• No results found

Hur tolkar eleverna handlingen i en visad film?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur tolkar eleverna handlingen i en visad film?"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur-Språk-Medier

Examensarbete

10 poäng

Hur tolkar eleverna handlingen i

en visad film?

- en kulturell jämförelse

How do the pupils interpret the plot of a shown film?

- a cultural comparison

Cecilia Johnsson

Marie Lindström

Lärarexamen 140 poäng

Kultur, Medier och Estetiska uttrycksformer Svenska i ett mångkulturellt samhälle

Höstterminen 2005

Examinator: Bitte Johannesson Handledare: Gun Hägerfelth och Per Dahlbeck

(2)

Sammanfattning

I detta arbete vill vi besvara frågorna hur elever uppfattar handlingen i en film som visats i klassrummet och om elevernas tolkningar är beroende av om de har svenska som

modersmål eller inte. För att kunna svara på frågorna har vi visat en svensk film för två mycket olika klasser i årskurs 5. I den ena klassen hade i stort sett alla eleverna svensk bakgrund och i den andra klassen fanns nästan bara elever som hade ett annat modersmål än svenska.

Vi har gjort en kvalitativ observationsstudie där eleverna efter filmvisningen fått berätta vad filmen handlat om genom antingen en drama- eller skrivövning.

Efter att ha gått igenom vårt observationsmaterial kunde vi konstatera att det fanns tydliga skillnader mellan de båda klasserna, men att det var svårt att avgöra vad dessa skillnader berodde på. Det var omöjligt att säga om det hade att göra med elevernas etniska bakgrund, språkkunskaper, sociala status eller en kombination av dessa faktorer.

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning……….. 7

2 Syfte och frågeställningar………... 8

2.1 Syfte……….. 8

2.2 Frågeställningar……… 8

3 Bakgrund………..……… 9

3.1 Ord- och begreppsdefinitioner... 9

3.2 Film i klassrummet………... 10

3.3 Koppling till styrdokumenten………... 10

4 Teoretisk referensram………. 12 4.1 Fenomenografisk teori……….. 12 4.2 Frankfurtskolans medieteori………... 13 4.3 Birminghamskolans medieteori……… 14 5 Material……… 14 5.1 Använt material……… 14 5.2 Materialkritik……… 15 6 Metod……… 15 6.1 Använda metoder……….. 15 6.2 Genomförande av intresseenkäterna ……… 17 6.3 Genomförande av observationerna………... 17 6.4 Genomförande av elevtextanalyserna………... 19 6.5 Metodkritik………... 20 6.6 Avgränsningar……….. 21

(4)

7 Resultat, analys och tolkning……….. 21

7.1 Intresseenkät………. 21

7.2 Dramaövningar - Resultat………... 22

7.3 Dramaövningar - Analys och tolkning………. 24

7.4 Skrivövningar - Resultat……….…………... 25

7.5 Skrivövningar - Analys och tolkning………...27

8 Diskussion………... 28

9 Slutord………... 31

Referenser………..………. 33

Bilaga 1 Frågor om film

Bilaga 2 Observationsschema - dramaövning

(5)

1 Inledning

Detta examensarbete ingår som en del av ett projekt mellan Lärarhögskolan i Malmö och Immanuel Kant State University i Kaliningrad. Projektets mål är att få kunskap om de olika undervisningskulturer som råder i Ryssland och Sverige samt hur man kan använda olika medel såsom musik, litteratur och film i språkundervisningen. Detta gör vi genom att under rubriken Barn- och ungdomskultur i tre olika grupper bestående av ryska och svenska studenter skriva om musik, litteratur och film. Varje grupp producerar två olika arbeten, ett gjort av de svenska studenterna och ett av de ryska. Vi skriver om film och eftersom vi båda ville ha en skolkoppling har vi valt att göra en studie om film i klassrummet hos två klasser där eleverna går i årskurs 5. För att filmarbetet skall kunna kopplas till barnens egen kultur har vi valt en film inom elevernas intresseområde. På universitetet i Kaliningrad skriver ryska studenter om samma sak och genom att tidigt i höstas åka dit kunde vi prata om projektet och hjälpa varandra att komma igång med skrivandet.

Film intresserar oss båda mycket och vi ser det som ett utmärkt läromedel att arbeta med i skolan. Många elever som vi har talat med förknippar filmvisning i skolan med Utbildningsradions instruerande och faktaspäckade filmer och så vill vi inte att det ska vara. Vi vill arbeta med den typen av film som eleverna väljer att se på sin fritid och sedan föra in den i klassrummet. När man arbetar med någonting som intresserar eleverna tror vi att de har lättare att tillgodogöra sig kunskap. Filmer så som Kopps1 eller Kalle och

chokladfabriken2 kan med fördel användas till mer än att sätta på en fredag eftermiddag på

klassens timme. Film är också ett mycket varierat medium och det finns därför många infallsvinklar att arbeta med. Vi har valt att arbeta med film som ett pedagogiskt redskap, men man kan arbeta med ett helt annat syfte. Film kan till exempel ingå i ett tema eller så kan man ha ett tema som bara handlar om film.

1 Kopps (2003) Regisserad av Josef Fares.

2 Originaltitel: Charlie and the Chocolate Factory (2005) En film baserad på Roald Dahls roman med samma

(6)

I Kaliningrad har skolan långt ifrån de resurser som vi har här i Sverige. Efter att ha talat med studenterna som skriver om film i Kaliningrad har vi förstått att till exempel en filmvisning i skolan i princip är omöjlig att genomföra. Det finns inte tv-apparater och videobandspelare att tillgå och detta gör deras studie mer teoretisk än vår. Det finns inte heller någon större frihet för lärarna att arbeta med alternativa metoder eftersom de inte har en målstyrd skola så som vi har. I Ryssland får lärarna exakta instruktioner i kursplanerna om vilka böcker som ska läsas och vilka prov som skall skrivas. De ryska studenterna skriver om hur de skulle vilja att den ryska skolan såg ut och hur det skulle ha gått till om det fanns möjligheter att visa film för eleverna.

2 Syfte och frågeställningar

2.1 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur eleverna tolkar handlingen i en film som visas i klassrummet. Vi vill också ta reda på om det går att se skillnad mellan filmarbetet i en klass där elever med svensk bakgrund är majoritet jämfört med en mångkulturell klass i Sverige.

När vi har gjort vår observation och sammanställt vårt material vill vi ha skaffat oss större kunskap om hur vi i vårt framtida yrke bäst arbetar med film i klassrummet.

2.2 Frågeställningar

Dessa frågor ligger till grund för det resultat vi vill presentera.

• Hur tolkar eleverna handlingen i en visad film?

• Finns det skillnader i tolkningarna när man arbetar med elever som har svenska som andraspråk jämfört med elever som har svenska som modersmål? Hur ser de i så fall ut?

(7)

3 Bakgrund

3.1 Ord- och begreppsdefinitioner

Här nedan kommer vi att definiera ord och begrepp som är centrala i vår studie.

Målstyrd skola: Vi har i Sverige en målstyrd grundskola och detta innebär att lärare och elever tillsammans och fortlöpande sätter upp undervisningsmål. Detta ställer inte bara höga krav på lärarna, utan även på elever och föräldrar. Alla parter måste känna till målen i läroplanen och kursplanerna för att man tillsammans ska kunna formulera mål som är anpassade till den berörda eleven. Dessa mål ska vara utvecklande, realistiska och inspirerande för eleven. I de olika kursplanerna finns det mål att sträva mot för eleven och för årskurs 5 och 9, finns det även mål som eleverna ska ha uppnått innan läsårets slut (Didaktikcentrums hemsida 2005-11-28).

Semiotik: Semiotik är både en teori och en metod som man kan använda sig av för att studera bilder, ljud och texter. Allt vi ser i media är uppbyggt av tecken som genom sin placering och användning ger olika tolkningar. Semiotik är ett slags grammatik som vi lärt oss att läsa och genom tecknens ordning skapas mening.

Om man har det som kallas mediemedvetenhet kan man läsa och tolka medierna, men det innebär också att man själv kan uttrycka sig på ett medvetet sätt. Att bli mediemedveten kan jämföras med att knäcka läskoden i skolan. Man brukar kalla mottagaren av en medieaktivitet för läsare och hur man läser är naturligtvis delvis kulturellt betingat (Boreson & Olson 2004).

Det vidgade textbegreppet: I kursplanen för svenskämnet kan man läsa att ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter, även till exempel bilder och film. Film har funnits med i kursplanen sedan 60-talet, men det var först 1994 som uttrycket det vidgade textbegreppet började användas.

(8)

Man kan på flera ställen i kursplanen för bland annat ämnet svenska läsa om det vidgade textbegreppets betydelse och det finns med i både avsnittet om syfte och mål. Medier så som tv och film har ett stort inflytande på barn och unga, på grund av att det är något som många av dem dagligen kommer i kontakt med. Skolan måste följa med i utvecklingen och ett sätt att göra detta på är att låta textbegreppet stå för något mycket mer än vad det tidigare gjort (Skolverkets hemsida 2005-11-28).

3.2 Film i klassrummet

När man arbetar med film i klassrummet bör man göra eleverna medvetna om att det finns något bakom fasaderna. Fotograf och regissör vill ofta genom sin film skapa en illusion av att det är verkligheten som skildras. Spelfilm är inte verklighet och det är inte heller en dokumentärfilm. För läraren kan det vara en god idé att prata med sina elever om att även om det heter reality så är det bara ett sätt att se på sanningen som skildras.

Kameravinkar, belysning, klippning och zoomning är exempel på saker som påverkar vår tolkning av en film. Hela tiden under filmskaparprocessen görs medvetna val som styr mottagaren till att lättare exempelvis ta olika karaktärers parti (Graviz & Pozo 1991).

3.3 Koppling till styrdokumenten

Under tiden som vi har arbetat med vårt examensarbete har vi haft styrdokumenten vid vår sida. Här nedan visar vi hur vi har kopplat dessa dokument till vårt val av undersökningsområde.

Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. (Skollagen 2 §)

I vår studie har vi låtit eleverna föra fram sina egna åsikter och tolkningar av vad de har sett. Vi har även låtit elever vara med i förarbetet med att välja vilken film som ska ingå i studien. Genom att göra detta visar vi att elevdemokrati har en naturlig plats i skolan.

(9)

Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. (Lpo 94)

Detta har vi tagit fasta på genom att arbeta med film i klassrummet och i efterarbetat använda oss av både en skrivövning och drama.

Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt att uppleva och lära av skönlitteratur, film och teater. Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Ämnet skall ge läs-, film- och teaterupplevelser och tillfällen att utbyta erfarenheter kring dessa. (Kursplanen för svenska i grundskolan 2000)

Som synes ovan handlar svenskundervisningen numera om så mycket mer än att lära sig läsa och skriva. Det är det tidigare nämnda vidgade textbegreppet som vi har velat arbeta med i vår studie. Film har en direkt koppling till detta och därmed en självklar plats i klassrummet. Det är inte längre bara en alternativ undervisningsmetod utan att ge filmupplevelser är en obligatorisk del av svenskämnet.

När eleverna använder sitt språk – talar, lyssnar, läser, skriver och tänker – i meningsfulla sammanhang, kan de utveckla goda språkfärdigheter. Genom att använda språket lär sig eleverna att behärska situationer som ställer olika språkliga krav på inlevelse, utförlighet eller formell korrekthet. (Kursplanen för svenska i grundskolan 2000)

Genom att se en film och sedan bearbeta den tillsammans har man många möjligheter att arbeta med språket. I vår studie får eleverna lyssna, tala, skriva och tänka i ett meningsfullt sammanhang. För många elever kan det vara svårt att arbeta med något abstrakt, men genom att till exempel ha en gemensam filmupplevelse bakom sig kan efterarbetet bli tydligare.

Elever som läser svenska som andraspråk har fått sina första språkliga erfarenheter och kunskaper i och på ett annat modersmål än svenska. Att de har andra förkunskaper än elever med svenska

(10)

som modersmål är kännetecknande för ämnet, och därför skapas inom ämnet förutsättningar för att kunna utveckla sitt andraspråk till så hög nivå som det är möjligt.

(Kursplanen för svenska som andraspråk i grundskolan 2000)

I vår studie har vi elever med svenska som både första och andra språk. Vi vill visa att det inte finns någon förståelse som är rätt respektive fel. Eftersom alla elever i klassrummet har olika bakgrund kommer därmed även deras tolkningar att bli olika. Vi ser mångfald i uppfattningar som en resurs som berikar den språkliga klassrumsmiljön.

4 Teoretisk referensram

När vi gått in i klassrummen och gjort våra observationer har vi använt oss av den fenomenografiska teorin. För att sedan analysera det vi sett har vi även utgått ifrån två medieteorier där den första representerar Frankfurtskolan och den andra Birminghamskolan. Dessa två står i kontrast till varandra och genom att ta med båda kan dialog skapas.

4.1 Fenomenografisk teori

Detta är en förhållandevis ung forskningsteori som tog form vid Göteborgs universitet under 70-talet. Man menar att det finns ett samband mellan elevernas tankar och hur de föredrar att arbeta i klassrummet.

En lärare som undervisar fenomenografiskt vill att eleverna ska få metakunskap och reflektera över sitt eget lärande. För läraren handlar det mycket om att ta reda på hur gruppen uppfattat olika undervisningsfenomen. Detta kan man göra genom att till exempel berätta om olika sätt att förstå samma sak. Man kan också låta eleverna diskutera olika uppfattningar. Läraren kan ställa frågor som ”Hur tänker du då?” för att komma närmare elevernas tankar. Genom att förstå elevernas tankar kan undervisningen anpassas till elevernas olika preferenser (Claesson 2002 s. 35f).

(11)

4.2 Frankfurtskolans medieteori

I Frankfurt samlades i början av 30-talet en grupp filosofer, samhällsforskare och kulturvetare. Dessa ansåg att innehållet i medierna som vi konsumerar idag är likartat och att det sker väldigt lite nytänkande. Genom att låta publiken konsumera standardiserade och enformiga mediatexter menar man att den bara förstärker redan befintliga sociala mönster och tankesätt. Man brukar kalla Frankfurtskolans arbete för kritisk teori. Det som man inom Frankfurtskolan är kritisk till är sättet som medierna påverkar oss på. Mediekonsumtionen sker utan eftertanke och kritiskt tänkande, eftersom det mesta som produceras är uppbyggt på samma sätt (Gripsrud 2000).

Jürgen Habermas (1929-) är en tysk sociolog och filosof som är verksam i Frankfurt. Hans arbete kan beskrivas som ett försök att med hjälp av en rad olika teorier om vetenskap, kunskap, språk och tänkande, komma fram till en allmän teori om människors samverkan i samhället.

En av hans teorier beskriver ”det offentliga rummet” som ett forum som är öppet och oberoende, dit alla är välkomna. I detta rum diskuteras bland annat en idealbild om hur samhället bör fungera, där alla har rätt att utbyta åsikter och idéer. Syftet med att samlas på detta sätt är enligt Habermas att komma fram till en slags allmän opinion, där bäst argument vinner. Alla deltagarna är likvärdiga och demokrati råder. Idéerna till ”det offentliga rummet” har Habermas hämtat ifrån 1700-talets caféer i England och Tyskland. Där samlades man för att diskutera de samhällsfrågor som nyhetsbladen tog upp. Till skillnad ifrån Habermas teorier hade inte alla samhällsklasser tillgång till dessa caféer.

Medierna har ett starkt grepp och en stor makt över publiken, samtidigt som möjligheten till ett kritiskt resonemang har minskat. Habermas anser också att media genom olika trick kan bestämma om något skall uppfattas som svart eller vitt. Genom att bjuda in utvalda personer till debatten, kan också utgången förutbestämmas

(12)

4.3 Birminghamskolans medieteori

Vid universitetet i Birmingham bedrevs under 70-talet studier kring den brittiska arbetarklassen och kultur. Litteraturvetaren Richard Hoggart och sociologen Stuart Hall ägnade sig tillsammans med Cambridgeprofessorn Raymond Williams åt att studera vanliga människors kulturella aktiviteter så som mediekonsumtion. I dessa studier presenterades inte mediekonsumenterna som passiva offer för medias påverkan. Egna värderingar, normer och resurser låg alla till grund för den vardagskultur som nyttjades. Publiken var alltså aktiv i förhållande till medierna och valde vilken sorts kultur som skulle konsumeras.

Hall ansåg att alla medier var utformade utifrån ett visst kulturellt och sociologiskt perspektiv för att genom sin semiotiska uppbyggnad föra fram sitt budskap. Detta perspektiv delades inte nödvändigtvis av den som tittade på programmet och därigenom kunde budskapet missförstås eller tolkas annorlunda. Vi har med andra ord inte en linjär kommunikationsprocess där det som sändaren skickar iväg är det som mottagaren tar emot (Gripsrud 2000).

5 Material

5.1 Använt material

Filmen Bombay Dreams3 har varit i centrum när det gäller material och hur den genom

intresseenkäter har valts ut går att läsa om i avsnittet Metod. I övrigt kommer mycket material från anteckningar gjorda under observationsstudien samt insamlade elevtexter.

Det finns enligt ERIC4 ingen direkt liknande studie gjord tidigare, men vi har hittat

examensarbeten som till exempel tar upp hur man arbetar med film i svenskämnet. Vi har också hittat studier gjorda med frågeställningen ”Film – vilket ämne?” där Barbro Helmer (2000) skriver om filmens plats och betydelse i klassrummet. För att lära känna de

3 Bombay Dreams (2004) Regisserad av Lena Koppel.

(13)

medieteorier som vi har använt oss av har vi haft stor hjälp av Jostein Gripsruds (2000) bok

Mediekultur, Mediesamhälle. Han har gett oss kunskap om hur kultur och språk påverkar

vårt seende och vår tolkning av media.

Litteraturen som vi har använt oss av har varit varierad och generellt sett kan man säga att vi har använt lite information från många olika böcker. Vi har inte hittat någon bok som tar upp exakt det vi har velat studera, men vi har hittat ett flertal böcker som berör vårt ämne.

Mycket av den litteratur som vi har hittat är yngre än tio år och detta kan ha sin förklaring i att det först på senare år har blivit populärt att arbeta med det vidgade textbegreppet. Majoriteten av litteraturen som vi har hittat har varit svensk, amerikansk eller engelsk. Vi har medvetet valt att koncentrera oss på de svenska böckerna eftersom det är den svenska skolan som vi studerar.

5.2 Materialkritik

De flesta författare som har skrivit om barn och film eller barn och media har fokuserat på hur man gör egen film och detta ligger utanför vårt undersökningsområde. Vi har istället valt att fokusera på hur eleverna tolkar innehållet i en befintlig film och denna typ av litteratur har varit svår att finna. Den för syftet mest relevanta bok vi har hittat har varit

Först såg vi en film (2005) som har tagits fram av Svenska filminstitutet och Myndigheten

för skolutveckling. Där kunde vi i klartext läsa hur efterarbetet med en visad film kan se ut.

6 Metod

6.1 Använda metoder

Vi har valt att kombinera tre olika metoder och dessa är observation, enkät och elevtextanalys. Anledningen till att vi har valt flera metoder har varit att vi ville ha ett bredare underlag och en säkrare grund för vår analys. Vi har valt att genomföra vår observation i två klasser på skolor i olika områden, för att vi skulle kunna studera kulturella

(14)

skillnader mellan dessa båda. Observationen har varit kvalitativ vilket innebär att man inte är ute efter att ta reda på hur något ser ut i normalfallet eller vad som är vanligast förekommande. I en kvalitativ studie djupstuderar man en företeelse och det man ser är hur det ser ut i det aktuella fallet. Denna metod tror vi ger oss bäst information om vad som händer när man för in filmen i klassrummet. Eleverna befinner sig i en bekant miljö bland människor de känner sedan tidigare och vi tror att detta skapar trygghet hos dem. En annan fördel med observationsstudier är att ingen elev känner sig studerad, utan att fokus ligger på hela gruppen. Vår observation har varit öppen och vi har haft en aktiv observatörsroll (Repstad 1999).

I vår inledning skriver vi att vi vill använda oss av en film som ligger nära den sortens film eleverna brukar se på sin fritid. För att ta reda på vilka filmer detta är har vi i vårt förarbete använt oss av en kvantitativ enkät (se bilaga 1). Vi valde enkät för att den på ett enkelt sätt gav oss svar på vilka filmer som tilltalade eleverna och att man kunde få in många svar. Genom att se vilka titlar som var vanligast förekommande kunde vi dra slutsatsen att dessa filmer var populära. Det fanns ett stort antal filmer som skulle kunna ha visats i klassrummet och genom att göra en intresseenkät begränsade vi detta antal och kunde därefter göra vårt filmval. En av nackdelarna med att använda sig av enkät som metod kan vara låg svarsfrekvens, men genom att dela ut och låta klassen fylla i enkäten på lektionstid har man möjlighet att få in fler svar (Kylén 2004).

För att sammanställa enkäterna har vi arbetat kvantitativt. När man arbetar kvantitativt samlar man in mätbar data, till exempel sina enkäter och mäter resultatet genom att titta på i vilken utsträckning svaren förekommer. Ett kvantitativt resultat är i regel det vanligast förekommande och det kan presenteras i exempelvis en tabell eller ett diagram. Detta resultat bearbetas sedan med utgångspunkt i den aktuella frågeställningen (Nationalencyklopedins hemsida 2005-12-19).

(15)

6.2 Genomförande av intresseenkäterna

För att få fram elevernas filmvalspreferenser har vi valt att göra en intresseenkät (se bilaga 1) i en årskurs 3, 4 och 5.

Eftersom denna enkätstudie gjordes innan vi valt skolor för vår undersökning är det inte någon av de klasser som gjort enkäten som sedan fått se filmen. Vi tror dock inte att detta har påverkat vår studie.

Enkäten var dataskriven och utformad för att tilltala eleverna. Vi hade ett begränsat antal frågor med tomma rader för fria svar. Vi lämnade ut enkäten under en pågående lektion och samlade in den efter fem minuter. Eleverna fick inte diskutera sina svar med varandra, men vi svarade på frågor som ställdes.

6.3 Genomförande av observationerna

Vi har valt att göra vår studie i två femteklasser på sinsemellan väldigt olika skolor som vi har valt att kalla för Lillskolan och Storskolan. Lillskolan ligger i ett samhälle med cirka 10 000 invånare och bebyggelsen består huvudsakligen av villor. Skolan är en F-6 skola med ungefär 170 elever som huvudsakligen har svenska som modersmål.

Klassen består av 26 elever, 16 flickor och 10 pojkar. Den manlige läraren är 27 år gammal och utexaminerades för två år sedan. Han är 1-7 lärare med svenska och SO som huvudämnen samt musik som sidoämne. Just nu har han klassen i svenska, SO och musik. När klassen började fyran fick de honom som lärare och eleverna han har nu är hans första. Läraren är nytänkande och arbetar med alternativa metoder, men just film och drama arbetar han inte så mycket med.

Storskolan skolan ligger i en storstad och bland eleverna finns mer än 50 olika nationaliteter. Det är en F-9 skola med cirka 600 elever och av dem är minst 90 % första

(16)

eller andra generationens invandrare. Bebyggelsen i skolans upptagningsområde består huvudsakligen av lägenheter.

Det finns 20 elever i klassen, 11 flickor och 9 pojkar. Den kvinnliga läraren har arbetat som lärare i 38 år. Hon utbildades under slutet av 60-talet till det som då kallades för folkskollärare och på den tiden hade man inga huvudämnen, utan alla läste samma kurser. Hennes utbildning är mycket bred och hon har klassen i alla ämnen, utom slöjd och idrott. Läraren har haft klassen sedan de började fyran och hon har senare under sin yrkeskarriär vidareutbildat sig inom ämnena matte och NO.

Anledningen till att vi valt så olika skolor är att vi velat ta reda på om det finns någon skillnad i observationsresultaten från en mångkulturell skola och en skola med elever som i huvudsak har svenska som modersmål.

Observationsstudien har gjorts på Lillskolan den 8/12 2005 klockan 08:20 – 10:50 och Storskolan den 23/11 2005 klockan 10:00 – 13:40. Vi har gjort en öppen studie där vi i förväg har berättat för både elever och lärare vad vi ska göra. Vi har båda haft en aktiv roll på fältet genom att både hålla i lektionen och observera. Vi har haft observationsscheman (se bilaga 2 och 3) med oss när vi gjorde studien. Dessa hjälpte oss att fokusera på rätt saker och inte glömma bort vår observatörsroll. Eftersom vi inte visste vad vi skulle få se fick vi använda oss av trattmetoden, vilket innebar att vi till en början hade ett brett seende som under observationens gång blev smalare och mer fokuserat. Genom att ha våra frågeställningar klara för oss kunde vi koncentrera oss på det som var relevant för vårt syfte (Repstad 1999).

I förväg hade vi ställt upp tv och video i klassrummet och filmen Bombay Dreams var pausad där den börjar så att eleverna slapp reklam och förtexter. Vi presenterade oss kort och berättade för klassen att vi gör ett examensarbete om film och skulle vilja visa en film för dem och sedan göra några övningar. Filmens titel skrevs på tavlan och visningen satte igång.

(17)

När filmen var färdigvisad hade eleverna rast (och på Storskolan även lunch) och när de kom tillbaka började efterarbetet. Klassen hade i förväg av klassföreståndaren blivit uppdelad i två kunskapsmässigt jämställda grupper och en av oss gick iväg med dramagruppen och den andra stannade kvar med skrivgruppen. Genom efterarbetet ville vi ta reda på hur eleverna tolkat handlingen i filmen och detta är vår första frågeställning. Vår andra frågeställning lyder ”Finns det skillnader i tolkningarna när man arbetar med elever som har svenska som andraspråk jämfört med elever som har svenska som modersmål?” och den försöker vi besvara när vi sammanställer vårt material från de båda skolobservationerna.

I smågrupper fick eleverna i dramagruppen uppgiften att genom dramatisering återberätta vad filmen handlade om. Instruktionen till övningen löd: ”Ni ska spela upp vad filmen

handlar om för en kompis som inte har sett den. Ni får välja vilka scener ni vill, men ni måste välja minst tre stycken.” Eleverna fick parvis tio minuter på sig och sedan spelade

grupperna upp sina små gestaltningar för varandra. Under hela tiden observerades eleverna med hjälp av observationsscheman.

Den andra gruppen efterarbetade filmen med hjälp av en skrivövning. Eleverna fick individuellt under tjugo minuter skriva ner vad filmen handlade om. Instruktionen till övningen löd: ”Ni ska berätta vad filmen handlar om för en kompis som inte har sett den.” Under hela tiden observerades eleverna med hjälp av observationsscheman.

Dramagruppen fick inte göra någon skrivövning och skrivgruppen fick inte göra någon dramaövning. Vi har valt att göra på detta sätt eftersom vi vill studera elevernas första efterarbete av filmen.

6.4 Genomförande av elevtextanalyserna

De insamlade elevtexterna lästes igenom av oss och vi tittade framför allt på innehållet. Vi hade vår huvudfrågeställning ”Hur tolkar eleverna handlingen i en visad film?” i fokus när vi läste texterna och detta var de aspekter som vi studerade:

(18)

• Hur väl kan eleven redogöra för handlingen? • Hur beskrivs kronologin?

• Hur väl formulerar sig eleven? • Sker många upprepningar?

• Använder sig eleven av många sambandsord? (Ord som därför, nämligen och för att. Dessa ord talar om för läsarna hur texten hänger ihop.)

6.5 Metodkritik

Vi har valt skolor som passar vårt syfte och våra frågeställningar. De utvalda skolorna är inte på något sätt några skånska genomsnittsskolor, utan två på var sitt håll extrema skolor. Den ena skolan har knappt några elever med utländsk bakgrund och den andra skolan har i princip bara elever av utländsk härkomst. Detta val har vi gjort för att vi lättare skulle se ett resultat.

En annan aspekt som vi har tänkt på har varit att de lärare som tackat ja till att vara med i vår studie är positivt inställda till alternativa arbetssätt. Detta är naturligtvis också en påverkansfaktor eftersom dessa lärares elever förmodligen redan sedan tidigare är vana vid ett varierat arbetssätt.

Att vara helt objektiv när man gör en observationsstudie är omöjligt. Många aspekter så som vår förförståelse, bakgrund, kultur, språk och genus påverkar det vi ser och hur vi tolkar observationen. Vi presenterar sålunda inte något generellt resultat, utan hur det enligt oss ser ut i de två observerade klasserna.

Det fanns vissa svårigheter i att både hålla i lektionen och observera. Vi var tvungna att dela vår uppmärksamhet mellan två roller och detta var i vissa situationer påfrestande. Detta kan ha lett till att man som observatör missade någonting när man ägnade sig åt att hjälpa eleverna.

(19)

Efter vår studie frågade vi lärarna om klassens beteende skiljde sig från hur de normalt sätt brukar vara. Detta för att vi skulle kunna utröna om vår närvaro hade någon forskningseffekt. I inget av fallen tycke läraren att vi hade påverkat elevernas beteenden.

6.6 Avgränsningar

Eftersom vi inte har som syfte att ge en generell bild av hur filmarbetet ser ut på olika skolor så kan man säga att en av våra avgränsningar ligger i att vi bara har studerat två klasser på två olika skolor. Vi har inte heller valt att arbeta med film i allmänhet, utan en film som enligt vår enkätstudie ligger nära elevernas eget filmintresse.

Vi har också i viss mån valt vad vi har tittat på, till exempel har vi inte gått in på genusaspekten. Genom att hela tiden under studiens gång ha vårt syfte klart för oss har det som ligger utanför detta valts bort.

7 Resultat, analys och tolkning

7.1 Intresseenkät

Efter att ha samlat in enkäterna från de 66 elever som medverkat i årskurs 3, 4 och 5 började vår sammanställning av vilka titlar som var vanligast förekommande. När sammanställningen var klar började vi göra en gallring. Först tog vi bort tv-program och filmer med 15års-gräns. Vi valde även bort filmer som var på något annat språk än svenska, eftersom vi gjort denna lektion inom svenskämnet. Man kan även säga att vi strukit filmer som traditionellt sett brukar anses vara extremt ”tjejiga” eller ”killiga”. Enligt oss är ett exempel på en ”tjejig” film En prinsessas dagbok5 och en typiskt ”killig” film är enligt oss

Goal6.

5 Originaltitel: The Princess Diaries (2001) En film baserad på Meg Cabots roman med samma titel.

Regisserad av Garry Marshall.

(20)

Efter att ha gjort denna sållning hade filmen Kopps och Bombay Dreams lika många röster. Vi valde då Bombay Dreams eftersom detta är en ungdomsfilm som vi trodde skulle kunna passa att visa en årskurs fem.

Filmen Bombay Dreams handlar om den adopterade tonårstjejen Ebba och hennes bästa vän Camilla. Ebba drömmer om att åka tillbaka till Indien där hon är född, men hennes mamma kommer hela tiden med undanflykter. En dag hittar Ebba brev från sin biologiska mamma vilka adoptivmodern Anita har gömt. Detta får Ebba att inse att den utlovade Indienresan förmodligen inte kommer att bli av och hon tar saken i egna händer. Med hjälp av bästisen Camilla samlar tjejerna på olika sätt in pengar till flygbiljetter och de tar även kontakt med Ebbas biologiska mamma via mail. När resan väl ska ske drar sig Camilla ur och Ebba väljer att åka ensam.

Filmen behandlar många olika saker så som att söka sina rötter, Ebbas vänskap med Camilla, deras gemensamma hatobjekt Katja, Ebbas stora passion simningen och den kanske ännu större passionen Erik.

7.2 Dramaövningar - Resultat

Lillskolan

Tolv elever, fyra pojkar och åtta flickor gick iväg till scenen i matsalen där de fick sina instruktioner. Instruktionen till övningen löd: ”Ni ska spela upp vad filmen handlar om för

en kompis som inte har sett den. Ni får välja vilka scener ni vill, men ni måste välja minst tre stycken.” Eleverna fick även reda på att de hade tio minuter till sitt förfogande. Genast

delade eleverna in sig i sex grupper och startade därefter direkt. Alla grupperna kom snabbt igång och de frågor de hade löd: ”Kan jag gå och hämta en mössa i kapprummet?” och

”Går det att flytta fram de här två bänkarna sedan?”, allt för att göra en bättre

(21)

Efter tio minuter samlades alla kring scenen och den första gruppen fick börja redovisa. Det var stor variation mellan grupperna när det gällde vilka scener som valdes och det var i stort sett bara en scen som presenterades av mer än en grupp. Detta var scenen från när Ebbas klass hade simning på gymnastiken och Ebba och Katja, som båda tränar simning på fritiden, blir ombedda att demonstrera hur det skall gå till av tränaren. Detta gestaltade grupperna genom att flytta fram två långbänkar på scenen vilka fick illustrera simbanorna varpå de låtsades dyka i och simma genom att dra sig fram på bänkarna. De flesta av de utvalda scenerna presenterades med tillhörande dialog från filmen.

Storskolan

Gruppen bestående av tio elever, sex pojkar och fyra flickor, samlades kring ett ovalt bord i ett rum normalt avsett för fritidsverksamhet. Eleverna fick reda på att de skulle göra en dramatisering av några valfria delar ur filmen. De delade spontant in sig i pargrupper och det resulterade i tre pojkgrupper och två flickgrupper. De fick den ytterligare instruktionen att minst göra tre scener och att de hade tio minuter på sig innan det skulle spelas upp för de andra grupperna.

Tre av grupperna startade direkt, den ena nästan innan instruktionerna var klara. Den ena pojkgruppen var pratig och kom med kommentarer som ”vi kan inte”, ”vi vill inte” och ”måste vi” innan de till slut satte igång. En flickgrupp satt i stort sett tyst, men kom med samma kommentarer som pojkgruppen efter en fråga om varför de inte hade börjat med dramaövningen. Den ena flickan i gruppen totalvägrade att göra någonting och hon kunde eller ville inte berätta någonting från filmen ens som svar på direkta frågor.

Vid redovisningen av scenerna spelade de flesta grupperna endast upp två scener och samtliga grupper använde väldigt få rörelser i dramatiseringen. De vanligaste scenerna blev att eleverna låtsades bowla genom att kasta iväg ett bowlingklot, att simma genom att ta ett simtag eller att skriva mail genom att sitta ner och skriva. Allt detta genomfördes med bara någon enstaka gest. Den ena flickgruppen vägrade att göra någonting alls och när klassföreståndaren var på besök precis innan redovisningen berättade hon att den ena av

(22)

flickorna i gruppen var särskolemässig. Eftersom bara en grupp gjort tre scener fick de alla några minuter till på sig att förbereda minst en scen till och flickgruppen som inte gjort någonting alls tidigare delades. Detta resulterade i att den andra flickgruppen blev en tregrupp och den kvarvarande flickan satt tyst och tittade på. Vid den andra redovisningen blev det ungefär samma scener som spelades upp på liknande sätt.

7.3 Dramaövningar – Analys och tolkning

Eleverna på Lillskolan valde att spela upp flera olika scener med dialoger. Scenerna var utförligt gjorda och spontant användes viss rekvisita. På Storskolan valde eleverna få scener och ofta var det samma scen som grupp efter grupp valde att framföra. Dialog och rekvisita saknades.

Inom den fenomenografiska teorin (se 4.1) handlar det om att komma åt elevernas tankar. På Lillskolan hade eleverna generellt sätt väldigt lätt att genom drama återberätta vad de hade sett. Det räckte att vi gav dem uppgiften för att de skulle sätta igång. Eleverna hade lätt att koppla ihop tanke och uttryck. De flesta eleverna tänkte självständigt och vågade träda fram och ta plats i dramaövningen. Det verkade inte finnas någon rädsla för att kompisen kanske inte hade uppfattat riktigt detsamma och i det fenomenografiska klassrummet finns det heller inget rätt eller fel, utan bara olika sätt att tolka samma sak. Detta är bra eftersom eleverna vågar vara sig själva och stå för sina åsikter.

På Storskolan hade de flesta eleverna svårare att genom drama återberätta filmen och de verkade vara mindre självsäkra. Det fanns en grupp som vågade agera lite mer, men det var fortfarande långt ifrån den sortens dramatiseringar som gjordes på Lillskolan.

Frankfurtskolan (se 4.2) menar att medieproduktionen är enformig och likartad och inte befrämjar kritiskt tänkande och detta kan ses som en förklaring till att elevgrupperna på Storskolan valde att dramatisera samma scener. Habermas skriver i sin teori om det offentliga rummet att medierna kan bestämma hur något ska uppfattas. Detta kan förklara varför ingen av grupperna valde att sticka ut och välja alternativa redovisningssätt eller

(23)

scener som inte redan en annan grupp framfört. På Lillskolan var det liknade, men urvalet av scener var större och kreativiteten verkade högre. En trolig förklaring kan vara Lillskolans elevers utökade språkkunskaper, vilka gör att dessa elever har lättare för att uttrycka sig eftersom det handlar om deras modersmål.

Hall i Birminghamskolan (se 4.3) menar att vår kulturella bakgrund har betydelse för hur vi uppfattar mediernas budskap. Med detta i baktanke är det inte så konstigt att grupperna på de båda skolorna valde att presentera olika eller även samma scener på olika sätt. För om vår bakgrund har betydelse för vår tolkning av filmen skulle det vara konstigare om eleverna på de båda skolorna trots de kulturella olikheterna gjorde liknande presentationer.

7.4 Skrivövningar - Resultat

Lillskolan

När halva klassen gått iväg var det elva elever, fem pojkar och sex flickor, kvar i klassrummet. Kvar i klassrummet fanns också en elevassistent, men hon var bara närvarande och hjälpte inte sin elev med övningen. Igångsättandet gick mycket smidigt och alla verkade förstå uppgiften. I början av övningen räckte en flicka upp handen och frågade om hon skulle skriva vad som hände på slutet. Hon ville inte avslöja slutet om den som skulle läsa hennes text skulle se filmen efteråt. En annan elev räckte efter ett par minuter upp handen och frågade om huvudkaraktärens namn. Det var inte tänkt att detta skulle besvaras, men en klasskompis gjorde det gladeligen.

En elev gick under övningen ut på toaletten och en annan lekte med tygbollar och det var nödvändigt att gå fram och be honom fokusera på texten istället. Ungefär mitt i den tjugo minuter långa skrivövningen kom en elev från en annan klass in i klassrummet för att låna datorn och elevassistenten sa att det gick bra. Eleven som lånade datorn satt tyst och arbetade och det verkade inte som om klassen blev störd.

(24)

Efter ytterligare en stund kom en fråga angående en annan av filmens karaktärers namn och denna fråga besvarads inte. En elev lånade ett suddgummi från sin bänkkompis och det blev ett diskret småtjafs med en sur kommentar: ”Köp ett eget suddi!”. Eleven med assistent hade svårt att sitta still och koncentrera sig, men de andra i klassen verkade klara övningen bra.

När det hade gått 13 minuter lämnade den första eleven in sin text och sen kom texterna in allt eftersom eleverna blev klara. Eleverna fick reda på när det var fem minuter kvar och det var endast en elev som man nästan fick rycka pappret ifrån. Allt eftersom eleverna blev klara med skrivövningen tog de upp sina bänkböcker och läste tyst.

Storskolan

Tio elever, tre pojkar och sju flickor, var kvar i klassrummet när dramagruppen gått iväg. Igångsättandet var ganska smidigt, bortsett från att ett par elever hade svårt att förstå att övningen var självständig. Detta innebar lite småprat i början, men klassföreståndaren som var med inne i klassrummet gick in och tystade ner dem som inte kunde vara tysta. Ett par frågor angående stavningen av filmens titel kom upp och titeln skrevs på tavlan. När det sedan började komma fler frågor angående händelser i filmen och namn på karaktärer fick eleverna dock inga svar.

En elev lämnade in sin skrivövning efter ett par minuter och då kom klassföreståndaren fram och började ”försvara” elevens snabba inlämning med att han var bråkig, omotiverad och inte tyckte om skolan.

Efterhand som eleverna blev klara fick de tyst vid sina bänkar läsa ett nyutkommet nummer av skoltidningen Lyckoslanten och klassföreståndaren gick under observationen runt och julpyntade lite. Eleverna fick veta när det var fem minuter kvar att skriva och då var det många som blev mycket stressade och vissa sa ganska ljudigt saker som: ”Jag hinner aldrig bli klar!” och ”Fem minuter kvar, då blir det jag lämnar in skitdåligt!”. Mitt i övningen påpekade en elev att de missat sin rast, något som de enligt schemat inte skulle ha.

(25)

7.5 Skrivövningar – Analys och tolkning

Elevgruppen på Lillskolan hade alla på ett klart och tydligt sätt kunnat återberätta huvuddragen i filmen. Händelserna som togs upp var i de flesta fall relevanta och de berättades i kronologisk ordning. Formuleringarna var bra och språket var i de flesta fall väldigt målande. Det fanns ganska få upprepningar i texterna, men orden ”så” och ”Ebba” användes flitigt. Eleverna på Lillskolan använde sig av många sambandsord och även om ”så” ibland överanvändes förekom många andra ord för att visa hur texten hängde ihop. Variationen av sambandsord var hos många av eleverna stor, men det märktes att vissa ord användes mer frekvent än andra. Ett exempel på en text från Lillskolan är: ”//Jag har sett en film som heter ”Bombay Dreams”. Den handlar om en tjej som är adopterad. Från början kommer hon från Indien. Ebba som tjejen heter har tänkt många gånger att hon vill åka tillbaka till Indien och träffa sin riktiga mamma. Hon har berättat det för sin låtsasmamma men hon drar bara ut på det hela tiden.//”

Eleverna på Storskolan hade överlag svårt att redogöra för huvuddragen i filmen, utan fäste sig mycket vid detaljer. Kronologin i filmen hade eleverna inga problem med. Språket var inte lika målande som på Lillskolan och det förekom många upprepningar. Ett exempel ur en upprepande text är: ”//…hon e med sin losas mamma henes losas mamma vill inte att hon ska åka till indien hon och henes kompis villde åka till indien hon och henes kompis tog från losasmammas henes idekort att ta hens Pengar att åka till indien hon hade bileter att åka till inden henes kompis ongra sig att åka til indien…//. (utdrag ur elevtext från Storskolan) Många elever på Storskolan hade även svårt med stor bokstav och punkt.

Generellt sätt var elevtexterna från Storskolan svåra att läsa på grund av att det fanns många brister i grammatiken. Vad det gäller sambandsord så användes i princip bara ”och”, ”så” och ”sen”. Detta kan vi se ett exempel på genom utdrag ur följande elevtext från Storskolan: ”//filmen började så här Ebba ville åka till Iindien men hons mamma säger hela tiden vi sa men så gör hon aldrigde sen tänker Ebba åka med sin kompis sen så säger Ebbas kompis att vi hade inga pengar så gick dom och sålde falska lotto till en man köpte nästan alla lotton efter gick dem ut och skratade …//”.

(26)

Det verkade som om eleverna på Storskolan hade svårt att få ner på papper vad filmen handlade om. I den fenomenografiska teorin (se 4.1) menar man att eleverna ska ges möjlighet att finna sitt bästa uttryckssätt och en skrivövning var kanske inte det bästa för dessa elever. Mycket handlar naturligtvis om övningens syfte och hade syftet varit att träna sig på grammatik och meningsbyggnad så hade kanske övningen passat. Vårt syfte med övningen var att ta reda på hur eleverna tolkat handlingen i en visad film och genom en skrivövning får man kanske inte svar på detta i en mångkulturell klass.

Eleverna på Lillskolan hade gjort en för oss ganska förutsägbar tolkning av filmen. Det var egentligen bara förmågan att uttrycka sig språkligt som skiljde elevtexterna åt. Detta menar Frankfurtskolan (se 4.2) kan bero på att medierna har ett starkt grepp och en stor makt över publiken vilken påverkar deras tolkning. Elevtexterna på Storskolan var också väldigt lika varandra och det som skiljde dem åt från Lillskolans texter var språket, grammatiken och förmågan att beskriva sammanhängande. Habermas menar att man genom att bjuda in utvalda personer till debatten, kan förutbestämma utgången. Genom att låta elever med olika bakgrund se samma film får vi de olikheter i resultatet som vi förväntat oss.

Hall från Birminghamskolan (se 4.3) menar att vår kulturella och sociologiska bakgrund är viktig för hur vi tolkar ett budskap. Eleverna på Lillskolan har alla svensk bakgrund och de har fått se en film regisserad av en svensk regissör. Detta kan ha gjort att deras texter blev mycket lika varandra. På Storskolan har eleverna olika kulturell bakgrund och detta påverkar enligt Hall deras tolkning av filmen. Det som regissören (sändaren) skickar iväg behöver inte alls vara det som eleverna (mottagarna) tar emot.

8 Diskussion

Vår huvudfråga ”Hur tolkar eleverna handlingen i en visad film?” är inte enkel att besvara. Om vi börjar med eleverna på Lillskolan så tolkar vi det som om de har uppfattat filmen på ett sätt som är väldigt likt det sätt som vi själva har uppfattat den på. Detta kan precis som Hall (se 4.3) säger bero på likheterna i vår kulturella bakgrund. Eleverna kan både skriftligt och genom drama redogöra för filmens handling och de verkar också kunna se saker som

(27)

ligger bakom det som visas. Många elever beskriver i sina skrivna texter inte bara händelser, utan även de känslor som karaktärerna har.

Under filmvisningen skrattade eleverna på Lillskolan ofta åt roliga dialoger och tonfall. På Storskolan kom skratten mer i samband med roliga händelser och lyteskomik. Detta kan tolkas som att eleverna på Lillskolan hängde med bättre i dialogerna. Lillskolans elevers bättre språkkunskaper gav dem troligtvis en extra dimension av filmen, men det kan också ha en kulturell förklaring. Filmen utspelade sig till största delen hos en svensk familj i Sverige och Ebbas skola verkade inte vara mångkulturell. Vilket kan ha lett till att Lillskolans elever hade lättera att identifiera sig med karaktärerna i filmen.

Eleverna på Storskolan hade svårt att skriva om vad som hände i filmen. Texterna blev ofta korta och svårlästa. Vi hade svårt att se en röd tråd och detta kan tolkas som att eleverna inte riktigt förstått händelseförloppet. Många elever hade fokuserat på detaljscener istället för att försöka att få fram den generella handlingen. Detta kan bero på att språket i filmen var för svårt och att eleverna endast klarade av att förstå korta sekvenser av handlingen. Det kan också bero på att Storskolans elever inte har uppfattat handlingen på det sammanhängande sätt som vi har uppfattat den på och därmed blev deras tolkning annorlunda.

Vid dramaövningarna var skillnaderna mellan skolorna också påtagliga, något som vi inte hade förväntat oss. Vi hade trott att eleverna skulle dramatisera filmen på likartade sätt. Enligt Frankfurtskolan och Habermas (se 4.2) kan ju media påverka och till stor del bestämma hur någonting skall uppfattas. Tolkningarna blev inte alls så lika som vi hade trott och det kan ha sin förklaring i att eleverna på de olika skolorna har olika stora svenskkunskaper. En annan förklaring kan vara den av Hall (se 4.3) framförda att kommunikationsprocessen inte är linjär och att elevernas sociologiska och kulturella bakgrund har stor betydelse för tolkningen av filmen.

När man arbetar med film i klassrummet tror vi att man måste välja film med omsorg. Detta gäller framför allt om man är lärare i en mångkulturell klass. Det som eleverna ser är inte

(28)

alltid det som vi lärare ser och därför är både för- och efterarbetet viktigt. Före en filmvisning kan man som lärare gå igenom viktiga ord och begrepp på tavlan, allt för att göra det enklare för eleverna att ta till sig filmen. Man kan också tillsammans diskutera filmens teman och i vårt fall hade vi kunnat prata om till exempel adoption. Vi såg tydligt i Storskolans texter att just adoptionsbegreppet var svårt. Många elever kallade adoptivmamman för låtsasmamma eller styvmor och detta skulle man kunna prata med eleverna om före eller efter filmen.

Om man arbetar med film i ett tema tror vi att det är en god idé att efter temats slut se filmen en gång till. Då har eleverna ett större ordförråd och filmens teman och olika scener har kanske bearbetats på olika sätt i klassen. Vi har båda erfarenhet av att arbeta med förskolebarn och där har vi sett att barnen många gånger inte upplever det som tråkigt att se en film eller titta i en bok mer än en gång, utan de tycker bara det är roligt att känna igen ansikten och repliker.

Det finns naturligtvis inte något universalsätt att arbeta med film, utan mycket handlar om att känna sina elever och deras behov. Våra tolkningar är beroende av till exempel etnicitet, genus och språkkunskaper och det bör därför inte vara någon lärares mål att få eleverna att förstå samma sak. Variation av tolkningar bör ses som berikande och underlag till vidare diskussion. Vi tycker dock att arbetet med en film bör leda till att eleverna ska kunna återge huvuddragen i handlingen.

En fråga som vi har ställt oss är om det verkligen är tolkningarna som är olika och inte förmågan att dramatisera eller skriftligt beskriva handlingen. Kanske är det så att kulturella skillnader påverkar elevernas uttrycksmöjligheter. För att få reda på detta skulle vi ha behövt göra en djupare studie och kanske fokuserat på några få elever, istället för en hel grupp.

När det gäller vår metod så är vi inte helt säkra på att vi skulle göra samma val om vi gjorde om undersökningen. Det var svårt att ta reda på hur eleverna hade tolkat den visade filmen genom att göra en observationsstudie. Vi hade nog idag hellre valt att göra enskilda

(29)

elevintervjuer, men samtidigt så finns det säkerligen svårigheter även med denna metod. Alla metoder har sina för- och nackdelar och vi tror att en kombination av metoder många gånger hjälper forskaren att få fram det bästa resultatet.

9 Slutord

Det har varit en lång resa från vårt första möte med handledningsgruppen till ett färdigt examensarbete. Under denna resa har vi lärt känna varandra och vårt undersöknings-område, men även en ny kultur i och med studiebesöket i Kaliningrad. Genom att ha fått möjlighet att åka till Kaliningrad och lära känna lärare, studenter och undervisnings-system känner vi oss mycket rikare i vår blivande yrkesroll, men även som människor.

Ämnet Film intresserar oss båda, trots att vi har olika ämnesinriktningar på lärarutbildningen. Film ingår i det vidgade textbegreppet och det gör att ämnet är aktuellt oavsett om man har Svenska i ett mångkulturellt samhälle eller Kultur, medier och estetiska

uttrycksformer som huvudämne. Vi är båda övertygade om att vi kommer att använda

filmen som pedagogiskt verktyg när vi kommer ut och börjar arbeta och i och med detta examensarbete känner vi att vi har fått mer kunskap om hur detta arbete skulle kunna se ut. Genom att veta lite mer om hur eleverna upplever handlingen i en film som visas i klassrummet, tror vi oss nu kunna arbeta mer effektivt med film i klassrummet. Vi har också fått kunskap om att det finns kulturella skillnader mellan filmarbetet i en klass där elever med svensk bakgrund är i majoritet jämfört med en mångkulturell klass i Sverige. Dessa måste man vara medveten om och ta hänsyn till för att kunna arbeta effektivt.

Samarbetet med studenterna från Immanuel Kant State University i Kaliningrad har inte sett ut så som vi i höstas hade trott. Det var meningen att vi under arbetets gång via en webzone på Internet skulle ha hjälpt och inspirerat varandra, men så har det inte blivit. I skrivandets stund har de ryska studenter som också skriver om film fortfarande inte besökt zonen och de har inte heller svarat på de mail som vi har skrivit. Vi tror att detta beror på att Internet fortfarande är någon nytt i Ryssland och att det är långt ifrån alla som har tillgång till uppkopplade datorer. På universitetet i Kaliningrad finns det inte internetuppkoppling i datasalarna, utan studenterna i projektet är tvingade att låna datorerna

(30)

på datasupportavdelningen. Kanske ses detta som ett problem eller så är det något annat som ligger bakom den bristande kontakten.

När vi var i Kaliningrad fungerade kontakten med de andra studenterna i projektet bra och vi hoppas att deras besök hos oss i januari kommer att bli givande.

Vi hade gärna velat göra en större undersökning, för att kunna dra lite mer generella slutsatser av vårt resultat. Med endast två observerade klasser finns det mycket som kan hamna inom felmarginalen. Om vi skulle gå vidare med vårt arbete hade vi velat utöka vårt material med elevintervjuer. Den studie som vi har gjort har varit mycket intressant och vi tror definitivt att det skulle vara spännande att gå djupare i vår frågeställning någon gång i framtiden.

(31)

Referenser

Litteratur och artiklar

Boreson, Cecilia & Olson, Kristin (2004) Medieresor – om medier för pedagoger

Sveriges Utbildningsradio AB, Stockholm

Boyd-Barrett, Oliver & Newbold C (1995) Approaches to Media Arnold, London Claesson, Silwa (2002) Spår av teorier i praktiken Studentlitteratur, Lund

Först såg vi en film (2005) Svenska filminstitutet och Myndigheten för skolutveckling

Edita, Stockholm

Graviz, Ana & Pozo, Jorge (1991) Barn, Media, Kunskap Barn media kunskap AB, Sverige

Gripsrud, Jostein (2000) Mediekultur, Mediesamhälle Daidalos, Göteborg Helmer, Barbro (2000) Film vilket ämne – examensarbete 10p Malmö högskola Johansson, Bo & Svedner, Per Olof (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen –

Undersökningsmetoder och språklig utformning Kunskapsförlaget i Uppsala AB

Kylén, Jan-Axel (2004) Att få svar – intervju · enkät · observation Bonniers, Stockholm Repstad, Pål (1999) Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap Studentlitteratur, Lund

Strömquist, Siv (2005) Skrivboken femte upplagan Gleerups utbildning AB, Malmö Internetkällor

www.skolverket.se Skollagen

Läroplanen

Kursplanen i svenska för grundskolan 2000

Kursplanen i svenska som andraspråk för grundskolan 2000 2005-10-19

http://ca2.csa.com/ids70/quick_search.php?SID=77b57fe321c8dcae9d65a4a0f1f0af53 ERIC - pedagogisk artikeldatabas

(32)

www.didaktikcentrum.se/aktuellt/aktuellt.html

Didaktikcentrum - Ett utbildningsföretag med inriktning mot kvalitetsutveckling av den svenska skolan och mot kvalificerad fortbildning av skolans personal.

2005-11-28

www.skolverket.se/sb/d/561/a/1917

Definition av ”Det vidgade textbegreppet” på Skolverkets hemsida. 2005-11-28

www.ne.se

Sökord: kvantitativ metod 2005-12-19

Film

Bombay Dreams (2004) Regisserad av Lena Koppel. Manus av Lena Koppel och Mårten Skogman

Övrigt material

Intresseenkäter gjorda 2005-10-04

Insamlade elevtexter från 2005-11-23 och 2005-12-08 Observationsanteckningar från 2005-11-23 och 2005-12-08

(33)

Bilaga 1.

Frågor

om

film

Jag är?

Kille

Tjej och är ___ år gammal.

Vilken är den senaste film du sett?

Vilken är den bästa film du sett?

Om du och dina kompisar skulle hyra film ikväll, vilken skulle

ni välja då?

Undersökning av Cecilia Johnsson och Marie Lindström T7 Malmö Högskola Lärarutbildning

(34)

Bilaga 2.

Observationsschema - dramaövning

Igångsättande

Arbetets gång

(35)

Bilaga 3.

Observationsschema - skrivövning

Igångsättande Arbetets gång Innehållet i texterna _________________________________________________________________________

References

Related documents

We might say that research in the area of Simulator-Based Design focuses on integrating advanced information technologies and techniques for enhancing design and

Ett exempel på kortare mening finns i text 4a ”Mäklaren har inget ansvar för lägenhetens skick.” samt en längre mening i samma text under rubriken Påföljder;

Tidsbegränsade anställningar är ett stort problem för den enskilde inte bara för att denne saknar trygghet i sin försörjning och inte får möjlighet till kompetensutveckling

Regeringen bör därför se över möjligheten att lagstifta om bakåtvänt åkande för små barn för att på så sätt minimera risken för allvarliga skador vid trafikolyckor..

Genom programmet blev det tydligt hur människor med liknande vårdbehov under lång tid kan slussas runt mellan vårdgivare med olika ansvarsområden, som har att följa olika

The methods of data collection have been the same for the eight reports. The qualitative data were collected through focus group interviews with young persons between 17 and 23

To test a similar scenario for Hydra A as has been found for Centaurus A, the upper limits on gamma-ray emission obtained from Hydra A are compared to the flux measurements of

This shall constitute an assignment of and include delivery of the ORIGINAL BILL OF SALE or Certificate of Ownership, or of any certified copy thereof (including any and all