• No results found

Skillnader och likheter mellan det svenska och ryska skolsystemet på grundskolenivå

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Skillnader och likheter mellan det svenska och ryska skolsystemet på grundskolenivå"

Copied!
54
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

10 poäng

Skillnader och likheter mellan det svenska

och ryska skolsystemet på grundskolenivå

Similarities and differences between the Swedish and the Russian

school systems on a primary level

Karina Zarieta Jusopova

Lärarutbildning 60p Examinator: Börje Lindblom

(2)

Abstract

Malmö Högskola Lärarutbildningen 60p SOL

Jusopova, Karina (2006). Skillnader och likheter mellan det

svenska och ryska skolsystemet på grundskolenivå (Similarities and differences between the Swedish and the Russian school systems on a primary level). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö Högskola.

Undersökningen syftar till att jämföra likheter och skillnader mellan det svenska och det ryska skolsystemet på grundskolenivå. För att uppnå detta syfte har jag bl.a. studerat de två skolsystemen och jämfört olika skoldokument i de båda länderna. Undersökningen har genomförts med hjälp av enkäter till elever i en skola i Sverige och en i Ryssland. Jag har bett de svenska och ryska eleverna att fylla i enkäterna om skolsystemet.

Mina frågeställningar i detta examensarbete lyder: tjänar barnet på att börja skolan tidigare än vid 7 års ålder? Hur ställer de sig till studier i främmande språk? Vilken inställning till skoluniform finns det bland såväl svenska som ryska elever? Skulle eleverna kunna tänka sig att gå på en pojk- respektive flickskola?

Resultat av undersökningen visar att det inte finns stora skillnader i vad de svenska och ryska eleverna tycker om sina respektive skolsystem. Däremot finns det stora skillnader bl.a. i deras attityd till skolarbete, skoluniform och favoritämne.

Sökord: skolsystem, Sverige, Ryssland, matematik, jämförelser

Jusopova Karina Examinator: Börje Lindblom

Nygatan 2 A Handledare: Jan Härdig 27530 Sjöbo

(3)

Förord

Jag vill rikta ett stort TACK till min handledare för hans stöd, tålamod och engagemang, hans ambitiösa granskning och konstruktiva kritik av mitt arbete.

Jag vill också tacka en grundskolelärare i matte och fysik på skolan nr 374 i Sokolninki, Moskva, för hennes medverkan i denna undersökning ( som bestått i att hon delat ut de ryska frågeformulären till elever, samlat in dem och skickat till dem Sverige).

(4)
(5)

Innehållförteckning

1 Inledning

7

2 Syfte och frågeställningar

8

3 Teoretisk bakgrund

10

3.1 Grundskolan i Sverige

10

3.2 Grundskolan i Ryssland

14

3.3 Sverige i internationell jämförelse

18

3.4 Ryssland i internationell jämförelse

19

3.5 Likheter och skillnader mellan grundskolan i

Sverige och i Ryssland

20

3.5.1 Några likheter

20

3.5.2 Några skillnader

21

4 Metod

23

4.1 Val av metod

23

4.2 Etik och urval

24

4.3 Databearbetning

25

4.4

Reliabilitet och validitet

26

5 Resultatredovisning av enkätundersökning

28

5.1 Resultat av de svenska och ryska enkäterna i åk 6

28

5.2 Resultat av de svenska och ryska enkäterna i åk 9

32

6 Analys av resultatet

36

7 Sammanfattning och diskussion

38

7.1Sammanfattning

38

(6)

8 Fortsatt forskning

42

9 Referenser

44

Bilaga 1 Enkäter

Bilaga 1.1

Bilaga 1.2

Bilaga 2 Nationella prov i matte i årskurs 9 (Ryssland)

Bilaga 2.1

(7)

1 Inledning

Under mina studier på Lärarhögskolan i Malmö har jag gjort min praktik på en skola i Veberöd där jag har fått tillfälle att se hur en svensk skola kan fungera. Jag föddes och växte nämligen själv upp i Tjetjenien (som tillhör Ryssland). Jag fick min lärarutbildning i Ryssland och har jobbat som Gs-lärare och gymnasielärare i flera år. Jag har därför ett personligt intresse av att studera just den ryska skolan och svenska skolan samt jämföra dem båda.

Det var intressant för mig att veta hur det ser ut i den svenska skolan. Sjunkande kunskaper framförallt i matte hos många elever, svåra disciplinära problem och nästan inga hemläxor var bl.a. sådant som jag la märke till. Jag såg en enorm skillnad i själva undervisningsmetoderna i de båda skolorna. Vad som bland annat har gett mig uppslaget till denna uppsats är att eleverna i min klass, där jag hade min praktik, ofta sa att de inte kan någonting eller inte lär sig någonting. Min handledare i skolan frågade ofta mig om hur vi i Ryssland brukade göra för att hjälpa eleverna upptäcka sitt lärande samt hur man ska lära eleverna att lära.

Detta examensarbete syftar till att beskriva det svenska och det ryska skolsystemet på grundskolenivå, peka på likheter och skillnader mellan de båda skolsystemen. Inledningsvis presenteras de olika ländernas skolsystem på grundskolenivå, därefter belysas likheter och skillnader. För att uppnå dessa syften har jag studerat de två skolsystemen och jämfört olika skoldokument i de båda länderna. Arbetet kommer att ta upp några aspekter som svenska och ryska elever fått diskutera.

(8)

2 Syfte

Syftet med examensarbetet är att jämföra generella likheter och skillnader mellan det svenska och det ryska skolsystemet. Det kan vara intressant att undersöka hur de båda skolsystemen skiljer sig åt och om det finns något gemensamt mellan dem. Undersökningen genomfördes i två årskurser, 3 åk 6 och 3 åk 9.

Frågeställningar

De centrala frågorna i mitt examensarbete är:

• Vad tycker eleverna om sina respektive skolsystem? • Vilka ämnen tycker eleverna bäst om?

• Kan särskiljande flick- och pojkskolor ses som något positivt?

• Vilken inställning till skoluniform finns bland såväl svenska som ryska elever? • Hur mycket extra tid ägnar elever åt skolarbetet?

(9)
(10)

3 Teoretisk bakgrund

3.1 Grundskolan i Sverige.

Grundskolan i Sverige utgörs av det obligatoriska 9-åriga skolsystemet, skolår 1-9. Varje skolår ska ha minst 178 skoldagar, fördelade på höst- och vårtermin. Den nuvarande grundskolan infördes i hela Sverige 1962. Fram till 1994 var den uppdelad i lågstadiet (årskurs 1-3), mellanstadiet (årskurs 4-6) och högstadiet (årskurs 7-9).

De som ansvarar för skolverksamheten i Sverige är kommunerna. I skollagen och grundskoleförordningen finns de grundläggande bestämmelserna som reglerar skolan. Grundskolan följer de regler och föreskrifter som finns i Lpo 94 (”Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet”). I läroplanen beskrivs de riktlinjer som ska gälla i skolan. Inom de mål som riksdag och regering fastställer avgör sedan kommunerna hur skolverksamheten ska bedrivas. Frågor rörande organisation, arbetsplanering, metoder och arbetssätt i skolan hör inte längre hemma i en nationellt giltig läroplan (Lpo 94).

Det finns även kursplaner som är konkret ämnesbeskrivande. I dessa framgår det vilka mål som man ska sträva mot och vilka mål som ska uppnås inom de olika ämnena. Uppnående målen är de minimikrav som eleverna ska uppnå vad gäller kunskaper. De mäts i årskurs 5 och årskurs 9. Det finns en annan organisation i Sverige som kallas för Skolverket. Skolverkets uppgift är att utvärdera, följa upp och granska det offentliga skolväsendet i Sverige. Genom utbildningsinspektion har Skolverket skyldighet att se till att skolans bestämmelser följs och att den enskilde elevens rätt respekteras och behandlas rätt (Skolverket). En annan uppgift som Skolverket fått av regeringen är att redovisa en samlad bedömning av utvecklingen inom verksamhetsområdena förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning samt vuxnas lärande (Skolverkets lägesbedömning, 2004)

1997 införde Sverige en flexibel skolstart. Det innebär att kommunerna är skyldiga att för bereda alla sexåringar plats i skolan. Till elever med inlärningssvårigheter ges

(11)

specialundervisning och elever med handikapp kan studera i särskilda skolor eller i en anpassad. I Sverige finns också friskolor på grundskole- och gymnasienivå vilka också måste var godkända av Skolverket.

Enligt gällande styrmodell fastställde regeringen kursplaner i följande ämnen: Bild, Biologi, Engelska, Främmande språk, Fysik, Geografi, Hemkunskap, Hemspråk, Historia, Kemi, Idrott och hälsa, Matematik, Musik, Religionskunskap, Samhällskunskap, Slöjd, Svenska, Teckenspråk samt Teknik. Matematik, svenska och engelska räknas som obligatoriska kärnämnen. På högstadiet erbjuds eleverna extra idrott, musik eller dramalektioner, etc. Dessa extra lektionstimmar kan ingå i skolan s.k. ”portaler”, d.v.s. ett profilerande system som utmärker och ger dem en viss karaktär. Nedan följer en översikt över hur den svenska timplanen är upplagt. Det finns en timplan för grundskolan som helhet (Skolverket, 2006):

Timplan Ämnen Timmar Bild 230 Hem-och konsumentkunskap 118

Idrott och hälsa 500

Musik 230

Textil, trä- och metallslöjd 330

Svenska 1490

Engelska 480

Matematik 900

Geografi, religion och samhällskunskap, historia 885

Biologi, fysik, kemi och teknik 880

Språkval 320

Elevensval 382

Total garanterade undervisningstid 6665

Därav skolans val 600

Skolans historiska uppgift att föra vidare generationers kunskaper, färdigheter och värderingar är inte längre lika självklar. Olika förändringar i samhället och i yrkeslivet, till exempel inriktningen mot livslångt lärande och effekter av IT, innebär att en målbaserad

(12)

ansvarighetsstyrning har kommit att tillämpas. Det betyder att läraren idag måste själv kunna motivera och utvärdera valet av innehåll och form (Pedagogiska magasinet, 2006, nr.1).

Skolan i Sverige vilar på en demokratisk grund vilket innebär att det demokratiska tänkandet skall genomsyra skolan. Läraren ska spela en aktiv roll i värdegrundsfrågor och försvara demokratiska värden och uppmuntra till oliktänkande inom ramen för dessa. Hur undervisningen organiseras spelar en stor roll för elevernas engagemang och eget arbete samt deras delaktighet och inflyttande (Zackari & Modigh, 2000).

Vad gäller betyg och bedömning infördes det i grundskolan fr.o.m. läsåret 1995/96 ett graderande betyg i fyra nivåer: G (godkänt), VG (väl godkänd) och MVG (mycket väl godkänt). Det finns även IG (icke godkänt) för att markera att eleven inte klarat av en viss kurs (på gymnasieskolan). Betyg sätts varje termin från och med höstterminen årskurs 8. Om en elev i grundskolan inte uppnår målen i åk 9 sätts inget betyg. Detta till skillnad från det föregående femskaliga betygsystemet har det nya systemet både fått positiv och negativ respons. De som har en positiv inställning till det nuvarande betygsystemet anser att det är tydligare än det gamla, när det gäller vad eleverna ska lära sig. Men införandet av betyg G finns det möjligheter att tidigt kunna identifiera eleverna som är i behov av extra stöd (Skolverkets lägesbedömning, 2002).

De som är kritiskt inställda menar bl.a. att systemet är orättvist eftersom slutbetyget G inte påvisar hur högt (eller lågt) på skalan ”godkänt” eleven verkligen ligger: man ser inte i slutbetygen skillnaden mellan de som har svårast att nå betyg G och de som anstränger sig hårt att nå VG men inte lyckas. Eleverna inser att allt de gör skall betygsättas:

De vill ha tydliga svar på vad de skall kunna för att få bra betyg och vad de skall ”läsa på till provet”. De jämför bedömningen på olika prov och inlämnade uppgifter eller utifrån prestationer i övrigt arbete. De tycker sig då finna att lärare bedömer samma prestation på olika sätt, att det är olika krav mellan lärare i samma ämne eller att det finns skillnader mellan ämnen. Ibland finns också uppfattningen att det är särskild svårt att få bra betyg i den egna skolan jämfört med andra skolor eller i den egna skolformen jämfört med en annan - i samma ämne/kurs. (Skolverkets rapport nr 190, 2000:16)

Varje lärares uppgift är att eftersträva att varje elev går ut årskurs 9 med minst G i slutbetyg. I Skolverkets lägesbedömning 2002 betonar man vikten att alla elever skall lämna

(13)

grundskolan med fullständiga betyg och dessutom skall det ges förutsättningar för att eleverna ska kunna fortsätta studier på gymnasieskolans nationella program. Om eleven har svårt att uppnå ett G betyg måste skolan sätta igång ett åtgärdsprogram och särskilda studieplaner för att eleven sedan ska kunna prestera betyget G i sitt arbete och därmed uppnå godkänt även i slutbetyg. Denna skrift som jag citerade ovan poängterar att

…de elever som efter nio år på grundskolan inte nått upp till alla mål framhåller brister på förtroendefulla personliga relationer till lärare och andra vuxna i skolan som en viktigt förklarning; de känner sig inte

sedda. Föräldrarna framhåller svårigheter att få kontakt med barnens lärare. Förvaltningschefer, rektorer och lärare förklararskolans bristande måluppfyllelse med faktorer på individnivå; familjers sociala problem, elevers inlärningssvårigheter, föräldrars låga utbildningsnivå, utländsk bakgrund samt elevers bristande motivation. (Skolverkets rapport nr.225,49)

Enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund vill 84 % procent av föräldrarna till barn som går i nian ha betyg i lägre årskurser skolan. Hälften av föräldrarna anser att betyget ska sättas i årskurs 6 eller 7. De flesta vill ha fler betygsteg än i dag.

Förutom kommunala skolor finns det friskolor i Sverige som är godkända av Skolverket. Andelen elever som går i friskolan har de senaste åren ökat, enligt Skolverket lägesbedömning 2006. Fristående skolor bedriver en verksamhet av god kvalitet. Dock visar resultaten att det finns brister inom områdena bedömning och betygsättning samt brister i uppföljning av elevers kunskapsutveckling utöver ämnena svenska, matte och engelska (Skolverkets lägesbedömning, 2006)

Svenska elever är överlag duktiga i engelska. Undervisningen i engelska startar redan under de första åren i grundskolan. Enligt mig kan svenska elever tala engelska bättre än skriva. Samma sak gäller svenska. Jag tror att det beror på att det sker en passiv språkinlärning när engelskspråkiga program visas på svensk television samt när de lyssnar på engelsk populär musik. Vad gäller moderna språk är det intressant att se att svenska elever är positivt inställda att studera ytterligare ett främmande språk och de tycker det är viktigt att kunna fler språk än engelska. Svenska elever kan välja andra språk redan i åk 6 och det är uppenbart idag att eleverna föredrar engelska och spanska idag framför tyska och franska som för många år sedan var de mest populära språken.

I den svenska skolan slår man ett slag för ”det livslånga lärandet” och i dokumentet

(14)

Utbildningen i moderna språk syftar att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda flera språk är betydelsefyllt för internationella kontakter, för en alltmer internationaliserad arbetsmarknad och för att kunna ta del av den snabba utvecklingen som sker genom informations- och kommunikationsteknik samt för framtida studier. Språkkunskaper behövs vid studier, vid resor i andra länder och för sociala eller yrkesmässiga kontakter av olika slag. Moderna språk är modersmål i vitt skilda kulturer och många av de officiellt språk i flera länder. Utbildningen i moderna språk har som syfte att vidga perspektivet på omvärlden och olika kulturer. Alla elever behöver beredskap att på egen hand bygga vidare på sina kunskaper efter avlutad skolgång. Ämnet moderna språk syftar därför också till att eleven skall vidmakthålla och utveckla sin lust och förmåga att lära språk (s.31)

3.2 Grundskolan i Ryssland

Under de senaste tio åren har det ryska utbildningssystemet förändrats mycket för att det pågått flera reformer parallellt. Grundskolan i Ryssland är uppdelad i tre olika strukturer: ”lågstadiet” (årskurs 1-4), ”mellanstadiet” (årskurs 5-9) och ”högstadiet” (10-11). Högstadiet i Ryssland motsvarar gymnasiet här i Sverige. (Utbildningsdepartement i Ryssland, 2004).

Utbildningen i Ryssland har en central styrning och styrs av ett utbildningsdepartement med hjälp av utbildningsministeriet genom läroplaner och kursplaner (samt praktiska detaljer som läsårsstart och slut). Ett verktyg för att styra och kontrollera utbildningen är nationella prov som infördes år 2000 (Federal utbildningsagentur, 2003). År 2008 kommer det att införas ett gemensamt nationellt examensprov i Ryska Federationen. Den lokala skolförvaltningen har flera funktioner bl.a. inspektion av skolor. Kontrollen av utbildningen sker genom prov som kommer ifrån den lokala och även regionala skolförvaltningen. Dessa prov kan man jämföra med de svenska nationella proven i kärnämnena. Till skillnad från Sverige, där ”skolförvaltningen” har i uppgift att organisera utbildningen så att målen uppnås, så har den ryska skolan inspektörer för denna uppgift att se till att allt går till på rätt sätt när de besöker skolorna vid dessa provtillfällen.

Den första september är den första skoldagen på höstterminen i Ryssland. Hela läsåret är indelat i fyra terminer med en eller två veckors lov emellan och de slutar vårtterminen den sista maj. För eleverna i årskurs 9 börjar sommarledighet efter examensproven som slutar i mitten av juni. Jämför man med läsåret i Sverige så har svenska elever större antal skoldagar. Ryska elever har fem eller sex lektioner varje dag med 5-10 minuter rast mellan varje lektion. Varje lektion är 45 minuter lång. Eleverna delas in i klasser och har olika lärare i varje ämne.

(15)

De följer inte nödvändigtvis sin vanliga klass under hela skoldagen. Det finns en mentor på ca 25-30 elever.

Nedan följer en översikt över hur den ryska timplanen är upplagd (Utbildningsministeriet i Ryssland, nr. 1312, 2004): Ämnen Antalet timmar per år Totalt åk 1 åk 2 åk 3 åk4 Ryska språk 165 170 170 170 675 Litteratur 132 136 102 102 472 Främmande språk 68 68 68 204 Mattematik 132 136 136 136 540 Samhällskunskap och 66 68 68 68 270 naturkunskap Musik 66 68 68 68 270 Hemkunskap och 33 34 68 68 203 trä- och textilkunskap Idrott 66 68 68 68 270 Totalt 660 748 748 748 2904 Antalet timmar per år Totalt Ämnen åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Ryska språk 210 210 140 105 70 735 Litteratur 70 70 70 70 105 385 Främmande språk 105 105 105 105 105 525 Mattematik 175 175 175 175 175 875 Grundkurs i IT och datorkunskap 35 70 70 105 Historia 70 70 70 70 70 350 Samhällskunskap 35 35 35 35 140 Geografi 35 70 70 70 245 Naturkunskap 70 70 Fysik 70 70 70 70 210 Kemi 70 70 140 Biologi 35 70 70 70 245 Musik 70 70 70 35 35 280 Teknik 70 70 35 245 Säkerhetsteknik 35 35 Idrott 70 70 70 70 70 350 Total 910 945 1015 1050 1015 4935

(16)

Det finns en stor skillnad mellan lektionerna i matematik här i Sverige jämfört med i Ryssland. Eftersom jag själv är matematiklärare la jag särskild märke till detta under min VFT. Algebra och geometri introduceras i matematiken i de ryska skolorna redan i åk 5. Den ovanstående timplanen visar att matematiken är en viktig del i skolundervisningen med sina 1415 timmar per år jämfört med 900 timmar per år i den svenska skolan. Eleverna har 5x45 minuters lektioner i veckan; de som har specialundervisning har 8x45 minuters lektioner.

Det är också intressant att konstatera att religionsämnet är viktigt i den ryska skolan, för första gången sedan tsartiden . Fyra ryska län har i år infört obligatorisk kristendomsundervisning. Under tsartiden var ryska skolbarn tvungna att läsa ämnet ”Guds lag”, men efter den kommunistiska revolutionen 1917 ersattes kristendomsämnet av studier i marxism och leninism. Kristendomsundervisningen återinförs av president Vladimir Putins regering och med miljoner ryssars välsignelse (Dagens nyheter, 2006).

En annan aspekt som också är relevant att konstatera är att efter tjugo år har skoluniformen kommit tillbaka i den ryska skolan. Enligt en statistisk undersökning som genomfördes i Ryssland i slutet av år 2006 hade detta mottagits både positivt och negativt. 64 % av invånarna var positivt inställda till skoluniform och 31 % var negativt inställda. Utbildningsministern Vladimir Filippov tycker att införandet av skoluniform leder till att eleverna kan undvika konkurrensen sinsemellan när det gäller vilka kläder. (Rysk lärcentrum offentliga uppfattningar, 2006. Всероссийский центр изучения общественного мнения (ВЦИОМ).

I Ryssland har man det femskaliga siffersystemet 1, 2, 3, 4, 5. Även betyg 0 kan eleven få för att markera att den inte klarat av proven. Som jag nämnt tidigare är läsåret indelat i fyra terminer. Lärare i olika ämne har en ”klassliggare”, som vi kallade för journal i Ryssland, och som bedöms utifrån vad eleven har gjort under lektionen och i läxorna eller på något prov. Varje dag bärs journalen med till de olika lektionerna där lärarna skrev i närvaron eller satte in betyg.

Det är lärarnas skyldighet att på lågstadiet kontrollera alla hemläxor varje dag. På mellanstadiet kontrolleras läxorna två- tre gånger i veckan och i slutet av terminen brukar det bli ett prov på alla ämnena. I slutet av året sätter läraren slutbetyg. Betyg sätts redan från och med sista terminen i årskurs 3. Ryska elever tycker att det är rättvis att man har betyg redan

(17)

från årskurs 3, eftersom man då lättare kan veta hur man ligger till i ett ämne och därmed får möjligheten att förbättra sig. Sista två-tre veckorna på vårterminen i åk 9 pågår förberedelser inför de nationella proven i bl.a. matematik och ryska, vilka är betygsgrundande. Nedan finns det ett exempel på hur det nationella provet i matematik ser ut (se bilaga 2). Det finns ett häfte som utbildningsministeriet sammanställt i respektive ämne som eleverna använder för att repetera. Exempelvis om det är nationella prov i kemi så måste eleverna gå genom allt material de har läst när de började ämnet kemi.

Undervisningen i klassrummet är traditionell. Lektionen börjar med att lärare har genomgång och sedan blir det förhör eller tvärtom. Till varje lektion tillkommer läxor, så den totala tiden ryska eleverna ägnar åt skolarbete förefaller vara mycket mer än den tid svenska eleverna använder.

När det gäller den pedagogiska verksamheten i klassrummet är det stor skillnad mellan det ryska och det svenska skolsystemet. I Sverige har man större valfrihet när det gäller att utforma den pedagogiska verksamheten i och utanför klassrummet. ”Elevinflytande” som vi ofta pratar om här i Sverige förekommer inte alls i Ryssland. Eleverna är varken delaktiga i undervisningen eller utformning av arbetssätt osv. Det som finns inskrivet i den gällande läroplanen (Lpo 94) i Sverige om att de demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar, skall omfatta alla elever. Att elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen, har de ryska lärarna inte hört att talas om. Jämförelsevis så kan man säga att de ryska lärarnas frihetsgrad att utforma undervisningen är styrd av läroplan, kursplan, utbildning och tradition. I Sverige är det relativt fritt för skolor och lärarna att själva bestämma hur de ska gå tillväga för att uppnå målen genom att anpassa undervisningen till var och en av eleverna.

Förutom grundskolorna i Ryssland finns det något som kallas ”gymnasium” och Lyceum. De är profilskolor med fördjupad inlärning av humanistiska ämnen som exempelvis matematik. Idag finns det ca 7347 sådana skolor i Ryssland. I jämförelse med Sverige så har inte de ryska skolorna ett namn utan kallas exempelvis för skola nr 374 som är den skolan jag har varit på besök hos. Däremot ”gymnasieskolorna” och Lyceum kan ha namn, som till exempel ”Tänkare”. Skillnaden mellan grundskola och ”gymnasium” är att i ”gymnasium” antas eleverna på sina testresultat som visar att eleven är duktig och de börjar profileringen tidigare

(18)

än eleverna i grundskolorna. I Lyceum har man en egen kursplan och dit antas elever som vill fördjupa sig i matematik, NO-ämnena eller SO-ämnena.

Även i vanliga skolor finns det möjlighet för elever som vill fördjupa sig i något speciell ämne. Vissa skolor erbjuder sådana möjligheter och då har man extra undervisningen i det ämne man har valt. Allt detta är ett sätt att satsa på de duktiga eleverna och ge dem möjlighet att utvecklas maximalt inför högre studier. Eleverna som inte klarar av kursen får gå om kursen ytterligare en eller två gånger. För eleverna med svåra inlärningsproblem eller svåra sociala anpassningsproblem finns det speciella skolor.

När det gäller språk hanterar ryska elever ryskan väl både muntligt och skriftligt. De lär sig grammatik redan på lågstadiet. Engelska är deras favoritspråk och de anser att det är det viktigaste språket att lära sig. Det finns kursplaner för tre främmande språk i Ryssland: engelska, tyska och spanska. Franskan är inte populär i Ryssland, fast det finns skolor som har franska också. I Ryska skolor får man välja främmande språk redan i åk 5. Engelska börjar de med i år 2. När jag själv gick i skolan fick vi inte välja främmande språk själva utan läraren bestämde vilket vi skulle läsa. Det var bara engelska och tyska då och man började med språket i åk 4 som förr hette mellanstadiet åk 4-8.

I ryska kursplanen för främmande språk står det att utbildning i främmande språk syftar till att utveckla kommunikativ förmåga hos eleverna. Främmande språk är det viktigaste förbindelseverktyget till omvärlden. De tekniska förändringar (som innebär ett större användande av ny informationsteknologi) som sker idag i allmänna sammanhang, kräver högre kommunikativ kompetens hos eleverna. Utbildningen i främmande språk främjar ett bredare perspektiv till olika kulturer i omvärlden. Kunskap i främmande språk är idag nödvändigt för att kunna ta del i den snabbt växande utvecklingen. Språkkunskaper behövs för sociala och yrkesmässiga kontakter med främmande kulturer. Att behärska främmande språk ökar den humanistiska utbildningsnivån hos elever samt främjar den personliga och sociala utvecklingen som ständigt måste anpassas efter det flerspråkiga och flerkulturella omvärlden (Min egen översättning från ryska till svenska: Federal utbildningsagentur, 2004).

(19)

3.3 Sverige i internationell jämförelse

Under åren 2000-2003 genomfördes OECD:s internationella studie PISA (Programme for

international Student Assessment). I PISA 2003 deltog totalt 41 länder, bl.a. Sverige och

Ryssland. I denna studie presenteras bl.a. jämförelser mellan länders resultat i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och problemlösning. ”I den nationella utvärderingen 2003 visade sig resultaten i matematik vara signifikant sämre båda i skolår 5 och 9 jämfört med resultaten 1992” (s.25). Även i jämfört med resultaten PISA 2000 har svenska elever blivit lite sämre i matematik och naturvetenskap. I övrigt kan man säga att i matematik ligger svenska elever något över OECD genomsnittet som är 500 poäng. Enligt studier är det nio länder som är signifikant bättre än Sverige och elva, bl.a. Ryssland, som är signifikant sämre. Det som oroar mest är att Sverige inte uppvisar en positiv utveckling utan backar på flera kunskapsområden. Svenska elever är bra på aritmetik, taluppfattning och sannolikhet men svaga på geometri och mätningar. De är också duktiga på uppgifter där grundläggande kunskaper skall tillämpas men ofta okunniga på uppgifter där kritiskt tänkande, analys, reflektion samt kommunikation och argumentation. Lärarhögskolan i Stockholm gjorde i sitt referat (PISA 2003) en sammanfattning där det ges en förklarning till de försämrade resultaten i matematik och problemlösning. De menar att det finns stora skillnader i matematiken i PISA:s undersökning och matematiken i Sverige, bl.a. att ”Svenska elever är inte vana vid att under så lång tid som i PISA vara koncentrerade med att lösa uppgifter (s.43)”. De är inte heller vana vid sådana typer av uppgifter, dvs. att det svenska ämnesprovet använder betydligt mer öppna uppgifter. En annan anledning kan vara olikheter i själva syftet i såväl ämnesprov som PISA:s studien.

3.4 Ryssland i internationell jämförelse

OECD:s internationella studie PISA 2003 visade att resultaten inte var samma som vid undersökningen TIMSS (Trends in Mathematics and Sciense Study). I studien TIMSS bedömde man elevernas kunskaper utifrån hur de behärskade ämnena, dvs. uppnår de mål som sattes i skolan. PISA visade att de ryska eleverna inte kunde använda de kunskaper de fått och inte kunde mäta sådana kunskaper och färdigheter som anses vara av betydelse i det vuxna livet. Enligt PISA:s studier ligger Ryssland på 29 plats, men det betyder inte att ryska

(20)

elever har lägre prestationsnivå än eleverna från de länder som ligger före Ryssland. I själva verket ligger Ryssland efter de 6 länder som ligger i topp, tycker de ryska specialister som fick i uppdrag att undersöka anledning till att Ryssland ligger långt efter andra deltagande länder.

Analys och innehåll av uppgifter i PISA- studien gjorde det möjligt att dra slutsatser, långt innan undersökningen gjordes, att resultaten blir låga på av olika anledningar. En av de viktigaste anledningarna var att uppgiftens innehåll inte motsvarade det material som eleverna läste i åk 9 i matematik. Exempelvis ger man europiska skolor särskild uppmärksamhet till stereometriska element. Därför är det inte så konstigt att 6 uppgifter av 16 är just av denna typ. I ryska skolor lär man detta på högstadiet som motsvarar det svenska gymnasiet (Federal utbildningsagentur, 2004). Tydligt är, att målet som sattes för den ryska skolan – att förbereda elever att fritt använda matematiska kunskaper i vardagliga livet, i själva verket inte uppnås.

3.5 Likheter och skillnader mellan grundskolan i Sverige och Ryssland.

3.5.1 Några likheter:

• I både Sverige och Ryssland börjar barnen skolan vid 7 års ålder. Om ett barns vårdnadshavare begär det, ska skolan se till att barnet kan börja skolan vid 6 års ålder. • Såväl svenska som ryska mellanstadieelever är uppdelade i klasser och har olika lärare

i varje ämne.

• Såväl svenska som ryska mellanstadieelever läser ämnet matematik, SO och No-ämnen, bild, idrott och musik.

• Det finns andra skolformer i såväl Sverige som Ryssland ( exempelvis friskolor respektive ”gymnasium” eller Lyceum).

• Innehållet i den svenska kursplanen stämmer väl överens med det som finns i den ryska bl.a. om att främmande språk är av stor betydelse.

(21)

• I både Sverige och Ryssland startar man engelskundervisning redan under de första åren i grundskolan.

• Det är viktigt att låta värdegrunden att genomsyra den pedagogiska verksamheten i både de svenska och ryska skolorna.

3.5.2 Några skillnader:

• Terminsupplägget skiljer sig tydligt de både länderna emellan. I Sverige fördelas skolåret i höst- och vårtermin, med ett längre sommarlov. I Ryssland består läsåret av fyra terminer och ryska eleverna har ett färre antal skoldag per läsår.

• Lektionerna i ryska skolor är något längre än de svenska och är 45 minuter långa. • I Sverige är skolverksamheten decentraliserad med en gemensam nationell läroplan.

Staten kontrollerar att kommunerna lever upp till målen. I Ryssland är det både central (styrs av utbildningsdepartementet) och lokal (inspektörer) styrning.

• Högstadiet (åk 10 och 11) i Ryssland liknar mer svensk gymnasieskola. En annan typ av ryska skolan ”Gymnasium” motsvaras till exempel av privata initiativ som kunskapsskolan eller kulturskolan i Sverige.

• I ryska grundskolor kan elever även välja fördjupning i olika ämne (exempelvis i fysik, matematik osv.)

• I internationell jämförelse ligger Ryssland efter Sverige när det gäller elevernas kunskaper i matematik.

• Elevinflytande finns inte i ryska skolor.

• I Sverige läggs mycket resurser på de svaga eleverna och elever med inlärningsproblem stöttas med specialpedagoger som arbetar på skolorna. I Ryssland läggs mycket resurser på de duktiga eleverna.

• I Ryssland får elever som inte klarar av kursen gå om klassen ytterliggare en eller två gånger, vilket inte förekommer i Sverige.

• Enligt gällande timplan i båda länderna får ryska elever fler timmar undervisning (t.ex. 1416 timmar i matematik i Ryssland och 900 timmar i Sverige).

(22)

• Lärare i svenska skolor har frihet att välja vägar för att nå målen som anges i läroplanen. I Ryssland är lärarnas frihetsgrad att utforma undervisningen styrd av läroplan, kursplan, utbildning och tradition.

(23)
(24)

4 Metod

Det övergripande syftet med mitt examensarbete är att jämföra generella likheter och skillnader mellan det svenska och det ryska skolsystemet. Metoden som jag valt är en kvantitativ studie i form av enkät för att kunna göra en god jämförelse mellan de två systemen. I kvantitativa metoder använder man, enligt Backman (1998) mätningar, kvantifiering med hjälp av matematik och statistik, vilka utmanar eller låter sig transformeras i numeriska observationer.

4.1 Val av metod

I denna undersökning har jag hämtat information och inspiration från olika källor; såväl från böcker och broschyrer från Skolverket i Sverige och utbildningsministeriet i Ryssland. Information har även samlats in från olika ryska webbsidor på Internet.

Jag har även valt att göra enkäter till deltagarna i studien. Enkäter är ett enkelt, billigt och inte så tidskrävande sätt att samla in svar jämfört med intervjuer. Samtidigt som man når många personer, får man också in svar på exakt de frågor man ställt. Flera personer får samma frågor, vilket inte alltid är fallet i en personlig intervju. Att det är lätt att sammanställa svaren är också en fördel som jag har tagit fasta på.

Anledningen till att jag valde just enkät till elever var att få någonting att bygga vidare på (Ejvegård, 2003) Fördelen med en ankät är att man får ett relativt representativt urval med en enkel enkät, flera kan göra sig hörda. Fördelen är också att det är lätt att sammanställa, när jag får svar på frågan jag ställt och kanske någon kommentar men inte mer. Jämför vi detta med personliga intervjuer, där vi hade fått en mängd olika svar att sammanställa, är enkätunder-sökningar betydligt lättare att hantera efteråt. Tidsmässigt tar personliga intervjuer mer tid i anspråk och man kan också ställa frågorna lite otydligt, eller vinkla frågorna, så man får det svar man kanske tänkt sig. Med en enkät är villkoren lika för alla.

(25)

Jag har valt enkäter för att nå ut till så många personer som möjligt under en begränsad tid. En personlig intervju hade tagit all för lång tid att genomföra, med tanke på hur många personer som deltar i undersökningen.

I enkäterna använde jag mig dels av en hög grad av standardisering och strukturering, vilket innebär att svarsalternativen är givna, där de tillfrågade kunde välja på två eller flera utvalda svarsalternativ. Nackdelar med en enkätundersökning är bl.a. att de tillfrågade kanske inte tänker efter innan de svarar, utan bara svarar så fort som möjligt för att få enkäten färdig att skicka tillbaka. De sätter sig inte in i rollen som aktiva deltagare i en undersökning, vilket de borde, utan sätter dit svaren. Många vågar kanske inte svara som de tycker och anser utan väljer den allra enklaste och vad de tror, det svarsalternativ som de flesta troligen svarat. Jag vill också kommentera varför jag valde just de frågor som enkäten innehåller (se bilaga 1). Jag vill dels undersöka elevernas egen syn på sin situation i skolan, sina egna synpunkter om ålder då barnet börjar skolan. Sedan tänkte jag dels att det hade varit intressant att veta om elevernas attityd till skoluniform, eftersom jag hade diskussioner om den med några få elever i skolan, där jag hade min praktik. Eftersom jag jämför två olika skolsystemen hade det varit intressant att veta vad eleverna tycker om deras egna skolsystem: införande av betyg på låg- respektive/högstadiet och om betygsystemet är rättvist. Såväl svenska som ryska skolan backar på flera viktiga kunskapsområden idag. Det förs politiska diskussioner om hur detta ska åtgärdas. Utbildningsministeriet i Sverige vill införa betyg redan i trean bl.a. för att upptäcka brister i barnens skolutbildning tidigt och sätta in åtgärder då och inte sedan när barnen är vuxna.

4.2 Etik och urval

Vid en sådan undersökning är det viktigt att inte lämna ut en enskild person. Jag har valt att göra enkätundersökningen anonym och konfidentiell, dels för att skydda deras integritet, dels för att de inte skulle behöva oroa sig för att någon annan kan ta reda på vad de svarade. Att identifiera en enskild elev som deltog i undersökningen är inte möjligt.

Jag har gjort ett ändamålsenligt urval som utgår från min partnerskola och min kännedom om skolan i Moskva.

(26)

Den ryska skolan som jag valde att genomföra enkätundersökning på är en av de fem skolor som ligger i Sokolniki i Moskva. Jag ägnade ett givande studiebesök åt denna skola under sommaren 2006 och pratade med lärare på skolan. Jag känner väl en av de lärarna jag pratat eftersom hon är dotter till min gamla matematiklärare. Det var intressant att diskutera med henne om undervisningen i skolan och hur den skiljer sig ifrån den gamla undervisningen som både hon och jag fått när hennes mamma jobbade på vår skola nr 25 i Groznyj. Jag har haft kontakt med henne sen jag flyttat till Sverige. Detta är för att mina kusiner går nu i samma skola. Skolan nr.374 har av ca 800 elever. Där är många elever vilket medförde att vissa årskurser har skola på eftermiddagarna. Enkäterna delades ut på lektionerna i sexan och nian. Frågorna i enkäter var kryssfrågor. Alla eleverna som var närvarande svarade på frågorna.

Den svenska skolan som jag valde är min partnerskola som jag är förtrogen med sen tidigare. Den finns i Veberöd och kallas för Svaleboskolan. Skolan har tre olika arbetslag, varav det ena arbetslaget undervisar A-klasserna, det andra B-klasserna och det tredje arbetslaget C-klasserna. Alla lärare har därmed lektioner i samtliga årskurser. Som i den ryska skolan delades enkäterna ut på lektionerna i sexan och nian. Anledningen till att jag valde olika klasser och åldersgrupper är att jag ville ha en bra spridning på klasserna, för att få en bra spridning av urvalet.

I denna undersökning har sammanlagt 137 grundskoleelever i årskurs 6 och 9 på Svaleboskolan i Veberöd och 133 grundskoleelever i samma årskurs i skolan nr.374 i Sokolniki i Moskva reflekterat över och tagit ställning till 12 frågor (se bilaga). Alla elever deltog i undersökningen, vilket utgör en svarsfrekvens på 100 %. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur eleverna i olika årskurser och länder ställer sig till skolsystemet i det egna landet.

4.3 Databearbetning

Databearbetningen har varit enkel för mig. Enkätundersökningen redovisas i form av stapeldiagram. Det gjordes ett diagram för varje påstående förutom fråga 5 och 12, samt frågan 11 i enkätundersökningen i åk 9. Jag samlade in svaren i ett Exel-ark, på de frågor jag gjorde diagrammen. På den femte frågan räknade jag ut medelvärden. Jag har lagt ut diagrammen i två spalter så att det blir lättare för läsaren att läsa av och jämföra resultaten.

(27)

4.4 Reliabilitet och validitet

Patel och Davidsson (2003) anser att det är viktigt att det är viktigt att innehållet av frågorna garanterar validitet (sanna slutsatser) och reliabilitet (tillförlitlighet). Jag tycker att reliabilitet är garanterat eftersom jag inte har något bortfall, d.v.s. att 100 % av studiedeltagarna besvarade enkäten. Enkätstrukturen (se bilaga 1) är också lätt, då den gav eleverna tydliga svarsalternativ. Eleverna har vågat skriva vad de tycker eftersom enkäten var anonym. De har också informerats om studiens syfte och frivillighet. Alla deltagare var villiga att delta i undersökningen. Jag tycker att jag har också en god validitet eftersom eleverna har besvarat frågorna på ett sätt som överensstämmer med syftet. Därför tycker jag att jag har fått en god validitet och reliabilitet i mina slutsatser.

(28)
(29)

5 Resultatredovisning av enkätundersökning:

Inledningsvis redogörs för vad eleverna i årskurs 6 svarade. 139 elever, från två olika skolor, fyllde i enkäterna.

5.1

Den svenska enkäten: Den ryska enkäten:

antal tillfrågade elever 65 antal tillfrågade elever 74

1. Tycker du att det är bra att börja skolan när barnen är 7 år? 0 5 10 15 20 25 30 35 Ja Nej Vet ej A n tal el ever

1. Tycker du att det är bra att börja skolan när barn är 7 år? 0 20 40 60 80 1 2 3 ja nej A n tal el ever

1. Diagrammet visar att 47,5 % av elever 1. 79 % av de ryska eleverna tycker att 7 års tycker att det är bra att börja skolan när ålder är lagom för ett barn att starta sin barnen är 7 år, 5 % svarade ”vet ej”. De skolgång.

som föredrog 5-6 års ålder var också 47,5%

2. Är du positivt inställtd till skoluniform ?

0 10 20 30 40 50

Ja Nej "både och"

A

n

tal

el

ever

2. Är du positiv inställd till skoluniform?

0 10 20 30 40 50 1 2 3 4 ja nej A n tal el ever

2. Av diagrammen kan man se att drygt 65 % 2. 58 % av ryska eleverna är positiv inställda är negativa till skoluniform medan 6 % till skoluniform medan 42 % är negativ tycker ”både och”. inställda.

(30)

3. Skulle du kunna tänka dig att gå på en pojk- respektive flickskola?

0 10 20 30 40 50 60 Ja Nej A n tal el ever

3. Skulle du kunna tänka dig att gå på en pojk- respektive flickskola? 0 10 20 30 40 50 1 2 3 ja nej A n tal el ever

3. Diagrammen visar att 75 % inte skulle kunna 3. Antalet ryska elever (45 %) som svarade tänka sig att studera vid pojk- eller flickskola ”ja” på den frågan är betydligt fler än medan 25 % inte kan det. svenska 65 % av eleverna skulle inte kunna

studera vid en sådan skola.

4. Vilket skolämne tycker du bäst om?

0 5 10 15 20 1 2 3 4 5 6

bild idrott m atte m usik so

A

n

tal

el

ever

4. Vilket skolämne tycker du bäst om?

0 10 20 30 40 1 2 3 4 5 6

m atte ryska SO engelska idrott

A

n

tal

el

ever

4. Ämnena som de svenska eleverna tycker bäst 4.Matte ligger på topp bland de ryska elever om ligger i följande ordning: bild (28 %), na favoritämnena (43 %), efter det ligger

idrott (25 %), matte (18 %), musik (12 %) och ryska (28 %). SO-ämnena och engelska tar s hemkunskap (9 %). tredje plats (12 %) och sedan idrott 8 %

5. Varje elev lade i genomsnitt ner 1,1 extra 5. Varje elev lade i genomsnitt ner 14 extra timmar på skolarbetet i veckan. timmar i veckan på sina studier.

6.Tycker du att det ryska betygsystem et är rättvist? 0 20 40 60 80 1 2 3 ja nej an tal el ever Serie1 Serie2

6. Tyckert du att det svenska betygsystemet är rättvist? 0 20 40 60 80 1 2 3 ja nej A n tal el ever

(31)

6. Diagrammet visar att de flesta svenska 6. Nästan alla (95 %) ryska elever anser det (91 %) elever tycker betygsystemet rättvist, ryska betygsystemet rättvist.

medan bara 9 % inte håller med.

7. Vilket ämne tycker du är lättast?

0 5 10 15 20 1 2 3 4 5 6

bild m atte svenska idrott m usik

A

n

tal

el

ever

7. Vilket ämne tycker du är lättast?

0 5 10 15 20 25 30 35 1 2 3 4 5

idrott bild ryska m atte

A

n

tal

el

ever

7. Diagrammet visar att de lättaste ämnena för 7. För de ryska eleverna ligger idrott (42 %) de svenska eleverna är bild (26 %), matte första plats, på andra – bild (31 %), på (23 %), svenska (22 %), idrott (18 %) och den tredje plats ligger ryska (15 %) och sist musik (12 %). ligger matte (12 %).

8. Tycker du att man måste sätta betyg redan på mellanstadienivå dvs i klass 4,5,6? 0 10 20 30 40 1 2 3 4 ja nej vet ej A n tal el ever

8,Tycker du att man måste sätta betyg bara på högstadiet? 0 10 20 30 40 50 60 1 2 3 ja nej A n tal el ever Serie1 Serie2

8. Diagrammet visar att 28 % av eleverna 8.70 % av alla svenska elever tycker att betyg tycker att man måste sätta betyg redan på måste sättas redan på lågstadiet medan 30 % mellan stadiet medan 54 % tycker att betyg kan tänka sig att få betyg på mellanstadiet, skall sättas bara på högstadiet. men inte alls på högstadiet.

(32)

9. Vilket skolämne måste du lägga mest tid på? 0 5 10 15 20 25 30 1 2 3 4 5 6

m atte franska enelska svenska alla

A n tal el ever

9. Vilket skolämne måste du lägga mest tid åt?

0 5 10 15 20 25 30 1 2 3 4 5 6

engelska m atte ryska SO andra

A

n

tal

el

ever

9. Av diagrammet ser man att matte (40 %), 9. Engelska ( 35 %)ligger på toppen bland franska (28 %), engelska (15 %), svenska ämnena eleverna lägger mest tid på. Andra (14 %) ligger i topp bland de ämnena som plats tar matte ( 30 %), tredje – ryska (23 %) eleverna lägger mest tid på. 12 % svarade och den fjärde plats tar SO-ämnena (7 %). alla ämnena. 3 % svarade ”alla”.

10. Är det viktigt att lära sig nya språk?

0 10 20 30 40 50 60 1 2 3 4 ja nej vet ej A n tal el ever

10. Är det viktigt att lära sig nya språk?

0 20 40 60 80 1 2 3 ja nej A n tal el ever Serie1 Serie2

10. Diagrammen visar att drygt 80 % anser 10. 94 % tyckte att det är absolut viktigt att viktigt att lära sig nya språk, medan 3 % lära sig nya språk, medan 6 % tyckte att det tyckte att det är onödigt. är onödigt.

11. Vilket av föjlande språk tycker du är viktigast att lära sig idag: tyska, franska, spanska eller

engelska? 0 20 40 60 1 2 3 4 5

engelska spanska tyska franska

A n tal el ever

11.Vilket av föjlande språk tycker du är viktigast att lära sig idag: tyska, franska, spanska eller engelska?

0 10 20 30 40 50 60 1 2 3 4 5 6

engelska tyska franska spanska

A n tal el ever Serie1 Serie2

11. Av diagrammet framgår att 79 % av 11. 69 % tycker att engelska är viktigast att Eleverna anser att engelska är viktigast . lära sig idag. 15 % tycker att det är tyska ,

(33)

att lära sig idag . På andra plats står 11 % tycker att det är franska och 5 % -

det spanska 15 %. Spanska.

12. Majoriteten av eleverna ansåg datorn 12. Majoriteten ansåg att dator inte var en vara en tillgång hemma men däremot var tillgång till undervisningen. Hälften av den inte tillgänglig i skolarbetet. eleverna hade dator hemma.

5.2 SVAR ÅRSKURS 9: SVAR ÅRSKURS 9:

antal tillfrågade elever 72 antal tillfrågade elever 59

1. Tycker du att det är bra att börja skolan när barnen är 7 år? 0 10 20 30 40 50 60 Ja Nej Vet ej A n tal el ever

1. Tycker du att det är bra att börja skolan när barn är 7 år? 0 10 20 30 40 1 2 3 ja nej A n tal el ever

1. Diagrammen visar att drygt 77 % av 1. 56 % av eleverna tycker att 6 år är en bra eleverna tycker att 7 års ålder är la- ålder att börja skolan och 44 % av eleverna gom för ett barn att starta sin skolgång håller inte med.

och 3 % har svarat att de inte vet. Exempelvis, de som tycker att 5-6 års ålder skulle ha varit bra var 20%.

(34)

2. Är du positivt inställtd till skoluniform ? 0 10 20 30 40 50 60

Ja Nej "både och"

A n tal el ever

2. Är du positiv inställd till skoluniform?

0 10 20 30 40 1 2 3 4

ja nej både och

A nt al el ev er

2. Av diagrammet kan man läsa att 72 % av 2. 39 % av eleverna är positivt inställda till eleverna är negativa inställda till skol – skoluniform, medan 34 %- negativt;

uniform, medan 7 % tycker ”både och”. 8 % svarade ”både och”

3. Skulle du kunna tänka dig att gå på en pojk- respektive flickskola?

0 10 20 30 40 50 60 70 Ja Nej A n tal el ever

3. Skulle du kunna tänka dig att gå på en pojk- respektive flickskola? 0 10 20 30 40 50 60 70 1 2 3 nej A n tal el ever

3. Diagrammet visar att endast 14 % av ele– 3. Ingen av eleverna skulle kunna tänka sig verna skulle kunna tänka sig att gå till att studera vid pojk- respektive flickskola. pojk- respektive flickskola och 86 % sva-

rade ”nej”.

4. Vilket ämne tycker du bäst om?

0 5 10 15 20 25 30 1 2 3 4 5 6

idrott bild slöjd m usik HK

A

n

tal

el

evr

4. Vilket skolämne tycker du bäst om?

0 5 10 15 20 25 1 2 3 4 5 6

NO engelska m atte ryska SO

A

n

tal

el

ever

4. Diagrammet visar att idrott (33 %) och 4. På första plats ligger NO-ämnena (37 %) bild (18 %) ligger i topp på frågan. Sedan och sedan står det nästan nära engelska ligger slöjd (16 %), musik (14 %) och (24 %) och matte (22 %). Ryska (7 %) henkunskap (8 %). och SO-ämnena (5 %) tar tredje och fjärde plats.

(35)

5. Varje elev lade i genomsnitt ner 4,2 5. Varje elev lade genomsnitt 20,1 extra extra timmar i veckan på sina studier. timmar på skolarbete i veckan.

6. Tyckert du att det svenska betygsystemet är rättvist? 0 10 20 30 40 50 1 2 3 ja nej A n tal el ever

6. tycer du att det ryska betygsystem et är rättvist?

0 10 20 30 40 50 60 70 1 2 3 4 ja A n tal el ever

6. Diagrammet visar att drygt 55 % av elev- 6. Alla elever är positiva till det ryska betyg- verna är negativa till det svenska betyg- systemet.

systemet medan 45 % tycker att det är rättvist.

7. Vilket ämne tycker du är lättast?

0 5 10 15 20 25 1 2 3 4 5 6

bild idrott slöjd/HK inget m usik

A

n

tal

el

ever

7. Vilket ämne tycker du är lättast?

0 5 10 15 20 1 2 3 4 5

idrott NO m atte övriga

A

n

tal

el

ever

7. Av diagrammet ser man att bild (29 %) 7. Idrott (32 %), NO-ämnena (28 %) och och idrott (22 %) är de lättaste ämnena matte (25 %) ligger i topp bland de lättas- för elever. 7 % svarade - ”inga”. te ämnena.

8. Tycker du att man måste sätta betyg redan på mellanstadienivå dvs i klass 4,5,6? 0 10 20 30 40 50 1 2 3 4 ja nej A n tal el ever

8.Tycker du att man måste sätta betyg bara på högstadiet? 0 10 20 30 40 50 60 1 2 3 ja nej A n tal el ever

8. Diagrammet visar att 61 % av eleverna 8. 86 % av ryska elever tycker att det tyckte inte att det hade varit bra med betyg inte hade varit bra med betyg bara på

(36)

redan på mellanstadiet, medan 39 % tyckte högstadiet medan 24 % håller med. att det hade varit bra.

9. Vilket skolämne måste du lägga mest tid på?

0 5 10 15 20 25 1 2 3 4 5 6

SO m atte/ eng svenska alla NO

A

n

tal

el

ever

9. Vilket skolämne måste du lägga mest tid åt?

0 5 10 15 20 25 1 2 3 4 5 6

m atte NO ryska SO övriga

A

n

tal

el

ever

9. Diagrammen visar att SO-ämnena (36 %), 9. Matte (36 %), NO-ämnena (34 %), ryska matte, engelska (21 %) och NO-ämnena (18 %) är skolämnena eleverna måste (18 %) kräver mer tid att lära. På fjärde lägga mest tid på.

plats står det svenska med 10 %.

10. Är det viktigt att lära sig nya språk?

0 10 20 30 40 50 60 70 1 2 3 4 ja nej A n tal el ever

10. Är det viktigt att lära sig nya språk?

0 10 20 30 40 50 60 1 2 3 ja nej A n t al el ever

10. Diagrammet visar att majoriteten ( 86 %) 10. 93 % tycker att det är viktigt att av eleverna anser att det är viktigt att lära behärska nya språk.

sig nya språk, medan 14 % inte håller med.

11. Nästan alla eleverna tyckte engelska 11. Majoriteten av eleverna tyckte engelska är är viktigast att lära sig idag. viktigast att lära sig idag.

12. Majoriteten av eleverna ansåg datorn 12. Majoriteten ansåg datorn vara en tillgång vara en tillgång både i undervisningen hemma men inte i undervisningen i skolan. och hemma.

(37)

6 Analys av resultatet

Enligt vad som framkommer i resultaten är mina enkätdeltagare eniga om att det vid sju års ålder är lagom för barn att börja skolan. Jag tolkar resultatet som att såväl svenska som ryska barn skulle tjäna på att börja skolan tidigare än vid sju års ålder, detta eftersom barn ofta är studiemotiverade redan i fem årsåldern. Det var en stor andel av eleverna som föredrog att 5 eller 6 års ålder skulle ha varit perfekt skolstartsålder. ”Det hade varit kul att komma ut i världen i tidigare ålder” (svensk elev åk 6). Tidigare forskning visar på att det är viktigt att barnet redan vid tidig ålder får möjlighet att bekanta sig med skriftspråket. Eriksen Hagtvet (1990) skriver bl. a. att tidig och omfattande läsning leder till ökad språk- och kommunikativ förmåga. Redan i tidig ålder kan skriftspråket börja stimuleras.

En av mina frågeställningar handlar om skoluniform (diagram 2). Inställningen skilde sig tydligt mellan de båda länderna. I allmänhet var de ryska eleverna mer positiva till detta än de svenska. Min personliga uppfattning av detta är att även om de flesta svenska eleverna var negativa till skoluniform så finns det en del positivt med skoluniform. Många svenska elever fokuserar och har stort bekymmer angående utseendefixering. För att eleverna inte ska lägga fokus på utseendefixering kan skoluniform kanske göra att fokus istället läggs på deras kunskapsprestationer. Eventuellt införande av skoluniform i Sverige skulle kunna motverka både mobbning och jämna ut socioekonomiska klyftor.

Mycket få elever kunde tänka sig att läsa vid en flick- eller pojkskola (diagram 3). Jag tolkar det som att eleverna ser det som en möjlighet att bli behandlade mer rättvist av lärarna. De eleverna som ser ”blandade” skolor som något positivt menar att man måste umgås med individer av samma kön får att då blir det roligare i skolan.

Beträffande fråga 4 (diagram 4) och 5 vill jag påpeka att det finns ett visst samband mellan dem. På frågan om elevernas favoritämne svarade svenska elever idrott och bild i första hand och ryska elever matte och ryska. Då kan man förstå kanske att svaret på frågan 5 om hur mycket extra tid eleverna ägnar åt skolarbete, där svarade svenskar 1,1-4,2 respektive ryska 14-20,1 timmar i veckan. Man kan dra slutsatsen att idrott och bild inte kräver särskilt mycket extra arbete hemma vilket både matte och ryska gör. Jag kan också konstatera om att ryska elever alltid har haft hemläxor vilket innebär att det behövs extra tid för att göra dem. Idrott och bild är bl.a. ämnena som eleverna tycker är lättaste (diagram 7).

(38)

När det gäller betygsystemet (diagram 8) är det också intressant att fastställa att svenska elever inte vill ha betyg redan på låg- eller mellanstadiet, däremot anser de ryska eleverna att man ska ha betyg redan i åk 3. I ryska skolor sätts betyg redan i slutet av sista terminen i åk 3. Den svenska utbildningsministern vill införa betyg redan i trean bl.a. för att upptäcka brister och sätta in åtgärder i barnens skolutbildning på ett tidigt stadium.

Däremot anser både ryska och svenska eleverna att deras betygsystem är rättvist (diagram 6). I Skolverkets rapport om betygsystemet står det att nuvarande betygsystemet betraktas både positivt och negativt. De som har en positiv inställning till det nuvarande betygsystemet anser att det är tydligare än det gamla, när det gäller vad eleverna ska lära sig. De eleverna som är kritisk inställda hävdar bl.a. att systemet är orättvist eftersom t.ex. slutbetyget G inte påvisar hur högt/lågt på skalan ”godkänt” eleven ligger. I slutbetygen syns inte om det handlar om ett G +. (Skolverket, 2002)

Enligt diagram 9 är matte ett ämne både ryska och svenska elever måste lägga mest tid åt. Detta pekar på att även om matte är elevernas ämne de tycker bäst om, kräver matte mycket tid .

Jag vill också fästa uppmärksamheten på att det inte finns någon påvisbar skillnad i attityden till främmande (nya) språk bland eleverna i de båda länderna (diagram 10). Eleverna är i allmänhet positivt inställda till att studera ett nytt språk och poängterar vinsten att det är viktigt att behärska främmande språk. Majoritetens favoritämnen bland främmande språk är engelska (diagram 11). Även om de ryska eleverna börjar lära sig språket i tidigare ålder är det lättare för svenska elever att lära sig engelska eftersom de stöter idag på många situationer där det talas engelska utanför skola. De möter nämligen det engelska språket på teve, i filmer, i musikens värld, i kontakt med engelsktalande, etc.

När det gäller datorer (fråga 12) har nästan alla svenska elever en dator hemma. Svenska elever i åk 9 svarade att de hade tillgång till datorn både hemma och i skola. De ryska eleverna tyvärr inte hade tillgång till datorn i skolan och bara hälften av dem hade datorn hemma. För svenska elever i åk 6 var datorer däremot inte tillgängliga i skolan

(39)

7 Sammanfattning och diskussion

7.1 Sammanfattning

Detta examensarbete har syftat till att jämföra det svenska och ryska skolsystemet på grundskolenivå. Med hjälp av Skolverkets och utbildningsministeriets skrifter har jag kunnat ta reda såväl skillnader som likheter skolsystemen emellan.

Jag har även studerat lite internationell jämförelse och kommit fram till oväntade resultaten, dvs. att Ryssland ligger på 29-31 och Sverige på 14-16 plats bland länder som har deltagit i undersökningen PISA år 2000-2003.

Vad gäller enkätundersökningarna som gjort i 3 åk6 och 3 åk 9 har elevernas svar lett till att jag har fått en inblick i vad dagens svenska och ryska elever tycker och tänker om sina respektive skolsystem. Meningen med enkätundersökningen har varit att göra mitt examensarbete mer levande och genom att få elevernas egna synpunkter på bland annat betygsystem, vilken ålder barn tjänar på att börja i skolan, elevers inställning till skoluniform, attityden till främmande språk, etc.

Användandet av enkäter bidrog med att fler personer kan svara på de frågor jag skrivit. Att svaren var lätta sammanställa var också en fördel jag har tagit fasta på.

7.2 Diskussion

Min första tanke när jag började skriva detta arbete var att det finns alla förutsättningarna för ungdomar att skaffa sig en ordentlig utbildning via skola eller högskola. Här i Sverige finns ju ett mycket väl utbyggt system för kvalificering. För de som vill studera vidare finns det goda villkor. Klarar man inte prov från första gången få man göra om det, detta skiljer sig från den

(40)

ryska skolan där omprov överhuvudtaget inte existerar, där eleverna som inte klarar proven får gå om skolåret ytterligare en eller två gånger.

Både i Sverige och i Ryssland är det statistiskt sett mer sannolikt att eleverna efter grundskolan bestämmer sig att inte läsa vidare. I Sverige är det bara en tredje del av dem som varje år går ut gymnasiet som väljer högre utbildning. Eleverna i Sverige tappade lusten att förberedda sig på kunskapssamhällets krav (Skola, 2003). I Ryssland har kunskapsnivån inte förbättrats. De ryska specialisterna säger att det är ”negativ dynamik”. Den ryska skolan ger ett enormt kunskapsbagage men tyvärr kan eleverna inte använda kunskapen utanför skolans ramar på det sätt som skolan förväntar sig (Rysk utbildning, Federal portal, 2004).

OECD:s internationella studie PISA (Programme for international Student Assessment) visar att såväl svenska som ryska elever har blivit sämre jämfört med tidigare studier. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur elever kan använda de kunskaper de får från skolan. Jag blev mycket förvånad att Ryssland var på 29-31 plats bland dem 41 länder. Galina Kovaleva, ledare för utbildningskvalitetsvärderingscenter och inlärningsmetoder RAO, säger

att ”våra elever är vana vid matematisk logik och därför försökte använda detta kunnande”. I PISA undersökningen var det viktigt att eleverna kunde använda och mäta sådana kunskaper och färdigheter som anses vara av betydelse i det vuxna livet (Rysk utbildning. Federal portal, 2004).

I min enkätundersökning framgår det också tydligt att de flesta eleverna var positiva till matematik som ämne även trots att det inte var deras favoritämne. Bland de ämnena som ryska elever tycker bäst om ligger matematik i topp. Jag tror att det beror på att för många elever är matematik ett skolämne och inte något som man kan använda i vardagslivet och i samhället.

Jag tycker att jag har fått insikt i hur de både skolsystemen skiljer sig åt och vad det finns för likheter mellan dem. Det jag har kommit fram till med denna undersökning är att barn i både länderna har skolplikt från och med den fyller 7 år. I enkäterna framgår det tydligt att såväl svenska som ryska elever inte anser att det finns fördelar med att börja skolan när barnet är 7 år. Såväl nationell som internationell forskning pekar på att en tidig start i förskolan påverkar barns uppväxtvillkor och utveckling mycket gynnsamt (Pedagogiska magasinet, 2006, nr.1).

(41)

Barn som börjar sin skolstart tidigare än i 7 års ålder klarar sig bättre i grundskolan än de barn som inte gjort det. Förkunskaperna som de får har stor betydelse för barnens framgång senare i skolan.

Jag måste erkänna att jag blev lite överraskad av enkätundersökningens resultat. Både min uppfattning och erfarenhet av tidigare arbete i skolan har gett mig anledning att tro att eleverna borde ha hemläxor, särskilt i matematik och ryska (i Sverige gäller det svenska) och det betyder att eleverna ska ägna lite extra tid på skolarbete. Enkätresultaten visar tydligt att de svenska eleverna lade för lite extra tid åt skolarbete. Frågan är om eleverna hinner med hemläxor i skolan eller att de inte gör dem alls. Det är uppenbarligen så att hemläxor är läxor man ska göra hemma. Det finns inga lagar om hur mycket läxor man ska få. Däremot finns det en regel att man inte kan ge läxor över helgen. Jag är övertygad om att eleverna borde få hemläxor för att repetera det som de lärt i skolan. En annan fråga är vilka ämne som det gäller i. Även översikt över de både ländernas timplaner i grundskolan visar att det finns en stor skillnad mellan matematiklektioner. I Sverige har matematiken 900 timmar om året, i Ryssland är det 1415 timmar. Så även här i den totala tiden har ryska elever ägnat sig åt matematik mycket mer än vad svenska elever har.

Beträffande elevinflytande är det viktigt att påpeka att det inte är vanligt förekommande i Ryssland, jämfört med Sverige. Visst är det inte självklart att elevinflyttande introduceras i alla skolor i Sverige. Lärarna känner sig osäkra på hur de ska gå till väga och hur mycket valfrihet de kan ge eleverna. Elevinflytande är någonting som lärare konfronteras med varje dag. Styrdokumenten till dagens svenska skola lägger stor vikt vid elevinflytande och eget ansvar. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att läraren skall:

”utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan; se till att alla elever, oavsett kön, och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad…”(Lpo 94, s.13)

I de ryska styrdokumenten står det ingenting om elevinflytande. Vid diskussion med lärarna angående elevinflytande var det klart att även om det finns några få lärare som vågar ta ställning till och släppa kontrollen över undervisningen, så behöver man stöd från

(42)

omgivningen. Och även om det kan finnas skolor som vill ha elevinflytande måste utbildningsministeriet bestämma det först.

Det återstår fortfarande mycket arbete i den ryska skolan för att leva upp till sin vision om att det demokratiska tänkandet skall genomsyra skolan. Elevinflytande är ju också viktigt för att främja demokratiska värderingar och få dagens ungdomar till att bli delaktiga i det demokratiska samhället. Man säger att skolan är samhällets spegel. Kan man då tolka det ryska samhället som odemokratiskt?

(43)

8 Fortsatt forskning

Mitt arbete var riktad mot att jämföra den ryska skolan med den svenska skolan på grundskolenivån. Från början var min tanke att jämföra generella likheter och skillnader mellan de två skolsystemen på förskole- och grundskolenivån, men tidsbristen förhindrade mig.

Därför tycker jag att det hade varit intressant att i framtiden jämföra de olika ländernas

skolsystem på förskolenivå. Hur används Vygotskys teorier i de både länderna, var den frågan som dök upp under arbetsgången. Vygotsky är mycket populär i den svenska skolan. Hur ser det ut i den ryska förskolan? Har Vygotskys teorier blivit lika brett kända i Ryssland som i Sverige?

(44)

References

Related documents

To evaluate the performance of the proposed receding- horizon lattice-based motion planning framework, it is eval- uated on trajectory planning for a quadcopter in dynamic 3D

Förutom samtliga fall där svensk infinitiv översatts på något sätt till ryska tog jag även med alla ryska infinitiver som inte motsvarades av svensk infinitiv.. Detta

tai pyöräillen kuljetun työmatkan fysiologinen kuormittavuus. [Physiological strain during commuting to work and by walking and biking]. Excess heart rate and systolic blood

De dominerande inslagen i undervisningen i både förskoleklass och årskurs ett är att eleverna gemensamt tränas i att bokstäverna representerar olika ljud, som sedan byggs ihop

Hultén understryker vikten av att företaget har folk på plats lokalt, antingen genom att som Centrumutveckling etablera ett representationskontor med uppbackning från Sverige,

Enligt F var skillnaden mellan den finska och den svenska skolan stor, inte bara från det att han kom från svenska mellanstadiet till högstadiet i Finland utan även

Översättning av svenska passiva satser till ryska - en empirisk

Styrelse kan dock inte ändra frågor och förslag på beslut som finns i kallelse för en extra bolagsstämma om den påkallas av revisor, auditör eller aktieägare till minst tio