Malmö Högskola
Konst, Kultur & kommunikation
Examensarbete Interaktionsteknologi 1999 Handledare: Lone Malmborg
2002-10-09
System för de ännu inte tänkta tankarna
”Ett skissverktyg för den moderne designern i Schön dialog med designsituationen” av Micke Rundberg
Tack…...4 1 inledning...5 3 Bakgrunder...6 3.1 Personlig bakgrund...6 3.2 Vetenskaplig bakgrund...7 3.3 Relaterade arbeten...9 4 Problemområde ...10 5 Målgrupper ...11
6 Syfte och Frågeställning ...11
6.1 Frågeställning...11
6.2 Syfte...11
6.3 Mål...11
7 Metoder och avgränsning ...12
7.1 metoder...12
7.1.1 Kunskapsmetoder, datainsamlingsmetoder och inspiration ... 12
7.1.2 Utvecklingsmetoder - prototyparbete, användarestudier och gestaltningstekniker... 14
7.2 Avgränsningar...14
8 Konceptutveckling och teoriresonemang ...16
8.1 Skissens väsen ...16
8.1.1 Att lära sig skissa. Eller snarare att bli bättre... 18
8.1.2 Skissandet är bundet i sin kontext - skisskulturer... 19
8.1.3 Skissandet roll och funktion måste förstås ur den konstnärliga processens perspektiv! ... 20
8.1.2 Skissandet roll och funktion måste förstås ur arkitektur - designprocessens perspektiv... 21
8.1.3 Skissandet roll och funktion måste förstås ur IT - designprocessens perspektiv. ... 22
8.1.4 Sammanfattning: skissandet och skisskvalitéer... 23
8.2 Skissandet med datorkraft eller inte? ...25
8.2.1 Digitala skissredskap och pennor (stationära)... 26
8.2.2 Digitala skissredskap och pennor (mobila) ... 27
8.2.3 Frågan om datorn som skissredskap... 28
8.2.4 I mer produktions inriktade faser har skissandet en annan roll. ... 29
8.2.5 The Electronic Cocktail Napkin Project ... 29
8.3 Exempel på en skissprocess ...29
8.4 Kreativitet, intuition och praktisk intuition ...32
8.4.1 Praktisk intuition ... 34
8.4 Idéutveckling...36
8.4.1 Upptakt – Idéns grogrund. ... 37
8.4.2 Den gamla idén ... 37
8.4.3 Första idén – möte mellan idéer ... 38
8.4.4 Problemet klarnar – ett koncept kan ta form ... 39
9 Koncept ...44
9.1 Idéer ...44
9.1.2 Skissprocessens helhet! - Idén om ett system ... 44
9.1.3 Idéprocessen innefattar hela designerns tillvaro! – Kreativitet kväver mobilitet... 45
9.1.4 Den goda kollaborativa miljön för idéarbete är en miljö som möjliggör spontana möten mellan designers! – Navet ... 45
9.2 System för de inte ännu tänkta tankarna...46
9.2.1 Catching ideas... 47
9.2.1.1 Anotopennan ... 47
9.2.1.2 Sammanfattning... 49
9.1.2.3 Ett scenario på ritverktyget i samverkan med stationärt system (PC) ... 49
9.2.2 Processing ideas ... 50
9.2.2.1 Design av ”The Collective sketching table” ... 51
9.2.3 Deconstruction of ideas ... 52
9.2.3.1 Ursprungliga idé - skissernas ”dans” med dialogens som koreograf... 52
10 Scenario med ”System för de ännu inte tänkta tankarna” på IKEA ...55
11 Prototyputveckling ...57 12 Avslutande kommentar ...59 13 Referenser...60 13.1 Litteratur...60 13.2 Webbsidor ...61 Bilagor ...62 IKEA intervjuer...62
Michael Hay IKEA CONCEPT... 63
Sammanfattning Michael Hay... 65
Conny Rickardsson. Creative manager. IKEA CATALOGUE AB... 65
Tack…
Lone Malmborg för god handledning och för att du stått ut och alltid givit mig stöd Micke Svedemar för att du också stått ut och alltid givit mig stöd
Nicklas Nilsson för att gott samarbete med prototyputvecklingen
Johan Torstensson för baskerTracker och några andra bra javaprogram Mattias Norberg för all hjälp med bordsbygget
Anders Jönsson för samarbetet i förstadiet till konceptet
Michael Hay IKEA concept för viktig kunskap om designprocesser
Conny Rickardsson IKEA catalouge AB för mer viktig kunskap om designprocesser.. Annalena Andersson IKEA catalouge AB (AD och tålmodig flickvän) för konceptets ursprung och massor av kunskap om designprocesser
Bollplank, moraliska stöd och tröstade ord och annat viktigt Helena Läck
1 inledning
Titeln ”system för de ännu inte tänkta tankarna” är en liten ordlek menad att vara provocerande. Provocerande för att systemets funktionalitet påstås vara det sinnliga och mystiska i det plötsliga uppdykandet av tankar eller idéer – ”de inte ännu tänkta tankarna”. Detta fenomen brukar tillfalla intuitionens konto och kommer nästan alltid på tal när kreativitet diskuteras. Med undertiteln ”Ett skissverktyg för den moderne designern i Schön dialog med designsituationen” menas att arbetet genomsyras av Donald Schöns idéer om Den reflekterade praktikern.1
Denna uppsats handlar om kreativitet, det visuella tänkandet och hantverket med att teckna/skissa i designmiljöer som blir allt mer präglade av datorsystem och det digitala materialet. De designområden som, av ganska naturliga skäl, ligger i
frontlinjen i användningen av digitalteknik som designredskap är medieindustrin och informationsteknologin. Det är också här som designern befinner sig i situationer där bilder och skisser existerar i digitala format och som traditionella pappersburna bilder och skisser. Denna ”visuella dynamik” borde betyda nya förutsättningar och
möjligheter för det kreativa arbetet. Min huvudsakliga fokusering ligger på de skissprocesser, både individuella och kollektiva, som är en så viktig del av designprocessen.
Uppsatsen beskriver utvecklingen av ett koncept till ett skissverktyg för en modern och ”digitaliserad” designmiljö där jag vill ta vara på skissernas kreativa kvaliteter och tillföra dem den moderna mobila teknikens fördelar.
1 Schön, D. The reflective practitioner
3 Bakgrunder
3.1 Personlig bakgrund
Valet av ämne är en naturligt följd av mitt intresse för bilder och konst. Detta intresse förde mig till en 2-årig konstnärlig utbildning på Kristianstads konstskola2. Här
började jag intressera mig för vad kreativitet och skapande egentligen är. Det var särskilt skissandets betydelse för idéarbetet bakom den skapande akten som fångade min uppmärksamhet. Jag fann att ett ständigt tecknade drev skapandet framåt. Detta är väl på inga sätt någon revolutionerande upptäckt, men jag noterade också vilka bilder och skisser som jag använde mig av i processen. Det var mycket påtagligt att jag föredrog enkla, snabbt nedtecknade skisser som låg framme i ”röran” på arbetsbordet. Ofta kom jag på mig själv att stå och ”komponera” kollage av alla lösa skisser, texter och ting som samlades på bordet. Den spontanitet och föränderlighet i ”miljön” som skapades av själva arbetet gav också näring till tanke och idéarbetet - kreativiteten. Men var ifrån kom skisserna och tingen?
Mycket av skisserna och de ting som utgjorde ”miljön” kom utifrån. Skapade, insamlade och ditforslade av någon anledning. Det är lätt att tro att det fanns ”ett mått slump” i det mönster som alla skisser och ting skapade. Men, av någon anledning, verkade allt hänga ihop. Tog man ett steg tillbaka och betraktade helheten, staffliet med bilden och ”röran” av skisser och ting runt om, gick det att skönja mer sammanhang än slump.
Gestaltningsproblemet i konsten gör ens sinnen känsliga för formproblem. Med ”sinnenas känslighet för formproblemet” menas en form av ständigt närvarande uppmärksamhet. För mig betydde ”uppmärksamheten” att tecknandet kunde ske när/var som helst och på minsta impuls från min omgivning. Snabba enkla
teckningar väcktes av formers spel som passerade framför mina ögon. Den process som skapar teckningslusten menar jag är intuition. Därför är intuition och skissandet oskiljaktiga delar av kreativiteten för mig. Det ena är en konsekvens av det andra. Det konstnärliga arbetet, i mitt fall måleriet, var alltså inte bunden till plats, tid eller material utan sträckte sig över hela min existens.
2 Kristianstads konstskola 1992 till 1994. Eftergymnasiell grundläggande konstnärlig utbildning inom
3.2 Vetenskaplig bakgrund
Mitt arbetes teoretiska bakgrund är till viss del designteori och de paradigm som råder. Designteori, design methodology, är ung vetenskap som formerades först under åren 1960 talet till 1980 talet. Den präglas av tvärvetenskap och rymmer en mängd olika discipliner. Designteori är vetenskapen och teoribildningen om design och designprocesser. Jag använder Jerker Lundequists artikel ”Om designteorins uppkomst” från Nordisk Arkitekturforskning nr 4,1992 som underlag till en kort genomgång om designteorin.
Jerker Lundequist beskriver designteorins historia och utveckling som en utveckling i tre generationer3.
Den första generationen var präglad av att betrakta designverksamheten som en problemlösningsprocess där problemet indelades i delproblem och löstes i etapper efter mönstrat analys – syntes – utvärdering, ASU modellen. Designtänkandet präglades av en systemsyn på designfrågorna och en tro på systematiska metoder. Två betydande designteoretiker i första generationen var Jones ”Design Methods” och Alexander ”Notes on the Synthetics of Form”. Jones framhävde det
förindustriella hantverkets designprocess. Han pekade på den processens kvaliteter såsom långsamhet och starkt omgivnings- och funktions- beroende.
Designmetoderna baserades på hantverkarnas intuition och erfarenhet. Dessa designkvaliteter ville han förenas med nya logiskt grundade metoder för att skapa en rationell process. Alexander hade liknade idéer om att en långsam och gradvis utveckling skapade produkter som anpassades efter sin omgivning och kontext. Alexander menade att designteorins uppgift vara att förse designers begrepp som en ny tids designtänkande kräver.
Andra generationen omformulerade flera av den första generationens teorier. Designproblemet betraktades inte längre som ett avgränsat och uppdelbart problem utan som ett ”Wicked Problems”, ett speciellt sorts problemen, där koppling mellan medel och mål är oklar. I stället betraktades designproblemet som en växelverkan mellan problemformulering och mål och som en förhandlingsprocess mellan olika
3 Lundequist Jerker, Om designteorins uppkomst,(artikel) Nordisk Arkitekturforskning nr 4,
aktörer vilket innebar att brukarperspektivet kom i centrum. Komplexiteten i designproblemen och att designern måste inhämta och hantera stora lösligt definierade informationsmänger gjorde att teorier från kognitionspsykologi och lingvistik aktualiserades. Simon och Newell ”Human Problem Solving” menade till exempel att skillnaden mellan illastrukturerade problem och välstrukturerade handlade om storleken på den tillgängliga kunskapsbasen. Bryan Lawson ”How Designers think” studerade designprocesser ur ett psykologiskt perspektiv och kom bland annat fram till designers ofta är ”lösningsorienterade” vilket betyder att många olika förslag tas fram, bearbetas och utvecklas.
Den tredje generationen, under 1980 talet, präglades av att ett intresse för designerns kunskap och tänkande. Med hjälp av filosofiska ansatser på kunskapsbegreppet, från Poppers vetenskapsteori, och schemateorierna från kognitionspsykologin arbetade Hiller, Musgrove och O’Sullivan med en modell av designprocessen där designern testade hypoteser mot klienter och användarnas kriterier. De resonerade om att designprocessen var mer likt den vetenskapliga processen i det att designprocessen utvecklas och analyseras ur ett tidigare framtaget lösningsförslag.
I en reaktion mot detta synsätt presenterade Lionel March filosofen Pierce
abduktionsbegrepp (möjligheter) och menade att exempelvis skissförslag inte bara kunde härledas från givna logiska premisser utan det också ”initierar nya former” vilket riktar fokus designernas idé skapande. March indelade designprocessen i tre skeden: 1 skapandet av någonting nytt (abduktion). 2 förutsägelser om vad det nya betyder (deduktion). 3 sökandet efter kunskap om människors värderingar,
föreställningar och beteenden (induktion).
Janet Daley ”Design creativity and the understanding of objects” menar att, hur vi tolkar och förstår fysiska ting är basen i kunskapsteorin. Detta sätter på så sätt perceptionen och vårt sätt att kommunicera i centrum för designprocessen. Daley stöder sig på Chomskys idé medfödda språkliga strukturer och Wittgensteins språkspelsteori och påpekar att det vi kan uttrycka språkligt endast är en del av information som vår perception förser oss med. Mycket av den nödvändiga kunskapen för en designer är ”tyst” i meningen att den inte är uttryckt genom det
diskursa språket. Språkspelsteorin går ut på att vårt tänkande, handlande och kommunikation styrs av regler som vi kan tillämpa men har svårt att beskriva i ord. Daly menade att designprocessen är en familj av språkspel. Wittgensteins
språkspelsteori är en central idé för flera av de senare designteoretikerna, bland annat Donald Schön.
Donald Schön ser designprocessen som en dialog mellan designern och
designsituationen. I situationen använder designern sin kompetens (repertoar av designkontexter) och reflekterar över sina handlingar ”reflection-in-action”. Schön ger bilden av designarbetet som ett växelspel mellan det rationella tänkandet och det intuitiva reflekterade tänkandet.
Den tredje generationen teorier vred alltså fokus från ”problemlösningsperspektivet” till att istället betrakta design som - ”ett särskilt sätt att tänkande” där problemlösning endast är en del av en större helhet. Mycket av den senare designteorin präglas av en ökad förståelse av den tysta kunskapen4.
Jag kommer tillbaka med begreppet ”tyst kunskap” och Donald Schöns reflekterade praktiker senare.
3.3 Relaterade arbeten
Workspace5 Wunderkammer6 I-LandThe Electronic Cocktail Napkin Project 7
4 Brandt Jerker, Innovation och design – teori och praktik s. 43 5 http://www.daimi.au.dk/workspace/index.htm
6 Digital Creativity 1999,Vol.10 7 http://depts.washington.edu/napkin/
4 Problemområde
Problemområdet för examensprojektet utgörs av designmiljöer inom
informationsteknologi och media produktion (primärt men inte nödvändigtvis). Det är också i dessa miljöer som designerns och personer (exempelvis användare i
participativa designsammanhang) i anslutning till designprocessen befinner sig i en ”blandmiljö” av information, dokument och bilder i olika format och medier.
Variationen och mängden av format beror på att utvecklingen av digitaltekniken och datorer har skapat nya arbetsredskap. Inom informationsteknologi och media
produktion, som så många andra designgenrer, är visualisering – arbetet med bilder och skisser en viktig del av designprocessen.
Mitt arbete handlar uteslutande om skissandet som designaktivitet och den
tillhörande bildvärlden. Begreppet skissande inbegriper bilder med en stor variation i både syfte och funktion, från rena presentationsskisser som har syftet att visa en slutprodukt till enkla anteckningsliknande skisser som vi skapar under
tankeprocesser. Det är främst de skisser som vi skapar när vi tänker och bearbetar ett problem som jag koncentrerar mig på.
Jag menar att det finns både kvalitets- och funktionella skillnader i skissandet som designaktivitet om datorn används skissverktyg jämfört med det traditionella skissandet med papper och penna. En betydande skillnad mellan skisser
producerade i datorn och skisser på papper är det visuella uttryck och således också funktionalitet som de får som skärmbild. Skisser skapade i de vanliga
datorapplikationerna har tendensen att bli för explicita i sitt uttryck, helt enkelt mindre skissartade. Den skillnaden är betydelsefull för hur skissen fungerar som bildmässigt tankeunderlag både individuellt och kollektivt samt i kommunikativa sammanhang designers emellan. Är skissen endast uppenbar som skärmbild förlorar man även de taktila kvaliteter som ett papper erbjuder vilket är betydelsefullt inte minst när vi använder skissen i samarbetssituationer. Om inte speciella arrangemang används, exempelvis storbildsskärmar eller projektorer, går det bara att visa och agera med en skiss/bild åt gången. I de flesta fall använder vi många skisser och förslag samtidigt, dels för att få överblick, dels att se skillnader/likheter, relationer i olika skissförslag. Sist men inte minst – när och var är vi aktiva i skissprocesser?
5 Målgrupper
Projektet och uppsatsens är ett examens arbete på utbildningen
interaktionsteknologi vid Malmö Högskola som således är den primära målgruppen. Projektets och arbetet sekundära målgrupp är skiss- och bild- intresserade designers som intresserar sig för frågeställningar som rör vad teknologi, främst datorer, betyder för kreativiteten i designprocesser.
6 Syfte och Frågeställning
6.1 Frågeställning
Vilka behov bör tillgodoses och vilka krav kan ställas på ett skissverktyg för att stödja kreativt tänkande och samarbete i designprocesser inom informationsteknologi och media produktion?
6.2 Syfte
Syftet med arbetet är att se om det går att ta tillvara och utveckla skissandet som hantverk med alla dess egenskaper och kvaliteter i allt komplexare tekniska miljöer.
6.3 Mål
Arbetets huvudsakliga mål är att ta fram ett koncept på designredskap för att ta tillvara skissernas kvaliteter fullt ut och på så vis utnyttja dess kapacitet i en designprocess.
Delmål
• Att finna och analysera teknik och välja ut en bra lösning till konceptet. • Att utveckla och bygga en prototyp av ”Collective Sketching Table”.
7 Metoder och avgränsning
7.1 metoder
7.1.1 Kunskapsmetoder, datainsamlingsmetoder och inspiration
Litteraturstudierna har präglats av ett sökande. Detta sökande har inriktats på innebörden av kreativitet och intuition. Jag har även sökt efter angränsande forskningsprojekt och produkter för att se likheter och skillnader.
Jag har försökt att använda mig av den kvalitativa metoden8 i mitt arbete. Den kvalitativa metodens mål är att skaffa sig ett begrepp om en företeelse. Den kvalitativa metoden inriktar sig på att ta reda på många ”kvaliteter” som hos företeelsen och genom denna mångfald skapa en förståelse för det man vill undersöka.
Den företeelse som jag vill veta mer om är intuition. Intuition i meningen att den innebär - en plötsligt uppdykande idé.
Största skälet till detta metodval är att jag i idéfasen arbetade med begreppet, intuition, vilket hela min idé kretsande runt. Intuition är i sin natur ett ganska
besvärligt begrepp att närma sig. Jag hade en viss förståelse för vad intuition är för något men också en stark känsla av att det av det fanns något mer. Detta ”något mer” innebar att jag ville försöka formerade eller snarare utveckla ett begrepp som hänger ihop med intuition. Den erfarenhet jag har av intuition gör att jag förknippar intuition med jag med en handling – skissandet. Det här ville jag utnyttja till ett ”teoretiskt perspektiv” så jag helt enkelt kunde nyttja mig av ett nytt begrepp i fortsättningen av mitt arbete. Detta begrepp kallar jag ”praktisk intuition”.
Den styrka som jag tycker att den kvalitativa metoden har är att den använder sig av så många datasamlingsmetoder som möjligt. Det innebar bland annat att jag skulle kunna använda mina egna erfarenheter (introspektion). Jag har naturligtvis då använt mig av mina erfarenheter ur såväl mitt arbetsliv som studietid på konstskolan när det gäller såväl skissande som intuition. Att jag vågar göra detta så här lite retrospektivt är att jag verkligen koncentrerade mig på att just studera dessa tillfällen
under många år. Dock måste jag medge att resultaten inte kan redovisas särskilt väl utan de visar sig snarast som den idé som arbetet bygger på. Jag får väl på något sätt åberopa den ”tysta kunskapen” som resultat av min ”introspektiva metod”. Den kvalitativa metoden utgår från en helhetssyn vilket är viktigt. Att se på begreppet intuition med kvantitativt perspektiv är både omöjligt och meningslöst. Den kvalitativa metoden erbjuder en lång rad olika datasamling metoder som passar mitt
arbetssätt9.
En annan datasamlingsmetod jag använt är intervjuer av personer som arbetar i ett kreativt sammanhang. Jag har intervjuat personer från IKEA’s katalog produktion – IKEA Catalouge Service AB och IKEA Concept. Dessa personer förmodar jag kunna berätta något om både intuition och skissande. Urvalet av personer på IKEA är gjort på ett sådant sätt att jag skulle kunna urskilja olika kvaliteter och aspekter på
företeelsen intuition.
Jag har även intervjuat Pia Wahlberg, programansvarig och lärare på Materiell och virtuell design på k3, Malmö Högskola. Syftet med detta är att få svar på frågor om skissandets betydelse för designprocessen. Pia har en bakgrund som arkitekt och har arbetet med arkitekt utbildning vid Lunds Universitet. Detta tillsammans med hennes roll som utbildare på Materiell och virtuell design har hon en unik kunskap om hur skissandet fungerar i olika designområden.
Jag har tvekat länge om jag skall använda mig av en av mina största
inspirationskällor som en metod. Min tvekan beror på att det inte varit en särskilt överlagd handling samt att det handlar om en nära personlig relation. Men, faktum är att det går att säga att jag använt mig av en etnografi som datainsamlingsmetod. En etnografisk metod går ut på att samla data och erfarenheter om en företeelse genom att studera den i sin naturliga miljö10.
Jag har haft förmånen att under flera år kunna studera en designers arbete utanför den egentliga designmiljön - arbetsplatsen. Min sambo Annalena Andersson arbetar som Art Director på IKEA Catalouge Service AB. Hon har ett nära samarbete med
9 Eneroth Bo, Hur mäter man ”vackert”? s. 58 (modellen) 10 Preece Jenny, Human – Computer Interaction, s. 664
de andra personerna som jag intervjuat. Det jag särskilt lagt märke till är hur och när Annalena arbetar i vårt hem. Vi diskuterar dessutom dagligen våra arbeten. En särskilt intressant situation ar att Annalena pendlar (tåg eller buss, ca 2 timmar per dag) till sin arbetsplats. Jag har intervjuat henne om dessa resors betydelse för hennes arbete.
7.1.2 Utvecklingsmetoder - prototyparbete, användarestudier och gestaltningstekniker
Prototypen är ”The Collective Sketching Table” är det bord som där samarbetet mellan designers kan ske. Prototyping som metod är värdefull av många skäl. Det är en tacksam visualisering av en idé som man gått och burit på, men framför allt tjänar en prototyp till att föra in konceptet i en ny fas där en värdering av konceptet kan börja ske. Prototypen skall så att säga börja svara på frågor men även kunna ställa nya frågor. Min prototyp har karaktären av att vara en utvecklingsprototyp.
Prototypen har tre syften.
• Att fungera som plattform för att utveckla mitt koncept tekniskt.
• Att ge mig rätt förutsättningar för att kunna utveckla displayens bildspel. • Att användaretesta
Den gestaltningsteknik som jag använt mig av är scenario11. Scenariot med IKEA har
jag skapat med avsikt att visualisera mitt koncept utifrån en rimligt relevant situation. Underlaget för scenariot har då utgjorts av de intervjuer jag haft tillgängliga. Naturligtvis ”skissar” jag.
7.2 Avgränsningar
Jag har inte kunnat genomföra begreppsbildningen av ”praktisk intuition” på ett sådant sätt som jag önskat, alltså genomfört hela den kvalitativa metoden. Det beror främst på att jag mycket sent i arbetet fick idén att koppla intuition med en handling,
skissandet. Den del som blev lidande är särskilt datainsamlingsdelen med
intervjuerna av IKEA. Jag skall faktiskt erkänna att intervjuerna med IKEA från början hade ett lite annat syfte där jag inriktade mig mer på användning av teknik i samband med grafisk design. Denna strategiska kursändring blev mer komplicerad att
genomföra än vad jag hade tänkt. Det har dessutom varit mycket svårt att få tillfälle att genomföra intervjuerna då de personer som jag önskat prata med har varit mycket upptagna. Dessutom är inte en begreppsbildning av ”praktisk intuition” huvudmålet i mitt arbete utan fokus ligger på konceptutvecklingen där begreppet har en betydande roll.
Tillgången av den teknik som jag skulle behöva för att användartesta de mobila artefakter som ingår i mitt koncept kom att avgränsa mitt arbete i det
interaktionsteknologiska perspektivet. Min handledare Lone Malmborg ordnade ett möte med Petter Ericsson utvecklingsingenjör på Anoto. Anoto pennan är den digitala penna som är tänkt användas i konceptet. Mötet med Petter var mycket givande men också en liten besvikelse då Anoto inte hade några pennor som de kunde avvara. Detta beror på att Anoto inte själv tillverkar och säljer pennorna eller det speciella papper som Anotopennan är beroende av. Deras affärsområde är att tillhandahålla den tjänst som möjliggör användningen av pennorna. Dessutom är den mjukvara som jag skulle behöva leka med för att utveckla Anotopennan inte fri då den i princip utgör Anotos affärsidé. Jag vill bara inflika att Anotos penna kom att lanseras av Ericsson i form av Chatpen i slutfasen på detta arbete.
8 Konceptutveckling och teoriresonemang
8.1 Skissens väsen
Först ett förtydligande: Skiss och skissande i texten hänvisar till ”det nära skissandet – frihandsskissandet” och inte andra skissdiscipliner som presentationsskisser och dylikt.
Skissen kan vara besvärligt begrepp att närma sig. Begreppet har många funktioner och nyanser av kvaliteter beroende på sammanhang. Väljer jag en definition tagen ur ett konstlexikon lyder den: En skiss är ett utkast till något mer genomarbetat. Vanligen är en skiss enkel i både material och utförande, ofullständig och trevande i sin form12.
Först skulle jag vilja säga att skissandet kan vara en mycket intim och personlig akt. Ibland liknar jag skissandet med ”alla hälla ut hjärnan på ett papper och rota runt i alla dess skrymslen”. Skissandet pendlar ofta mellan intention, rationellt handlande och intuitivt sökande vilket blottlägger lika många nya sammanhang och perspektiv som nya känslor. Skissen har en extremt stor kontaktyta där allt möjligt kan fastna – en tanke eller idé likväl som kaffekoppen som står bredvid. Skissen visar ibland världen som vi faktiskt upplever den.
Tänker vi i bilder eller ord?
Rudolf Arnheim menade med ”visual thinking” att vi tänker med seendet och att det är en fundamental förmåga. Allt tänkande är perceptuellt och kan uttryckas i
dikotomin varseblivning – resonemang. Problemlösning inom såväl konst, vetenskap som teknik är enligt Arnheim visuell reflektion.
”All perceiving is also thinking, all reasoning is also intuition, all observation is also invention”13
Frågan om tänkande i helhet är visuellt är något som diskuteras inom kognitionspsykologin.14 Vår perception byggs upp av en samverkan av den
12 Fogtdals konstlexikon 14 s. 72
13 Arnheim Rudolf, Arts and Visual Perception, s. 5
information alla våra sinnen ger oss och de inre strukturerna. Tänkandet är dock inte en direkt avbild eller reaktion av våra perceptioner. Vi kan ju tänka på saker som inte närvarande för våra sinnen. Att vårt tänkande består av ”mentala representationer” torde vara odiskutabelt. Om dessa representationer är inre bilder eller ett inre språk diskuteras. Det finns bra bevis för båda. Det finns tre åsiktsläger om saken –
mentala bilder, mentalt språk och mitt emellan. Ett bra bevis för att vi faktiskt ”ser inre bilder” är mental rotation15. Och i de allra flesta fall när vi får plötsliga idéer upplever vi starkt att dessa som inre bilder. Skissande som dialog mellan våra idéer och inre föreställningar och skissens gestalt på papperet förutsätter någon form av inre bildtänkande. Om vi tänker med ett inre språk är lite mer komplicerat att utreda. Skissandet är en metod för att bearbeta problemställningar eller idéer. Men som
metod är skissandet inte särskilt metodiskt i tillvägagångssättet. Detta beror på att skissen rör sig mellan två poler - det abstrakta och det fysiska. En skiss är dualistiskt i det att det den både är en metatanke och en metabild. Den externa
representationen av en idé i bilden på papperet och den interna bilden som uppstår i huvudet. Det går att betrakta skissandet som ett verktyg och skissen som ett
material. Som verktyg fungerar skissandet som brobyggare mellan idé och verklighet. Att skissa är att utforska sina idéer genom att visualisera dem. Skissandets verktygsegenskaper är exempelvis flexibilitet i det att det inte finns några gränser eller regler för hur tanken eller idén får se ut som skiss. Skissen som material fungerar som formgivare till tankar och idéer. Bland skissens
materialegenskaper finns en stor tålighet mot misstag. Dessutom har skissen som material dolda egenskaper bjuder på överraskningar när den går sina egna vägar. Skissens obestämdhet gör att skissandet kan i ena stunden ett logiskt och
kontrollerat tecknande för i nästa sekund ge fritt flöde för intuitionen att ”klottra ner de inte ännu tänkta tankarna”. Skissandet är som en dialog mellan de inre bilderna och den yttre verkligheten.
15 Lundh Lars-Gunnar, Montgomery Henry, Waern Yvonne. Kognitiv psykologi, s. 67
8.1.1 Att lära sig skissa. Eller snarare att bli bättre
Skissandet är en allmängiltigt mänsklig egenskap. Alla kan skissa, men och det viktigaste, det går att lära sig mer.
“The inborn capacity to understand through the eyes has been put to sleep and must be reawakened. This is best accomplished by
handling pencils, brushes, chisels, and perhaps cameras.”16
Skissandets ”kunskap” ligger mer i seendet och mindre i handens rörelse. Det handlar självfallet om en helhet. När så seendet utvecklas hänger handen med och visar direkt resultaten. Sätten att lära sig ”att se” kan vara många men det krävs instruktioner, en bok i ämnet kan räcka, eller allra helst en bör det vara en kunnig person som handleder.
De avgjort bästa metoderna är lärarledda krokistudier eller stillebenstudier (enligt mig). Läromålet är att behärska sin perception på ett sådant sätt att man kan uttrycka det man faktiskt ser och inte bara man luras av perceptionen att se. En mycket angenäm bieffekt till detta är att man upplever en stark känsla av ”att se” väldigt mycket mer. Rent logiskt betyder det större seendet mer och nyanserad information att reflektera över.
Pia Wahlberg som är en erfaren och driven krokihandledare har en metod för att bygga upp ett medvetet seende. Hon kallar det ”Bit and Pieces”.17 Det går ut på att tecknarna under ”sittningarna” (de pass man tecknar modellen) låter sig ledas av Pias instruktioner. Genom att följa hennes instruktioner fokuserar tecknaren på detaljer och former enligt ett annat schema än vad som är normalt. Bilden av
modellen blir ”ren” då inga föreställningar, aspekter eller perceptionsvillor förmörkar det verkliga formspelet. I flera av övningarna förekommer inte tecknandet samtidigt tecknaren har en visuell kontakt med modellen. Först studerades de linjer eller former av modellen som Pia anger. Modellen avslutar sittningen varvid tecknandet endast sker med den ”inre bilden”. En del av övningarna handlar om att tecknaren endast har visuell kontakt med modellen och inte med sin teckning. Dvs man ”tecknade blint” i det att den enda kontakten man har med teckningen är den
16 Arnheim Rudolf, Arts and Visual Perception, s. 1 17 Intervju med Pia Wahlberg 15/2 2002 Malmö Högskola
information man får genom handens rörelse. Tecknandet blir inte ett direkt avbildande (som det ofta blir när oerfarna skall teckna modell) utan ett
designproblem där tecknaren tvingas lyssna till situationen. Att låta seende ledas av Pia är som låna hennes ögon och i reflektion i handling18 själv lära sig se.19
8.1.2 Skissandet är bundet i sin kontext - skisskulturer.
I en intervju med Pia diskuterade vi skissandet roll i olika designsammanhang20. Jag frågade henne om hur skissteknikundervisningen sker på arkitekturutbildning. Pia menade att arkitektstudenterna ”tvingades” att sätta igång att skissa från första dagen. Pia menade att det var av allra högsta vikt att de började tänka som
arkitekter. Och detta tänkande förvärvas genom att skissa. Det är också viktigt att de lär sig tala om och med sina skisser så att de kan kommunicera. Pia och jag
diskuterade om arkitekturutbildning som en dynamisk skisskultur. En skisskultur i vilken studenterna lär sig arkitektrollen genom att använda sig av arkitektens
”notationer”. Jag frågade Pia om hon tycke det fanns någon liknande skisskultur på Materiell och virtuell design och hon menade att den inte var så tydlig som inom arkitekturen. En skisskultur menar jag kan utvecklas i vilket designsammanhang som helst.
Ett exampel på skisskultur inom IT (exempel 1)
Alla processer med uttalade mål har en uppsättning av formella dokument. I design sammanhang är dokumentationen en viktig del av arbetet och det finns ett flertal passager i arbetsprocessen där de formella dokumenten används som styrmedel för utvecklingen av designprocessen. Inom IT och systemdesign finns mängder med formella dokument som har till uppgift att säkerställa och driva processen fram emot det mål som är uppsatt. Dessa formella dokument som exempelvis
projektbeskrivningar, målbeskrivningar, systemdefinitioner, UML diagram, och vidare ritningar som fungerar som anvisningar för att implementera produkter. Alla dessa
18 Schön Donald. The Reflective Practitioner (ref genom Brant)
19 Jag hade nöjet erfara Pias krokiundervisning på en workshop hösten 2001 20 Intervju med Pia Wahlberg 15/2 2002 Malmö Högskola
formella dokument är avtalade och beslutade mellan deltagarna och de följer en specificerad form.
En kedja av arbetsdokument eller provisoriska dokument och ett formellt dokument är förhållandet mellan de icke formella bilderna rika bilder, skisser på
modeller/diagram och minnesanteckningar och det ett formellt dokument som systemdefinition enligt VATOFF kriteriet. Det formella dokument systemdefinition innehåller ett extrakt av alla de ”bilder” som funnits i processen – i princip en avgränsning av skissmaterialet. De som har varit inblandade i framtagandet av systemdefinitionen har trots olika roller och kompetenser ärvt fragment av de olika notationerna genom att de tar del av skisserna inom processen. En skisskultur bildas i arbetsprocessen när deltagarnas skisser och arbetsmaterial möts i samarbetet.
8.1.3 Skissandet roll och funktion måste förstås ur den konstnärliga processens perspektiv!
Inom konsten är skissen ett så centralt begrepp att det att det är otänkbart att tänka sig någon form av konstnärligt gärning utan det, och det är också inom konsten som skissen får sin allmänna betydelse för de allra flesta människor. För - trots
konstverkets fysiska uppenbarelse som bild, skulptur, dikt, musikstycke eller varför inte en installation med datorer inbyggda i ett stengärde i en slottsskog i Wanås föregås den av en intellektuell process hos konstnären. En intellektuell process som behöver ett material och som detta material fungerar ofta skissen. Konstverket i sig innehåller alla de skisser som konstnären arbetat med.
En intressant bok som visar förhållandet mellan konstnären och hans konstverk genom skisserna är en bok om Picasso och hans skissböcker.
”Jag är skissboken” - ”Je suis le cahier” står det med Picassos egen hand på omslaget till Skissbok 40.21 (även titeln på boken) Picasso gick så långt att han identifierade sig med sina skissböcker – i sitt ständiga tecknade, han levde med dem nära kropp och tanke. Omvänt kan vi då säga att skisserna var Picasso. I
skissböckerna finns förstudier, problem, efterstudier till konstverken. Allt samlat som
serier av teckningar, bilder och texter bildar dessa skissböcker underlag till de konstverk som hänger på museerna. Picassos kreativa process kommer i dagen. Picassos arbetade ganska metodiskt med sitt skissande när han använde sina ”skissböcker”. Skissböckerna följde med honom och fylldes med teckningar av
intryck av händelser och miljöer utanför ateljén. Sidorna i anteckningsböckerna bildar serier av skisser som griper i varandra. Att skissböckerna följde med Picasso var han än gick och serier av skisser är två intressanta detaljer som är värda att begrunda.
Figur 1: Picassos skisser till Les Demoiselles d’Avignon
8.1.2 Skissandet roll och funktion måste förstås ur arkitektur - designprocessens perspektiv.
Jerker Brant ger i kapitlet ”Bilden som verktyg i designspråket” en beskrivning av bilder och skissers betydelse för designprocessen. Han säger att: ”Bild och språk utgör en helhet i Designspråket”22. Jag kommer inte att ta upp ”Designspråket” närmare men Jerkers definition av har funnits i bakhuvudet genom hela mitt arbete. Jerker Brant beskrivning av Designspråket är innehållsrik och bygger framför allt på Schöns designteorier, språkspel (Wittgensteins), tyst kunskap (Polanyis, Schön och
Molander). Läses den med avsikt på att undersöka skissandet i designprocessen visar den alla de viktiga egenskaper och funktioner skissandet har. Jerker Brants tolkning av Schöns studie av arkitekten Quist och eleven Petra illustrerar väl skissen och skissandet som designspråk23. För att lyfta fram några:
• Skissen utgör en ofarlig modellvärld där skissaren kan experimentera med olika lösningar.
• Skissandet är ett samtal med situationen där skissen talar tillbaka – skissarens tysta kunskap görs synlig.
• Arkitekten Quist och eleven Petra skisser utgör ett system som möjliggör ett växelspel mellan helhet och detaljer.
Att skissandet finns med så genomgående i Brants avhandling beror främst på att skissandet är en traderad kunskap inom arkitekturen samt arkitekturdesign är ett visuellt designområde. Skisskulturen inom arkitekturen verkar mycket homogen i avseendet att på notationer och konventioner. Något som är tydligt är att Brant alltid talar om skissandet som ett hantverk med papper och penna.
8.1.3 Skissandet roll och funktion måste förstås ur IT - designprocessens perspektiv.
Lövgren och Stolterman menar att designprocessen väg från vision till specifikation kan beskrivas som ”tre abstraktionsnivåer som påverkar varandra i en fullständig
dynamiskt process”24 . De tre abstraktionsnivåerna är vision, operativ bild och
specifikation. Vision uppstår ofta i ett tidigt skede när designern konfronteras med designsituationen och består av en eller flera grova idéer om hur problemet bör lösas. Operativ bild är konkretisering av visionen - en gestaltning. Gestaltningen behövs för att dels att designern själv kunna utforska sin vision, dels kunna kommunicera visionen till andra. Att gestalta kan innefatta väldigt många olika uttrycksformer. Lövgren och Stolterman ger exempel på några: scenarier, skisser, storyboards, prototyper. Vision, operativ bild och specifikation växelverkar sedan genom designprocessen.
23 Brandt Jerker, Innovation och design – teori och praktik s. 49 -52 24 Lövgren Jonas, Stolterman Erik, Design av informationsteknik, s. 56 -62
Lövgren och Stolterman kallar skissen en extern representation av designerns idéer till en design. De resonerar i enlighet med Schön om att skisserna utgör ett material för designern att arbeta med.
”Skisserna är tankehjälpmedel som blir något av ett förmedlande medium för dialektiken mellan vision, operativ bild och
designsituation. Designern för en dialog med sina externa
representationer om designsituationen och sina idéer till lösningar. Strecken på pappret eller skuggornas fall i pappmodellen, innehåller
och berättar sak för den uppmärksamme designern.”25
Skissen roll har som funktion att fungera som material att arbeta med och Lövgren och Stolterman pekar på några viktiga funktioner som exempelvis forma idéer, kommunicera med sig själv och kommunicera med andra
Inom IT är notationerna många vilket gör skisskulturen komplex. Lövgren och Stolterman träffade beskrivning av designmaterialet som ”materialet utan
egenskaper” säger en del. Som gestaltning finns det inom IT en ”extra dimension” den dynamiska26. En del av materialet är virtuellt. Det går att påstå att IT som
skissmiljö är mer besvärligt rent visuellt än exempelvis arkitekturen. (förlåt.. alla arkitekter)
8.1.4 Sammanfattning: skissandet och skisskvalitéer
Att fånga skissens natur påminner om att balansera en smörklick på en het potatis. Att skissen och skissandet natur skulle gå att sammanfattas med något av orden dialog .. växelspel .. böljade .. vågrörelse .. dialektik … är inte överraskande. Det handlar om mängder med polärer. Om jag snabbt skissar ner (några) dessa ger det följande bild. Avsikten är att komma fram till för mitt problemområde viktiga
egenskaper.
25 Löwgren Jonas, Stolterman Erik, Design av informationsteknik, s. 68 26 ibid, s. 38
Polära ordpar:
Skissandet ur individens perspektiv (kreativitet) • Känsligt – skapande är förknippat med prestation • Handlingsutrymme – mål och drömmar
• Visuella tänkandet – kognitiv förmåga
• Spatialt – var och när (tid och rumslig påverkan) • Betydelsebildning – tiden
• Teknik
Skissandet i kollektivet (designprocessen)
• Skisskultur och hur den uppstår – notationer, konventioner, kontext • Kontinuitet – skisserna som serier eller mönster
• Teknik – hur hanteras olika format
• Ett center göra information och skisser tillgängliga för kollektivet • Betydelsebildning – tiden
Mental representation – extern figur (bild) Avbild – abstraktion
Intention – intuition
Handling – reflektion (tyst kunskap) Rationell – irrationell (gränser)
Helhet – detalj (bilden växlar emellan)
Snabbt – långsamt (tankerytmen) Center – periferi (uppmärksamhet)
Solitär – Grupp (en skiss ingår i ett system) Teknik – icke teknik (skissteknik)
Individ – kollektiv (kommunikation) Implicit – explicit (tolkningsfrihet)
8.2 Skissandet med datorkraft eller inte?
Inom de flesta designområden som arkitektur, produktutveckling och konstruktion (ingenjörsdesign), IT och systemdesign såväl som inom de grafiska designområdena finns det redan datorstödda skissverktyg. Inom arkitektur och produktutveckling har de flesta kompetenta CAD (Computer Aided Design) verktygen väl utvecklade stöd för skissandet.
Inom IT och systemdesign områdena kan väl de flesta grafiska programmen användas för att skissa men de är inte speciellt utvecklade till att skissandets krav. Exempelvis är Photoshop och Illustrator, två vanliga program i skissammanhang, expertprogram avsedda till trycksaksproduktion. De designers som är skickliga på dessa programvaror kan förvissa använda programmen i sitt skissande och skapa mycket, till utseendet, imponerande bilder. Men skisser som tillkommit med hjälp av ”ritprogram” brukar sakna en viktig kvalitet som utmärker en skiss och denna
kvalitetsskillnad kan vara lite bedräglig att finna. Den utmärker sig främst i det vi normalt anser vara en kvalitets – tydlighet. Datorskapade bilder brukar bli för explicita – i skissammanhang övertydliga.
Conny Rickardsson IKEA Catalog menar att det är en nackdel att börja arbeta med datorn för tidigt i designprocessen. Det är lätt att det ser för ”färdigt ut” och då är det risk att det blockerar möjligheter.27
Vilka är de största skillnaderna mellan datorskissen och vanliga enkla skissandet? Den kanske största skillnaden är att även tankeprocessen finns med när vi använder papper och penna. Även saker som förkastats, ändrats under processen finns med som märken i papperet. Ofta finns allt kvar eftersom få seriösa skissare skulle få för sig att sudda i sin skiss. Däremot är det svårare att behålla hela processen när man skissar i ett datorprogram. Den korrigerande processen hör enligt mig inte hemma i skissandet. Att skapa skissliknade bilder i ex Photoshop går men ofta är då det skissliknade utseendet pålagt i efterhand. Fast då går det knapp att kalla det skiss i med de kvaliteter som jag tidigare talat om.
8.2.1 Digitala skissredskap och pennor (stationära)
När det gäller att tecknandet av skissen tror jag att skillnaderna är mindre men fortfarande betydande. En ganska betydande nackdel är att Photoshop, Illustrator eller Painter är så pass avancerade att de kräver hög kompetens vilket utesluter många från att använda datorn som skissredskap. När det gäller teckningskänsla finns det ett flertal produkter som kan skapa en ganska bra i teckningskänsla i ovan nämnda program. Det finns flera pennliknade gränssnitt exempelvis Wacombord (ett digitaliseringsbord) som har taktila egenskaper mycket snarlika vanligt papper och penna. Wacombordet är tryck och tilt känsligt och simulerar pennans egenskap riktigt bra.
Figur 2: Wacomboard
Ett problem med Wacombordet är att kontakten hand – öga inte finns. Man tecknar lite ”blint” när blicken vilar på skärmen.
Det finns dock ett nytt Wacomboard (Cintiq) som råder bot på detta. Wacom Cintiq är kombination av en högklassig TTF skärm och det tryckkänsliga
digitaliseringsbordet. Wacom Cintiq är en mycket dyr och högklassig produkt som säkert tillfredsställa en krävande skissare.
Figur 3: Wacom Cintiq
8.2.2 Digitala skissredskap och pennor (mobila)
En annan egenhet med skissarbete vid datorn är att bildskärm utgör ett påtagligt fokus vilket kan vara påfrestande. Ett skissmaterial skall ju vara enkelt och tillåta tankens tempo. Det aktualiserar frågan om de mobila datorerna har
skissegenskaper. En översikt:
Tablet PC är ett nytt datorformat som bäst kan beskrivas som ett mellanting mellan bärbar dator och handdator. De är utrustade med pekskärmar och som möjliggör ett skissande direkt i vissa program.
Vanliga handdatorer har med sin pekskärm även ett visst teckningsstöd. Men då handlar det om ett enkla sådant. Dessutom är storleken väl liten för att stödja ett intuitivt tecknande.
Figur 5: PDA med skissprogram för pneumatik
8.2.3 Frågan om datorn som skissredskap
På frågan om skissandet med datorkraft är det bästa eller ej kan handla om tycke och smak, men jag kan inte se att datorn kommer i närheten av frihandsskissandets kvaliteter. Känslan av pennan kontakt med ett papper är oslagbar och svår att skapa med ett datorgränssnitt.
Även Pia Wahlberg har den åsikten och menade att papper och penna som
skissredskap är vida överlägset det vid datorn. Jerker Brant har en väldigt bestämd uppfattning och menar att:
”Det är ett grundläggande fel att helt ersätta penna och papper och modeller med datorer då bildgörande med handen – skissa, avbilda,
modellera – är en handlingsprocess med gestaltande funktioner.”28
8.2.4 I mer produktions inriktade faser har skissandet en annan roll. Exempelvis är det vid webbproduktion vanligt att både ett visst skissarbete och produktion sker i samma applikationer. Många av programmen är också utvecklade att stödja just den processen. Att designa direkt i ”materialet” är då ingen nackdel utan snarare ganska naturligt. I dessa situationer existerar både frihandsskissandet och designarbete i programmen parallellt. Det är vanligt att det ligger papper och penna inom räckhåll vi datorn. Frihandsskissandet tar vid när det så behövs.
8.2.5 The Electronic Cocktail Napkin Project
Det finns några intressanta försök att skapa skissredskap till datorer, men då handlar det om program med en AI som ”rättar upp” det skissaktiga. Ett exampel på det är The Electronic Cocktail Napkin Project av Gross & Ellen Yi-Luen Do.29 The
Electronic Cocktail Napkin beskrivs som ett intelligent skisspapper. Det är en
programvara som med en formidentifieringsalgoritm tolkar frihandsskisser. Gross & Ellen Yi-Luen Do arbetar i en arkitektmiljö och de skisskonventioner som råder där ligger till grund för algoritmen. De har använt dels digitaliseringsbord likt
Wacomboard dels PDA och dess penngränssnitt som input. Jag har ärligt talat inte förstått vitsen med att sträcka upp skisserna och målet med projektet är ganska oklart för mig.
8.3 Exempel på en skissprocess
Jag vill exemplifiera en ganska typiskt designsituation som jag själv var delaktig i våren 2001. Jag arbetade tillsammans med mina kurskamrater i ett projekt (digital story telling) med att skapa ett arkadspel. Eftersom gruppen bestod av
tandläkarrädda personen var temat till spelet ”Den onde tandläkaren” Dr Diabolic. Dr Diabolic skulle få en form och under ett gruppmöte tidigt i processen diskuterade vi hur denne man skulle se ut. Han skulle personifiera alla ”onda tandläkare” vi hade stött på och det var inga problem att komma fram till hans utseende, förslagen var många. Dock hade han ingen visuell gestalt ännu mer än några väldigt ruffa skisser
som gjordes under möte (tyvärr förlorade). Vi var överens om en tysk look med mycket gummi (lukten), anspelning på de tunga blyförklädena vid röntgen. Eftersom figuren skulle pryda både omslaget till spelet samt fungera som spelfigur ställdes det krav på en figur som kunde tjäna båda syftena. De första skissförsöken gjordes i Macromedias program Fireworks.
Figur 6: Tidig DrDiabolic gjord i datorn
Denna design var inte särskilt lyckad. Vi fick en välbehövlig paus i våra studier för att åka på ett seminarium (Computer Games and Digital Textualities). Under en ganska trist föreläsning på seminariet om dataspelet Hitman 47 satt jag, som jag så ofta gör, och ritade. På något sätt blev jag inspirerad av spelet som föreläsaren visade på en storbildskärm. Spelet Hitman 47 är ett gangsterspel i en mörk miljö med en tydlig doft och samtidigt började min skiss av Dr Diabolic få lite form.
Figur 7: man tager vad man haver - Seminariekatalogen
När jag sedan kom hem arbetade jag vidare med figuren. Jag använde då mitt Wacomboard och ritprogrammet Painter. Jag har arbetat en hel del i Painter och är ganska förtrogen med det.
Sådana här skissförlopp är troligtvis ganska vanliga. Jag fick min idé i en helt annan miljö än vår normala arbetsplats på skolan. Eftersom mitt motstånd till att kladda på allt som kan ritas på, i detta fall en seminariekatalog är obefintlig, lyckades jag fånga min idé. Skissen visar även det seriella i skissandet. (det finns ett ganska stort antal ej redovisade skisser mellan den första skissen och slutprodukten som förövrigt var en Flashfilm)
8.4 Kreativitet, intuition och praktisk intuition
Vad är kreativitet?
“Creativity is a puzzle, a paradox, some say a mystery. Inventors, scientists, and artists rarely know how their original ideas arise. They
mention intuition, but cannot say how it works.”30
Margaret Boden inleder sitt kapitel ”What Is Creativity?” med att svepa in
kreativiteten i intuitionens slöja. Jag tror inte jag mött en enda bok som handlar om kreativitet som inte börjat med detta trick. Även jag gjorde samma sak i min första version av detta arbete. Som tur är har jag plockat bort detta – vilket då i princip skulle kunna ses som en kreativ handling. Att av gamla idéer skapa nya. Då skulle kreativitet handla om att se det nya utifrån en osannolik kombination av gamla mönster. Men hur?
Denna fråga ”hur vi upptäcker det osannolika och plötsligt reagerar” kan jag omöjligt svara på inom ramen för detta arbete. En sak blir ganska tydlig när man söker kunskap kreativiteten, vare sig det är Boden31, de Bono32 eller Betty Edwards33 osv. Det är att kreativitet handlar om vår erfarenhetsmassa och att vi låter något ur vårt ”skådande” alltså intuitionen påverka den.
Återigen, vad är det som gör att vi förknippar intuition med den mystiskt uppdykande idén som kommer till oss likt en Pallas Athenes födelse?
30 Boden, Margaret A. Boden Dimensions of Creativity. s 75 31 Boden, Margaret A. Boden Dimensions of Creativity 32 de Bono, Edward. Verklig kreativitet
Sven Sandström, konstprofessor i Lund, utgår från sex teser om intuitionen när han förklarar begreppet intuition34. Den tredje och fjärde tesen är centrala för mitt
koncept. Tes tre säger:
”Intuitionen är i princip en resurs för orientering, och är inte beroende av eller avpassad för kommunikation. Den är sålunda inte språklig. Den måste uppfattas med utgångspunkt i hur vi förstår genom synbilden, inte utifrån hur vi förstår genom språket.”35
Att intuitionen inte når vårt vanliga språk betyder ju inte den är obetydlig som en betydande kraft i en idéprocess. Intuitionen verkar före betydelsebildningen i vårt medvetande. Den är alltså inte oanvändbar för det, utan kräver bara en annan kanal för att bli aktiv. Att exempelvis uppfatta sin intuition utan att blanda in det diskursiva språket hävdar jag att man göra genom att använda intuitionens ”språk”. Alltså genom bilden och bildskapandet. I detta menar jag inte det överlagda och planerade tecknandet då det är en konsekvens av det diskursiva tänkandet. Detta intuitionens språk är en form av spontant tecknande, likt ”telefonteckningar” eller annat oplanerat ”kladdande” som vi normalt inte brukar lägga någon större vikt vid.
Ett till synes oplanerat kladdande kan om man betraktar det som intuitionens
”förarbetet” till betydelsebildningen plötsligt bli vägen till medvetenhet. Vidare menar jag att dessa tillfällen av oplanerat kladdande är en företeelse som pågår även när vi har intentionen att handla eller skapa något. Kladdandet kan alltså förekomma i våra planerade handlingar. För mig som har erfarenhet av måleriet utgör dessa kladdar en mycket viktigt del av det kreativa arbetet. Kladdarna och intuitionen – dess dialektik betyder mycket för idéutvecklingen.
Vidare i tes fyra menar Sandström:
”Intuitiv förståelse är en spatial (åskådlig) process. Den bearbetar ett flertal föreställningar i inbördes relation på en och samma gång. Det fler/mångdimensionella, dynamiska betydelserum som bildar den intuitiva förståelsen är en särpräglad och oerhört rik resurs i
34 Sandström, Sven Intuition och åskådlighet 35 ibid . s 7
medvetandet; den får här namnet spatium. Språklig och övrig diskursiv förståelse utvecklas i en linjär process.”36
Det spatium som Sandström talar om är inte lätt att till fullo förstå. Han har, som han själv säger, hämta mycket av detta från perceptionspsykologin vilket jag tycker är tydligt åtminstone de där minnes processerna är inblandade. Det är varseblivningen men ändå inte riktigt. Jag försöker.
Att ”skåda” är mer an att bara se ”synbilden”. Skådandet aktiverar även
minnesinnehåll och förståelseprocessen av bilden kommer att bli en rekursiv process som växelvis sker mellan minne och ”synbild”. Hela Sandströms resonemang om intuitionen är viktigt när man betraktar människans skådande som den ”pregnanta bilden” alltså havande, rik på innebörder och tät37. Den bild som jag vill att skisserna skall bära med in i designprocessen.
8.4.1 Praktisk intuition
Intuitionen och den kraft som vår perception utgör samt den långsamma betydelsebyggande processen skapar avtryck i form av telefontecknandet,
kladdandet (tankens mellanspel). Detta vill jag utveckla till ett begrepp. Begreppet är relaterat eller en utveckling av Schön reflektionsbegrepp. Men med det tillägget eller modifieringen att handlingen är automatisk och reflektionen långsam. Jag kallar detta för praktisk intuition. Jag anknyter då till Sandström teorier om intuition. Begreppet betyder ”automatisk handlingsberedskap att teckna/skissa”
Vad menar jag då med ”praktisk intuition”? Linus Pauling Nobelpristagare i kemi 1954 tycker jag svarar utmärkt på en den frågan.
”Träna ditt undermedvetna!”
“Infall, eller ögonblick av inspiration, kommer ofta till mig när jag har tänkt på ett problem i åratal och sedan plötsligt hittar ett svar. Detta
36 Sandström, Sven Intuition och åskådlighet . s 7 37 ibid. s. 26
beror på att jag tränar mitt undermedvetna att behålla och bearbeta problem...”38
Vidare återberättas händelsen med:
”Han tog ett papper och ritade upp hur han tänkte sig att kedjan såg ut om den lades plant. Han försökte sedan vika papperet på de ställen där molekylbindningarna tillät detta. Efter några försök lyckades han vika papperet på ett visst sätt så att ett rör bildades och molekylstrukturen kunde haka i sig själv så att en spiralstruktur bildades. Alla bitar föll på plats. Upptäckten av alfa-helix-molekylen illustrerar en av Linus Paulings stora tillgångar - förmågan att tänka visuellt.”39
Pauling nämner här de delar som jag vill kalla ”praktisk intuition”.
• Att kunna hålla ett sorts fokus på ett problem utan att belasta vårt diskursiva tänkande – problemet finns i minnets djup och då också tillgänglig för
intuitionens allomstädes närvarande.
• Reaktion att gripa efter papper och penna - känna igen känslan som kan trigga handlingen att skissa.
• Förmågan att använda det visuella tänkandet samtidigt som han tecknar – skissandet.
”Praktisk intuition” är att utveckla en näst intill automatisk handlingsberedskap för skissandet och samtidigt förstå att de icke förstådda delarna i skissen är viktiga element som inte skall tas bort.
Hur skaffar man sig ”praktisk intuition”? Jo genom att öva upp en uppmärksamhet och att den utlöser en handling. Konkret betyder det att skaffa sig kunskapen ”att se”. Betty Edwards, konstprofessor, författarinnan till boken ”Teckna med konstnären inom dig” har en liknade inställning till kunskapen ”att se” som jag använder40.
38 Människor, miljöer och kreativitet Redaktör: Ulf Larsson. s. 115 39 ibid s. 115
”Att se” betyder i princip att teckna med seendet eller snarare att lära sig att alltid se med tecknarens ögon. Och detta kan man lära sig genom att medvetet öva teckning. Vanliga krokistudier eller stillebenövningar är utmärkta sätt att skaffa sig kunskapen ”att se”. Huvudsaken är att det finns ett moment av avbildande. Betty Edwards erbjuder med sin bok en form av självstudier som jag finner trovärdiga. Men jag är inte så säker att de fungerar om man inte redan har en upplevelse av ”att se”. Det bästa sättet förefaller att vara lärarledda kurser i exempelvis kroki. ”Att se” är en stark känsla som gör sig påmind genom att tecknandet/skissandet blir en handling som ständigt finns med i ens vardag. Det är svårt att förklara ”att se”, men en beskrivning är att seendet ständigt är ”motiv sökande” på tecknandets vis utan att det är särskilt medvetet. Ett säkert tecken på kunskapen ”att se” är ett mera frekvent skissande som också följs av en frihetskänsla i tecknandet – mindre motstånd och mindre tvekan.
Sammanfattningsvis: ”praktisk intuition” är en handlingsberedskap att teckna/skissa. Ett klargörande. Min inspirationskälla har varit Donald Schön. Särskilt är det den passage i Schöns bok ”The reflective practitioner” som beskriver arkitekten Quist och den arkitektstuderande Petra som betytt för mycket mig. Det var särskilt när Schön beskriver Quists handling med att lägga sin skiss över Petras och utifrån ”den nya bilden” fortsätta att skissa, tänka och kommunicera som utlöste min idé om det digitala skissbordet ”The Collective Sketching Table” som sedan kom att utgöra centrum för konceptet ”system för de inte ännu tänkta tankarna”.41
8.4 Idéutveckling
Upprinnelsen till mitt examensprojekt skedde under genrefördjupningskursen hösten 2001. I detta projekt utvecklades den första modellen till ett skissverktyg med avsikt att stödja samarbete mellan människor i designsituationer.
41 Schön, D. The reflective practitioner
8.4.1 Upptakt – Idéns grogrund.
Mitt val av genrefördjupning föll på temat Learning and Mobility som ingick i forskningsprojektet Micromobility42 på K3. De visioner som ingick i Micromobilitys forskningsområde handlade om ett trådlöst lokalt nätverk inom ett begränsat område, exempelvis en skola, för att stödja samarbete mellan människor i lärande eller design situationer. Den formella uppgiften bestod av att utveckla ett koncept inom Micromobility visionen och att utnyttja exempelvis Peer To Peer teknik mellan smarta bärbara artefakter exempelvis handdatorer. Nyckelord för uppgiften var samarbete mellan deltagarna och nätverk. Uppgiften var förövrigt fri. Alltså inget givet problem. I detta projekt mötte en gammal idé som jag burit på under många år de visioner som Micromobility tanken erbjöd.
8.4.2 Den gamla idén
Den gamla idén bestod av en outvecklad idé och en irritation som hade en gemensam nämnare – skissandet. Irritation handlade om skissandet i den
designmiljö som jag kommit till på interaktionsteknologiprogrammet. Som tecknare hade jag en viss skisstil med mig i baggaget när jag började på interaktionsteknologi. Min skisstil, som i princip består av att skissa på allt som har en mottaglig yta,
fungerade dåligt ihop med ”fina datorutskrifter” eller, än värre skärmbilder, när jag arbetade tillsammans med mina kurskamrater. Jag märkte på så sätt att många av mina kursare gärna ”skissade” med allsköns datorkraft medan jag föredrog mitt gamla handskissande i de flesta avseenden. Men det betyder inte att jag inte har prövat att använda datorn som skissredskap. Exempelvis är det över fem år sedan jag köpte ett digitaliseringsbord, Wacomboard, med intentionen att skapa konst i datorn. Program som Painter och Photoshop lockade till skapande. Men trots Wacomboardets pennliknade gränssnitt och programvarornas alla anspelningar på teckningsredskapen som jag så väl kände till och behärskade fann jag aldrig någon större tjusning av att teckna i datorn. Tecknandet vid datorskärmen liknade mest en lek som jag ganska snart tröttnade på. Visst var det enkelt att rita häftiga bilder men
det saknades något, nämligen det som gör mig till tecknare – inspirationen från verkligheten – möjligheterna i seendet.
Trots min besvikelse, eller på grund av, har jag sedan ca fem år tillbaka alltså umgåtts med idéer om någon form av digital artefakt med i mitt tycke riktiga
teckningsegenskaper. Detta har gjort att jag haft ett visst intresse för produkter med sådana egenskaper att jag kan se teckningsfunktioner i. Det vill säga alla slags pennliknade digitala produkter samt ritprogram. Den gamla idén är alltså en mycket diffus blandning av idéer om digitalt tecknande och en irritation över att datorn användes som skissverktyg. En soppa av ett otydligt problem och önsketänkande.
8.4.3 Första idén – möte mellan idéer
Ärligt talat kan jag inte exakt komma ihåg hur vi kom fram till att vi skulle göra ett skissverktyg. Vi diskuterade samarbete, datorer och designprocesser. Det kan ha varit kombinationen av dessa betydelser som aktiverade min latenta frustration över att skissmetoder fungerade dåligt i samarbetes situationer i datorintensiva miljöer. Det var i detta skede som visionen om det hantverksmässiga skissandet med papper och penna i en digital miljö började växa fram. Den första lösningen fick tidigt en systemkaraktär med inriktning på samarbetet mellan designers.
Den tidiga systemmodellen bestod två delar.
• Personliga mobila datorer (tablet PC) 43 med skiss och dokumenthanterings funktioner samt specialfunktioner för att kommunicera med en display. • Ett litet trådlöst närverk som sammankopplar dessa mobila ”tablets” inom en
begränsad yta. En stor display där skisser, både digitala och analoga, från flera personers kunde befinna sig samtidigt. Dessutom skulle skisserna vara öppna och redigeringsbara. Displayen skulle även kunna visa skisser och andra dokument som fanns i datorer runt om.
43 se teknik på sidan 27
Vår första modell hade stora likheter med det forskningsprojekten Workspace44 och i-Land45 i det att displayen var en fri yta som rymmer stora dokumentmängder i olika format samt tillåter flera användare att agera samtidigt.
8.4.4 Problemet klarnar – ett koncept kan ta form
Jag var inte nöjd med det första systemet – någonting saknades, en eller flera insikter. Det första konceptet var utvecklat med en pragmatisk och förenklad syn på designprocessen. I efterstanken på det första konceptet funderade jag mycket på var och när man är som mest kreativ.
Det första konceptet hade fokus på det kollaborativa med huvuduppgiften att stödja dokument/skiss hantering i samband med diskussioner. Naturligtvis är situationer när vi arbetar med en problemställning tillsammans kreativa, och bilder och
skisser/skissande har en viktig roll i detta.
Att använda skisser och bilder i en konversation - att visualisera tankar och idéer, skapa öppningar/beslut i designförslag - har en speciell egenskap. Den att:
bildtolkningsprocessen och perceptionsprocessen, både (vanligtvis) förser oss med en omedelbar (preliminär) betydelse och förståelse (intuition) och (alltid) initierar en långsam/långvarig betydelseutveckling.
Tolkningsprocessen är en helt och hållit individuell process. De individuella omedelbara tolkningarna är naturligtvis en källa för idégenererande dialoger i de spänningar och aspekter, som uppstår mellan deltagarna. Men all den information som träffar våra sinnen kommer inte att vara tillgänglig omedelbart i situationen. Betraktar man en konversation där stora mängder information bearbetas i språk och i bild – begrepp, bilder och skisser dyker upp, försvinner och förändras - tycker jag också att det kan vara en idé att fundera på vad exempelvis perceptuella
selektionsprocesser (center – periferi), sublimal perception, minnesprocesser och så vidare kan betyda för idéarbetet i helhet.
44 http://www.daimi.au.dk/workspace/index.htm
Att detta perspektiv är grundligt undersökt i kreativitetsforskning står klart för mig genom mina litteraturstudier av ämnet. Men behandlingen av dessa psykologiska, alternativt kognitiva, besvärliga processer i teoribildning runt kreativiteten som mänskligt fenomen är allt annat än samstämmig och ”lösningarna” lika många. Boden har sin teori om ”Conceptual Spaces” och att kreativitetens kärna ligger i att bryta vår benägenhet att hålla sig inom den (konfirmationsbias46). Hennes strategi är att med datorers hjälp (AI) vidga eller bryta nya ”Concepual Spaces”.47
Smith och Carlsson har med ”preconscious processes”, ”percept genetic” och ”reconstruction” en processmässig syn på den kreativa individen som inte bara tar hänsyn till kreativitet ur enskilda problemsituationer utan ser kreativiteten som en människas personliga psykologiska sammanhangskedja48.
De Bono, och i viss mån Betty Edwards, har en ganska märklig tro på att mänsklig kreativitet är någon form av ett metodiskt framställt ”kreativt språng” som ett
fenomen av ”lateralt tänkande”. Denna syn beror kanske mest på att de Bonos teoribyggnad är lite väl mekanisk i sin konstruktion och blandning av
kognitivpsykologi och neurologivetenskap. De Bonos inställning till intuition som, något som inte går att förklara utan bara är att acceptera, ta emot och tacka för gör honom med automatik till min antagonist (se Praktisk intuition). Han påpekar dock på en viktig sak angående begreppet intuition när han menar att intuition verkar ha två betydelser. Den ena som insikt som en ”blixt från klar himmel” den andra som en omedveten påverkan av erfarenheter som uppenbarar sig genom känslor, varvid det senare är nära min tolkning av intuition49. Men det är klart, de Bonos kreativa
metoder är nog en betydligt bättre affärsidé än ”praktisk intuition”.
Om vad ”den sanna kreativitetens” teori är kan jag inte avgöra inom ramen för detta arbete. Men, insikterna om vår perceptions krumbukter och att intuitionen delvis (tolknings och betydelseutvecklingen av skisserna i samarbetssituationen) är åtskild från det diskursiva tänkandet (och därmed också språket) 50, vilket egentligen
46 Lundh Lars-Gunnar, Montgomery Henry, Waern Yvonne. Kognitiv psykologi, s. 157 ff 47 Boden Margret A. The Creative Mind
48 Smith, Gudmund J. W, Carlsson Ingegerd M. The creative process 49 de Bono, Edward. Verklig kreativitet s. 37
