BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Lagar och styrdokument
15 högskolepoäng, grundnivå
Införandet av GDPR (
SFS 2018:218)
i förskolan
Technoapati - En konsekvens av GDPR
The Establishment of GDPR (SFS 2018:218) in Preschool
Technopathy - A Consequence of GDPRJenny Gustavsson
Julia Bengtsson
Förskollärarexamen 210hp Examinator: Ylva Holmberg 2020-06-16 Handledare: Jacob Lind
Förord
Stort tack till Jacob Lind för stöd och handledning under examensarbetets gång. Dinaidéer har hjälpt oss att tänka utanför boxen och varit till nytta för att föra arbetet vidare. Fortsättningsvis är vi väldigt tacksamma för de förskollärare som har ägnat tid och engagemang åt studiens empiriska syfte. Deras bidrag har varit till stor hjälp för att skapa en bild över GDPR-lagens införande- och påverkan på förskoleverksamheten. Rådande samhällssituation, Covid-19 pandemin, har satt press på samarbete med både handledare och informanter. Med hjälp av tekniska verktyg, såsom zoom, har vi tillsammans kunnat göra det bästa av situationen.
Under examensarbetets gång har vi arbetat i nära relation till varandra. Vi har gemensamt utfört intervjuer, där vi har turats om att vara muntligt ledande. I intervjuerna har alltså en fungerat som talesman, samtidigt som den andra var närvarande och inflikat vid behov eller övriga synpunkter. Transkribering och utförande av studiens innehåll har gjorts gemensamt. Vi har båda varit delaktiga i utformningen av examensarbetets tillhörande kapitlen. Denna studie är inte relaterad till något pågående forskningsprojekt.
Abstract
I denna kvalitativa studie har GDPR-lagens införande i- och påverkan på förskolan studerats. Vi har utgått från en frågeställning, och sett på denna utifrån olika perspektiv. Det första fokuset i studien ligger på hur förskolorna har valt att implementera lagen i deras verksamhet. Med detta menas om personalen fått utbildning och/eller bara information om lagen. Samtidigt har vi belyst förskollärarnas reaktioner till lagen och vilken betydelse detta utgör för det fortsatta arbetet. Det andra fokuset är hur förskolepersonalen behövt ändra sitt arbetssätt efter införandet av GDPR. Här har vi valt att diskutera element såsom samverkan, digitalisering, dokumentation och yrkesroll. I resultatet framgår det skilda meningar om vad GDPR-lagen skapat för konsekvenser, både gällande yrkesrollen och även den generella förståelsen för lagen. Empirin, som samlats in med hjälp av sex stycken intervjuer, analyseras i resultatdelen med hjälp av olika teorier. Dessa utgår ifrån organisationskultur, ledarskap, yrkesprofession, förändringsprocesser och inlärningsteorier, samt kommunikation. I studiens diskussionsdel kommer begreppen technostress och technoapati ställas i relation till varandra, samt till förskolan som den ser ut idag.
Nyckelord
Innehållsförteckning
1 Inledning 5
1.1 Bakgrund 6
1.1.1 The General Data Protection Regulation 6
1.1.2 GDPR i förskolan 7
1.2 Syfte och frågeställning 8
2 Tidigare forskning 9
2.1 En förskola i förändring 9
2.2 Styrdokument i teori kontra praktik 10
2.3 Dokumentation 11
2.3.1 Digitaliserad kommunikation 11
2.4 Sammanställning av tidigare forskning 12
3 Teoretisk referensram 13
3.1 Organisationskultur 13
3.2 Förändringsprocesser och inlärningsteorier 14
3.2.1 Ledarskap 15 3.2.2 Kommunikation 16 3.3 Yrkesprofession 16 4 Metod 18 4.1 Intervjuer 18 4.1.1 Urval 19 4.1.2 Analysmetod 19 4.2 Forskningsetiska principer 20 5 Resultat 21 5.1 Förskollärarnas reaktioner på GDPR 22
5.2 Förändring i arbetet - En konsekvens av GDPR 25
5.3 GDPR i samspel med läroplanen 28
5.4 Sammanställning av resultat 30
6 Diskussion 31
6.1 Implementeringen av GDPR i förskolan 31
6.2 En paradox i förskollärarnas arbete 33
6.3 Slutdiskussion - Har GDPR medfört technoapati? 35
6.4 Metodkritik 36
6.5 Fortsatt forskning 37
1 Inledning
Det var den 25 maj 2018 som den nya lagen “SFS 2018:218 Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning”, även kallad The General Data Protection Regulation (GDPR) trädde i kraft. Lagen kan ses som en kompletterande vägledning och reglage till den föregående personuppgiftslagen (PuL). Denna reglerar hur en, i verksam organisation, ska hantera personuppgifter, sekretessfrågor och individers rätt till integritet ur ett grundläggande perspektiv. GDPR är en EU-förordning och om en bryter mot denna är konsekvenserna hårda (Brink, Elvland & Hansson, 2017; Danielsson, Lindström & Nilsson, 2019; Datainspektionen, 2020a).
Det var förra hösten som ett gymnasium i Skellefteå under några veckor provade att registrera elevernas närvaro med hjälp av ansiktsigenkänning. Det pågick i tre veckor och berörde 22 elever. I februari startade Datainspektionen en tillsyn efter att ha fått kännedom om försöket genom medier. Och nu konstaterar Datainspektionen att skolans försök brutit mot GDPR och utdömer därför en så kallad sanktionsavgift om 200 000 kronor. Det är den första gången som Datainspektionen använder sig av en sanktionsavgift för brott mot GDPR. (Lindström, 2019) Inom skolväsendet har det skett ett flertal reformer under de senare decennierna. Satsningen på Informations- och kommunikationsteknik (IKT) har varit en av de mer synliga, samtidigt som den är mångtydig och därav fått olika tolkning. Den stora frågan har i detta varit hur en ska gå tillväga för att använda sig av de digitala verktygen, som läroplan och styrdokument nu kräver ska ha en involvering i förskolan. (Fransson & Lundgren, 2003)
Digitaliseringen, som vi känner till den, medför säkerhetsrisker för individen och dess personliga integritet. Sverige stiftade därför världens första datalag år 1973 (SFS 1973:289) och myndigheten Datainspektionen bildades samma år. GDPR-lagens införande höjde nivån på säkerheten. Sveriges politiska mål är att bli bäst i världen på IT och därför måste reglerna om dataskydd bli en del i digitaliseringsprojekten. (Sandblad, Gulliksen, Lantz, Walldius & Åborg, 2018)
1.1 Bakgrund
I förskolan, som vi känner till den idag, finns det både läroplan, styrdokument och övriga lagar som påverkar förskollärares handlingsutrymme och profession. Offentlighet och sekretesslagen (OSL) är ett exempel, som började gälla den 30 juni 2009 och är en revision av sekretesslagen (1980:100). Lagen omfattar bestämmelser om tystnadsplikt som gäller i allmänna verksamheter. Det handlar även om ett förbud att lämna ut allmänna handlingar, exempelvis att inte sprida ett barns bostadsadress. Uppgifter som dessa får varken avslöjas muntligen eller på något annat sätt. Lagen behandlar bestämmelser om hur myndigheter handlägger vid registreringar, hur de handskas med utlämnande samt övrig hantering av allmänna handlingar. OSL-lagens 23:e kapitel Sekretess till skydd för enskild i utbildningsverksamhet, m.m. står det att lagen gäller för förskolan. Det kan göras undantag ifall det är helt säkert att uppgiften kan röjas utan att det påverkar den enskilde eller någon närstående negativt. Lagen kan uppfattas som något komplex och tvetydig och ställer därför stora krav på de som behöver tillämpa den. Osäkerheten som upplevs gällande lagen leder till att personal i utbildningsverksamheten många gånger väljer att vara på den säkra sidan och upprätthåller en sekretess som är strängare än nödvändigt. (Sveriges riksdag, 2009)
1.1.1 The General Data Protection Regulation
Förkortningen och lagen GDPR står för The General Data Protection Regulation och översätts till Dataskyddsförordningen. GDPR är en EU-förordning och gäller därav i alla medlemsländer. I Sverige kallas lagen för “SFS 2018:218 Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning”. I den Europeiska konventionen, som är lag i Sverige, står det om rätten till privatliv och skydd av personuppgifter. GDPR-lagen utgår från denna överenskommelse och syftet med lagen är att den ska skydda varje individs huvudsakliga rättigheter samt friheter. I den nya dataförordningen ligger ett fokus på skyddet av personuppgifter. (Datainspektionen, 2020a)
Det ansågs att dataskyddsdirektivets regler från år 1995, behövde förnyas. Den nya lagen är därför en anpassning till det digitaliserade samhället, vilket också är ett andra syfte med lagstiftningen. Definitionen av begreppet personuppgifter kommer vara densamma i denna avhandling som i dataskyddsförordningens och innebär att “Personuppgifter är varje
upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person”. (Datainspektionen, 2020a) Det rör sig särskilt om information som personnummer, namn och adress, vilket kan knytas till en specifik individ. Främst gäller dataskyddsförordningen för automatiserad behandling av personuppgifter. Ibland kan det även röra sig om manuell behandling av dessa. Några exempel på vad som räknas som att behandla personuppgifter är läsning, användning, utlämning och spridning av information. (Datainspektionen, 2020a)
Brink, Elvland & Hansson (2017) menar att GDPR ersatte och kan sägas kompletterade föregående personuppgiftslagen, även förkortad PuL (SFS nr: 1998:204). Enligt PuL betraktas en personuppgift som information som direkt kan kopplas till en individ, exempelvis personnummer och telefonnummer. Kravet på lagar som PuL och GDPR har stärkts i takt med ett förändrat samhälle. Idag är information mer lättåtkomligt genom en digitaliseringskultur. Marknadsföring och söktjänster kan med hjälp av lagrade personuppgifter komma fram till den stora allmänheten för ett vinstdrivande syfte. Genom en drastisk ökning av detta är det även svårare att utföra kontroller som upptäcker ifall en individs integritet överträds. (Brink, Elvland & Hansson, 2017)
1.1.2 GDPR i förskolan
Susanne Kjällander & Bim Riddarsporre (2019) menar att det skett ett paradigmskifte när det gäller kommunikation. Tekniken är i ständig utveckling och digitaliseringen är också något som har kommit att påverka förskoleverksamheten. De menar även att den nya GDPR-lagen har gjort att förskolan behöver sätta sig in i hanteringen av barnlistor, personuppgifter och den pedagogiska dokumentationen. Digitala verktyg har idag en stor roll i svenska förskolor, både i utbildningssyfte men även i kommunikationen med föräldrar. Kjällander & Riddersporre (2019) menar samtidigt att digitala verktyg som idag används i förskolan underlättar för föräldrasamverkan. Olika digitala plattformar främjar kommunikationen samt dokumentationen och bidrar många gånger till engagerade och delaktiga föräldrar. Digitala verktyg gör det möjligt för förskolepersonalen, att på ett smidigt sätt skicka ut gemensam samt individuell information till vårdnadshavarna (Kjällander & Riddersporre, 2019). Samtidigt berättar de att GDPR- lagen försvåra arbetet med digitala verktyg i förskolan då den medför begränsningar och lagen kan uppfattas vara mångtydig. Foton och filmer behöver exempelvis behandlas på ett visst sätt så lagen inte överskrids. Därför menar Kjällander &
Riddersporre (2019) att personer som är verksamma i förskolan måste därför sätta sig in i dataskyddsförordningen, då det innebär en förändring vid hanteringen av personuppgifter. GDPR-lagen gäller för alla verksamheter som på något sätt har anknytning till EU, vilket därför även innefattar förskolan i Sverige. Skolverket är förskolans förvaltningsmyndighet och ledning och de arbetar för att stödja utbildningen i Sverige (Skolverket, 2019). I relation till GDPR kan de inte ge några råd, utan hänvisar istället till datainspektionen. Detta beror på att skollagen är underordnad dataskyddsförordningen (Skolverket, 2020).
Datainspektionen skriver att det går bra att fotografera barnen i luciatåget så länge bilderna inte sprids. De får endast finnas i privata album eller sparas ner på din egen dator. Då görs undantag för GDPR-lagens regler. Finns det däremot barn och föräldrar med skyddade identiteter får bilderna inte delas. Därför har förskolor och skolor ibland specifika regler när det gäller fotografering. GDPR-lagen måste följas i fall att bilder blir tillgängliga för en större krets, exempelvis om de publiceras på nätet. De menar att det krävs en egen avvägning i vad som är rätt, respektive fel, att publicera. Det krävs alltså ett eget omdöme och en förståelse för vad som anses bryta mot integritetsfrågor. (Datainspektionen. 2020b)
1.2 Syfte och frågeställning
Förskolan förändras i takt med samhället och är därav i konstant utveckling. I den här uppsatsen studerar vi den relativt nya GDPR lagen som reglerar förskolan. Ett särskilt fokus kommer vara de förändringsprocesser lagen utsatt verksamheten för. I relation till detta kommer fokus även ligga på hur personalen i förskolan har gått tillväga för att anpassa sig till det nya reglementet. Studiens inriktning är förändringar, kommunikation, dokumentation och samverkan. Vår studie utgår från personalens synvinkel, i detta fall förskollärare. Kunskapen som uppsatsen kan bidra med är bland annat en ökad förståelse för hur personal anpassar sitt arbetssätt vid införandet av nya lagar och styrdokument, samt vad detta får för konsekvenser. Syftet med studien är att jämföra hur förskolor har arbetat med dataskyddsregler före och efter införandet av GDPR. Vi kommer att analysera och fokusera på hur förskolorna har gått tillväga för att implementera den nya lagen i deras arbete. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande forskningsfråga:
2 Tidigare forskning
Syftet med detta avsnitt är att skapa en förståelse för vilka forskningsfält som gränsar till, samt kompletterar, vår studie. Vi har inte funnit någon specifik forskning som direkt diskuterar hur GDPR har kommit att påverka förskolans verksamhet och det kommer därav bli vårt bidrag. Tidigare forskning som tar upp GDPR nämner det i förbifarten och har inte lagt särskilt fokus på att utveckla forskningsområdet. Att GDPR inte är ett utforskat område kan sannolikt bero på att lagen, som är en revidering av den tidigare Personuppgiftslagen (1998:204) (PUL), är relativt ny (Sveriges riksdag, 1998). En tidigare lag som även står nära GDPR är Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Denna har sedan tidigare satt gränser för hur anställda får hantera olika sorters personuppgifter (Sveriges riksdag, 2009). Forskningsområden som vi anser är relevanta och gränsar till vår studie är främst styrdokument, kommunikation, dokumentation, digitalisering samt förskollärarens yrkesroll i en föränderlig verksamhet.
2.1 En förskola i förändring
I Anders Persson & Helena Stavreski (2005) undersökning har skol- och förskolepersonal betonat en del förändringar som kommit att påverka verksamheten. De benämner faktorer som bland annat införandet av läroplanen, större barngrupper och en ökning i föräldrarnas medverkan. Ekonomiska brister och ökning av delegerade uppgifter från chefspositionerna till pedagogerna på avdelningarna är också ett element som de belyser. Syftet med sammanställningen är att undersöka hur förändringsarbetet i skolan sker och analyseras utifrån tre aspekter - förvandling, anpassning och reform. Det framkommer att det finns en tanke om organisationen som oföränderlig och beständig, samtidigt som de i studien får fram en tolkning av en skola som ständigt är i utveckling.
I Vasil Temelkovs (2019) kandidatuppsats framhävs förändringar gällande digitalisering i förskolan. Studien utgick från att föräldrar och förskollärare fick kommunicera med hjälp av en mobilapp under en längre period och påvisar att digitaliseringen i förskolan ibland kan upplevas ha övervägande nackdelar. Temelkov utgår ifrån Craig Brods (1984, refererad i Temelkov, 2019) begrepp technostress. Fenomenet handlar om personalens strävan att klara av att hantera informations- och kommunikationstekniska (IKT) utvecklingen utifrån sociala,
fysiska och kognitiva perspektiv. I samma riktning belyser Maria Hedlin & Gunilla Gunnarsson (2014) i sin kvalitativa studie att den svenska skolinspektionen hävdat att ett flertal förskolor inte erbjuder teknisk utbildning på arbetsplatsen. De menar att det har skett en digitalisering av utbildningssystemet, där konsekvensen blivit att en del av personalen känt ett obehag vid användning av teknologi. Det finns en press och ett krav hos förskollärare att behöva sätta sig in i nya lärometoder. Förskollärare upplever att digitaliseringen kan anses vara kontraproduktiv, då det innebär en högre arbetsbelastning och är tidskrävande. Det påverkar även deras sätt att undervisa. (Hedlin & Gunnarsson, 2014)
Denna delen av tidigare forskning är ett nära gränsområde till vår studie utifrån synen på förändringsarbete i förskolan. Det har, som påvisat, skett en reform i förskollärarnas arbete i takt med digitaliseringen. I den presenterade forskningen ligger inte fokus på politiska beslut gällande lagar, utan de har snarare lagt fokus på lärarens uppdrag. Vi kommer på så sätt kunna bidra till ett ytterligare perspektiv gällande en förskola i förändring. Genom att studera införandet av GDPR-lagen och hur denna påverkat verksamheten.
2.2 Styrdokument i teori kontra praktik
I vår studie ligger införandet av GDPR-lagen i förskolan, i fokus. Syftet är som tidigare nämnt att synliggöra hur denna påverkar förskollärarens arbete i praktiken. Ann-Christine Vallberg Roth & Ingegerd Tallberg Broman (2018) har gjort en granskning på vad det finns för (o)takt mellan styrdokument och förutsättningar i förskolan. De har valt att komplettera denna med skollagen för att lyfta olikheterna som uppstår mellan dessa i förskolans praktik . I deras granskning synliggör de att förutsättningarna i praktiken inte räcker till för att uppnå förskollärarnas uppdrag, såsom den synliggörs i teorin. Ett exempel som de framhäver är en av skollagens artiklar gällande en likvärdig utbildning. Sven Perssons (2015) projekt i vetenskapsrådets rapport har framhävt en kvalitetsbrist gällande bland annat lokaler, personal, barngruppsstorlek och planeringstid i förskolan. Dessa ses som grundläggande arbetsvillkor för att kunna öka verksamhetens kvalitet. Genom att följa dessa möjliggörs utrymme för att skapa en förskola med ett likvärdighetsperspektiv, såsom det beskrivs i styrdokument. Vi kan genom denna granskning förstå att det sedan tidigare finns brister i hur förskolans personal ska kunna förhålla sig till styrdokument och lagar i praktiken. Vi kommer därför förhålla oss
till denna studie, i vår diskussion, gällande hur införandet av GDPR har påverkat förskollärarnas yrke.
2.3 Dokumentation
Dokumentation är en del av det offentliga utbildningssystemet och nämns flera gånger i förskolans läroplan (Lpfö, 2018). Det är därför ett centralt begrepp i förskolan. Anne-Li Lindgren (2016) berättar om pedagogisk dokumentation och förklarar att denna används för att synliggöra vad som tidigare inträffat, för att sedan fortsätta att utveckla och planera verksamheten. Detta kallas även för ett prospektivt förhållningssätt, vilket innebär att dokumentationen ska användas till reflektion, med utgångspunkt i filosofiska och teoretiska ställningstaganden. Det finns olika tillvägagångssätt när det gäller arbetet med dokumentation i förskolan, exempelvis foto, video och text. Idag är det vanligt att använda sig av datorer, mobiltelefoner och surfplattor, för att dela dokumentationen med barnens föräldrar (Lindgren, 2016). Samtidigt menar Ingela Elfström (2013) att den pedagogiska dokumentationen ska användas som grund för det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten. På så sätt blir det även i hennes mening, en grundpelare för den fortsatta utvecklingen i arbetet med barn. Enligt Lindgren finns det en mängd tillvägagångssätt kring hur dokumentation sker och hon belyser att det idag finns många (tekniska) hjälpmedel. Elfström påtalar dock att personalen i förskolan emellertid kan ha svårt att tolka innebörden av pedagogisk dokumentation. Lindgren menar att dokumentation som endast används för att visa vad som har hänt, inte är pedagogisk och har därför ett retrospektivt förhållningssätt. I vår studie kommer forskning om digitaliseringens påverkan och dokumentation ställas i relation till GDPR. På så sätt kan det även skapas en diskussion kring hur denna delen av verksamheten har påverkats av lagens reglering.
2.3.1 Digitaliserad kommunikation
Ingegerd Tallberg Broman (2013) menar att barnets vårdnadshavare har rätt till ett visst inflytande över förskoleverksamheten. I styrdokumenten som tillhör förskolan står det att föräldrar ska få ta del av hur deras barn mår och utvecklas. Detta är något som Linn Eckeskog (2019) påvisar i sin avhandling. Samtidigt menar hon att den rådande digitaliseringsprocessen i det nutida samhället har haft en påverkan på kommunikationen och samverkan i förskolan.
Hon menar att det finns skärpta krav och förväntningar på personalen, att förstå och kunna använda sig av digitala medier i kommunikationen med föräldrar.
Samhället är i kontinuerlig förändring och med förändringar krävs även skärpta styrdokument och utveckling av dessa. Detta är något som Eckeskog (2019) ytterligare poängterar när hon talar om läroplanens roll i digitaliseringen. Läroplanen är en riktlinje för all personal som verkar inom förskolan, denna kan dock tolkas på flera olika sätt. Riktlinjerna som presenteras i denna ger en generaliserad bild, men kraven på vad pedagoger faktiskt ska göra är vaga. I studien kommer Eckeskogs avhandling vara till nytta för att skapa förståelse kring kommunikationsprocesser och digitaliseringens konsekvenser i förskolan. I detta fall kommer det vara med fokus på GDPR, något som Eckeskog inte berört i sin avhandling, trots att lagen infördes före avhandlingen publicerades. Tidigare forskning om digitaliserad kommunikation kommer användas i syfte för diskussionen. Detta för att kunna dra paralleller mellan digital samverkan och införandet av GDPR.
2.4 Sammanställning av tidigare forskning
Genom tidigare forskning kan vi på ett tydligare sätt skapa en bild om vart forskningsfältet befinner sig i nuläget. Denna studie ska bidra till en ökad förståelse för hur GDPR-lagens införande har kommit att påverka förskolan. Tidigare forskning som berör GDPR-lagen i relation till (för)skolan är knapp och gränsområden har inte bidragit till diskussion om hur vidare denna lagen tagits emot av verksamheten. Tidigare forskning har snarare fokuserat på övriga styrdokument och lagar, som de kopplat till berörande faktorer som exempelvis dokumentation och samverkan. Denna studiens syfte blir därav att involvera och fylla tomrummet gällande GDPR-lagens påverkan på förskolans arbete, som berör dokumentation, digitalisering, samverkan och organisation.
3 Teoretisk referensram
I detta kapitel presenteras teoretiska begrepp och relevanta teorier för studien. Dessa kommer användas för att förklara och analysera den insamlade empirin i resultatkapitlet. Till vår studie har vi valt att främst utgå ifrån teorier om organisationskultur, som ett paraplybegrepp, och detta kommer därav vara återkommande i resultatets delar. Förutom organisationskultur har vi valt att applicera teorier om yrkesprofession, i denna även läroplansteori, samt ledarskap och förändringsprocesser, som är nära kopplat till teorin om organisationskultur. Ytterligare teorier som vi valt att analysera vårt resultat utifrån är inlärning och kommunikation. Inlärningsteori kommer fokusera på hur förändringen och implementeringen av GDPR togs emot, samt hur förskolorna organiserade sig i förändringsprocessen. Kommunikationsteori kommer användas som ett ytterligare element för att förklara vikten av informationsdelning i ett syfte att möta förändringar i praktiken. Syftet med valda teorier är att skapa förståelse för hur den relativt nya GDPR-lagen har kommit att påverka verksamheten.
3.1 Organisationskultur
Med organisationskultur menar Mats Alvesson (2015) att en viss verksamhet skapar gemensamma värderingar, handlingssätt och normer som tillsammans bidrar till en gemensam kultur i vilken företaget frodas i. När vi fortsättningsvis använder oss av begreppet organisation syftar vi till förskolans verksamhet. I varje verksamhet finns det något som utmärker det specifika i kollektivet och Alvesson (2015) benämner dessa gemensamma egenskaper som organisationsidentitet. Här finns det en gemensam uppfattning om vilka handlingssätt som organisationen ska utgå ifrån. Det är tydligt vad den specifika verksamheten står för och detta ger självkänsla och riktning. Viktigt att tillägga är att informanterna som ligger till grund för empirin, är alla anställda på olika förskolor och dessa arbetsplatser har olika organisationskulturer. Även om förskolor överlag kan ha likheter, då det innefattar samma yrkeskategori, kan och kommer det ändå skilja sig i organisationskultur, beroende på vilken förskola informanten kommer ifrån (Alvesson & Sveningsson, 2014). I studien kommer teorier om organisationskultur vara återkommande i de olika delarna för att skapa en förståelse kring vikten av organisationen vid förändringar.
3.2 Förändringsprocesser och inlärningsteorier
Kai Kronvall, Eric Olsson & Torgny Sköldborg (1991) skriver om den offentliga sektorns utmaningar gällande hantering av förändringar. De menar på att förändringar kan ske på olika sätt beroende på vems val det är att implementera den. I vår studie har implementeringen av GDPR skett som en uppifrån och ned förändring, Kronvall (m.fl. 1991) menar att denna typen av förändringsprocess utgår ifrån att det är utomstående faktorer, i den högre sektorn, som tagit beslut om förändring. Det kan exempelvis handla om politiska beslut som påverkar en verksamhet utan att denna får ta ställning. Kronvall (m.fl) talar om att det även kan finnas ett ekonomisk syfte med dessa typer av förändringar, exempelvis personalnedskärning inom den kommunala sektorn. I detta fall menar han att de som påverkas av denna typ av förändringsprocess kan känna sig särskilt utsatta. Detta eftersom uppifrån och ner förändringar sällan tar hänsyn till praktiken som ska hantera denna (Kronvall, Olsson & Sköldborg, 1991).
Staffan Larsson (2013) belyser tankelinjer för vuxnas inlärning. Exempelvis påtalar han andragogik som ett perspektiv, vilket syftar till den vuxna individens erfarenheter. Han menar att vuxna har skapat en erfarenhetsbank genom livets gång, för att de själva ska kunna bestämma vad som är värt att lära. Larsson ställer andragogik perspektivet i relation till John Deweys (1994) teori om progressivism. Progressivismen utgår, i likhet med andragogik, från individens behov. Därav ställer sig inlärningsteorin även i motsatt riktning än det traditionella, som har förutbestämt vad som ska läras. Eftersom studien utgår från förändring kommer ett fokusområde vara hur förskolepersonalen tagit sig an denna. (Larsson, 2013) Med nya reglementen tillkommer information. För att kunna anpassa sig till reglementet behöver en förstå vad denna innebär och på så sätt behöver vi också förstå vilken typ av inlärning som är gynnsam. Detta är även något som Larsson (2013) berör i relationen till vuxendidaktik. Han presenterar den problembaserade inlärningen och menar på att teorin för denna typen av inlärning utgår från sju steg. Dessa tar ståndpunkt i att först och främst se till utgångsläget om vad det är som behövs samlas kunskap om. Sedan går man stegvis i en riktning mot att kunna konkretisera vad som blir problematiskt. Utifrån avgränsning och
kategoriseringsområden blir situationens problematik förståelig och inte förens detta kan en fokusera på att lösa problemet, vilket är det sista steget. (Larsson, 2013)
Förändringsprocesser och inlärningsteorier kommer fortsättningsvis i studien användas för att förklara och analysera förskolornas tillvägagångssätt gällande implementering av GDPR. Fokuset här är att belysa vilken typ av inlärning och implementeringsmetod som är mest gynnsam för den senare praktiken.
3.2.1 Ledarskap
Alvesson (2015) menar att ledarskap är ett omfattande begrepp med en vid innebörd. Alla ledare är inte chefer utan det finns exempelvis informella ledare eller politiska ledare. Deras ställning bygger på legitimiteten och stödet de får från sina anhängare. De använder sig av sina personliga egenskaper och arbetar med visioner. En chef är istället en utsedd ledare där deras ställning är grundad på formalitet, som innefattar rättigheter samt skyldigheter. Deras arbete består främst av att kontrollera och samordna. Chefen använder sig av byråkratiska medel och förlitar sig i första hand på planer. En annan viktig del av chefskapet är att väcka engagemang och skapa en form av acceptans hos medarbetarna, så de följer regler och instruktioner. Chefskapet innebär att få andra att arbeta för en och det är inte så viktigt vad medarbetaren har för uppfattning om själva arbetet. En chef som ägnar allt fokus på resultat är inte mycket av en ledare. I ett ledarskap är det även betydelsefullt att beröra tankar och känslor och att folk förstår syftet och meningen med det som ska utföras. Det är även väsentligt att sträva efter gemenskap och samarbete, samt en trivsam arbetsmiljö. (Alvesson, 2015)
Ledarskap kommer i studien stå nära föregående avsnitt, förändringsprocesser och inlärningsteorier. Vi kommer inte ha fokus på själva ledaren och/eller cheferna i förskolan. Syftet med begreppet och teorin om ledarskap kommer användas utifrån förskollärarnas uppfattning vad som gäller stöd, tillvägagångssätt och ledning inför GDPR-lagens implementering.
3.2.2 Kommunikation
Kommunikation är en huvudsaklig och oundviklig del för att en organisation ska fungera och i nästan alla arbeten ingår det någon form av kommunikation. Det är chefens uppgift att informera personal för att uppnå olika mål och krav som ställs på verksamheten. Därför är kommunikation en viktig ledningsfråga och detta har poängterats av organisationsforskare redan i början av 1900-talet. Relationerna som finns i organisationen blir avgörande för huruvida medarbetarna tolkar, tar till sig information och hur motiverade de är att uppnå mål. Ordet kommunikation upplevs många gånger som diffust men begreppet kan ses utifrån två motpoler inom kommunikationsforskningen, där ett synsätt är att kommunikation ses som överföring av budskap. Det innebär att mottagaren uppfattas som opåverkat av budskapet. Kommunikation som delning av ett budskap är den andra synvinkeln och här är syftet att mottagaren ska skapa en gemensam förståelse med kommunikatören. Utifrån detta betraktelsesätt anses det vara kommunikation trots att budskapet misslyckas och inte når fram (Heide, Johansson & Simonsson, 2012).
Weick (1995, refererad i Heide, Johansson & Simonsson, 2012) hävdar att bristfällig kommunikation beror på att en situation är flertydig. Det kan då uppstå en förvirring kring vilken uppfattning som är mest sannolik. Många gånger beror det på att informationen som delas inte sätts i en kontext, utan fördelas ut i snuttar efterhand. Påföljden blir att det inte uppstår någon mening. (Heide, Johansson & Simonsson, 2012). En människas tidigare referensram får betydelse för hur en individ tolkar ny information. Den tidigare erfarenheten länkas ihop med den nya informationen för att skapa förståelse. Det finns ingen garanti för att ett budskap kommer uppfattas på ett specifikt sätt och har anställda fått uppleva tidigare misslyckade förändringar, är det naturligt att de hamnar i samma gamla hjulspår (Ibid). I relation till studien kommer kommunikationsteori användas för att kunna synliggöra hur vidare informationsdelningen gått tillväga.
3.3 Yrkesprofession
Ett kännetecken för att ett yrke ska betraktas som en profession är systematisk teori som innebär att yrkesutövarna utgår från en gemensam kunskapsbas och vetenskaplig grund. De använder sig av teorier och förklaringsmodeller i sitt arbete. Utmärkande för en profession är
även auktorisation, som betyder att en person har givits en formell legitimation av samhället. En yrkesprofessionell får själv ta beslut om olika arbetsmetoder och arbetsredskap och detta särdrag går under namnet yrkesmässig autonomi. Ett fjärde attribut för den yrkesprofessionella är egenkontrollerad yrkesetik och handlar om etiska riktlinjer och regler som finns för yrket (Colnerud & Granström, 2015).
För förskollärare är det främst läroplanen som ligger till grund för yrkesutövningen och det är genom denna som de ska handla. Ulf. P. Lundgren (1989) menar att läroplansteori utgår ifrån att skapa principer för att veta i vilken form och riktning ett lärande behöver gå. Det är alltså genom läroplaner som vi kan strukturera syftet med skolans dubbla utvecklingsmiljö, gällande lärande och fostran. Samtidigt menar Ninni Wahlström (2016) att det sedan 2000-talet skett en förändring i synen på läroplansteori. Det handlar numera om förståelsen för innehållet, snarare än läroplanen som ett instrumentellt verktyg. Wahlström menar att det idag är andra faktorer som står i fokus, utöver kunskapsproducerandet. Exempelvis tar forskningsfältet numera hänsyn till sociologiska teorier och samhällsvetenskapliga synpunkter. Dessa teorier kommer användas för att analysera hur förskollärarna har fått anpassa sitt arbete till GDPR-lagen. Utifrån teori om yrkesprofession kan vi se närmare på hur förskollärarens yrkesroll har kommit att förändras. Läroplansteori kommer användas i liknande syfte men fokus kommer främst ligga på relationen mellan läroplanen och GDPR-lagen.
4 Metod
Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod, där djupgående förklaringsmodeller prioriteras och eftersöks, snarare än en övergripande generalisering. Vi har baserat vår analys på intervjuer med sex stycken informanter. Ett djupgående omfång i intervjuerna har eftertraktas istället för exempelvis ja och nej frågor. I denna kvalitativa studie är syftet inte att skapa en fast generaliserad sanning. Syftet är att skapa en infallsvinkel och förklaring av konsekvenser som kan tillkomma vid införandet av nya styrdokument och lagar. I vårt fall handlar det om GDPR och hur denna lagens implementering har kommit att påverka en förskola i ständig förändring (Thurén, 2019).
4.1 Intervjuer
Intervjuer är en vanligen förekommande metod i kvalitativa forskningsstudier. Detta då metoden förutsätter att materialet som kommer samlas in redogör för intervjupersonernas tankar och känslor, samt att det görs utförligt. Poängen med intervjuer som metod är att förstå personerna som ska intervjuas och deras föreställningsvärldar. Intervjuer lämpar sig också väl till denna studie då metoden underlättar för att få en djupare förståelse kring förskolepersonalens upplevelser av GDPR-lagens införande (Brinkmann & Kvale, 2009). I resultatet har vi valt att presentera informanternas synpunkter och reflektioner enligt bokstäverna A, B, C, D, E & F. I tre av intervjuerna (A, B & C) har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuguide, utifrån Alvehus (2019) riktlinjer, för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för studien. Med en semistrukturerad intervju menas att intervjufrågorna är förutbestämda men samtidigt flexibla. Frågorna behöver inte ställas i kronologisk ordning och det kan också tillkomma uppföljningsfrågor under intervjun. Intervjuguiden har alltså fungerat som ett verktyg för att skapa en riktlinje men vi har inte följt den till punkt och pricka. Detta har gjort att fokuset ligger på informanternas röster, snarare än våra egna uppfattningar och befintliga föreställningar. Frågorna har omformulerats, med vissa tillägg, beroende på i vilken riktning informanterna har tagit oss (Alvehus, 2019). I intervjuerna D, E & F har vi skickat ut intervjuguiden via mail till intervjupersonerna. De har fått besvara frågorna och sedan skickat tillbaka dem till oss. På
grund av den rådande situationen Covid-19, har de inte haft tid eller möjlighet att delta i en videobaserad intervju.
4.1.1 Urval
I intervjuerna som ligger till grund för studien, har vi valt att utgå från ett bekvämlighetsurval när det gäller valet av informanter (Alvehus, 2019). Bekvämlighetsurvalet utgår från pedagoger och personal som vi sedan tidigare skapat relationer till och har kontakt med. Bekvämlighetsurvalet kan tendera att fokusera på en alldeles för snäv grupp av informanter och därför också enbart visa en del av verkligheten. För att kringgå detta utfall har vi valt att intervjua förskolepersonal med olika arbetslivserfarenhet, utbildning, ålder och varierande ägandeform av förskolorna de arbetar på (Alvehus, 2019). Genom detta urval strävade vi efter att få en bred bild på hur GDPR-lagens införande har påverkat förskollärares arbete, samt hur förändringen uppfattas av yrkesutövarna. Urvalet vi gjort beror på den rådande samhällssituationen, Covid-19 pandemin. På grund av smittspridning finner vi inget tillträde till förskolorna och kommer därav heller inte kunna få övriga aktörer i förskolans röster hörda. Med aktörer menar vi i detta fallet chefer, föräldrar och barn. Alla informanterna är utbildade förskollärare som arbetar på olika förskolor.
4.1.2 Analysmetod
Intervjuerna har spelats in och i efterhand transkriberats. Detta möjliggjorde att vi under intervjuernas gång kunde ha fokus på själva informanten och berättandet, snarare än att avbryta med att föra anteckningar. Genom att transkribera intervjuerna har vi även kunnat göra en kodning där vi har kunnat kategorisera den insamlade empirin. Kodningen har gjort det möjligt att dela in materialet i teman som skapade struktur för resultatdelen (Alvehus, 2019). Temana som vi fann genom kodningen var först och främst förskollärarnas reaktion till GDPR. Denna belyser hur de har blivit informerade om lagen, vilket även har lett till olika förståelser för den. Här är det alltså själva implementeringen av GDPR som står i fokus. Ett andra tema är hur arbetet på förskolorna förändrats och hur de har behövt gå tillväga i anpassningen. Detta syftar alltså till konsekvenserna av GDPR. Dessa två tillsammans har i kodningen skapat en bred och skild bild om hur olika förskollärare har tolkat och anpassat sig till lagen. Detta blir därför ett tredje tema, som utgår ifrån hur teorin ska hanteras i praktiken.
4.2 Forskningsetiska principer
Samhällsforskning involverar människor och innebär olika former av kontakt. Denna studie utgår från intervjuer och forskningsetiken i detta sammanhang berör bemötandet av intervjupersonerna, och på vilket sätt de ska informeras om undersökningen. Det handlar också om hur den insamlade empirin ska hanteras och användas. Inom forskningsetiken är det även viktigt med ärlighet och att ange källor och citat. Detta för att undvika plagiat, som är ett brott mot de etiska riktlinjerna. (Larsen, 2009)
I Sverige finns det fyra forskningsetiska riktlinjer som är utformade av Vetenskapsrådet (2002). Dessa gäller för all forskning och är indelade utifrån olika ämnesinriktningar. Det första kravet i de forskningsetiska riktlinjerna är informationskravet och handlar om att deltagarna ska vara medvetna om studiens syfte och vilken funktion deras medverkan har. De ska också bli informerade om att de när som helst kan avbryta sitt deltagande. Förskolepersonalen som deltagit i intervjuerna har fått både muntlig och skriftlig information om detta före undersökningen påbörjades. Personuppgifter ska endast samlas in om de är nödvändiga för studien. I denna undersökning finns ingen sådan relevans och informanterna kommer därför vara anonyma. Detta uppfyller konfidentialitetskravet som är en av de forskningsetiska principerna och verkar för den skyddade identiteten. I denna undersökning förekommer ingen behandling av känsliga uppgifter.
En annan princip är samtyckeskravet som handlar om att deltagarna ska ge samtycke till studien. Intervjupersonerna i denna studie har blivit informerade och har bekräftat sitt godkännande av att delta i undersökningen genom ett samtyckesformulär. I vanliga fall krävs det skriftligt samtycke för att detta kravet ska uppfyllas. Men på grund av rådande situation Covid-19 pandemin, har vi fått klartecken att muntligt samtycke är godkänt i detta fall. Våra informanter har blivit informerade om studien syfte, samt de forskningsetiska principerna, och gett muntligt samtycke i videosamtal innan intervjuerna startade. Den sista principen är nyttjandekravet och betyder att den insamlade empirin endast får användas i denna forskningsundersökning. Den kommer inte spridas vidare utan enbart ligga till grund för denna studie. I transkribering och fortsatt användning av materialet har informanterna varit anonyma. (Ibid.)
5 Resultat
Den insamlade empirin består av resultatet från sex intervjuer. I intervjuerna framgår förskolepersonalens egna uppfattningar om GDPR-lagen, hur deras förskolor valt att ta sig an den, samt vilka konsekvenser regleringen medfört för den vardagliga verksamheten. Intervjuerna har transkriberats och kodats. Genom detta har vi kunnat identifiera tre centrala och huvudsakliga teman som empirin förhåller sig till. Dessa utgår ifrån förskollärarnas reaktioner på GDPR, följt vad som förändrats i arbetet och avslutas med en analys i hur GDPR ställer sig i relation till läroplanen. Som beskrivits i metodkapitlet kommer informanterna fortsättningsvis presenteras som informant A, B, C, D, E & F.
I alla intervjuerna ställdes frågan om vad de tycker om införandet av GDPR. Svaren skiljde sig en del, men alla var relativt överens om att GDPR är en positiv förändring för individen, i detta fallet barnets, säkerhet. Utifrån deras egen yrkesroll gav dock alla sex informanter uttryck för att införandet av lagen har gjort verksamheten mer tråkig. Kronvall, Olsson & Sköldborg (1991) menar att förändringsprocesser utgår ifrån beslutstagande som reformerar det nuvarande samhället som råder. Införandet av GDPR var en uppifrån- och ned förändring. Med detta menas att beslutet som tagits kommer från regeringen, eller som i detta fallet Europeiska Unionen. Beslut som görs utifrån uppifrån- och ner principen har ofta en politisk inblandning men sällan finns det en koppling eller förståelse för hur denna ska fungera i praktiken. Förändringar som sker utifrån denna princip får oftast en negativ klang. Detta beror på att de som befinner sig på fältet inte är involverade i beslutstagandet, utan mer eller mindre blir påtvingade en förändring. Det är utifrån denna princip som GDPR har kommit att reglera förskolans verksamhet (Kronvall m.fl. 1991). I följande resultatdel sker en presentation av förskolornas tillvägagångssätt gällande informationsdelning och utbildning av GDPR-lagen. Det är förskollärarnas egna uppfattning av lagen, samt deras reaktioner till den, som kommer belysas i detta avsnitt.
5.1 Förskollärarnas reaktioner på GDPR
Tolkningarna och relationerna till GDPR kan förstås i hur förskolans ledning och chefer valt att adressera den nya lagen. Ledarskap är enligt Alvesson (2015) nära kopplat till kulturen i vilken organisationen befinner sig i. Beroende på i vilken situation en ska leda, gällande värderingar och syfte, kommer också ledaren behöva röra sig på skilda sätt. I intervjuerna bemöts vi av en komplex och skildrad bild av det faktiska ledarskapet i förskolan, i berättandet om hur informationen om GDPR-lagen delgavs. I en dialog säger Informant A följande:
- Jag har fått läsa på själv. Mina chefer har inte sagt direkt någonting om vad vi ska göra eller inte göra.
- Känner du dig väl informerad om vad lagen innebär?
- Nej, det skulle jag inte vilja säga att jag är, inte eftersom jag själv har fått läsa mig till och har inte fått några direktiv uppifrån. Så därför är det inte 100%.
(18 april 2020) Informant A är inte tillfredsställd med tillvägagångssättet gällande informationsdelningen av GDPR. För hen råder det tvivel om vad som gäller. Det enda hen kan göra är att skapa en egen bild av den information som hen tagit till sig på egen hand.
Informationen har vi ju fått muntligt, ja även skriftligt av vår ledning. Vi har haft diskussioner i personalgruppen [...] från början tyckte jag det var svårt att förstå den, asså man fick ju att bara läsa, att bara höra. Det var ju mer när det blev aktuellt med vissa saker som bilder på andra barn i de personliga pärmarna. (Intervju C, 23 april 2020)
Informant C, har till skillnad från A, fått en mer övergripande informering av hens ledning. Lagen har med hjälp av praktiken blivit mer hanterbar och förståelig. En tolkning av detta kan vara att informationen var otillräcklig och otydlig, vilket krävde komplement av praktiken för en någorlunda grundläggande förståelse.
Det var faktiskt nu sedan vår/min förskola bytt ägare. Via dem så fick vi alla anställda logga in på deras intranät och gå en så kallad utbildning. Där man fick läsa sig till och se lite bilder och sen fick man frågor och påstående efter varje sektion. Efter det då så fick man liksom typ ett dokument att du har genomför denna utbildningen som vi då sedan skickar vidare till vår chef. Alla var tvungna att göra den. [...] Det var jättepositivt för att det är så att man pratar bara GDPR om att man inte ska visa barnens foto men det är ju så mycket mer. [...] vår förra ägare pratade faktiskt om det men det var inte så djupt som vår senare ägare. [...] vi fick lite papper att läsa igenom och jag tyckte det var svårt att ta till mig. Och så var det liksom, det var väldigt mycket tolkningar. Där var ingen som riktigt kunde säga att såhär är det. (Intervju B, 21 april 2020)
Till skillnad från de andra två, har informant B tagit del av olika typer av informationsdelning som hen kan ställa i relation till varandra. Hen är samtidigt den enda av informanterna som fått en grundläggande utbildning i lagens innebörd. I detta fallet kan vi även tolka det som att informant B känner att hen har tillräcklig kunskap om GDPR-lagen. Därav kan hen även agera utan rädsla för konsekvenser eller lagbrott. Detta var något som skiljde sig informanterna emellan, gällande frågan om hur deras yrkesroll påverkats sedan införandet av GDPR. I fallet med informant A berättar hen att informationsdelningen inte har varit till hjälp i praktiken eftersom hen inte är säker på vad som gäller. Informant C menade också att det inte fanns tillräckligt med information för att förändringen, som kom med GDPR-lagen, skulle vara förståelig. Genom praktiska händelser har de kunnat konkretisera deras förståelse av lagen. När det gäller informant D, E och F har dessa enbart fått ta del av informationsmöte och skriftlig information. De nämnde inget mer under intervjun när det gällde informationsdelningen.
Utifrån John Deweys (1974) tankar om progressivismen ska lärandet inte ses som traditionellt och beständigt, utan måste ske i parallell relation till det samtida samhället. På grund av detta kan inlärning inte heller ske mekaniskt, utan behöver ställas i relation till vad som ska läras utifrån individens erfarenheter (Larsson, 2013). Vi kan genom informanterna D, E och F se att informationsdelningen, i deras fall, inte utgått från detta. Här har snarare ett mekaniskt lärande tagit plats. Cheferna bidrar med en traditionell informationsdelning, muntligt och skriftligt, utan att se risker för hur denna ska appliceras i praktiken. I detta fallet genomsyrar ett chefskap, snarare än ett ledarskap, i Alvessons (2015) mening. Med detta menas att cheferna utifrån en traditionell synvinkel är där och ger information, samt kontrollerar att denna når alla sina anställda. Om de istället hade fokuserat och tagit sig an ett ledarskap, hade vikten istället fokuserat på att ge stöd i hur lagen ska användas och anpassa sig i praktiken. Exempel på ett tenderat ledarskap finner vi i fallet med B, som fått en grundläggande och utförlig utbildning som kan kopplas till den vardagliga verksamheten. På så sätt har den informanten, i sin yrkesroll, kunnat applicera lagen i praktiken. Samtidigt i fallet C, finns det en återkommande kunskapsutveckling när de stöter på problem i verksamheten. På så sätt blir informationsskapandet även mer vardagligt kopplat till praktiken. (Alvesson, 2015)
Larsson (2013) presenterar flera tankelinjer gällande den vuxna individens inlärning. Av dessa är problembaserat lärande en faktor som han menar är gynnsam för att komma så nära verkligheten som möjligt i en lärandeprocess. Han menar att ett problembaserat lärande utgår från verklighetstrogna case som kräver lösningar. Genom att möta dessa i inlärning skapar individen och/eller gruppen erfarenhet om hur situationer bör hanteras. Teorin om denna typen av lärandet finner vi ur två olika perspektiv i vår studies empiriska material. Informant B delger, som tidigare nämnt, att hen har tagit del av en utbildning som visade situationer och bilder. Utifrån dessa fick de ta lärdom om hur GDPR ska hanteras i praktiken. Hen fick alltså se problematiken och syftet i förtid och har på så sätt även kunnat skapa en förståelse över hur hen behöver fortsätta använda lagen i praktiken. Ett problembaserat lärande sker även stundvis och spontant för informant C. Hen förklarar att lagen inte varit helt enkel att förstå, men att de genom uppstående konflikter i praktiken kunnat skapa en förståelse om hur de fortsättningsvis ska agera. Exempelvis gällande barnens pärmar.
Förskollärarnas reaktioner på GDPR- lagen och hur de har fått ta del av informationen kan även ses utifrån ett kommunikationsperspektiv. I intervjuerna framkommer det att informanterna har tagit del av informationen på olika sätt. Kommunikationen mellan chefer och personal på de olika förskolorna skiljer sig åt. Det skedde ingen kommunikation mellan informant A och hens chefer gällande GDPR-lagen, utan hen fick själv söka upp informationen. Informant B fick gå en utbildning på datorn och informant C och F blev muntligt och skriftligt informerade. Informant D och E fick endast ta del av GDPR-lagen genom ett informationsmöte. Informant C berättar att de får ha bilder uppsatta inne på förskolan. Informant B upplever att det inte är tillåtet men att det möjligtvis går bra att hänga upp telefonnummer. Det råder väldigt skilda uppfattningar mellan informanterna om vad som är i sin ordning gällande hanteringen av barnets personuppgifter.
[...] För det har ju också tagit bort mycket, sen kan jag tycka många gånger att jag kanske inte riktigt vet vad det är som man pratar om att man inte ska sätta upp telefonnummer i hallen och så här. Det har jag inte riktigt förstått om man får eller inte får. Föräldrarna skriver upp det själv, det är ju ändå personuppgifter. Så det har jag fortfarande, ska lära mig. Med foto och sånt har jag förstått det. Och lika med att man inte ska beskriva barn och så här. Jag har fortfarande mycket att lära mig. (Intervju B, 21 april 2020)
I verksamheten är det chefens uppgift att informera personalen för att uppnå ställda krav såsom GDPR-lagen. Informanterna har tolkat och tagit till sig informationen om GDPR-lagen på olika sätt. Detta kan bero på hur relationerna ser ut i organisationen. Kommunikation som delning där mottagaren ska skapa en gemensam förståelse med kommunikatören, har troligtvis varit målet när förskollärarna informerats om GDPR-lagen. Empirin tyder inte på att informationen som givits ut när det gäller lagen, har skapat denna gemensamma förståelse för dess innebörd. Informanterna samt deras kollegor verkar även något osäkra kring meningen med GDPR samt följderna ifall lagen överskrids. Det har därför skett en överföring av ett budskap, vilket innebär att mottagaren uppfattas som opåverkad av den tilldelade informationen. Det kan bero på bristfällig och misslyckad kommunikation (Heide, Johansson & Simonsson, 2012).
GDPR-lagen är mångtydig och det kan vara därför som förskollärarna har olika föreställningar om den. Utöver att informanterna blev tilldelade informationen om gdpr-lagen på olika sätt, så är de också olika individer med skilda erfarenheter. Detta kan också ha påverkat hur de tolkar GDPR-lagen. Det är därför också rimligt att förskollärarnas arbete har kommit att förändras på olika sätt, efter att GDPR-lagen införts (Heide, Johansson & Simonsson, 2012; Larsson, 2013). I nästa resultatdel presenteras och analyseras detta, förskollärarnas arbete före respektive efter GDPR-lagens tillkomst, med dokumentation i fokus. Informanterna redogör även för hur digitaliseringen har påverkats, i relation till GDPR-lagen.
5.2 Förändring i arbetet - En konsekvens av GDPR
I samtliga intervjuer framgick det att förskollärarnas arbete har kommit att förändras efter att GDPR-lagen trädde i kraft år 2018 och informanterna lyfter olika förändringar i arbetet. Informant A berättar att den fysiska inomhusmiljön behöver utformas annorlunda, i jämförelse med innan lagen trädde i kraft. Tidigare brukade de ha bilder uppsatta på barnen i hallen och inne på avdelningen. Konsekvensen av lagen är att allt sådant tagits ner.
Ja asså mycket vad som finns på avdelningen. Innan så fanns det ju foton på barnen i hallen, foto på barnen inne på avdelningen. Men efter den här lagen så tog de bort allt sånt. (Intervju A, 18 april 2020).
Informant B upplever att GDPR-lagen har underlättat för yrkesprofessionen. Innan lagens införande låg mycket av fokuset på att ta fina bilder på barnen, för att tillfredsställa föräldrarna. Informant B beskriver att hen brukade känna sig som en barnpassare och fotograf. Hen menar att förskollärarnas arbete inte togs så seriöst förut och auktorisationen, den formella legitimationen av samhället glömdes bort. Informant B menar att GDPR-lagen har bidragit till att mittpunkten i arbetet idag är lärandet. Ska något fotograferas är det av betydelse att det finns ett syfte, som kan kopplas till själva förskolläraruppdraget. Den systematiska teorin(Colnerud & Granström, 2015) som handlar om att använda sig av teorier och förklaringsmodeller, har därför blivit mer betydelsefull i hens arbete igen, då fokuset förflyttats till kunskapsinhämtning.
Nu kan jag fokusera på vad faktiskt mitt uppdrag innebär. Innan var det liksom att “åh titta här, nu har de en söt, åh vi ska fotografera det och lägga ut det på bloggen”. Många gånger så kunde det kännas som att man var en fotograf. Du hade fel fokus sen säger jag inte att det inte är kul att lägga in ett litet fint foto på barnens egen sida. Men i det stora hela så kan jag säga, jo jag tycker det är skönt att det här har kommit (Intervju B, 21 april 2020).
Informant F beskriver att dokumentationen var mindre komplicerad innan GDPR-lagen trädde i kraft. Idag är det exempelvis oklart om det får finnas bilder på andra barn i barnens individuella pärmar.
Tidigare var det otydligt kring om det var okej att det fanns bilder på andra barn i deras pärmar, och då var dokumentationen lättare. Vi behövde inte tänka på om ett annat barns händer syntes i bilden eller inte. Nu blir det färre bilder för barnens egna pärmar, men samma antal på verksamhetens bilder. (Intervju F, 15 maj 2020)
Informant C berättar också att GDPR-lagen har påverkat deras arbete när det gäller dokumentationen och hanteringen av bilder i förskolan. Till skillnad från informant B som menar att GDPR-lagen har underlättat för hens arbete och yrkesprofession, så tycker informant C istället att den har medfört begränsningar när det gäller dokumentationen. Informant C berättar att de förut brukade diktera barnen och skriva gemensamma sagor. De fotograferade även barnen tillsammans och satte in i deras pärmar, så de kunde få med bilderna hem som minne, när de slutade på förskolan. Hen tycker att det är tråkigt med restriktionen då mycket av lärandet sker i samspel med andra. Informant C menar därför att hens yrkesmässiga autonomi (Colnerud & Granström, 2015) som handlar om att själv fatta
Ja innan, asså det jag har tänkt på det är ju mest barnens pärmar som det är aktuellt för ju. Det har ju förändrats på det viset att nu, innan kunde man ju, asså gemensamma aktiviteter där man har bilder på alla barn till exempel. Eller på deras kamrater och det aktuella barnet. Då kunde man ju fotografera alla och skriva en berättelse alla barnen tillsammans. Dikterade vad som skulle skrivas kring den här aktiviteten eller vad det nu var. Då kunde man ju sätta in det i allas pärmar
(Intervju C, 23 april 2020) Informant E nämner också att det är arbetet med dokumentationen som har förändrats på grund av GDPR-lagen. Precis som informant B, så tar hen upp att det idag är aktiviteten som ska stå i centrum, istället för barnet. Det är viktigt att inte kunna identifiera barnet i dokumentationen. I intervjun skriver informant E också att det är av betydelse att endast behöriga får tillgång till personuppgifter och belyser relevansen för samtycke från föräldrarna.
Jag har fått förändra mitt arbetssätt när lagen kom genom att tänka annorlunda när det gäller dokumentationer/bilder. Inga bilder på barn, inte ens barnens händer eller deras ryggar får man ta utan ha fokus på aktiviteten/processens gång. Och att se till att rätt personer ser rätt information, behörigheter ska bara ges till personer som behöver se informationen för att utföra sina arbetsuppgifter. Dela inte foton och uppgifter om barn på en lärplattform, hemsida, mail eller hembrev. Och att det är viktigt att aldrig publicera foton eller filmer utan ett tydligt samtycke från föräldrarna, där de förstår i vilket sammanhang publiceringen kan komma att ske. (Intervju E, 13 maj 2020)
Förskolan är en verksamhet där yrkesetiken spelar en central roll. Det är även det fjärde kännetecknet för en yrkesprofession och innebär att det finns etiska regler och principer som gäller för utövarna (Colnerud & Granström, 2015) . Integritet och barnets bästa är viktiga begrepp inom förskolans yrkesetik och lyfts många gånger i diskussioner gällande förskolans arbete. GDPR-lagen kan ha påverkat yrkesetiken och skärpt integriteten för barnen i förskolan. Som informant E exempelvis beskriver så är det ytterst viktigt att inte dela uppgifter om barn på lärplattformar och hemsidor. Hen skriver också att inte ens barnens händer får finnas med på fotografier.
Både informant A och B arbetar dock med lärplattformar och menar att detta är en smidig och säker metod för delning av information. De menar även att barnens händer får synas på bild. Informanterna arbetar alltså olika med de yrkesetiska principerna som finns i förskolan. Detta kan kopplas till Alvessons (2015) definition av begreppet organisationskultursom betyder att en verksamhet som exempelvis en specifik förskola, skapar gemensamma normer och
tillvägagångssätt. Dessa bidrar till en förenad kultur. De olika förskolorna som informanterna arbetar på har olika uppfattningar om vad som är det rätta och naturliga att göra, respektive inte göra. Deras varierande arbetssätt visar på en karaktäristisk identitet som finns i varje organisation, vilket skapar självkänsla och riktning. Organisationsidentitet handlar om definitionen av en verksamhet och vad som gör denna unik. I intervjuerna framgår det att förskolorna som informanterna tillhör har olika organisationsidentitet, då de har skilda yrkesetiska principer och arbetar olika med GDPR-lagen i praktiken. (Alvesson, 2015) I den sista resultatdelen kommer GDPR-lagen sättas i relation till läroplanen. Syftet med detta är att skapa en förståelse och analys i hur olika styrdokument kan komma att påverka varandra.
5.3 GDPR i samspel med läroplanen
Läroplanen för förskolan (2018) är utformad efter strävansmål och inte uppfyllelsemål. På grund av detta har förskollärare ett stort handlingsutrymme där egna tolkningar krävs. I läroplanen framkommer förskollärarnas skyldighet att involvera olika läroämnen som till exempel naturvetenskap och matematik. På vilket sätt detta ska göras läggs dock i förskollärares egna händer. Tolkningen som vi gör av informanternas svar är att de, i majoriteten av fallen, får informationen om GDPR på liknande sätt. De blir alltså informerade om lagen, men ges inga riktlinjer på konkreta handlingssätt som hjälper dem hantera den i praktiken (Alvesson, 2015). När vi frågade intervjupersonerna om deras tolkning och förståelse av GDPR var svaren skilda, som påvisades i studiens första resultatdel. Men det uttrycks samtidigt en form av rädsla för att göra fel.
Någon säger att om du har fått föräldrarnas godkännande, får du ha bilder i hallen. Medans vissa säger nej det går emot även om man har föräldrarnas godkännande [...] vi hade gjort en video och då var det två flickors ansikten som syntes. Och så visste jag inte om de hade samtycke att visas. Så nu har jag inte lagt upp den. [...] Men det är en video där barnen jobbar och deltar i utomhusmiljön. Men bilder och video kommer inte upp på samma sätt nu, för man tar hellre det säkra före det osäkra eller man vill inte göra fel liksom. (Intervju A, 18 april 2020)
Vi använde oss av portalen Mitt24, där vi kommunicerade dagligen med föräldrar kring utbildningen. Nu har vi istället gått tillbaka till att förmedla information genom att skriva
Utifrån Wahlströms (2016) syn på läroplansteori krävs det att förskollärare ska ha en förståelse för innehållet, mer än att använda den som ett verktyg. Med detta menas att utifrån förståelse kan en agera utifrån den. Att använda den som ett verktyg hade snarare skapat en planering om vad som ska ske under förskoleåren, och detta är inte fallet. Det finns en brist i förståelsen av hur GDPR-lagen ska appliceras i praktiken, samtidigt gör inte läroplanen detta tydligare. I läroplanen beskrivs uppdraget som förskolans personal står inför, samt vilka skyldigheter de har gentemot både barnen och deras vårdnadshavare. (Lpfö, 2018)
Förskollärare ska ansvara för att [...] i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling. (Läroplanen för förskolan, 2018)
Informant D nämnde i intervjun att deras förskola har gått tillbaka till traditionella kommunikationsverktyg i samverkan med föräldrar. Något som varken personal eller föräldrar är nöjda med. Samtidigt berättar informant A följande:
Vi har något som heter unikum. På unikum så finns det en grupprofil och det finns en individ profil. [...] så i fall jag ser att ett barn, vi har ett barn nu som typ, han upptäcker väldigt mycket bokstäver och ser bokstäver i allt. Så när han säger något så lägger jag in det snabbt i hans individuella logg. Där ingen annan kan se, bara hans föräldrar och vi personalen och vår chef. Det är det som är öppet för föräldrar. [...] Ur ett utbildningssyfte är det skitbra, för föräldrar kollar inte på papperslappar som du får hemskickat, som sitter i hallen. Men de går in på Unikum för vi kan också se vilka föräldrar som har kollat och inte kollat. Så vi har ju väldigt bra koll på vilka föräldrar som vill vara involverade och inte. (Intervju A, 18 april 2020)
Genom informanternas svar kan vi alltså se att det råder skilda meningar i vad som är tillåtet, efter GDPR-lagens införande. Informant D menar att de på grund av säkerhetsskäl har återgått till traditionell samverkan. Samtidigt menar informant A att lärplattformar gynnar dem i kommunikationen med föräldrar. Trots att de fortfarande har kvar lärplattformen finns det en rädsla för att göra fel. Exempelvis i fallet där informant A väljer att inte publicera videon på lärplattformen i ett säkerhetssyfte. Genom läroplansteorin, ur Wahlströms (2016) mening, kan vi se en brist i förståelsen av läroplanen men samtidigt en tolkning av den. På samma sätt, i genom införandet av GDPR kan vi se att det finns dubbla budskap i vad som gäller och en måste här själv göra en tolkning och handla utifrån denna. Detta eftersom
läroplanen både betonar vikten av samverkan och samtidigt barnets rätt till integritet och skydd. (Lpfö, 2018)
Informant A hävdar att traditionella kommunikationsverktyg inte gynnar samverkan, utan snarare försvårar den. Genom att ha koll på vad man lägger ut skyddar man också barnets integritet. Informant D menar snarare att GDPR-lagen innefattar ett så stort skydd att digitala kommunikationsverktyg medför alltför stora risker. Utifrån Lundgrens (1989) presentation av läroplansteori menar han snarare att den utgår från vilket kunskapsinnehåll som ska prioriteras och läras ut. Detta blir tvetydigt i förståelsen av hur GDPR ska appliceras på den redan existerande verksamheten. Samtidigt som förskolan behöver samverka på det mest gynnsamma sättet, behöver de ha ett risktänk gällande barnen och deras vårdnadshavares integritet. Informanterna menar att digital kommunikation är det som gynnar samverkan i stort, men samtidigt menar de att denna typen av samverkan också medför större risker i att bryta integriteten.
5.4 Sammanställning av resultat
Det som genomsyrar samtliga resultatdelar är att tolkningen och hanteringen av GDPR skiljer sig åt mellan de olika förskolorna. Vad detta beror på kan ha många förklaringar, bland annat ledarskapet från cheferna och hanteringen av informationsdelningen, eller också att lagen är mångtydig. I diskussionsdelen kommer olika faktorer, som framställts i resultatet, ställas i relation till tidigare forskning. Detta för att kunna återkoppla till studiens syfte och frågeställning som främst utgår från ett före- och efter perspektiv på GDPR-lagens införande.
