka merparten pojkar till att handla deras produkter har nu börjat att suddats ut och flickornas intresse har synliggjorts. Vår undersökning visade även att skolornas information i årskurs åtta kring källkritik var vag och nästintill icke existerande. Detta resultat fick oss att dra slutsatsen att skolan har en bra bit kvar innan den uppfyller läroplanen Lgr 11 riktlinjer kring kritiskt tänkande och referenshantering.
Keywords: Referenshantering, Internet, ungdomar, källkritik
Innehåll
3 1.2 Problemformulering ... 2 1.3 Syfte ... 3 1.4 Frågeställningar ... 3 1.5 Avgränsningar ... 3 1.6 Disposition ... 4 2. Litteraturgenomgång ... 5 2.1 Internet ... 5
2.1.2 Ungas vardagliga Internet användning ... 7
2.1.3 Datorn och Internet kommer till skolan ... 8
2.1.4 Informationssökning på Internet ... 9
2.2 Referenshantering ... 11
2.3.1 Källhantering i skolans Läroplaner ... 14
2.3.2 Källkritik i klassrummet - konkreta exempel ... 16
3. Metod ... 18
3.1 Metodval/ Enkät som metod ... 18
3.2 Formning av enkät ... 19 3.3 Urval ... 19 3.4 Genomförande ... 20 3.5 Bearbetning ... 21 3.6 Bortfall ... 21 3.8 Etiska övervägande ... 22 4. Resultat ... 23 4.2 Analys av resultat ... 36 4.3 Metod diskussion ... 41
5. Diskussion och slutsatser ... 43
5.3 Fortsatt forskning inom ämnet ... 45
6. Litteraturförteckning ... 47 6.1 Tryckta källor: ... 47 6.2 Elektroniska källor. ... 48 7. Bilagor ... 49 7.1 Bilaga 1 ... 49 7.2 Bilaga 2 ... 51 7.3 Bilaga 3 ... 52
1
1. Inledning
Att ”Skriva av” har elever gjort under många år. Vad som kom att förändras under början av 90-talet var det fenomen som vi i detta arbete kallar för klipp och klistra.
Klipp och klistra innebär att användaren söker via en sökmotor fakta om ett specifikt ämne, för att sedan klippa och klistra in de bitar som passar. Detta för att sedan kalla det sitt eget arbete. Möjligheten för läraren att kontrollera källan blir svårare med Internets alla sökmotorer då dessa inte garanterar neutral fakta1. I skolans värld kan detta innebära minskad kontroll om vilken slags information elever har tillgång till. En lärares uppgift är än idag att fundera på hur elever kan arbeta med Internet, där kompetens och kritisk analys blir ett vardagligt inslag för varje elev2. Dagens skola är under ett läroplans byte där den nya läroplanen Lgr11 precis trätt i kraft. Samtidigt ligger den gamla läroplanen kvar för att täcka de årskurser i skolan som påbörjat sin utbildning utifrån den gamla läroplanen Lpo94. Enligt de båda läroplanerna är det är nödvändigt för skolan att kunna utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska och inse konsekvenserna av fakta i dess olika alternativ och former3.
Sven-Erik Liedman skriver om kritiskt tänkande i sin bok Ett oändligt äventyr där hans egen tolkning kring elevers Internet användning uppvisas. Vi har valt att ta med texten nedan då den tar upp vad vi anser är intressanta åsikter kring referenshantering och Internet i skolans värld;
”Barnet som redan i förskoleåldern kan använda datorer och som från skolstarten får små forskningsuppgifter invaggas lätt i en bedräglig trygghet att hon också behärskar det hon klickar fram på sin skärm… Det är lätt att inbilla sig att den nödvändiga kunskapen inskränker sig till de rätta knapparna och kommandona som får datorn att arbeta. Men om kunskap innebär förmågan att sätta in en informations bit i ett
1 Rask, Stig Roland (2002) Hotbilder och motbilder, sid 75 2
Jederskog, Gunilla (1998) Datorer, IT och en förändrad skola. sid 77-78 3 Lgr 11 och lpo94
2
meningsfullt sammanhang och att kritiskt granska dess halt, så är detta inte kunskap utan bara kunskapens första förutsättning. I samma ögonblick som väldiga möjligheter öppnas för skolan med datoriseringen, uppstår ett växande pedagogiskt problem: att lära ut kritisk sans inför den informationsmängd som dukas fram inför den glade knapptryckaren. Kritiklösheten är en större fara än den frestelse till fusk som nätet kan locka med…”4
Vi vill i denna undersökning undersöka elevers förståelse och hantering av referenser och källkritik, där vi kommer att fokusera på Internet som källa. Vi vill vidare även se om skolan lever upp till de skyldigheter som de har rörande källkritik och informations referering. Vårt tillvägagångssätt är en kvalitativ undersökning där vi har delat ut enkäter till hundra respondenter i årskurserna åtta och nio på två skilda skolor. Slutmålet i granskningen är att få en bredare förståelse av vad som bör genomsyra skolans undervisning i referenshantering.
1.2 Problemformulering
På ett par år har en omfattande debatt om behovet av källkritik i skolan utökats.5 Intresset för hur man skall hantera källkritik kritiskt kan avläsas i förändringar i läroplanerna, men hur dessa pedagoger samt elever skall arbeta för att uppnå de utsatta målen står det väldigt lite kring. Detta kan i sin tur leda till stor förvirring och att olika lärare lär ut olika rörande exempelvis referenshantering. Att vara källkritisk lyfts allt mer och genomsyrar inte längre bara några få ämnen utan allt fler. Skolverket har även satsat massor i form av webbsidor som ”Kolla källan", där de belyser problem och hinder som uppkommit med Internets expansion6
.
4
Liedman, Sven-Erik (2002). Ett oändligt äventyr, sid 23 kap.ll 5 Skolverket(2010) kolla källan
3
1.3 Syfte
Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra fyra årskurser på två olika skolor där deras kunskap om referenshantering samt källkritik hämtat från Internet, skall ligga till grund för arbetets senare analys och resultatdel. Ett antal frågor i enkäten fokuserar på kön vilket möjliggör för att kunna tyda likheter kontra olikheter i svarsalternativen. Detta för att relatera och jämföra till tidigare forskning inom området.
1.4Frågeställningar
Vad vet våra utvalda elever om referenshantering överlag?
På vilket sätt skiljer sig våra respondenters svar i vår studie, om man ser till de tre nedanstående inriktningarna?
- Genusperspektiv - Åldersperspektiv
- Kommunalskola kontra friskola
1.5 Avgränsningar
Det finns en uppsjö av information kring Internet och referenshantering inom skolans värld. Vi hade gärna tagit med all forskning som finns kring ämnet, men vi har fått gjort ett urval för att kunna anpassa oss efter Malmö högskolas riktlinjer på omfång och sidantal gällande ett examensarbete.
4
1.6 Disposition
I kapitel 1 har vi samlat material som krävts för vårt examensarbete. Vi kallar kapitlet för Inledning och innefattar bland annat, Problemformulering, Syfte. Här diskuterar vi kring varför detta område intresserat oss och vad vi tänkt presentera i vår studie. Under kapitel 2 Litteratur genomgång, har vi valt att presentera huvudblocken i vår studie. Detta kapitel inkluderar rubriken Datorn och Internet kommer till skolan samt Internets generella bakgrund och Informationssökning på Internet. Vidare lyfter vi ämnet Källkritik med en underrubrik som berör skolans läroplaner. Avslutningsvis under detta kapitel tas det upp Referenshantering överlag. Genom en presentation av de relevanta ämnena ger vi en bredare och grundligare inblick i referenshantering, källkritik i förhållande till skola och Internet. I kapitel 3 presenteras Metoden vi valt att använda i vårt arbete, här tar vi även upp genomförande, respektive respondenter, de etiska reglerna diskuteras och reflekteras över. Därefter går vi över på kapitel 4 som presenterar själva studien vi gjort. Detta kapitel kallar vi Resultat, där undersökningens omfattning sammanfattas och redogörs. Kapitel 4 innehåller även analys av vår studie där vi redovisar för vilka fördelar och nackdelar valet av metod bidragit till. I det slutliga Kapitel 5 för vi en Slutdiskussion kring området och eventuella framtida uppföljningar av studien, men även förslag på hur man kan implementera källkritik i skolan. Utöver detta avlutas vårt examensarbete med källförteckning och eventuella bilagor.
5
2. Litteraturgenomgång
2.1 Internet
Det har skrivits flertalet böcker under de senaste två decennierna som berör ämnet Internet och dess olika funktioner. Vissa böcker har i vissa fall hunnit bli omoderna och bortglömda redan efter ett år, av den enkla anledningen att något nytt upptäckts eller skapats i det ständigt föränderliga Internet världen. Det finns två begrepp som oftast förekommer när vi pratar om datorer och dess funktioner, dessa är; Internet och World Wide Web (www). När nätet som uttryck diskuteras så syftas det oftast på Internet medan World Wide Web oftast kallas för webben. Internet har sitt ursprung i det amerikanska ARPANET som grundades i USA år 1969. 7Dess funktion var då att sammankoppla två datorer med varandra för att föra information dem sinsemellan. När detta fungerade så började man föra samman fler och fler datorer och intresset för denna nya metod leddes över haven och vidare till bland annat länder som Storbritannien och Norge.8 Under början av 90-talet var denna typ av sammankoppling endast tillgänglig för forskare och för universitetsstudenter. Det var då möjligt för detta nätverk att skicka e-post och filer emellan de olika användarna. Det blev även betydligt enklare att snabbt få fram den informationen som tidigare endast varit tillgängligt på det lokala biblioteket eller på den egna forskningsinstitutionen. Internet var själva infrastrukturen som gjorde det möjligt för funktionerna nämnda ovan att fungera. Fram till år 1993då PC och Macintosh stora genombrott kom, så hade denna typ av webbläsare varit relativt anonym. Det var nu helt möjligt genom både PC och Macintosh att med enkla knapptryck föra sig emellan olika länkar utan att komma ihåg rader av kommandon vilket ledde till en oerhörd succé. HTML (Hyper Text Markup Language) är ett märkspråk som gjort det möjligt för vem som att publicera och lägga upp information på Internet. Lars Våge med flera beskriver i deras bok
7
Våge, Dalianis, Iselid, (2008) Informationssökning på Internet 8 Våge, Dalianis, Iselid, (2008) Informationssökning på Internet, s.12
6
Informationssökning på Internet om när Windows och Macintosh år 1993 fick deras stora genombrott. Författarna menar att om det samtidigt hade fastställts regler för vilken information, genom vilka författare och vilka språk som publicerades, så hade vår informationssökning på webben sett helt annorlunda, förbättrat ut idag.
Förtydligande,
Internet, är ett globalt nätverk som används för att sammankoppla datorer världen över. Idag ”Lanar” många människor vilket är en förenklad variation av sammankoppling av datorer inom en viss begränsad grupp inom bland annat spelens värld.
Webben, är ett publicerings- och navigeringssystem som gör det möjligt för gemene man att lägga ut och föra samman information på nätet.9 Exempel på detta är sökmotorn Wikipedia.
Vidare lyfter Eva Björkman och Rikard Ohlsson(2000) intressanta aspekter i boken Research på Internet. Där de belyser att äktheten i en publicerad artikel eller bok ligger i alla ämnesexperter som granskar och genomgår materialet innan den publiceras. Faktum är att Internet till skillnad från böcker och tidskrifter som publiceras saknar garantier kring äkthet och giltighet i merparten av fallen. Ämnen som lyfts och publiceras online kan lika väl vara trovärdiga och kontrollerade. Vid sidan av dessa kontrollerade och genomgångna texter finns där även ett hav av information som speglar vardagliga åsikter kring alla ämnen. Total anarki kan det kallas, där barnporr, rasistiska budskap och rena åsikter blandas med vetenskapliga artiklar och sanningsenliga granskade texter. Att tro på att information redan är sållad, säker och trovärdig i böcker kan skapa en falsk trygghet när vi läser och tar in ny information, även ifrån böcker. Vidare menar Rask att när datorn gjorde sin debut så hamnade den snabbt på alla killars önskelista. Datorn var förutom en modern skrivmaskin en spelmaskin. Spelen var ofta riktade till killar där fotbollsspel, krigsspel och mindre våldsamma strategispel var det som slog igenom. Detta i sin tur medförde att tjejerna inte kunde identifiera sig på samma sätt. Undersökningar under 90-talet visade på att tjejer ställde sig betydligt mer negativt till datorn än vad killar gjorde. Mot slutet av 90-talet förändrades datorns funktioner och framträdande ändringar var informationskällan och kommunikationsverktygen. Vilket ledde till att den allt mer IT-baserade skolan började inkludera och fånga tjejernas intresse. Årligen gör KK-stiftelsen attitydundersökningar som visar på att tjejer sakta men säkert har kommit i kapp
7
killarna i användningen av IT. Idag används datorn i stort sätt lika mycket av tjejer som killar.10
2.1.2 Ungas vardagliga Internet användning
Unga svenskar och Internet (2009) är en rapport skriven av Olle Findahl som är forskningsledare på World Internet Institut. Här diskuteras unga svenskars Internetanvändning på utifrån olika förutsättningar och utifrån olika dilemman. Enligt rapporten är Internet ett naturligt inslag i barns liv idag. De växer upp med datorn näst intill sig och blir snabbt bekanta med Internet. Början av 2000-talet visar på att nybörjaråldern för Internet successivt sjunkit i åldrarna. Enligt rapporten har Internets nybörjarålder sjunkit från 13 år 2000 till 4 år 2009. Slår man ut siffrorna visar det att åldern för Internetanvändning sjunkit 1 år för varje år som gått. Findahl menar på att datorn och Internets tillgänglighet i vår och barnens vardag gör att användningen blir självklar, dock menar han på att barnen inte alltid använder datorn korrekt i användandet men trots allt vet de att man trycker på tangenterna och använder tekniken. En av anledningarna till att Internet krupit ner i åldrar menar Findahl är att det finns ett intresse och en marknad för de yngre barnen. SVT:s Bolibompa är en av de mest besökta sidorna på Internet, som direkt riktar sig till yngre barn. Snart lär sig barnen vart de ska klicka med musen och vilken tangenter som tar dem till olika hemsidor.11 I åldrarna 12-13 använde 2009 i första hand Internet som kommunikations nätverk och för underhållningssyften. E-post, instant messaging även kallat IM, spel, musik och videor är det som unga bedriver tiden med på Internet. Findahl delar upp Internetanvändandet och bland unga i fyra faser.
Första fasen (3-6 år) – Här dominerar spel och video. Men en del pedagogisk användning förekommer också, rita och färglägga, titta på bilder och leksaker. Andra fasen (7-10 år) – Underhållning, kommunikation och information blir allt
vanligare, IM, Google, e-post, video, musik, chatt och tidningsläsning.
Tredje fasen (11-14) – Kommunikationen ökar och Communitys blir vanligare, bilddagbok, Facebook och IM.
10
Rask, Stig Roland (2006) När det gamla möter det nya sid 66-68 11Unga svenskar och internet sid 11
8
Fjärde fasen (15-18 år) – Communitys kvarstår och nytt är intresse för nyheter och egen produktion. T.ex. blogg, foto och egna hemsidor12.
Stig Roland Rask skriver i sin bok När det gamla möter det nya om ungas inställning till datoriseringen ur ett genusperspektiv. Rask visar på undersökningar gjorda under 90- talet visade på att tjejer ställde sig betydligt mer negativt till datorn än vad killar gjorde. Mot slutet av 90talet förändrades datorns funktioner och framträdande ändringar var informationskällan och kommunikationsverktygen. Vilket ledde till att den allt mer IT-baserade skolan började inkludera och fånga tjejernas intresse.
KK– stiftelsen står för Sveriges konkurrenskraft och är ett företag som bidrar till att finansiera och utveckla kompetensen vid 17 universitet och högskolor. KK-stiftelsen har i uppdrag att förstärka Sveriges konkurrenskraft13. Denna stiftelse har gjort attitydundersökningar som visar på att tjejer sakta men säkert har kommit i kapp killarna i användningen av IT. Idag används datorn i stort sätt lika mycket av tjejer som killar14. Rapporten Unga svenskar och Internet 2009, visar på liknande resultat, enligt tjejer och killar i åldern 12-15, anser man att de båda könen är ungefär lika kunniga inom datorkunskap. Statistiken visar även på att klyftan mellan tjejer och killar ökar med åldern15. Vidare visar tjejerna att de varit betydligt mer aktiva än killarna när det gäller foto, klipp och bloggar. Medan killarnas aktivitet och kompetens är inom Internet, video och andra spel16. Oavsett visar statistiken att 75procent av tjejer och pojkar i åldern 12-15 använder Internet dagligen, 97 procent använder Internet någon gång men inte dagligen17.
2.1.3 Datorn och Internet kommer till skolan
IT:s framfart i skolan är något som präglat hela det europeiska utbildningssystemet och även blivit till en viktig kraft i den europeiska ekonomin. År 2000 tog EU kommissionen ett initiativ kallat E-learning, definierat som användning av ny multimedial teknik och Internet.
12
Unga svenskar och internet sid 13-14 13 KK-stiftelsen
14
Rask, stig Roland (2006) När det gamla möter det nya sid 67-68 15
Unga svenskar och internet sid 25 16
Unga svenskar och internet sid 28 17 Unga svenskar och internet sid 12
9
Detta för att förbättra kvaliteten på inlärningen och genom att underlätta tillgången till resurser och tjänster ”18. Ett arbete kallat IKT (informations- och kommunikationsteknik) är ett system/ projekt som har formats för att skolor ska satsa mer på IT-baserade kommunikation. EU-kommissionen har satsat stora summor för att förse skolor med multimedia resurser för att kunna fullfölja IKT- projektet och implementera det i utbildningar över hela EU19. Rapporter gjorda av EU-kommissionen visar på att användningen av Internet och datorn i hemmet sker nästan dagligen med små marginalskillnader mellan EU-länderna. Skolrelaterad användning av datorn och Internet hemma visar sig vara hela 30 % lägre och betydligt mer spritt över EU 20. Enligt undersökningen så använder sig svenska hushåll med barn utav internet nästan dagligen.21De senaste uppgifterna från Program international
student assessment 2009 visar på att elever idag använder datorer mest för underhållning. I
EU är det nästan dubbelt så många elever som använder Internet för nöjes skull än för skolarbeten22.
I Sverige introducerades datorn tidigt men det var inte förrän under 80-talet som staten satsade för att underlätta introduktionen av datorn i undervisningen. När Lgr 80 trädde i kraft år 1982 infördes för första gången datalära23. ”Alla elever skulle orienteras kring användningen av datorer, samhället och om den snabba utvecklingen på området. Speciellt gällde det att eleverna insåg att datorn var ett tekniskt hjälpmedel som styrdes av människor”24
.
2.1.4 Informationssökning på Internet
Enligt Jonas Fransson som skrivit boken Effektivare informationssökning på Internet finns det stora problem med att söka på Internet. Han menar att problemet bara blir större och att det finns några anledningar till varför. Sökmotorernas kompetens att matcha sökord med innehåll betyder inte att matchningen ger någon större kontext. Matchningen är direkt mekanisk och
19 Eu kommissionen sid. 7 20 Eu kommissionen sid 9 21Lgr 11 sid 66 22 Lgr 11sid 69 23
Jederskog, Gunilla (1998) Datorer, IT och en förändrad skola. sid 77 24 Skolöverstyrelsen 1980. Läroplan för grundskolan sid 107
10
webbsidan kan innehålla ett ämne kopplat till sökordet. Eftersom sökmotorerna är direkt anslutna till de sidor som finns på nätet, betyder det att sökresultatet på samma vis kopplas till de tillgängliga sidorna. Detta ger inte en garanti att resultatet blir en beprövad och trovärdig sida. Det som finns på Internet behöver inte vara säkert och tillförlitligt vilket är den stora skillnad till en publicerad faktabok som på flera sätt säkrar dess kvalitet.25 Vidare lyfter Fransson att det faktisk inte finns någon som rensar och röjer undan på nätet. Vilket leder till att en sökning kan ge resultat som är oaktuella och flera år gamla. Så länge webbservern som innehåller källan till informationen är aktiv kommer informationen vara tillgänglig för sökning. Därför är det av största vikt att använda de relevanta och källkritiska redskap för att kvalitetsäkra sin sökning på Internet26.
I artikeln Internet- etikens marknadstorg lyfter Stig Roland Rask (2002)upp en intressant metod för att använda Internet som en källa i etiskt laddade frågor eller ämnen inom skolans värld. Etiska dilemman bygger till stor del på personliga åsikter. Eftersom vem som helt får tycka till på Internet kan det vara svårt att sära på neutral fakta och subjektiva åsikter. Vad metoden påvisar är olika infallsvinklar och förgreningar som ett ämne har när information hämtas från Internet. Vad författaren innefattar i metoden är att eleverna själv väljer ett ämne som engagerar dem, t.ex. vapenexport, djurens rättigheter, barnarbete eller abort etcetera. Eleverna jobbar de utifrån givna underrubrikerna och samlar all fakta om sitt ämne. De ska kunna ha för och mot argument kring vilka eventuella organisationer, personer eller perspektiv som representerar de olika ståndpunkterna. I slut skedet skall eleven med facit i hand kunna föra både för och mot argument med relevant forskning som grund. Elevernas lyfter sina egna reflektioner och åsikter i frågan. Dessa etiska frågor eller dilemman sammanställs sedan till en etik bok som hela klassen får ta del av. Rask menar att Internet bidrar till ett pedagogiskt verktyg där diskussion leder till eventuella frågors svar. Flera Internetsidor och infallsvinklar presenteras på samma forum i detta fall Internet där pedagogen låter eleverna forska i frågor som intresserat dem. När pedagogen ger eleverna denna typ av uppgifter ovan så menar Rask att dem tillförs ett mer naturligt inslag inom Internet och dess användning. Insikten om att Internet är ett subjektivt medium där varje
25
Fransson (2007) Effektivare informationssökning på webben sid 103 26 Fransson (2007) Effektivare informationssökning på webben sid 104
11
person måste förhålla sig kritiskt och granskande oavsett vilken information som Internet förmedlar är då tydligare och mer enkelt att förstå27.
Internet kan även ses som ett läromedel som anpassar sig. Pedagogen kan låta eleverna publicera ett arbete eller artikel, antingen i ett intranät eller öppet på Internet. Detta ger eleven möjlighet att bli kritiskt granskad, men även partiskt inspekterad av okända personer. Genom att tillåta att ett arbete öppet blir kritiserat ges eleven möjlighet till att se vad som missats och vad som behövs åtgärdas i ett arbete. Eleven kanske även får förslag på underrubriker, som de inte tänkt på eller räknat med. Detta kan enligt Rask ge eleverna en otrolig möjlighet till att uppdatera sin text löpande. På detta sätt kan även eleven kontinuerligt följa sin text utveckling. Samtidigt får eleven en inblick i hur Internet som subjektiv källa kan fungera.28.
2.2 Referenshantering
I boken Undervisning i informationssökning behandlar författarna Limberg och Folkesson vikten av att göra korrekta källförteckningar. Avsaknaden av den bristfälliga källförteckningen eller referenshanteringen är något skolans personal jobbar hårt med. Kritiskt tänkande och referenshantering är dock avgörande och även bedömningsgrundande enligt Lgr11. Vilket betyder att lärare och elever kan ställa krav på varandra och se informationssökning, referenshantering och källkritik som en viktig och relevant del av undervisningen29.
Vidare tar författarna upp att det krävs en kraftfull förändring av undervisningen i informationssökning där fokus fram tills nu varit att lokalisera och identifiera källor. Nu förespråkas att försöka hjälpa eleverna att utveckla kunskaper, insikter och förmåga att lösa informationssökningsproblem.
27 Red: Groth, Olausson Internet kommer till skolan, sid 215, artikel: Internet-etikens marknadstorg, av Rask, Stig Roland
28
Red: Groth, Olausson Internet kommer till skolan, sid 180-181, artikel: Ett smultronträd på internet av: Lannerö Pär
12
Carol Kuhlthau (2006)forskare inom informationssökning hävdar att kapaciteten att kunna reflektera över sitt eget lärande är ett effektivt redskap för att lära sig dimensioner i informationssökning. Dessutom lyfter Kuhlthau en intressant metod för undervisning i informationsteknik som kallas källorienterande undervisning. Vilket går ut på att låta eleverna direkt på ett specifikt bibliotek söka information i ex. kataloger, bibliografier, på Internet eller böcker. Här domineras innehållet av undervisning om olika källor, vad en källa kan vara och hur man praktiskt kan hitta den, även testa den och väga den mot en annan källa. Detta för att flera alternativ finns tillgängliga på en plats30. Detta existerar på Internet också, skolverkets satsning på referenshantering och bra källor är som ett bibliotek.
”Källkritik, vetenskaplig metod som utvecklats inom historievetenskaperna, men som används mer allmänt, t.ex. av forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, liksom inom journalistiken. Målet är ytterst att genom kritisk prövning försöka fastställa om en källas informativa innehåll är sant eller falskt, brukbart eller oanvändbart för den fråga man söker svar på, dvs. om källan är trovärdig; jämför källa (i historisk mening).31
Torsten Thurén lic., i historia, docent i journalistik och anställd på journalisthögskolan beskriver i sin bok källkritik om fyra nödvändiga källkritiska principer som behövs för att vara källkritisk. De fyra principerna är enligt Thurén följande,
Äkthet - källan är vad den utger sig för att vara. Finns det en chans att exempelvis experimentet eller artikeln är förfalskad? Thurén berättar vidare i sin text att stora vetenskapsmän som Galileo Galilei och Isaac Newton skulle förbättrat sina resultat i efterhand för att deras slutresultat skulle verka bättre. Thurén vill under rubriken ”äkthet” upplysa läsaren till att vara reflekterande om att källan ibland kan vara förfalskad och uppmanar till att jämföra materialet med andra källor kring ämnet, detta för att få en rättvisare bild.
Tidssamband. Desto längre tid som passerar mellan en händelse och källans berättelse om händelsen, ju större skäl finns det att tvivla på källan.
30 Limberg, Folkesson (2006) Undervisning i informationssökning, sid 26. 31 Källkritik
13
Oberoende. Källan ska stå för sig själv och då inte vara exempelvis en avskrift eller ett referat av en annan källa.
Tendensfrihet. Där skall inte behöva få en anledning till misstanke om att källan kan ge en falsk bild av verkligheten på grund av någons personliga, ekonomiska, politiska eller andra intressen till att förvränga verklighetsbilden”.32
Thorsten Thuréns fyra principer kan i vissa fall förefalla som svåra att implicera i verkligheten. Exempelvis under principen Tendensfrihet där det inte får finnas en enda misstanke om att källan kan ge upphov till förfalskning alternativt förvrängning utav verklighetsbilden. Läsaren kan i vissa fall omöjligt veta författarens uppsåt kring en text till 100 %, än mindre veta om den är helt sannenlig. Galileo Galilei ändrade om sin text efter en viss tid, tänk alla dem som hann ta del av hans teorier innan de blev redigerade.
När information som kommer från Internet ska bedömas i en lärandesituation krävs det att eleverna blir insatta i de olika former av information som kan existera. Göran Leth och Torsten Thurén utvidgar sin definition av källkritik och öppnar upp för fler informationskällor via Internet, dessa förmedlar de i sin rapport Källkritik för Internet där de behandlar tre sorters information. Fakta, förklaringar och åsikter. De väljer att frångå begreppen tid, beroende, äkthet och tendens som vi även tagit upp tidigare. Författarna ovan definierat dessa som de traditionella källkritiska kriterierna. Men i denna rapport presenterar författarna sina kategorier följande:
Fakta:
Fakta är alltid bevisbar och förankrad med opartisk sanning. Exemplet författarna lyfter är landet Ghana , de menar på att befolkningsantalet vid en viss tidpunkt är exakt och kan bara besvaras med ett rätt svar. De belyser även att i detta specifika exempel kan det finnas mörkertal eftersom landet kanske inte har en 100 procentig folkräkning på grund av landets utveckling. Men i teorin finns alltid ett accepterat officiellt svar för Ghanas befolkning.
Förklaring:
Enligt författarna är kategorin förklaring betydligt svårare att bedöma. Författarna menar på att orsakerna till Ghanas fattigdom är många och det finns inget rimligt sätt att komma fram till vilken av orsakerna som är viktigast. Här räcker inte ett källkritiskt tänkande, alltid utan
14
man måste använda en trovärdighetsbedömning. Genom att t.ex. se till vem som har skrivit informationen, var den är publicerad eller verkar förklaringen rimlig? Detta kräver en del förkunskaper eller direkt kontakt med någon som har dessa förkunskaper.
Åsikt:
Åsikter på Internet är det som kan vara den svåra att bedöma enligt författarna. Men i en studie kan det många gånger vara relevant att behandla en åsikt. Exempel på åsikter som kan vara relevanta att arbeta med kan vara politiska åsikter eller framstående personer åsikter. Hur ställer sig en judisk person till förhållandena i Israel/Palestina konflikten? Däremot är det av största vikt att kunna avgöra uppriktigheten i åsikten när man behandlar en åsikt som en källa. Är denna personens eller politiska gruppens åsikt relevant i förhållande till studien är en fråga som är viktig att ställa sig.33 En annan viktig punkt som författarna lyfter är vilken publik vänder sig personen som förmedlar sin åsikt till? Är det ett relevant forum som åsikten förmedlas i? Delar personen med sig av åsikten för att framhäva sig själv? Eller är syftet att uppriktigt presentera sin åsikt och sina reflektioner kring ett ämne? En sista viktig punkt som författarna tar upp är representativiteten, talar en politiker om sitt partis åsikt eller förmedlar han/hon sin egen åsikt? Kan åsikten delas av en större grupp eller är den specifik för t.ex. en sekt34.
2.3.1 Källhantering i skolans Läroplaner
Kritiskt tänkande har länge varit något som funnits med i skolans styrdokument. År 1940 implementerades nya ord som elevens kritiska förmåga, samarbete och självständighet i skolan. Skälet var synen på demokrati och delaktighet. Målet var en aktiv skola, där elever och lärare möttes och diskuterade. Tidigare hade eleverna bara lyssnat och antecknat under lektionstid35. Utbildningspolitikerna såg positivt på aktivitetspedagogiska strömningar som nådde Sverige från Europa och USA. Aktivitetspedagogiken var en direkt reaktion på den gamla formalbundna skolan. John Dewey implementerade ett nytt tänkande i ”learning by doing” där aktiv inlärning var till största fokus. Eleven och dess utveckling var betoningen,
33
Thurén, Torsten, Leth, Göran (2000) Källkritik för internet 34
Thurén, Torsten, Leth, Göran (2000) Källkritik för internet 35 Enochsson, Annbritt (2007) Internetsökningens didaktik sid. 74.
15
man började använda elevernas aktivitet för att nå nya mål i en omstrukturerad skola36. Med nytänkandet kom även kraven på att tänka kritiskt. Länge hade allt som läraren sagt varit en tyst lag. Gunnar Richardsson var en framstående utbildningspolitiker, historiker och författare till boken Svensk utbildningshistoria37. Richardsson menar att den stora genomslagskraften kring kritiskt tänkande, och självständighet i skolorna under efterkrigstiden, i grunden var en reaktion på sanningarna om andra världskriget och koncentrationslägrens tillstånd som nått befolkningen. Vikten av att forma en skola där alla tendenser av diktatur eliminerades blev till högsta prioritet. Eleverna genom deras kritiska tänkande skulle kunna tänka till själv och då kräva sina rättigheter och på så sätt representera demokrati38.
I den nya läroplanen Lgr11har källkritik, källhänvisning och referenshantering fått en större betydelse än tidigare. Internets expansion i våra liv är en av anledningarna till att källkritiken har blivit en större del i den nya läroplanen. Vi vill presentera hur skolan, deras mål och bedömningskriterier ser ut när det berör källkritik. I de övergripande målen för Lgr 11 kan vi läsa, ”Eleven kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,”39
Under ämnet svenska och svenska 2 finns i Lgr11 en underrubrik som rör just källkritik. Informationssökning och källkritik. I den nya läroplanen Lgr11 har betoningen i svenska lyfts från begrepp som ”lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift” till att mer betona elevens kritiska tänkande och etiska överväganden. I målen har man även tydligt vävt mål som eleverna ska uppnå där de ska kunna citera och göra källhänvisningar. Men även ”Hur man skiljer ut i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt” 40. För att uppnå betyget E måste eleven kunna söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor. Eleven ska även kunna föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans41. Källkritik är en av de punkter som det tydligt lagts mer fokus på i Lgr11 i förhållande till tidigare styrdokument.
36
http://www.ne.se/aktivitetspedagogik
37 http://www.ne.se.support.mah.se/gunnar-richardson 38
Enochsson, Annbritt (2007) Internetsökningens didaktik sid. 75. 39
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
40
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 sid 227 41http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 sid 230
16
Källkritik är också ett viktigt mål som genomsyrar SO ämnena, däribland ämnet historia där eleven ska kunna veta vad begrepp som källkritik betyder samt hur de används i historiska sammanhang42. Vidare i religionskunskap står följande i Lgr11,eleven ska kunna undersöka verkligheten. Med olika källor ska eleven kunna söka information, och den ska även veta hur man bearbetar och värderar källor och information43.
Det är dock i samhällskunskapen som källkritiken får sin största plats. Här står det i målen att eleven ska kunna hantera ”Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier… Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt”44.Utöver målen framgår det tydligt att för att uppnå betyget E i samhällskunskap måste eleven kunna söka information om samhället och kunna använda olika källor på ett fungerande sätt, eleven ska även kunna föra resonemang om informationen och källornas trovärdighet45.
2.3.2 Källkritik i klassrummet - konkreta exempel
Via skolverkets satsning på kolla källan som vi tidigare diskuterat, kan lärare med hjälp av publikationer jobba direkt med eleverna och lyfta vikten av att vara källkritisk över Internet. En av de publikationerna är, Expert på medier – digital kompetens i Lgr 11, skriven av Mediekompass och Satens Medieråd. Detta är en handbok som utgår från den ny läroplanen Lgr11. Den ger förslag på hur lärare kan jobba med medier i klassrummet och samtidigt stärka elevens digitala kompetens. Kapitel två i Expert på medier, heter källkritik och kommer med konkreta förslag på hur en lärare kan jobba med källkritik i skolan46.
En intressant uppgift som tas upp i kapitlet är en uppgift som kallas ”Källkritiska detektiven” Eleverna ska granska tre olika nyhetssajter, genom en mall med källkritiska frågor som presenteras nedan ska eleven besvara och undersöka de tre nyhetssajterna. Syftet med
42http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 sid 177 43 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 sid 188 44 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 sid 201 45 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 sid 207 46 http://www.statensmedierad.se/Publikationer/Produkter/Handbok-till-medieundervisning-Lgr-11-/
17
uppgiften är att träna elevernas kritiska tänkande och öka deras kunskap i källkritiska principer47.
En annan uppgift som Expert på medier tar upp är en övning som heter Trovärdighetslistan. Här ska eleven värdera fem Internetkällor som tar upp samma stoff ur olika perspektiv. I denna uppgift lyfter läraren Mellanösternkonflikten som källa och eleverna får återge konflikten utifrån fem olika sajter och därefter rangordnar eleven källan utifrån deras trovärdighet. Sedan ska de placera valen de gjort i en lista som redovisas här nedan uppgiften går ut på att eleven får skapa sig en uppfattning om sidan genom att undersöka den, frågor eleven kan ställa sig kan vara, vilken typ av källa är det? Vem står bakom informationen? Har källan ett egenintresse?
Syftet med uppgiften är att låta eleven reflektera kring olika typer av källor och hur de kan komplettera, styrka samt eller varandra utifrån källans trovärdighet48.
47
http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskriftA5_.pdf s.32 48 Handbok expert medier s 27
18
3. Metod
3.1 Metodval/ Enkät som metod
Vi har valt att använda oss av kvantitativ metod för att undersöka vilka kunskaper som våra respondenter besitter inom vårt valda område. Kvantitativa metoder används ofta till undersökningar där en stor jämförelse grupper emellan skall uppvisas och jämföras. Fördelen med kvantitativa metoder är att det stora antalet respondenter ger oss möjlighet att jämföra dem med varandra i olika grupper, vilket ger en bredd på undersökningen. I boken ”Forskningsmetoder i socialt arbete(2005)” tar Stig Elofsson upp att kvantitativ forskningsmetod är en metod som syftar på att samla enskild data för att i en helhet kunna jämföra dem på olika sätt. En kvantitativ metod kan visa på andelar, där man ställer frågan, hur många? Användaren kan i ett senare skede av metoden ta hjälp av medelvärden och medianer för att jämföra svarsalternativen på olika sätt. Metoden bygger enligt Elofsson (2005) vidare på antal och individer som alla skall ha lika stor plats i undersökningen för att få en rättvis bild. Den kvantitativa metoden används ofta för att studera frågor som jämlikhet, invandringsfrågor och när det gäller att analysera inflytandet av någonting. Elofsson(2005) fortsätter och menar på att det är lättare att undersöka skillnader och likheter med en kvantitativ metod49.
Den Kvantitativa forskningsmetoden har enligt Rosengren och Arvidsson i boken Sociologisk metodik, blivit bemött med misstro av sociologisk och social forskningen. De menar dock på att detta beror på dålig insikt och bristande kunskaper i statisktik. De framhäver även på brister som kan förekomma i en kvantitativ forskning, där det är forskaren som oftast står till största grunden av felvisningar genom att presentera fördelning och resultat på ett felaktigt sätt. Det enklaste sättet att kunna påvisa resultatet för att redovisning gällande en kvantitativ undersökning i form av t.ex. enkäter är att visa differenser och likheter genom absoluta tal, där t.ex. pojkar och flickor separeras och jämförs med varandra50. En fördel med enkäter är dess möjlighet till att nå ut till fler personer samt att på ett mer enkelt sätt sammanställa den insamlade data rent statistiskt.
49
Elofsson, Stig (2005) Forskningsmetoder i socialt arbete, s. 59-69
19
Ann Kristin Larsson har skrivit boken Metod helt enkelt, där hon förklarar öppna och slutna frågor. Larsson lyfter svar på öppna frågor och fördelar med dessa där hon förklarar möjlighet för att skåda huruvida respondenterna har förstått frågan genom öppna svar där de själv skriver vad de anser är korrekt. Genom svaren på de öppna frågorna, kräver så klart mer av respondenten som själv måste formulera sitt svar. Det bidrar dock till att forskaren kan se om respondenterna förstått och kan förklara frågan. De slutna frågorna leds av forskaren och är redan styrda in på svarsalternativ för att få svar på eventuella frågor som forskaren behöver eller vill få svar på. Vidare skriver Larsson att de positiva egenskaperna med de slutna frågorna kan vara att där finns alternativ att välja bland, vilket hjälper respondenten att göra ett ställningstagande i frågan.
3.2 Formning av enkät
Under en period på två veckor delades enkäter ut och samlades in från två åttonde klasser och två nionde klasser på två separata skolor. Skolorna som har deltagit i vår studie har givit oss deras godkännande till att använda oss utav elevernas/respondenternas svar i vårt examensarbete. I vår studie berör vi elevers kunnande inom ämnet källkritik. Våra respondenter har fått fylla i kön, ålder samt vilken klass de går i. Anledningen till att vi valde ha med kön, ålder och klass beror på att vi vill undersöka olika aspekter som kan spela in i våra respondenters svar, då för att vid ett senare skedde möjliggöra för det slutgiltiga resultatet. Totalt antal respondenter som deltar i denna kvantitativa studie är 100 stycken. Vi vill med denna studie försöka jämföra dess resultat med tidigare forskning inom ämnet källkritik innanför skolansväggar. I vår bifogade fil elevenkät kan läsaren ta del av enkäternas upplägg och utformning.
20
Vi har i vårt urval av enheter/respondenter valt att göra ett sannolikhetsurval vilket enligt Ann Kristin Larsson(2007) Metod helt enkelt ger oss möjligheten till att generalisera. Detta betyder trots att alla enheter i gruppen inte är inkluderade i undersökningen kan man ändå dra generella slutsatser utifrån urvalsgruppen. Urvalet måste dock ske på ett sådant sätt där alla har samma sannolikhet att bli utvalda för undersökningen51. Vidare har vi valt att göra det som kallas klusterurval enligt de urval Larsson(2007) presenterat. Klusterurval är när man väljer ett visst urval av grupper t.ex. två grupper från olika kommuner då denna jämförelse kan bli relevant för undersökningen. Vi har i vår undersökning som presenteras ovan valt två olika skolstrukturer en friskola och en kommunalskola och har valt använda oss av två specifika årskurser, åttor och nior eftersom dessa får betyg enligt läroplanen. Orsaksvariabler som Larsson diskuterar som vi tagit hänsyn till i vår undersökning är kön, ålder, skola och årskurs. Där enheter innefattar: elever i årskurs 8 och 9, vidare presenterar vi variablerna som elever av båda könen, från två olika kommuner i åldrarna 13-15, nedan följer presentation av respektive skola som vi anser är av vikt för undersökningen reliabilitet. Detta för att få en så legitim grupp att undersöka. Då källkritik ingår som mål i styrdokumenten tyckte vi att detta var en legitim grupp att undersöka eftersom respondenterna för att uppnå målen för godkänt eller E i grundskolan och bör då ha hanterat detta i skolan. Såklart har vi kännedom om de felmarginaler våra urval kan komma att visa på. Utifrån Larsson urvalsstorlek med hänsyn till felmätningar, valde vi att använda 100 respondenter för att uppnå en felmätning på 1 procent, för att hålla felmätningen på en låg nivå52.
3.4 Genomförande
Vårt frågeformulär bestod utav elva stycken frågor varav merparten av dessa frågor lämnade utrymme åt våra respondenter till att vidareutveckla deras svar. Detta var ett medvetet val av oss då vi ville jämföra våra respondenter svar och funderingar sinsemellan. Vi valde att jämföra våra resultat från årskurs åtta och nio på en friskola i Malmö och en kommunal skola i Trelleborg.
51
Larsson Ann Kristin (2007) Metod helt enkelt s 38
52
21
3.5 Bearbetning
När vi valde vilka frågor som kunde vara relevanta för våra enkäter utgick vi ifrån våra utvalda frågeställningar under rubrik 1.4. Detta i sin tur för att placera respondenternas svar i kontext till varandra samt för att kunna jämföra resultaten av enkätundersökningen. I ett senare skede i vårt arbete så möjliggjorde ovanstående enkäters svar för en analys och resultatdel kopplat till tidigare forskning kring ämnet. Reliabiliteten, det vill säga tillförlitligheten och pålitligheten är något som vi diskuterade mycket under framställandet av enkätundersökningen. Detta för att minska risken för svarsalternativ som avgörs av en personlig prägel, t.ex. sällan och ofta är två relativa ord och olika för varje enskild person. Det är därför av största vikt att frågorna är noggrant utvalda eftersom de inte kan förklaras eller omformuleras på plats, som exempelvis vid en intervju. Vi har fortsatt utgått ifrån Larssons bok ”Metod helt enkelt” där hon föreslår exempel som en gång i veckan, 1-3 gånger i veckan, mindre än en gång i veckan. Vi har även sett över våra frågor för framtida forsknings skull, och där reflekterar över reliabiliteten för kommande forskares undersökningar kring ämnet.53
3.6 Bortfall
En stor nackdel med enkäter är bortfallet av respondenter samt förlusten av enskilda och flertalets frågors svar. Det kan heller inte kontrolleras på ett säkert sätt att de utvalda frågorna har blivit tolkade rätt. När en undersökning är gjort utav enkäter kan det aldrig förklaras hur respondenten liv överlag ser ut.54Samtliga respondenter från våra skolor närvarande under vår undersökning vilket gör vår resultatdel till mer korrekt, då vi även hänvisar till de separata skolornas svarsalternativ som helhet. Flertalet elever från Malmö, under kolumn 6 (orange prick) i diagram två och fyra i resultat delen har inte fyllt i fullt ut under den utvalda rangordningen. Malmöeleverna har ej heller valt att besvara flertalet utav frågorna fullt ut. Detta kan i slutänden påverka vårt resultat under kommande analysdel.
53
Larsson Ann Kristin (2007) Metod helt enkelt s 41
22
3.8 Etiska övervägande
Vi har i vårt examensarbete reflekterat och anpassat vår undersökning efter de forskningsetiska principer som finns uppsatta för examensarbete i enlighet med Malmö högskolas restriktioner. För att följa de forskningsetiska principerna har vi informerat alla våra respondenter om fyra krav som finns att läsas nedan.
1. Informationskravet,
Innebär att vi har upplyst våra deltagare om att det är frivilligt att medverka och att de har rätt till att avbryta sin enkät och undersökning när de vill.
2. Samtyckeskravet,
Innebär bland annat att om respondenterna är under 15 år måste föräldrar informeras om deras deltagande i undersökningen. Då vår undersökning har deltagare som är i åldrarna 14-15 år så har deras föräldrar informerats. Vi har vidare varit i konakt med skolorna och fått medgivande av ledningarna på skolorna att låta eleverna delta. Våra respondenter har valt att själv delta och även fått avgöra under vilka villkor. Respondenterna har även blivit informerade om att deras deltagande eller avhopp inte medför några negativa följder för dem, och att forskarna inte på något sätt har rätt att utsätta respondenterna för påtryckningar av att delta.
3. Konfidentialitetskravet
Innebär full konfidentialitet för deltagarna i undersökningen, de uppgifter de lämnar ut om sig
själv förvaras utom räckhåll för obehöriga. Vidare har deltagarna blivit informerade om att de med all rättighet kan begära att personal kring forskningen ska skriva på en förbindelse om tystnadsplikt om alla personliga och enskilda uppgifter deltagaren valt att lämna ut. Alla identifierbara uppgifter ska vara omöjlig för en utomstående att ta del av.
4. Nyttjandekravet
Innebär att all insamlad forskningsmaterial endast får användas i forskningssyftet. De får heller inte under några omständigheter utlånas för kommersiella bruk eller till icke-
23
vetenskapliga syften. De uppgifter som deltagarna har valt att lämna kan inte användas mot den enskilde för att t.ex. tvångsintagning eller arrest.
24
Totalt antal respondenter som deltar i denna kvantitativa studie är 100 stycken. I texten under uppvisas fördelningen av skolornas respondenter.
Kommunalskola i Trelleborg, 27 elever i årskurs 8, 14 tjejer och 13 killar Friskola i Malmö 24 elever i årskurs 8, 13tjejer och 11 killar
Kommunalskola i Trelleborg, 29 elever i årskurs 9, varav 19 tjejer och 9 killar Friskola i Malmö, 20 elever i årskurs 9 varav12 pojkar och 8 flickor
Kort information kring de berörda skolorna visas nedan;
Friskola i Malmö
Skolan är en friskola i Malmö för årskurserna 6- 9. Skolan vänder sig i första hand till ungdomar med stort intresse för video, musik, teater, dans, bild och/eller kreativt skrivande. Skolan satsar på en nära undervisning i en liten och trygg miljö. Ledningen vill behålla en liten och intim miljö där varje elev får synas, därför har de en policy att elevantalet på skolan inte får överstiga 100. Skolan följer den nuvarande läroplanen. Skolan satsar på IT, där varje elev får varsin laptop. All undervisning sker i genom datorerna. Varje lärare har en blogg som den lägger ut uppgifter, information och läxor på. Eleverna kan hämta all information där. Skolan använder inte skolböcker i sin undervisning, utan all undervisning sker via Internet och via olika datorprogram. Det ämnet som använder läroböcker är Matematik. Läroböcker finns tillgängligt i vart ämne, men dock bara i ca 5 exemplar. För att få tillgång till dessa fem exemplar måste eleven fråga läraren. Eftersom skolan har en estetisk prägel jobbar man mycket i tema och väldigt ofta ämnesövergripande där man tolkar mycket av ämnena i musik, teater och bild.
Kommunalskola i Trelleborg
Skolan i Trelleborg är en kommunal skola i centrum av Trelleborg som har cirka 450 elever i årskurs 7-9. Det höga elevantalet förväntas dock att minska när ett nytt högstadium väntas byggas år 2012, då i den östra delen av Trelleborg. Skolans synsätt på elevers lärande är, att det inte räcker med att lära eleverna att skriva, läsa och räkna utan menar att i dagens samhälle så behövs det kritisktänkande, kreativt skapande och en kommunikativ förmåga. Skolan sägs sig kunna ge detta till eleverna samt den plattform som behövs för att utveckla
25
barnens nyss nämnda förmågor. Skolan har satsat mycket pengar på interaktiva verktyg såsom smartboard och datorer som kan läsa text från flertalet läroböcker. Då skolan har ett visst antal elever med särskilda behov så kan dessa verktyg komma väl till pass. Elever som har visat på stora kunskaper inom vissa ämnen erbjuds att läsa mer avancerade kurser då på kommunens gymnasier. På skolan finns det ett bibliotek och tillgång till datasal, om detta i förtid bokas utav läraren.
Nedan syns fråga nummer 1 resultat, under diagram1a-1d.
Under den första frågan så bad vi våra elever att rangordna på vilket sätt de inhämtade information och fakta när det gällde skolarbeten.
26
1 a) Innehåller respondenter sammanställning från Trelleborg i årskurs åtta. Dessa respondenter uppvisade tydligt att de i första hand använde sig av läroboken när de sökte information. Ca 80 % hade valt Internet som deras andra val. Dagstidningar och nyheterna på webben var de alternativ som respondenterna i sista hand använde sig av när det kom till att leta efter information.
1b)
Diagram 1b) tillhörande respondenterna från Malmö i årskurs åtta, uppvisade att majoriteten hade Internet som deras första val. Ca 50 % hade valt tv och nyheter som deras andra val. Uppslagsböcker och dagstidningar var de alternativ som respondenterna i sista hand använde sig av när de sökte efter information till skolarbeten. Det var dock mer än 50 % som valde att inte fylla i tillvägagångssättet på mer än två alternativ.
0 5 10 15 20 25 1.a val 2.a val 3.dje val 4.de val 5:e val 0 10 20 30 1.a val 2.a val 3.dje val 4.de val 5:e val svarar ej
27
1c)
Diagram 1c) innehåller resultatet från en kommunal skola i Trelleborg med respondenter från årskurs nio. Merparten respondenter uppvisar att läroboken är deras första val gällande informationsökning till skolarbeten. Ca 50 % av respondenterna hade Internet som deras andra val. Dagstidning och tv nyheter var de alternativ som respondenterna i sista hand använde sig av när de sökte efter information till skolarbeten.
1d)
Diagram 1d) innehåller resultatet från en friskola i Malmö med respondenter från årskurs nio. Malmös respondenter i årskurs har valt Internet som deras första val. Respondenternas andra val består till största del av läroboken och tv/ nyheter. Det var dock mer än 50 % som valde att inte fylla i tillvägagångssättet på mer än 4 alternativ.
0 5 10 15 20 1.a val 2.a val 3.dje val 4.de val 5:e val 0 5 10 15 20 1.a val 2.a val 3.dje val 4.de val 5:e val svarar ej
28
2)
Diagram 2, fråga 2, Hur ofta använder du Internet som källa i dina skolarbeten?
Trelleborgs respondenter i årskurs 8 och 9 använder sig merparten utav Internet flera gånger i veckan rörande deras skolarbeten. Majoriteten i årskurs 8 och 9, Malmö använder sig dagligen av Internet när det kommer till deras skolarbeten.
3)
Diagram 3) Fråga nummer 3, Hur ofta använder du Internet överlag i din vardag? Detta diagram visar att merparten av alla respondenter använder Internet dagligen i sin vardag. Det finns ett visst antal respondenter, merparten flickor från samtliga årskurser i Trelleborg där Internet används under flertalet gånger i veckan.
0 5 10 15 20 25 Trelleborg årskurs 8 Malmö årskurs 8 Trelleborg årskurs 9 Malmö årskurs 9 Varje dag flera ggr i veckan Några ggr i månaden Mindre än 2ggr i månaden 0 2 4 6 8 10 12 14 Varje dag flera ggr i veckan Några ggr i månaden Mindre än 2ggr i månaden
29
Sammanfattning på frågan visas nedan;
Friskola Malmö Flickor årskurs 9
7 av 8 elever använder Internet varje dag, 1 Elev använder sig av internet flertalet gånger i veckan.
Flickor årskurs 8
13 av 13 flickor använder sig av Internet dagligen.
Pojkar årskurs 9
12 av 12 pojkar använder Internet varje dag
Kommunalskola Trelleborg Flickor årskurs 9
14 flickor använder sig av Internet dagligen. 5 flickor använder internet flertalet gånger i veckan
Flickor årskurs 8
Ingen utav flickorna använder sig av Internet dagligen. 11 flickor använder sig av Internet flertalet gånger. 3 flickor använder sig enbart av Internet några gånger i veckan.
Pojkar årskurs 9
8 pojkar använder sig av internet dagligen. 1 pojke använder Internet flertalet gånger i veckan.
Pojkar årskurs 8
12 pojkar använder Internet dagligen. 1 pojke använder Internet flertalet gånger i veckan.
30
Diagram 4) Fråga nummer 4, Vad betyder ordet källkritik?
Merparten av flickorna och pojkarna i årskurs 8, Trelleborg hade ingen aning om vad ordet källkritik innebar. I årskurs 8, Malmö hade merparten manliga och en fjärde del av de kvinnliga respondenterna valt att inte besvara frågan. Det var enbart 3 % som visste vad källkritik innebar i årskurs 8 Malmö.
I årskurs 9, Trelleborg kunde samtliga utom tre flickor besvara begreppet källkritiks innebörd. Vissa svar i årskurs nio var mer utförliga och korrekta, nedan kommer två utdrag från de svar vi ansåg stod ut.
Pojke 15år ” - Att man är kritisk mot källor, Var kommer fakta ifrån? Vem skrev den och är det sannolikt?” Flicka 15år - Att man kan döma en källa och ungefär förstå om källan är trovärdig eller inte.
Det var enbart 1 % av vardera kön i årskurs 9, Malmö som kunde förklara ordets innebörd ungefärligt, se diagram 4. Det var även ett stort antal pojkar som valde att inte besvara frågan. Nedan kommer de respondenters svar som vi ansåg stod ut i Malmö.
Pojke 15år – ” Att man förstår vad som är sant” Flicka 15år- ”Om sidan är trovärdig”
5) 0 2 4 6 8 10 12 14 rätt svar fel svar vet ej
31
Diagram 5) Fråga nummer 5, Tycker du Internet är en bra källa för ett skolarbete?
Merparten av eleverna från samtliga årskurser fann att Internet var en bra källa då det var lättillgängligt och snabbt att finna information på. Flertalet elever från Trelleborg i årskurs 8 tyckte även att Internet var ett bra komplement till läroboken. De respondenter som hävdade att Internet var en dålig källa menade att det berodde på dåligt uppdaterade sidor och att det ofta fanns felaktig information att hitta.
6)
Diagram 6) Fråga nummer 6,Många undersökningar säger att Internet inte alltid är en säker källa, vet du varför?
I vår undersökning och under diagram 6 fick respondenterna svara på om de visste varför vissa studier i tidningar beskrev Internet som en osäker källa. Merparten manliga respondenter i årskurs 8 Trelleborg svarade att de visste varför Internet i vissa fall ansågs som en osäker
0 5 10 15 20 25 30 Trelleborg årskurs 8 Malmö årskurs 8 Trelleborg årskurs 9 Malmö årskurs 9 Ja Nej Vet ej 0 5 10 15 20 25 Trelleborg årskurs 8 Malmö årskurs 8 Trelleborg årskurs 9 Malmö årskurs 9 Ja Nej Vet ej
32
källa och ansåg att det var pga. bland annat hur lätt man kunde få virus på vissa sidor. De kvinnliga respondenterna årskurs 8 Trelleborg var mer kluvna än pojkarna i denna fråga och mer än hälften hade ingen aning om varför Internet skulle vara en osäker källa. Den delen kvinnliga respondenter som svarade ja hade olika svar på varför de tyckte så men två av eleverna menade på att det kunde finnas män som utgav sig för att vara någon annan, vilket kunde vara farligt för unga tjejer.
När Malmös respondenter årskurs 8 besvarade frågan om de visste varför Internet i vissa fall kunde ses som osäker källa så svarade samtliga respondenter utom två manliga deltagare ja. Vissa kvinnliga respondenter menade att det berodde på vissa bloggar där man inte behövde skriva fakta utan det var bloggarens egna åsikter som stod. De elever som svarade nej valde dock att inte förklara sig vidare under följdfrågan som löd, varför de höll med eller inte. Trelleborg årskurs 9, samtliga respondenter ansåg sig förstå och hålla med vissa artiklar som menar att Internet inte alltid är en säker källa. Det var en manlig respondent som menade annorlunda, nedan kommer hans bild av Internet och i detta fall sökmotorn Wikipedias pålitlighet.
– För två år sedan undersökte man Wikipedia specifikt p.g.a. dess enorma användare. Man kom då på att 1 av 100 artiklar hade något fel i sig. Detta antal ligger nu igenomsnitt 2 per 100. Vuxna är inte alltid uppdaterade om vilka källor som är pålitliga.
Alla respondenter årskurs 9 Malmö håller med de artiklar som hävdar att Internet inte är en säker källa. Respondenterna som har valt att förklara varför, menar sammanfattningsvis att det beror på att vem som helst kan få skriva vad de tror sig veta, utan att det stämmer
33
Diagram 7) Fråga nummer 7, Skriver du källor till dina skolarbeten?
Under diagram 7 så är det merparten av pojkarna i årskurs 9, Trelleborg som skriver källor till deras arbeten. I dem andra årskurserna i Malmö och Trelleborg så var det ungefär 50 % som skrev källor till deras arbeten. Övriga respondenter ansåg att de inte behöver skriva källor till deras arbeten då deras lärare inte krävde det.
8) 0 5 10 15 20 25 30 Trelleborg årskurs 8 Malmö årskurs 8 Trelleborg årskurs 9 Malmö årskurs 9 Ja Nej Vet ej 0 5 10 15 20 25 Trelleborg årskurs 8 Malmö årskurs 8 Trelleborg årskurs 9 Malmö årskurs 9 Rätt Fel det behövs ej
34
Fråga nummer 8, Hur skriver man att man använt en hemsida i sitt skolarbete? Under diagram 8 så visar resultatet att majoriteten vet hur man skriver och hänvisar till en källa. Respondenterna i årskurs 8, Trelleborg uppvisar dock en osäkerhet i frågan.
9)
Diagram 9, Fråga nummer 9 Har ni haft någon genomgång kring hur man använder källor i skolarbeten?
Diagram nummer 9 visar att årskurs 8 på Friskolan i Malmö och Kommunal skolan i Trelleborg att de har fått dåligt med information rörande källkritik och hanteringen av referenser. I årskurs 9 däremot har respondenterna på de utvalda skolorna haft mer genomgång kring källkritik.
10) 0 5 10 15 20 25 30 Trelleborg årskurs 8 Malmö årskurs 8 Trelleborg årskurs 9 Malmö årskurs 9 Ja Nej Vet ej 0 5 10 15 20 25 30 Trelleborg årskurs 8 Malmö årskurs 8 Trelleborg årskurs 9 Malmö årskurs 9 Ja Nej Vet ej Rätt svar Fel svar
35
Under diagram nummer 10 så har vi bett våra respondenter att urskilja fakta från åsikt. Det vi kan urskilja från diagrammet är att merparten av respondenter kunde urskilja en mening från fakta och åsikt. De elever i årskurs 8 Trelleborg i diagrammet som fyllt i att de inte visste hur hade svarat ändå fyllt i rätt, Se nedan sammanfattande resultat;
Malmö friskola Flickor årskurs 9
7 av 8 flickor i 9:an kunde se skillnad mellan fakta och åsikt
Flickor årskurs 8
13 av 13 flickor i 8:an såg skillnad mellan fakta och åsikt
Pojkar årskurs 9
12 av 12 pojkar 9:an kunde se skillnad på fakta och åsikt
Pojkar årskurs 8
10 av 11 pojkar i 8:an kunde se skillnad på fakta och åsikt
Trelleborg kommunalskola Flickor årskurs 9
18 av 19 flickor i årskurs nio såg skillnad på fakta och åsikt
Flickor årskurs 8
14 av 14 flickor i årskurs 8 såg skillnad på fakta och åsikt
Pojkar årskurs 9
9 av 9 pojkar i årskurs 9 så skillnad på fakta och åsikt
Pojkar årskurs 9
8 av 12 pojkar i årskurs 8 trodde inte att de skulle se skillnad på fakta från åsikt. Dock var det alla utom 1 som svarat rätt.
