Examensarbete
15 högskolepoängHållbar utveckling
utifrån perspektivet
Resurshållning i Hem-och konsumentkunskapen
”Sustainable development by the perspective Resource holdings in Home and
Consumer Science”
av:Jessica Ohlsson
VAL-Utbildningen
Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Ingen
2018-10-11
!
Fakulteten för lärande och samhälle
Sammanfattning
Syftet med min empiriska studie är att undersöka några elevers och Hem- och
konsumenkun-skapspedagogers uppfattning om begreppet hållbar utveckling utifrån perspektivet resurshåll-ning. Ser vi till dagens samhälle är de allra flesta medvetna om att det måste till en förändring av vårt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpåverkan på vår jord. I skolan har Hem- och konsumentkunskap en stor funktion att fylla, hållbar utveckling och perspektivet resurshållning-en är resurshållning-en viktig del. Resurshushållning är resurshållning-enligt kursplanresurshållning-en ett samspel mellan de tre dimresurshållning-ensio- dimensio-nerna i hållbar utveckling. Det är det sociala, ekologiska och ekonomiska inom hållbar utveck-ling som eleverna måste lära sig att få en förståelse. Pedagogerna ska tolka och förankra och lära ut för att eleverna ska bli medvetna och få en förståelse. Med denna studie vill jag visa att Hem-och konsumentkunskapspedagogerna bara använder sig av den ekologiska dimensionen av håll-barutveckling och resurshållning.
Det kommer att finnas ett teoretiskt ramverk som har utgått ifrån det pedagogiska perspektivet, då detta perspektiv genomsyrar vår läroplan. John Dewey utgår från att människan lär för livet. Han menar att människan är i samspel med andra människor som med kunskap skapas och kon-kretiseras (J.Dewey 2004). I min uppsats analyserar jag det teoretiska begreppet hållbar utveck-ling och ser att perspektivet resurshushållning som är en del av hållbar utveckutveck-ling är något som ständigt pågår i undervisningen. Pedagogerna kommer att beskriva resurshushållning i sin un-dervisning utifrån kursplanens definition, där pedagogerna ser resurshushållning som ett samspel mellan människa, samhälle och natur (Lgr11).
Resultaten av enkäterna visar att eleverna har liten kännedom om begreppet hållbar utveck-ling, men att de kan praktisera det mycket mer när det kommer till perspektivet resurshållning. Jag har i teoriavsnittet valt att ta upp definitionen för begreppet hållbar utveckling och
definitionen för resurshållning. Jag kommer även ge en beskrivning av begreppet ur ett
ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv som är en del av kunskapskravet för hållbar utveck-ling.
Innehållsförteckning
1 Inledning
1:1 Inledning ……….……….5
1:2 Syfte och frågeställning………..………6
2 Litteraturgenomgång
Hållbar Utveckling………..72:1 Definitionen av hållbar utveckling……….7
2:2 Definition av resurshållning………7
2:3 Tre dimensionen av hållbar utveckling……….8
2:4 Historia ………..9
2:5 Skolans ansvar………..11
3 Teoretiskt perspektiv
3:1 John Dewey pedagogik………144 Tidig Forskning
4:1 Studier om Resurshållning Nationellt och Internationellt……… 174:2 Innebörden av hållbar utveckling………20
5 Metod
5:1 Undersökningsstrategi……… 245:2 Urval……… ……….. 24
5:3 Metodval………. 25
5:4 Genomförande………. 26
5:5 Reliabilitet och validitet………..……… 26
5:6 Resultat och analys……….. 27
5:7 Enkät……… 27
5:8 Etiskt aspekt………. 28
6 Resultat
6:1 Hem-och konsumentkunskapspedagog definition av begreppet hållbar utveckling .. 296:2
Hem-och konsumenkunskapspedagogerna arbete med hållbar utveckling och resurshållning i undervisningen………. 30
7 Diskussion
7:1 Diskussion pedagogerna………..34 7:2 Diskussion eleverna……….36 7:3 Sammanfattning diskussion……….37 7:4 Metodkritik………..38 7:5 Framtida forskning………..39 7:6 Slutord……….39 Litteraturförteckning……….41Elektroniska källor
……….
43 Bilagor 1-5………421 Inledning
I dagens samhälle påverkas världen av olika miljöproblem som är inbyggda i vår samhällsstruktur
som t.ex. transporter som skapar stora växthuseffekter. Problemen blir bara större och det påverkar vår framtid. Den stora frågan handlar om hur vi Hem-och konsumentkunskapspedagoger kan
un-dervisa på bästa sätt som syftar till ett hållbart samhälle och få med oss eleverna. Det finns olika sätt
att se på hållbar utveckling och vår undervisning för hållbar utveckling. Vi i Sverige använder jor-dens resurser som omfattar 4,2 planeter (Världsnaturfonden 2018).Vi måste vända denna trend och utbilda eleverna att bli medvetna.
2004 valdes Stefan Edman som utredare med ett uppdrag att lyfta fram skolans möjligheter för hållbar konsumtion. Hans förslag innebar att Hem-och konsumentkunskapen skulle ha huvudansva-ret för all grundskoleundervisning i hållbar utveckling. Ett annat förslag han hade var att han ville att Hem-och konsumentkunskap skulle bli ett kärnämne(SOU 2004:119). Det är vi Hem-och kon-sumentkunskapspedagoger som ska undervisa för hållbar utveckling så att eleverna kan utveckla sina kunskaper och sin attityd om hållbar utveckling i skolan, så det Edman lyfter fram hade varit spännande. En orsak kan vara att det finns för lite forskning om ämnet, samt stor brist på vetenskap-liga belägg, för att övertyga att ämnet borde ta mer plats i grundskolan (K.Hjälmeskog 2000 s.111). Det är viktigt att vi lär eleverna att använda perspektivet utanför skolan. Björneloo tar upp att Hem-och konsumentkunskap har ett av det konkreta målet när det gäller hållbar utveckling i sin kursplan (I.Björneloo 2007). Inom ämnet Hem -och konsumentkunskap står det att eleverna ska få möjlighet att utvecklas i både praktiska och teoretiska kunskaper av betydelse för miljön (I.Björne-loo 2007).
I en forskning som gjordes av Emmalee Gisslevik där hon studerade kursplaner för Hem- och konsumentkunskap och där hon var med på klassrumsundervisning i en årskurs 8 under en termin (forskning.se 2018) skrev hon om elevers och pedagogers uppfattningar om hållbar utveckling och vad den innebar i Hem- och konsumentkunskapen. Emmalee Gisselvik menar att ett stort ansvar har lagts på pedagogerna. De ska tolka och översätta de allt mer komplexa kunskapskravet, vilket är ett stort ansvar för dem(forskning.se 2018). Jag har valt att främst titta på hur elever och pedago-ger använder och uppfattar hållbar utveckling kring perspektivet resurshållning. Av den anledningen tycker jag det vore intressant att undersöka hur pedagogerna arbetar för hållbar utveckling och per-spektivet resurshållning i Hem-och konsumentkunskap.
Enligt Shanahan så läggs så läggs det 26 timmar i veckan på olika hushållssysslor per person (Shanahan 1998, Statistiska Centralbyrån 2003). Det pågår mer och mer forskningsprojekt kring resurshållning internationellt och det som det studeras kring är energianvändning (Shanahan 1998). Jag kan tycka det skulle kunna vara intressant att studera hur eleverna uppfattar kunskapskravet och begreppet hållbar utveckling och perspektivet resurshållning. I Nu-03 genomfördes 2003 elever en enkät hur de agerade och tänkte gentemot hållbar utveckling och resursanvändning, 36% svarade att de var för resursanvändning i klassrummet (I.Cullbrand & M.Pettersson 2005).
Ser vi på PISA-undersökningarna blev våra politiker förvånade över att resultaten. Våra Politiker vill förbättra resultaten, men tror de att botemedlet är att sätta in mer matte på schemat och dra ned på de praktisk-estetiska ämnena trots att det finns forskning som visar att de finns skolor som är framgångsrika i PISA- undersökningar som värderar de estetiska ämnena och kreativitet högt (A.-Bamford 2009).
När det gäller hållbar utveckling är det viktigt att eleverna får en förståelse för helhetsperspektivet som omfattar de ekonomiska, sociala och ekologiska dimensionerna för hela begreppet. Detta vill jag ta upp med min studie.
1:1 Syfte
Syftet är att undersöka utifrån Hem-och konsumentkunskapspedagogernas och elevernas svar få
en uppfattning om hur de använder hållbar utveckling och perspektivet resurshållning i undervis-ningen.
1:2 Frågeställning
Utifrån mitt syfte har jag valt följande frågeställningar: - Vad är hållbar utveckling för eleverna?
-Vad är hållbar utveckling för Hem-och konsumentkunskapspedagoger och hur säger de att de arbe-tar med hållbar utveckling i undervisningen?
2 Litteraturgenomgång
Jag har i min litteraturgenomgång valt att definiera begreppet hållbar utveckling och definiera perspektivet resurshållning och även ge en beskrivning av begreppet hållbar utveckling från det ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen samt vilken roll skolan har när det gäller miljöun-dervisning och läroplanen. I Litteraturgenomgångens kommer det också att finnas med lite historia för att förstå varför hållbar utveckling är viktigt i undervisningen och hur långt vi har kommit med hållbar utveckling nationellt och internationellt. Den viktiga rollen i hållbar utveckling är att eko-nomiska, sociala och den ekologiska det är en process som samverkar med varandra. Det är viktigt i ett hållbart samhälle att medborgarna känner delaktighet och att de känner att de har möjlighet till att påverka samhällsutvecklingen. Den ekonomiska, sociala och ekologiska hållbara utvecklingen fungerar med individens delaktighet och ansvar.
Hållbar Utveckling
2:1 Definitionen av hållbar utveckling
1987 etablerade Brundtlandkommissionen begreppet hållbar utveckling och definieras på
följan-de sätt:”Det är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att följan-den kommer att påverka och
äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina egna behov”(SOU 2004 s.
104 ). Om vi göra en enklare tolkning, så handlar det om att vi ska skapa förutsättningar och ut-veckla vår miljö utan att den ska påverkas negativt för dem som ska
efterleva oss.
2:2 Definition av resurshållning
Hur definierar vi begreppet resurshållning? Så här står det skrivet på skolverket: Med resurshus-hållning avses det husresurshus-hållning med mänskliga som ekonomiska och materiella resurser och natur resurser, både de lokala och de globala. Det ska finnas en förståelsen av samspelet
mellan hushållet, samhället och naturen som utgör grunden för elevens aktiva deltagande lär dem om ett hållbart samhälle (Skolverket, 2002 s.19). Vi ska känna oss delaktiga i samhället och arbeta för ett hållbart samhälle. Vi ska ta vara på våra resurser.
2:3 Tre dimensioner av hållbar utveckling
Hållbar utveckling är ett begrepp som vi alla känner till och har hört talas om. Hållbar utveckling
omfattar inte bara ekologisk hållbarhet utan det innehåller även det sociala och ekonomiska. Om vi omvandlar det till andra ord har hållbar utveckling sin utgångspunkt genom människans och sam-hällets behov. Dessa förutsättningar måste vi se som en helhetssyn. Det kan vara en förklaring till att många Hem-och konsumentkunskapspedagoger tycker att begreppet kan vara svårtolkat.
Socialt
Den sociala dimensionen handlar om vårt välbefinnande, rättvisa, rättigheter och om individens
behov. Vilken del du än använder så samspelar alla för att tillsammans bli sociala dimensioner av hållbarhet. Människors behov måste tillgodoses utan att det påverkar ekosystemet. Det sociala handlar om att bygga ett stabilt samhälle där varje människa har rätt till ett värdigt liv, där vi kan känna oss trygga och delaktiga. Det är viktigt att framtida generation ska ha det jämlikhet och god hälsa det är det sociala perspektivet (I. Björneloo 2007).
Ekonomiskt
Den ekonomiska dimensionen handlar om att minska tillgångar och naturresurser. Det handlar om att vi måste hushålla med de materiella resurserna och då pratar vi långsiktigt. Annars blir inte den sociala och ekologiska hållbara utvecklingen påverkad utan går hand i hand med den ekono-miska. Detta innebär att vi vill bevara och ersätta naturkapitalet med människotillverkat kapital (I.Björneloo 2007). Om ett land har en positiv utveckling kring t.ex. fred eller omsorg för miljön leder detta till en stabil ekonomisk utveckling och då finns det goda förutsättningar för hållbar ut-veckling i det landet. Vänder vi på det och ekonomisk tillväxt istället vilar på produktion
i det landet, blir det försämrad miljö och det kommer att hota vårt ekosystem. Då blir inte utveck-lingen hållbar (SOU 2004:104).
Ekologiskt
Den ekologiska dimensionen handlar om allt som har med jordens ekosystem att göra. Den eko-logiska hållbara utvecklingen innebär att vi måste tänka långsiktigt och spara på vattnets och jor-dens produktion.Vi människor är beroende av naturen och dess kretslopp. Därför är det nödvändigt att minska påverkan på vår natur så att ekosystemens funktioner fungerar till fullo. Vi måste bibe-hålla den biologiska mångfalden och bevara ekosystemens som det är, tänka långsiktiga så det klara av förändring och att vidareutveckling betonas (I.Björneloo 2007).
Sammanfattning Begrepp
Ser vi var Hållbar utveckling står för, så står det för en utveckling som ska värna för vår framtid.
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kom-mande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”(Brundtlandrapporten 1987).
När vi diskuterar Hållbar utveckling förknippas den oftast med natur och miljö. Men vi vet att det handlar om så mycket mer. Vi pratar om de tre dimensionerna när vi diskuterar hållbar utveckling. den Sociala hållbarheten- ta vara på mänskliga rättigheter. Ekonomiska hållbarheten- motverka fat-tigdom utan att de påverkar de sociala och de ekologiska hållbarheten negativt. Ekologiska-hållbar-heten- hushålla med resurser och där kommer perspektivet resurshållning som också är en viktig del. De begrepp som kommer att analyseras i uppsatsen är den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling och perspektivet resurshållning, de kommer att skildras i Hem-och konsumentkunskaps-pedagogernas svar från intervjuerna med Inger Björneloos studie .
2:4 Historia
Hållbar utveckling handlar om att vi alla tar gemensamt ansvar och arbetar för det. I dag är världen globalt mer beroende av varandra, vilket innebär att vi påverkas av varandra (SOU 2004). Jag har valt att ta upp några händelser som har påverkat hållbar utveckling och undervisningen genomtiden. För att se vad vi har att arbeta med och att få en förståelse. Här berättar jag lite historia och om bak-grunden till hållbar utveckling och miljöundervisning i skolan. Nationellt och Internationellt. Jag berättar också om hur det fortsätter att arbeta vidare om hållbar utveckling och utbildning interna-tionellt och hur viktigt kunskap är.
Stockholm 1972
1972 på Stockholmskonferensen uppmärksammades det att det behövdes miljöundervisning i skolan. Det var Sverige som tog det första initiativet till detta. Kanske på grund av den ökande oron för nedsmutsning av naturen och andra miljöskador som uppkom på 1960- talet.
Det var startskottet för miljöpolitiken globalt och representerades av 113 länder. Det togs två
be-slut som skulle bli väldigt viktiga för hållbar utveckling. Det ena bebe-slutet var att den 5 juni skulle bli världsmiljödagen för mänsklighet och det andra var att Nairobi Kenya skulle det få ett säte för permanent organ för miljöfrågor (FN-förbundet 2014)
Miljöpolitiska mål som riksdagen har är: ”till nästa generation ska vi kunna överlämna ett samhälle
Brundtlandkommissionen 1983-1987
1983 tillsattes en grupp av FN för att analysera de kritiska miljö- och utvecklingsfrågorna som de
skulle presentera i en rapport 1987. Det var denna rapport som gav begreppet hållbar utveckling ett internationellt genomslag. Brundtlandkommissionens definition av begreppet hållbar utveckling är det som internationellt fick stor genomslagskraft. Kommissionerna anser att utveckling måste ske på miljöns villkor inte på människans och den består av tre olika dimensioner som samspelar - eko-logisk, social och ekonomisk hållbarhet (FN-förbundet 2014).
1990
1990 skrev vår regering och riksdag en ny paragraf (portalparagrafen) inom skollagen.”Var och
en som verkar inom skolan skall arbeta för varje människas egenvärde och för all gemensamma miljö” (I.Björneloo 2007 s.37). Vid detta tillfälle bestämdes det vilken roll elever skulle ha i
framti-den och i skolan för att nå en hållbar utveckling.
Rio de Janiero 1992
FN-konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro var den största internationella
konferen-sen någonsin. Vid denna konferens antog man en handlingsplan, den fick namnet Agenda 21. I den handlingsplanen angavs olika mål och olika riktlinjer för att uppnå hållbar utveckling i världen. Den sträcker sig till 2021 (Agenda 21 1992). Agenda 21 har betydelse för undervisningen i hållbar ut-veckling då den förespråkar att utbildning är avgörande för att människans förmåga att lösa miljö och utvecklingsproblem ska kunna förbättras. Utbildning är nödvändig för att människan ska bli miljömedveten och leva hållbart. Genom utbildning kan människan uppnå ett hållbart beteende som bidrar till att människan gör avgörande beslut som stärker en hållbar utveckling (Agenda 21 1992).
Thessaloniki 1997
UNESCO (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) 1997
anordna-des en konferens om utbildning för hållbar utveckling i Grekland. Det man kom fram till var att det var viktigt att balansera naturvetenskaplig undervisning kring hållbarhetsfrågor med samhällsveten-skap (I.Björneloo 2011).
EU Bryssel 1999
Hållbar utveckling var och är ett viktigt mål för EU och 1999 skrevs målet om hållbar utveckling in i EUs grundlag. Inom EU-politiken är deras syfte att främja en hållbar utveckling och att mil-jökraven ska införas i alla delar. Hållbar utveckling handlar inte bara om ekologi utan även om di-mensionerna ekonomi och det sociala förhållningssätt. Det är dessa tre som samordnar och hänger ihop med varandra, för att det ska bli hållbart.
Sammanfattning Historia
När vi ser tillbaka 30 år är begreppet hållbar utveckling blivit allt mer erkänts internationellt,
vil-ket vi senast kunde se i Paris 2015. Kofnnan anför ”Education for Sustainable Development
(ESD)” "Education in all it`s forms and at all levels, but is also one of the most powerful instru-ments we have for bringing about the changes required to achieve sustainable development ”(Unesdoc.Unesco 2016).
Det finns skilda utgångslägen för världens alla länder när det gäller utbildning för hållbar utveck-ling och det gör det svårt för alla att arbeta för hållbar utveckutveck-ling. Det är där FN och Unesco kom-mer in och hjälper till för att se till att alla länder får den kunskap de behöver. Alla länder hade re-presentanter vid de stora konferenserna, men agendan sätts oftast av välfärdsländerna t.ex. USA, Storbritannien m.m. Många av rapporterna kommer från de engelskspråkiga länderna.
I många av våra länder ute i världen finns det stor fattigdom. Education for All och Dekaden är en utbildning för hållbar utveckling. Det är en utbildning som gör det möjligt för människor att för-utse och att försöka lösa problem som hotar livet på vår planet. Utbildning innebär också att sprida värderingar och principer som är grundval av en hållbar utveckling som t.ex. jämn könsfördelning, social tolerans, fattigdomsbekämpning och fredliga samhällen (UNESCO 2006).
Dessa målsättningar kan kanske uppfattas som konstiga när vi lever i en värld där det finns fat-tigdom och klimatförändringar och att målen definieras av västvärldens politiker (UNESCO 2006). Under toppmötet 2015 i New York antogs agenda 2030 och det globala målet för hållbar utveckling. Det som är gemensamt är att utbildning för hållbar utveckling måste förbättras och en gemensam grundförståelse för begreppet världen över måste utvecklas både i välfärdsländerna och de länder som har de fattigt. Som vi ser utifrån historia så går vi framåt i små steg.
2:5 Skolans ansvar
I Svensk skola har vi haft miljöfrågor i undervisningen sedan 1960-talet. Till att börja med
foku-serade man mest på naturmiljön i ämnet Biologi och de skador som hade åstadkommits i naturen. Under 1970-talet i Stockholm fick miljöundervisningen en ökad betydelse i och med FN:s miljö-konferens. Vid denna konferens fastställdes det att undervisning gällande miljöfrågor är lika viktigt för den unga generationen som för oss vuxna. Det var vid detta tillfälle man började prata om be-greppet hållbar utveckling, utbildning för en hållbar framtid (Skolverket 2002). I samband med tidi-gare nämnda Rio konferensens blev det en tradition, att lyfta fram hållbar utveckling och
utbild-ning. Inom den här undervisningstraditionen betraktas miljöproblem som sociala konstruktioner där man genom olika synsätt och värderingar väljer att beskåda olika miljöproblem.
Ett av våra miljöpolitiska mål som riksdagen har är : ”att till nästa generation kunna överlämna
ett samhälle där Sveriges största miljöproblem är lösta” (Naturvårdsverket 2004 s.6). Det är de
ut-maningar vi människor och vår värld står inför. Därför är lärandeprocessen en viktig förutsättning. Vad vi människor och elever lär oss och hur vi omsätter det i handling är avgörande för om en håll-bar utveckling ska bli möjlig (SOU 2004 s.104). Det är viktigt att vi ger elever sambandet mellan kunskap och miljöproblem och att vi lär dem miljövänliga värderingar och miljövänligt beteende (skolverket 2002). Det är viktigt att vi lägger stor vikt på undervisningen och att utgångspunkten tas i elevernas erfarenhet och att undervisningen får den effekt som vi eftersträvar enligt forskning (I.-Björneloo 2007).
Björneloo beskriver att det inom den demokratiska processen läggs en integrerad del i lärproces-sen. Det innebär eleverna har olika synsätt och och intressen som gör att de demokratiskt arbetar på olika sätt för hållbar utveckling. Enligt WHO har vi människor ett ansvar när det gäller att uppnå en hållbar utveckling (WHO 2016). I vår kursplan för ämnen Hem-och konsumentkunskap står det att elever ska lära sig och bli medvetna om hur de kan påverka den hållbara utvecklingen (Skolverket 2011).
Hem- och konsumentkunskap, som är ett av vår grundskolans ämne, har till syfte att utveckla elevers intresse och kunskaper i hemmet. Utöver detta ska även eleverna utveckla kunskaper kring att de olika valen de gör, kan få konsekvenser för våra gemensamma resurser. I det centrala innehål-let för Hem-och konsumentkunskap gällande hållbar utveckling inriktat mot miljö, står det att ele-verna ska utveckla både intresse och kunskaper kring miljökonsumtion i hemmet (Skolverket 2011). I det centrala innehållet för årskurs sju till nio för ämnet Hem -och konsumentkunskap finns det en speciell punkt om miljö. Det är ett av kunskapskraven som eleverna ska lära sig gällande hållbar utveckling och kring hur olika varor och livsmedel produceras och transporteras och hur det påver-kar vår miljö (Skolverket 2011).
En av pedagogernas uppgift i Hem-och konsumentkunskap är att utveckla elevernas kunskaper kring hur olika val kan påverka hållbar utveckling (Skolverket 2011). Ser vi på skolans ansvar, så ska skolan hjälpa eleven att utveckla så att eleven kan uppnå vissa mål. Eleven ska ha kännedom och ha förutsättningarna för att förstå och använda sina grundläggande kunskaper i ett ekologiskt sammanhang. Eleven ska ha grundläggande kunskaper för en god hälsa samt ha en förståelse för sin egen livsstils betydelse för miljön (Utbildningsdepartementet 2006 s.10).
Utbildning för hållbarhet är en del av processen mot att skapa en välinformerad, medveten och aktiv befolkning. Utbildning om hållbarhet bidrar till demokrati och fred och att vi tänker mer åt ett hållbart samhälle (Skolverket 2002). Kunskapen om hur människans olika handlingar och val får för konsekvenser för vår miljö, måste framgå..
Skolans uppdrag:
”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva kan på-verka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor Undervisningen skall belysa samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling” (Lgr11)
I vår kursplan i Lgr 11 står det:
Skolan skall i sin undervisning i Hem- och konsumentkunskap sammanfattningsvis ges förutsätt-ningar att utveckla sin förmåga i att:
”Värdera val och handlingar i ett hem och som konsument utifrån perspektivet hållbar utveckling”(Lgr11)
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret:
” Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljön och hälsa”(Lgr11)
” Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar”(Lgr11).
Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och häl-sa”(Lgr11)
Kunskapskravet nionde skolåret:
”Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika kon-sumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och eko-logisk utveckling” (Lgr11)
3 Teoretisk Perspektiv
3:1 John Dewey pedagogik
Dewey förespråkar Pragmatismen och det är hans grundläggande pedagogisk filosofi,
eftersom att utbildningens syftar är att forma eleverna till att bli intellektuella och emotionella för att möta samhället, människor och framtiden (J.Dewey 1999). Dewey stora intresse under hela sitt liv har varit frågor inom skola och utbildning. Dewey teori har haft en stor betydelse i undervisning ur ett pedagogiskt perspektiv. Vårt samhällen blir allt mer och mer komplicerat angående resurser och struktur belyser Dewey. Därför är det viktigt att vi kräver att undervisningen i skolan blir mer planerad och systematiserad och praktisk (J.Dewey 1999). Samhällen framhåller följaktligen att ut-bildningen skall ge intresse för sociala relationer och utbyte av erfarenhet (J.Dewey 1999).
Den största risken är den traditionella katederundervisningen då den skapar alltför stora klyftor mellan skola och samhälle. Det han syftar på är att utöka det sociala medvetandet för hållbar ut-veckling med hjälp av det praktiska arbetet i undervisningen (J.Dewey 1999). I denna studie har jag utgått från Deweys teori om demokratisk utbildning eftersom jag anser den passar dagens samhälle mitt ämne och pedagogik i nutid. Hans teorier kring aktivitetspedagogik där han är den främste fö-respråkaren av begreppet ”Learning by doing”, där det praktiska arbetet skall tillämpas i skolans verksamhet hänger ihop med Hem-och konsumentkunskap (Nationalencyklopedin 2013). Begreppet berör både praktik och teori. Skolorna skall lära eleverna om det verkliga livet. Deweys teori är att få elever att använda problemlösning, och att tänka kritiskt (Nationalencyklopedin 2013).
I Sverige blev John Deweys pedagogik tidigt känd. Hans första artikel publicerades 1902 i tid-ningen Skolan. Dewey är en av de progressiva pedagogiska teoretikerna. Flera Svenska pedagoger gjorde tidigt studiebesök i Amerikanska skolor på 1900-talet och kom hem med idéer och tankarna de hade spred de ut i landet och där har vi aktivitetspedagogik idag (K.Bjärvall 2016).Aktivitets-pedagogik är när teorin kopplar ihop praktik och reflektion. Det är en handling som hänger sam-man. Kunskap blir till nytta om det har en verklighetsanknytning. Det Dewey menar är att regler och kontroll ska ligga inbyggt i själva aktiviteten som elever gör och inte från pedagogens makt och tvång. Det kallas progressiv pedagogik (k.Bjärvall 2016).
Elever har inga problem att följa regler på fritiden under sportaktiviteter eller när de har roligt och är intresserade. Använder vi det på samma sätt i det praktiska lektonerna, skapar det reflektion och handling. Som John Dewey nämner så är det den aktivitet vi praktiserar i vardagen som vi an-vänder vidare i görandet. Tittar vi på eleverna så är deras vardag ännu mer kopplad med skolan, med kunskap de lär sig och erfarenheter de får därifrån. Det är det Dewey hävdar att eleverna ska
få en förståelse för och en mening om det relaterar till verkliga livet. Det är där Hem-och konsu-mentkunskap kommer in. Det är en undervisning som relaterar till det verkliga livet.
Ser vi vidare på Dewey finns det två viktiga aspekter som styrs av erfarenhet som man ska ta hänsyn till. Den ena är hur man upplever erfarenhet - bra eller dålig. Den andra
är hur erfarenheten påverkar erfarenheten. Dewey menar att det måste finnas en kontinuitet (J.-Dewey 2004 s.173). Tittar vi på (J.-Deweys teori förespråkar han begreppet ”Learning by doing” - di-rektöversättning ”att lära genom att göra”. Den är klassad som aktivitetspedagogik precis som i Hem- och konsumentkunskap där det arbetas praktiskt. Den pedagogiska teorin går ut på att genom egen upplevelse, först reflektera och därefter lära sig något nytt (J.Dewey 2004). Han tycker att det i dagens samhälle blir allt för komplicerat med de olika resurserna och han anser att undervisningen ska vara planerad in i minsta detalj. Han anser att det bedrivs för mycket katederundervisning. Den praktiska undervisningen ger eleven mycket mer och skapar fler intressanta sociala relationer där vi också lär oss mer (J.Dewey 2004).
Dewey menade att det ska finnas ett samband mellan det verkliga livet och skolan, där skolans första uppgift är att lära barnet leva i den värld de befinner sig i med praktiska och teoretiska hand-lingar. Det är skolan ska utveckla framtidens samhälle, eleverna enligt Dewey.
Dewey ansåg att barns intresse bör uppmuntras i lärandet, likaså i aktiviteter som till exempel i resurshållning. När elever känner igen eller förstår så väcks ett meningsfullt lärande som pedagogen kan arbeta vidare med. Det Dewey vill få fram är att elever praktiserar och tar efter de värderingar de upplever i sin omgivning. Begreppet hållbar utveckling berör både praktiska och teoretiska hand-lingar som kopplas samman med verkligheten. Skolan ska lära elever för livet och det är där vi pe-dagoger kommer in. Deweys centrala tanke är att utbildningen ska utveckla människans förmåga till problemlösning och till kritiskt tänkande och att skolan ska påminna om det verkliga livet (J.-Deweys 2004).
Jag har använt mig av Deweys teori Pragmatismen och aktivitetspedagogiken ”Learning by do-ing” i studien för det är ett bra sätt för eleven i lärsituationen att kunna få dem att förstå hållbar ut-veckling och perspektivet resurshållning. Visar vi kopplingen mellan det ekologiska, ekonomiska och det sociala dimensionen och resurshållning och använder oss av Deweys ”Learning by doing” så får eleverna kunskap och förståelse. Det problem vi ser idag är att eleverna ser det i klassrummet, men att vi inte lär de teoretisk och att eleverna ser kopplingen mellan de 3 dimensionerna. Begrep-pet hållbar utveckling berör både praktiska och teoretiska handlingar som kopplas samman med verkligheten.
Skolan ska lära elever för livet och det är där vi pedagoger kommer in. Deweys centrala tanke är att utbildningen ska utveckla människans förmåga till problemlösning och till kritiskt tänkande och att skolan ska påminna om det verkliga livet (J.Deweys 2004). Även i vårt styrdokument står det att eleverna ska sätta kunskap i handling och arbeta för den globala utvecklingen och att de ska lära sig från verkliga livet (LGR11) Dewey var det sociala livet av största betydelse för att lära sig. ”Människor lever tillsammans i ett samhälle i kraft av vad de har gemensamt och kommunikation är det sätt genom vilket de får något gemensamt” (J. Dewey, 1999). Det Dewey menar är att elever lever i nuet. Framtiden är något som ännu inte är här och därför inte speciellt intressant. Med detta menar han att för elever som ska lära inför framtid som är alltför avlägsen är inte motivation. Un-dervisning i Hem-och konsumentkunskapspedagoger måste därmed göras meningsfull för elevernas liv här och nu. Genom att ta vi tillvara på nuets möjligheter rustas eleverna till att bättre kunna kla-ra av fkla-ramtidens hållbar utveckling(J.Dewey 1999). Deweys teori och pedagogik utifrån styrdoku-ment och NU-03 bildar en tråd i mitt resultat.
4 Tidig Forskning
Det finns idag väldigt lite forskning kring ämnet Hem-och konsumentkunskap och hållbar ut-veckling. Det finns enskild forskning som handlar om ämnet Hem-och konsumentkunskap och en-skild forskning som handlar om hållbar utveckling. Jag kommer att redovisa några forskningsresul-tat som relaterar till det olika perspektiven.
2003 genomfördes det en nationell utvärdering i Hem-och konsumentkunskap. Den utvärdering-en gjordes av Skolverket och syftade till huruvida undervisningutvärdering-en i Hem-och konsumutvärdering-entkunskap följde vår läroplan och vad som hade förändrats sedan förra utvärderingen som Skolverket gjorde 1992(I.Cullbrand & M.Pettersson 2005). Utvärderingen genomfördes i flera olika årskurser i form av enkäter till elever och pedagoger. Ser vi till resultat av den utvärderingen utifrån ämnet Hem-och konsumentkunskap, framgår det att vi kan se att eleverna är intresserade av ämnet. I undersökning-en får vi fram att eleverna tyckte att ämnet är ett viktig ämne i skolan och då diskuteras de mycket om den praktiska delen som t.ex. matlagning. Engjellushe Zenelaj förespråkar utbildning i hållbar utveckling undervisningen. Utan undervisning och kunskap är det svårt att få eleverna med oss fö-respråkar hon(Zenelaj2013).
4:1 Studier om Resurshållning Nationellt och Internationellt
I ett forskningsuppdrag från Skolverket har Ingrid Cullbrand och Margareta Pettersson gjort en
analys av ämnet Hem-och konsumentkunskap NU-03. Studien har gjorts på de tidigare läroplaner-na. Analysen skulle undersöka hur undervisningen bidrar till att eleverna når målen i läroplanen och kursplanen i hållbar utveckling (I.Cullbrand &M. Pettersson 2005 s.7). I denna utvärdering använ-des enkäter till elever och pedagoger. 54 pedagoger deltog.
I utvärderingen tittade man först och främst på vad resurshushållning innebar för Hem -och kon-sumentkunskapspedagogen. Pedagogerna ombads att svara på frågor om vad de tyckte resurshus-hållning innebar i just deras undervisning. Över hälften av alla pedagoger som deltog i studien, me-nade att resurshushållning är en av de aktiviteter som pågår i undervisningen i det praktiska hela tiden. I undervisningen använder många pedagoger livsmedel som är miljöanpassade och de lär ele-verna hur de kan hushålla med energi. Dessutom så försöker de återvinna, sopsortera och källsortera varje lektion. Detta är vad Cullbrand & Pettersson vill visa med sin rapport. NU-03 pekar på att en övervägande del av eleverna anser att de i Hem -och konsumentkunskap har lärt sig att göra med-vetna val. Elev som deltog i studien beskrev i enkäten att de medvetet agerade i hantering av
resur-ser med tanke på den lokala och den globala miljön. Dessa elever valde att använda närodlade pro-dukter, resurshållning och de anpassade energiåtgången i tillagningen efter sin förmåga. Genom sitt handlande, som de lärt sig i undervisningen, visade de förståelse för resurshushållning och de age-rade med tanke på miljö (I.Cullbrand & M.Pettersson 2005 s. 48).
Hem-och konsumentkunskapspedagogen kunskaper strävar mot att alla elever ska förstå samspe-let mellan det sociala, ekonomiska och ekologiska. Det är viktigt att eleverna ser konsekvenserna och tar ansvar för sina egna handlingar, eftersom det ökar förutsättningarna för eleverna att blir självständiga och ansvarskännande och som kan agera medvetet för ekologisk, ekonomisk och soci-al hållbarhet (I.Cullbrand & M.Pettersson 2005 s. 54). I och med att samhällsdebatten ökar och har en stor betydelse för vår ekologiska grundsyn och resursanvändning som i sin tur kan bidra till en hållbar utveckling, sattes resurshushållning som ett av två övergripande mål för Hem- och konsu-mentkunskap inom kursplan Lpo 94 (I.Cullbrand & M.Pettersson 2005 s. 54).
Resurshushållning har utvecklats ytterligare i Kursplan 2000 och där kan vi se en definition som hushållning med ekonomiska och andra materiella resurser, både lokala och globala resurser (Skol-verket 2000 s. 20)och(I.Cullbrand & M.Pettersson 2005). Vägen till ett hållbart samhälle börjar i hemmet och fortsätter vidare in i klassrummet. Det är i klassrummet vi kan få mer kunskap och ut-veckla eleverna att bli medvetna. Genom ett mer hållbart perspektiv i undervisningen får eleverna möjlighet både att ta ansvar för hållbar utveckling och att skaffa sig ett eget förhållningssätt till mil-jöfrågor (Lgr11). ”Undervisningen ska belysa hur olika samhällsfunktioner och vårt sätt att leva
och arbeta kan anpassas för att arbeta mot hållbar utveckling står det i vår Läroplan” (LGR 11 s.
9). Målet för undersökningen var att Skolverket ville se elevernas och Hem-och konsumentkun-skapspedagogernas kompetens och utveckling när det kom till resurshållning.
ICCS står för International Civic and Citizenship Education Study. Studien genomfördes på 14- åringar i 38 länder runt om i världen. Det var 3000 elever från 150 skolor runt om i världen som fick besvara samma frågor. Resultatet visade att det som intresserar de svenska eleverna mest var miljöfrågor. 55 procent av eleverna svar visade sig vara intresserade av miljöfrågor (International Civic and Citizenship Education Study 2009). När vi tittar på ICCS studie som avsåg att mäta ele-vernas kunskaper, värderingar såväl som framtida engagemang i vårt samhälle, kan man se att ung-domar visade största intresse av miljöfrågor och resurshållning. Särskilt de globala frågorna om hållbar utveckling ICCS är en internationell studie om demokrati och samhällsfrågor. Studien vän-der sig detta år till grundskoleelever i årskurs 8 (Skolverket 2009). Syftet med unvän-dersökningen är att utreda hur ungdomar i olika länder förbereds lokalt, nationellt och globala i samhället för hållbar
utveckling. Information och utbildning är ett nödvändigt instrument idag när vi pratar om hållbar utveckling.
Kunskap är människans handlingar och konsekvenser för dem är att lära oss teoretiskt (Linden 2004). Börja vi med små åtgärden som är lätt för oss att genomföra, som resurshållning. Blir det lätt en vana och då kan vi koppla ihop det med vardagslivet och skolan. Linden menar att människans handling och attityd har en stor skillnad (Linden2004). Skillnaderna kan vara olika för olika män-niskor, det påverkar hur tydlig och synlig konsekvensen blir för miljön. Besluten sker oftast kortsik-tiga i tidsperspektiv(Linden 2004 s. 23). De har svårt att få eleverna att förstå påverkan av sina handlingar idag och hur det kan påverka miljön i framtiden (Linden 2004).
Ser vi på Östman har han gjort en nationell och internationell forskningsöversikt om miljöpeda-gogik. Studien visar att de finns elever som engagerar sig i miljön till viss del, men när det kommer till att de själva och ska ändra sin egna livsstilen eller konsumtionsmönster tappar de intresset (Östman 2003). De är mer intresserade för de globala miljöfrågorna. De väcker ett större
engagemang än de lokala, de såg vi i de andra studierna med. Linden menar att svenskarnas kuns-kap är stor och de har en drivkraft för sina handlingar, men det går långsamt (Linden 2004). Omvärlds och livstidsändringar som påverkar människans bekvämlighet är svåra att förändra menar Östman, medan handlingar som är lätta att genomföra som resurshållning genomförs. Vi vet att elever får kunskap om hållbar utveckling skolan, men samtidigt ser vi att elever inte tar det till sig. De använder resurshållning mindre omfattning (Östman 2003).
2004 Skolverket gjorde skolverket en processtudie där eleverna skulle välja livsmedel, planera och laga en måltid. Det var 102 elever som deltog i studien. När resultatet kom visade det sig att ungefär hälften av eleverna hade ett intresse och en förståelse för resursanvändningen. Eleverna som deltog i studien valde närodlade produkter, ekologisk mjölk, samt källsorterade (Cullbrand & Pettersson 2005).
Ser vi internationellt, så har det gjorts en studie av Michael Littledykes. I Littledykes studie in-tervjuades elever i tre grupper med 3 - 4 elever i varje grupp från grundskolan i England. Även där kunde man se ett intresse för miljöfrågor och resurshållning. Det intervjuades elever från sju olika klasser i olika åldrar. Syftet med studien var att undersöka elevernas förståelse och deras synpunkter kring frågor som rör hållbar utveckling. Elevernas svar i den här studien visar att den stora majorite-ten av eleverna bryr sig om världens tillstånd och vad som händer med den. Det är där de växer upp och många har starka känslor om hur den påverkas. De har hört talas om många av de viktiga frå-gorna som togs upp, men de saknar förståelse för det nationella och saknar relationer för att själv
skolan både internationellt och nationellt, och det utgör en utmaning för hållbar utveckling i skolans värld. Ett sådant tillvägagångssätt för hållbar utveckling kan ge en grund för att skapa ett vetenskap-ligt, miljömässigt och utbildat samhälle (M.Littledykes 2004). En slutsats är att elever bryr sig om miljön globalt och i sitt närområde men att de behöver både hjälp och verktyg för att arbeta mot ett hållbart samhälle. Många kände samtidigt en oro för miljön (M.Littledykes 2004).
3:2 Innebörden av hållbar utveckling
Syftet med Inger Björneloos avhandling Innebörder av hållbar utveckling är att synliggöra
p
edagoger föreställningar om hållbar utveckling och perspektivet resurshållning (I.Björneloo 2007).De 17 pedagoger som deltog i denna studie har valts ut genom etiska synsätt. Pedagogernas före-ställningar har osynliggjorts genom intervjuer. Under dessa intervjuer har pedagoger uppmanats att fritt berätta om något tillfälle där elever arbetar med hållbar utveckling och perspektivet resurshåll-ning (I.Björneloo, 2007s. 77). Resultaten av pedagogernas föreställresurshåll-ningar presenteras i fem olika teman ”Helheter och sammanhang, Inlevelse och ansvar, Delaktighet och förståelse, Självkänsla
och kommunikationsförmåga samt Förmåga att lära” (I.Björneloo 2007 s.93).
Helheten och sammanhangets innehåll är att Pedagogerna ansåg att undervisning skulle hämtas
från verkligheten för att eleverna skulle utveckla en förståelse om hur allt hänger ihop. Det är lättare att eleverna får en förståelse om de ser det. Eleven måste utveckla ett självständigt tankesätt och kunna jämföra sina livsvillkor med andra miljöer. Först i sin närhet (lokalt) och därefter globalt. Björneloo menar att hållbar utveckling i undervisningen även ska spegla elevernas självkänsla, ge-menskap, hälsa och natur (I.Björneloo 2008 s. 11) . Detta kan uppnås genom att låta elever jämföra sina egna livsvillkor i nutid med livsvillkor i andra tider, dåtid.
Inlevelse och ansvar är att eleverna ska ha förståelse för andra människors livssituation. Pedago-gerna tyckte även det var viktigt att eleverna skulle förstå att deras egna handlingar får konsekven-ser för miljön (I.Björneloo 2007 s. 114). Det var viktigt att eleverna även blev medvetna om sin attityder till handlingar och konsekvenser (I.Björneloo 2007 s.118). Vi pedagoger, ger eleverna kun-skap och förståelse, för att de ska kunna möta det informationsflöde som finns i samhället och att det skapas möjligheter för dem att göra medvetna val och för att kunna förstå hur deras egna hand-lingar påverkar miljön (I.Björneloo 2007 s.114). Med självkänsla och kommunikationsförmåga, som är två av områdena, menas att pedagoger behöver arbeta med och utveckla elevens självkänsla. Elever med en god självkänsla är mycket tryggare i sin tillvaro och har en bättre möjlighet att kun-na utvecklas och ta ansvar för sikun-na liv och omgivning (I.Björneloo 2007) Elever med en god
själv-känsla är trygga i sin tillvaro och har bättre möjligheter att utveckla till att bli medvetna om hur de kan ta ansvar för sin livsstil (I.Björneloo, 2007 s.126). Delaktighet och förståelse gör eleverna gör medvetna val och att de ska få förståelse för hur deras egna handlingar och deras val påverkar mil-jön (I.Björneloo 2007s .114).
Förmågan att lära är att Pedagogerna betonar vikten av att skolarbetet ska upplevas meningsfullt av eleverna, för att få en förståelse för hållbar utveckling. Björneloo sammanfattar pedagogens svar med att eleverna ska kunna använda olika redskap och metoder för att få tillit till sina möjligheter att lära och utvecklas (I.Björneloo 2007 s. 134). Eleverna ska utveckla en attityd till hållbar utveck-ling med att sätta andras väl före sina egna behov (I.Björneloo 2007 s.143). Pedagogers svar om sin undervisning mot hållbar utveckling handlar om den enskilda elevens självförtroende, möjligheter, kunskap och förståelse (I.Björneloo 2007 s.142).
Ser vi på vad Engjellushe Zenelaj skriver i sin artikel Education for sustainable development är hennes syfte att vi måste identifiera utbildningens roll i hållbar utveckling(Zenelaj 2013). Det hon vill förmedla är att utbildning är det första steget för hållbar utveckling, ska vi göra en förändring skriver hon är utbildning det bästa sättet att skapa förändringar i samhället på både en lokal och en global nivå ( Zenelaj2013).
Utbildningen är det ända sättet att hantera denna globala kris, eftersom det är ett sätt att förmedla kunskap. Det är viktigt att varje person behöver lära sig vilken påverkan deras egen livsstil påverkar planeten. Med utbildning menas i detta sammanhang inte bara undervisning, men också olika red-skap eleven får lära sig för att förändra oss själva och våra vanor som de tar med sig i vardagen. Ze-nelaj skriver att förändringar av ett beteenden är en svår process och att det tar tid att förändra des-sa, därför är det bra att i skolan utbildar eleverna i tidig ålder för ett hållbart samhälle. Det Zenelaj menar att vi bör börja med eleverna för att vi ska kunna göra förändringar i samhället på lång sikt. Vi måste lära eleverna förstått sitt ansvar. För att eleverna ska kunna visa ansvar måste de ha kun-skap och för att få kunkun-skap måste de få utbildning.
Amanda Rikner gjorde en studie 2009 där hon undersökt vilka faktorer som inverkade på ungdo-mar att de ville agera miljövänligt. Det hon fick fram var att de ungdoungdo-mar som kände mer personligt ansvar ju troligare är det att de väljer att bete sig miljövänligt.
En tredje viktig faktor hon fick fram var att att för att agera miljövänligt krävs det kunskap(A.Rik-ner 2009). Människor med kunskap beter sig mer miljövänligt. De tänker på att använda kollektiv-trafiken, miljövänligt fordon, de källsorterar, mm (A.Rikner 2009). I hennes studie deltog 97 perso-ner. Det var en enkätstudie, studien gick ut på att undersöka ungdomar syn på klimatproblematiken.
Bob Jickling kritiserar utbildning för hållbar utveckling det är en förutbestäms ord som som vi använder och eleverna ska förväntas agera efter skaver han(B.Jickling 2004). Han tycker att vi ut-bildar för ett syfte och inte för något. Han tycker att utbildning är ett verktyg är ett verktyg som ska användas för nå framsteg. Han beskriver att vissa forskare inte är överens om att det finns ett ge-mensamt mål som rör hållbar utveckling och att och att då syftet med begreppet tappar mening. Han anser att det är viktigt att det är kritiskt och om det är utbildningen uppgift för att få människor att agera. Mycket att han kritiserar är att han vill att hans barn ska veta att hållbar utveckling kritise-ras och att det måste vara någon som kritiserar för att vi arbetar framåt för hållbar utveckling(B.-Jickling 2004)
Sammanfattning av tidig forskning
När vi tittar på tidigare forskning kring hur Hem-och konsumentkunskapspedagogerna talar om hållbar utveckling enligt Björneloo i sin undervisning, är det ett perspektiv som kommer fram mer än de andra och det är temat helheter och sammanhang. Eleverna behöver utveckla kunskaper i att se helheter och sammanhang i sin vardag och i sin närhet innan de kan få en förståelse
(I, Björneloo 2007).Eleverna måste se utanför klassrummet och ta med sina kunskaper in i vardagen och få en förståelse, för allt de gör påverkar hållbar utveckling. Vi måste göra det mer levande som Björneloo skriver.
NU-03 beskriver Hem-och konsumentkunskapspedagogerna att perspektivet resurshushållning är aktiviteter som pågår under lektionerna. Pedagogerna talar om att de arbetar kontinuerligt för att skapa en medveten inställning hos eleverna (Skolverket 2005). Det var det som kom fram i ICCS och M.Littledykes studie att eleverna källsorterade och tänkte ekologiskt. Eleverna är intresserade globalt, men de vill gärna inte ändra sin egen livstil tar Östman och Linden upp. Östman, Linden menar att eleverna måste börja i små steg med resurshållning.
Genom min studier motiverades jag till att undersöka hur Hem-och konsumentkunskapspedagoger-na bidrar till att eleverkonsumentkunskapspedagoger-na ges möjlighet till att skapa en medveten livsstil för hållbar utveckling. Ser vi på Amanda Rikners studier så behövs det mer utbildning i hållbar utveckling utifrån svaren från hennes studie. Jag vill nu ta reda på hur andra Hem-och konsumentkunskapspedagoger talar om re-surshushållning och för att ytterligare vidga våra kunskaper kring perspektivet resurshållning, visa utifrån forskning och min studie att det finns ett sammanhang. De forskare som jag har tagit upp återkommer till kunskap och utbildning. Och att det ska arbetas praktiskt och teoretisk.
5 Metod
5:1 Undersökningsstrategi
Studien utgår från en kvalitativ metod då studien kommer att utgå från enkäter. Jag har använt mig av två olika metoder - enkät och telefonintervju. Anledningen till mitt val, var att jag inte fick de svar på enkäterna som jag önskade. Därför kompletterade jag med intervjuer. Enligt Bryman kan en sådan strategi ge en mer grundlig och djupare förståelse för informanternas uppfattningar (A.-Bryman2002). I min studie undersöker jag pedagogernas uppfattningar om Hem-och konsument-kunskapsundervisningen i hållbar utveckling och kring perspektivet resurshållning. Detta är alltså en väldig bra metod att använda istället för kvantitativ metod där man t.ex vill se hur många män-niskor som gör något t.ex röker/snusar.
Frågornas utformning grundas i uppsatsens syfte och frågeställning ( A.Bryman 2002 s.150). Det-ta innebär att det insamlande materialet kommer att tolkas och analyseras (A.Bryman 2011 s.150). Jag ställde frågorna till några pedagoger i NO på min egen skola för att se vad de svarade. Jag fann att det kunde vara lämpligt att studera området med två olika metoder för att få en större inblick i hur det ser ut i ämnet och för att få en förståelse för pedagogerna och deras arbete. Enkäter är en av de vanligaste metoderna vid användning för datainsamling. Enkätundersökningar används ofta när man vill få svar från samtliga respondenter och när man ska utgå från exakt likadana frågor. Oftast väljer man frågor som tar mindre tid. Den som svarar på enkäten svarar utifrån sina egna erfarenhe-ter eller egen uppfattning (Skolverket 2000). En nackdel med en enkätundersökning är att det inte finns någon person närvarande som kan vara till hjälp att tolka frågorna på respondenterns funde-ringar. Detta gör det extra viktigt att frågor som ställs är tydliga. Den största fördel med enkätunder-sökning är att respondenten kan besvara enkäten när de har tid och har möjlighet (A.Bryman 2002 s. 228).
5:2 Urval
Urvalet av pedagoger skedde genom en förfrågan till tio stycken pedagoger via Facebook i en sluten grupp med Hem-och konsumentkunskapspedagoger. Fördelen med detta tillvägagångssätt är att det blir enklare att få tag i pedagoger som är villiga att ställa upp på att svara på en enkät s.k. be-kvämlighetsurval. Enligt Bryman så innebär det att de individer som väljs ut till att delta i en under-sökning är de personer som är tillgängliga och finns nära till hands, som i detta fall den slutna grup-pen på Facebook (A.Bryman 2002). Jag tog kontakt med pedagogerna som svarat på enkäten om en telefonintervju, för att se om pedagogerna gav mer ingående svar på frågorna än vad de hade svarat
på enkäten. Detta är ett accepterat och legitimt sätt att genomföra preliminär analys på. (A.Bryman 2011s.195)
Urvalet av eleverna jag valde, var på grund av tillgängligheten. I de klasser som jag undersökte finns sexton elever totalt i varje klass. Av dessa deltog tio i varje klass. Båda könen var represente-rade.
5:3 Metodval
I min undersökning tog jag reda på hur Hem-och konsumentkunskapspedagoger arbetar och
an-vänder sig av hållbar utveckling mot perspektivet resurshållning. Jag har valt att göra en enkätstudie och en uppföljande telefonintervju. Enligt Bryman används kvalitativa intervjuer eller enkäter när man vill få en djupare förståelse för pedagogernas egna tankar och uppfattning. Det var min motive-ring till att jag valde att använda mig av en kvalitativ strategi (A.Bryman 2002).
Använder man sig av en kvalitativ metod ges det en möjlighet att upptäcka och identifiera egen-skaper och beskaffenheten (A.Bryman 2011). Jag använde mig av enkäter till både elever och peda-goger. Anledningen till att jag valde enkät i första hand var att pedagogerna fick lugn och ro för att kunna svara på frågorna. En annan anledning är att jag använde enkäter till att börja med var för att inte överföra min åsikt till pedagogerna. Det ges möjlighet till eftertanke, eftersom hållbar utveck-ling är ett stort begrepp med flera olika innebörder. Jag har också använt mig av telefonintervjuer av pedagoger. Telefonintervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att man söker svar inom ett visst områden med uppföljningsfrågor (A.Bryman 2011s. 206). I intervjuerna använde jag mig av samma pedagoger som svarade på enkäten. Detta för att få djupare svar på frågorna. I en kvalitativ studie kan resultatet påverkas om man är för strukturerad, eftersom risken finns att man inte får svar utifrån den sociala verklighet när man ställer djupare frågor (A.Bryman 2011).Bryman skriver i sin bok att objektiviteten kan bli hotad om man som pedagog är för engagerad i sin studie och i de per-soner som ska svara på frågorna (A.Bryman 2002). Därför underlättade det att pedagogerna hade besvarat mina frågor innan vi talades vid via telefonintervju för att vidare kunna ge svar på frågor-na.
När eleverna svarade på enkäterna var deras egen Hem -och konsumentkunskapspedagog på plats som såg till att elever som ville delta i varje klass svarade på frågorna. När jag pratade med pedago-gerna om mitt arbete, meddelade de flesta pedagoger som jag pratade med att det inte fanns tid till intervjuer. De tar för mycket tid av undervisningen och de har så lite tid till sin undervisning med-delade de. Anledningen och en fördel att använda sig av en telefonintervju, är att det blir effektivt
och billigt. Man sparar tid och man behöver inte ta sig till en annan plats. Oftast är det lättare att hantera en telefonintervju än ansikte mot ansikte (A.Bryman 2011 s. 208). Det kan vara positivt att använda sig av enkät och därefter av intervju. Det kan vara en intressant utgångspunkt för reflektion (A.Bryman 2011 s.210)
5:3 Genomförande
För att samla in mitt material tog jag kontakt med olika Hem -och konsumentkunskapspedagoger
via Facebook, där jag tillfrågade pedagogerna om de var intresserade av att svara på några frågor om hållbar utveckling (Bilaga 1) i deras undervisning. Jag skickade över enkäten till tio olika Hem -och konsumentkunskapspedagoger i olika delar av Sverige, men det var endast fem stycken som svarade. Jag fick svaret av de andra att det inte fanns tid och att de inte var intresserade. Jag skicka-de vidare enkäterna till fem stycken nya, men samma svar hos skicka-dem. Pedagogerna som svaraskicka-de på frågorna, skickade tillbaka svaren på frågorna till mig varefter jag samlade ihop svaren och sam-manställde frågorna. Att använda sig av en enkät fungerade bra tycker jag. Det tog mindre tid än en intervju och pedagogerna kunde svara på enkäten när delade tid.
Därefter tog jag kontakt med de pedagoger som svarade, för att kunna föra en vidare diskussion kring deras svar. Jag förklarade för dem att det inte behövdes mycket tid till detta och att vi gjorde det via telefon. Alla 5 pedagogerna ställde sig positiva till detta och tyckte även att det var bra att det var samma frågor som de svarat på innan och att det inte skulle ta så lång tid. Hade det varit nya frågor hade de tackat nej. Det blir en reliabilitet över det.
Jag tog kontakt med en skola i södra Sverige där jag tänkte göra en enkätstudie på elever i Hem-och konsumentkunskap. Där tog jag kontakt med rektor för skolan Hem-och deras Hem -Hem-och konsument-kunskapspedagog. När jag fick klartecken från rektorn tog jag kontakt med elevernas föräldrar och de fick fylla i ett godkännande om att deras barn fick vara med i min studie och svara på mina en-kätfrågor (Bilaga 2-3).
5:4 Reliabilitet och validitet i min studie
Trovärdighet (reliabilitet) handlar om undersökningsresultatet blir detsamma om undersökningen
görs ännu en gång. Detta rör sig om hur exakt studien är, om den påverkats av tillfälliga antagan-den. Trovärdighet blir oftast aktuell i kvantitativa studier eftersom det i forskningen är en fråga huruvida ett mått är pålitligt eller inte (A.Bryman 2002 s.160). Eftersom den här studien byggde på en enkätundersökning till en början med där respondenterna (pedagogerna) gav sina svar anser jag
att de inte har blivit påverkade av mig i vidare diskussion, när vi gjorde telefonintervjun, vilket jag vill påpeka kan ökar reliabiliteten i studien. Giltigheten (Validitet) bedömer om framställningen från undersökningen är relevant eller inte, d.v.s. om studien mäter det som jag har för avsikt att mäta (A.Bryman 2002 s.160). När mitt syfte ställs i förhållande till mitt resultat ser jag en koppling. De frågor som varit relevanta under studiens gång har jag fått besvarade och hänger ihop med tidig forskning. Detta anser jag ökar studiens validitet.
5:5 Resultat och analys
Resultatet på detta arbete baseras på den analys som har gjorts utifrån den empirin som samlats
in genom intervjuer och enkäter i två klasser i årskurs 6 och årskurs 9 samt enkät och telefoninter-vjuer med fem Hem-och konsumentkunskapspedagoger. Elevernas resultat kommer att sammanstäl-las och jämföras med Michael Littledykes och NU-03. Pedagogernas resultat kommer jag att an-vända mig av NU-03 och Björneloo studier och genom de teoretiska begrepps hållbar utveckling, perspektivet resurshållning där jag jämför deras resultat med mina resultat. Svaren från pedagoger-na kommer att sammanställas och jämföras med forskning i resultatdelen. Jag kommer att apedagoger-nalyse- analyse-ra Deweys Panalyse-ragmatismen i resultatdelen.
5:6 Enkät
Jag använde mig av enkät för att kunna se om eleverna förstod vad hållbar utveckling och per-spektivet resurshållning var. Jag valde ut elever i årskurs 6 och 9, eftersom eleverna oftast börjar med Hem-och konsumentkunskap i årskurs 6 och avslutar det i årskurs 9. För att eleverna och pe-dagogerna skulle svara på enkäten meddelade jag dem vad den skulle användas till och att det var frivilligt, men att det för min studie var väldigt viktigt för mig att de besvarade den. Jag förklarade att enkäten var helt anonym, då det är viktigt att det delges när elever och pedagoger besvarar den (G.Ejlertsson 2005). Alla frågor var utformade så att elever och pedagoger fick uppge sina svar uti-från sina egna erfarenheter om frågor kring området. Det kan finnas en risk för att elever och peda-goger har en enkättrötthet (G. Ejlertsson 2005), men i en diskussion med den skola och pedagog som jag gjorde min studie på, fanns inte det problemet, då de inte har svarat på så många enkäter inom skolan. Av de tio pedagogerna som gjorde min enkät, så var det bara 5 av 10 som tyckte det var intressant. Där kan man se att det kanske kunde handla om en enkättrötthet. För att få människor att bli motiverade till att fylla i enkäter, så använder vi oss av vår inre motivation för att få ett in-tresse. Det innebär att ämnet ska vara intressant för den som ska fylla i enkäten. Vi uppnåt något
med vår egen insats (G.Ejlertsson 2005). Vid yttre motivation att fylla i enkäter, använder vi oss av en belöning som kan vara t.ex. ersättning (G.Ejlertsson 2005). När det gäller den yttre motivationen så kan kvalitet försämras när man vet att man får en belöning för att svarat på frågorna. Då svarar man kanske bara för belöningen skull. När jag ser problematisering med enkäter till eleverna så ser jag att jag skulle varit närvarande när jag använde mig av enkät till eleverna, om det uppstod frågor. Då hade jag kanske fått mer utförliga svar än bara ja och nej.
Jag gjorde en förfrågan om telefonintervju med pedagogerna, där jag kunde diskutera vidare med Hem-och konsumentkunskapspedagoger. Det gjorde jag eftersom det ökar reliabilitet i studien en-ligt Bryman(A.Bryman 2001).
5:7 Etiskt aspekt
När vi pratar utifrån en etisk aspekt, handlar det om att vi bygger upp och stimulerar en medve-tenhet hur vi ska handla. De etiska aspekterna är viktiga för forskningen, eftersom de på lång sikt har stor påverkan på vårt samhälle. När vi pratar om etik för att skydda individen finns det fyra oli-ka principer som vi använder oss av - Informationskravet, nyttjandekravet, konfidentialitetskravet samt samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2002).
Informationskravet är ett brev som beskriver vad det gäller för eleverna om enkäterna och samtycke till föräldrarna. Den lämnades till den berörda rektorn på skolan, p.g.a. att eleverna var minderåriga. I och med att enkäterna inte innehöll frågor av olika privat eller etiskt ämnen så fanns det ett sam-tycke från rektor om att undersökningen kunde göras under lektionstid. Eleverna blev under studien informerade om varför och vad undersökningen skulle användas till och att det var frivilligt och anonymt att delta. Samtyckeskravet är där eleverna i min undersökning själv har rätt att bestämma över sin medverkan i undersökningen.
Ska man nu göra en enkätundersökning är det viktigt att man har avtalat tid när det ska blir av, dessutom meddelat hur länge den beräknas pågå och dess inverkan på lektionen (G.Ejlertsson 2005). Ser vi på Nyttjandekrav anser jag att jag uppfyllt det, då jag använt min undersökning med intentionen och syftet att den endast ska användas i min studie. Konfidentialitetskravet har jag upp-fyllt i och med att inga personliga uppgifter har använts och att enkäterna varit anonyma för elever och pedagoger (Vetenskapsrådet 2002). Min undersökning är liten så den kan inte generaliseras men den kan ge en inblick i hur pedagoger ser på hållbar utveckling och resurshållning.
6 Resultat
I detta kapitel kommer resultatet av studien från pedagogerna och eleverna att redovisas vilket består av empiri som är hämtad från enkätundersökning och telefonintervjun. Resultatet kommer även att analyseras och därefter kopplas till den forskning som är tillämpad i studien. Resultaten kommer att redovisas utifrån pedagogernas och elevernas svar från frågeställningarna om hållbar utveckling och perspektivet resurshållning. Jag har också använt mig av Inger Björneloo avhandling, NU-03 och av kursplanen definition 2011 och av Deweys teori är det som kommer att användas. Pedagogerna är anonyma men kommer att refererades som Lisa, Thomas ,Peter ,Anna, Stina och Lena i resultatet.
6:1 Hem-och konsumentkunskapspedagog definition av begreppet hållbar
utveck-ling
Hem- och konsumentkunskapspedagogerna svarade utifrån ett miljöperspektiv när det kommer
till frågan om vad hållbar utveckling är för respektive pedagog. Det kom fram att hållbar utveck-ling är ett informellt begrepp som man tillsammans på skolan skulle behöva konkretisera och göra lite mer lättförståeligt för eleverna. Från svaren jag fick var att gemensamt för Hem-och konsumentkunskapspedagogerna var att de ansåg att miljön var den stora faktorn hur de såg på begreppet. Lena svarade att hennes första tanke var främst på miljön, att hur man konsumerar och hur det är hanterbart för miljön.Själva begreppet används inte i någon större utsträckning Svarade Peter. Han menar att man använder andra termer som resurshållning och miljö.
Hem-och konsumentkunskapspedagogerna svarade att det framför allt handlar det om miljö. Det ska vara hållbar och det första som kommer upp i huvudet svarade Lena är återvinning, resurshåll-ning där man ska sortera sina sopor och källsortera och att vi lär eleverna bli medvetna.
Det jag fick ut av svaren var att Hem-och konsumentkunskapspedagogerna förknippade hållbar utveckling med sopsortering och återvinning. Det kan vi se i NU-03 att svaren är likvärdiga. Det är en kategori som pågår i undervisningen och skapar en medveten inställning.
Jag kunde också se utifrån svaren att Hem-och konsumentkunskapspedagogerna visste att håll-bar utveckling var ett begrepp som inkluderade alla tre områden; det sociala, ekologiska och det ekonomiska. De ansåg att alla tre områden hörde ihop. Jag fann under mina intervjuer att hållbar utveckling var ett begrepp som väckte tankar.
De fem Hem-och konsumentkunskapspedagogerna svarade att de vill arbeta mer med hållbar ut-veckling och de tre dimensionerna i Hem -och konsumentkunskaps i sin undervisning, men för dem handlar det om att de arbetar med perspektivet resurshållning. Hem-och konsumentkunskapspeda-gogerna var också överens om att det är svårt att koppla in den ekonomiska och den sociala dimen-sionen av hållbar utveckling. Däremot tyckte de att det är enklare att arbeta med det ekologiska di-mensionen. Ser vi till NU-03 ser vi att pedagogerna svarade att de hade svårt att arbeta med alla 3 dimensionerna och att de arbetade med det ekologiska och resurshållning. Hem-och konsumentkun-skapspedagogerna berättade att de använde resurshållning i undervisningen och kopplade ihop det med NU-03 och att styrdokumenten är av stor vikt hur de ska lära ut hållbar utveckling. Pedagoger-na framhäver att styrdokumenten är svårtolkade. Lgr11.
Sammanfattningsvis så vet Hem-och konsumentkunskapspedagogerna vad begreppet hållbar ut-veckling står för. Det vet vad som finns med i läroplanen och i deras kunskapskrav. De kommer i kontakt med begreppet under varje läsår. Två kom i kontakt med det under sin utbildning. Proble-met är att det är ett stort begrepp som är svår tolkat fram kom det från Hem-och konsumentkun-skapspedagogerna.
6:2 Hem-och konsumenkunskapspedagogerna arbete med hållbar utveckling och
re-surshållning i undervisningen
Pedagoger berättar om att resurshushållning är aktiviteter som pågår kontinuerligt i deras
under-visning, men ser vi till hållbar utveckling och Björneloos forskning visar det att pedagoger inte är tillräckligt insatta i hållbar utveckling och dess dimensioner. Det finns svårigheter att integrera dem i undervisningen och den är svår att tolka.
Detta kan ligga till grund för att förstå begreppet hållbar utveckling. Har inte pedagogen tillräck-ligt med kunskaper om begreppet kommer det att finnas brister i undervisningen och då blir det svårt för pedagogen att få en förståelse för eleven menar Dewey. De handlingar som eleverna utför i klassrummet är perspektivet resurshållning men det är bara en del av hållbar utveckling.
Stina belyste att det var viktigt att eleverna källsorterade och reflekterade kring ”varför gör jag detta, behöver jag göra detta?” Detta är vad Dewey menar med ”Learning by doing”. Du ställer dig frågan varför du gör det.Stina berättar att hon arbetar efter Learning by doing. Det Stina menar är att i köket t.ex diskar de miljövänligt därefter så diskuterar och reflekterar de varför de gör det.
