"Svenskhetens propaganda" - Föreställningar kring svensk nationell identitet i SF-journalen 1935-1945

(1)

”Svenskhetens propaganda”

Föreställningar kring svensk nationell identitet i SF-journalen 1935-1945

”Swedish propaganda”

Imaginings of national identity in Swedish newsreel 1935-1945

Fredrik Larsson

IMER Kandidatnivå 15 HP

Vårtermin 2018

(2)

IMER III – Kandidatuppsats – VT18

1

Abstract

The essay is an effort to distinguish and highlight the re-/production of an imagined national identity in Swedish newsreel, known as the SF-journal, through the years 1935-1945. Furthermore the essay will also highlight the re-/production of a gender based national identity and the re-/production of ‘the other’. The material was gathered from the SF-journals digitalised library at ÖppetArkiv.se, then analysed using the textual dimension of Norman Fairclough’s critical discourse analysis. The theoretical approach contains, amongst others, Benedict Anderson’s theory regarding the nation as an imagined community, Yvonne

Hirdman’s theory concerning the existence of a gender contract and Stuart Halls the preferred meaning. An imagined national identity based on modernity, duty, healthism and the

symbiosis between citizen and nature is a reoccurring theme, where modernism is the dividing factor between the imagined identity of Swedish men and women, and where stereotypical and belittling productions of ‘the other’ is a repeated occurrence.

(3)

2

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

1.1. SF-journalen och en medierad nationell identitet ... 4

1.2. Syfte ... 5

1.3. Frågeställning ... 6

2. För vilket Sverige i vilken tid? – Historisk återblick ... 7

3. Forskningsorientering ... 8

3.1. Forskningsläge ... 8

3.1.1. Nation och nationell identitet ... 8

3.1.2. Media och nationell identitet ... 9

3.1.3. Genus i dåtidens Sverige ... 10

3.2. Studiens positionering ... 11 4. Teori ... 13 4.1. Teoretisk struktur ... 13 4.2. Nation/s-skapande ... 13 4.2.1. Inom nationen ... 13 4.2.2. Utom nationen ... 14 4.3. Teoretiska nyckelbegrepp ... 15 5. Metod ... 17 5.1. Metodologiskt tillvägagångssätt ... 17 5.2. Material ... 18 5.3. Urval ... 18 5.4. Avgränsning ... 20

5.5. SF-journalen som mätbart och tolkningsbart material ... 21

6. Resultat, analys samt slutsatser ... 22

6.1. Resultat ... 22 6.1.1. År 1935 ... 22 6.1.2. År 1937 ... 24 6.1.3. År 1938 ... 24 6.1.4. År 1939 ... 24 6.1.5. År 1940 ... 26 6.1.6. År 1941 ... 27 6.1.7. År 1942 ... 28 6.1.8. År 1943 ... 30 6.1.9. År 1944 ... 31

(4)

3

6.1.10. År 1945 ... 33

6.2. Vad görs svenskt? ... 35

6.3. Sådan man, sådan kvinna ... 38

6.4. ’De andra’ ... 41

6.4.1. ’Den närvarande olikheten’... 41

6.4.2. ’Den frånvarande olikheten’ ... 43

6.5. Sammanfattande slutsatser ... 44

7. Avslutande diskussion ... 47

7.1. Diskussion och reflektion ... 47

7.2. Förslag för vidare forskning... 47

8. Referenslista ... 49

8.1. Litteraturlista ... 49

(5)

4

1. Inledning

1.1. SF-journalen och en medierad nationell identitet

Året är 1941, gymnasieelever från Halmstad är på besök i Svensk Filmindustris hjärta, Filmstaden i Solna. Uppe bland kulisser och kameror står ungdomarna och blir intervjuade utav regissören Knut Martin kring deras tankar och tycken om svensk film. Eleverna

beskriver sin beundran för filmen som medie och visst står sig Svensk Filmindustri gott mot utländska filmer menar eleverna.

En ung kvinna tar ord och beskriver sitt uppskattade utav SF-journalen, Svensk Filmindustris Nyhetsreportageformat. Hennes tycke för SF-journalen grundas i att journalen tillhandahåller;

… bilder från hela Sverige och så får man reda på vad som hände och sker ute i landet. Och det är utmärkt för svenskhetens propaganda.1

Det är orden ”svenskhetens propaganda”2_{vi ska ta fast vid i detta uttalande, orden beskriver}

SF-journalen likt ett verktyg som förmår propagera ut och visa människor vad innebörden av svenskhet är, eller snarare vad föreställningen kring svenskhet görs till och vilka

föreställningar kring en nationell identitet som görs möjliga.

I sin bok Det svenska lynnet från 1911 beskrev statistikern Gustav Sundbärg svensken som en individ som vurmar över det internationella men betvivlar att något konstruktivt kan skapas inom det egna landet.3 I Medborgarkunskap från 1923 lyfter Värner Rydén fram den svenska allmogen och dess rika historia som en grundbult i den svenska nationalidentiteten.4 Vad som anses vara en del utav en svensk nationell identitet har diskuteras av långt fler än ovanstående individer. Denna debatt kring vad som anses svensk eller icke-svenskt återkommer såväl i modern tid, en debatt som ställer sig i ledet utav en lång identitetsskapande historieprocess. Innan 1900-talets teknologiska expansion utgjorde texter, likt de skrivna av Sundbärg och Rydén, den plattform där nationalidentiteter behandlades och förhandlades kring, såväl i Sverige som övriga världen.5

1_{Se s.27} 2_Ibid. 3_{Daun 2001:112} 4_{Rydén 2001:149} 5_{Anderson 1993:47}

(6)

5 Men så, i den teknologiska erans begynnelse såg flertalet nya medier ljuset, däribland

biografen. Med biografens intåg, i kombination med utvecklingen av ljudfilmen,6 föddes ett nytt effektivt medel att nå ut till den breda massan och biografens roll i att definiera nationen stärktes.7 Från dess tidiga introduktion 1914 utgjorde Svensk Filmindustris; Svenska Bios Veckorevy, sedermera känd som SF-journalen8_{en betydande del utav den svenska}

biografupplevelsen genom sina nyhetsreportage,9 fram till formatets nedläggning 1960.10 SF-journalen utgjordes av regelbundet utkommande nyhetsreportage som visades på biografer innan långfilmen startade, för att ge besökarna en uppdatering om aktuella händelser.11

Det är SF-journalens roll i re-/produktionen utav föreställningar kring en svensk nationell identitet vi närmare ska undersöka i denna uppsats. För likt det vi lär oss vid granskning av Sundbärg och Rydéns texter och den förändring som tagit plats kring föreställningen om den svenska nationella identiteten, tillför journalfilmen en likväl god plattform för att kritiskt granska nationens föreställningar kring sig själv.

1.2. Syfte

En närmare granskning utav SF-journalen är av intresse delvis på grund av journalens

propagerande utav föreställningar kring svensk nationell identitet i en historisk kontext, samt den historiska kontextens påverkan på SF-journalen. Uppsatsens primära syfte är att belysa hur SF-journalen agerar likt ett verktyg för att sända ut re-/produktioner kring innebörden av vad svenskhet ansågs vara eller icke vara mellan åren 1935-1945. Att kritiskt granska ett urval ur SF-journalen ter sig än mer spännande då materialet blivit digitaliserat och finns tillgängligt på Sveriges Televisions Öppet Arkiv och därmed alltjämt har en plattform. Genom att granska ett urval utav SF-journalens digitaliserade material är ambitionen att påvisa de föreställningar kring svensk nationell identitet som ventileras i journalen och därmed är en del utav skapandet utav nationen, ett flytande koncept utan fast form. Att påvisa hur innebörden av svenskhet är något föränderligt erbjuder en möjlighet att öppna upp det svenska samhället till verkligheten av att de inkluderings- och exkluderingsfaktorer som präglar samhället, i grunden är baserade på föreställningar, föreställningar som ständigt stöps om och erbjuder somliga privilegiet utav inkludering, medan andra ställs utanför.

6_{Williams 2002:2} 7_{Ibid., 4} 8_{https://www-ne-se.ludwig.lub.lu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/journalfilm}_{(Hämtad 27/4-2018)} 9_{http://runeberg.org/nfm/1939/0713.html}_{(Hämtad 4/9-2018)} 10_{http://www.filmsoundsweden.se/backspegel/kronologi6.html}_{(Hämtad 4/9-2018)} 11_{https://www-ne-se.ludwig.lub.lu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/journalfilm}_{(Hämtad 27/4-2018)}

(7)

6

1.3. Frågeställning

 Vilka föreställningar kring svensk nationell identitet återfinns i SF-journalen åren 1935-1945?

 Hur präglas denna nationella identitet utav tidens rådande genusordning?  Vilka föreställningar kring ’de andra’ återfinns i SF-journalen åren 1935-1945?

(8)

7

2. För vilket Sverige i vilken tid? – Historisk återblick

För att förstå den tid och de tankar som finns kring föreställningarna kring en svensk nationell identitet i journalen bör vi först redogöra för det historiska spektrum SF-journalen befinner sig i.

Under 1930- och 1940-talet sker en förändring kring de dominerande idévärldar som länge präglat det svenska samhället, ett fall utav en konservativ idévärld12, där romantisering kring nationen och rasbiologins tankar kring ”blodets renhet”13 är centrala. Rasbiologiska tankar kring andra folkgruppers underlägsenhet har en dominerande ställning under 1900-talets första årtionden,14 för att under 1930-talet ta nytt fokus mot oönskade individer och grupper inom den egna folkgruppen,15 vilket resulterade i bl.a. en utbredd tvånginstitutionalisering och andra former av övergrep på individer som bröt mot den rasbiologiska normen.16

Föreställningar kring ’det svenska’ folkets och dess koppling till ett germanskt ursprung17_gör

att Sverige vid denna tid står i god relation till Tyskland,18 en relation som sedermera skulle stå sig starkt under större delen utav andra världskriget. En relation Sverige sedermera försöker distansera sig ifrån med intåget utav den moderna Amerikanska världen. Med den konservativa idévärldens fall dog även ett för tiden utbrett ideal kring den underlägsna kvinnan.19_{Dock var den mer rörliga och moderna kvinnan som nu såg ljuset,}

alltjämt låst vid en snedvriden arbetsdelningsprincip i hemmet,20_{trots en ökad närvaro på}

arbetsmarknaden genom förvärvsarbete. Kärnfamiljen, tidens familjeideal,21_präglades

alltjämt utav en norm där mannen ansågs vara bäst lämpad för att vara främste försörjare åt familjen.22

12_{Johansson 2001:10} 13_{Hall 2000:229}

14_{Rydström & Tjeder 2009:104} 15_{Ibid., 155}

16_{Ibid., 122} 17_{Hall 2000:183}

20_{Ibid., 166} 21_{Ibid., 155} 22_{Ibid., 142}

(9)

8

3. Forskningsorientering

3.1. Forskningsläge

Den forskning som presenteras undertill utgör det meningsskapande ramverk utav tidigare forskning som denna uppsats ämnar luta sig emot, samt ta avstamp ifrån. Forskningen delas enklast in i tre övergripande sektioner; dessa varande forskning med inriktning på

nationsskapande och svensk nationell identitet, medias roll i åter-/konstruktionen utav nationen och nationella identiteter, med särskilt fokus på olika moderna mediers intåg och prägling av det nationella, samt forskning kring genus i Sverige innefattande uppsatsens historiska avgränsning.

3.1.1. Nation och nationell identitet

Grundbulten i denna sektion utgör utav antologin Vad är Sverige?: Röster om svensk

nationell identitet, ett sannerligen uttömmande verk kring centrala tänkare kring svensk

nationalidentitet, från Verner von Heidenstams patriotism; djupt rotad i ett förakt mot den växande socialismen i Sverige,23 via Gustav Sundbärgs reservationer kring det svenska folklynnet24 och Elin Vägners tankar kring det svenska som något som bör kopplas ifrån det nationella.25 Redaktör för antologin är historikern Alf W. Johansson och dess centrala position för denna uppsats utgörs utav dess fokus på föreställningar kring den svenska nationen och det svenska folket i tiden runt andra världskriget. En tid präglad utav den konservativa idévärldens fall i Sverige26, där modernitetens intåg ersätter den äldre romantiseringen utav nationen.27

Ett mer historiskt skolat verk tillkommer i form utav Patrik Halls Den svenskaste historien:

Nationalism i Sverige under sex sekler och innehållet i detta verk cementeras redan i

undertiteln. Halls verk avhandlar den svenska nationalismens framväxt och ständiga omformande från Göticismens nationella retorik under tidigt 1300-tal28 till den moderna nationalstaten, präglad av institutionalisering och en mer subtil form utav vardaglig

nationalism,29_{en nationalism vars kärna enligt Hall är byggd kring individens hjältedåd, där}

individens bragder firas å nationens ära.30 Halls koppling mellan den konservativa idévärld, 23_{Luthersson 2001:42} 24_{Daun 2001:109} 25_{Witt Brattström 2001:175} 26_{Johansson 2001:10} 27_{Ibid., 8} 28_{Hall 2000:16} 29_{Ibid., 278} 30_{Ibid., 222}

(10)

9 nämnd i ovanstående stycke, och den svenska nationens germanska ursprung är av centralt intresse för min egen studie,31 en idévärld starkt präglad utav tidens rasistiska och

rashygieniska median. Likt Johanssons antologi avhandlar Hall Gustaf Sundbärg och främst dennes tankar kring emigration och immigration under tidiga 1900-talet i relation till mer generella tankar kring folkrörelse vid slutet av andra världskriget.

Vidare används Billy Ehn, Jonas Frykman och Orvar Löfgrens Försvenskningen av Sverige:

det nationellas förvandlingar som stöttande meningsbärande kunskap. Ehn, Frykman och

Löfgren granskar flertalet dimensioner i föreställningarna kring den svenska nationen och det svenska, närmst till hands för min egen studie ligger författarnas centrala tanke kring att svenskhet är något man lär sig,32 en uppfostransaspekt som även Hall behandlar.33

3.1.2. Media och nationell identitet

Historikern Maija Runcis ”Sverige är inte hela världen”: Folkbildning för och om

invandrare i utbildningsprogrammen skiljer sig i form utav undersökningsmaterial till min

egen studie, dock är hennes studie kring förändringsprocesser i den svenska nationella gemenskapen, från homogen till multikulturell en stor inspiration och lärandegrund för min egen undersökning. Runcis fokuserar på denna skapandeprocess genom en granskning av radions intåg i det moderna Sverige, mer exakt granskar Runcis utbildningsradions inflytande på den nationella gemenskapsbyggnaden. 34 Just Runcis fokus kring ett medierande verktygs inverkan på en nationell gemenskapsbyggnad anses som särskilt relevant för denna uppsats. Etnologen Carina Sjöholms avhandling Gå på bio: Rum för drömmar i folkhemmets Sverige lyfter fram bions roll i fostrandet utav den moderna svenska medborgaren under 1940- och 50-talet. Sjöholm visar på hur bion som del i människors vardag stod i helt annan proportion än vad den gör idag, bion var under denna tid så okontroversiell och lättillgänglig att den konsumerades flitigt utav landet befolkning, till en grad som är svårgreppad idag.35 Extra intressant för min egen undersöknings del är Sjöholms resonemang kring bion som en i sig självt modern symbol och katalysator för det modernas intåg36_{i en tid då ungdomsrörelser}

och fritid på allvar började bli reella begrepp och verkligheter.37

31_{Ibid., 183}

32_{Ehn, Frykman & Löfgren 1993:14} 33_{Hall 2000:182}

34_{Runcis 2001:17} 35_{Sjöholm 2003:12} 36_{Ibid., 38}

(11)

10 Antologin Film and nationalism lyfter fram vikten av bions roll i definitionen utav

nationen.38 Antologins redaktör Alan Williams beskriver i sin inledning hur ljudfilmen nationaliserade filmen, då man gick ifrån stumfilmens globala textruteformat till att vart land i större utsträckning började producera egna talfilmer med allt mer nationell prägel.39

Antologin avhandlar främst spelfilmer, dock är Williams påpekande kring bions roll i definitionen utav nationen värd att bära med sig samt ha i åtanke för min egen studie.40 Antologin Medier och politik: Om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet

behandlar precis vad titeln avslöjar. Den skiftar fokus, i jämförelse med ovanstående verk, till arbetarrörelsen användning av medier, framförallt film, i sin politiska framtoning. Trots att verket i sin helhet inte står helt i relation till min egen undersökning, finns i synnerhet två diskussioner representerade i antologin som är av intresse; Eva Blombergs kapitel kring ’Filmeländet: att utarbeta en filmpolitik, där Blomberg påvisar hur filmen i mångt och mycket sågs som en onödig lyxvara inom arbetarrörelsen41 samt Per Vesterlunds kapitel ’Den

svenska modellen: arbetarrörelsen, staten och filmen’ där Vesterlund lyfter fram den debatt som fördes under 1930-talet kring det han själv kallar ”Kampen kring den goda filmen”.42 Valet att presentera verket som en del utav forskningsläget ligger i faktumet att

arbetarrörelsens inverkan på tidsepoken undersökningen avhandlar är ofrånkomlig, samt dess inställning och påverkan gentemot filmens roll i det svenska samhället.

3.1.3. Genus i dåtidens Sverige

I denna sektion avhandlas utvalda verk med fokus på tidens syn på genus och det genussystem som påverkade Sverige under den avgränsade tidsperioden.

I sin bok Genus: om det stabilas föränderliga former lyfter historikern Yvonne Hirdman fram tankar kring det stereotypa genuskontraktet som existerar i Sverige, om hur en ofta outtalad maktfördelning ständigt präglar kvinnor och mäns relationer och interaktioner med

varandra.43_{Genuskontraktets påverkan på samhällets struktur ger en intressant infallsvinkel}

till att granska skapandet utav genusbaserade nationella identiteter. Då sagda genuskontrakt bygger på stereotypt givna roller åt kvinnor och män, i en tid präglat av folkhemsrörelsens kärnfamiljideal, bör rimligtvis framställningen utav den svenska kvinnan och mannen skilja

38_{Williams 2002:5} 39_{Ibid., 2} 40_{Williams 2002:2} 41_{Blomberg 2007:105} 42_{Vesterlund 2007:211} 43_{Hirdman 2003:84}

(12)

11 sig ifrån varandra. Hirdmans bok görs relevant för denna studie dels då den utgör källa för en av uppsatsens teoretiska baser, genuskontraktets existens och dess påverkan, samt då

Hirdman belyser genuskontraktets föränderliga essens, där fokus kring genuskontraktets innebörd kring tiden då uppsatsens material framställs.44

Vidare tillhandahåller Jens Rydström och David Tjeder i Kvinnor, män och alla andra: En

svensk genushistoria en historisk inblick i Sveriges genushistoria, från iförandet utav den

Lutherska hustavlans stånds- och pliktformande religiösa ideal under 1700-talet45_{vidare mot}

1930- och 1940-talets rörligare kvinna.46_{Rydström och Tjeders bok tillhandahåller en god}

tidslinje och inblick i de genusordningar som präglade tiden då uppsatsen material formades, samtidigt som den avhandlar dessa i relation till tidens historiska processer, rörelser och föreställningsvärldar, likt rasbiologi, folkhemsrörelsen och andra världskriget.47 I relation till min egen studie utgör Rydström och Tjeders verk främst ett meningsskapande ramverk för de frågor som ställs till mitt eget undersökningsmaterial, samt sätter eventuella slutsatser kring genus och nationell identitet i sin historiska kontext.

3.2. Studiens positionering

Som visat ovan finns en starkt och gedigen forskningsgrund kring svensk nationell identitet och de föränderliga processer som påverkar innebörden av ordet svenskhet. Utöver dessa verk med fokus på den nationella identiteten finns filmvetenskapliga verk som avhandlar svensk film i relation till bland annat manlighet48 och vithet49. Mailja Runcis ovan nämnda verk ställer sig närmst min egen undersökning i utformning men även inspirationsmässigt, likt Runcis granskar SRs utbildningsprogram ämnar denna uppsats lyfta SF-journalen roll i skapandet utav en ny svensk nationell identitet. Granskningen utav vilken roll SF-journalen spelat i skapandeprocessen utav den moderne svensken har fått stå i skuggan till

undersökningar kring svensk spelfilm, men trots journalfilmens koppling till med moderna biografen och dess intåg i Sverige har en närmre granskning utav SF-journalens roll i nationsskapandet undgått rampljuset. Då SF-journalen ej var direkt kopplad till en politisk organisation blir materialet än mer iaktansvärt då det kan ses som en del utav sitt eget självförverkligande. Det var inte politisk propaganda, men SF-journalens innehåll är präglad

44_{Ibid., 147}

47_{Ibid., 145}

48_{Se Tommy Gustafsson – En fiende till civilisationen 2009} 49_{Se Hynek Pallas – Vithet 2011}

(13)

12 av sin tid, samtidigt som den tillhandahölls till den breda massan via tidens främsta moderna inslag, bion. Denna symbios mellan en spegling av tiden samt dess inneboende essens som modernitetsverktyg gör SF-journalen till en utmärkt källa för studiet av svenskhet i en brytpunktens tid.

(14)

13

4. Teori

4.1. Teoretisk struktur

I uppsatsens teoretiska del finner vi ett liknande upplägg likt i forskningsorienteringen ovan, dvs. att teorisektionen är uppdelad i tre tematiska delar, varav huvudfokus utgår ifrån teorier kring nationsskapande för att sedan följas upp utav komplimenterande sektioner kring genus och olikhetsgörande. Denna sektion präglas utav ett stort antal teorier som ämnas tillämpas vid analys utav undersökningsmaterialet, teorier som var för sig tillför en egen relevant dimension i sagda analys. Det är min bestämda uppfattning att teorierna är förenliga, relevanta samt anpassningsbara för undersökningen. För att belysa de inkluderings- och exkluderingsfaktorer som präglar föreställningar kring nationell identitet krävs en bred teoretisk bas för att ej reducera nationell identitet till ett endimensionellt ting.

4.2. Nation/s-skapande

Vi tar avstamp i Benedict Andersons teori kring nationen som en föreställd gemenskap. Andersons teori grundar sig i att var nations medlemmar aldrig kommer att träffa majoriteten av de människor de delar gemenskap med, men där medlemmarna trots allt känner en

samhörighet med dessa individer, baserade på föreställningar kring delade värderingar och historia.50_{Att skapa en föreställd gemenskap kan liknas vid att skapa de grundläggande}

förutsättningar för byggandet utav föreställningen om en homogen grupp genom att tona ned olikheter och lyfta föreställningen om, i vårt fall, det homogena Sverige. Som komplement till Andersons teori tillkommer film- och litteraturvetaren Rick Altmans kritik utav

Andersons teori tillämpas i uppsatsen. Altman kritiserar Andersons teori för att vara alltför statisk och stirra sig blind på tiden runt nationens födelse, Altman själv menar att skapandet samt återskapandet utav nationen är en ständigt pågående process, där media spelar en central roll i sagda skapande.51 Tillämpningen utav Altmans teori gör Andersons grundteori mer flexibel och därmed mer anpassningsbar för en undersökning vars fokus ligger kring nationens ständiga återfödelse och omdefiniering utav sig själv.

4.2.1. Inom nationen

Uppsatsen lägger fokus vid att urskilja skapandet utav två primära huvudgrupper inom den svenska gemenskapen, två parallellt existerande föreställningar kring nationalidentiteter, föreställningarna kring den svenska kvinnan och den svenska mannen.

50_{Anderson 1993:21} 51_{Williams 2002:5}

(15)

14 Feministiska teorier kring kön som en socialt skapad konstruktion utvecklades av Gayle Rubin i sin klassiska text The Traffic in Women från 1975.52 Sedan Rubin lanserade sin text har feministiska tankar utvecklats i en rad olika discipliner men för denna uppsatsens fokus kommer vi att använda oss av historikern Yvonne Hirdmans teorier kring genus och makt. Hirdman utgår ifrån att föreställningar kring ett genuskontrakt präglat hur individer rör sig och kan röra sig genom historien, samt hur makt snedfördelas mellan män och kvinnor, där män ställs överordnande kvinnor.53_{Enligt Hirdman, utgör detta genuskontrakt, konturerna för}

den genusstereotypa föreställningen kring kvinnor och mäns olika roller i samhället.54_Genom

en tillämpning av Hirdmans teori ämnas det att belysa hur den svenska nationella identiteten skiftar form utefter vilket kön individerna i journalfilmerna tillskrivs. Vid skrivande av uppsatsen finns en medvetenhet av att det kön individerna tillskrivs i journalfilmerna möjligtvis ej stämmer överens med individernas personliga uppfattning av sig själva. Dock ligger uppsatsens fokus snarare på hur könsliga skillnader reproduceras i ett ojämlikt genussystem och hur detta genussystem präglar den svenska nationalidentiteten.

4.2.2. Utom nationen

Den svenska nationalidentiteten skapas genom framhävningar kring föreställningar av det svenska, men även genom framhävning eller uteslutning av det som kategoriseras som icke-svenskt; ’de andra’. För att hjälpa mig i min analys ämnar jag använda två egna begrepp för att påvisa speglingen av det svenska i relation till två olika former av skapande utav ’de andra’. De två begreppen är; ’den närvarande olikheten’ och ’den undangömda olikheten’, vart för sig speglandes olika aspekter utav föreställningar kring det icke-svenska; ’de andra’. Inspiration för granskning utav ’den närvarande olikheten’ hämtas ur Stuart Halls

Representation: cultural representations and signifying practices. Hall för en diskussion

kring hur skapandet utav annorlundahet görs med hjälp av bilder, som enligt Hall kan innehålla flertalet olika meningar, beroende på vem mottagaren är. Dock, påpekar Hall, går det att urskilja ett föredraget budskap, ett huvudbudskap om man så vill eller som Hall själv beskriver det ”the preferred meaning”.55_{Då teorin hjälper oss belysa både föreställningar}

kring den svenska nationalidentiteten, samt föreställningar kring det icke-svenska är Halls teori kring the preferred meaning ett centralt verktyg i analysen av journalfilmerna. The preferred meaning ingår i ett större ramverk, där Hall teoretiserar kring ”the spectacle of the

52_{Ljung 2015:243} 53_{Hirdman 2008:84} 54_{Ibid., 94}

(16)

15 other”56_{, där reduktionen utav individer till endast deras föreställda olikheter skapar och}

förstärker en stereotypt förenklad version av individen i sig tass i beaktning under analysen.57 I relation till föreställningar kring den svenska nationalidentiteten och föreställningar kring ’den närvarande olikheten’ ämnar uppsatsen lyfta ’den undangömda olikheten’, det vill säga de individer som utefter nationens inkluderande/exkluderande föreställningsprinciper kan åberopa samma historiska, kulturella och etniska bakgrund som de individer vi ser vi

journalfilmerna, men som utesluts ur skapandet utav den nationella gemenskapen då de bryter mot samhällets normerande strukturer genom t.ex. psykiska samt fysiska funktionsvariationer eller normbrytande sexuell läggning. För att belysa denna problematik tillämpas dels Halls the preferred meaning samt Foucaults utestängningsprincip, en princip som ämnar att synliggöra vem som har makt över det skrivna ordet och därmed också kontrollerar vad som sägs och vem som får lov att ta plats i texten.58

4.3. Teoretiska nyckelbegrepp

I relation till uppsatsens socialkonstruktivistiska teoriläge blir en definiering och därmed cementering utav relevanta begrepp problematiskt. Att i detta fall t.ex. definiera nationell identitet och därmed tillskriva detta begrepp en innebörd och essens för att sedan i nästa skede undersöka dess föränderlighet ter sig något motsägelsefullt. I viss mån blir detta ett försök till att göra fast det som är föränderligt, dock uppstår en potentiellt större problematik ifall uppsatsens centrala begrepp inte innehållsmässigt avgränsas och förklaras. Därav ämnas här nedan att tillhandahålla och begripliggöra uppsatsens teoretiska nyckelbegrepp utan att för den sakens skull cementera samt limitera begreppen till endast detta.

De begrepp som närmare bör ventileras är; nation, nationell identitet, genus, ’de andra’ och modernitet.

Begreppet nation utgår ifrån Håkan Thörns kritik utav en allt för dikotom uppdelning utav nationsbegreppet i en kulturell och en politisk sfär i relation till Benedict Andersons teori kring nationen som en föreställd gemenskap. Den kulturella nationen anses vara uppbyggd kring en gemensam kultur och historia och den politiska uppbyggd kring konstitutionella medborgarrättigheter, dock anser Thörn att detta blir en för simpel uppdelning, då även den kulturellt förankrade nationen bygger på en politisk grund.59 I relation till Anderson blir då

56_{Ibid., 223} 57_{Ibid., 239} 58_{Boréus 2015:166} 59_{Thörn 2004:94-98}

(17)

16 uppsatsen utgångsläge vid användning av nationsbegreppet följande; ett politiskt ramverk omlindat utav en gemenskap byggd på föreställningar kring en gemensam kultur och historia. Skapandet utav en nationell identitet beskrivs av Maija Runcis som statens sätt att binda till sig medborgares lojalitet genom skapandet utav en kulturell homogenitet.60 Begreppet kommer i denna uppsats att utgå från Runcis definition av lojalitetsbindning i kombination med filosofen Richard Rortys definition utav nationell stolthet. Nämligen att nationell stolthet är för nationen vad självrespekt är för individen. Något som i för stor utsträckning kan leda till arrogans, medan i för liten utsträckning leder till en brist på moral och mod enligt Rorty.61

I kombination blir nationell identitet statens sätt att skapa föreställningen kring gemenskap för att säkra sig medborgarnas stöd i tider av oroligheter.

Begripsliggörande utav genus hämtas ur Rydström och Tjeders Kvinnor, män och alla andra:

En svensk genushistoria, där författarna utgår ifrån genus likt en social konstruktion skapad

ur och inlindad i maktstrukturer, där föreställningar kring människors inneboende olikheter präglar individernas vardag och makt i samhället.62

Begreppet ’de andra’, som kategori, hämtas ifrån Edward Saids Orientalism, där en föreställd gemenskap speglar sig själv och föreställningarna kring sig själv i relation till de som anses stå utanför den egna föreställda gemenskapen.63 Det är genom ett skapande utav ’de andra’ som gruppen förstärker föreställningarna kring sin egen gemenskap.

Inspiration till begreppet modernitet hämtas ur Henrik Berggrens Seklets ungdom: Retorik,

politik och modernitet, 1900-1939. Berggren beskriver början utav den moderna eran i

Sverige likt en acceptans av att förändring och omformning är det normala tillståndet för ett modernt samhälle.64 Det är denna acceptans och vilja till att lära och förändra som präglar modernismens intåg i Sverige.

60_{Runcis 2001:11} 61_{Rorty 1998:3}

62_{Rydström & Tjeder 2009:14} 63_{Said 2000:64}

(18)

17

5. Metod

5.1. Metodologiskt tillvägagångssätt

I relation till uppsatsens teoretiska bas utgår uppsatsens metodologi utifrån en

socialkonstruktivistisk ansats. I grunden till denna ansats finner vi Michel Foucaults tankar kring människor som produkter utav de intryck som omgiver oss, där individen blir en produkt utav sin omvärld.65_{Om vi utgår ifrån synen på den mänskliga världen som en social}

konstruktion, där olika diskurser påverkar individers sätt att föra sig i denna värld, kan vi enligt Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips se en nationsskapande diskurs likt en process som bygger på en föreställning kring hur världen är och därmed även borde vara indelad.66_{Det är skapandet utav dessa föreställningar som uppsatsen är ute efter att belysa}

och diskutera.

Språkvetaren Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys hjälper oss tackla SF-journalen och den föreställningsvärld de är en del utav både som passivt påverkad och aktivt påverkande. Enligt Fairclough är vart fall utav språkbruk en form utav kommunikation som präglas utav tre dimensioner; den textuella, den diskursiva och den sociala praktiken.67 I SF-journalens fall säger Faircloughs modell oss att textproducenterna bakom skapandet utav journalfilmerna bygger föreställningsvärlden som filmerna befinner sig i på redan existerande diskurser kring nationen där mottagarna utav texten, i vårt fall biobesökarna, relaterar till denna text utefter samma eller liknande diskursiva referensramar. Samtidigt blir denna interaktion mellan den producerade texten och dess mottagare en del utav en ny skapandeprocess kring föreställningen av nationen. I denna undersökning kommer vi uteslutande använda en dimension i Faircloughs modell, nämligen den textuella. Text är enligt Faircloughs inte endast den skrivna texten, den innefattar även bilder, video m.m. där det talade ordet existerar. Denna avgränsning är främst baserad utefter den tidsram som tillgängliggörs vid skrivandet och som dikterar skalan på undersökningen.68

Erik Hedling och Lars Gustaf Andersson, professorer i Filmvetenskap, för ett resonemang kring att allt som har möjlighet att förmedla kunskap använder sig utav någon form utav språk, ett språk som därmed, likt Fairclough resonemang, kan tolkas som text.69_Denna

65_{Rose 2012:189}

66_{Winther Jørgensen & Phillips 2000:155} 67_{Ibid., 74}

68_{För djupare avgränsningsfaktorer var god se: 5.4. Avgränsning} 69_{Andersson & Hedling 1999:5}

(19)

18 utgångspunkt är central att bära med sig i granskningen av SF-journalen då dessa talar både ett skriftligt samt ett bildligt språk. Konst- och vetenskapsteoretikern Sören Kjørup ger oss ytterligare en intressant tanke att bära med sig när vi närmar oss vårt material. Kjørups huvudfokus ligger vid det talade ordet i relation till bild, där bilden kan ge oss ett referat i sig måste vi granska det talade ordet med viss skepsis i relation till bilden, detta då en viss uppsättning ord leder till en sats av kunskap som förmedlas vid ett specifikt tillfälle för ett specifikt ändamål.70_{Det talade ordet ger mottagaren en specifik kunskap vid ett specifikt}

tillfälle och detta måste vi vara varse om och ställa oss kritiska till. Paul Fuehrer, lektor i sociologi, trycker extra på just denna skepsis då kunskapsproduktionen åberopar

dokumentärstatus, vilket SF-journalen gör.71_{Fuehrer påpekar, i sann socialkonstruktivistisk}

anda, att även dokumentärer präglas utav historiska och sociokulturella förhållanden och bör därmed aldrig ses som en absolut sanning.72 Snarare kan de liknas vid ett spektrum där olika sanningar kan urskiljas, i synnerhet utefter vad mottagaren söker och vad textproducenten ämnar publiken att finna. ”Kameran ljuder aldrig, heter det[…]”,73 men dess sanning bör därmed ej tolkas i singular eller som bestående.

5.2. Material

Materialet som behandlas i uppsatsen är uteslutande filmer som visats i SF-journalen mellan åren 1935-1945. De journalfilmer som behandlas i undersökningen utgör 34 utav de totalt 92 journalfilmer, daterade från 1917-1962, som finns att tillgå i Sveriges Televisions digitala bibliotek under genren Journalfilm på ÖppetArkiv.se. Tillsammans utgör filmerna; 2 timmar, 55 minuter och 21 sekunder undersökningsmaterial, med varierande längd på under 1 minut till strax över 16 minuter. Underkapitelpunkt 6.1. Resultatfinns referat och

sammanfattningar utav samtliga journalfilmer ur undersökningsmaterialet, utskrift utav samtliga för studien relevanta citat, samt information kring journalfilmernas individuella längd samt externa länkar till den digitaliserade källan.

5.3. Urval

Urvalet av journalfilmer som behandlas uppsatsen är gjorda utefter de journalfilmer som finns tillgängliga på ÖppetArkiv.se. Att materialet begränsats till de filmer som finns digitalt lagrade är en fråga om tillgänglighet och skala för undersökningen, både då en granskning

70_{Åberg 2004:39}

71_{http://runeberg.org/nfm/1939/0712.html}_{(Hämtad 17/4-2018)} 72_{Fuehrer 2004:186}

(20)

19 utav de fysiska 35mm-rullarna krävt tillgång till en större teknisk utrustning samt en bredare tidsram för undersökningen. Utöver ovanstående urvalskriterium tillkommer även ett

kriterium kring filmerna i SF-journalens beståndsdelar, i detta fall dess havande eller icke-havande utav en berättarröst. I relation till uppsatsens metodologiska utgångspunkt kring relationen mellan den talade kunskapsförmedlingen och den visuella kunskapsförmedlingen samt den relationella kunskap de tillsammans skapar, ter det sig lämpligast att exkludera de filmer ur SF-journalen som saknar berättarröst och därmed förlorar denna relationellt skapade kunskap.

Tabell över samtliga journalfilmer som uppgör studiens undersökningsmaterial.

Titel Produktionsår Regissör/Redaktör

Flinka Flickor 1935 Knut Martin

Igloo 1935 Gunnar Skoglund

Scoutliv på Ingarö 1935 Nils Jerring

Squash 1937 Information saknas

Radiogymnastik med Kapten Uggla 1938 Information saknas

Gengaskurs 1939 Information saknas

Litet bo jag sätta vill 1939 Gunnar Skoglund

Modet år 2000 1939 Information saknas

Semester 1939 1939 Information saknas

En lektion i beredskap 1940 Gunnar Skoglund

Man ur huse 1940 Gunnar Skoglund

Gymnasister besöker Filmstaden 1941 Knut Martin

Med Kungen på semester 1941 Knut Martin

Herrkläder tillverkas 1942 Information saknas

Husmodersgymnastik på Zinkensdamm 1942 Information saknas Luftskyddsövningar i Uppsala 1942 Information saknas

Luftbevakning i fjällen 1942 Information saknas

Västergyllen 1942 Prins Wilhelm/Gustaf Boge

(21)

20

Landet kallar 1943 Kaj Tenow

Stockholms kvinnliga bilkår 1943 Information saknas

Finska flyktingar 1944 Information saknas

Flyktingar finner en hamn 1944 Bjarne Henning-Jensen

Fru Lojal 1944 Information saknas

Malmö stadsteater invigs 1944 Information saknas

Malmö stadsteater 1944 Information saknas

Nya amerikanska permanenten 1944 Information saknas

Vinterrenhållning 1944 Information saknas

De kom över fjällen 1945 Gunnar Skoglund

Fredsdagen firas i Göteborg 1945 Information saknas Fredsdagen firas i Stockholm 1945 Information saknas

Gymnastik på Electrolux 1945 Information saknas

Jitterbug på Nalen 1945 Information saknas

Manlig spädbarnsvård 1945 Information saknas

5.4. Avgränsning

Tidsperioden är avgränsad till åren 1935-1945 då den representerar en tid då flertalet dimensioner i den svenska nationella identiteten omförhandlas, från modernismens intåg i nationalromantikens kölvatten,74_{till den socialdemokratiska folkhemsvisionens växande}

övertagning som primär utgångspunkt i landets uppfostringsmekanism.75 Dessa

omförhandlingar och förändringar gör tiden oerhört intressant för en studie kring just de processer som skapar föreställningar kring nation och nationell identitet. Under denna tidsperiod går det att urskilja den moderna, rörliga kvinnans frammarsch, där ideal kring underkastelse omförhandlas,76 samtidigt som andra världskrigets påverkan på rasbiologins position i Sverige vid krigs- och efterkrigstiden,77 samt behovet och synen på invandring förändras.78 Ytterligare en faktor i undersökningsmaterialets tidsliga avgränsning ligger

74_{Johansson 2001:10} 75_{Runcis 2001:13}

76_{Rydström & Tjeder 2009:138} 77_{Runcis 2001:37}

(22)

21 grundat i biografens lättillgänglighet och växande popularitet under 1930-talet för att sedan på allvar blomma ut under 1940-talet.79 Biografen och därmed SF-journalens lättillgänglighet och möjliga spridning är en central faktor i dess möjliga inverkan på föreställningen av svensk nationell identitet.

En metodologisk avgränsning har gjorts i användandet utav Faircloughs diskurskritiska modell, genom att endast tillämpa den textuella praktiken i Faircloughs annars

tredimensionella praktik. Denna avgränsning har gjorts i relation till faktumet att undersökningen som ämnas göras påverkas av den tidsbegränsning som tillkommer vid skrivande utav en kandidat-uppsats. Djupet och bredden utav undersökningen baseras utifrån premissen att en likväl tillfredsställande som genomförbar mängd material behandlas och därmed möjliggör en likväl tillfredsställande och genomförbar analys. Denna avgränsning står som huvudargument för ett mer selektivt utvalt användande utav Faircloughs

diskurskritiska modell då t.ex. en tillämpning utav Faircloughs sociala praktik ställt krav på behovet utav intervjupersoner som konsumerat och upplevt SF-journalen för att förstå dess sociala dimension.

5.5. SF-journalen som mätbart och tolkningsbart material

Då uppsatsen utgår ifrån en kvalitativt metodologisk handlingsplan i relation till dess socialkonstruktivistiska teoriläge byggs uppsatsens analytiska resultat upp utav tolkningar kring det material som samlats in för att analyseras. Då uppsatsen ej innehåller statistiska modeller eller material med reella numeriska värden blir tolkningarna svårare att validera utan att luta sig mot en vetenskapligt validerad källa utav meningsbärande kunskap. Tolkningarna som görs stärks och ställs i relation till den meningsbärande kunskap som uppsatsen ämnar vara ett komplement till samtidigt som det sätter uppsatsen i ett beroendeläge till den meningsbärande kunskap som existerar. Att luta sig mot denna meningsbärande kunskap är ej oproblematisk, dock är det min bestämda uppfattning att undersökningen stärks utav närvaro från sagda kunskap istället för att riskera stå utan reliabel grund. De tolkningar som görs i analysen går även tämligen enkelt att granska och kontrollera i relation till undersökningsmaterialet då samtliga journalfilmer hämtats ur Öppet Arkiv, Sveriges Televisions digitaliserade filmarkiv.80

79_{Sjöholm 2003:12}

(23)

22

6. Resultat, analys samt slutsatser

6.1. Resultat

Nedan följer en redogörelse för uppsatsens resultat, journalfilmerna presenteras i historisk ordning, med avstamp i 1935 och avslut i 1945. Dessa följs sedan utav en analys samt slutsats presenterad utefter den tematiska struktur som präglar uppsatsen frågeställning;

nation/nationell identitet, genus och ’de andra’. Var individuell beskrivning utav

journalfilmerna är utgjorda utav relevant material för undersökningen i kombination med ett försök att ge läsaren en god och adekvat bild utav journalfilmernas övergripande innehåll, händelseförlopp och tematiska grund. För direkt granskning utav enskilda journalfilmer, var god se den relevanta länken under Källa vid var individuell journalfilm.

6.1.1. År 1935 Titel: Flinka Flickor

Spellängd: 5 minuter och 6 sekunder

Källa: https://www.oppetarkiv.se/video/8814722/journalfilm

Innehåll: Journalfilmen behandlar ett besök vid en batterifabrik i Sundbyberg, där effektivt arbete och organisation står i fokus, de unga kvinnorna arbetar utefter en rullandebandet-modell. Berättarrösten lyfter fram arbetet som kvinnornas sätt att bli självförsörjande, det lyfts även fram hur kvinnornas arbete förser landet med ljus. Det lyfts även fram att en av kvinnorna besitter ett förmodat Europeiskt lödarrekord. Efter att tittaren fått följa batteriet igenom de olika stationerna avslutas journalfilmen med komplimanger för kvinnornas utseende, där det framhävs hur armband och örhängen är välkomna att klä sig i på

arbetsplatsen, samt vilka modeikoner de olika kvinnorna premierar. Greta Garbo och Mae West nämns som ikoner, medan somliga av kvinnorna beskrivs som ”blonda

fullblodssvenskor”. Kvinnorna för aldrig egen talan i journalfilmen, endast berättarrösten kommer till tals.

Titel: Igloo

(24)

23 Innehåll: Reportage från norra Sverige där en expedition om 3(på film) man med hjälp av skidor och hundspann tar sig genom ett snöbeklätt fjällområde. Journalfilmen startar med att männen vaknar i sina sovsäckar betäckta med snö, genomgående i journalfilmen beskrivs männens närhet till naturen och deras friskhet och styrka lyfts fram bland annat när de bestiger en fjälltopp, men även en mjukare sida porträtteras när de hjälper en av hundarna att föda sina valpar och männens ranson av grädde nu avsätts åt de nyfödda valparna.

Journalfilmen belyser männens kärlek till naturen och landet genom ett inslag där samtliga står och blickar ut över fjällen samtidigt som Du Gamla Du Fria spelas i ackompanjemang. När männen bestiger fjälltoppen beskrivs mödan som bättre än någon ”Hollywoodkur” man kan tänka sig.

Titel: Scoutliv på Ingarö

Innehåll: Journalfilmen behandlar scouternas världsmöte på Ingarö i Stockholmsskärgård, scouter från hela världen är samlade på ön, där ”mor Johanna” sitter i sin stuga och tittar på alla besökarna från världens alla hörn. Scouternas byggfärdigheter lyfts fram, då vi får följa med när och se hur de olika lägren är byggda med olika moderna inslag. I det svenska lägret porträtteras hissandet utav den svenska flaggan under honnör, i följande sekvens ser vi en utländsk grupp vars flaggande porträtteras lite svårare att få till. Tittaren får se Sydrhodesias scouter göra repkonster och de skotska scouterna dansa folkdans. Sedermera följer en tävling, där scouterna från olika länder tävlar emot varandra, där en deltagare måste simma ut i viken för att hämta ingredienser för en måltid som sedermera ska lagas under en eld på stranden i hjälp med övriga landsmän. Det svenska laget är det första laget som porträtteras presentera sin måltid för domaren Prins Gustaf Adolf som verkar nöjd med resultatet, dock vet tittaren ej om det svenska laget faktiskt är första lag i mål. Vidare beskrivs det att Jamaicas lags måltid dröjer då en av jamaicanerna har ”pretentioner vid brungräddning”, Prins Gustaf Adolf ser nöjd ut samtidigt som berättarrösten beskriver att jamaicanernas måltid dröjde och att

berättaren redan kan se tidningarnas rubriker i form av ”negerlag för negerlag”. Journalfilmen avslutas med en stor lägereld där deltagarna sitter och umgås tillsammans.

(25)

24 6.1.2. År 1937

Titel: Squash

Spellängd: 51 sekunder

Innehåll: Journalfilmen behandlar squash, den senaste träningsflugan i Sverige för både herrar och damer, där sportens popularitet bland det svenska folket kopplas till faktumet att sporten är ”oerhört ansträngande så att man bara magrar och magrar och magrar”. Squash beskrivs likt ett spel som spelats i ”århundraden” men som nu alltså blivit på modet. Vi får möta både Stockholmssquashtränare Larsson och professor Herbert Olivecrona som spelar.

6.1.3. År 1938

Titel: Radiogymnastik med kapten Uggla Spellängd: 3 minuter 37 sekunder

Innehåll: Tittaren möts utav scener utav tre olika män som vaknar i olika delar av landet och sätter på sin radio. En av männen förklaras sedan vara militärkapten Uggla och tittaren följer Kapten Uggla i sin gymnastikgenomgång över radion. Radiogymnastiken beskrivs som en självklar del utav morgonrutinen för den svenske medborgaren och Kapten Uggla hälsar ”givakt damer och herrar” innan genomgången startar.

6.1.4. År 1939 Titel: Gengaskrus

Spellängd: 1 minut och 4 sekunder

Innehåll: Löjtnant Nordenskjöld leder en gengaskurs för bilreparatörer i Stockholm och ”tillsynes arbetas det metodiskt för att få igång biltrafiken i Sverige”. Männen som närvarar på kursen är tillsynes villiga att lära sig, arbetsamma och flitiga.

Titel: Litet bo jag sätta vill

(26)

25 Källa: https://www.oppetarkiv.se/video/6748555/trettionio

Innehåll: Journalfilmen är i detta klipp en del utav ett reportage från 1989 kring

egenhemsrörelsen men där Litet bo jag sätta vill startar cirka 45 sekunder in i klippet. I journalfilmen får vi följa individers möda efter att bygga och äga ett eget hus utanför Stockholm. Medborgare får rätten att köpa en bit land där det ska anläggas nya

bostadsområden och sedan bygger de sina egna hus enligt befintliga bestämmelser och ritningar. Arbetet beskrivs som organiserat och effektivt dock mödosamt, med hjälp utav färdigbyggda väggar, redo att monteras på husen, går processen snabbare. I byggandet utav sina hus beskrivs individerna i journalfilmen också som byggare utav Sverige, byggarna är i största utsträckning män, dock visas ett par som tillsammans gräver grunden för sitt

gemensamma hus. I övrigt porträtteras kvinnor i största utsträckning som deltagare vid inköpt utav marken, i samråd med mannen, samt när husen är färdigbyggda då de porträtteras som bland annat tvättandes.

Titel: Modet år 2000

Innehåll: Reportaget behandlar hur galamodet för kvinnor möjligen kan se ut år 2000. Byxor istället för klänningar, rockar med värmeslingor och tunna genomskinliga tyger präglar kläderna. Kvinnorna i journalfilmen är tämligen passiva, de får ej föra egen talan utan ska endast visa hur modet för den svenska kvinnan möjligen kommer att se ut.

Titel: Semester 1939

Källa: https://www.oppetarkiv.se/video/1278847/journalfilm-semestern-1939

Innehåll: Reportaget behandlar den första lagstadgade semestern i Sverige år 1939 och medföljande utställning Semestern 1939 dit besökarna kan hämta inspiration för resmål såväl inom som utom Sveriges gränser. Trots sin allt mer urbana livsstil beskrivs svensken som en individ som utanför sin arbetsplikt vill tillbaka till naturen, Sverige beskrivs med orden ”ett

(27)

26 härligt land, oändligt rikt på möjligheter”. Sveriges grannländer porträtteras i korthet; ”det vackra broderlandet Norge”, ”Finland som reklamerar med Europas billigaste tågresa” ”eller Danmark”, fullt med vackra danska flickor. Tågresor, flyg och båtresor lyfts fram som möjliga transportmedel, men även cykeln, tandemcykeln lyfts fram som en god modell för ”familjer med tvåbarnssystem”. En modevisning där en herre i kaptensutstyrsel hälsar

kvinnor och barn i olika sommarkläder välkomna upp på scen följer sedan. Tittaren möts utav tre samiska herrar beskrivna som ”nordliga svenskar” som står vid ett uställningsbord och ”tycks begrunda skillnaden mellan semestercamping 1939 och gammal god och beprövad camping i kåta”. Tittarna stöter även på ”ett celebert besök”, sångaren och skådespelaren Paul Robeson som enligt berättarrösten proklamerar ”å vad Sverige är vacker, vet ni jag skulle vilja adoptera hela ert land”. Journalfilmen avslutas med bilder på camping, segling,

tennispelande och dansbana m.m. under berättarröstens uppmaning ”adoptera vårt land ja det är just det vi alla ska göra i sommar

6.1.5. År 1940 Titel: En lektion i beredskap

Innehåll: Journalfilmen utgörs utav ett reportage kring beredskapen vid Södertälje Högre Allmänna Läroverk. Tittaren möter rektor Lindsten som blir uppringd utav ”stadens alarmeringscentral” för igångsättningen utav en allmän beredskapsövning. När larmet går utrymmer skolans elever byggnaden, där de yngre beger sig till ett underjordiskt bombskydd medan olika grupper utav skolans äldre elever beger sig till sina beredskapsstationer. En grupp flickor beger sig till sjukhuset för att assistera som sjuksköterskor samtidigt som en grupp pojkar beger sig till brandkåren för att assistera vid utryckningar. Deras aktioner under beredskapsövningen beskrivs likt en ”hjälpaktion i sann samhällsanda”. Journalfilmen

porträtterar de unga brandkårsmännen och sjuksköterskorna som plikttrogna och välutbildade för sin uppgift, de är del utav en större beredskapsorganisation med direkt kontakt till stadens alarmeringscentral som även den befinner sig i en bunker därifrån de kan disponera ut stadens beredskapsresurser. De unga beredskapsmedlemmarna beskrivs som glada för sin uppoffring för stadens säkerhet.

(28)

27 Titel: Man ur huse

Innehåll: Reportaget följer ett livsmedelsföretags hemvärnsberedskap, att

fabriksproduktionen ej får stanna av beskrivs som central, dock i krigets tider är det i ”landets intresse” att ha ett starkt hemvärn utöver de reguljära trupperna och därav har detta

livsmedelsföretag en hemvärngrupp som kan dra ut vid behov, samtidigt som produktionen ej blir lidande. Tittaren följer hemvärnsmännen i deras träning i både skytte och orientering i naturen, hemvärnsmännen beskrivs som frivilliga men ”kunskapen från hemvärnet bör var svensk ha” proklamerar berättarrösten plikttroget. Med ”spaden i ena handen och svärdet i andra” ska dessa män försvara Sverige.

6.1.6. År 1941

Titel: Gymnasister besöker Filmstaden Spellängd: 2 minuter och 18 sekunder

Innehåll: Reportaget följer gymnasieelever från Halmstad på besök vid Filmstaden i Solna, där somliga av eleverna blir intervjuade av Knut Martin om vilken typ av filmer som är deras favoriter. En ung man beskriver hur svensk film börjar bli allt bättre och att det nu kommer ut kvalitetsfilmer och en ung kvinna beskriver hennes omtyckte utav journalfilmerna då de ger ”bilder från hela Sverige och så får man reda på vad som händer och sker ute i landet, och det är utmärkt bra för svenskhetens propaganda”.

Titel: Med kungen på semester

(29)

28 Innehåll: Reportaget följer en dag i kung Gustav V:s semester på Särö 1941. Filmen statar med naturbilder och berättarrösten förtäljer tittaren om hur ”det svenska blodet längtar till kusten”, i denna film personifieras det svenska utav Gustav V. Reportaget följer Gustav V då han äter lunch med släkter som huserat kungligheter på Säro under flertalet årtionden för att sedan ”självklart gå i kyrkan”. Kungen beger sig sedan för att se på hästlöpning där han blir ”hälsad av folkets jubel”. Innan kungens eftermiddagstennis möts kungen ej ovanligen utav ”gamla ifrån Göteborg” där han talar med människor och tar prästen i hand.

6.1.7. År 1942 Titel: Herrkläder tillverkas

Innehåll: Journalfilmen visar ett besök på en konfektionsfirma där herrkostymer sys upp och blir tillskurna av maskin enligt fabriksmodell. Fabrikens syfte är enligt berättarrösten att ”förse Sveriges karlmassa med likriktad klädsel” och tittaren möts utav dockor med fullt likriktad klädsel, namngivna utav berättarrösten till ”Andersson, Pettersson och Lundström”. Tittaren får även förklarat för sig hur skräddaryrket utvecklats väldigt mycket under de senaste 10 åren, men i möte med skräddarmästare Nyblom säger han sig själv inte vara orolig för att hans eget arbetssätt ska bli utkonkurrerad utav den nya fabriksmodellen.

Titel: Husmodersgymnastik på Zinkensdamm Spellängd: 1 minut och 28 sekunder

Innehåll: På Zinkensdamm möter tittaren Stockholmska husmödrar på

gymnastikundervisning, en motion som beskrivs som allsidig vilket beskrivs som passande för en husmoder. ”Många oviga figurer” proklamerar berättarrösten då han beskriver

kvinnornas kroppar och sätt att röra på sig, dock proklamerar han även att faktumet att de tar tag i sina kroppar och börjar träna är värt ”att hedras ändå”.

(30)

29 Titel: Luftskyddsövningar i Uppsala

Innehåll: Reportaget förser tittaren med en kort inblick i en 60 timmar lång luftskyddsövning i Uppsala, avsedd för att träna luftskyddspersonalen samt öka invånarnas förtroende för luftskyddspersonalen ifall ”fienden” kommer till Sverige. Vid beredskapsövningen beskrivs det hur männen är mer komfortabla med den ”mindre klädsamma gasmasken” än vad kvinnorna anses vara. En rad fallfärdiga hus sätts i brand för att testa luftskyddspersonalen, samt iscensätts trafikolyckor och liknande olyckor för att träna ambulanspersonal i

utryckningsarbete.

Titel: Luftbevakning i fjällen Spellängd: 1 minut och 7 sekunder

Innehåll: Reportaget följer när svensk militär instruerar en grupp unga samiska kvinnor i flygbevakning, kvinnorna beskrivs som ”våra snälla lappflickor” och området beskrivs som det ”karga ödsliga Lappland ligger långt ifrån oss”. Reportaget tar plats i fjälltrakter med endast ett fåtal hus och där telefonen är befolkningens koppling till omvärlden.

Titel: Västergyllen

Innehåll: Denna kortfilm utav Prins Wilhelm behandlar Västergötland, där prinsen tar med tittaren på en historisk vandring i landskapet. Filmen fäster stort fokus vid Västergyllens natur och skönhet och dess historiska koppling till det Sverige Wilhelm levde i; Västergyllen ”blir som en djup plogfåra dragen genom tid och rum” och det är i denna del av landet där ”folktron förlagt de kämpar i gyllene rustningar som i nödens stund skall frälsa landet”. Tittaren följer med till en minnessten för slaget 1389 då drottningar Margareta ledde alla skandinaver i ett fältslag och drev ut Albrecht av Mecklenburg ur landet. Avslutningsvis

(31)

30 möter tittaren en gammeldags driven karusell samt en titt in på Carl XII:s gunghäst som återfinns vid en semesterboning i närheten.

6.1.8. År 1943 Titel: Flygvapnets lottor

Innehåll: Reportaget följer flygvapnets nystartade Lottarörelse, en kvinnlig frivillig

försvarsorganisation som bistod flygvapnet med ”tjänster särskilt lämpade för kvinnor” vilket skulle frigöra fler män för det arbete som ansågs kräva manligt utförande. I ”flygvapnets moderna komplex” kunde lottorna bli en del utav beredskapsrörelsen och känna samhörighet samtidigt som de bidrog med sin del.

Titel: Landet kallar

Spellängd: 10 minuter 14 sekunder

Innehåll: Reportaget uppmanar sommarlovslediga och semesterlediga medborgare att bege sig ut på landet under sina lediga veckor och arbeta med lantbruk i olika former.

”Reserverna” som de kallas, de som sägs längta efter landet och fysiskt arbete uppmanas göra detta ”för vårt eget bästa och landets”. Arbete är ej obetalt och en ung man frågar kontoristen; ”Vart tjänar jag bäst?” Varpå kontoristen kontrar med; ”Vart tjänar du landet bäst?”. Vi följer en grupp unga kvinnor vars arbete är att hjälpa bondens fru med allt det hushållsarbete som finns runt gården samt arbete manuellt ute på åkrarna vid skördetid. En ung man sitter vid en traktor kopplad till en skördetröska och samtalar på god ton med bonden kring en eventuell löneförhöjning. Arbetet framställs som fysiskt krävande men de unga människorna i journalfilmen arbetar på under premissen att de ska ”göra rätt för sig”.

Titel: Stockholms kvinnliga bilkår Spellängd: 2 minuter och 3 sekunder

(32)

31 Källa: https://www.oppetarkiv.se/video/2649557/journalfilm

Innehåll: I detta reportage möter vi Stockholmskvinnliga bilkår, en grupp kvinnor som utbildats som en del utav den allmänna beredskapen för att sköta lastbilskörning och tillsyn utav fordonen. Kvinnorna i journalfilmen får en utbildning och chansen att uträtta ett arbete som beskrivs som en intressant ”omväxling från smink och puder”.

6.1.9. År 1944 Titel: Finska flyktingar

Källa: https://www.oppetarkiv.se/video/3403659/

Innehåll: Finska flyktingar kommer över Sveriges norra gräns från Torneo, ”en armodets armé” beskrivs de som. Förtvivlan och fattigdom möter tittaren till en grad att berättarrösten proklamerar att det ”krävs inga talande kommentarer”. Bredvid den hjälplöshet som målas upp porträtteras även ”svenskars hjälpsamhet”, tittaren möts utav en svensk sjuksköterska som vaggar ett barn till söms, en militär som skriver in de finska flyktingarna i ett protokoll för att sedan leda dem vidare mot ett tält där de får mat och dryck. Gråtande barn är ett igenkommande tema i reportaget, finska kvinnor tenderar vara mer representerade än finska män. Avslutningsvis iscensätts ett dop utav ett antal finska barn där ett fåtal svenska militärer står med barn i famnen till berättarröstens ord ”den vädjande blicken från den nydöpte lille finnen”.

Titel: Flyktingar finner en hamn Spellängd: 16 minuter och 30 sekunder

Innehåll: Detta reportage visar på en grupp flyktingars väg in till Sverige och den

efterföljande process som möter dem vid ankomst. Journalfilmen tar sin början på en liten roddbåt ute till havs där en grupp människor sitter tätt packade intill varandra. En lampa börjar lysa upp mot båten och oron sprider sig bland de närvarande. Dock visar sig ljuset komma från ett svensk militärskepp och samtidigt som ett lugn sprider sig i båten hålls den

(33)

32 svenska flaggan upp och berättarrösten proklamerar ”vi är i säkerhet”. Tittaren får främst följa en norsk familj och en dansk ung man i deras ankomst till Sverige, den norska familjen måste brytas upp temporärt, modern sätter äldsta sonen i skola i Lund medan hon själv letar efter arbete i Stockholm. Samtidigt åker fader, som är arkitekt, och den unge danske mannen iväg för att arbeta inom skogsindustrin, ”ett bra steg från blyertspenna till yxa” och en

välkommen extra arbetskraft. Trots sin ringa erfarenhet utav att skogsindustrin arbetar fadern på tillsammans med sin danske kollega vars möda är tämligen mindre då han sedan tidigare är van vid manuellt arbete. I reportagets avslutande del följer tittaren med till norra Sverige där sökandet efter vilsegångna flyktingar görs till både fots och i flyg. Den svenska militären flyger för att lokalisera individer på fjället och meddelar sedan samiska vandrare som tar sig ut genom terrängen.

Titel: Fru Lojal

Innehåll: Reportage kring statens arbetsmarknadskommissions beredskapskurser för kvinnor, ”Kvinnorna måste ställas vid maskinen när männen blir soldater” utropar berättarrösten. ”Hemmafruar som ej är bundna av minderåriga barn” uppmanas bli en kugge i det hjul som ska se till att landet går runt i beredskapstider. I klippet möter tittaren Fru Lojal, hon har utbildat sig till gassvetsare och arbetar redan nu extra timmar i veckan utanför hemmarbetet.

Titel: Malmö stadsteater invigs Spellängd: 2 minuter och 56 sekunder

Innehåll: Malmö stadsteater invigs med stor gala, reportage kring köande människor, teaterns moderna inre, skådespelare och en statusfylld invigningspublik.

Titel: Malmö stadsteater

(34)

33 Innehåll: Reportage kring byggandet av Malmö stadsteater.

Titel: Nya amerikanska permanenten Spellängd: 1 minut och 2 sekunder

Innehåll: En ny produkt för att permanenta håret har anlänt från USA och är god för både män och kvinnor. Reportaget visar hur produkten fungerar ypperligt både för att ge vågor i håret samtidigt som den också är populär bland mörkhyade individer då den slätar ut deras hår.

Titel: Vinterrenhållning

Innehåll: Reportaget visar hur ett gott snöröjningsarbete ska gå till i Stockholmsstad, det skall bedrivas effektivt, praktiskt och organiserat.

6.1.10. År 1945 Titel: De kom över fjällen

Innehåll: Reportage från Skalmodalen i Västerbotten, här följs främst norska flyktingars väg över fjällen till den första byn på Sveriges mark. Berättarrösten förtäljer tittaren om att alla nog kan ”samsas om att det är starka länkar mellan norskt och svenskt”. Vi möter herr Bergmark, den som levt längst i Skalmodalen och herr Bergmarks granne Albert Andersson som ”trots det helsvenska namnet är lapp”. Tittaren får följa med in i en familjs boning där det under beredskapstiden blivit för dyrt att köpa nya kläder så att frun sitter och väver egna medan mannen, ”Fader lapp-Andersson” jagar, arbetet beskrivs som mödosamt men

(35)

34 nödvändigt. Berättarrösten beskriver Skalmodalen likt ”en naturlig handräckning” mellan Norge och Sverige då mer än ”250 norska medmänniskor” tagit sin in i Sverige via just Skalmodalen och ”nu känns inget förtryck mer”. I ett uttalande emot Andra Världskriget utropar berättarrösten att ”mänsklig rätt ska hädanefter som förr råda” och;

… vi, folk av en liten nation, under år gastkramade av bröders elände behöver inte längre lida tigandets och försiktighetens skam.

Titel: Fredsdagen firas i Göteborg Spellängd: 2 minuter och 21 sekunder

Källa: https://www.oppetarkiv.se/video/2764073/sasong-1-avsnitt-172-av-400 Innehåll: Studenter uppvaktar ambassader på fredsdagen 7 maj 1945, torgmöte vid

Götaplatsen följer sedan. Då polisen försöker ordna upp manifestationerna börjar en student sjunga Du Gamla Du Fria och då ställer sig poliserna och gör honnör samtidigt som fler stämmer in.

Titel: Fredsdagen firas i Stockholm Spellängd: 1 minut och 4 sekunder

Källa: https://www.oppetarkiv.se/video/2727631/sasong-1-avsnitt-170-av-400 Innehåll: Firande från Kungsgatan i Stockholm på fredsdagen 7 maj 1945 där ”glädjeyttringarna antog rent sydländska former” enligt berättarrösten.

Titel: Gymnastik på Electrolux Spellängd: 1 minut och 43 sekunder

Källa: https://www.oppetarkiv.se/video/3787311/sasong-1-avsnitt-109-av-200

Innehåll: Reportaget följer den dagliga avkopplingsgymnastiken vid Electrolux fabrik i Stockholm där deltagandet möts av hundra procents närvaro.

(36)

35 Titel: Jitterbug på Nalen

Innehåll: Jitterbugen har kommit till Sverige och på Nalen i Stockholm dansas det flitigt utav stadens ungdomar, trots sin enligt berättarrösten syndiga uppsyn.

Titel: Manlig spädbarnsvård

Innehåll: Reportaget följer en spädbarnsvårdskurs för blivande fäder vid Maria Husmodersskola. ”En far bör vara delaktig i uppfostran även av barn under sju 7 år” proklamerar berättarrösten.

6.2. Vad görs svenskt?

Flertal olika föreställningar kring innebörden utav svenskhet ventileras samt

skapas/återskapas i SF-journalen, de mest återkommande utav dessa är föreställningar kring; modernitet, plikt/organisation, friskhet och relation naturen. Dessa föreställningar

återkommer och agerar relationellt med varandra, vilket lett till att en fullständigt separat analys utav ovanstående föreställningstematik, oberoende utav varandra, i största mån undvikits.

Modernitetens flerdimensionella aktörskap lämpas först avhandlas, med start vid den tekniska modernitetens påverkan på föreställningar kring svensk nationell identitet. I Flinka Flickor,

Gengaskurs, Litet bo jag sätta vill och Herrkläder tillverkas lyfts föreställningen kring

svensken likt en medborgare utav den moderna tekniska världen. Tittaren möts utav en bild som premierar den nya teknologins plats i det svenska samhället och den svenske

medborgarens villighet, nästan pliktskyldiga sådana, att ta emot denna nya nationsförhöjare. I

Radiogymnastik med Kapten Uggla spelar den moderna tekniken i form av radion en central

roll, relationellt med ytterligare en premierad föreställning, kring ’det svenska’ nämligen friskhet och rörlighet. Kapten Uggla inbjuder medborgare att ta del utav radiogymnastik var

&quot;Svenskhetens propaganda&quot; - Föreställningar kring svensk nationell identitet i SF-journalen 1935-1945