• No results found

Valfrihet -Hur väljer mödrar skola till sina barn?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Valfrihet -Hur väljer mödrar skola till sina barn?"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lärande och samhälle Barn unga samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng på grundnivå

Valfrihet

-Hur väljer mödrar skola till sina barn?

Freedom of Choice

-How Do the Mothers Choose Schools for Their Children?

Anna Offesson

Donjeta Vllasaliu

Lärarexamen 210hp Examinator: Laid Bouakaz

Barndoms och ungdomsvetenskap

(2)

Förord

Att skriva ett examensarbete är en spännande process. Vi har lagt all vår fritid åt sidan för att sätta oss in i det valda ämnet. Det har blivit många sena kvällar i letandet efter intressanta artiklar och litteratur. Arbetet hade inte varit sig likt om vi inte hade haft kunniga och duktiga människor omkring oss. Det finns många som vi skulle vilja tacka.

Vi vill rikta ett varmt tack till alla som vi har varit i kontakt med i detta arbete. Till våra informanter som ställt upp och hjälpt oss genom att berätta om deras val. Varje svar har varit till hjälp. Vi vill även tacka våra familjer, nära och kära som har fått stå ut med sena kvällar och långa diskussioner om vilket ord som passar bäst in i texten. Tack till er som har svarat på frågor i efterhand och för att ni har lagt ner er tid för att hjälpa oss. Ett tack till våra kollegor som har låtit oss smita undan för att göra intervjuer. Tack till vår handledare Johan Lundin, för dina goda råd och vägledning tillbaka på rätt väg när våra tankar har tagit avfarter åt fel håll.

Vi vill skicka ett stort tack till Bo Malmgren från Stockholms universitet för han delade med sig av sin rapport som under arbetets gång ännu var opublicerad.

Vi vill även tacka varandra för ett mycket gott samarbete. Vi har haft många roliga stunder och givande och långa diskussioner om allt ifrån hur vi har tolkat

informanternas svar till vilken färg vi skulle markera fakta med.

Slutligen vill vi tacka vår examinator, Laid Bouakaz, för dina goda råd som gjorde vårt arbete ännu bättre.

Här vill vi även nämna vem som har gjort vad i vårt arbete. I vårt fall är det svårt då vi båda har varit delaktiga i att läsa, skriva, diskutera och intervjua. Viss litteratur har bara en av oss läst men sammanfattat och berättat det viktigaste för den andra. Vi har försökt att dela upp arbetet jämt då den ena har skrivit och den andra har läst igenom. Båda har korrigerat, skrivit och ändrat stycken att det blir svårt att veta vem som har skrivit vad. Ingen av oss har större ansvar än den andre för något specifikt område.

(3)
(4)

Sammanfattning

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde då de valde

grundskola till sina barn. Syftet var att få mer kunskap angående föräldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte några specifika skolor ut, utan

undersökningen är gjord i sydöstra Skåne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptäcka föräldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola.

En slutsats som kan dras är att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. Alltså att de såg en chans att komma bort från det som inte fungerade. En annan slutsats är att oavsett om man har valt kommunal skola eller friskola är argumenten och motiven desamma.

Samtliga mödrar som ställde upp i intervjuerna har gjort ett aktivt val och de uttrycker att den största anledningen till att de har valt den ena eller den andra skolan är något sorts av problem. Det kan vara problem med skolan eller svårigheter hos barnet.

Undersökningar gjorda av olika statliga myndigheter och annan tidigare forskning har används för att tolka resultatet. Denna uppsats är skriven av två studenter på

Lärarutbildningen i Malmö.

(5)
(6)

Innehållsförteckning

Förord ... 2

Sammanfattning ... 4

1. Inledning ... 8

2. Syfte och frågeställning ... 10

3. Litteraturgenomgång ... 11

3.1 Bakgrund till det fria skolvalet ... 11

3.1.1 Valfrihet ... 11 3.2 Centrala begrepp ... 12 3.2.1 Kommunal skola ... 13 3.2.2 Friskola ... 14 3.3 Föräldrars val ... 15 4. Metod ... 18 4.1 Metodval ... 18 4.2 Val av datainsamlingsmetod ... 18 4.3 Urval ... 19 4.4 Genomförande ... 20 4.5 Bearbetning av material ... 21 4.6 Etiska övervägande ... 21

5. Resultat och analys ... 23

5.1 Gemenskap och relationer ... 23

5.2 Det som inte fungerade ... 25

5.3 Mindre grupper och mer personal ... 26

5.4 Föräldrasamverkan ... 27

5.5 Anledning till vald skola... 28

5.6 Speciell pedagogik eller inriktning på skolan... 29

5.7 Skillnader ... 30

5.8 Vem valde och var kom informationen ifrån? ... 31

5.9 Missnöje ... 32

(7)

7. Diskussion ... 35

7.1 Förslag till fortsatt forskning ... 36

8. Referenser ... 37

(8)

1.Inledning

1992 blev det tillåtet att starta friskolor i Sverige. Sedan dess har antalet friskolor ökat kontinuerligt och antalet föräldrar och elever som väljer friskolor ökar varje år. En friskola/fristående skola är en skola som har en annan huvudman/ägare än kommunen. Vi kommer att förklara begreppet friskola mer i kapitel 3.2.2. Samtidigt som det blev tillåtet att starta friskolor i Sverige kommunaliserades även skolorna. Detta innebar då att det var kommunerna som hade det största ansvaret för verksamheten. Sveriges kommuner och Landsting skriver i sin rapport Kommunalisering av skolan – och vikten

att blicka framåt (2011) att ett av målen med denna reform var att kommunerna skulle

ha det generella ansvaret över ekonomin och kommunerna skulle fördela resurserna där det behövdes. I rapporten kan vi läsa att stora förändringarna skedde inom tre områden såsom ansvarsfördelning, kommunerna fördelar resurserna där de behövs och

anställningsvillkoren för skolpersonal (2011). Vi kommer att förklara detta närmre i kapitel 3.2.1.

Enligt Friskolornas riksförbund (2003) är den främsta anledningen till att föräldrar och elever väljer friskola att det är en mindre skola än den kommunala skolan samt att den kan ha en speciell pedagogik (Friskolornas riksförbunds föräldraundersökning, 2003). En undersökning gjord av Svensk Näringsliv visar tydligt att allt fler föräldrar och elever väljer friskolor framför de kommunala (2009).

Bunar och Kallstenius skriver i sin studie Valfrihet, integration och segregation i

Stockholms grundskolor (2008) att oavsett om ryktet är gott på en skola är det många

elever som söker sig till friskolor i Stockholms innerstad istället för skolorna i de naturliga upptagningsområdena (2008). Den undersökningen är gjord i en stor stad som Stockholm. Vi har gjort en undersökning i byar och mindre städer i sydöstra Skåne och tagit reda på anledningen till att man väljer kommunal skola eller friskola här.

Under vår tid på Malmö högskola har ämnet friskola blivit alltmer aktuellt i media. Detta har bidragit till att vi under utbildningens gång har funderat kring hur föräldrarna ställer sig till valet av skola. Hur är föräldrars inställning till friskolor jämfört med

(9)

kommunala skolor och vad är anledningarna till att man väljer friskola eller kommunal skola?

(10)

2. Syfte och frågeställning

Vårt syfte med denna uppsats är att synliggöra mödrars syn på friskolor samt kommunala skolor och dess verksamhet. Våra frågeställningar blir därför:

 Hur motiverar mödrarna sitt val av skola till sitt/sina barn?

(11)

3. Litteraturgenomgång

I detta kapitel kommer vi att visa vad tidigare forskning har sagt inom det berörda ämnet. Vi börjar med bakgrunden till det fria skolvalet, varför föräldrar väljer och vad skolpeng innebär. Vi kommer att förklara olika centrala begrepp såsom kommunal skola och fristående skola som vi nämner i vår analys.

3.1 Bakgrund till det fria skolvalet

Här nedan skriver vi om hur det fria skolvalet kom till. Vi kommer att förklara vad skolpeng är och vem som har rätt till denna peng.

3.1.1 Valfrihet

Frågan om valfrihet i grundskolan har varit på den politiska agendan ända sedan 1980-talet, men det var först 1992 när den borgerliga regeringen tillträdde som det fria

skolvalet infördes som en ny reform. En reform som grundade sig på en liberal ideologi. Liberal ideologi bygger på en jämlikhet där den personliga friheten ställs i fokus. Denna reform skulle öka föräldra- och elevinflytandet i skolan men också resultera i en ökad mångfald och en pedagogisk förnyelse. En annan ambition med reformen var att motverka boendesegregationen. Man öppnade här upp för möjligheten att söka sig till en annan skola, kommunal skola eller friskola, som inte låg i anslutning till hemmet. Denna valmöjlighet gav upphov till en kamp om eleverna mellan de fristående skolorna och de kommunala skolorna. Konkurrensen var avsedd att ge föräldrarna och eleverna mer inflytande över skolan och undervisningen (Bunar & Kallstenius, 2008). För föräldrar skulle detta innebära att de själv kunde välja skola till sina barn, och var inte tvungna att gå den skolan som kommunen tilldelade dem beroende av var de bodde. Detta skedde i mån av plats. Det blev alltså tillåtet att starta friskolor och föräldrar fick

(12)

här möjligheten att placera sina barn på en friskola istället för en kommunal skola (Wondratschek m.fl., 2013).

Som en del av denna friskolereform kom skolpengen till. Skolpengen har varje barn med sig till den skola som barnet går i. Det är kommunen som bestämmer hur stor skolpengen är och detta kan variera från kommun till kommun. Skolpengen kommer från skatterna och får inte gå till privata skolor då de ska bekostas av eleven själv (SFS 2010:800). Skolpengen utgörs av ett grundbelopp som skolan har till sitt befogande. Skolpengen ska enligt skollagen (SFS 2010:800) fördelas efter varje elevs behov och förutom undervisning även täcka avgifter som måltider och elevhälsa. Denna summa pengar ska räcka till eventuella andra extra kostnader som kan medföra ifall eleven har utländsk bakgrund och inte erhåller det svenska språket eller om eleven har svårigheter som behöver resurser (SFS 2010:800). När skolpengen infördes blev det ekonomiskt möjligt för friskolor att etablera sig med samma villkor som de kommunala skolorna. De kunde nu ge sig in i kampen om eleverna utan att ta ut några avgifter. Konkurrensen ökade mellan friskolorna och de kommunala skolorna och varje elev blev ekonomiskt viktig (Bunar&Kallstenius, 2008).

Enligt lag har föräldrar rätt att välja skola, men det finns en problematik som gör att det ändå inte blir helt fritt. Om det skulle innebära ekonomiska eller organisatoriska

svårigheter kan föräldrar nekas en viss skola. Kommunen måste vara redo att betala för kostnader för anpassning och stöd men kommunerna har rätt att säga nej och då nekas eleven plats eller får inte fortsätta sin skolgång i den aktuella skolan (Friskolornas Riksförbund, 2012).

3.2 Centrala begrepp

Nedan kommer vi att beskriva några begrepp som vi nämner vårt arbete. Vi gör det för att det ska bli lättare för dig som läsare att förstå de olika begreppen. Det finns även begrepp beskrivna i den löpande texten. Här kommer vi att ta upp några.

(13)

3.2.1 Kommunal skola

På 1990-talet genomfördes en stor förändring inom skolvärlden. Det var den så kallade kommunaliseringen av skolorna. Enligt en rapport, skriven av Sveriges kommuner och

landsting (2011), skulle denna reform innebära att kommunerna tar på sig allt ansvar

med det ekonomiska i skolan. Kommunerna skulle nu bli skolans huvudmän och inte staten som det var fram till reformen. De skulle nu fördela resurserna där de behövdes och de skulle betala ut lärarlöner vilket förr gjordes av staten. Denna förändring skulle ske på tre områden. Dessa områden var:

 Mer tydlig och renodlad ansvarsfördelning

Staten skulle ange några nationella mål, de skulle följa upp och utvärdera dessa medan kommunerna skulle ha det direkta ansvaret över verksamheten.

 Det skulle bli ett nytt statsbidragssystem

Detta skulle förändra ett detaljstyrt sätt att fördela pengarna till ett mer öppet och fritt sätt för kommunerna att fördela de ekonomiska tillgångarna där de behövdes. De detaljstyrda fördelningarna av pengarna medförde stora administrativa kostnader och genom att ta bort detta bidrog det till en mer sparsam ekonomi för de allmänna medlen.

 En upplösning av den statliga kontrollen av anställningar

Lärares, skolledares och vägledares anställningsvillkor förändrades för att skapa ett mer gemensamt ansvar för arbetsgivaren. Här blev det möjligt för arbetsgivaren att skapa olika befattningar som var anpassade till de lokala behoven och till skolans behov till förändring och utveckling.

Begreppet likvärdig var ett viktigt begrepp under reformen, skolan skulle vara likvärdig men inte likformig. Skolorna skulle anpassa sitt arbetssätt utefter de elever de hade. Under 1994 kom även den nya läroplanen LpO94 och LpF94. Genom dessa blev uppdraget förstärkt - alla skulle klara skolan.

(14)

Vid de kommunala skolorna kan elever och föräldrar lätt och enkelt påverka och ha inflytande över skolan genom politikerna i kommunen (SKL, 2011)

Vid särskilt stöd eller elever med olika svårigheter, är det kommunerna som står för den eventuella kostnaden. Om eleven går i en kommunal skola utanför hemorten följer skolpengen med eleven och detta ska räcka till olika sorters stöd för eleven (SFS

2010:800). Detta gäller för alla skolor oavsett om det är en kommunal skola eller om det är en fristående skola som eleven går i.

Eftersom ett barn har skolplikt garanteras det en plats i den kommunala skolan i

närområdet där barnet är folkbokförd. Skulle föräldrarna vilja välja en annan kommunal skola, är de i mån av plats (SFS 2010:800).

3.2.2 Friskola

En friskola innebär att skolan har en annan huvudman/ägare än kommunen.

Friskolereformen gjorde att de kommunala skolorna nu var tvungna att konkurrera för sina elever. Det finns friskolor på förskole-, grundskole- och gymnasienivå. Det finns dessutom fristående särskolor i de olika åldrarna (Friskolornas Riksförbund, 2009) Antagningssystemet ser annorlunda ut för friskolan än för den kommunala skolan. De har ett kösystem utifall de har många sökande. Detta innebär att friskolor inte kan välja ut vilka elever som ska gå på skolan. De får inte ta ut någon avgift för att anmäla, registrera eller ställa sig i kö (Friskolornas Riksförbund, 2012).

Friskolornas Riksförbund (2012) skriver i en rapport att friskolor kan vid platsbrist använda sig utav tre urvalskriterier. Dessa tre är syskonförtur, kötid och geografiskt närhet. Alla som vill kan gå i en fristående skola som både ligger i hemkommunen eller i en annan kommun.

Friskolor har samma rätt som de kommunala skolorna när det gäller skolpengen, denna peng följer med eleven oavsett vilken skola eleven väljer att gå. Friskolor kan vid vissa fall neka en elev placering då kommunen nekar att betala friskolan bidrag för elever med särskilt stöd. Kommunen kan göra detta då det skulle innebära organisatoriska eller

(15)

ekonomiska svårigheter för kommunen eller då det redan finns en kommunal skola som har dessa resurser som eleven är i behov av (Friskolornas Riksförbund, 2012).

Vem som helst som är myndig kan välja att starta en friskola, om följande krav uppfylls:

 Skolan måste följa alla lagar och regler

 Skolan måste följa läroplanen

 Skolan måste intyga att det finns bra lokaler för att bedriva verksamhet och undervisning (Friskolornas riksförbund, 2012)

Sedan 2011, då den nya läroplanen trädde in, blev friskolor tvungna att följa läroplanen och de nationella mål som fanns.

3.3 Föräldrars val

Jan Damgren skriver i sin avhandling Föräldrars val av fristående skolor (2002) att det spelar stor roll att syskon och kamrater går på den valda skolan och att den ligger nära hemmet. Enligt Damgren önskar föräldrar en liten skola i trevlig miljö med små klasser där barnen kan känna sig trygga. En annan viktig faktor av föräldrars val är att skolan kan utveckla barnens personlighet och att de växer som människor. Skolan ska

dessutom hjälpa barnen att klara sig i samhället som vuxen (2002). En anledning till att föräldrar vill ha små klasser är att barnet ska bli synligt och få möjlighet att komma till tals. Damgren anser att det är de föräldrar som har barn i behov av mycket stöd som bedömer att det är viktigt med mindre klasser (2002).

Enligt Skolverket (2003) väljer en av fyra föräldrar en annan skola för att välja bort den gamla skolan. Det kan bero på flera anledningar men faktorer som ”skolan som vi valde bort var stökig” och ”skolan hade dåligt rykte” är vanliga. För de föräldrar som istället väljer till en skola är de största faktorerna som studiero, mindre klasser och hjälp ifall barnet har svårigheter (Skolverket, 2003).

(16)

När föräldrar väljer friskola är den viktigaste anledningen skolans goda rykte. Om ett gott rykte uppstår blir föräldrarna nyfikna och vill veta mer (Damgren, 2002). Men Malmgren m.fl., (2013) ser i sin forskningsrapport att föräldrar ofta känner sig stressade över att man måste ställa sig i kö till en friskola väldigt tidigt om man vill ha plats där. Andra orosmoment är att barnen ska förlora kontakten med sina vänner om de går på en annan skola. Det som föräldrarna i hans rapport tycker är positivt med det fria skolvalet är att man har möjligheten att byta skola om det uppstår problem av olika slag

(Malmgren m.fl., 2013).

Jan Damgren (2002) menar att föräldrar som väljer en fristående skola ofta tror att skolan har större möjligheter att hjälpa elever som har behov av särskilt stöd. Att det är viktigt att barnen får uppleva en mjuk skolgång och att allvaret kommer senare i livet. Han menar att det är viktigt att barn lär sig att socialt samspela med andra i tidig ålder och att vuxenvärlden har ett stort ansvar för att barnen ska få denna träning tidigt (Damgren, 2002).

Föräldrar som väljer friskolor framstår ofta som engagerade och aktiva föräldrar som har ett gott och tätt förhållande till lärare och skolledning skriver Damgren (2002). Friskolorna förutsätter ett mer aktivt deltagande än de kommunala skolorna. Damgren (2002) menar genom Marklund (1986) att föräldrar på friskolor är väldigt aktiva och entusiastiska i början men att engagemanget avtar succesivt. De blir allt mindre villiga att hjälpa till med olika praktiska arbeten. Mest engagerade är de föräldrar som har haft barn på skolan sedan den startade. Andra föräldrar menar att det kan vara svårt att komma in i sedan tidigare etablerade gemenskaper men att ett omfattande

föräldraengagemang bidrar till att det skapas en vi-känsla. Damgren (2002) ser i sin studie att föräldrar får mindre tid och lust till att hjälpa till på skolan med ideellt arbete. Konsekvenserna av detta kan då bli att skolan måste ta ut avgifter för att köpa in olika tjänster. Detta i sin tur kan leda till att föräldrar inte längre har möjlighet att placera sitt barn på den valda skolan (Damgren, 2002).

Jan Damgren (2002) märker av resultaten i sin studie att skälen att söka sig från en kommunal skola till en friskola i största hand beror på skolans och klassen storlek samt

(17)

att klassen de gick i var stökig och bråkig. Därefter kommer anledningar som att barnet inte fick önskat stöd (Damgren, 2002).

I en rapport beskriver friskolornas riksförbund (2012) att det inte spelar någon roll för elevens resultat om det är större lärartäthet och mindre klasser. Kvaliteten på läraren och dess möjlighet att utvecklas spelar däremot stor roll. Lärarens undervisning är de

starkaste effekterna till elevers resultat. Klasstorleken har en blygsam inverkan på studieresultatet (Friskolornas riksförbund, 2012).

Damgren (2002) ser att det är en markant skillnad om man väljer friskola eller om man väljer sig bort från den kommunala skolan till en friskola. Han menar att man vill bort från det som inte fungerar till varje pris. Var det blir spelar mindre roll bara barnet får må bra (Damgren, 2002).

Sedan valfrihetsreformen infördes 1992 har ett större ansvar lagts på den enskilda individen. Det förväntas att föräldrar ska ta ställning till sitt/sina barns skolgång och att de ska vara insatta i vilka alternativ och möjligheter som finns.

I Bunar och Kallstenius avhandling Valfrihet, integration och segregation menar

Skawonius att alla rent formellt har samma rättigheter och möjligheter till att välja skola till sina barn men att det ofta är föräldrar med hög utbildning och bred kunskap om det svenska utbildningssystemet som företrädesvis nyttjar valfrihetens möjligheter.

Föräldrarna ska även ha tid och råd att följa med barnet till och från skolan (Bunar&Kallstenius, 2008).

(18)

4. Metod

Vi kommer i följande text att redogöra för vårt metodval, urval av informanter och vårt genomförande av studien som ligger till grund för vårt arbete. Här tar vi även upp etiska övervägande.

4.1 Metodval

Målet för vår undersökning var att uppnå mesta möjliga kunskap inom vårt ämne då syftet är att synliggöra mödrars motivation för valet av skola till sina barn. Därför väljer vi att göra en kvalitativ undersökning med ett godtyckligt urval av informanter. Larsen (2009) menar att det finns nackdelar med kvalitativa metoder såsom intervjuer.

Intervjueffekten kan göra så att informanten berättar det den tror att intervjuaren vill höra för att göra ett gott intryck. Det är lättare att vara sanningsenlig i ett frågeformulär (Larsen, 2009). Trots detta anser vi att den kvalitativa metoden var den bästa eftersom vi har ett minimalt bortfall av informanter samt att vi vid intervjutillfällena kunde ställa följdfrågor och därför få fördjupade svar. Vi valde intervjuer eftersom det är en flexibel process som ger en högre validitet (Larsen, 2009).

4.2 Val av datainsamlingsmetod

En kvalitativ intervju kan utföras på olika sätt. Den kan vara strukturerad där frågorna i förväg är upplistade i en fast ordningsföljd. Den kan också vara ostrukturerad där det inte finns några färdigformulerade frågor och där den som intervjuar inte styr intervjun för mycket. Informanten ska få prata fritt. Intervjuaren har här möjlighet att ställa följdfrågor (Larsen, 2009).

(19)

Vi valde att ha en del strukturerade frågor att utgå ifrån men också att låta informanten tala fritt där vi hade möjligheter att ställa följdfrågor om det som vi ville veta mer om. Vi började varje intervju med bakgrundsfrågor såsom ålder, antal barn med mera. Vi gjorde detta dels för att vi ansåg att det var av vikt för vår undersökning, men också för att mjuköppna vår intervju och få informanten att känna sig trygg. Larsen (2009) menar att det är viktigt att informanten känner sig trygg så att hen inte får känslan av att bli värderad och betygsatt (Larsen, 2009). Ekholm & Fransson menar att det är viktigt att tänka på den yttre miljöns påverkan på informanten. Det skall vara en störningsfri miljö så att informanten inte tappar fokus (Ekholm & Fransson, 2008).

4.3 Urval

För att få svar på våra frågor valde vi att intervjua åtta mödrar som har sitt/sina barn på friskolor eller på kommunala skolor. Dessa mödrar var strategiskt och medvetet utvalda och utspridda över sydöstra Skåne. Några av informanterna hade barn på både

kommunal skola, fristående skola och på föräldrakooperativ förskola.

Vi gjorde ett godtyckligt urval av våra informanter. Informanterna valdes ut då vi ansåg att de hade kunskaper om det valda ämnet och därför var lämpade till att belysa våra frågeställningar. Det innebär att undersökningen inte nödvändigtvis representerar hela populationen (Larsen, 2009). Vi har valt att intervjua lika många föräldrar med barn på friskola som på kommunal skola.

(20)

4.4 Genomförande

Vi tog kontakt med våra utvalda informanter och informerade dem om syftet med intervjuerna samt fick deras godkännande till att båda skulle sitta med under intervjun. Vi genomförde en pilotstudie innan intervjuerna. Det innebar att vi intervjuade två provinformanter. Vi gjorde det för att bli tryggare i rollen som intervjuare men också för att vi kunde få feedback från provinformanterna, bli säkra på att de frågor vi ställde var relevanta och kunde ge svar på det våra frågeställningar krävde. Vi ville också veta om vi ställde tillräckligt många frågor samt vara säkra på att våra frågor inte är värderande på något sätt (Larsen, 2009). De två pilotundersökningarna ingår i vår fullständiga undersökning som vi senare i texten presenterar.

Efter korrigeringarna av de genomförda pilotundersökningar påbörjades intervjuerna och materialinsamlingen. Vi valde att träffa våra informanter på deras arbete eftersom vi ansåg att det är ett tryggt ställe för informanten som inger ett visst lugn. Vid varje intervjutillfälle var vi noga med att fråga om informantens godkännande till ljudinspelning, förklara att det var frivilligt och att informanten kunde avbryta sin medverkan när som helst under intervjun. Samtliga informanter gav oss sitt

godkännande till att spela in intervjuerna med ljudupptagare. Det gav oss möjlighet att urskilja tonfall men vi gjorde det även av den anledningen att det kan vara störande för informanten när vi som intervjuare för anteckningar.

Vi försökte hålla intervjutiden till cirka en och en halv timme. Det är viktigt att

intervjun inte tar för lång tid men även att informanten inte känner någon tidspress. Två timmar är för lång tid och en timme är för lite för att få fram tillräckligt med

(21)

4.5 Bearbetning av material

När intervjuerna var färdiga hade vi fått en mängd data i form av ljudband som vi började bearbeta. Varje intervju tog cirka en och en halv timme och transkriberingen tog tre till fyra timmar. När alla intervjuer var transkriberade tog vi bort den information som var irrelevant för vår undersökning och delade sedan in informanternas svar i olika kategorier och grupperade dessa beroende på vad de svarat på de olika frågorna. Varje kategori markerade vi med en egen färg. Precis som Larsson (2009) skriver i sin bok

Metod helt enkelt sammanfattade vi detta till ett dokument där vi identifierade mönster,

gemensamma drag och skillnader (Larsson, 2009).

4.6 Etiska övervägande

Eftersom vi valde att synliggöra mödrarnas åsikter kring friskolor och kommunala skolor så har vi inte observerat eller intervjuat barn och elever. Vi har intervjuat mödrar som valt att placera sina barn i friskolor och/eller i kommunala skolor. Vi valde som vi tidigare nämnt att ljudinspela våra intervjuer. Informanterna blev informerade om detta och gav sitt godkännande. Vi använder oss av fiktiva namn i vår analys och vi har inte skrivit ut kön på informanternas barn eftersom vi anser det irrelevant.

Vi har följt Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer när vi har genomfört intervjuerna och när vi sedan behandlat vår insamlade data. Det finns fyra allmänna huvudkrav och dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Kort förklarat innebär det att vi som intervjuare har ett ansvar och det innebär att vi måste informera informanten om deras deltagande, vad det innebär att delta och vad syftet är. Informanterna gav oss deras samtycke och godkännande till intervjun. Vi informerade om att deltagandet var frivilligt och att de när som helst under intervjun hade rätt att avbryta sin medverkan (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf).

Efter arbetets slut förstördes allt material och under arbetes gång kunde ingen annan än vi, opponenten, handledaren och examinatorn ta del av det material som vi samlat in.

(22)

Det inspelade och transkriberade intervjumaterialet var avidentifierat och otillgängligt för någon annan.

Här är en kort presentation av våra informanter.

Lara Två barn Två barn på kommunal skola.

Sofi Två barn Ett barn på kommunal och ett barn på friskola. Josefine Fem barn Fem barn på friskola.

Anna Två barn Två barn på kommunal skola.

Marie Två barn Ett barn på kommunal skola och ett barn på friskola.

Fanny Fyra barn Två barn på kommunal skola och två barn på föräldrakooperativ.

Sara Två barn Två barn på kommunal skola. Karin Ett barn Ett barn på friskola.

(23)

5. Resultat och analys

I detta kapitel kommer vi att presentera de resultat vi har fått fram genom våra intervjuer. Informanternas svar kommer att analyseras och jämföras i den löpande texten. I denna analys kommer vi att nämna byskolor, med detta begrepp menar vi att skolan är en kommunal skolas som ligger i en by. För övrigt skriver vi ut om skolan i fråga är en friskola eller kommunal skola. Vi har delat in kapitlet i olika teman och det kommer att handla om gemenskap och olika relationer, om det fanns olika problem eller diagnoser och vad det resulterade i. Man kan också läsa om föräldrasamverkan och vad anledningarna var till den valda skolan oavsett om det var en kommunal skola eller en fristående skola.

5.1 Gemenskap och relationer

Hälften av de föräldrar som ställde upp i intervjuerna har nämnt att skolan de valde antingen låg i byn eller var det enda alternativet med vanlig pedagogik. Vi ser ett mönster när det gäller byskolor. Det finns en gemenskap i byn som några av informanterna berättar att de aldrig skulle byta bort.

”Skolan är byns hjärta, jag skulle aldrig vilja byta bort denna relation och gemenskap som jag

har med de andra föräldrarna och barnen då vi träffas spontant på fotboll eller i affären”

- Anna

Enligt informanten Anna finns gemenskapen eftersom barnen går i skolan där de bor och hon menar att barnen tappar gemenskapen till sina klasskamrater om barnet byter skola. Det blir inte längre spontana träffar hos varandra då allt måste planeras.

En annan informant, Marie, berättar att när deras barn bytte skola till friskola, var det ingen förlust av vänner då de var många elever från samma skola som gick över till friskolan samtidigt. Vi tolkar informantens svar att det kan vara nackdel med en mindre

(24)

skola då det finns mindre chanser till stora vänskapskretsar. Det var aldrig ett alternativ för Maries andra barn att välja friskola då hen hade en stor vänskapskrets på den

kommunala skolan och förlusten hade blivit för stor. Några av de barn som placeras i en fristående skola tappar gemenskapen med byn/bostadsområdets andra barn då de inte går i samma skola. Fanny förklarar för oss att de hade placerat sitt barn i kö för friskola men placerade ändå barnet i kommunal skola eftersom barnet inte kände någon på friskolan. Alltså var det kompisarna från samma by som var en av anledningarna till valet.

Vi har analyserat informanternas svar som att de som har sina barn på kommunal skola har större bygemenskap medan de som har placerat sina barn på friskola har större gemenskap med ledningen, läraren, skolan och andra föräldrar på skolan. Dessa informanter känner sig mer delaktiga än många gör i den kommunala skolan. Dessa uttalanden kan, enligt informanternas andra svar, bero på att friskolan är en mindre skola med färre elever i. Vilket i sin tur kan innebära att läraren har mer tid att informera föräldrarna om mer än enbart skolarbetet. Marie, som har barn på både

kommunal skola och friskola menar att samarbetet mellan skola och hem fungerat bättre på friskolan. Detta är inte bara hon som berättar detta utan alla de föräldrar som har/ har haft barn på friskola, som vi har intervjuat, upplevde en bättre relation till ledningen och personalen som jobbade med barnet. Några av de saker som samtliga informanter, som vi intervjuade utifrån valet till friskola, nämnde är större insyn i hur stämningen i klassen är, skolarbetet, de kände sig mer delaktiga i skolans värld och att det fanns en relation mellan personalen och barnet som den kommunala skolan inte kunde erbjuda. Enligt några av våra informanter fanns det många föräldraträffar som gynnade

gemenskapen, men alla fick inte uppleva en nära relation med de andra klassföräldrarna. Marie berättar att i barnets:

”klass var det som vilken annan skola som helst, det blev aldrig det där nära… Men sen har jag ju hört om andra klasser där det blev väldig nära. Jag tror att ju större utsträckning man är i en friskola desto närmre samarbete har man som förälder. Men jag fick inte uppleva det”

Barnet bytte skola från kommunal skola till friskola i sjätte klass och Marie tror att det kan vara anledningen till den uteblivna gemenskapen föräldrarna emellan.

(25)

5.2 Det som inte fungerade

Här nedan kommer vi att presentera och tolka informanternas svar utifrån de olika problem som har uppstått på de olika skolorna.

Samtliga informanter som har placerat sina barn på friskolor berättar om den stökiga miljön som fanns på den kommunala skolan och ansåg att det var en chans att komma bort från det som inte fungerade. Alltså valde de bort en skola, istället för att direkt välja den nya skolan. På ena sidan har vi de föräldrar som valde friskola för att skolan kunde erbjuda lärarresurser och extra hjälp på olika sätt. Föräldrarna såg det som en chans att komma bort från det som inte fungerade i den kommunala skolan i deras hemort. På andra sidan har vi de föräldrar som valde den kommunala skolan eftersom deras barn hade svårigheter och de ansåg det som fel att friskolorna kan välja bort barn med diagnoser och svårigheter.

”Jag tror inte att de hade tagit emot min yngsta son, min äldsta utan problem men min yngsta har dyslexi och det hade varit för mycket jobb för dem, tror jag”- Anna

Dessa föräldrar ger uttryck åt att friskolorna inte skulle ta emot deras barn då det skulle behövas mer resurser och tid.

Sofi, som är en av våra informanter, placerade sitt barn i en kommunal förskoleklass och där upptäcktes det att Sofis barn hade svårigheter. Det bestämdes att barnet skulle bli utrett. Utredningen visade att barnet hade ADHD och autism. Dessutom hade den kommunala skolan tydligt i ett möte uttryckt att skolan skulle ha svårt att tillgodose dessa svårigheter och att det inte fanns någon möjlighet till extra resurs för barnet. Sofis barn blev nu rekommenderat att gå om förskoleklassen. Sofi ansåg inte att det var en bra lösning, då hon kände att hennes barn redan hade, som hon uttryckte det, varit

misslyckad där en gång. Sofi ville inte utsätta sitt barn för det igen och började därför leta efter ett annat alternativ. Hon fann då en friskola med små grupper och fick känslan av att de verkligen brydde sig och att de skulle klara av hennes barn. Rektorn och

ledningen på friskolan ordnade så att barnet fick en extra lärarresurs som följde barnet under hens skoltid. Barnet klarade att gå i en vanlig klass vilket hen aldrig hade gjort

(26)

utan den extra resursen. Denna resurs ville inte den kommunala skolan på hemorten bekosta under tiden informantens barn gick på i den kommunala skolan, men ledningen på friskolan såg till att hemkommunen fick betala den extra lärarresursen när barnet gick hos dem.

”Visst är det snyggt?”

Sofi ler lite när hon berättar detta då hon tycker det är komiskt eftersom kommunen inte ville ge informantens barn den resurs som barnet var i behov av på skolan, men att kommunen i slutändan ändå fick stå för kostnaden. Under intervjun fick vi veta att under alla år som detta barn gick på friskolan fanns det endast Sofis barn som hade en diagnos. Enligt Sofi kände hennes barn sig ensamt med sina funktionshinder och blev därför utsatt och mobbad. Detta ledde till att barnet själv ville byta skola till en kommunal högstadieskola, där det fanns en liten grupp med elever som har liknande funktionshinder. För första gången kände sig Sofis barn inte ensamt med sina

funktionshinder. Hon menar att friskolor kan upplevas som en skyddad värld, och detta byte gjorde så att hennes barn kunde ta ett steg ut i verkligheten.

5.3 Mindre grupper och mer personal

En sak som märktes tydligt under intervjuerna var skillnaden på klasstorlekarna. Detta påpekade alla föräldrar vi intervjuade som placerat sina barn i en friskola.

Marie placerade, efter två års kö, sitt barn på en fristående skola efter att den

kommunala skolan hade beslutat att slå ihop två klasser till en. Detta skulle innebära en klass på 30-31elever. Den fristående skolan erbjöd en klass på 16 elever. Hon ansåg att valet var enkelt.

(27)

Anna tycker att friskolorna lockar med mindre grupper och mer personal men anser att det inte behöver vara bättre bara för att det är mindre grupper.

”Mina barn ska växa upp och kunna hantera alla sorters människor, Verkligheten är inte -mindre grupper och mer personal”.

Anna menar att man blir mer rustad för verkligheten och framtiden i en kommunal skolklass.

5.4 Föräldrasamverkan

Alla de som har barn på friskola har nämnt städningen som ett tungt måste. Skolan kräver att föräldrarna städar på skolan. Om man inte har möjlighet kan man köpa till städhjälp mot en kostnad. Många av föräldrarna uttrycker även att det ibland krävs för mycket av föräldrarna. Marie som hade sitt barn på en friskola berättar att de städade tolv gånger per termin. Utöver det så var det storstädning på jullovet, på sommarlovet och att de bland annat skulle ta hand om utemiljön på skolan. Detta görs av föräldrarna då friskolorna spar de pengarna och lägger, enligt Josefine, pengarna på mer pedagogisk personal. Tre av fyra informanter tyckte att städningen tog för mycket tid och kunde vara jobbigt då man som förälder har mycket annat att göra.

Josefine ansåg att det inte var så mycket nu, men att det i början var många

ansvarsområden såsom trädgårdsskötsel som skulle täckas. Skolan minskade senare på detta då föräldrarna tyckte att det var för mycket.

De föräldrar som vi har intervjuat angående den kommunala skolan berättar att det enda som behövs av dem som föräldrar är, enligt Lara, att det ska finnas klassföräldrar i klasserna som tar hand om bland annat sparande av pengar och att vara ansvarig för försäljning på till exempel julmarknader. Sara, som har båda sina barn på kommunal skola, menar att det som krävs av dem är att ha koll på barnens schema, hjälpa dem så att fikan är med på utedagarna, att de har idrottskläder med sig, att läxan är gjord, att följa upp hur det går för dem via skolans internetportal, bloggar, och genom samtal eller mail till läraren om det är något de undrar över.

(28)

5.5 Anledning till vald skola

De informanter som vi intervjuade angående deras val till friskola svarade att en av de största anledningarna var att det fanns något problem på den kommunala skolan som de inte kunde påverka. I fyra av intervjuerna, som gjordes med föräldrar vars barn går på friskola, nämns det att anledningen var att samtliga mödrar kände att deras barn inte kunde få lugn och ro i den kommunala skolan. Dels för att klasserna/barngrupperna var stora, för att det var för lite personal och dels för att barnet i fråga hade svårigheter. Det fanns svårigheter som var diagnostiserade och svårigheter där det inte fanns någon diagnos. Enbart Sofi valde en friskola med en annan pedagogik än den kommunala. Sofi menar på att det spelade ingen roll vilken pedagogik eller inriktning skolan har. Vi har, utifrån Sofis svar, tolkat det som att det inte var pedagogiken som lockade utan att hennes barn skulle få det lugnare i skolan med mindre grupper.

Sofi berättar att hon valde den aktuella skolan beroende på hur de blev bemötta av personalen och att det inte spelade någon roll om det var en friskola eller en kommunal skola. Den största skillnaden för Sofi och hennes barn var att hennes barn fick en resurs under alla de åren som barnet gick på skolan. Hade bemötandet på den kommunala skolan i hemkommunen varit annorlunda och att de betalt denna resurs hade Sofis barn gått kvar i den kommunala skolan. Men eftersom alternativet med resurs inte fanns valde de att söka sig vidare till en annan skola.

(29)

5.6 Speciell pedagogik eller inriktning på skolan

En skillnad som Sofi berättar om är arbetssättet på friskolan jämfört med den

kommunala skolan. På friskolan jobbade de mycket med kroppen, rörelser, årsrytm och det sociala samspelet tog mer plats i undervisningen än vad den skulle gjort på en kommunal skola enligt Sofi. Detta kan bero på att skolan hade en specifik pedagogik som specialiserar sig i det känslomässiga och andliga hos barnet.

Anna berättar att hens barns kommunala byskola, arbetade med en pedagogik som specialiserar sig på att arbeta tematiskt och nivågrupperat i alla åldrar. Anna visste inte mycket om denna pedagogik innan skolstart men det var en anledning att hålla kvar sitt andra barn på samma skola. Hon menar att om man nivågrupperar eleverna i de olika ämnena så kan läraren eller pedagogen utforma en lektion utifrån elevernas kunskaper. Detta är enligt Anna svårt om man har en klass på 30 elever och elevernas kunskaper är allt ifrån väldigt låga till väldigt höga. Anna vill att den kommunala skolan ska bli bättre att profilera sig. Att det är genom denna profilering som friskolor säljer sig.

Karin berättar att när de gjorde valet att placera sitt barn i friskola så hade skolan en kulturfärgad undervisning men med åren försvann det mer och mer. Hon berättar att de kan se att undervisningen har lite kultur som inslag. De åker och ser på teater ofta, har utbyte med olika konstnärer och går på utställningar mer än vad den kommunala skolan gör men annars har skolan ingen speciell inriktning eller pedagogik.

Marie berättar att de var noga med att skolan de valde till sitt barn skulle ha en allmän pedagogik. Anledningen till att hon valde friskola istället för kommunal skola, var de små grupperna och den lugna miljö som passade Maries barn bättre då det fanns svårigheter hos barnet, dock ej diagnotiserade svårigheter. Den lugna miljön hittade de på en mindre friskola med cirka 75 barn. Denna skola erbjöd föräldrarna en klass på cirka 20 elever och då ansåg föräldrarna att den skolan skulle passa deras barn bättre. Men enbart deras äldsta barn, deras andra barn valde att fortsätta i den kommunala skolan då vännerna gick där.

(30)

5.7 Skillnader

Förutom skillnader mellan pedagogik och storleken på barngrupperna så nämner föräldrarna även andra skillnader som de har sett mellan de två olika skolformerna. Karin som själv arbetar på en kommunal skola, förklarar att eftersom hon arbetade på den kommunala skolan som var aktuellt för hennes barn efter förskolan så visste hon vad barnen skulle erhålla. Enligt Karin var det stora klasser, stora barngrupper och stökig miljö som väntade. Under intervjun berättar hon att på friskolan har lärarna större möjligheter att se varje barn, följa upp och sätta in resurser ifall något barn visar sig ha någon form av svårighet. Hon fortsätter att berätta att de också försöker se varje barn i den kommunala skolan men att det inte är lätt med stora barngrupper. Enligt Karin har elever som har gått och fortfarande går på en friskola högre kunskaper än elever som har väljer den kommunala skolan.

Marie fortsätter att berätta om skillnaderna mellan friskola och kommunal skola då hon har haft barnen på både friskola och kommunal skola. Det barn som gick på friskolan kunde vakna, borsta tänderna och klä på sig för att gå till skolan medan det andra barnet som gick i den kommunala skolan lade ner mer tid på utseendet och på kläderna. Detta beror, enligt Marie, på skolan. En liten friskola med mindre elever resulterade i att man inte lade ner så mycket tid på utseendet, varken hos pojkarna eller hos flickorna. Marie förklarar vidare att det fanns en stämning på skolan att man var den man var och utseende spelade ingen större roll. Medan det andra barnet som gick på en stor

kommunal skola med flera hundra elever i, lade mycket tid på kläder och utseende då allt skulle passas in. Det var en stil på skolan som alla skulle passa in i. Flickorna skulle ha plattat hår och sminkat sig på ett speciellt sätt och pojkarna skulle ha speciella kepsar och kläder.

(31)

5.8 Vem valde och var kom informationen ifrån?

Samtliga informanter berättar att de själva valde den aktuella skolan. Men ju äldre barnet var när bytet skedde desto mer inflytande hade barnet. När Sofis barn skulle byta skola från friskola till kommunal skola så var det barnet som valde. Barnet kände att hen ville bort från mobbningen. Marie förklarar att hens andra barn fick välja själv då det inte fanns samma svårigheter som hos det första barnet. Detta barn valde då att stanna kvar på den kommunala skolan. Marie fortsätter att förklara att barnet vägrade att byta skola till den fristående skolan då vännerna betydde allt. Det var inget alternativ för hennes yngsta barn att byta.

Vi ställde en fråga till samtliga informanter om hur de fick information om den aktuella skolan. Josefine förklarar för oss att hon kände till de föräldrar som startade friskolan. De var drivande föräldrar och det betydde mycket för valet av skola. Resten av

informanterna berättar att de via ryktesvägen har hört om den aktuella skolan. Några nämner att de har via skolans hemsida på internet tagit reda på hur skolan arbetar, vad det skulle innebära för eventuella byten till skolan och vad som krävs av föräldrarna. Andra förklarar att de känner andra föräldrar som har talat bra om skolan och litat på dessa omdömen.

Informanterna berättar att man får söka plats tidigt om man vill placera sitt barn på friskola. Ibland så tidigt som när de är nyfödda. Har man väl fått in ett barn på friskolan är det inga problem med syskonen då friskolorna som berörs i denna intervju har syskonförtur till skolan.

Karin berättar att eftersom det är så lång väntetid är det heller inte många med utländsk bakgrund på friskolan. Hon tror att det beror på att man måste söka sin plats tidigt och att denna information kanske är svår att hitta om man har utländsk bakgrund.

(32)

5.9 Missnöje

Våra informanter som valt friskola till sina barn uttryckte att det fanns missnöje. Den första, Marie, berättar att lärarna använde samma undervisningsform hela tiden. Hon menade att det fanns andra sätt att lära ut engelska än bara glosor och text. Den andra föräldern, Sofi, berättar att de aldrig tog tag i mobbningen som var mot barnet. Detta barn valde senare att byta till en kommunal skola där det kom bort från mobbningen.

Karin berättar att maten på friskolan inte var bra, den var väldigt dålig. Även om de hade försökt att åtgärda det så hade det inte blivit bättre. Karin ansåg dock att det inte var så viktigt. En annan förälder, Lara, valde att placera sitt barn på kommunal förskola då de hade fått höra att maten var dålig på den privata förskolan. Lara ansåg att matens kvalitet var mycket viktig.

Men våra informanter som valt kommunala skolor till sina barn uttryckte också

missnöje. Lara ansåg att skolan inte tog tag i problem som uppstod på skolan när det var konflikter elever emellan och att det aldrig blev riktigt utrett. Sofi och Marie tyckte att den kommunala skolan inte kunde erbjuda den hjälp som barnet behövde. Fanny och Anna tyckte också att den kommunala skolan hade kunnat göra mer reklam för sig själva eftersom de arbetade profilinriktat med tematiskt arbete. Det arbete som friskolor ofta lockar elever med.

(33)

6. Slutsats

Syftet med vårt arbete har varit att få kunskaper om hur föräldrar motiverar sitt val av skola till sina barn. Vi kan, ur vår analys, vårt resultat och vår diskussion, dra slutsats att hälften av våra informanter berättar att de valde den aktuella skolan utifrån den hjälp de kunde erbjuda deras barn. Det kan ha varit diagnoser eller svårigheter som gjort att barnet haft det svårt i den föregående skolan. Alltså i vår undersökning visade det sig att på ena sidan var det friskolorna som lockade med mindre klasser, mindre barngrupper, mer personal, mer tid hos läraren eller en lärarresurs som föräldrarna var ute efter. På andra sidan var det de kommunala skolorna som lockade med att erbjuda plats till alla oavsett svårigheter eller diagnoser.

I vår undersökning var det i Sofis fall tvärtom, det var friskolan som erbjöd en plats med extra stöd och resurs till eleven när den kommunala skolan inte var beredd på detta.

Anna berättar att hon valde bort friskolor enbart för att hennes barn inte skulle växa upp i en skyddad värld och att den kommunala skolan erbjöd en värld som såg ut som samhället gjorde. Detta har även andra informanter nämnt då de har haft barn på både kommunal skola och fristående skola.

Det är kanske som Anna berättade, att verkligheten i samhället inte är som en klass på 16 elever utan mer som en klass på 25-30 elever, och det är kanske därför ett barn med diagnoser känner sig ensamt på en friskola. En klass på 16 elever ger inte möjlighet att lära känna andra människor, detta berättar Marie då hon har ett barn på friskola och ett barn i kommunal skola.

Kompisarna var en viktig del i valet av skola, skulle barnet ha kompisar? Kände barnet någon där? Det visade sig i vår undersökning att flera av våra informanter valde skola utifrån om barnet kände någon eller inte på skolan. I intervjun med Marie markerade hon tydligt att hennes barn vägrade att byta till en annan skola då barnet inte ville lämna sina kompisar. Då kände föräldrarna att de inte kunde tvinga barnet. Damgren (2002) har i sin avhandling, precis som vi, sett att det spelar stor roll var barnets kompisar går och att det är en stor anledning när man väljer skola (2002).

(34)

Vi har även märkt att föräldrar litar på vänner och anhöriga angående skolan. Ryktet är mycket viktigt för skolan som gör allt för att behålla ett gott rykte och förbättra ett dåligt rykte. Skolans rykte är den viktigaste anledningen när föräldrar väljer friskola (Damgren, 2002).

En annan slutsats är att föräldrarna valde bort en skola, att de valde bort det som inte fungerade. Det var inte själva friskolan de sökte till eller ville ha, de ville bort från det som inte fungerade på den kommunala skolan i det fallet. Enbart en av åtta föräldrar har valt en friskola med speciell pedagogik, detta var inte meningen utan Sofi letade efter en skola som bemötte dem bra och kunde ge barnet den hjälp det behövde. Skolverket (2003) har uppmärksammat samma tendenser. Barn och föräldrar väljer ofta bort en skola som inte fungerar (2003).

Vi upptäckte att det lika mycket är föräldrarna som väljer skola till sig, som de väljer till sina barn. Det är en självklarhet för våra informanter att deras barn går först och att deras skolgång är bra och trygg men vi har sett att det är viktigt för föräldrarna att ha en bra gemenskap med andra föräldrar. Oavsett om man har placerat sina barn i en

kommunal skola eller en fristående skola.

Damgrens (2002) avhandling visar att föräldrar ofta tror att fristående skolor har större möjligheter att hjälpa barn med särskilt stöd (2002). Det stämmer även i vår

undersökning där Sofi upplevt det i verkligheten. Nackdelen var att barnet till sist blev utsatt för mobbning och kände sig utanför därav bytet tillbaka till den kommunala skolan.

(35)

7. Diskussion

När vi började planera vårt examensarbete hade vi stora mål och förväntningar. Vi ville ta reda på motiven till varför föräldrar väljer friskolor eller kommunala skolor. Vi hade läst många tidningsartiklar som handlade om att man väljer en friskola och aldrig kunde tänka sig en kommunal skola på grund av att det är många barn med utländsk bakgrund på de kommunala skolorna. Vi ville ta reda på om det verkligen var så som olika insändare i medier skrev. Vi insåg dock snabbt att detta ämne var alldeles för känsligt och tabubelagt och att vi tyvärr aldrig skulle få svar på våra frågor. Vi tänkte om och hittade att det inte var många studier som handlade om att man faktiskt aktivt väljer en kommunal skola. Mycket fokus ligger på varför föräldrar väljer en friskola, men ingen skriver om att man aktivt har valt en kommunal skola och vad anledningarna till detta var.

En del av våra informanter hade haft sina barn i både kommunal skola och i friskola och någon hade ett barn i kommunal skola och ett barn i friskola. Föräldrarna i våra

intervjuer kunde se för – och nackdelar med både friskolor och kommunala skolor. Det var bara en som var väldigt positiv till friskolan och kritisk till den kommunala skolan.

Vi trodde från början att man valde en skola. Det visade sig, precis som andra studier har visat, att föräldrarna ofta valde bort en skola istället.

Vi fokuserade inte på föräldrarnas bakgrund men har i efterhand insett att om vi frågat föräldrarna i vår undersökning om hur deras egen uppväxt och skolgång var, vilket yrke och inkomst de har och var de är bosatta hade lett till ett annat resultat. Detta hade kunnat ge intressant information om olika elevsammansättningar och om det leder till segregation.

Vi har kommit fram till att informanterna ger samma anledningar och motiveringar till varför de valt skolan de valt oavsett om de valt friskola eller kommunal skola.

För att ta reda på hur föräldrar tänker angående sitt aktiva val valde vi att göra kvalitativa intervjuer. Vi hade från början tänkt att vi skulle ha 16-20 föräldrar i vår undersökning. Vi hade svårt att få ihop våra åtta föräldrar som vi fick, därför är

(36)

underlaget i vår undersökning inte så digert som vi önskat. Vår tanke från början var att intervjua föräldrar, alltså både kvinnor och män. Det visade sig att det enbart var mödrar som ställde upp på intervjuerna och då fick vi ändra vår frågeställning och göra vårt arbete utifrån mödrars val av skola. Vi är ändå nöjda med vårt arbete och har haft många givande diskussioner under arbetets gång. Vi tar med oss in i rollen som lärare hur viktigt det är för föräldrarna att första mötet blir bra när barnet ska börja skolan samt att det är vi lärare som ger eleverna förutsättningar för att lyckas i skolan. Inte

gruppstorlekarna.

7.1 Förslag till fortsatt forskning

Många av informanterna i vår undersökning berättade om att de tyckte det var väldigt tidskrävande att städa och fixa på friskolan de valt. Var kommer detta att leda? Blir det som Jan Damgren tror, att det leder till att föräldrar inte kan placera sina barn i en friskola och att det i längden leder till ökad segregation?

Vi funderar också på att det varit intressant att veta vad det är som gör att föräldrar får mer information och känner sig mer delaktiga på friskolor än på de kommunala skolorna.

Vi kan ju inte låta bli att fundera över det som blivit högst aktuellt i media de senaste dagarna. Uppdrag granskning (SVT1, 20131030) har gjort en undersökning där det visar sig att friskolorna väljer vilka elever de vill ha på skolan. Hur ser föräldrarna i vår studie på det och har de upplevt något liknande?

(37)

8. Referenser

Bunar, Nihad & Kallstenius Jenny (2008): Valfrihet, integration och segregation i

Stockholms grundskolor. Stockholm

Böhlmark, Anders & Lindahl, Mikael (2012): Har den växande friskolesektorn varit bra

för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt. Uppsala: IFAU –Institutet för

arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Damgren, Jan (2002): Föräldrars val av fristående skolor. Malmö: Reprocentralen, Lärarutbildningen, Malmö högskola

Ekholm, Mats & Fransson, Anders (1992): Praktisk intervjuteknik. Stockholm: Nordstedts Akademiska förlag

Larsen, Ann Kristin (2009): Metod helt enkelt. Lund: Gleerups

Malmgren, Bo, Andersson, Eva & Östh, John (2013): Den svenska skolans nya

geografi: rörlighet, attityder och resultat. Composite geographical context and school choice attitudes in Sweden. Stockholm Universitet: Ännu opublicerad rapport

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2003). Valfrihet och dess effekter inom skolområdet. Kalmar: Lenanders Grafiska AB

Trost, Jan (2005): Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Wondratschek, Verena., Edmark, Karin & Frölich, Markus (2013): Effekter av 1992 års

skolvalsreform. Uppsala: IFAU –Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

(38)

Internethänvisningar:

Friskolornas riksförbund (2012): Lärarkvalitet viktigare än lärartäthet –Rapport. Hämtat 20131021 från:

http://www.friskola.se/Files/Dokument/Rapporter/2013/La%CC%88rarkvalitet_viktigar e_%C3%A4n_l%C3%A4rart%C3%A4thet_ME.pdf

Friskolornas Riksförbund (2009): Vad är en fristående skola. Hämtad 20130914, från

http://www.friskola.se/Om_friskolor_Vad_ar_en_fristaende_skola__DXNI-70434_.aspx

Friskolornas riksförbunds föräldraundersökning (2003): Friskolornas riksförbund –

Rapport. Hämtat från:

http://www.friskola.se/Files/Dokument/Rapporter/F%C3%B6r%C3%A4ldraenk%C3% A4t%20%282003%29%20.pdf. Hämtad 15 maj 2013.

Novus Opinions undersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv (2009):

http://www.friskola.se/Press___opinion_Rapporter_och_resultat_Foraldrar_och_larare_ om_skolan_DXNI-1357084_.aspx. Hämtad 15 maj 2013.

Sveriges Kommuner och Landsting (2011): Kommunaliseringen av skolan –och vikten

av att blicka framåt. SKL –Sveriges Kommuner och Landsting

Finns tillgänglig på: http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/kommunaliseringen-av-skolan-och-vikten-av-att-blicka-framat.html

Vetenskapsrådet: Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning.

Finns tillgänglig på: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtad 13 december 2013.

(39)

Övriga källor:

Muntlig intervju med förälder 1: 20130912 Muntlig intervju med förälder 2: 20130912 Muntlig intervju med förälder 3: 20130920 Muntlig intervju med förälder 4: 20130923 Muntlig intervju med förälder 5: 20130923 Muntlig intervju med förälder 6: 20130926 Muntlig intervju med förälder 7: 20130926 Muntlig intervju med förälder 8: 20130927

(40)

Bilaga 1

Intervjufrågor

1. Kan du berätta lite om dig själv? -Antal barn

-Antal barn i friskola/kommunal skola

-Ett barn i friskola, ett i kommunal skola, varför? -Följdfrågor

2. Berätta vad för skola du har ditt/dina barn i?

3. Hur motiverar ni ert val av skola till era barn?

4. Hur kom ni fram till att denna skola skulle passa ert barn bäst?

5. Kan ni ge något konkret exempel på hur skolan arbetar annorlunda från andra skolor?

6. Vad hade du för förväntningar av skolan som friskolan/kommunala skolan inte kunde erbjuda?

- Har dessa förväntningar stämt? - Om inte, varför?

7. Visste ni något om skolan innan ni placerade era barn där? - Om ja, var fick du den informationen ifrån?

8. Är du nöjd med skolan? -Varför?

-Varför inte?

(41)

-Om ja, på vilket sätt var barnet delaktigt? -Om nej, varför inte?

10. Har barnet långt att pendla till skolan?

11. Vad krävs av er föräldrar på skolan?

-Ställs det några krav på er som föräldrar?

12. Vilka relationer har ni till:

-Skolledningen -Lärare

-Andra föräldrar

13. Vad är du särskilt nöjd med?

References

Related documents

För att kunna besluta om det som socialsekreterarna vill och tror att barnen, föräldrarna eller familjen behöver, krävs det att insatsen finns tillgänglig i kommunen, eller

För att skapa ett fungerande bebyggt samhälla behöver dessa aspekter beaktas för att bostadsbyggandet i framtiden skall formas till att bli allt mer medvetet om vilka

Modellen för säker cykling visar att det krävs åtgärder inom alla tre forskningsområdena – cyklisten, cykeln och trafikmiljön – för att kunna bryta händelseförloppet

Intervjuade elitorienterare lyfte fram ett flertal färdigheter som de ansåg vara positiva för deras välbe- finnande och som går att träna upp, till exempel att acceptera sig själv

Lärare A och Lärare B anser inte att man bör berätta för barnen i klassen och de övriga barnen om man har ett barn med diagnosen ADHD i klassen.. Lärare A talar hellre

I also write about how the school situation can be for children with hearing impairment and the facilities in the market for anyone who has a hearing loss.. My research

Resultatet av undersökningen och de genomförda utomhusaktiviteterna i matematik visar att elevernas uppfattningar av övningarna varierade. Några barn relaterade till att det var en

sidig översikt över det senaste seklets M olière-forskning utan huvudsakligen en publi­ kation av arkivmaterial rörande Molière, hans familj och hans