Att skriva sig till läsning

Malmö högskola Lärande och samhälle Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Att skriva sig till läsning

Genom lärarnas perspektiv ta reda på hur eleverna har utvecklats genom att skriva sig till läsning

Writing to reading

Through the teacher´s perspective, find out how pupils have been developed by writing to reading

Linda Rylander Berlin

Lärarexamen 210hp Examinator: Caroline Ljungberg

3

Abstract

Rylander Berlin, Linda (2011), Att skriva sig till läsning. Malmö högskola: Lärarutbildningen

Detta examensarbete handlar om läs- och skrivinlärning. Framförallt kommer jag att lyfta ASL (att skriva sig till läsning) för att få pedagogernas syn på metoden. Syftet med arbetet är att få fram hur eleverna utvecklas i skolan genom ASL och hur pedagogerna ser på detta, och hur det enligt tidigare forskning kommer sig att det är en stor del elever som har läs- och skrivsvårigheter. Arbetet kommer att utgå ifrån tre frågeställningar: Hur arbetar lärarna med läs– och skrivinlärning? Hur ser lärarna på elevernas läs- och skrivkompetens? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med ASL? För att få svar på dessa frågor kommer jag att göra en kvalitativundersökning det vill säga, jag kommer att intervjua fyra olika lärare varav tre arbetar med ASL, den fjärde läraren arbetar med olika metoder, men är väldigt positivt inställd.

Undersökningsresultatet visar att lärarna är väldigt positivt inställda. Enligt lärarna är eleverna positiva till metoden och visar ett stort intresse. Resultatet visar att det finns många fördelar, och väldigt lite nackdelar. Istället för som forskningen visar att läs- skrivsvårigheter har ökat, tycker pedagogerna till skillnad ifrån detta att eleverna kan väldigt mycket.

5

Innehållsförteckning

1 Inledning

...

7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

2 Litteraturgenomgång

...

9

2.1 Läs- och skrivsvårigheter ... 9

2.2 Läs- och skrivinlärningens förändring genom åren ... 12

2.3 Barns lärande och utveckling ... 13

2.4 Metoder inom läs- och skrivutveckling ... 12

3 Metod

3.1 Metodval och metoddiskussion ... 17

3.2 Urval ... 17

3.3 Genomförande ... 18

3.4 Bearbetning av materialet ... 18

3.5 Forskningsetiska principer………20

4 Resultat

...

21

4.1 Så här samtalar pedagogerna kring elevernas läs- och skrivundervisning ... 21

4.2 Så här presenterade ledningen ASL för pedagogerna ... 22

4.3 Pedagogernas syn på ASL ... 22

4.4 Intresse för sambandet mellan läs- och skrivinlärning ... 23

4.5 Samspelet mellan elever under skrivandet ... 24

4.6 Hur ser användandet ut av andra metoder ... 24

6

5 Resultat och analys

...

27

5.1 Hur säger lärarna att de arbetar med läs- och skrivinlärning………27

5.2 Hur ser lärarna på elevernas läs- och skrivkompetens………..28

5.3 Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med ASL………...30

6 Slutsats och diskussion………..33

Referenslista……….35

Bilaga 1 ... 37

Bilaga 2 ... 38

7

1 Inledning

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. (Läroplan för grundskolan, 2011:222)

För min kommande profession är det viktigt att få reda på hur det ser ut i skolan gällande läs- och skrivinlärning, vidare då även hur det ser ut med läs- och skrivsvårigheter. Mitt intresse visade sig under min VFT, där eleverna lär sig genom läs- och skrivinlärningsmetoden ASL. Jag har själv tre barn som genom olika sätt har lärt sig att skriva och läsa, och kan se att det inte alltid är så lätt.

Att skriva sig till läsning går ut på att med hjälp av dator skapa texter tillsammans med sin skrivarkompis. Helst ska arbetet vid datorn börja redan i förskoleklass och då som en lek med bokstäver. Långt innan eleven kan alla bokstäver och innan de kan ljuda ord, kan eleverna skapa texter. Tillsammans skapar de texter där de ”låtsas” att de skriver. Efterarbetet består av två färdiga texter som eleven justerar genom att ringa in och räkna ord och bokstäver. Därefter läser de upp texten för sina klasskamrater och läraren (Lövgren, 2010:15).

Eleverna börjar med att skriva enklare texterna, där de utgår ifrån sina egna tankar ”whole language”- strategin, men fortsätter därefter med en kombination av ord och ljudbilder, för att därigenom kunna skriva ner sina meningsfulla meningar. Det betyder att eleverna blandar in olika sorts metoder i sin läsning och skrivning. Enligt Hasse Hedström (2009:75) är det bra att kombinera olika läsmetoder, en metod passar sällan alla elever och det är därför viktigt med olika inlärningssätt.

”Wittingmetoden är sedan sjuttiotalet en etablerad metod för arbete med elevers läsinlärning, men kanske är Wittingmetoden allra främst känd som en metod vid läs- och skrivsvårigheter. Tankegångarna bakom metoden har också fått stöd av senare års läs- och skrivinlärningsforskning” (Hedström 2009:132).

8

”Kiwimetoden är ett arbetssätt som kan användas i alla ämnen, men fokus ligger på språkutveckling och på läs- och skrivinlärning. Metoden bygger på det arbetssätt som används i Nya Zeeland. Kiwimetoden har fyra grundstenar: högläsning, gemensam läsning, vägledd läsning och självständig läsning” (Hedström, 2009:163). ”Med Rydaholmsmetoden lyckas nästan alla elever att läsa – för vissa tar det bara lite längre tid. Tidiga insatser, enkel och tydlig struktur, korta, intensiva arbetspass, fokus på avkodning och automatisering är framgångsreceptet” (Hedström, 2009:174).

1.1 Syfte och frågeställningar

Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur lärarna arbetar med läs- och skrivinlärning, och utifrån lärarnas perspektiv ta reda på hur elevernas läs- och skrivkompetens ser ut. För att synliggöra detta kommer jag att utgå ifrån tre frågeställningar: Hur säger lärarna att de arbetar med läs- och skrivinlärning?

Hur ser lärarna på elevernas läs- och skrivkompetens? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med ASL?

9

2 Litteraturgenomgång

I kommande kapitel kommer jag att presentera den forskning som finns om mina två nyckelbegrepp, ASL, och läs- och skrivutveckling. Begreppen lärande, samspel, språk och utveckling ligger till grund för forskningen och dessa begrepp relaterar jag till Vygotskij och Piaget.

Tyvärr så finns det inte mycket forskning inom ASL, jag har valt de två avhandlingar som finns, vilka är skrivna av Trageton (2005) och Lövgren (2009).

2.1 Läs- och skrivsvårigheter

”Skolans viktigast uppgift är att se till att alla elever lär sig läsa, förstå och använda texter” (Lundberg, 2003:4).

När barn idag börjar skolan har många ett väldigt brett ordförråd. Barnets språkliga förmåga är väldigt stor, då de kan orden i meningar och satser. De kan stora och små bokstäver, en del ordbilder är också bekanta. Men tyvärr räcker det inte att bara ha föreställningar om hur skrivspråket ser ut. För att kunna lära sig läsa och skriva måste man få en förståelse hur skrivtecken representerar språket. För att kunna knäcka koden, måste man veta och förstå hur talet delas upp i bitar och att det är bokstäver vi pratar om (Lundberg, 1990:13–14).

Trageton (2005) anser att det finns problem med att det fortfarande är många barn som har läs- och skrivsvårigheter. Han har tittat på forskning 30 år tillbaka i tiden och kan då se att forskningens resultat har visat att det är lättare att skriva än att läsa när eleverna är fem till sju år. Han menar att i alla år har eleverna börjat med att läsa istället för att börja med att skriva. Enligt Trageton blir det lättare att argumentera för denna metod om några år då det fått en större bredd, och fler studier är gjorda.

10

Caroline Liberg (2006:22) anser att redan när barnen börjar förskolan så har de goda kunskaper om språkljud och bokstäver. Enligt Liberg så har barn med fonologisk medvetenhet lättare att bryta koden, men fortfarande är det många barn som har svårt att läsa och skriva.

Trageton (2011:55) skriver om ett projekt som bedrevs mellan år 1999-2002 i Norge, Danmark, Finland och Estland, med elever från årskurs ett till årskurs fyra. Här använde de sig av ett projekt kallat ”Textskapande på dator”. Lärarna vände på begreppet läs- och skrivinlärning till begreppet skriv- och läslärande. Projektet fick mycket fokus och uppmärksamhet i media och det var här idéerna till Tragetons avhandling uppkom. Tyvärr var Sverige inte med i projektet men efter att intresset väckts började Sverige sedan 2004 anordna kurser för lärare. Det är därefter som strategin ASL har utvecklats i Sverige. Detta har lett till att en del skolor i Sverige använder sig av denna strategi genom att skriva sig till läsning med hjälp av datorn.

Utvecklingen av ett barns läsförmåga delar man upp i olika dimensioner, för att kunna förstå samspelet mellan läsningens alla sidor. Inom läsutveckling arbetar man med fem olika dimensioner (Lundberg och Herrlin, 2003:8-9). Jag kommer nu enligt Lundberg och Herrlin (2003) presentera de fem dimensionerna inom läsning:

Fonologisk medvetenhet Ordavkodning

Flyt i läsningen Läsförståelse Läsintresse

Fonologisk medvetenhet går ut på att vara medveten om språkljuden som bygger upp orden vi säger. För att underlätta elevernas läsning krävs det att de förstår det alfabetiska skrivsystemets princip. För att eleverna ska bli bra fungerande läsare och skrivare så måste de förstå den alfabetiska principen, de måste så kallat knäcka den alfabetiska koden (Lundberg och Herrlin, 2003:12–13).

11

”Ordavkodningen bygger således på att den fonologiska medvetenheten har utvecklats” (Lundberg och Herrlin, 2003:13). Det är förstås en självklar förutsättning att kunna avläsa ord i en text för att kunna läsa. Det börjar med att man känner igen en del ord innan man kan läsa. När man som barn börjar göra små skrivförsök blir uppmärksamheten större. Lundberg menar att när man som barn knäcker koden, har man tagit ett rejält kliv in i skrivvärlden. Det kommer ta ytterligare tid att innan det är felfritt och att det går automatiskt. När eleven stöter på samma ord om och om igen, ökar chansen att kunna läsa automatiskt (Lundberg och Herrlin, 2003:12–13).

Flyt i läsningen och automatisering är inte riktigt detsamma, flyt innefattar så mycket mer som att man kan läsa sammanhängande texter tillräckligt snabbt och felfritt. Flytet hänger samman med läsförståelsen. När man läser med flyt inriktar eleven sig på mer på textens innerbörd och tankar och idéer. ”Med andra ord, elever som läser flytande kan identifiera ord och förstå samtidigt” (Lundberg och Herrlin, 2003:14).

Läsförståelse menas med att eleverna ska förstå vad det är de läser och inte gissa. Det är här ordavkodningen kommer in i bilden, eleven ska kunna göra ordavkodning utan ansträngning tillräckligt snabbt. Genom att tidigt stödja eleverna att läsa aktivt, och få dem att säga till när de inte förstår, kan läraren snabbt hjälpa till och stödja i deras läsande (Lundberg och Herrlin, 2003:14–15).

Att väcka elevernas läsintresse är en stor del för läraren. Utan lust och glädje blir det inte mycket läsning för eleverna. Det är viktigt att få igång ett positivt tänk i skolan. Det är därför viktigt som Lundberg nämner att materialet som används i skolan ska vara väl genomtänkt. Tyvärr räcker skolans tid inte till att utveckla läsningen. Eleverna måste även lägga tid på läsning utanför skolan. Enligt Lundberg och Herrlin så har tyvärr läsandet minskat, särskilt hos pojkar (Lundberg och Herrlin, 2003:16–17).

2.2 Läs- och skrivinlärningens förändring genom åren

Enligt Piaget och Vygotskij (Evenshaug och Hallen, 2001:117–118) så lär barn genom konstruktionistisk inlärning och utveckling.

12

De båda menar att barnen utgör en process som är aktiv där barnen själva konstruerar sin kunskap. Vidare menar Piaget att det handlar om individens samspel i omgivningen, medan Vygotskij står för den sociala konstruktivismen där kunskapen genom språket skapas socialt. Här kan man tydligt se att Vygotskijs teori matchar Tragetons samspel i ASL. När eleverna tillsammans skapar sina texter, blir kunskapen genom språket socialt.

Trageton (2005:137) ställer sig frågan: Vad händer om vi vänder på läs- och skrivinlärning och gör det till ett skriv- och läslärande. Enligt Trageton (2005:137) så har läs- och skrivundervisningen i mer än 250 år dominerats av att eleverna ska lära sig genom ABC. Trageton fortsätter vidare med att skrivning under 1850 till 1970 – talet var mer ett bihang för att eleverna skulle skriva det som läraren dikterade. Omkring 1970 började eleverna diktera sina egna texter och det var här starten för fri skrivning började. Enligt Liberg (2006:30) så har det under de senaste hundra åren handlat om det grammatiska läsandet och skrivandet och därmed har mindre tid ägnats åt effektivt läsande och skrivande.

Enligt Trageton (2005:59) så har utvecklingen inom handskrivningen de senaste trettio åren varit välutvecklat. Vidare nämner han att skrivutvecklingen med hjälp av datorer är ett outforskat ämne i Norden och internationellt.

Trageton fortsätter vidare (2005:10) med att de senaste femtio åren har det skett en förändring ifrån den pedagogiska grundsynen, det visar att det har skett en förändring av fokus ifrån lärarens undervisning till barnens lärande. Trageton fortsätter med att under den här perioden har tre fundamentalt olika synsätt på lärande avlöst varandra: Behaviorismen (Skinner), Konstruktivismen (Piaget), Sociokulturellt lärande (Vygotskij, Bruner Lave & Wenger). Trageton fortsätter vidare med en förklaring, att den ”traditionella skolan” styrs av läraren och läroboken, precis som behaviorismen. Den aktiva och självlärande eleven bygger upp sina egna kunskaper och styrs av konstruktivismen. Genom det sociokulturella lärandet skapar eleverna en gemensam kunskap i större lärandemiljö.

13

2.3 Barns lärande och utveckling

Piaget har delat in den kognitiva utvecklingen hos barn i fem olika stadier, av vilka här fokuseras på två.

I det proportionella stadiet (2-7 år) (Evenshaug och Hallen, 2001:123–127) kännetecknas utvecklingen av symbolfunktionen. Barnen lär sig här koppla samman ordsymboler, genom tanke och tankehandlingar.

I det konkreta oportionella stadiet (7-11 år) (Evenshaug och Hallen, 2001:127–129) lär barnen sig att tänka mer logiskt och ändamålsenligt eller operationellt som Piaget säger. I denna ålder kan barn lösa lite svårare uppgifter som kräver att de får tänka logiskt. ”Samspel grundlägger intellekt”, så börjar Strandberg (2006:48–49) ett nytt kapitel. Vidare fortsätter han att berätta hur viktigt språket är i samspelet, hur viktig roll det har. Han vill också förmedla att det är genom det språkliga samspelet eleverna förvärvar ett socialt verktyg som vi vidare kallar språk. Vidare pratar Vygotskij om elevernas ”inre prat” med sig själv. Han menar att vi utvecklar fler spännande tankar genom spännande interaktioner (Strandberg, 2006:49). Lundberg (1984) pratar om kommunikation och samspel som ett samtal där samtalet är knutet till en situation. ”Ett samtal innebär samspel, interaktion mellan parterna” (Lundberg, 1984:13). Vidare fortsätter Lundberg, för att få ett framgångsrikt samtal gäller det att eleverna har en ömsesidighet där den som talar och lyssnar kan leva sig in i varandras tankar.

2.4 Metoder inom läs- och skrivutveckling

”Skrivning är lättare än läsning”, hävdar Arne Trageton (2011). Som det nämnts i inledningen går ASL ut på att skriva sig till läsning, eleverna skriver både enskilt och tillsammans med en kompis, så kallad parskrivning. Trageton (2011) menar att parskrivning stimulerar muntlig kompetens och dialogen mellan eleverna. Genom att skriva i par turas eleverna om att skriva ”bokstavsräckor” som Trageton kallar det. Samtidigt berättar de för sin kompis vad de ”låtsas” att de skriver. Efter det att eleverna skrivit färdigt kommer pedagogen och lyssnar på vad de har skrivit, eleverna får då ljuda igenom bokstavssträckorna. Samtidigt

14

skriver pedagogen ner berättelsen på datorn, vad eleven berättar, texten skrivs därefter ut i två exemplar där eleven bearbetar sin text genom att ringa in ord, räkna ord och räkna bokstäver. Eleven illustrerar även en bild till sin text, det är här finmotoriken kommer in i bilden.

Efter att eleven bearbetat sin text läser eleven upp texten antingen för några klasskompisar, läraren eller för hela klassen inklusive läraren. Eleven får då en mottagare till sin text som de har producerat. Därefter fylls klassrummet med berättelser som eleverna gjort, alla texter är läsbara eftersom de är skrivna av eleverna på datorn.

En del föräldrar blir oroliga över att eleverna inte skriver för hand men det kommer i årskurs 2. Enligt Erica Lövgren (2009:71) är det bra att vänta med att forma bokstäver till årskurs 2. Eleverna har då bekantat sig med bokstäverna och är väl förberedda även motoriskt. Jag kommer här nedan att introducera tre andra metoder i läs- och skrivinlärning så man som läsare kan få en grund till hur eleverna lär och tänker när det gäller att läsa och skriva. Hasse Hedström skriver i sin bok L som i läsa och M som i metod (2009) om tre olika

metoder Wittingmetoden, Kiwimetoden och Rydaholmsmetoden.

Hedström berättar att Wittingmetoden består av en läsprocess där den gemensamma läsningen ingår med en storbok som en introduktion till elevernas läsning och en skrivprocess där avkodning och förståelse ingår. Med avkodning menas med att eleverna kopplar rätt bokstavsljud till rätt bokstav och att eleverna läser ifrån höger till vänster. Avkodning menas även att eleven ska klara av att ljuda ihop bokstäver. Denna färdighet tränas tills den är automatiserad, det vill säga, ska automatiseringen lyckas så gäller det att öva. Det sker genom att läraren och eleven sitter mittemot varandra för att ha ögonkontakt. Läraren uttalar en språkstruktur, eleven lyssnar och skriver sedan ner det på ett papper. Språkstrukturen innehåller konsonanter och vokaler. Med detta sätt ska eleverna kunna lära sig att läsa och skriva på ett säkert sätt. Detta sätt kallas för innehållsneutrala språkstrukturer.

Det var Maja Witting som utvecklade metoden på 1940- talet. Metoden uppdagades när hon kom i kontakt med elever som hade misslyckats med sin inlärning. Metoden används därför flitigast i det som kallas ominlärning, men används även för elever med nyinlärning.

I Wittingmetoden arbetar man med gemensam läsning och vägledd läsning. Den gemensamma läsningen går ut på att läraren undervisar utifrån en storbok, boken står på ett

15

staffli på golvet så att alla elever har möjlighet att se boken. Läraren börjar med att prata om bokens innehåll, vad det är eleverna ser i boken. Läraren ställer frågor som till exempel: varför ser köket på bilden annorlunda ut än det som ni har hemma? Det dyker också upp olika frågor under tiden läraren vänder sidor i boken.

Genom att göra en bildpromenad som detta kallas för ökar elevernas förförståelse inför deras läsning. Elevernas tankar och funderingar kommer upp och de sätter ord på vad som händer på de olika sidorna i boken. Den vägledda läsningen går ut på att eleverna är indelade i små grupper där alla i gruppen har en likadan bok. Gruppen är indelad efter deras läsutveckling, det kan också vara så att man delar in efter elevernas intresse. Eleverna får läsa vars en sida ur boken. Även här precis som med storboken, samtalar man kring boken och texterna (Hedström, 2009).

I Kiwimetoden arbetar man med gemensam läsning, vägledd läsning, självständig läsning och högläsning (Körling, 2006). I metoden arbetar man med några bokstäver i början av terminen, därefter får eleverna själva välja vilken bokstav de vill jobba med. En del elever har kommit längre, det gäller då i lärarens profession att ha den kunskap och kunna erbjuda elever vad som behövs för varje individ. Vidare fortsätter det med en till en metod, med vilken det menas att läraren enskilt med var och en elev går igenom texterna som eleverna har skrivit (Hedström, 2009).

Hedström (2009) berättar så här om Rydaholmsmetodens styrka: eleverna arbetar med samma arbetsmaterial flera gånger. Läsningen ska ske automatiserat. Det är viktigt med korta och intensiva arbetspass. Målsättningen är att elevens fritidsläsning ska komma igång. Fokus ligger på ortografiska moduler, det innebär att man inriktar lästräningen på samartikulation av ljuden, på ljudsyntesen. I Rydaholmsmetoden är den lätt att anpassa efter varje individ. Precis som i Wittingmetoden finns även här en till en undervisning. Genom att eleven har tillgång till läraren själv, känner eleven att läraren bryr sig om en. Carl-Erik Petterson är utbildad i Wittingmetoden som är en del i Rydaholmsmetoden, men det finns skillnader säger han. Han menar att automatiserad inlärning inte kan läras in fel. Petterson anser att Wittingmetoden är alldeles för långsam, den kan sträcka sig över flera år och då undvika annan läsning.

16

Genom att ställa dessa fyra metoder mot varandra kan vi se en klar skillnad mellan dessa tre här ovan och ASL. Den stora skillnaden är att genom att använda sig av ASL, så använder eleverna datorer. Man kan också se en klar likhet när det gäller en till en undervisning, den

17

3 Metod

I kommande kapitel kommer jag att presentera hur det gick till när jag gjorde min kvalitativa undersökning, för att få fram ett bra resultat då min studie utgår ifrån läs- och skrivinlärning har jag valt att lägga mitt metodval i en klass ett. Patel och Davidson (1994) menar att intervjuer är personliga, vidare menar de att när man gör intervjuer så bestämmer man ett möte med intervjupersonen. Man kan även göra intervjun per telefon. I denna studie så har intervjun gjorts personligen med de intervjuade.

3.1 Metodval och metoddiskussion

”Huvuduppgiften för det kvalitativa synsättet är att tolka och förstå de resultat som framkommer, inte att generalisera, förklara och förutsäga” (Stukat, 2010:32). Genom att använda mig av hans litteratur får jag stöd i mitt val av metod.

Trost (2005) ger beskrivning av två olika undersökningar när det gäller forskning, kvalitativ och kvantitativ. Kvalitativ forskning innebär att forskaren ställer enkla och raka frågor till mottagaren, man kommer då att få komplexa och innehållsrika svar. Kvantitativ forskning innebär att man som forskare utgår ifrån siffror och ifrån slumpmässiga urval.

Jag kommer att göra en kvalitativ metod, det vill säga, jag kommer att intervjua fyra lärare på en skola varav tre lärare arbetar med ASL. Jag anser, genom att göra intervjuer finns det möjlighet att få fram mer som stödjer min forskning, då det under intervjutiden kommer fram fler frågor ifrån mig, och mer som mina respondenter vill tillägga under intervjutiden. Jag vill få fram hur lärarna tänker i deras läs- och skrivundervisning. Enligt Trost (2005) ska man under intervjun få svar på frågan hur, i detta fall då hur de jobbar med läs- och skrivinlärning. Genom att hålla mig till intervjuer anser jag att jag kommer få svar på mina frågor, därför har jag valt bort att göra observationer, då det inte är relevant för min undersökning.

18

Då jag anser att genom observationer blir det svårare att få lärarens syn på ASL och hur lärarna tänker i undervisningen. Genom att göra observationer kan jag se hur eleverna arbetar och hur eleverna kommunicerar med varandra, men det är inte det som jag vill få fram i min undersökning.

Området som jag undersöker är ett relativt nytt och outforskat ämne. Stukát (2010) menar att om man vill forska inom ett område som är otillräckligt utforskat eller man vill forska inom ett nytt och outforskat område, kan man använda sig av en kvalitativ metod. Stukát fortsätter vidare med att ”[s]yftet med kvalitativ forskning är just att upptäcka och beskriva vilka fenomen som finns på det studerade området” (2010:34). Vidare fortsätter han med att ”[d]en kvalitativ studie kan ge inspiration till ett kvantifierande som kan ge generaliserbar information och ge vissa intressanta svar som i sin tur följs upp av en kvalitativ undersökning” (2010:34). Vidare menar han att dessa två synsätt kan komplettera varandra. I min undersökning koncentrerar jag mig på kvalitativ insamling, precis som jag nämnt tidigare. Dock används siffror i den meningen att antal intervjuer osv. skrivs fram.

3.2 Urval

I min undersökning har jag valt fyra personer som jag kommer att kalla vid fingerade namn: Eva, Agneta, Emma och Sara. Genom min praktikplats i höstas träffade jag på ASL, och därifrån har jag valt mina informanter. Jag har valt dessa fyra för att de är bekanta med ASL. De lärare som jobbar med ASL ska vara utbildade inom området, och även ha jobbat med ASL minst ett år. Jag gjorde ett litet undantag då jag även i min undersökning valde att intervjua en lärare i klass ett som inte jobbar med ASL, för att här få en bredare syn på läs- och skrivinlärning/skrivsvårigheter. Det kan även vara bra och få höra hennes tankar om ASL och varför hon inte arbetar med denna metod.

Innan jag började min undersökning tog jag kontakt med pedagogerna och förklarade mitt syfte och var jag skulle presentera mitt resultat. Enligt Stukát (2010) är det inte bra att ha för många respondenter eftersom transkribering av intervjuer är väldigt tidskrävande.

19

Därför valde jag att endast intervjua fyra pedagoger för att kunna gå in mer på djupet. ”Viktigt att komma ihåg att ett fåtal väl utförda intervjuer är mycket mera värda än ett flertal mindre väl utförda” (Trost, 2005:123). Även Trost menar att materialet blir ohanterligt med för många intervjuer.

Det är här tolkningen kommer in i min forskning, precis som Stukát säger att kvalitativ forskning är att tolka och förstå. Genom intervjuer kommer jag få fram mina tolkningar och kan därmed fortsätta min undersökning. Stukát (2010:34) berättar vidare, ”Syftet med kvalitativ forskning är just att upptäcka och beskriva vilka fenomen som finns på det studerade området”. Under min studie finns det två klasser i ettan som använder sig av ASL, en klass använder sig av att läsa först och sedan kommer skrivningen. Jag kommer därför att intervjua alla tre lärare för att se vad de har för åsikter om ASL. Det finns även en pedagog som har hand om läsningen i samtliga ettor, genom att intervjua henne kan jag höra hennes åsikter om det har skett någon förändring, sedan de började använda sig av ASL. I resultatdelen kommer jag presentera pedagogerna lite närmare, jag kommer även i resultatet att presentera empirin som jag fick in ifrån intervjuerna.

3.3 Genomförande

Trost (2005) skriver i sin bok Kvalitativa intervjuer, om en modell efter Kvales InterView och hans sju stadier. Modellen är en process då man gör en kvalitativ intervjuundersökning. Jag har utgått ifrån denna modell då jag har gjort min undersökning, då jag tyckte att den passade in eftersom jag gör en kvalitativ undersökning.

Tematisering (1) innebär att jag som forskare formulerar syftet med studien och även klargör vilket som är problemområdet. Design (2) innebär att man planerar studien och som i detta metodval är en intervjustudie, så blir det till att göra upp en intervjuguide. Intervjuandet (3) innebär utförandet av intervjuerna. Att överföra till bearbetningsform (4) innebär att materialet skall kunna bearbetas och analyseras. Bearbetning och analys (5) innebär att man nu med det teoretiska perspektivet ska analyseras. Resultat (6) innebär att man nu ska ha fått fram ledtrådar till ett resultat. Rapportering (7) innebär att det är nu dags att sammanställa, och att använda sig av vetenskapliga kriterier samt presentera etiska överväganden.

20

Innan jag påbörjade min studie tog jag kontakt med läraren som har huvudansvaret för ASL. Jag hade redan innan pratat med rektorn på skolan om det gick bra att göra min studie på denna skola genom att intervju lärare som jobbade med ASL, enligt henne gick det bra. Genom att diskutera med läraren som har huvudansvaret för ASL kom jag fram till vem jag skulle ha med mig i min studie. Jag tog vidare kontakt med de tre andra personerna genom att besöka dem personligen på skolan, för att fråga om de vill ställa upp i en intervju. Jag bestämde tid och plats med tre av lärarna. Alla var positiva inställda till min undersökning, det var en av lärarna som hade det svårare att få in det i sitt schema, hon lovade att höra av sig inom det snaraste, och nästa gång jag var där och intervjuade en av de andra lärarna besökte jag henne och frågade om det passade nu eller jag skulle komma tillbaka en annan dag, men det gick bra. Sammanfattningsvis kan jag säga att det har gått väldigt smidigt till med mina intervjuer.

3.4 Bearbetning av materialet

När jag var färdig med mina intervjuer som tog ett par veckor innan alla intervjuer var gjorda, började jag att transkribera mitt material. Jag hade redan efter varje intervju börjat transkribera. Jag lyssnade igenom på min mobiltelefon och skrev upp sådant som jag kunde tänka mig att vidareutveckla till nästa intervju som jag skulle genomföra. Jag förde även anteckningar i mitt block för att sedan kunna jämföra det jag antecknat och det som jag hade spelat in på telefonen. Enligt Patel och Davidson (1994) är det praktiskt att göra löpande analyser. Patel och Davidson menar att det är en stor fördel med att göra löpande analyser då det kommer upp idèer om hur man kan gå vidare. Vidare menar de att ju tidigare man analyserar ju färskare är det i minnet. Jag lyssnade av och analyserade efter varje intervju, och skrev därefter upp och kategoriserade. För att slutligen till slutbearbetningen lyssna igenom allihop, fler gånger. Jag antecknade, backade bandet, antecknade, stannade upp och lyssnade och tänkte hur menar hon nu här, läste mina anteckningar för att fånga upp och sammanställa hur de tänkt. Vidare började jag sammanställa olika kategorier, för att därefter kunna sätta in det i teman. Jag använde överstrykningspennor i olika färger, för att kunna se vilka som hörde till de olika kategorierna.

21

3.5 Forskningsetiska principer

Enligt Vetenskapsrådet (www.vr.se) finns det fyra etiska principer som man bör följa i en undersökning. Även Stukát (2010:130–132) skriver om de fyra etiska principerna som jag har tagit hänsyn till i mina intervjuer. Jag har i min studie tagit del av dessa följande och informerat mina respondenter om detta genom att lämna ut ett informationsblad till samtliga (se bilaga 3).

Informationskravet innebär att undersökningens syfte och tillvägagångssätt skall beskrivas. Här ska även förklaras om hur resultatet kommer att presenteras. Jag förklarade klart och tydligt redan innan vi hade bestämt tid för intervju vad undersökningen skulle handla om och vilket syfte det hade.

Samtyckeskravet innebär att deltagarna har själva rätt att bestämma om de vill medverka. De medverkande har rätt att bestämma hur lång tid det ska ta.

Konfidentialitetskravet innebär att personerna ska vara medvetna om att alla behandlas med anonymitet. Jag kommer använda mig av fingerade namn, även skolan kommer att presenteras anonymt.

Nyttjandekravet innebär att informationen som samlas in kommer endast att användas för forskningsändamål.

22

4 Resultat

Nedan presenteras informanterna, alla namnen är fingerade för att inte kunna spåra vem de är. Eva,44 år har jobbat som förskollärare i 10 år. Därefter utbildade hon sig till lärare. Under tiden Eva läste jobbade hon halvtid som lärare på en skola. Idag har hon jobbat som lärare i 11 år. Eva jobbar med ASL som läs- och skrivinlärningsmetod. Agneta, 59 år är lågstadielärare sedan 1975 då hon tog sin examen. Agneta har också gått en specialundervisningsutbildning inom svenska 2. Därefter jobbade hon som resurslärare i svenska och mattematik med barn som har speciella svårigheter. Hennes huvudämne är musik och engelska. 1985-1986 gick Agneta en speciallärarutbildning inom läs- och skrivsårigheter. Framförallt för att kunna hjälpa barn med speciella svårigheter. Agneta jobbar inte med ASL utan med lite blandade läs- och skrivinlärningsmetoder. Emma,42 år är lågstadielärare sedan 1992. Hon är utbildad 1-7 lärare i svenska, so, musik, bild och 15 poäng engelska. Emma arbetade på högstadiet i 6 år, därefter på mellanstadiet och nu sedan 10 år tillbaka har hon arbetat ibland de lägre åldrarna. Detta är Emmas fjärde etta

och första gången hon arbetar med ASL.

Sara , 56 år blev färdig lärare 2005, dessförinnan jobbade hon som outbildad lärare både i skola och i förskola.

4.1 Så här samtalar pedagogerna kring elevernas läs-och skrivundervisning

På skolan där intervjuerna hölls är det ASL som är i fokus, och i nuläget så bör det inte enligt rektorn på skolan, användas andra metoder. Förra året när ASL introducerades fanns det en lärare som fick dispens av ledningen. Pedagogerna är överens om att det finns en skrivarglädje i skolan, och de uppfattar att en majoritet av eleverna är väldigt positiva till att skriva och läsa. Pedagogerna anser att skriva mycket oavsett om det är på data eller förhand ökar intresset.

23

Emma vill påpeka att man som pedagog ska skynda långsamt, alltså ta det i elevernas takt.

4.2 Så här presenterade ledningen ASL för pedagogerna

2010 bestämde sig ledningen på skolan för att arbeta med ASL som läs- och skrivinlärning. Pedagogerna på skolan blev då ombedda att gå på föreläsningar om ASL som var väldigt inspirerande berättar Eva. Egentligen var inte tanken att de skulle jobba med ASL, men föreläsningen var enormt givande, därför blev det beslutat att pedagogerna skulle jobba med ASL. Idag 2011 är det ett krav från ledningen att alla pedagoger ska jobba med ASL. Så här uttalar sig Eva om hur det var att gå på föreläsningen, även hur det var att gå på samma föreläsning två gånger.

Vi fick gå på samma föreläsning vid flera tillfällen, man hör helt andra saker vid nästa tillfälle. Vi blev även beordrade att läsa Tragetons avhandling och Erica Lövgrens avhandling, som är en praktika över Tragetons avhandling.

Eva vill också nämna att det var väldigt bra att läsa Erica Lövgrens bok och då även Tragetons bok, för att få en ännu mer samlad bild av metoden.

4.3 Pedagogernas syn på ASL

Agneta är den pedagog på skolan som inte använder sig av ASL. Agneta anser sig ha för lite kunskap inom datorer. Hon nämner även att det känns fel att vara beroende av datorerna, i det fall då nätverket skulle strula. Agneta säger så här:

Jag tyckte att det verkade besvärligt att vara så beroende av datorerna, jag hade blivit väldigt stressad om det inte skulle fungera som det skulle.

Till en viss del kan jag hålla med Agneta, det blir ett stressmoment när inte tekniken fungerar. Sen blir det fel att säga ”hon kan ju försöka att ge det en chans” men det skulle inte fungera, svårt att byta metod mitt i en termin, det skulle bli väldigt ostrukturerat för eleverna. Däremot så har Agneta vid ett flertal tillfällen använt sig av datorerna för att vid vissa tillfällen skriva lite småtexter på datorn. Hon är absolut inte negativ till metoden, utan tror att det kan vara jättebra och positivt.

24

Till skillnad ifrån Agneta, arbetar Emma och Sara med ASL. De tycker att det är ett bra och fungerande arbetssätt, där eleverna verkligen har utvecklats och intresset har ökat. Emma vill absolut påpeka att det pratas mycket om att individualisera elevernas lärande, och genom att arbeta med ASL kan man inte få ett bättre fungerande läs- och skrivinlärningssätt där eleverna verkligen kan arbeta och utvecklas på deras eget sätt. Hon vill också nämna detta med arbetspassen, för korta arbetspass är inte bra när man jobbar med ASL. Emma föredrar att arbeta med långa arbetspass, dels för att eleverna ska hinna med att skriva sin text och dels för att eleverna blir väldigt frustrerade när de inte hinner bli färdiga. Vidare kan de på nästa ASL- pass läsa upp sin text för klassen, för att sedan gå vidare med nästa text på nästa lektion. När jag tar upp att individualisera arbetet svarar Sara att ASL är en perfekt metod för individualiseringen. Sara fortsätter vidare med att förklara hur bra denna metod är för de svaga eleverna. Sara fortsätter:

De elever som har problem med skrivmotoriken, de som är lite svagare, har verkligen blivit hjälpta av denna metod.

4.4 Intresset för och sambandet mellan läs- och skrivinlärning

Eva kan inte säga om intresset har ökat eller minskat i och med ASL, eftersom hon tidigare inte jobbat med läs- och skrivinlärning på skolan. Enligt de andra pedagogerna på skolan så har intresset och engagemanget ökat. Eva berättar, att enligt hennes erfarenhet har den språkliga medvetenheten ökat. Eleverna känner till och har stor kunskap om bokstäverna. Eleverna blir ganska trötta på skrivandet när de får skriva för hand, samtidigt som de ska kunna uttrycka och förmedla sig, ska eleverna kunna forma bokstäver. Vidare berättar Eva att det ser annorlunda ut idag, till skillnad ifrån 30 år sedan, eleverna har så mycket tankar och idéer. Genom ASL kan eleverna skriva ner sina tankar direkt utan att behöva forma bokstäverna först. I ASL är det viktigt att texten ska förmedla någonting och att texten har en mottagare, antingen till en annan elev eller till läraren. Pedagogerna har en viktig uppgift, så att eleverna blir medvetna att skrivandet och läsandet har en innebörd. Så här vill Eva uttrycka det:

25

Eleverna blir medvetna att det som de skriver ska förmedla någonting och att det finns en mottagare antingen läraren eller en annan elev.

Det är viktigt att pedagogerna förklarar vad som händer och sker när texten är färdig, på så

vis får skrivandet precis som Eva säger en innebörd.

Även Sara kan inte heller riktigt svara på om läsandet har ökat, hon menar att de har kört parallellt med läsgrupper, så läsningen har inte bara skett genom ASL utan även i läsgrupper, där eleverna är indelade i grupper beroende på hur långt i utvecklingen de har kommit. Däremot så har skrivandet ökat menar Sara.

Sara har inte hört någon som inte vill skriva, däremot annars när man börjar i ettan menar Sara att många elever suckar och tycker att det är jättejobbigt att skriva. Emma kan tydligt se precis samma som Sara, att annars i detta stadium i skolan så är det många elever som tycker att det är jättejobbigt med att få till bokstäverna samtidigt som de ska skriva en text. Nu menar Emma att eleverna får skriva sin text direkt utan att det är arbetsamt att forma bokstäverna.

4.5 Samspelet mellan eleverna under skrivandet

Vidare tar jag upp vad eleverna tycker om att jobba i par och hur det ser ut. Eva tycker att interaktionen som sker mellan eleverna när de jobbar i par, bara är positiv. Eva känner generellt att det blir ett bra samspel mellan eleverna, det blir bra diskussioner, det kan även vara så att under en lektion i ASL är där helt plötsligt fyra elever som hjälps åt. Enligt Emma är hon väldigt tydlig till sina elever med att förklara hur eleverna arbetar tillsammans ”att vi tillsammans delar våra tankar och vår inspiration”.

4.6 Hur ser användandet ut av andra metoder?

Agneta arbetar inte med någon speciell läs- och skrivinlärningsmetod utan använder sig av olika metoder. När klassen arbetar med dikteringen är det LTG (läsning på talets grund) som de använder sig av. I början av skolår ett använde sig Agneta av att eleverna får göra små egna böcker, och där får de skriva sina egna berättelser. Så här menar Agneta med denna metod:

26

En väldigt bra metod då eleverna känner sig stolta över sin egna lilla bok. Deras skrivglädje kommer igång, fantasin och intresset ökar. De läser även upp texterna för varandra.

Sara har innan ASL använt sig av Bornholmsmetoden, en bra grund tycker Sara som man som lärare börjar med i ettan och sedan bygger på med i tvåan. Sara har även blandat olika metoder, då hon anser att en metod inte passar alla. Även innan skolan började med ASL använde hon sig av datorerna, eftersom Sara insåg vilken stor hjälp de svaga eleverna fick av datorerna.

4.7 Vad anser pedagogerna om elevernas läs- och skrivsvårigheter?

Pedagogerna som jag har intervjuat anser inte att det finns ett problem på skolan med läs- och skrivsvårigheter. Eva berättar om en flicka i sin klass som har haft det lite svårare men att det nu i tvåan har lossnat för henne, hon anser att det då kan vara en mognadsprocess. Eva och Emma berättar också som jag nämnt tidigare att många föräldrar är akademiker. Eva vill istället belysa att till skillnad ifrån läs- och skrivsvårigheter anser hon att det finns en del elever som redan när de börjar i förskoleklassen kan läsa och skriva, det kan också bli ett problem, men som vi nämnt tidigare är ASL väldigt individualiserat, så oavsett om eleverna har kommit långt i sin utveckling eller om deras utveckling ligger längre tillbaka, så utvecklas eleverna i sin egen takt. Eva säger så här:

En del föräldrar till barnen är akademiker, det kan ha en påverkan, att föräldrarna har större krav på sina barn.

Agneta berättar i intervjun om fyra barn i hennes klass som har det lite svårare med att läsa och skriva. Hon berättar att två av eleverna har svenska som sitt andra språk. Det blir därmed svårt med att sätta ihop orden, där tror Agneta att problemet finns. En elev går och får extra hjälp och det går absolut framåt, vad detta kan bero på vet Agneta inte riktigt, utan det kan absolut vara en mognadsprocess. Den fjärde eleven tar lite längre tid på sig i alla ämnena, Agneta tror att det är det som ligger till grunden. Agneta nämner även att om eleverna hade lärt sig genom ASL om det då hade blivit bättre eller sämre, det vet hon inte. En elev som Agneta har är vänsterhänt, kanske kan det bero på det, så här säger hon om eleven:

27

Om det nu är för att han är vänsterhänt, vet jag inte. Han lägger liksom handen över texten och har därmed svårt att se.

Elever utvecklas olika, Sara tror att när det finns elever som har läs- och skrivsvårigheter, så beror detta på att eleverna utvecklas olika. En del elever tar längre tid på sig att lära och en del lär sig jättesnabbt.

Klart att där finns de elever som har andra svårigheter menar Sara, men det är absolut inte något större problem.

Sara berättar om en elev som har svårt att skriva men inga problem att läsa. Eleven vänder här på bokstäverna, men kan tydligt se om Sara visar att det är fel.

28

5 Resultat och analys

I min analysdel kommer jag utgå ifrån mina tre frågeställningar.

Hur säger lärarna att de arbetar med läs- och skrivinlärning? Hur ser lärarna på elevernas läs- och skrivkompetens? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med ASL?

5.1 Hur säger lärarna att de arbetar med läs- och skrivinlärning?

”Samspel grundlägger kompetens” (Strandberg, 2006:48). Enligt pedagogerna finns det en grundläggande tanke att eleverna ska jobba två och två när det är ASL. Precis som Lövgren (2009) skriver att eleverna får föra ett resonemang med varandra, eleverna samtalar och för en diskussion tillsammans och kommer därmed fram till vad de ska skriva i sin text. Lövgren fortsätter med att det syns tydligt i elevernas berättelser när de har samarbetat och diskuterat med varandra, eftersom berättelserna blir mer genomtänkta och tydliga vad eleverna menar. Agneta som inte arbetar med ASL, utan använder sig av olika metoder, anser att LTG har varit en bra metod vid uppstarten på höstterminen, då eleverna har fått skriva en egen liten bok; en egen liten berättelse som de sedan fått läsa upp för klassen och visa för sina föräldrar. Eleverna blir väldigt stolta anser Agneta när de har producerat något eget. En redovisning inför klassen betyder att redovisaren har en mottagare. Det är precis samma med elever som skriver i ASL. Eva menar att det är viktigt att eleven känner att det finns en mottagare till texten (som de skriver). Precis så menar Strandberg, ”Redovisningar innehåller ju alltid en mottagare, som kan ge respons på framträdandet” (Strandberg, 2006:127). När eleverna får göra en redovisning inför klassen, så blir det till en upplevelse som synliggörs för eleverna.

29 27

Vidare fortsätter Strandberg (2006) berätta att det är inte bara själva redovisningen som är viktig, utan även att själva uppträdandet är en lärprocess.

Strandberg (2006) berättar även att lärandeaktiviteten uppmärksammas när något sker upprepade gånger, till exempel när redovisningar sker kontinuerligt, som det gör med ASL. Eleverna får redovisa när de är färdiga med sina texter, och då blir det en lärandeaktivitet i sig.

Eva anser att elevernas språkliga medvetenhet har ökat, och att engagemanget har blivit större hos eleverna. Vidare menar Eva att elevernas texter har något att förmedla. Eleverna skriver sina texter, och därefter bearbetas de av eleverna, för att sedan läsas upp för sina kompisar och sin lärare.

Strandberg (2006) menar att ”samspel grundlägger intellekt” det stämmer bra överens med vad vi har kommit fram till med ASL, språket som eleverna utövar och deras samspel när de skriver på datorer tillsammans med sina klasskompisar. Eleverna utgör ett samspel där språket har en stor betydelse, och som kan vidaranvändas i ASL. Vidare fortsätter Strandberg (2006), att det är genom samspelet som det språkliga samspelet interagerar med varandra. De sociala interaktionerna förser barnet med språk. Från första början har språket en kommunikativ och social funktion, därefter blir språket mer individuellt och en intellektuell funktion.

5.2 Hur ser lärarna på elevernas läs- och skrivkompetens?

Lärarna anser att det inte finns några större problem med läs- och skrivsvårigheter på skolan. Till skillnad från att problemet skulle vara läs- och skrivsvårigheter som Trageton (2011) tar upp, menar lärarna på skolan att det är åt andra hållet. Det vill säga att eleverna redan när de kommer till förskoleklassen kan både läsa och skriva. Här menar lärarna att allas behov skall tillgodoses och att det kan bli svårt när de ligger på olika nivåer redan från början. En del elever kan redan läsa och skriva när de börjar i skolan, och några kan inte alls, då är det bra att vara förberedd på detta. De menar att det måste finnas material på skolan, vilket det inte alltid gör.

30

Ladberg (2000) menar att läsning och skrivning har sjunkit längre ner i åldrarna i Sverige. Vidare menar Ladberg att barn tidigt lär sig att skriva sitt namn, vilket man menar har ett symbolvärde i svensk kultur.

Agneta är den lärare som jobbat längst och också har en specialutbildning. Genom att tolka det vidare kan det vara så att Agneta har lättare för att upptäcka elevernas läs- och skrivsvårigheter, då hon har de rätta verktygen för att kunna se elevernas läs- och skrivförmåga. Enligt Liberg (2009) gäller det att hitta den ”rätta” vägen för den enskilde individen och denna väg kan vara svår att hitta menar Liberg.

Min tolkning av läs- och skrivinlärning är att intresset måste finnas. Eva och Sara kan inte säga om intresset har ökat på grund av ASL. Enligt lärarna på skolan som jobbar med Eva och Sara, påstår att engagemanget och intresset har ökat. Liberg (2009) menar om nu intresset inte skulle finnas hos eleverna/eleven så går det inte att tvinga fram. Liberg (2009) menar fortsättningsvis att det genom forskning kommit fram till att gemensamt läsande väcker intresse för läsning, då alla eleverna tillsammans läser för varandra. Liberg (2009) menar att det är viktigt för eleverna att kunna känna ett intresse för läsningen. Liberg (2009) fortsätter vidare att det också ger en mängd kunskaper när man tillsammans läser. Vidare hur man som läsare skall bete sig och vad det innebär, när man läser tillsammans.

Agneta hade en pojke som hade svårigheter med skrivandet, då han vände på bokstäver. Liberg (2009) skriver om varför barn vänder på bokstäver och varför de skriver spegelvänt. Eleven har då inte lärt sig vilken konvention (överenskommelse) som gäller och vad som gäller för vår alfabetiska skrift. Han använder sig av en egen konvention. Det gäller här för läraren att man får med sig eleven i gemensamma skrivstunder och även att eleven läser mycket, eleven får då erfarenhet av sin kulturs skriftsystem.

Liberg (2009) skriver om en upptrappningsstege för att få barnet intresserad av läsandet och skrivandet:

31

2. Att fortsätta att tala tillsammans med barnet, men också att ge barnet idéer till att börja läsa och skriva tillsammans med den vuxne samt att leka i språket.

3. Att fortsätta som punkt 2, men att också stödja allra minsta lilla försök från barnets sida att själv pröva på skrivande och läsande.

5.3 Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med ASL?

Enligt Trageton (2005:174) har alla läsmetoder sina för- och nackdelar. När jag ställde frågan till pedagogerna om för- och nackdelar med ASL, fick jag till svar att det är flest fördelar. Den enda nackdelen som Emma kunde säga, var att när den tekniska biten inte fungerade då blir det ett problem. Men Emma anser inte att det har varit något större problem i det stora hela, utan att allting har ordnat sig. En synpunkt till detta är att lärarna och ledningen inte har gjort några utvärderingar kring ASL. Det är möjligt att det finns nackdelar men som inte har kommit fram. Det kan också vara så att lärarna bara rättar sig efter detta och inte ser nackdelarna. Vidare kan det vara så att det skulle behövas fler läs- och skrivinlärningsmetoder oftast är det att det inte bara är en metod som passar till alla elever.

Fördelarna är många; framförallt som Emma uttrycker det, är det väldigt individualiserat och intresset har ökat samt pedagogerna kan se en glädje i elevernas läsning och skrivande. Emma vill också trycka på att finmotoriken ökar samt det är fokus på språket istället för bokstäver.

Sara anser att ASL är en bättre metod för de svaga eleverna. Eleverna behöver inte tänka på de olika momenten som att forma bokstäver och få dessa snygga. Det pga när fantasin sprudlar hos eleverna kan de skriva ner vad de tänker direkt utan att först forma bokstäver och därefter sedan glömt vad de skulle skriva.

Jag har fått fram att enligt pedagogerna är en del föräldrar oroliga över att eleverna inte skriver för hand men precis som Erica Lövgren (2009:71) menar är det bra att vänta med att forma bokstäver till årskurs 2 och lärarna känner ingen oro alls över detta. Eleverna har då

32

förberett sig på bokstäver och kan en hel del, vilket gör det lättare att skriva och formulera bokstäverna.

Sara pratar om att individualisera i skolan. Hon anser att ASL är en perfekt metod för individualisering. Enligt Grevholm och Rönnberg (2011:17) anser Piaget att man som lärare skall möta eleven på dess nivå; blir det som Piaget uttrycker det; ”elevens grund”.

Elevens grund blir att man som lärare möter eleven på dess nivå, inom all personlig utveckling. Lövgren (2009) menar att arbetet hela tiden utgår ifrån elevens kunskapsnivå får eleven en tillit till sin egen förmåga. Vidare fortsätter Lövgren (2009) med att eleven blir trygg och lär sig att uppskatta att andra kan andra saker samt att man tar hänsyn till det. Om man jämför ASL med Rydaholmsmetoden finns det en del likheter; båda arbetar för att individualisera som enligt lärarna är en väldigt bra metod för att individualisera. Likadant skriver Hedström (2009) om Rydaholmsmetoden där det menas att man jobbar med att individualisera samt att eleverna jobbar i korta men intensiva lektionspass. Det finns också olikheter; en av pedagogerna förespråkade att jobba med långa pass så att eleverna blev klara, och som det nämndes tidigare så jobbar Rydaholmsmetoden, med korta och intensiva arbetspass.

Slutligen kan jag dra slutsatsen att alla pedagoger utom en som jag har intervjuat är positiva till ASL. Det är en pedagog som inte är lika positiv på grund utav att det sker på dator och de tekniska problemen som det för med sig. Egentligen ser hon fördelar med ASL, men vill inte själv arbeta med det. På frågan om det finns något problem med läs- och skrivinlärning fick jag ett stort nej! Pedagogerna kan inte se några som helst problem med läs- och skrivinlärningen på skolan. Alla lärarna som jag intervjuade var ense om att den enda nackdelen som fanns var den tekniska biten, som förhoppningsvis bara blir bättre och bättre. I dagsläget som det är nu används bara ASL som läs- och skrivinlärningsmetod på skolan där min undersökning är gjord och det är ledningen som har bestämt detta. Samarbete och individualisering av eleverna står högt upp på listan. Eleverna får då god självkänsla och ett bra självförtroende, bland annat genom att lägga upp egna redovisningar och därefter genomföra redovisningar för klassen och för läraren.

33

Så här kan man se på lärarnas lust att undervisa, och deras lärandesituationer. Man får se både en kreativ och stimulerande undervisning. Men man får också se att det finns en oreflekterad undervisning där lärarna inte stannar upp och reflekterar. Enligt lärarna som är utbildade inom ASL så har de en vilja att lära sig nya saker och att föra det vidare till eleverna. Det är ett arbetsätt som är bra för de flesta där alla elever kan arbeta i sin egen takt och på sin egen nivå. Man kan inte säga vilken metod som är bäst men vad som framgår av lärarna är att denna metod passar de allra flesta.

Eleverna lär sig att samspela med varandra och skapa en bra kommunikativ förmåga, där det språkliga stärks av diskussioner sinsemellan eleverna för med varandra. Det blir även ett samarbete lärarna emellan då de får lära sig av varandra, lärarna agerar som handledare till eleverna, och eleverna får även hjälpa varandra i olika situationer.

34

6 Slutsats och diskussion

Jag som blivande lärare har fått en insikt om hur skolan arbetar med läs- och skrivinlärning genom ASL, men även hur det ser ut i skolan med läs- och skrivsvårigheter. Det är en viktig del för oss lärare och för vår profession hur vi ska hantera olika situationer.

Under arbetets gång har jag kommit fram till svar på mina frågor men skulle önska att frågorna gett mig mer utvecklande svar. Det är möjligtvis mitt eget fel då jag skulle ställt fler följdfrågor och kommit med flera argument. Jag anser ändå att jag varit tydlig och klar ifråga om vad jag vill komma fram till och vad frågorna skulle leda till. Idag är lärarna är stressade tyvärr och känner kanske att de egentligen inte har tid med att ta emot studenter. Detta tycker jag leder till att man som student känner sig stressad och vill inte försumma deras tid avsedd för planering och reflektion.

Jag har valt att undersöka ASL; ett relativt nystartad läs- och skrivinlärningsmetod som tyvärr inte finns i många skolor ännu. Mitt val av skola blev en skola med högutbildade och akademiska föräldrar. Det kanske inte var jättebra, då jag tyvärr inte fick fram om det hade skett någon större förändring inom läs- och skrivinlärningen. Lärarna kan se att eleverna har fått ett större intresse för skrivningen och eleverna tycker inte att det är jobbigt att skriva längre eftersom de inte behöver forma bokstäver. Istället fick jag fram utifrån mina resultat att eleverna låg steget före i läs- och skrivutvecklingen, det är visserligen en bra merit som kan vara en ASL förtjänst här men det kan också vara föräldrarnas förtjänst. Jag tror på ASL eftersom skrivningen har ökat till ett positivt engagemang som gör att eleverna brinner för att skriva. Det i kombination med föräldrar som är utbildade samt är engagerade.

En datakurs till alla lärarna hade varit bra, och en till en dator bland elever redan i åk 1, på detta viset tror jag att även den läraren som inte använder sig av ASL möjligtvis skulle ändrat sig.

35

Klart och tydligt kan jag se att ASL ger ett väldigt positivt intryck, där alla både lärare, elever och föräldrar trivs med metoden. Nu har jag haft turen och få vara i en av dessa klasser på min VFT och har därför sett hur upplägget av ASL ser ut. Om jag går tillbaks till min egen son som har det jobbigt med att läsa och skriva, tror jag det hade varit fördelaktigt för honom med ASL. Han hade då kunnat utvecklas i sin egen takt, jobbat i par vid tillfällen då han känt sig osäker samt att eleverna hela tiden hade haft en klasskamrat att diskutera med.

Hur ställer sig Trageton (2010) till ASL som metod till de svagare elever, har jag tyvärr inte fått fram men det är en fråga värd att föra vidare inom forskningen. Lärarna jag varit i kontakt med samt personligen anser jag det vara en bra metod då den är individanpassad men tyvärr inte har dokumenterats framgångsrik bland svagare elever. Jag tror att man i skolan behöver använda sig av olika sorters metoder för att alla elever lär sig på olika sätt. Jag tror inte det är en metod som passar till alla elever utan en kombination av olika metoder är säkert det bästa.

36

Referenslista

Bråten, Ivar (red.) (2010). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Hedström, Hasse (2009). L som i läsa, M som i metod: om läsinlärning i förskoleklass och skola. Stockholm: Lärarförbundets förlag

Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (1990). Läsning och lässvårigheter. Stockholm: Natur och kultur

Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur

Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. 2., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Lundberg, Ingvar (1984). Språk och läsning. 1. uppl. Malmö: Liber Förlag

Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2003). God läsutveckling: kartläggning och övningar. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Lövgren, Erica (2009). Med datorn som skrivverktyg: språk, motorik och bokstavsformer. 1. uppl. Stockholm: Bonnier Utbildning

Stadler, Ester (1998). Läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber

37

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Elektroniska källor

Skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Svenska.pdf

http://www.uppsatser.se/uppsats/9765b7ed28/, Tillgänglig 2011-10-11

38

Bilaga 1

Intervjufrågor till lärarna som använder sig av ASL.

Berätta om din bakgrund som lärare och dina erfarenheter? Har ni bara arbetat med ASL? Eller har ni arbetat med någon annan metod också?

1. Hur kom ni på ideen om ASL?

2. Har ni fått utbildning i ASL? Eller hur har ni skaffat era kunskaper?

3. Känner ni att barnen är intresserade av att skriva och läsa, har det intresset ökat om ni jämför med den ”traditionella läs och skrivinlärningen”?

4. Fungerar sambandet mellan skrivning och läsning? 5. Utvecklas eleverna så som ni hade tänkt?

6. Hur ser elevernas föräldrar på denna metod? 7. Känner ni att ni har föräldrarnas stöd?

8. Hur ser ni på det som Trageton säger att det har skett en ökning med att allt fler elever har svårt att lära sig läsa och skriva?

9. Var tror ni att problemet kan ligga, när det gäller läs- och skrivsvårigheter?

10. Kan ni se någon skillnad sedan ni startade ASL? Just med vad som gäller detta med läs- och skrivsvårigheter? Ni har ju bara hållit på i ett år.

39

Bilaga 2

Intervjufrågor till lärare som inte använder sig av ASL. 1. Hur kommer det sig att ni inte använder er av ASL?

2. Känner era föräldrar till att det används två olika metoder på skolan?

3. Känner barnen till att de andra ettorna använder sig av en annan sorts metod? Känner ni det som något problem?

4. Skulle ni kunna tänka er att använda er av ASL?

5. Hur ser ni på läs- och skrivinlärningen? Enligt Trageton har det ökat att elever har läs och skrivsvårigheter? Är det något som ni överlag märker av?

40

Bilaga 3

Hej!

Tack för att jag får komma och göra en intervju om läs och skrivinlärning. Jag som kommer att göra intervjun heter Linda Berlin och går min sista termin på Malmö lärarhögskola.

Syftet med denna intervju är att jag kommer använda mig av informationen i mitt forskningsarbete som därmed kommer att bli mitt examensarbete.

Informationen som jag kommer att få fram kommer bara att användas i mitt arbete, jag kommer att använda mig av fingerade namn. Arbetet kommer att läsas av examinatorerna på Malmö högskola och av studenter på Malmö högskola.

Ni får gärna avbryta, lägga till eller ta bort information under intervjun.

Tack än en gång!