Utrikes födda kvinnor från Finland,
Polen, Thailand och Irak på den svenska
arbetsmarknaden
Foreign-born women from Finland,
Poland, Thailand and Iraq on the
Swedish labour market
Valeriya Gavrylyuk
IMER Kandidatuppsats 15 hp VT 2019Abstract
This paper analyses the determinants of (Finnish, Polish, Thai and Iraqi) foreign-born women labour market employment rate in the Swedish labour market from 2005-2015. This study us-es Human Capital Theory, the theory of Social Network and explanatory factors such as time of residence, culture and the reason for immigration. Further, this study provides a description of the researched groups and a presentation of previous research in the field. Statistics have been applied to account for the differences between the researched groups. The results high-light and explains the main differences between the researched groups in comparison with each other and native-born women. The study shows that foreign-born women have an overall lower labour market participation rate compared to native-born women. The result shows that Finnish women have the highest labour market participation rate among the researched for-eign-born women groups in Sweden followed up by the Polish, Thai and Iraqi women. Fur-thermore, the results have shown that foreign-born women are heterogeneous group of differ-ent levels of employmdiffer-ent which have been influenced by differdiffer-ent factors, such as culture and education, depending on the country of origin.
Keywords: Swedish labour market, human capital, social network, foreign-born women, Fin-land, Iraq, PoFin-land, Thailand.
Innehållsförteckning ABSTRACT ... 1 1. INLEDNING ... 5 1.1.SYFTE ... 6 1.2.FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6 1.3.AVGRÄNSNINGAR ... 6 1.4.DISPOSITION ... 7 2. BAKGRUND ... 8
2.1.SVERIGES ARBETSMARKNADS- OCH MIGRATIONSHISTORIA ... 8
2.2.KVINNORNAS BAKGRUND I HEMLÄNDERNA ... 9
2.2.1. Finland ... 9
2.2.2. Polen ... 10
2.2.3. Thailand ... 11
2.2.4. Irak ... 12
2.3.GRUPPERNAS BAKGRUND I SVERIGE ... 13
3. TIDIGARE FORSKNING ... 16
3.1.ARBETSMARKNADSINTEGRATION ... 16
3.2.GENERELL FORSKNING OM UTRIKES FÖDDA ... 17
3.3.UTRIKES FÖDDA KVINNOR PÅ DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN ... 19
3.3.GRUPPERNA I SVERIGE ... 21
3.3.1. Den finländska gruppen ... 21
3.3.2. Den polska gruppen ... 22
3.3.3. Den thailändska gruppen ... 23
3.3.4. Den irakiska gruppen ... 23
4. TEORI ... 25 4.1.HUMANKAPITAL ... 25 4.2.SOCIALA NÄTVERK ... 26 4.3.TID I LANDET ... 28 4.4.KULTUR ... 29 4.5.MIGRATIONSSKÄL ... 31
5. METOD OCH MATERIAL ... 31
6. RESULTAT OCH ANALYS ... 35
6.2.DEL 2:MÖJLIGA FÖRKLARINGAR ... 37 6.2.1. Humankapital ... 37 6.2.2. Sociala nätverk ... 40 6.2.3. Tid i landet ... 42 6.2.4. Arbetsmarknadsdeltagande i hemlandet ... 43 6.2.5. Migrationsskäl ... 46 7. SAMMANFATTANDE RESULTAT ... 47 8. AVSLUTNING ... 53 8.1.AVSLUTANDE DISKUSSION ... 53
Tabeller och Figurer
Tabeller
Tabell 1 . Gruppernas storlek 2015 fördelat på kön och födelseland, total ålder ... 13 Tabell 2 . Gruppernas utveckling från 2005 – 2015, fördelat på födelseland, absoluta tal och
procentuell utveckling, total ålder ... 14
Tabell 3. Sysselsättningen för grupperna i Sverige 2005 – 2015 i procent, 20–64 år ... 35 Tabell 4. Kvinnornas utbildningsnivå, fördelat på födelseland och högsta utbildningsnivå
2005 i procent, 25–64 år. ... 37
Tabell 5. Kvinnornas utbildningsnivå, fördelat på födelseland och högsta utbildningsnivå
2015 i procent, 25–64 år. ... 37
Figurer
Figur 1. Utrikes födda efter födelseland och invandringsår i Sverige ... 42 Figur 2. Deltagande av kvinnor i ålder 15+ på arbetsmarknaden, respektive land, i procent,
1. Inledning
Sverige är ett av de mest framgångsrika länderna i världen när det gäller jämställdheten mel-lan kvinnor och män.1 Landet har genomgått en enorm utveckling i jämställdhetsfrågor under 1900-talet, bland annat genom en ökning av kvinnors möjligheter att delta i utbildningar och arbete. Traditionella kvinnliga roller under mitten av 1900-talet har ifrågasatts. Samhället har blivit mer liberalt och det skapades lagändringar och politiska reformer. Detta utformade en av förutsättningarna för jämställdhet. Idag deltar kvinnor på arbetsmarknaden i nästan samma utsträckning som män med ett gap på cirka fyra procentenheter.2 Dock finns det fortfarande skillnader, exempelvis när det gäller löner och segregering i yrkessektorer.3
Förutom relativt små skillnader mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden finns det skill-nader mellan utrikes födda och inrikes födda. Idag står Sverige inför en utmaning som gäller integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden. Utrikes födda personer har generellt sett lägre deltagande på arbetsmarknaden än inrikes födda med ett gap på ca 20 procentenheter.4 Men klyftan finns även mellan utrikes födda, då utrikes födda män har högre sysselsättning än utrikes födda kvinnor. Gruppen utrikes födda kvinnor har lägst sysselsättning både i jämfö-relse med inrikes födda kvinnor och utrikes födda män.5
Denna studie handlar om arbetsmarknadsdeltagande i Sverige för kvinnor med ursprung i fyra länder: Finland, Polen, Thailand och Irak. Valet av kvinnor från dessa länder beror på att det finns lite forskning om ovanstående grupper, trots att det i Sverige finns en stor andel utrikes födda i dessa grupper. Dessutom har kvinnorna från dessa länder skiftande bakgrund i en del viktiga aspekter såsom migrationshistoria, utbildningsnivå, deltagande på arbetsmarknaden, socioekonomiska och sociokulturella förutsättningar.
1 Maria Stanfors, Mellan arbete och familj: ett dilemma för kvinnor i 1900-talets Sverige, (Stockholm: SNS
för-lag, 2007), s.9.
2 Konjunkturinstitutet, ”Könsskillnader på arbetsmarknaden”, Konjunkturläget, Nr. 3, 2017, tillgänglig:
https://www.konj.se/download/18.4c1e374215b0f76f62f4697a/1490689412925/Könsskillnader%20på%20arbets marknaden.pdf (Hämtad 2020-05-01), s.74.
3 Stanfors, Mellan arbete och familj: ett dilemma för kvinnor i 1900-talets Sverige, s.9.
4 Pieter Bevelander, Inge Dahlstedt, “General Versus vocational education and employment integration of
immi-grants in Sweden”, Journal of Immigrant & Refugee Studies, Vol.2, Nr.8, 2010, tillgänglig: https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/15562948.2010.480879 (Hämtad 2020-01-04),s.159.
5 Delegationen för Migrationsstudier, Integrationspolitik och arbetsmarknad: en översikt av integrationsåtgärder
1.1. Syfte
Syftet med studien är att få en uppskattning av kvinnliga migranters deltagande på den svenska arbetsmarknaden och presentera möjliga förklaringar till detta. I den här studien be-gränsas urvalet till kvinnliga migranter med ursprung i Finland, Irak, Polen och Thailand. Studien innefattar inte egenföretagande, som visserligen är en del av arbetsmarknaden men som går utanför den här studiens fokus.
1.2. Frågeställningar
Med fokus på kvinnor med ursprung i Finland, Irak, Polen och Thailand ställs följande frågor: 1. I vilken omfattning deltar de kvinnliga migranterna på den svenska arbetsmarknaden? 2. Finns det skillnader i de olika gruppernas arbetsmarknadsdeltagande och hur skulle eventu-ella skillnader kunna förklaras?
1.3. Avgränsningar
I denna studie har jag valt att avgränsa mitt arbete till att undersöka arbetsmarknadssituation-en i Sverige arbetsmarknadssituation-endast för utrikes födda kvinnor från följande länder: Finland, Irak, Polarbetsmarknadssituation-en och Thailand. I studien finns det avgränsning i årtal, 2005 – 2015, vilket beror bland annat på de sekundära data som fanns tillgängliga. Dessutom är en tioårsperiod tillräcklig tidsavgränsning för att man ska kunna beskriva gruppernas arbetsmarknadsposition.
Det finns två nyckelbegrepp som används i studien: utrikes födda (avser personer som är folkbokförda i Sverige, men har ett annat födelseland) och inrikes födda (avser personer som är födda i Sverige). Dessa nyckelbegrepp skapar en avgränsning genom att de inte involverar individens etnicitet.
En annan viktig avgränsning är att jag inte har fokuserat på den grupp av kvinnor som är egenföretagare. Egenföretagandet har en viktig betydelse för den integrationspolitiska debat-ten och är vanligt förekommande bland utrikes födda i Sverige, speciellt bland grupper från
Mellanöstern.6 Denna avgränsning har tillämpats på grund av tidsbrist och brist på tillgänglig-het av statistiskt material.
Studien inkluderar även avgränsningar gällande teoretiskt ramverk och tidigare forskning i och med att det finns mycket forskning kring utrikes födda på arbetsmarknaden. Till exempel ligger fokus i denna studie på kulturbegreppet istället för begreppet jämställdhet, som fokuse-rar på att män och kvinnor har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i ett samhälle. Denna avgränsning var relevant, eftersom studien inte studerar politiskt klimat och jämställd-het mellan män och kvinnor i förhållande till maktrelationer.
Ett annat exempel på avgränsningar i min studie är att jag har valt att inte inkludera vissa fak-torer, exempelvis diskriminering och samhällsstrukturer, även om dessa faktorer påverkar ar-betsmarknadssituationen och ständigt diskuteras i litteraturen om arbetsmarknadsintegration för utrikes födda. Dock presenteras nämnda faktorer under tidigare forskning.
1.4. Disposition
Studien är uppbyggd på följande sätt: I kapitel 2 presenteras en övergripande beskrivning av Sveriges arbetsmarknads- och migrationshistoria från början av 1950-talet. Vidare beskrivs situationen i kvinnornas hemländer. Därefter presenteras bakgrunden till de valda utrikes födda kvinnogrupperna i Sverige. I kapitel 3 presenteras tidigare generell forskning om ar-betsmarknadsintegration för utrikes födda samt specifikt tidigare forskning om utrikes födda kvinnor på den svenska arbetsmarknaden. Kapitel 4 omfattar den teoretiska delen som är ut-gångspunkt i studiens analys. I kapitlet presenteras teorier och förklaringsfaktorer som kan förklara gruppernas arbetsmarknadsdeltagande. I kapitel 5 beskrivs metoden som jag har an-vänt mig av i studien. Sedan analyseras studiens material utifrån teorier och tidigare forskning i kapitel 6. I kapitel 7 presenteras studiens sammanfattande resultat utifrån de två grundläg-gande frågeställningarna. I det sista kapitlet presenterar jag mina avslutande slutsatser och förslagpå vidare forskning.
6 Lina Aldén, Mats Hammarstedt, Egenföretagande bland utrikes födda: En översikt av utvecklingen under
2. Bakgrund
2.1. Sveriges arbetsmarknads- och migrationshistoria
I samband med expansionen av den svenska ekonomin har jämställdheten för kvinnor ökat på arbetsmarknaden. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ökade drastiskt under 1960- och 1970-talet. Från 1960 och fram till mitten av 1970-talet hade samtidigt utrikes födda högre sysselsättning än inrikes födda. Därefter förändrades situationen och sysselsättningen blev lägre för utrikes födda. Sedan mitten av 1970-talet utgör utrikes födda kvinnor den lägst sys-selsatta gruppen på arbetsmarknaden i Sverige.7
Efter andra världskrigets slut och fram till 1970 var majoriteten av immigranterna som kom till Sverige till största delen arbetskraftsinvandrare. Bakgrunden till det var att under 1950- och 60-talet rådde industriell expansion och arbetskraftsbrist. Majoriteten av dessa immigran-ter kom från dåtidens mindre utvecklade länder, exempelvis Finland. Invandringen av ut-ländsk arbetskraft underlättades främst på grund av överenskommelser om fri arbetskraftsmi-gration. Ett exempel på en sådan är överenskommelsen om en gemensam arbetsmarknad i Norden 1954. I de flesta fall har arbetskraftsinvandringen lett till permanent bosättning och familjeförening.8 Dock har arbetskraftsinvandringen för utomnordiska länder minskat dras-tiskt efter andra hälften av 1970-talet. Under 1980- och 90-talet hade antalet beviljade arbets-tillstånd uppgått till endast ett par hundra.9
Efter 1970 skedde viktiga förändringar i migrationsmönstren i Sverige. Migrationsstatus för nykomna immigranter hade förändrats. Majoriteten av immigranterna som kom till Sverige omfattades istället av anhöriginvandring och flyktinginvandring alternativt skyddsbehövande-invandring. Detta innebär att immigranterna som kom efter 1970-talet kom från andra länder än de som kom till Sverige före 1970-talet.10 Bakgrunden till den ökande flyktinginvandring-en till Sverige efter 1970-talet var oroligheter som pågick i andra delar av världflyktinginvandring-en. Oroligheter
7 Bevelander, Dahlstedt, “General Versus vocational education and employment integration of immigrants in
Sweden”, s.160–161.
8 Christer Lundh, Invandringen till Sverige, 2 uppl., (Stockholm: SNS Förlag, 2010), s.15–16. 9 Lundh, Invandringen till Sverige, s.32.
10 Bevelander, Dahlstedt, “General Versus vocational education and employment integration of immigrants in
i flyktingars hemländer i relation till grupper som ska undersökas: judeförföljelser i Polen år 1968, kriget mellan Iran och Irak under 1980-talet.11
Sysselsättningen för Sveriges invånare minskade under 1970-talet i samband med oljekrisen och andra faktorer. Förändringen på arbetsmarknaden blev ännu tydligare under den ekono-miska krisen på 1990-talet, samtidigt som en stor grupp skyddsbehövande immigrerade till riket. Situationen för utrikes födda har dock förbättrats sedan 1990-talet, men än idag finns det relativt stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda på den svenska arbetsmark-naden.12
2.2. Kvinnornas bakgrund i hemländerna
2.2.1. Finland
Enligt Utrikesdepartementet har jämställdheten i Finland idag en stark ställning på arbets-marknaden, både inom lagstiftning och i praktiken.13 Bakgrunden till detta är att kvinnorna i Finland tidigare än i många andra länder blev aktiva i politiskt avseende och juridiskt jäm-ställda med männen. Finska kvinnor har en stark och lång tradition av arbetsmarknadsdelta-gande. Redan under början av 1900-talet var de finska kvinnorna mer aktiva som arbetskraft än kvinnor i andra västerländska länder. Historiskt har de finska kvinnornas arbetsorientering sina rötter i agrarsamhället (jordbrukssamhället), då arbetet var en naturlig del av dygnet för kvinnorna.14
Under 1900-talet har mycket förändrats i det finländska samhället. Finland utvecklades struk-turellt från jordbrukssamhälle till tjänstesektor. Många människor flyttade från landsbygden
11 Lundh, Invandringen till Sverige, s.38–39.
12 Delegationen för Migrationsstudier, Integrationspolitik och arbetsmarknad: en översikt av
integrationsåtgär-der i Sverige 1998–2013, s.3.
13 Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, Mänskliga rättigheter, Demokrati och rättsstatens principer i
Fin-land 2015–2016, tillgänglig:
https://www.regeringen.se/498cd8/contentassets/93088d48a6eb4f28bcb69d08574b7f8e/finland---manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-2015-2016.pdf (Hämtad 04-01-20), s.1.
14 Wuokko Knocke, Invandrade kvinnor i lönearbete och fack, (Stockholm: Arbetslivscentrum: Brevskolan,
till städerna och fler kvinnor började arbeta utanför hemmet. Landet började utveckla offent-liga tjänster: folkhälsa, social välfärd och gymnasieutbildning.15
Mer än 40 % av kvinnorna i Finland har deltagit på arbetsmarknaden sedan 1960-talet.16 För kvinnor i åldern 25–49 ligger arbetsmarknadsdeltagandet på mer än 85 %. Kvinnor i 25-årsåldern deltar dock inte på arbetsmarknaden i lika stor utsträckning, beroende på att de flesta kvinnor i denna ålder fokuserar på utbildningen. De flesta kvinnor i Finland arbetar hel-tid. Att arbeta halvtid eller mindre än 30 timmar per vecka är något ovanligt för finska kvin-nor.17
Idag är cirka en tredjedel av företagarna i Finland kvinnor, men trots Finlands formella rättig-heter och kvinnornas höga deltagande på arbetsmarknaden i Finland består könssegregeringen i form av manlig dominans inom vissa yrkessektorer.18
2.2.2. Polen
Bakgrunden till arbetsmarknadsdeltagande för polska kvinnor börjar efter andra världskriget. Under återuppbyggnadsperioden efter andra världskriget var landet i stort behov av arbets-kraft. En rad faktorer såsom låga inkomster inom hushåll och landets brist på arbetare inom traditionella manliga yrken gjorde det nödvändigt för kvinnorna att arbeta.19
När återuppbyggnadsperioden efter andra världskriget var över drogs fler kvinnor tillbaka från traditionella manliga jobb samtidigt som den polska staten införde skyddsregler för arbetande kvinnor så att kvinnornas reproduktiva förmåga inte skulle minska. Kvinnorna hade möjlighet
15 Eileen Boris, Elisabeth Prugl (red.), Homeworkers in global perspective: invisible no more, (New York;
Lon-don: Routledge, 1996), s.152–154.
16 Knocke, Invandrade kvinnor i lönearbete och fack, s.42. 17 Knocke, Invandrade kvinnor i lönearbete och fack, s.42.
18 Institutet för hälsa och välfärd. Jämställdhet i Finland – Arbete, tillgänglig:
https://thl.fi/sv/web/jamstalldhet/jamstalldhet-i-finland/arbete (Hämtad 2020-01-04)
19 Anna Zachorowska-Mazurkiewicz, “Impact of ideology on institutional solutions addressing women’s role in
the labor market in Poland”, Journal of Economic Issues. Vol.41, Nr.2, 2007, tillgänglig: https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/00213624.2007.11507033 , (Hämtad 2020-01-03), s. 451–458.
att ta sjukdagar och utbildningsperioder för att ta hand om barnen, och genom detta accepte-rade samhället det faktum att kvinnorna var de enda i familjen som tog hand om barnen.20
Efter år 1989 genomgick Polen en del strukturella förändringar, vilket påverkade kvinnornas situation på arbetsmarknaden. Den polska staten tog avstånd från planekonomi till fördel för marknadsekonomi. Det resulterade i ökad arbetslöshet bland landets invånare. Under denna period främjade samhället den traditionella familjemodellen där kvinnorna behövde ta hand om hemmet och familjen istället för karriären.21
Polens formella inställning till kvinnor förändrades ytterligare efter att landet hade ansökt om medlemskap i Europeiska Unionen. Före anslutningen till den Europeiska Unionen, som främjar jämlikhet på arbetsmarknaden, var Polen tvunget att genomgå en del strukturella för-ändringar. Förändringarna ledde till att klyftorna som fanns gällande arbetsmarknadsdelta-gande och lönenivåer mellan kvinnor och män har minskat.22
2.2.3. Thailand
Kvinnorna i Thailand missgynnas på arbetsmarknaden. De är underrepresenterade på högre poster och diskrimineras på arbetsmarknaden genom exempelvis lägre löner. Kvinnorna i Thailand utgör hälften av arbetskraften idag, men landet har fortfarande utmaningar i jäm-ställdhetsfrågor.23
Utbildningsmöjligheterna har varit begränsade för thailändska flickor fram till 1990-talet. Dock började detta att förändras i slutet på 1990-talet och ledde till att thailändska kvinnor har större utbildningsmöjligheter idag än de haft förr. Men historiskt sett ansågs thailändska kvin-nor inte kunna ha samma arbeten som män, utan tog istället hand om barnen och hushållet. Endast under de senaste decennierna har thailändska kvinnor på grund av nya reformer varit
20 Zachorowska-Mazurkiewicz, “Impact of ideology on institutional solutions addressing women’s role in the
labor market in Poland”, s. 451–458.
21 Ibid., s. 451–458. 22 Ibid., s. 431–458.
23 Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, Mänskliga rättigheter, Demokrati och rättsstatens principer i
Thai-land 2015–2016, tillgänglig: http://www.regeringen.se/rapporter/2017/04/manskliga-rattigheter-demokrati-och-
aktivt närvarande på formella arbetsplatser. De flesta kvinnor i Thailand arbetar inom tjänste-sektorn som hushållsarbetare, servitriser, underhållare o s v.24
Thailand är det land i Asien som har högst andel kvinnor inom arbetskraften. Tillväxt av den privata sektorn har bidragit till nya möjligheter (arbetsplatser) för kvinnor. Dessutom är urba-niseringen liten i Thailand och nästan hälften av Thailands befolkning bor på landsbygden och arbetar inom jordbruket. Idag är de flesta kvinnor i Thailand aktiva på arbetsmarknaden i hemlandet.25
2.2.4. Irak
När det gäller irakiska kvinnor har de historiskt sett haft fler rättigheter än andra kvinnor i Mellanöstern. Den irakiska provisoriska konstitutionen från 1970 och nya lagar garanterade formellt lika rättigheter för kvinnor: rösträtt, utbildning och rätt till egen egendom m.m. Fram till 1990-talet har irakiska kvinnor spelat en aktiv roll i den politiska och ekonomiska utveckl-ingen i Irak. Dock försämrades situationen för irakiska kvinnor snabbt efter Gulfkriget år 1991. Flera av de positiva steg som tidigare hade tagits för främjandet av kvinnors ställning avskaffades.26
Irakiska kvinnor påverkades av FN:s ekonomiska sanktioner, de saknade tillgång till mat, vård och utbildning. Ekonomiska sanktioner gjorde det omöjligt för barn att ta del av utbild-ning och många familjer behöll sina döttrar hemma. Det uppkom könsskillnader i skolan och konsekvenserna blev analfabetism bland irakiska kvinnor. Dessutom infördes lagändringar som begränsade kvinnors rörlighet och tillgång till den formella sektorn. Detta gjordes i av-sikt att säkerställa arbeten för män och för att tilltala olika religiösa (konservativa) grupper, vilka var mer prioriterade politiskt för Saddam Hussein. Resultatet av Saddam Husseins styre blev att kvinnor återgick till traditionella roller inom hemmet.27
24 Liza Romanow, “Women in Thailand”, Global Majority E-Journal,Vol. 3, Nr.1, 2012, s. 44–60, tillgänglig:
https://pdfs.semanticscholar.org/dbea/1d311c6dacd21d091db32457e8009e2db60f.pdf (Hämtad 2020-01-06)
25 Romanow, “Women in Thailand”, s. 44–60.
26 Human Rights Watch, Background on Women’s Status in Iraq Prior to the Fall of the Saddam Hussein
Gov-ernment, 2003, tillgänglig: https://www.hrw.org/legacy/backgrounder/wrd/iraq-women.pdf (Hämtad
2020-01-03), s.1–5.
27 Humans Rights Watch, Background on Women’s Status in Iraq Prior to the Fall of the Saddam Hussein
2.3. Gruppernas bakgrund i Sverige
Den beskrivande delen av gruppernas bakgrund i Sverige bidrar även med statistiskt material som omfattar undersökta grupper. Följande tabell visar statistik för gruppernas storlek i Sve-rige år 2015:
Tabell 1 . Gruppernas storlek 2015 fördelat på kön och födelseland, total ålder
Kvinnor Män
Finland 94 077 (60,3 %) 61 968 (39,7 %)
Irak 61 073 (46,3 %) 70 815 (53,7 %)
Polen 46 907 (54,8 %) 38 610 (45,2 %)
Thailand 30 349 (78,2 %) 8 443 (21,8 %)
Källa: SCB: Befolkning, Befolkningsstatistik, Utrikes födda, Utrikes födda i riket efter födel-seland, ålder och kön.
Ovanstående statistik i tabell 1 visar befolkningsstorleken av undersökta grupper i Sverige – Finland, Irak, Polen och Thailand. Tabellen visar att de undersökta grupperna är relativt stora i Sverige sett till befolkningsstorleken. Den största gruppen är från Finland, som är en av de största immigrantgrupperna i Sverige. Sedan följer storleksmässigt grupperna från Irak, Polen och Thailand.
Vidare kan vi utifrån tabellen tydligt se könsfördelningen i respektive grupper under år 2015. Utifrån tabellen ser vi en betydligt ojämnare könsfördelning i den thailändska gruppen jämfört med de andra grupperna. Mer än 75 % av den thailändska befolkningen i Sverige är kvinnor.
Alla grupper förutom den irakiska består till största delen av kvinnor. I den irakiska gruppen är det något mindre andel kvinnor jämfört med män med en skillnad på ca 7 %. Könsfördel-ningen i gruppen kan förklaras med hänsyn till kvinnornas situation i hemlandet, som gör det betydligt svårare för irakiska kvinnor att migrera fritt än för irakiska män och för kvinnor från andra undersökta länder.28
28 Human Rights Watch, Background on Women’s Status in Iraq Prior to the Fall of the Saddam Hussein
Vidare presenteras tabell 2 som visar förändringen för grupperna över tid i Sverige, från år 2005 till år 2015.
Tabell 2 . Gruppernas utveckling från 2005 – 2015, fördelat på födelseland, absoluta tal och
procentuell utveckling, total ålder
Årtal 2005 2009 2015 2005–2015 %
ut-veckling Kön
Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Finland 108 120 75 565 102 377 69 841 94 077 61 968 -13,0 % -18,0 % Irak 33 087 39 466 53 716 64 203 61 073 70 815 84,5 % 79,4 % Polen 29 505 16 698 38 986 28 532 46 907 38 610 59,0 % 131,2 % Thailand 14 028 4 249 22 425 6 314 30 349 8 443 116,3 % 98,7 % Källa: SCB: Befolkning, Befolkningsstatistik, Utrikes födda, Utrikes födda i riket efter födel-seland, ålder och kön.
Enligt tabellen har alla grupper förutom den finländska gruppen ökat. Den procentuella minskningen i tabell 2 hos den finländska gruppen visar att under den undersökta tioårspe-rioden är det färre individer, såväl kvinnor som män, som immigrerar från Finland till Sve-rige. Detta beror på att under de senaste decennierna de stora socioekonomiska skillnader som fanns mellan länderna förr i tiden och påverkade migrationsströmmar numera har försvun-nit.29 Dessutom var en stor del av de finländare som kom till Sverige under mitten av 1900-talet i arbetsför ålder.30 Således är det rimligt att anta att representanter för denna grupp är i hög ålder idag eller har avlidit.
Enligt tabellen finns den största ökningen bland kvinnor i den thailändska gruppen. Under tio-årsperioden har gruppen ökat med 116,3 % vilket är mer än en dubblering. Dock visar tabel-len att den ökande trenden inte bara finns bland kvinnor utan också bland män. Detta kan för-klaras med strömmar av äktenskapsmigration från Thailand till Sverige, men även med ökad
29 Daniel Rauhut, ”Invandringen av kvinnor till Sverige från Finland, Norge och Västtyskland 1945–1960: Om
push- och pull-faktorer”, Scandia, Vol., 77, Nr.1, 2011, tillgänglig:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/13965/Scandia2011-1.pdf?sequence=2 (Hämtad 2020-01-05), s.104– 129.
30 Rauhut, ”Invandringen av kvinnor till Sverige från Finland, Norge och Västtyskland 1945–1960: Om push-
arbetskraftsmigration som inkluderar både män och kvinnor.31 DELMI rapporterar om en ge-nerellt ökad trend av arbetskraftsmigration från Thailand till Sverige. Detta är ett resultat av den nya reformen som från och med år 2008 underlättade arbetskraftsinvandring för länder utanför EU.32 Efter reformen 2008 beviljades flertalet arbetstillstånd till Sverige som omfat-tade bland annat bärplockare från Thailand.33
Polska immigranter utgör en stor och ständigt ökande grupp av immigranter i Sverige.34 Im-migranterna från Polen började flytta till Sverige som flyktingar på 1970-talet på grund av den diktaturregim som rådde i Polen.35 År 2004 blev Polen en av medlemsstaterna i den Europe-iska Unionen och började omfattas av avtalet om den fria arbetsmarknaden som finns mellan EU:s medlemsstater.36 Det påverkade förutsättningarna för arbetskraftsmigrationen från Polen till Sverige. Som ett resultat av detta har migrationsströmmarna från Polen till Sverige ökat successivt. Exempelvis immigrerar polska män till Sverige för att arbeta i byggsektorn och liknande branscher.37
Ökningen bland polska män är högst bland de jämförda grupperna i tabellen och ligger på 131,2 %. Detta innebär att under tioårsperioden har gruppen mer än fördubblats. Däremot är utvecklingen i den polska gruppen betydligt lägre för kvinnorna, 59 %, trots att tabellen visar att det finns fler polska kvinnor i Sverige än polska män. Därmed är utvecklingen under tio-årsperioden bland kvinnoimmigranter från Polen lägst.
Tidigare forskning av Bevelander och Dahlstedt tar upp att migrationsströmmarna från Irak
31 HELMI – Health, Migration and Integration. Somaliska och thailändska kvinnors hälsa och
arbetsmark-nadsanknytning i Sverige, (Malmö, 2012), tillgänglig:
https://www.mah.se/upload/Forskningscentrum/MIM/Projects/Forskningsrapport%20HELMI%20justerad%201 2%2010%2009.pdf (Hämtad 2020-01-02), s. 11.
32 Delegationen för Migrationsstudier, Integrationspolitik och arbetsmarknad: en översikt av
integrationsåtgär-der i Sverige 1998–2013, s.6.
33 Ibid, s.21.
34 Pieter Bevelander, Inge Dahlsdet, mfl. Current themes in IMER research, number 14: Scandinavia’s
popula-tion groups originating from developing countries: change and integrapopula-tion, (Malmö: Malmö University:
Holmbergs, 2013), s.198.
35 Bevelander, Dahlstedt, “General Versus vocational education and employment integration of immigrants in
Sweden”, s.167.
36 Bevelander, Dahlstedt, Current themes in IMER research, number 14: Scandinavia’s population groups
origi-nating from developing countries: change and integration, s.194.
37 Arbetsmiljöverket, Anmälningar av arbetskraft ökar – flest byggarbetare från Polen, 2016-02-19. Tillgänglig:
var så höga att gruppen tredubblades under åren 1998–2008.38 Statistiken i tabell 2 visar att migrationsströmmarna från Irak fortsätter att öka under den undersökta perioden 2005–2015. Ökningen i den irakiska gruppen är högst bland kvinnor jämfört med män med en skillnad på 5 %.
3. Tidigare forskning
Det finns mycket forskning kring utrikes födda personer på arbetsmarknaden. Integration och etablering av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden har länge varit ett aktuellt ämne i svensk och internationell forskning. Däremot finns det mindre forskning om specifika grupper i Sverige.
3.1. Arbetsmarknadsintegration
I sin doktorsavhandling har Hosseini-Kaladjahi identifierat olika faktorer som har betydelse för integration. Hans forskning har visat att grupper av utrikes föddas integration beror på: 1) gruppens storlek och sammansättning, 2) de sociala förhållandena i ursprungslandet, 3) de sociala förhållandena i bosättningslandet, och 4) internationella rörelser och processer som påverkar relationen mellan länderna. Enligt Hosseini-Kaladjahi påverkar ackulturation posi-tivt utrikes föddas integration på arbetsmarknaden. Hans studier tydliggör att den svenska ar-betsmarknaden visar större acceptans för utrikes födda som kommer från kulturer som är närmare den svenska än för exempelvis utomeuropeiska migranter.39
Forskare Diaz betonar att integration är en process där utrikes födda individer inkluderas i viktiga aspekter av samhället, till exempel arbetslivet. Diaz utgår från antagandet att integrat-ionen är individens eget val och beror på egenskaper såsom motivation. Diaz menar
emeller-38 Pieter Bevelander, Inge Dahlstedt, Current themes in IMER research, number 12: Sweden´s Population
Groups Originating from Developing Countries: Change and Integration, (Malmö: Malmö University, 2012,) s.
5–10.
39 Saeid Abbasian, Integration på egen hand – En studie av invandrade kvinnoföretagare i Sverige, (Uppsala:
tid att integrationen är beroende av samhällets strukturer, d v s möjligheter och hinder som finns i samhället.40
3.2. Generell forskning om utrikes födda
Delegationen för migrationsstudier, DELMI, har i en av sina rapporter studerat integrationen av utlandsfödda på den svenska arbetsmarknaden. Studien har visat att sysselsättningen i Sve-rige för utrikes födda personer är högre än den genomsnittliga i andra EU-länder. Däremot när det gäller sysselsättningsskillnaden mellan inrikes och utrikes födda så har Sverige den näst största skillnaden inom EU.41 Forskningen har även visat att det förekommer mer otrygga an-ställningar bland utrikes födda. Utrikes födda innehade en högre andel av de tidsbegränsade anställningarna och anställningar via bemanningsföretag. Dessutom har utrikes födda i ge-nomsnitt lägre inkomst än inrikes födda. Samtidigt ökar inkomsten med den tid som den utri-kes födda är bosatt i Sverige. Dock visade studien att även efter 20 år blir inkomsten inte lika hög som hos den inrikes födda befolkningen.42
Flera empiriska studier har visat att det är svårt för de utrikes födda att få ett arbete som mots-varar deras utbildning. Oftast är utrikes födda överkvalificerade för sina arbeten.43
Innehavet av utbildning och goda språkkunskaper bland utrikes födda ökar chanserna att få ett arbete och högre lön. Tidigare forskning har även visat att utländsk utbildning minskar i värde i ett annat land, eftersom det sker en devalvering av humankapitalet under migrationsproces-sen.44
I sin forskning har Rooth och Åslund med användning av humankapitalteorin undersökt ut-bildningens effekter på utrikes föddas möjligheter att integreras på arbetsmarknaden i Sverige. Deras forskning har visat att utrikes föddas utbildningsnivå inte skiljer sig särskilt från utbild-ningsnivån hos den inrikes födda befolkningen. Dock är skillnaderna som finns mer tydliga mellan olika utrikes födda grupper. Under år 2001 har utrikes födda från nordiska länder
do-40 Abbasian, Integration på egen hand – En studie av invandrade kvinnoföretagare i Sverige, s.41.
41 Delegationen för Migrationsstudier, Integrationspolitik och arbetsmarknad: en översikt av
integrationsåtgär-der i Sverige 1998–2013, s.1–2.
42 Ibid, s.10–11. 43 Ibid, s.16.
44 Inge Dahlstedt, Swedish match? Education, migration and labour market integration in Sweden, (Malmö:
minerats av grundskole- och gymnasieutbildningsnivå och haft lägre utbildningsnivå än andra grupper, vilket är lägre än utbildningsnivån för den infödda svenska befolkningen. Gruppen från Västeuropa visade sig ha högst utbildningsnivå. I gruppen från Syd- och Östeuropa var utbildningsnivån ungefär samma som i Sverige, med endast en liten mellanskillnad. I länder utanför Europa visade sig utbildningsnivån vara lägre än i Sverige, men högre än i den nor-diska gruppen.45
Rooth och Åslund påpekar att för personer utanför Europa är det viktigt att ha högre utbild-ningsnivå för att komma in på den svenska arbetsmarknaden och konkurrera med den infödda gruppen. Bland annat har resultaten från deras studie visat att utrikes födda från länder utanför Europa deltar på arbetsmarknaden i mindre utsträckning än andra utrikes födda grupper. Rooth och Åslund tar även upp att det inte är endast mängden av humankapitalet som avgör ställningen på arbetsmarknaden, utan också efterfrågan på den aktuella typen av kapital.46
När det gäller språkkunskaper så har studier visat att de som kommer från andra nordiska län-der och har förkunskaper i språket etablerar sig snabbare på arbetsmarknaden, medan utrikes födda som kommer från utomnordiska länder har visat en tendens till bristande språkkunskap-er i svenska. Dessutom påpekas sambandet mellan betydelsen av att ha en avslutad utbildning i SFI och möjligheterna till att få ett arbete.47
I sin studie har Bevelander och Lundh visat betydelsen av sociala nätverk för utrikes föddas arbetsmarknadsutfall. Studien har visat att tidigare migrationsströmmar och relativt stor popu-lation av utrikes födda i kommuner har visat sig ha positiv effekt på utrikes föddas chanser att ha ett jobb idag. Författarna förklarar att korrelationen kan bero på att utrikes födda använder sig av sociala nätverk inom den etniska gruppen för att få tillgång till relevant information kring arbete.48
45 Dan-Olof Rooth, Olof Åslund, Utbildning och kunskaper i svenska: Framgångsfaktorer för invandrare?
(Stockholm: SNS Förlag, 2006), s.12.
46 Rooth, Åslund, Utbildning och kunskaper i svenska: Framgångsfaktorer för invandrare?, s.114–116. 47 Delegationen för Migrationsstudier, Integrationspolitik och arbetsmarknad: en översikt av
integrationsåtgär-der i Sverige 1998–2013, s.20–21.
48 Pieter Bevelander, Christer Lundh, ”Flyktingars jobbchanser: Vad betyder lokala erfarenheter av tidigare
Enligt tidigare studier är etnisk diskriminering av vissa utrikes födda personer ett fenomen på den svenska arbetsmarknaden som kan påverka arbetsmarknadsutfallet. Det kan bero på främ-lingsfientlighet eller stereotypa föreställningar från arbetsgivarens sida. Flera studier har även visat att ett svenskt namn har en betydande roll när individen söker ett arbete. Svenskkling-ande namn ökar chanserna att bli kallad till intervju.49
Vissa faktorer såsom saknad av arbetslivserfarenhet i Sverige gör det svårare för utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden. Idag krävs det arbetskraft till tjänstesektorn i Sverige, men det kan vara svårt för utrikes födda att hamna även i denna sektor, eftersom det krävs goda kunskaper i svenska, förståelse av sociala koder m.m. Således utgör samhällsstrukturer ett hinder för utrikes födda personer att etablera sig på arbetsmarknaden.50
3.3. Utrikes födda kvinnor på den svenska arbetsmarknaden
På uppdrag av regeringen har det gjorts en sammanställande rapport kring kunskaper om de utomeuropeiskt födda kvinnor som står utanför arbetskraften. Syftet med uppdraget var att utifrån befintlig kunskap visa vilka faktorer som hindrar respektive underlättar för utomeuro-peiskt födda kvinnor att delta i arbetskraften. Uppdraget inkluderar både nationell och inter-nationell forskning inom följande områden: arbetsmarknad, integration och jämställdhet. Stu-diens metod har baserats på forskningsöversikt, semistrukturerade intervjuer med sakkunniga inom relevanta kunskapsområden, enkätundersökningar till tjänstepersoner inom kommuner-nas enheter och ett avstämningsseminarium med deltagande aktörer.51
Rapporten redovisar att ett stort antal av de utomeuropeiskt födda kvinnorna under 2000-talet kommer från Mellanöstern. Även kvinnor från Thailand utgör en betydande andel av gruppen i Sverige. I rapporten konstateras att andelen utrikes födda kvinnor i Sverige som står utanför arbetskraften är hög. Dock finns det en positiv utveckling som visar att andelen utomeurope-iskt födda kvinnor i arbetskraften har ökat genom åren.52
49 Delegationen för Migrationsstudier, Integrationspolitik och arbetsmarknad: en översikt av
integrationsåtgär-der i Sverige 1998–2013, s.25.
50 Ibid, s.23.
51 Statskontoret, Sammanställning av kunskap om utomeuropeiskt födda kvinnor som står utanför arbetskraften.
(Slutrapport 2018:3; Stockholm: Regeringen: Arbetsmarknadsdepartementet, 2018), s.7.
52 Statskontoret, Sammanställning av kunskap om utomeuropeiskt födda kvinnor som står utanför arbetskraften,
Enligt rapporten har utrikes födda kvinnor generellt sätt lägre utbildningsnivå än kvinnor som är födda i Sverige. Dock varierar skillnaderna beroende på vilka utbildningsnivåer som jäm-förs. Den minsta skillnaden finns mellan inrikes och utrikes födda kvinnor som har en efter-gymnasial utbildning. Skillnaden är störst mellan kvinnorna som har efter-gymnasial utbildnings-nivå. Förgymnasial utbildning som högsta avklarade nivå skiljer sig också mellan grupperna, då det är fler utrikes födda kvinnor som har förgymnasial utbildning som den högst avklarade utbildningen. Dock har sedan år 2000 fram till år 2016 andelen kvinnor med högst avklarad utbildningsnivå ökat för båda grupperna. Utbildningsnivå varierar beroende på vilken världs-del kvinnorna kommer från. Orsaker till skillnaderna kan grundas på utbildningsstrukturer i födelselandet, traditioner, ålder på kvinnorna vid flytten och migrationsskäl.53
I rapporten tas även upp att vistelsetiden har visat betydelse för etablering på arbetsmark-naden. Under den första tiden i Sverige finns det stora skillnader i arbetsmarknadsutfall mel-lan utrikes födda kvinnor och män. Kvinnor som har varit i Sverige i 2–3 år deltar i arbets-kraften till 27 %, vilket kan jämföras med männens 47 %. Däremot avtar skillnaderna efter tio år eller mer i Sverige. Deltagandet för utomeuropeiskt födda kvinnor i arbetskraften är då ca 68,5 %, medan arbetskraftsdeltagandet för män ligger på 69,7 %. Enligt statistiken för år 2015 hade 53 % av utomeuropeiskt födda kvinnor varit i Sverige i tio eller fler år.54
Enligt rapporten finns det två orsaksområden som påverkar utomeuropeiskt födda kvinnors svaga arbetsmarknadsposition: strukturella och individuella orsaker. De strukturella orsakerna bygger på Sveriges integrations- och arbetsmarknadspolitik för kvinnors arbetsmarknadsdel-tagande och är uppdelade i två grupper: arbetsmarknadens och välfärdens struktur. Arbets-marknadens struktur skapar höga krav på formell utbildning och har hög efterfrågan av tidi-gare arbetslivserfarenheter, kvalifikationer och kompetens, vilket motverkar utomeuropeiskt födda kvinnors etablering i arbetskraften. En av forskarna förklarar att anledningen är att ar-betsmarknaden i Sverige har en låg andel lågkvalificerade jobb.
53 Statskontoret, Sammanställning av kunskap om utomeuropeiskt födda kvinnor som står utanför arbetskraften,
s.19–20.
Rapporten tar också upp tidigare studier som stöder uppfattningen om att hinder finns på grund av diskriminering utifrån namn, religion, kön, uppfattningar om produktivitet och in-formationsrelaterad diskriminering. Orsakerna som bygger på välfärdens struktur grundas snarare på möjligheter än hinder för utomeuropeiskt födda kvinnor att etablera sig på arbets-marknaden, eftersom den svenska välfärdsmodellen centreras kring individen genom ekono-misk jämlikhet och arbetsorienterad välfärdspolitik.
Individuella orsaker som påverkar deltagandet är uppdelade i två faktorer: humankapital och kulturella attityder. Humankapitalrelaterade orsaker bygger på låg utbildningsnivå, bristande språkkunskaper och svaga sociala nätverk samt dålig fysisk och psykisk hälsa. Hindrande fak-torer som är kopplade till kulturella attityder handlar om normer kring moderskap, bristande tidigare arbetskraftsdeltagande samt en rad andra värderingar som gäller kvinnans roll i sam-hället.55
3.3. Grupperna i Sverige
3.3.1. Den finländska gruppen
Finländarnas migrationshistoria till Sverige tar sin början från den tidiga medeltiden och ökar genom tiderna. Efter andra världskrigets slut skedde en del viktiga förändringar i Sveriges po-litik som underlättade migrationen från Finland till Sverige. Exempelvis behövde finländare inte längre ha arbetstillstånd för att arbeta i Sverige från år 1943, och från år 1949 behövde finländare inte längre ha visum till Sverige. Avtalet som slöts 1954 om gemensam nordisk arbetsmarknad har också haft positivt inflytande på migrationsströmmar från Finland till Sve-rige.56
Daniel Rauhut beskriver och analyserar immigrationen av finländska kvinnor till Sverige un-der efterkrigstiden. Enligt studien dominerades immigrationen till Sverige från Finland unun-der 1950- och 1960-talet av kvinnor. Majoriteten av de finländska kvinnoimmigranterna var hu-vudsakligen sysselsatta inom tjänstesektorn, husligt arbete och industrisektorn. Rauhuts
ana-55 Statskontoret, Sammanställning av kunskap om utomeuropeiskt födda kvinnor som står utanför arbetskraften,
s.30.
lys visade att dåvarande ekonomiska, politiska och sociala efterkrigskonsekvenser i Finland fungerade som push-faktor för kvinnornas beslut att flytta till Sverige. Sveriges utvecklings-position i form av industrialisering, arbetskraftsbehov och höga löner i relation till Finland fungerade som en pull-faktor. Under 1960-talet immigrerade hundratals finländare till Sve-rige. Av kvinnorna som immigrerade till Sverige var den största andelen unga och okvalifice-rade och fick därför arbeta i den lågbetalda sektorn.57
En stor andel av finländare är så kallade finlandssvenskar, vilket innebär att de härstammar från Finland men har svenska språket som modersmål. Dan-Olof Rooth och Jaan Saarela har genomfört en studie som försöker att separera finskspråkiga och svenskspråkiga finländare för att undersöka gruppens arbetsmarknadsutfall i Sverige. Forskarna finner att en femtedel av gruppen finländare i Sverige har svenska som modersmål.58 Studien har visat att finlands-svenskarna har högre sysselsättningsgrad än finskspråkiga. Språkgruppsskillnaden i syssel-sättningsgrad var anmärkningsvärt större bland män än bland kvinnor. Enligt studien ligger sysselsättningsnivåer och medelinkomster väldigt nära dem som gäller för inrikes födda.59
3.3.2. Den polska gruppen
Enligt tidigare forskning där den polska gruppen har diskuterats framgår det att polska kvin-nor har bra integrationsnivå i Sverige. Studien hade studerat 573 polska kvinkvin-nor som har im-migrerat till Sverige. Enligt undersökningen hade 80 % av kvinnorna som deltog i studien en hög nivå av språkkunskaper i svenska. Undersökningen hade för övrigt visat att mer än 50 % av de polska kvinnorna vid olika tillfällen hade upplevt diskriminering under sin vistelsetid i Sverige. Dock får man som läsare inte reda på utifrån vilken grund kvinnorna blev diskrimi-nerade, men utifrån beskrivningen framgår det att med diskriminering menade författarna sär-behandling vid olika vardagliga omständigheter. Studien har även visat att polska kvinnor oft-ast har goda ekonomiska resurser.60
57 Rauhut,” Invandringen av kvinnor till Sverige från Finland, Norge och Västtyskland 1945–1960: Om push-
och pull-faktorer”, s.104–129.
58 Dan-Olof Rooth, Jan Saarela, ”Modersmål och arbetsmarknadsutfall: finsk- och svenskspråkiga finländare i
Sverige”, Ekonomisk Debatt. Vol. 6, 2006, s.56–65.
59 Rooth, Saarela, ”Modersmål och arbetsmarknadsutfall: finsk- och svenskspråkiga finländare i Sverige”, s.56–
65.
60 Eiwor Wiking, Sven-Erik Johansson, Jan Sundquist, Ethnicity, acculturation, and self reported health. A
3.3.3. Den thailändska gruppen
Det finns få studier som handlar om den thailändska gruppen i Sverige, förutom ett beskri-vande projekt - HELMI (Health, Migration and Integration) som genomfördes under åren 2010–2012 i syfte att kartlägga och sprida kunskap om de thailändska och somaliska kvinnor-nas hälsoläge i Sverige.61 För att genomföra studien har författarna till HELMI-projektet sam-lat in data om gruppen, använt fokusgruppsdiskussioner med fyra thailändska kvinnor och skickat ut postenkäter som var utformade på gruppens modersmål.62
Enligt studien upplevde många att det var svårt att komma in på den svenska arbetsmark-naden, framförallt inom de arbeten som de hade utbildat sig för, detta trots att majoriteten av den thailändska gruppen hade haft ett arbete i hemlandet innan flytten till Sverige. Enligt stu-dien har den thailändska gruppen det svårt i Sverige, dels på grund av att kvinnorna har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden genom att få ett arbete och dels på grund av dåliga språk-kunskaper i svenska.63 Dessutom har kvinnorna svårigheter med att integrera socialt, exem-pelvis genom att få vänskapsrelationer med den svenska befolkningen. Kvinnornas sociala nätverk består främst av thailändska väninnor och familjer.64 Den tidigare forskningen har vi-sat att ca 90 % av de thailändska kvinnorna har fått uppehållstillstånd på grund av familje-band. Studien har även visat att de flesta thailändska kvinnorna prioriterar jobb framför stu-dier på SFI. Detta beror på att individer som har immigrerat till Sverige på grund av familje-band saknar ekonomiskt stöd.65
3.3.4. Den irakiska gruppen
Forskarna Pieter Bevelander och Inge Dahlstedt har gjort en beskrivande studie med använd-ning av statistik om immigranterna från sex olika icke västerländska länder, där bland annat Irak ingick. Studien omfattar demografiska aspekter av integrationen, deltagande i utbild-ningssystemet och arbetsmarknadsposition av respektive grupper och bygger på en jämförelse
61 HELMI – Health, Migration and Integration. Somaliska och thailändska kvinnors hälsa och
arbetsmark-nadsanknytning i Sverige, s.1–5.
62 Ibid., s.20. 63 Ibid., s.22. 64 Ibid., s.26. 65 Ibid., s.24.
mellan dessa. Fokus i studien ligger på förändringar under tioårsperioden 1998–2008.66
Av Bevelanders och Dahlstedts studie framgår det att immigranterna från Irak kan definieras som en ”ung” migrationsgrupp, som i genomsnitt inte har varit så länge i Sverige. Migration-en för dMigration-en irakiska gruppMigration-en har växt från början av ca 1990-talet och fortsatt att växa under 2000-talet. År 2010 var den irakiska gruppen på andra plats bland de största grupperna av immigranter i Sverige. Under den korta tioårsperioden har den irakiska gruppen tredubblats. Detta beror både på att barnafödande bland irakiska kvinnor är två gånger större än hos den totala befolkningen och att den irakiska gruppen fortfarande har stora migrationsströmmar till Sverige. En annan demografisk aspekt som studien visade var att det är ovanligt för de ira-kiska immigranterna att ingå i äktenskap med individer från andra grupper. Däremot visade statistiken att detta var mer förekommande bland immigranternas ättlingar.67
En annan aspekt som beskrivs i studien är gruppens deltagande i det svenska utbildningssy-stemet. Enligt statistiken deltog irakier i åldern 16–19 mer i utbildningen än grupper i åldern 20–24 och 25–29. Statistiken visade även att irakiska kvinnor hade något högre procent-inskrivningar i utbildningssystemet än irakiska män. Dessutom hade irakiska kvinnor i ålders-gruppen 16–19 samma utbildningsdeltagande som inrikes födda kvinnor. En annan positiv förändring som studien visade är att utbildningsdeltagandet ökade genom tid, från 1998 till 2008.68 Studien visar att irakiska kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är väldigt lågt, 50 % lägre jämfört med den totala populationen. Den är även relativt låg jämfört med kvinnoim-migranterna från andra länder. Dock ökade sysselsättningsgraden för gruppen under den pe-riod som undersökningen pågick.
66 Bevelander, Dahlstedt, Current themes in IMER research, number 12: Sweden´s Population Groups
Originat-ing from DevelopOriginat-ing Countries: Change and Integration, s.5–10.
67 Ibid, s.6–39. 68 Ibid, s.43–48.
4. Teori
Materialet i studien kommer att analyseras utifrån olika teoretiska resonemang. I teoridelen presenteras möjliga teorier och förklaringsfaktorer som jag har valt att använda för att förklara skillnader mellan kvinnornas arbetsmarknadsdeltagande.
4.1. Humankapital
Grundidén med humankapitalteorin är individens investering i sitt humankapital genom akti-viteter som bidrar till individens produktionsförmåga. Gary S. Becker som är en av utvecklar-na av teorin meutvecklar-nar att vissa aktiviteter som individen utför inte endast har påverkan på nulä-get, utan också på individens framtida välbefinnande. Exempelvis när en individ väljer att immigrera till ett annat land eller väljer att studera så gör hen en investering som förväntas förbättra hens levnadsstandard.
Aktiviteter som ökar individens kompetens ses som en investering i individens humankapital. Det finns många sätt för en individ att göra en investering i sitt humankapital. Investeringen i humankapital kan exempelvis ske genom utbildning, vilket i sin tur ökar individens kompe-tens och produktivitet som sedan påverkar individens framtida ekonomiska välbefinnande (bättre jobb, högre inkomst). Becker menar att investeringsbeslut i humankapital är individu-ella och handlar om övervägandet mindividu-ellan för- och nackdelar, d v s kostnader som investering-en innebär.69
Med humankapitalteorin kan man förklara samband mellan individernas egenskaper och framgång på arbetsmarknaden både för inrikes och utrikes födda. Utrikes födda personer har mindre humankapital eller snarare humankapital som inte är användbart på arbetsmarknaden i det nya landet.70En del av individens humankapital kan vara landspecifikt. Oftast när indivi-den immigrerar till ett annat land förlorar hen en del av humankapitalet, d v s det sker en de-valvering. Det landspecifika humankapitalet kan innebära förmågor såsom lokalkännedom
69 Gary S. Becker, “Investment in Human Capital: A theoretical Analysis”, The journal of Political Economy.
Vol. 70, nr. 5, del 2: Investment in Human Beings, 1962, s.9–12.
och språk. Även utbildningen och yrket kan betraktas vara landspecifikt, eftersom det är san-nolikt att vissa yrkeskunskaper inte blir tillämpliga i ett annat land.71
Nyanlända är i behov av att bygga upp sitt humankapital. Humankapitalet är ett brett begrepp och kan omfatta olika former av kapital, vilket innebär att investeringsbesluten kan variera för olika individer. Utrikes födda väljer mellan att arbeta eller investera i sitt humankapital genom utbildning. Beslutet kan grundas på individernas befintliga humankapital och möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden. Exempelvis väljer den som är ung och högskoleutbildad att öka humankapitalet genom att komplettera befintlig examen eller språkutbildning m.m. för att kunna arbeta inom sitt yrke i Sverige. Utrikes födda immigranter som är äldre och lågutbil-dade föredrar att försöka hitta ett arbete så snabbt som möjligt.72 Således investerar individen också i sin position i samhället genom att investera i en utbildning.73 Investeringar i human-kapital kan ske både medvetet och omedvetet, eftersom det landspecifika humanhuman-kapitalet ökar med tiden som en utrikes född person befinner sig i det nya landet.74
4.2. Sociala nätverk
Sociala nätverk i form av kontakter har visat sig ha betydelse för individens chanser att få ett arbete.75 Begreppet socialt kapital kan vara användbart för att förstå utrikes föddas position på arbetsmarknaden i samband med sociala nätverk. Med begreppet socialt kapital avses indivi-dens sociala nätverk genom förbindelser i form av kontakter med andra människor.76
Enligt Bourdieus perspektiv på socialt kapital finns det samband mellan individernas olika former av kapital. Socialt kapital kan fungera som ett verktyg för att kunna utnyttja en annan form av kapital. Bourdieus menar att innehav av en hög utbildningsnivå inte i sig garanterar
71 Sjögren, Zenou,” Integration eller utanförskap? En teoriöversikt”, s.8–9. 72 Ibid., s.9.
73 Sofia Nordmark,” Pierre Bourdieu” i Gottzén, Lucas (red.), Lögdluns, Ulrik (red.)., Sociologins teoretiker,
(Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014), s.229.
74 Bevelander, Dahlstedt, “General Versus vocational education and employment integration of immigrants in
Sweden”, s.163.
75 Stina Petersson, Utrikes födda på arbetsmarknaden – en forskningsöversikt, Rapport 2014:1, s.41.
76 Andrey Tibajev, Utrikes födda på arbetsmarknaden i Sverige: en forskningsöversikt, (Linköping University:
framgång. För att individen ska kunna försäkra sig om karriären krävs det också stöd från släktingar, vänner o s v som kan uppbådas vid behov.77
Forskaren Bethoui har studerat sambandet mellan socialt kapital och utbildningsnivå. I sina studier har han visat att individerna med hög och låg utbildningsnivå tenderar att hitta arbete genom sociala nätverk mer ofta.78
Enligt Putmans perspektiv kan det sociala kapitalet i form av sociala nätverk öka produktivite-ten för individer på makronivå. Det sociala kapitalet bidrar till individernas förståelse av un-derliggande normer som finns i samhället. På så sätt gynnar det sociala kapitalet både sam-hället och individen.79
Sociala nätverk kan fungera som ett sökverktyg för individer som söker arbete.80 Tidigare stu-dier har även visat att en del lediga arbetsplatser förmedlas och tillsätts av arbetsgivare genom kontakter.81 En av förklaringarna till detta är att informationen som förmedlas via det sociala nätverket anses pålitligare och billigare än genom andra former. Eftersom arbetsgivaren kan uppleva informationsbrist ifråga om den utrikes födda personens egenskaper, exempelvis om den arbetssökande har utländsk utbildning eller arbetslivserfarenheter är det sannolikt att ar-betsgivaren kommer att utgå från kontakter vid arbetssökandet. För utrikes födda som har mindre inflytelserika kontakter och mindre kontakter överhuvudtaget än inrikes födda innebär det dock en begränsning av för dem tillgängliga arbetsplatser.82
Sociala nätverk kan skilja sig när det gäller olika typer av informella kontakter mellan indivi-der. Enligt Mark Granovetter finns det både svaga och starka band inom sociala nätverk. Det svaga bandet innebär kontakter som individen har genom bekanta eller bekantas bekanta. Det
77 Donald Broady, Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, (Uppsala: Uppsala Universitet, 1998),
s.15.
78 Dahlstedt, Swedish match? Education, migration and labour market integration in Sweden, s. 35–36. 79 Malin Eriksson, Socialt kapital, Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa,
(Umeå: Umeå University, 2003), s.13–14.
80 Ibid, 2007, s.17.
81Delegationen för Migrationsstudier, Integrationspolitik och arbetsmarknad: en översikt av
integrationsåtgär-der i Sverige 1998–2013, s.34.
starka bandet omfattar individer som har en nära relation till varandra, såsom vänner, släk-tingar och familjemedlemmar.83
Putman beskriver två former av socialt kapital: sammanbindande och överbryggande. Sam-manbindande nätverk förstärker gemensamma identiteter och grupper. Den typen av socialt kapital består av starka band och bygger på bland annat solidaritet. Det överbryggande sociala kapitalet består av svagare band mellan individerna. Den typen av socialt kapital kan vara vik-tigt för att få ytterligare möjligheter vid exempelvis arbetssökande.84
Enligt Calvó-Armengol och Jackson kan en utrikes född person få information om lediga ar-beten av sina bekanta, men om den kontakten är arbetslös kommer hen att använda informat-ionen för sin egen del. När det gäller socialt nätverk så finns det dessutom ett samband med individens framgång på arbetsmarknaden och dennes sociala omgivning. Exempelvis om in-dividens svaga band (bekanta och bekantas bekanta) har ett arbete och på så sätt får tillgång till information är det mer sannolikt för individen att komma in på arbetsmarknaden. Teorin fungerar även i motsatt situation – om individen är arbetslös är det sannolikt att dennes sociala nätverk också har ett svagt förhållande till arbetsmarknaden.85
4.3. Tid i landet
Vistelsetiden i landet är en möjlig förklaringsfaktor som påverkar utrikes födda kvinnors eta-blering på arbetsmarknaden.86 Denna förklaringsfaktor hänger samman med övriga teorier som belyses i studier om humankapitalet och sociala nätverk. Längden av vistelsetiden i det nya landet påverkar direkt humankapitalrelaterade faktorer och sociala nätverk i och med att dessa ökar med tiden som utrikes födda befinner sig i landet. Det innebär att utrikes föddas arbetsmarknadsposition förbättras med längre vistelsetid i landet.87 Tidigare forskning har vi-sat att utrikes födda grupper som har varit en längre tid i Sverige tenderar att ha bättre
etable-83 Oscar Engdahl, Bengt Larsson, Sociologiska perspektiv: Grundläggande begrepp och teorier, 2 uppl. (Lund:
Studentlitteratur, 2011), s.157.
84 Eriksson, Socialt kapital, Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa, s.13–14. 85 Sjögren, Zenou, ”Integration eller utanförskap? En teoriöversikt”, s.18.
86 Statskontoret, Sammanställning av kunskap om utomeuropeiskt födda kvinnor som står utanför arbetskraften,
s.17.
ring på arbetsmarknaden.88 Tidigare forskning har också visat att ju längre personen har varit bosatt i landet, desto högre blir sysselsättningen. Exempelvis har kvinnor som immigrerar som flyktingar eller på grund av familjeskäl en ökad sysselsättning från 20 procent under andra vistelseåret till 60 procent efter tio år i Sverige. Emellertid ser situationen annorlunda ut för kvinnor som flyttar på grund av arbetsmarknadsskäl, såväl inom EU som från länder utan-för EU. Sysselsättningen är hög redan från andra året, ca 60 procent och efter tio år ökar sysselsättningen till 80 procent.89
4.4. Kultur
I denna studie har jag valt att använda begreppet kultur, som eventuellt kan vara en av förkla-ringsfaktorerna till skillnader i arbetsmarknadsdeltagandet mellan grupperna. Vid användning av kulturbegreppet kommer kulturfenomen att begränsas. För att ta reda på hur gruppernas kultur påverkar sysselsättningen kommer kvinnornas situation och arbetsmarknadsdeltagandet i hemlandet att vara en indikator för kvinnornas kultur kring arbetet. Detta resonemang har sin grund i Raquel Fernandezs forskning, som beskrivs vidare under denna del av arbetet.
Kultur anses vara ett komplicerat begrepp som är problematiskt att definiera.90 Kultur kan vara ett hermeneutiskt system som omfattar meningsaspekter och genomsyrar individernas uppfattningar.91 Kulturbegreppet omfattar språk, attityder, normer, vanor, värderingar, tro och föreställning om könsroller. Kultur präglar individernas vardag, genom att den skapar en ge-mensam förståelse av världen hos individerna.92 Di Maggio som är professor i sociologi me-nar att kultur är ett system av delad förståelse mellan individer. Utrikes födda personer deltar i två sociokulturella system, ett i mottagarlandet och ett i ursprungslandet.93
Denna förklaringsfaktor bygger på att individernas handlingar påverkas inte bara av deras egna attityder, utan av attityder, könsnormer, värderingar och sociala normer som finns i indi-vidernas omgivning, som kan omfatta större geografisk kontext såsom ett land. Detta
resone-88 Daniel Rauhut (red.), Vägen till arbete: Om integrationsarbete i Stockholm, (FoU-rapport 2007:1; Stockholm:
Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad, 2007), s.43.
89 Delegationen för Migrationsstudier, Integrationspolitik och arbetsmarknad: en översikt av
integrationsåtgär-der i Sverige 1998–2013, s.10–12.
90 Johan Fornäs, Kultur, (Malmö: Liber, 2012), s.101.
91 Siobhan Austen, Culture and the labour Market, (Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing, 2003), s.7. 92 Austen, Culture and the labour Market, s.7.
mang kan tillämpas för att förklara utrikes födda kvinnors deltagande i arbetskraften i olika kontext såsom ursprungslandet och mottagarlandet.94
Utrikes födda kvinnor är en heterogen grupp och består av individer från skilda länder. De länder som kvinnorna kommer från kan skilja sig starkt från varandra i flera avseenden när det gäller samhällets könsstrukturer gällande bland annat sysselsättning på arbetsmarknaden. I denna studie separeras dock kvinnorna från de institutionella och ekonomiska effekter som finns i hemländerna, eftersom de undersökta kvinnorna delar samma miljö, d v s är bosatta i samma land – Sverige.
Den internationella forskningen har visat att det finns samband mellan arbetsmarknadsdelta-gandet för kvinnor i ursprungslandet och i destinationslandet. Forskare Raquel Fernandez har studerat hur migrantkvinnornas kultur kan påverka arbetsmarknadsutfallet.95 Fernandez tar också upp att definitionen av begreppet kultur är väldigt brettoch kan vara problematisk, sär-skilt med hänsyn till att utrikes födda kvinnor är en heterogen grupp avseende kultur.96 Studien har visat att kvinnors arbetsmarknadsdeltagande förändras över tiden och anpassas till den nya miljön, vilket innebär att kultur inte är statisk.97
I sina studier använder Fernandez det epidemiologiska tillvägagångssätt som syftar på att in-dividerna med olika kulturella bakgrunder kommer att ha olika arbetsmarknadsutfall, trots samma omgivning. Hon använder kvinnornas arbetsmarknadsdeltagande i hemlandet som in-dikator för kulturell proxy. I den typen av studier ses kultur som en del av den omgivande miljön, dock ej som statisk och oförändrad.
Det epidemiologiska tillvägagångssättet tillämpas för att identifiera effekter av ursprungslan-dets kultur genom olikheter i ekonomiskt utfall bland individer som befinner sig i samma
in-94 Wilfred Uunk, “Does the Cultural Context Matter? The effect of a country's gender-role attitudes on female
labor supply”, European Societies. Vol.17, Nr. 2, 2015, s.179.
95 Raquel Fernandez, Does culture matter?, IZA, DP, No. 5122, (Institute for the Study of the Labor: 2010),
till-gänglig: https://www.econstor.eu/dspace/bitstream/10419/44203/1/644957085.pdf (Hämtad 2020-01-06), s.1– 36.
96 Fernandez, Does culture matter?, s.1–36.
97 Suzanne Kok m.fl., Migrant Women on the Labour Market: On the role of home- and host- country
participa-tion, IZA, DP, No. 5817 (Institute for the Study of the Labor: 2011), tillgänglig: http://ftp.iza.org/dp5817.pdf
stitutionella miljö, men vars sociala uppfattning skiljer sig från varandra. Grundidén med detta perspektiv bygger på antagandet att individer med olika kulturell bakgrund kommer att agera på olika sätt, trots att de befinner sig i en identisk miljö.98
4.5. Migrationsskäl
Flera studier har undersökt sambandet mellan migrationsstatus för utrikes födda och deras po-sition på arbetsmarknaden. Forskningen har visat att skyddsbehövande och deras anhöriga har lägre sysselsättningsgrad än arbetskraftsinvandrarna och har svårare att komma in på arbets-marknaden.99 Oftast kommer arbetskraftsmigranter i syfte att söka arbete eller så har de redan ordnat ett arbete innan flytten till Sverige. Däremot genomgår flyktingar och deras anhöriga oftast olika tidskrävande processer såsom asylprövning, utbildning i svenska m.m. innan de hamnar på arbetsmarknaden.100
Enligt rapporten DEMLI är en av förklaringarna till att sysselsättningen bland utrikes födda är lägre i Sverige än i andra EU-länder, att Sverige jämfört med andra EU-länder tar emot större andel av skyddsbehövande personer, medan andra länder såsom Storbritannien har större an-del arbetskraftsinvandrare. Således kan sysselsättningsgapet i Sverige mellan inrikes och utri-kes födda kvinnor förklaras med att en stor andel av kvinnorna immigrerar på grund av famil-jeskäl och är i barnafödande ålder.101
5. Metod och material
I denna studie har jag analyserat sekundärdata som i huvudsak är kvantitativ. I studiens analys förekommer också kvalitativt material som baseras på tidigare studier. Syftet med det kom-pletterande kvalitativa materialet är att omfatta faktorer som stärker resultatet från det kvanti-tativa materialet.
98 Fernandez, Does culture matter?, s.1–36.
99 Pieter Bevelander, Ravi Pendakur, “The labour market integration of refugee and family reunion immigrants: a
comparison of outcomes in Canada and Sweden”, Journal of Ethnic and Migration Studies,2014, s. 689–709.
100 Delegationen för Migrationsstudier, Integrationspolitik och arbetsmarknad: en översikt av
integrationsåtgär-der i Sverige 1998–2013, s.18–19.
