Varför väljer elever byggprogrammet?

Malmö högskola

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

Varför väljer elever byggprogrammet?

Why do students choose the construction program?

Jonas Gabrielsson

Lärarutbildning 60 poäng Handledare: Elisabeth Söderquist Höstterminen 2005 Examinator: Marie Leijon

Malmö Högskola

Lärarutbildningen 60 poäng Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2005

Sammanfattning

Gabrielsson, Jonas (2005) Varför väljer elever byggprogrammet? (Why do students choose the construction program?)

Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen. Malmö Högskola.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på varför elever väljer byggprogrammet. Arbetet kan användas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har även försökt att belysa vad det är som påverkar ungdomarna när de väljer byggprogrammet.

För att nå syftet har jag gjort en enkätundersökning som omfattat 32 elever från årskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever.

Resultatet som jag kom fram till är att friheten i yrket, trygg anställning och bra lön är de starkaste skälen till att elever väljer byggprogrammet.

Sökord: Byggprogrammet, fritt arbete, lön, yrkesval, säkert arbete.

Jonas Gabrielsson Handledare: Elisabeth Söderquist Bagganäs Examinator: Marie Leijon

Förord

Jag vill framföra ett stort tack till er alla som på ett eller annat sätt hjälpt mig i detta examensarbete. Jag tänker på elever som ställt upp för mig och läsarna och låtit oss ta del av deras tankar och funderingar kring ämnet varför de valt byggprogrammet. Jag vill även tacka min handledare för värdefulla tips och råd och naturligtvis mina nära vänner som gett mig stöd under arbetet.

Innehållsförteckning

1 Inledning 7

1.1 Bakgrund 8

1.1.1 Nuvarande läroplan 8

1.1.2 Utbildningsvägar 8 1.1.3 Den nya gymnasieskolan GY-07 9 1.1.4 Byggindustrin BI 9 1.1.5 Framtid 10 1.1.6 Gymnasieval efter intresse ger bäst resultat 10 1.2 Syfte 11 1.2.1 Frågeställning 11 2 Litteratur 13 2.1 Ungdomars yrkesval 13 2.2 Socioekonomiska förhållanden 13 2.3 Kön 13

2.4 Etnicitet och kulturell bakgrund 14

2.5 Arbetsmarknad 15

2.6 Valet till gymnasieskolan 15

2.7 Snedrekrytering 16 3 Metod 17 3.1 Val av forskningsmetod 17 3.2 Intervjuer 17 3.3 Enkätundersökningen 19 3.4 Urval 19 3.5 Databearbetning 20

4 Resultat 21

4.1 Sammanställning av enkätsvar 21

4.2 Enkät 21

4.3 Intervjuer 23

4.3.1 Berätta varför du valde byggprogrammet? 23

4.3.2 När bestämde du att söka byggprogrammet? 24

4.3.3 Vad är det som intresserar dig i byggbranschen? 25

4.3.4 Kände du några andra som också tänkte gå på byggprogrammet? 25

4.3.5 Besökte du byggprogrammet innan du bestämde dig för att söka? 26

4.3.6 Vad har du för framtidsdrömmar när det gäller bygg? 26

4.3.7 Är lönen viktig? 27 4.4 Sammanfattning av intervjuer 27 5 Diskussion 29 5.1 Analys av resultat 29 5.2 Byggprogrammets framtid 32 5.3 Diskussionssammanfattning 33 6 Källförteckning 35 6.1 Litteratur 35 6.2 Internetsidor 35 7 Bilagor 37

7.1 Förord till Intervju/Enkät 37

7.2 Enkätundersökning 38

7.3 Intervjufrågor 39

7.3.1 Förberedelse inför intervju 39

1 Inledning

Mitt examensarbete handlar om vad som påverkar elever när de väljer byggprogrammet. Jag arbetar på en gymnasieskola som har både teoretiska och yrkesinriktade program. För närvarande finns det 1 154 elever inskriva som studerar på gymnasieskolan (2003-09-15). Det arbetar 124 lärare varav 67 är män och 57 kvinnor på gymnasieskolan. På gymnasiesärskolan arbetar 38 lärare och elevassistenter. Med administrativ personal som elevhälsa, studievägledare och servicepersonal blir det sammanlagt 222 anställda.

Jag har jobbat tre år på byggprogrammet. Under de tre åren har jag märkt en markant skillnad på antalet sökande elever. Intagningen på byggprogrammet har gått från två paralleller i årskurs ett till att ta in fyra paralleller med 16 elever i varje klass, och där alla är förstahandssökande. 2005 har vi cirka 90 sökande till sextiofyra platser.

Enligt gymnasieförvaltningen i kommunen där jag jobbar och där denna undersökning görs har siffrorna på antalet antagna elever ökat från 68 elever år 2000 till 127 elever år 2004.

Siffrorna är baserade på klassammansättningen den 15/9 2000 och den 15/9 2004. År 2005 kommer den siffran att öka till 145 antagna elever på hela byggprogrammet. Från 15/9 år 2000 till 15/9 år 2005 har elevantalet på byggprogrammet ökat med 113 % eller 77 elever Gymnasieförvaltningen (2005-01-31).

Branschfolket, det vill säga representanter för byggföretag, byggindustrin och lärare, säger då att det är byggkonjunkturen som svänger. Och så är det, skolan ligger dock lite efter branschen i konjunktursvängningarna, men är det hela sanningen? Det känns därför intressant att undersöka varför eleverna väljer byggprogrammet och då speciellt byggprogrammet där jag själv jobbar.

1.1 Bakgrund

1.1.1 Nuvarande läroplan

Gymnasieskolans treåriga byggprogram (BP) riktar sig till ungdomar som vill arbeta inom byggbranschen. Eleverna kan välja mellan ett stort antal olika yrken som träarbetare, murare, betongare, armerare, plåtslagare, anläggare, målare och ett stort antal specialyrken, I som till exempel undertaksmontör och plattsättare. Under första året får eleverna prova på olika arbetsmetoder och material för att känna efter vad som passar bäst. Eleverna läser förutom yrkesämnena, kärnämnen som matematik, engelska, idrott, samhällskunskap, religion och svenska. På så sätt får eleverna allmän behörighet till att söka högskolestudier efter sin gymnasieutbildning (Skolverket, 2001).

1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Antogs av riksdagen den 14 december 1993. I centrum för byggprogrammets programmål står kunskapen i den teknik som krävs för arbete med nybyggnad, underhåll och reparationer i företag som kan vara lokala, rikstäckande och transnationella. Utbildningen bygger på en hantverkstradition som präglas av erfarenhetsbaserat lärande och praktiskt arbete. Utbildningen ska också utveckla förmågan att hantera nya tekniker och lägger grunden till ett fortsatt lärande inom programmets verksamhetsområde (Skolverket, 2002).

1.1.2 Utbildningsvägar

När eleverna efter tre år tar studenten är de klara att söka jobb som lärling på ett byggföretag. Ytterligare två till två och ett halvt år jobbar eleverna som lärlingar efter avslutad gymnasieutbildning. Efter sammanlagt 6 800 arbetade timmar får eleverna ut sitt yrkesbevis. Då är de (personen) fullbetalda och får samma lön som arbetskollegorna med yrkesbevis (Byggare.com, 2005).

Det finns även möjlighet att bli byggare genom att skaffa en lärlingsanställning direkt på ett byggföretag istället för att studera på gymnasieskolans treåriga byggprogram. Då får man räkna med att börja från noll både när det gäller lön som arbetsuppgifter. Yrkesteorin läser man då in som distanskurs parallellt med att arbeta i byggföretaget. Man kan också välja att

studera olika byggkurser på olika vuxenutbildningar som Lernia för att komma ut och jobba som lärling på bygge. Om en person redan är utbildad byggare kan han också välja att utbilda sig till ett annat yrkesområde i byggbranschen. Man kan då komplettera den tidigare utbildningen med både praktik och teori inom det valda området. Siktar man på att bli byggnadstekniker eller byggnadsingenjör finns möjligheten att komplettera med de kurser som behövs för att få behörighet. Då kan personen läsa vidare på universitet eller högskola. Det finns även möjligheter att läsa in dessa ämnen senare genom komvux eller högskola. Kvalificerad yrkesutbildning finns även inom bygg.

1.1.3 Den nya gymnasieskolan GY-07

2007 träder den nya gymnasieskolans läroplan i kraft. Skolverket har satt samman en expertgrupp för varje gymnasieprogram som håller på att utarbeta slutgiltiga förslag till förändringar. Gy-07 kommer att bestå av ett mindre antal kurser i karaktärsämnet men med större bredd. Kurserna kallas för Byggprocessen 1 och Byggprocessen 2. Byggprogrammet kommer att ha fem nationella inriktningar istället för nuvarande fyra. Efter kursen Byggprocessen 1 väljer eleven inriktning. Alternativen är Husbyggnad, Anläggning, Måleri, Plåtslageri eller något annat specialyrke. Eleven kan också välja bland olika specialyrken som Plattsättare, Golvläggare, Håltagare och så vidare. I kursen byggprocessen 2 får eleven lära sig att planera dokumentera och genomföra ett projekt mot inriktningsvalet. Byggprogrammet skall präglas av helhetssyn på lärandet där karaktärsämnen och kärnämnen har ett gemensamt ansvar för byggprogrammets mål och övergripande syfte. En modern gymnasieexamen införs som ett kvitto för elever som fullföljt gymnasieskolans nationella program. Godkänd gymnasieexamen från byggprogrammet ger allmän behörighet till högskolan för vidare studier (Skolverket, 2005).

1.1.4 Byggindustrin BI

Byggindustrin satsar hårt på att få ungdomar att söka till byggprogrammet. Byggnadsindustrin räknar med att stora pensionsavgångar slår hårt mot byggbranschen de kommande tio åren. Därför satsar Byggnadsindustrin på att rekrytera ungdomar. Hur rekryteringen kan gå till är en intressant och spännande fråga. Under hösten får alla

ungdomar som går sista året i grundskolan automatiskt tidningen byggare.com. Denna berättar bland annat om några som redan valt byggbranschen. Tidningen finns också hos studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlingar. Byggindustrins webbplats www.byggare.com är utformad för att passa och tilltala ungdomar. Behovet av nya människor i byggbranschen är stort de närmsta tio åren och det finns många lediga jobb. Internationellt är unga svenskar med goda språkkunskaper eftertraktade för byggsektorns kvalificerade arbete (Byggare.com, 2005).

1.1.5 Framtid

Tillgången på byggnadsträarbetare påverkas av den ekonomiska och politiska utvecklingen i samhället. Under de senaste åren har Sverige satsat på att bygga ut och stärka infrastrukturen, det vill säga broar, tunnlar, järnvägar och vägar. Nybyggnationerna av bostäder har ökat men den planade ut 2003, särskilt i universitetsstäder och i storstadsområden (Byggare.com, 2005).

Omkring 2005 förutspår byggbranschen att byggnationen kommer att bli mindre än vad den är i dag. Så fort kostnader för byggmetoder anpassas till den nivå som boende har råd med förväntas en ökning av byggandet i landet att ta fart. Den höga åldern på byggnadsarbetare är den största bidragande orsaken till behovet att nyrekrytera. Stora pensionsavgångar kommer att ske under den närmsta tioårsperioden. Byggbranschen försöker med olika projekt att locka ungdomar till byggyrket (Byggare.com, 2005).

1.1.6 Gymnasieval efter intresse ger bäst resultat

Enligt Allan Svensson professor i didaktik och pedagogik vid Göteborgs universitet har de elever som själva gör ett eget val till något gymnasier program klarat sig bättre i skolan än de elever som gör sitt val efter föräldrar eller syo:s åsikter. Det visar en undersökning gjord på Dagens Nyheters initiativ (DN, 2005). Mönstret är väldigt klart. De som har haft ett eget intresse fullföljer i större utsträckning än de som har blivit tillsagda av andra. Att det går bra på gymnasieprogrammen för den som väljer utifrån en egen vilja är tydligt. Valet till gymnasiet är för många det första stora framtidsvalet.

1.2 Syfte

Syftet med min uppgift är att förstå varför en elevgrupp på en gymnasieskola väljer att studera på byggprogrammet. Undersökningen kan också användas för att utveckla byggprogrammet. Mitt undersökningsmaterial skulle även kunna användas av arbetslaget och i andra pedagogiska diskussioner.

1.2.1 Frågeställning

Vad är det som påverkar elever när de väljer byggprogrammet?

2 Litteratur

2.1 Ungdomars yrkesval

Litteraturavsnittet kommer att handla om olika varianter av påverkan som eleverna ställs inför när de gör sitt gymnasieval. Hur ungdomar gör sitt det kan undersökas utifrån en rad olika synpunkter. Några av de vanligaste är att se betydelsen av socioekonomiska förhållanden under uppväxten, etnisk eller kulturell betydelse, samt betydelsen av kön (Lindh/Fransson, 2004).

2.2 Socioekonomiska förhållanden

Förhållanden under ett barns uppväxtmiljö påverkar valet av yrke. Val av utbildningsnivå och studieinriktning skiljer sig åt mellan ungdomar med olika hemförhållanden och beroende vilken miljö de växer upp i. Barn som växer upp i arbetarklasshem med föräldrar i arbetarklassen väljer till större del yrkesförberedande program. Barn som växer upp i medelklassområden eller har föräldrar som är akademiskt skolade väljer i högre utsträckning studieförberedande program på gymnasiet. Det brukar kallas social snedrekryteringen. Forskning har visats att den sociala snedrekryteringen till gymnasieskola och högskola har bestått under flera decennier (Lindh/Fransson, 2004). Med social snedrekrytering menas att barn från vissa sociala grupper oftare än andra barn når högre utbildningsnivå. Det konstateras att ungdomar från högre socialgrupper oftare väljer det alternativ som i första hand leder till fortsatta studie vid varje delningspunkt eller valtillfälle. Social snedrekrytering kan mätas genom studier mellan social bakgrund och utbildningsval och utbildningsnivå. Den sociala utbildnings nivån sorteras ofta utifrån föräldrarnas position i arbetslivet. Framför allt i äldre studie men även i senare studie är det vanligt att endast ta hänsyn till faderns arbete (Ungdomsstyrelsen, 2000). De studierna kan ju ifrågasättas om det är relevant att endast ta hänsyn till en av föräldrarnas arbete eller utbildningsnivå.

2.3 Kön

I stort sett är utbildningsnivån mellan pojkar och flickor, kvinnor och män inte särskilt stora i Sverige idag. (SOU, 1997:137) Går man tillbaka några generationer var

utbildningsmöjligheterna helt skilda för pojkar och flickor. Så är det inte längre. Rent formellt har vi en skola för alla, men skolan är ingen oberoende arbetsplats utan ungdomarna behandlas olika. Utbildningsvalet styrs mycket av traditionella förväntningar på vad pojkar och flickor bör arbeta med istället vad de har för anlag eller talang för.

Denna uppfattning bekräftas av Fransson/Lindh, (2004) som har visat att ungdomar väljer utifrån vad som förväntas av deras kön och inte utifrån deras begåvning. Pojkar gör sitt val och väljer utbildningar som inte bara ger jobb utan också högre status och bättre lön. De flesta informations och rekryteringsprojekt har i huvudsak fått kortsiktiga effekter. Speciellt svårt var det att få en jämnare könsfördelning på de pojkdominerande programmen. Ofta avbröt flickorna sina studier och de få som gick ut lämnade yrket efter att man kom ut i arbetslivet och sammanfördes med arbetslivets tuffare värderingar och vardagliga villkor. (SOU, 2002:120)

2.4 Etnicitet och kulturellbakgrund

60 % av ungdomar födda utomlands tror att de kommer att studera på universitet eller högskola direkt efter gymnasiet. Detta är en högre andel än vad som visade sig för någon annan grupp inom studien. En stor del av ungdomarna som växer upp i etniskt segregerade områden riskerar att fastna i sina etniska gruppers värderingar och gränsdragningar för möjliga utbildningsval. Det vill säga etniska grupper väljer sin taktik för yrkesval beroende på omständigheter som gäller för tillfället. Men i intervjustudier som gjordes av Goldstein- Kyaga (1995), valde ungdomarna gymnasielinje utan någon påverkan av föräldrar eller kamrater. Men studierna visade även att valen hörde samman med socialt tillhörighet och även till viss del etnicitet. Statistik från Skolverket visar att elever som lämnade grundskolan hade genomsnittliga meritvärdet 204,6. För elever med invandrarbakgrund var det 188,0. Man kan också se på skillnaden mellan pojkar och flickor när det gäller betyg. Flickor har haft högre medelbetyg under en lång tid jämfört med pojkar. Flickor med utländsk bakgrund hade ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkar med svensk bakgrund 2002 (Skolverket, 2003)

2.5 Arbetsmarknad

Den förlängda utbildningstiden för ungdomar får som resultat att deras start i arbetslivet har förskjutits upp i åldrarna. 1976 arbetade hälften av männen 16-19 år och 40 % av kvinnorna heltid. År 2002 var andelen män 11 % respektive kvinnor 8 %. De senaste decennierna har det utvecklats en ungdomsarbetsmarknad där ungdomar arbetar tillfälligt på sommaren eller mellan olika kurser som de studerar på högskolan eller på universitet (Fransson/Lindh, 2004)

2.6 Valet till gymnasieskolan

Valet till gymnasieskolan och program innebär ett första vägval till framtida studier och arbete för eleverna. Det finns flera studier om utbildning och hur arbetslivet börjar för ungdomar. Dagens ynglingar gör flera val varje dag som påverkar dem på ett eller annat sätt. Men ett av de viktigaste valen är ändå valet till gymnasiet och framtida yrkeskarriär. Men vad är det som påverkar ungdomars mer eller mindre medvetna val? Arbetsmarknaden kräver i dag att våra ungdomar har en allt högre utbildning och kompetens och en allt större flexibilitet. Det kan ibland vara svårt att hitta rätt utbildning för eleverna när de ska göra sitt val. Utredningen visar att föräldrarnas utbildningsbakgrund inte påverkar om ungdomarna börjat på gymnasiet. Där emot är skillnaden stor när det gäller programval (Ungdomsstyrelsen, 2000).

Ungdomar som har föräldrar med kortare utbildning började i större utsträckning på de yrkesförberedande programmen. De gamla könsskillnaderna håller i sig enligt ungdomsstyrelsens utredning (Ungdomsstyrelsen, 2000). Kvinnorna började i högre grad på studieförberedande program som samhällsvetenskapliga programmet och männen valde naturvetenskapliga programmet och i något högre grad yrkesförberedande program jämfört med kvinnor. En fjärdedel eller 25 % av alla som börjar på gymnasiet saknar slutförd gymnasieutbildning vid tjugoett års ålder. Något oroande är att programbyte och studieavbrott är ganska vanligt förekommande, och bland dem som bytt program eller gjort studieavbrott har knappt hälften en avslutad gymnasieutbildning vid tjugoett års ålder. Andelen elever med avslutad utbildning var större bland ungdomar med högutbildade föräldrar (Ungdomsstyrelsen, 2000).

2.7 Snedrekrytering

Enligt ungdomsstyrelsens undersökningar spelar den sociala bakgrunden fortfarande en mycket stor roll för ungdomars val av gymnasieutbildningar. Det finns undersökningar som stödjer att skillnader finns som har med bakgrunden att göra redan innan barnen börjar skolan. Dessa skillnader ökar sedan när barnen blir äldre (Ungdomsstyrelsen, 2000).

Skolan måste bli bättre på att anpassa sig till ungdomarnas behov för att minska dessa skillnader. Det har gjorts flera olika åtgärder för att motverka snedrekryteringen. Bland annat har högskolor och universitet byggts ut för att ge plats och ökat tillgängligheten åt fler elever. Men är det som utredningarna visar har åtgärderna gjorts alldeles för sent. De som väljer att studera vidare efter gymnasiet skiljer sig alldeles för mycket beroende på vilket program eleverna studerat på. Även om alla program numera ger allmän behörighet till högskolan. Har den sociala snedrekryteringen inte brutits på vare sig gymnasie- eller högskolenivå. Det troliga är att de som väljer yrkesinriktade program till skillnad från dem som väljer studieförberedande program är mera inställda på att gå ut till arbetsmarknaden och arbeta efter avslutad gymnasiestudie. De som väljer studieförberedande program har siktet mera inriktat på universitet eller högskolestudier än att gå ut på arbetsmarknaden (Ungdomsstyrelsen, 2000).

3 Metod

3.1 Val av forskningsmetoder

Detta är en kvalitativ studie som kombinerar enkät och intervju som metod. Enkäten finns medför att få en bred uppfattning om hur eleverna ser på sin valmöjlighet och valsituation i samband med valet till gymnasiet. I andra skedet ska enkäten ligga till grund för mina intervjuer (bilaga 7.3). Avsikten med de bägge metodinriktningarna är att få djup och bredd i min empiriska granskning. Empirisk granskning innebär att den grundar sig på fakta från verkligheten, nämligen elevens egen bild av sin verklighet (Hartman, 2004). Syftet med den kvalitativa undersökningen är att eleverna själva ganska fritt får beskriva varför de valt byggprogrammet. I undersökningen kan man använda sig av intervjuer som kan vara ostrukturerade det vill säga att den intervjuade själv kan bestämma vad som diskuteras.

3.2 Intervjuer

Jag intervjuade fyra från årskurs två. Intervjuerna genomförde jag i ett avsides rum med lugn och ro. Jag ville att intervjupersonerna skulle känna sig avslappnade och trygga. Som start börja jag med att förklara syftet med intervjun och att de intervjuade kommer att vara helt anonyma, att de även fick läsa igenom och rätta till eventuella felaktigheter eller felformuleringar som de inte kunde stå för. Som avslutning på intervjun frågade jag vad de hade för framtidsdrömmar eller vad de trodde att de arbetade med om tio år.

Med intervjuer finns möjligheten att gå djupare med ett visst antal elever. När det gäller intervjuteknik har jag valt att göra kvalitativa intervjuer. I den kvalitativa intervjun är endast frågeområderna bestämda i förväg. Frågorna är enbart beroende på vad den intervjuade svarar till skillnad mot den kvantitativa intervjun som följer ett strikt förutbestämt frågemönster. Syftet med kvalitativ intervju är att den intervjuade ska kunna ge ett så uttömmande svar som möjligt. En förutsättning för detta är att frågorna anpassas under intervjun (Hartman, 2004). Intervjuerna har jag spelat in på kassettband. Varje intervju varade cirka en timme och genomfördes mellan 2005-09-05 till 2005-09-09.

Intervjufrågorna tänkte jag skulle bygga vidare på enkätsvaren som jag först fick fram. I intervjuerna var syftet att gå mera på djupet. Jag utgick ifrån samma frågeområden som i enkäten med olika frågeställningar försökte jag ta reda vad det var som påverkade ungdomarna när de gjorde sitt gymnasieval. Frågorna formulerade jag mycket beroende på vad de intervjuade svarade. Samtidigt ville jag inte låsa mig allt för mycket vid fasta frågeställningar det vill säga kvantitativa frågeställningar, utan jag ville att eleverna fritt skulle berätta om sina erfarenheter. Nackdelen med att använda sig av kvalitativa intervjumetoder kan vara att intervjuerna blir långa och kommer utanför ämnet.

När det gäller intervjuteknik är det viktigt att göra en kort presentation av intervjuaren, även om intervjuaren är känd sedan tidigare och hur arbete kommer att användas (Ejvegård, 2002). Samtalsmetodiska färdigheter är till stor hjälp. Intervjuerna spelades in på band för att sedan kunna återges i temaform så ordagrant som möjligt. Man får ett rikare svar om man använder sig av frågor med högre grad av öppenhet (Hartman, 2004).

Tanken bakom att göra en intervju är att personen själv skall berätta om de erfarenheter som man håller på att undersöka. Vanlig är det att personen får berätta om sig själv men personen kan även berätta om en händelse eller en erfarenhet som den intervjuade har varit med om. Det kan exempelvis vara som i mitt fall att eleverna berättar varför de tror att de valt byggprogrammet (Hartman, 2004).

Kvalitativa intervjuer kan göras på olika sätt men man bör ha en hög grad av strukturering och standardisering. Jag märkte att jag hade stor nytta av att jag till stor del hade kvalitativa frågor i mina intervjuer (bilaga 7.3). Intervjuerna flöt smidigare på grund av att eleverna inte upplevde intervjun som en intervju utan som att vi hade ett vanligt samtal. Det kändes som intervjupersonerna var mera avslappnade och verkligen kunde berätta om sina känslor, funderingar och upplevelse. De kände sig inte så utsatta. Jag försökte styra graden av öppenhet i intervjuerna. Det vill säga att intervjuerna var kvalitativa. Även i den halvstrukturerade intervjun följs ett fast utfrågningsmönster där frågorna har samma uttryckssätt och ordningsföljd för intervjupersonerna (Hartman, 2004).

3.3 Enkätundersökning

Enkätundersökningen bygger på årskurs två elever som studerar på byggprogrammet. Sammanlagt blir det 32 elever. Efter att jag räknat in enkätsvaren föll två elever bort på grund av att de inte lämnade in svaren eller slarvade bort enkäten. Resultatet av enkäten har jag valt att visa i procent på grund av att jag anser det underlättar för läsaren. Enkäten genomfördes under två lektionstillfällen, ett tillfälle för varje klass. Jag började med att förklara undersökningens syfte, varför elever väljer att studera på byggprogrammet. Sedan delade jag ut förorden till enkät (bilaga 7.1) tillsammans med enkäten (bilaga 7.2). Efter att vi gått igenom frågorna tillsammans fick eleverna gott om tid att fylla i enkäten själva. Jag fanns hela tiden tillhands för att förklara om eleverna tyckte något var oklart. När eleverna var klara lämnade de in svaren till mig och lektionen startade som vanligt. Undersökningen genomfördes mellan 2005-08-26 och 2005-09-09. Syftet med enkätundersökningen var att få en lite bredare uppfattning om hur elever såg på sin valsituation. Jag hoppas att se olika mönster som jag kan forska vidare genom intervjuer. Enkäten utformade jag så kort och enkel som möjligt för att få in ett så stort svarsunderlag som möjligt. Innan jag startade min undersökning visade jag enkätfrågorna samt intervjufrågorna som jag tänkte använda för min handledare. Totalt ställde jag elva frågor som var rangordnade ett till fyra. Där ett betydde ingen påverkan och fyra betydde mycket påverkan. I enkäten fanns det också möjlighet till att ge egna kommentarer. Sista frågan var öppen för eleverna att lägga till sin en egen kommentar eller påpeka något de saknade i enkäten om de tyckte det var nödvändigt. (bilaga 7.2)

3.4 Urval

Urvalet av undersökningspersoner är gjort bland gymnasieelever på gymnasieskolan som ligger i centralorten i kommunen. Skolan har cirka 1 200 elever som studerar på olika yrkesförberedande program och studieförberedande program. Eleverna kommer från olika grundskolor runt om i kranskommunerna. Skolan ligger i södra Sverige. Urvalsgruppen består av 32 elever och alla är pojkar. Fördelen med urvalet av elever är att jag undervisar eleverna och det är enkelt att utföra undersökningen. Nackdelen kan vara att eleverna känner mig och de kanske svarar som de tror att jag vill att de ska svara. Enligt litteraturen var fyra intervjuer relevant och vetenskapligt rätt.Eleverna fick gärna ha olika bakgrund.

Det var inga problem eftersom vi har elever från hela kommunen. Det vill säga killar från stan och killar från landsbygden. När det gäller intervjuobjekt har jag slumpvis valt elever från klasslistan. Min kollega valde ett nummer mellan ett till sexton utan att titta i klasslistan. Det nummer han angav fick förfrågan om att bli intervjuad. Ingen elev tackade nej till intervju.

3.5 Databearbetning

Intervjuerna spelades in på kassettband för att kunna återge innehållet så ordagrant som möjligt. När intervjuerna skrivits ut tematiskt fick ungdomarna granska och eventuellt ändra eller lägga till något som de tyckte var felaktigt.

Alla namn som finns med i intervjuer eller på andra ställen i det här examensarbetet är fingerade, det vill säga påhittade och finns inte i verkligheten.

4 Resultat

4.1 Sammanställning av resultat

Redovisningen inleds med en sammanställning av alla enkätsvaren. Jag har valt att visa svaren i procent som beskrivs i avsnittet metod. I 4.3 kommer redovisningen av intervjuerna.

4.2 Enkät

Varför valde du byggprogrammet?

Anledning

Påverkad av mina föräldrar?

54 % 33 % 13 %

0 %

Ingen

67 % 20 % 6 %

7 %

1 morfar

40 % 27 % 27 %

6 %

Ingen

PRAO i grundskolan?

60 % 7 % 13 % 20 %

Ingen

Kompisar som valt

byggprogrammet?

40 % 40 % 20 %

0 %

Ingen

Information från

branschen?

27 % 40 % 20 % 13 %

Ingen

Friheten i yrket?

0 %

0 % 34 % 66 %

Ingen

Säkert arbete efter

avslutade studier?

7 % 20 % 20 % 53 %

Ingen

Påverkad av mina

kompisar?

53 % 40 % 7 %

0 %

Ingen

Praktikbesök på

byggprogrammet?

66 % 6 % 14 % 14 %

Ingen

Bra lön?

7 %

0 % 73 % 20 %

Ingen

Utfall av Enkät

Frågeställning: Varför valde du byggprogrammet?

Enligt enkätundersökning är det friheten i yrket som lockar mest elever till att söka byggprogrammet. 66 % har fyllt i alternativet fyra mycket påverkad respektive 34 % alternativ tre stor påverkan.

På andra plats är säkert arbete efter avslutade studier, alternativ fyra mycket påverkan var 53 % respektive 20 % på alternativ två och tre, lite och stor påverkan

På tredje plats kommer alternativet bra lön, 20 % alternativ fyra är mycket påverkade medans alternativ tre har 73 % stor påverkan. 7 % var inte alls påverkade om de fick arbete eller inte efter avslutade studier.

Fråga två uppifrån byggnadsarbetare i släkten känns inte relevant eftersom det inte framgår i enkäten hur många elever som har någon släkting i byggbranschen. Men jag har valt att redovisa svaret. Vad som inte påverkar eleverna är byggnadsarbetare i släkten, 67 % har svarat alternativ ett ingen påverkan. Praktikbesöken på byggprogrammet har ingen påverkan för 66 % av undersökningsgruppen medan 14 % har storpåverkan och 14 % mycket påverkade.

60 % påverkas inte av PRAO i grundskolan medan 20 % påverkas mycket. 53 % av eleverna svarar att de inte är påverkade av kompisar när de valde byggprogrammet. Men 40 % är lite påverkade av kompisar, 7 % har ingen påverkan alls.

Alternativet egen kommentar var det bara en elev som markerade alternativet. Eleven hade en morfar i byggbranschen. Däremot var det fjorton stycken elever som lämnade svar i sista rutan av enkäten egen anledning. Fem elever tyckte det skulle vara kul att lära sig bygga, fem elever tyckte det var roligt, och ytterligare fyra att det var ett fritt yrke.

4.3 Intervjuer

Som utgångspunkt till mina intervjufrågor har jag haft min frågeställning i kapitlet 1.2.2 frågeställning. Vad är det som påverkar elever som väljer byggprogrammet? Även bilaga 7.4 Intervjufrågor har jag haft som stöd i mina intervjuer.

Fyra stycken årskurs två elever har deltagit i intervjuerna och kallas nedan för Kalle, Roger, Sten och Björn. Som en del av min redovisning har jag valt ut frågor från mitt intervjuunderlag.

4.3.1 Berätta varför du valde byggprogrammet?

Kalle fick mycket råd och tips av sin pappa, morbror och farbror som alla jobbade inom byggsektorn. De talade om hur fritt och kul det var att jobba som snickare. Tidigt fick Kalle vara med sin pappa på byggen och göra småärenden som att hämta spik eller hjälpa till att bära.

Det var väl lite att pappa har gått här innan, men sen så tyckte jag det var intressant när du informerade oss på grundskolan. Sen så tycker jag att det är kul, man får en bra gemenskap och så tjänar man ju bra. Jag trivs med yrket. Det verkar riktigt intressant faktiskt. Sen är det ju så att man får jobb när man slutar på byggprogrammet. (Roger)

Sten valde bygg bara för att det är säkert jobb efter avslutade studier. Men han tycker även att det är kul att jobba med händerna. Han poängterade att det var det garanterade jobbet som drog mest. Då jag frågade honom hur han kunde vara så säker på jobb efter gymnasiet. Var svaret självklart: Det är en lärlingsutbildning då kan man sin sak när man gått ut. Björn berättade för mig att han alltid har haft ett intresse för trä. Han kommer ihåg som liten när han brukade leka med knivar, yxor och bygga kojor i skogen. Vidare berättar han för mig att på senare år som han tycker om att se hela processen när ett hus eller en byggnad kommer till. Han nämner även att det ska bli kul att resa i jobbet och se olika platser och träffa nya spännande människor.

De intervjuade har gemensamt att de tycker om att bygga. Möjligheten till jobb efter skolans slut spelar en stor roll. De har även alla blivit påverkade av någon närstående person som pappa, morfar eller vänner till familjen.

4.3.2 När bestämde du att söka byggprogrammet?

Kalle och Björn bestämde sig redan när de var fem eller sex år att de skulle bli snickare. En berättar att det var när hans föräldrar skulle bygga ut ladugården som han förstod att det var snickare han ville bli. Från årskurs två och uppåt fick han vara med en vän till familjen på alla prao och praktiker på skolan. Kalle berättade för mig att hans pappa var snickare. Från början kändes det lite pinsamt när hans pappa skulle hämta honom från skolan för han hade skitiga kläder. Man fick lite konstiga blickar av folk. Efter ett tag kändes det helt okey. Kalle berättar att hans pappa har haft ett stort inflytande på hans yrkesval.

Men det var positivt. Jag har fått ett bra stöd och han berättade var som var dåligt och vad det var som var bra. Jag blev inte avskräckt och det verkade okey i alla fall. Det som var bra uppvägde det dåliga. Det roliga är när man får ett problem så måste man hitta ett sätt att lösa problemet. Till exempel i dag när vi inte hade någon ritning att följa. Då måste man vara kreativ. Det är en utmaning eller en morot som man jagar för att lösa problemet. Sedan är det kul att skapa något bra och få nöjda kunder. Men det är nog mest för att jag varit med min pappa så mycket som jag valde byggprogrammet. Kalle

Roger och Sten bestämde sig på högstadiet när de var ute på praktik eller prao. Ungdomarna tyckte det verkade vara kul att vara snickare och alla verkade trivas bra på arbetsplatsen Man såg gemenskapen i arbetsbodarna. Sen tjänar de så bra fortsätter Björn, lönen är ganska bra. De anser att lönen måste vara hög för att det ska bli intressant. Sten berättade att han alltid gillat att jobba inom byggbranschen och att många i hans släkt jobbar som byggnadsarbetare.

Det vanligaste är att eleverna bestämmer sig någon gång på högstadiet, för då är det allvar. Många barn och ungdomar säger ganska tidigt att de vill bli snickare. Jag tror att det är ett fåtal som håller fast vid sin dröm när de är unga och förverkliga den som vuxen. En annan sak som kan läggas till är att alla intervjuade är riktigt säkra på vad de vill göra med sina yrkesliv.

4.3.3 Vad är det som intresserar dig i byggbranschen?

Björn har inte hållit på med någon idrott och menar att han fixat och byggt om hemma. Intresset har blivit starkare med åren för Björn och när det blev dags för att söka gymnasieutbildning föll det helt naturligt att söka byggprogrammet. Vidare berättar Björn att det är kul att inte hela tiden stå på samma ställe utan man får fara runt och se olika ställen och träffa nya människor.

Ja det är väl att man får mycket ansvar men samtidigt är man väldigt fri. Man har liksom inga tidkort att stämpla i eller stå vid ett löpande band hela dagarna. Utan man kan gå ut en hel dag och vara ute i friska luften. Man kanske lägger tak en dag eller vara inne nästa dag och isolera eller något. Det är väldigt varierande. Utmaningen är också hur man kan göra ett moment bättre och kanske mera hållfast, även om jag har gjort samma arbete femton gånger. Få högre kvalitet på jobbet helt enkelt. Sen är det ju så att branschen utvecklas hela tiden. Det kommer nya material och metoder hela tiden. Det verkar ju ha hänt mycket inom byggbranschen bara de senaste åren. (Kalle)

Sten och Roger är lika i sitt tänkande, nämligen att det är utmaningen att få vara med om hur en byggnad ta form som driver dem till byggbranschen. Men även friheten att inte vara på samma ställe någon längre tid är något positivt för dem. Sen kommer det till lönen, den är alltid viktig och en stark bidragande orsak till att ungdomarna väljer byggprogrammet.

4.3.4 Kände du några andra som också tänkte gå på byggprogrammet?

Alla intervjuade kände någon som gick på byggprogrammet eller skulle gå där utom Kalle. Han var från en annan stad. Från början tänkte Roger gå räddningsprogrammet för att han ville bli polis. Men sen började han och hans kompisar prata om att söka bygg. Hans vänner har också varit ute på praktik i nian och tyckte det var intressant. De började prata ihop sig lite så tyckte dom att det kan bli bra. Vidare känner Roger några hemma som är 22 år och som gått byggprogrammet. De jobbar som snickare och de tycker också att det är ett bra program. Han brukade snackade med dem innan fotbollsträningen och de sa att det var bra. Alla är inne på att man tjänar bra och har fin gemenskap, det är ett bra yrke och man gör ju någonting bestående. Två av hans kompisar valde inriktning måleri men Roger skulle bli snickare. Vidare tyckte Roger att rundvarvet där man provar prova på alla inriktningar som

man gör i årskurs 1 är bra. Då är det lättare att göra rätt inriktningsval och sen har man nytta av att kunna lite tapetsering eller plåtarbeten.

Bygg var något som Sten bestämt själv det hade inget att göra med att han kände någon som går målerinriktning. Det var han noga med att påpeka. Det var bestämt sedan länge. Det är svårt att se någon koppling i intervjuerna att eleverna väljer samma gymnasieprogram som sina kompisar. Eleverna som är med i intervjuerna är självständiga i sitt val och säkra oavsett vad kompisarna väljer.

4.3.5 Besökte du byggprogrammet innan du bestämde dig för att söka?

Den enda av de intervjuade eleverna som varit på byggprogrammet och gjort studiebesök är Sten. Han var där och gillade vad han såg. Det såg ut som eleverna trivdes och hade roligt. Det var en av orsakerna som Sten tar upp när han bestämde sig för att söka byggprogrammet. De andra tre eleverna har inte gjort något studiebesök på byggprogrammet.

4.3.6 Vad har du för framtidsdrömmar när det gäller bygg?

Framtidsdrömmar finns det gott om hos eleverna. Kalle tror alltid att det kommer att finnas jobb, i alla fall hoppas han det! Först tänker han jobba som snickare, sedan kanske han läser till byggnadsingenjör eller tekniker. Men han är inte riktigt säker. Kanske startar han eget. Han är inte helt säker. Han tror även att det är bra att jobba tio till femton år som snickare innan han läser vidare. Då är det lättare att förstå vad som är genomförbart i verkligheten eller vad som inte fungerar. Men han fick ändå rådet av sin pappa att gå byggprogrammet och jobba som snickare innan han läste vidare. Pappan har trettiofem års erfarenhet av byggyrket. Det ska bli kul att se hur duktig man kan bli med lite erfarenhet. Han hoppas att han kan få jobb på ett lite mindre företag. Då kan han få prova på alla arbetsmoment och lära sig mycket mer. Men det är klart att det skulle vara roligt att jobba på ett storbygge som Turning torso eller Öresundsbron. Som avslutning berättar Kalle att han trivs bra på bygg och känner att han valt rätt yrke.

Roger kommer att göra klart sin lärlingstid och få sitt yrkesbevis. Därefter kommer han att 26

skaffa erfarenhet genom att jobba några år. Därefter kommer han att starta eget och hålla på med inredningar som kök och garderober. Kanske starta han eget med sina kompisar som valt måleri men han är inte säker. Han ser fram mot utmaningen i jobbet och gemenskapen som finns på en byggarbetsplats. Sten anser att det är viktigt att gå ut med bra betyg och han hoppas att det finns något bra jobb efter skolan. Det är murare han ska bli. Kanske han kommer att satsa på att starta eget företag. Han tänker börja i liten skala och sedan expandera och bli ett stort företag med många anställda. Han tror att det kommer att gå fint. Sten har storslagna planer för framtiden. Likadant är det med Björn, han kommer att starta eget företag i framtiden.

Jämför man de intervjuade så kan man lägga märke till att allas framtidsdrömmar är att starta eget och bli lite mer oberoende. De vill styra sina dagar själva.

4.3.7 Är lönen viktig?

Lönen är viktig. Alla berättar på något ställe i intervjun att lönen påverkar dem när de gjorde sitt yrkesval. Roger berättar att lönen och gemenskapen är viktiga faktorer. Han menar, om man kan hitta ett välbetalt jobb som också är roligt är det perfekt.

Även om Björn först berättar att lönen inte var så viktig ändrar sig lite senare i intervjun och säger att han bryr sig inte så länge han har bra jobb. Men lönen är kanske viktig ändå. Är det underbetalt vill han inte ha det. Han vill i alla fall ha betalt så att han klarar sig. Men det viktigaste är bra jobbarkompisar, lönen kommer bara på andra plats för Björn.

4.4 Sammanfattning av intervjuer

Resultatet av intervjuerna visar- i motsats till enkätsvaren att eleverna är påverkade av föräldrar eller någon nära släkting. De fyra intervjuade klargör tydligt att de vet vad de vill göra med sitt yrkesliv. De har tydliggjort för mig i intervjuerna att de tidigt provade på att snickra eller liknade och kände att detta var något de ville syssla med i sitt yrkesliv.

De fyra hade antingen varit med en familjemedlem eller en släkting och praktiserat eller varit hantlangare på något bygge i relativt unga år. Flera visste i rätt så tidiga år att de ville

bli snickare eller jobba på bygge. En berättar bland annat att han redan som femåring var med sin pappa och hjälpte honom på ett bygge. Men det vanligaste är att de intervjuade kommer till insikt att de ska gå byggprogrammet någon gång under högstadietiden. Alla fyra berättar att de gillar att bygga, två gillar ansvaret och utmaningarna som man ställs inför varje dag, tre säger att de har kompisar eller känner någon som går eller ska börja på byggprogrammet. En berättar att han har äldre vänner som är byggnadsarbetare eller snickare.

Flera berättar att det är säkert jobb efter avslutade studier som väger tungt. De intervjuade har alla samma framtidsdrömmar nämligen att starta eget byggföretag. Även om de tänker jobba några år först och skaffa sig yrkeserfarenhet. Det är alla överens om att erfarenhet är viktigt. Någon siktar på ett stort företag medan andra på lite mindre byggföretag. Alla tror att det alltid kommer att finna jobb i byggbranschen. En kommer att sluta om det inte är kul längre.

Sammanhållningen och friheten i yrket återkommer hos alla fyra intervjuade som en viktig del. Det är intressant att ta del av killarnas bakgrund till varför de sökte till byggprogrammet. Jag observerar en självsäkerhet som jag inte har märkt hos de här grabbarna tidigare. De är helt säkra på vad de vill göra i framtiden. De vill ha ett praktiskt arbete och framför allt studera på ett praktiskt gymnasieprogram. Det lyser igenom att de elever som jag intervjuat tycker att det är för mycket kärnämnen i stället för bygglektioner även om det bara är Sten säger det ordagrant i intervjun. Killarna har svårt att förstå varför de måste ha ”pluggämnen” när det viktigaste borde vara vad de gör ute i bygghallen eller ute på byggården. Att öva och lära sig att få rutin på sina praktiska yrkeskunskaper, tycker eleverna är viktigast. Gemensamt för eleverna är att de gillar sitt yrkesval.

5 Diskussion

5.1 Analys av resultat

Den här undersökningen stärker Fransson/Lindh (2004) argument att förhållanden under ett barns uppväxts spelar stor roll under barnets utveckling och vilka val som barnet eller ungdomen kommer att göra i framtiden. Enligt min enkätundersökning påverkades inte mer än knappt hälften av eleverna av sina föräldrar. Kanske är det så att eleverna själva inte tycker att de medvetet påverkas av sina föräldrar men att de i själva verket påverkas ungdomarna av sina föräldrar (Ungdomsstyrelsen, 2000). I intervjuerna kommer det fram att fyra är direkt eller indirekt påverkade av sina föräldrar eller närstående släktingar.

Genom ungdomarnas egna ord (intervju) och genom enkätsvaren anser jag att jag fått svar på min frågeställning: Vad är det som påverkar elever när de väljer byggprogrammet? Resultatet av intervjuerna visar att de fyra killar som jag intervjuat i detta examensarbete vet vad de vill. De vill bli byggnadsarbetare. Eleverna har tidigt valt eller förstått vad de vill arbeta med. De har tidigt tyckt om att arbeta med händerna. Känslan är att killarna tycker om att bygga, de tycker nämligen om att se något som växer fram, något som kommer att vara bestående som de kan vara stolta över (Byggare.com, 2005).

De har varit med släktingar eller valt praktik plats så de haft möjlighet att prova på sitt blivande yrke. Tittar man lite noggrannare på enkätsvaren märker man att frågan PRAO i grundskolan svarar 60 % att de inte är påverkade, 7 % är lite påverkade, 13 % stor påverkan och 20 % är mycket påverkade. Då kan man ställa sig frågan om eleverna valt fel Prao plats eller om de inte haft möjlighet att välja vad de ville prova på. Det kan också ha varit så att ungdomarna varit tveksamma inför gymnasievalet och provat olika alternativ. Efter att analyserat intervjuerna kan jag konstatera att det är tvärt om. Eleverna som intervjuades verkar alla tidigt ha provat på sitt framtida yrke, nämligen byggnadsarbetare.

Det är ganska intressant att konstatera att ingen påverkades mycket av sina kompisar enligt enkäten. Det går att tolka på två olika sätt. Det första sättet är som enkäten visar att eleverna verkligen inte påverkas mycket av sina kompisar. Det andra sättet är att flera av

så att eleverna inte är så fria i sitt yrkesval som de själva tror eller vill tro att de är. Flera kan tänkas vara påverkade av sina kompisar än vad som kommer fram i enkäten. Vidare kan man reflektera över att flera av eleverna är ganska omedvetna om att deras val inte är helt fritt (Ungdomsstyrelsen, 2000).

Tvärt emot är det när man jämför svaren i intervjuerna. Där är eleverna säkra på vad de ska välja för yrkesinriktning. Två av eleverna uttalar ordagrant att de inte var påverkade av några kompisar utan att de hade bestämt sig för att välja byggprogrammet oavsett om deras kompisar skulle göra det eller inte. Jag menar att de elever som är lite tveksamma följer kompisarna som vet vad de vill. Antingen visar det sig att de valt fel och hoppar av byggprogrammet eller kanske det visar sig att en liten knuff av sina kompisar i rätt riktning var allt de behövde för att komma rätt (Ungdomsstyrelsen, 2000).

Andra frågan uppifrån, Har du påverkats av byggnadsarbetare i släkten, kan tolkas olika. Det är svårt att veta hur många elever som har någon byggnadsarbetare i släkten. Det kan vara en eller 30, så den andra frågan kan tolkas på olika sätt. Andra frågan uppifrån i enkäten blev inte som jag hade tänkt mig. Det kan faktiskt vara så att det är lite pinsamt att erkänna för sig själv och kompisarna att jag inte valde yrkesväg helt själv utan var påverkad av mina kompisar. 53 % har ingen påverkan av sina kompisar, lite mer än hälften. Knappt hälften 40 % och 7 % är lite eller stor påverkan av sina kompisar. Gränsdragningen mellan lite och stor påverkan kan vara lite tunn. Enkäten speglar sanningen ganska väl när det gäller påverkan från kompisar. Svaren i enkäten ljuger inte. Men det kan också vara så att eleverna inte är så fria i sitt val som de själva tror eller vill göra sken av.

Utifrån intervjun och enligt enkätundersökningen kan jag konstatera att friheten i att vara byggnadsarbetare är det som väger tyngst när ungdomarna väljer att söka sig till byggprogrammet.

Ungdomarna gillar att vara ute och jobba. Frihet för eleverna handlar om att själv kunna planera sin dag utan att någon chef eller arbetsledare står bredvid och talar om för dem vad de ska göra. Intervjuerna stödjer det argumentet (Fransson/Lindh, 2004).

Tillgången till säkert jobb efter avslutade studier kommer på andra plats. Branschens information om att det finns mycket jobb och goda möjligheter till att utvecklas inom byggsektorn också spelar en stor roll. I enkätsvaren märks att 20 % har stor påverkan av byggbranschens information och 13 % påverkades mycket. Under intervjuerna förstod man att branschen måste ha lyckats med att marknadsföra byggsektorn. Alla killarna berättade att säkert jobb efter avslutade studier var en av orsakerna till att de sökte byggprogrammet (Byggare.com, 2005). De visste att det finns gott om jobb och att byggsidan praktiskt taget skriker efter arbetskraft. Det finns en liten fara med att byggbranschen lovar för mycket när det gäller jobb till alla. Traditionellt går byggsvängen i vågor och just nu kan det vara en riktig topp i byggandet. Men det kommer att dyka ner igen och vad gör byggbranschen när alla byggare är färdigutbildade om några år och redo för jobb som inte finns? Då försvinner alla färdigutbildade till andra branscher och de kommer inte tillbaka så lätt. Byggsektorn kommer att få samma problem igen om några år när byggbranschen vänder uppåt igen.

Sen kommer vi till lönen. Lönen är en viktig del i att det är många sökande det berättade alla fyra i intervjuerna. Det behövs en morot som lönen, det räcker inte med att det är kul eller att man har trevliga arbetskamrater, även om det är viktigt att trivas på arbetsplatsen. Jämförelsevis syns en tendens till att valet av yrke spelar en stor roll till vad man kan tjäna efter avslutade studier (Ungdomsstyrelsen, 2000). Byggbranschen har som tradition att erbjuda tuffa jobb men ge bra med pengar i lönekuvertet. Det tror jag är en stark bidragande orsak till att byggprogrammet har många sökande just nu. Lönen är viktig. Det är intressant att tala med eleverna om lönen. När vi är på studiebesök är det lönen de första eleverna frågar platschefen om. Vad tjänar en snickare? Det är viktigt när eleverna är klara med sin utbildning att det finns jobb och att lönen är god.

Historiskt sett var yrkesvalet förr i tiden en engångsföreteelse där den väljandes förmågor matchas mot de krav ett yrke ställde. Detta innebar ett urval av individer istället för ett regelrätt val (Fransson/Lindh, 2004). Så gick det till i början av det här seklet. Ungdomarna hade inte så stora valmöjligheter utan de fick ta de arbeten som fanns tillgängliga eller det arbete som de hade talang eller fallenhet för. Arbetsmarknaden är mer flexibel. Numera är arbetsmarknaden osäker och en livslång yrkeskarriär är svårare att räkna med. Dagens

ungdomar måste vara mer flexibla och vara beredda på att byta yrke oftare, kanske flera gånger i livet.

I dagens samhälle handlar det inte om hur de unga väljer utbildning, arbete eller yrke utan hur de konstruerar sina karriärer (Fransson/Lindh, 2004). Det verkar som eleverna väljer yrke parallellt med att de väljer livsstil. Både i enkäten och också intervjuerna kommer det fram att ungdomarna väljer det program som passar deras intresse eller vad de tycker är kul att arbeta med. De väljer yrke utefter deras intresse men också strategiskt utefter vad arbetsmarknaden har att erbjuda dem när det gäller jobb och hur lönenivån ser ut. Vidare tror jag att byggarbeten är lockande på grund av sin frihet under ansvar och att det är ett skapande arbete, du kan se eller ta på det du gör. Det finns något bestående att vara stolt över när du gjort ett fint arbete.

5.2 Byggprogrammets framtid

I framtiden tror jag att kan det bli så att byggprogrammet får svårt att rekrytera elever till sina utbildningsplatser under en tid. Arbetskraftsinvandringen - framför allt ifrån forna öststater kan drabba branschen med dumpade löner och stor tillgång till billig arbetskraft. Det kan göra att statusen på byggnadsarbetare sjunker, kanske tillfälligt men risken får inte underskattas. Svensk utbildningen står ändå högt i kurs och att branschen återhämtar sig efter några år. Fakta är enligt svensk byggindustri att de som satsat på byggbranschen kommer att bli efterfrågad. Det saknas 70 000 yrkesarbetare, 13 000 högskoleingenjörer, 4 000 civilingenjörer under de närmaste tio åren (Byggare.com, 2005).

I bofasta samhällen spelar bygg och anläggningsarbeten en stor och viktig roll för utvecklingen. Utan byggnation kan vi inte utvecklas på ett bra sätt. I alla stor civilisationer har byggandet stått i centrum. Byggnationer och idéer hur samhällen skall se ut och fungerar speglas genom olika typer av byggnadsverk. Byggnadsverk från olika tider och epoker står ofta sida vid sida. Det vittnar om förändring i fråga om utformning så väl som när det gäller materiel och byggteknik. Byggverksamheten bidrar till ett påtagligt formande av kulturlandskapet och stadsbilden som finns idag. I Sverige grundar sig byggandet på en gedigen hantverkstradition. Byggnader, broar och hus förväntas att hålla under lång tid och

kvaliteten är oftast hög. Att Svenska byggnadsarbetare står högt i kurs när det gäller hantverksskicklighet och pålitlighet är allmänt känt, även utanför landet. Därför är det av yttersta vikt att byggbranschen i landet kan fortsätta att rekrytera unga byggnadsarbetare för att byggandet inte ska stagnera. Slutar vi att bygga slutar vi att utveckla vårt samhälle (Skolverket, 2005)

Med mitt ovanstående resonemang kan jag se en intressant frågeställning om man vill vidareutveckla det här arbetet:

Kommer byggprogrammet att påverkas av arbetskraftsinvandringen från till exempel forna öststater?

Lönerna kan komma att sänkas på kort sikt med billigare arbetskraft från forna öststater. Men på lite längre sikt tror jag att arbetsmarknaden kommer att behöva svensk välutbildad arbetskraft.

5.3 Diskussionssammanfattning

Frihet i yrket, nummer två säkert arbete efter avslutade studier och nummer tre bra löner. Är de tre tyngsta orsakerna konstatera jag med stöd av mitt arbete, som påverkar eleverna när de gör sitt gymnasieval. Jag tycker att jag fått svar på min frågeställning, vad är det som påverkar elever när de väljer byggprogrammet?

6 Källförteckning

6.1 Litteratur

Byggare.com (2005). För ditt val till gymnasiet Stockholm: Sveriges Byggindustrier. Ejvegård R (2002). Vetenskaplig metod för projektarbete

.

Fransson K/Lindh G (2004). Ungdomars utbildnings och yrkesval – i egna och andras ögon

.

Hartman J (2004). Vetenskapligt tänkande Lund: Studentlitteratur.

Johansson B/Svedner P-O (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen Uppsala: Kunskapsföretaget.

Skolverket Byggprogrammet (2002). Programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer Stockholm: Skolverket.

Skolverket 1994 års Läroplan för de frivilliga skolformerna (2003). Lpf 94. Svenska språknämnden (2003). Svenska skrivregler Stockholm: Liber.

Ungdomsstyrelsens utredningar (2000). ungdomars vägval – en studier om utbildning och arbetslivets början Stockholm: Litografia.

6.2 Internetsidor

Hämtat från http:afi3.ams.se/yrken 12 augusti-05. Hämtat från www.byggare.com 30 augusti –05.

Hämtat från http://www.byggnads.se 18 september –05.

Hämtat från www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=336422 27 juli –05. Hämtat från www.skolverket.se/sb/d/690 9 september -05.

7 Bilagor

7.1 Förord till Intervju/Enkät

Jag heter Jonas Gabrielsson och läser pedagogik på Malmö högskola. I mitt examensarbete försöker jag ta reda på varför elever väljer byggprogrammet.

Varför är din medverkan viktig? Genom enkätundersökning och intervjuer hoppas jag få svar på varför elever väljer byggprogrammet? Förutom att få ökad kännedom om varför ungdomar väljer byggprogrammet kan undersökningen eventuellt användas i marknadsförning av byggprogrammet.

När enkätundersökningen är sammanställd kommer jag slumpmässigt att välja ut några av er till intervjuer för att få en djupare helhetsbild av era erfarenheter. Därför vill jag att ni skriver ert namn på enkätundersökningen. Alla som deltar i min undersökning, det vill säga svarar på enkät eller blir intervjuade, kommer att behandlas konfidentiellt.

Examensarbetet kommer att vara färdigt i november 2005. Är ni intresserad av resultatet hör gärna av dig till undertecknad.

7.2 Enkätundersökning

Enkäten är riktad mot elever som valt byggprogrammet. Anledningen för enkätundersökningen är att försöka ta reda på varför ungdomar söker till byggprogrammet. Markera ditt val med ett X i rutan som passar dig bäst. Ett betyder ingen påverkan medan fyra betyder mycket påverkan. I rutan egen kommentar kan du kommentera ditt val. Rutan längst ner är öppen för dig att lägga till din orsak eller anledning om du tycker det saknas.

Varför valde du byggprogrammet?

Anledning

Påverkad av mina föräldrar? Byggnadsarbetare i släkten? Information i grundskolan av byggprogrammet? PRAO i grundskolan? Kompisar som valt byggprogrammet? Information från branschen? Friheten i yrket? Säkert arbete efter avslutade studier? Påverkad av mina kompisar? Praktikbesök på byggprogrammet? Bra lön? Egen anledning? 38

7.3 Intervjufrågor

7.3.1 Förberedelse inför intervju 1. Tala om syftet.

2. Förklara att de är anonyma.

3. Hitta ett avskilt rum där inget kan störa dig.

4. Se till att mobiltelefon är avstängd. (jag själv och, intervjuade) 5. Se till att ha god tid på dig.

6. Försök att få den intervjuade avslappnad. 7. Inge förtroende, stressa inte.

7.3.2 Intervjufrågor

• Varför valde du byggprogrammet? • Vad var det som påverkade dig i ditt val? • Känner du någon på byggprogrammet?

• Känner du någon som arbetar i byggbranschen?

• Vad tror du själv påverkade dig att bli byggare? Och När? • Berätta varför du valde byggprogrammet?

• Beskriv vad det var som påverkade dig i ditt val? • Berätta varför du är intresserad av byggbranschen? • Berätta om dina framtidsdrömmar inom bygg?