• No results found

En studie kring musik och rörelse i förskolan, "Musik skall byggas utav glädje"

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En studie kring musik och rörelse i förskolan, "Musik skall byggas utav glädje""

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Lek Fritid Hälsa

Examensarbete

10 poäng

En studie kring musik och rörelse i förskolan

”Musik skall byggas utav glädje”

A study of music and motion in the Swedish preschool

“Music is built from joy”

Malin Henriksson

Camilla Larsson

Lärarexamen 140 poäng Examinator Keijo Eriksson Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare Ylva Holmberg Höstterminen 2006

(2)
(3)

Abstract

En studie kring musik och rörelse i förskolan, ”Musik skall byggas utav glädje”. A study of music and motion in the Swedish preschool, “Music is built from joy”. Skriven av Malin Henriksson och Camilla Larsson, Lärarutbildningen. Vi anser att musik och rörelse är en mycket viktig del av barns motoriska och språkliga utveckling. Därför vill vi undersöka hur musik och rörelse ser ut och fungerar på sex olika förskolor. De metoder vi har använt oss av i undersökningen för att få fram empiriskt material är enkäter och intervjuer. Vi anser att musik skall byggas utav glädje, därför är vårt syfte med arbetet att beskriva hur musik och rörelse fungerar i förskolan. Frågeställningarna som vi har utgått ifrån är: vad innebär musik och rörelse i förskolan, hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse, hur beskriver dagens förskollärare förutsättningar för musik och rörelse i deras verksamhet och på vilket sätt påverkar musik och rörelse barns utveckling. Alla de förskollärarna som svarade på enkäterna och de som intervjuades, var eniga om att musik och rörelse är en mycket viktig del i barns utveckling både språkligt, motoriskt och socialt. Och att det är något som bör vara integrerat i förskolans pedagogiska verksamhet i någon form.

(4)
(5)

Förord

Vi skulle vilja tacka vår handledare Ylva Holmberg som under C – uppsatsen hjälpt och stöttat oss. Tack till de personer som av någon anledning har hjälpt oss med diverse ting för att underlätta skrivandet för oss. Vi vill också rikta ett tack till de förskollärare som ställt upp och hjälpt oss med enkäter och intervjuer. Sist vill vi tacka varandra för ett gott samarbete genom hela arbetet.

(6)
(7)

Innehållsförteckning

1 Introduktion………9

2 Kunskapsbakgrund………10

2.1 Musik och rörelse………...10

2.2 Barns musikaliska utveckling……… 12

2.3 Motorik……….. 12

2.4 Språkutveckling………. 14

2.5 Förskollärarens roll i musik och rörelse……….16

2.6 Centrala begrepp……… 17

3 Problemprecisering ………...………... 18

4 Metod……….. 19

4.1 Metodval……… 19

4.2 Urvalsgrupp………... 19

4.2.1 Urval från enkäter och intervjuer……… 20

4.3 Genomförande………... 22 4.3.1 Enkäter………. 22 4.3.2 Intervjuer……… 22 4.4 Analysbeskrivning………. 23 4.5 Forskningsetiska överväganden………. 23 4.6 Genomförandet av arbetet………. 24 5 Resultat………... 25

5.1 Musik och rörelse……….. 25

5.2 Musik och rörelse i den pedagogiska verksamheten…………. 26

5.3 Förutsättningar för musik och rörelse………27

5.4 Musik och rörelse - viktigt för barns utveckling………29

5.5 Musik och rörelsesamlingar………...30

(8)

6 Diskussion ………...33

6.1 Resultatdiskussion………. .33

6.2 Slutsatser av resultatet……….35

6.3 Metoddiskussion och kritisk granskning ………....36

6.4 Förslag på ny forskning………. .37

7 Referenslista………....38

Bilaga A Bilaga B

(9)

1 Introduktion

”Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar”, enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö 98

(Utbildningsdepartementet 2001, s.8). Förskolläraren har en viktig roll i den pedagogiska verksamheten genom att integrera olika aktiviteter som stimulerar barns utveckling. Ett sätt kan vara att införa musik och rörelse kontinuerligt i förskolan, eftersom det är ett roligt och lärorikt sätt för barnen att utvecklas på. Forskning har visat att musik i kombination med rörelse i förskolan utvecklar barn språkligt, motoriskt och socialt. Därför valde vi att fördjupa oss i sex olika förskolors musik och rörelseverksamhet för att se hur det fungerar. En stor del av undersökningen handlar även om att se musik och rörelse i den pedagogiska verksamheten ur

förskollärarnas perspektiv. I undersökningen besvarar vi frågeställningarna: vad innebär musik

och rörelse i förskolan, hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse, hur beskriver dagens förskollärare förutsättningar för musik och rörelse i deras verksamhet och på vilket sätt påverkar musik och rörelse barns utveckling.

Vi besvarar samtidigt hur förskollärare med utgångspunkt i läroplanen skall kunna lägga grunden för hur verksamheten kan bli lärorik, rolig och trygg genom bl.a. musik och rörelse. Vi anser att musik skall byggas utav glädje, därför är vårt syfte med arbetet att beskriva hur musik och rörelse fungerar i förskolan. Vi har undersökt hur musiksamlingar kan se ut på olika

förskolor, kombineras musik med någon form av rörelse och hur tycker förskolläraren att musik och rörelse påverkar barn?

Vi anser att det är viktigt att ha kunskap om hur vi som blivande förskollärare kan arbeta med barns välbefinnande och hur vi kan stimulera dem i deras utveckling genom en musik och rörelseverksamhet som förhoppningsvis ska gynna dem genom hela i livet.

(10)

2 Kunskapsbakgrund

I detta kapitel presenterar vi teorier som vi anser fungerar väl i förhållande till vårt problemområde, samt tidigare gjorda studier inom ämnet vi forskat kring och centrala begrepp.

2.1 Musik och rörelse

Emile Jaques-Dalcroze, 1865-1950 var föregångaren som betonade kroppsrörelsen. Han utgick ifrån att kroppen är musikens naturliga instrument och att rytmen med dess fästen i fysiska rörelser är den primära ledaren av musikaliska element. Med hjälp av

rörelseövningar kan man enligt Dalcroze arbeta fram en ökad känslighet och förmåga att handskas med musikens olika element (Sundin, 1995). Dalcroze (1920) ansåg att det inte bara ska vara barnens röst och öra som ska tränas, utan allt det som i kroppen verkar för; att skapa rytmiska rörelser genom muskler och nerver, som inom barnet vibrerar, spänns, avspänns under påverkan av naturliga impulser. Dalcroze ifrågasatte om pedagogen kan:

Skapa nya sätt att reagera, att införa en ny träning av nervsystemet, att lugna ner alltför livliga temperament, att reglera motstridiga drifter och harmonisera musklernas synergism. Att upprätta en mer direkt

kommunikation mellan sinnen och tanke, mellan de sinnesintryck, som ger signal till intelligensen och känslorna, som i sin tur föder det kroppsliga uttrycket, (Dalcroze, 1920 s. 17).

Något som Vesterlund (2003) betonar är att musicerande handlar om att uppleva rytmen och klangen i sin egen röst och kropp, samt att utveckla känslan av musik och rytm utifrån sig själv och sina egna förutsättningar. När Vesterlund (2003) nämner musik utesluter hon aldrig rörelse, utan det hänger ihop. När förskolläraren sätter på rytmisk musik vet denne säkert att både barn och vuxna rycks med och innehåller sedan musikstunden rörelse är det alltid lättare att få med sig barnen.

(11)

När förskolan jobbar med musik och rörelse, är det viktigt för förskollärarna att se och reflektera hur barn tar till sig och vidgar erfarenhet och kunskap. Vygotskij (1930) ansåg att ju mer ett barn har sett, hört och upplevt, ju mer barnet vet och har tillägnat sig och ju större mängd verklighetsuppfattning barnet har i sin erfarenhet, desto betydelsefullare och

produktivare blir barnets fantasi i övrigt lika kreativa förutsättningar.

En förutsättning för att musik och rörelse ska vara betydelsefull i förskolan är att

förskolläraren varierar den på olika sätt. Bojner (1998) anser att musikupplevelser har stor betydelse i barns utveckling på många sätt. Hon menar att musiken har positiva effekter som:

Att musik är roligt att röra sig till och att barn inte är ensamma i musiken. Måla till musik kan ha en positiv inverkan på barn, samt kan underlätta skolarbete. Barn kan bli tröstade av musik, samtidigt som det kan ge utlopp för glädje. Barn kan slappna av till musik och det ger också hälsa, glädje och avkoppling (Bojner 1998, s.16).

Musik och rörelse många fördelar och syften som ska uppfyllas och Uddén, (2001) anser att musik kan vara ett medel för barn att binda sig känslomässigt till de nära i sin omgivning. Genom musik kan barn också lära känna sina känslor och det bidrar till en social

sammanslutning.

I en pedagogisk verksamhet ska förskolan ta tillvara på barns olika lärande genom olika metoder. Ett sätt som stärker inlärningen har Lambs & Gregory (1993) gjort en

undersökning om, som visar flera studier om hur viktigt pedagogisk stimulans är, både vad det gäller ömsesidig påverkan och olika undervisningsstilar. Detta för att barnens

inlärningsresultat ska förbättras. För att få en kvalitativ effekt av ett kroppsligt, rytmiskt och musikaliskt lärande visar Uddéns (2001) studie betydelsen av att förskolläraren använder såväl taktila, musiskt-imiterande som verbala samspel. Rytmisk övning tillsammans med språklig kommunikation tycks förbättra såväl kroppsligt uttryck och medvetenhet som språkinlärning (a.a).

(12)

2.2 Barns musikaliska utveckling

”Vi föds med möjligheter, men för att de ska utvecklas krävs samspel med omgivningen”, (Sundin, 1995 s.25). Sundin anser att musik i dagens samhälle är av annan betydelse för barn idag än den var förr, då barn lyssnade på enkla klassiska barnvisor. Istället har

musikuppfattningen ändras av all den uppsjö av olika musiksorter det finns att välja mellan via massmedia, tv och dylikt. Barn möter olika musikstillar överallt i dag och innehållet i musiken har också förändrats.

Sundin (1995) menar även att musikaliskt stimulerande eller knappa hemförhållanden spelar en stor roll för barnets utveckling av sångförmågan och andra musikaliska färdigheter. Sundin (1995) anser att man kan betona sättet att förhålla sig till musik,

möjlighet att förstå, skapa och ha glädje av musik. Musikalisk begåvning blir då något som alla barn har inom sig (a.a.).

2.3 Motorik

Små barns utveckling av motoriska färdigheter är intensiv under perioden mellan ett och två år menar Bojner (1998). Hon anser också att vuxnas strukturering av miljön kan sätta gränser och hindra barnens rörelseutveckling. Det är viktigt att förskolan bejakar detta och låter barnen få röra sig både fritt och organiserat.

Betydelsefullt är också att barn får träna grundrörelserna (krypa, hoppa, åla, gå, springa etc.) och att dessa blivit effektiverade för att användas fritt och effektivt av barnen i den fortsatta utvecklingen (Vesterlund, 2003). Vidare menar Vesterlund (2003) att i leken och i musiken kan förskolläraren förstärka alla utvecklingsstadierna hos barn, utan att det blir tråkigt. Genom dans och rörelselekar utvecklas även rörelse och koordination. Rörelsen har en viktig plats i barnets musikaliska värld anser Evenshaug & Hallén (2001) eftersom toner är nära knutna till motoriska uttryck. Innan barnet ens kan gå framkallar musiken rörelser med hela kroppen.

(13)

Detta kan jämföras med vad Sundin (1995) också vidhåller, nämligen att barn börjar dansa innan de kan gå och att rörelser stimuleras av musik. Hammershøj (1997) anser att när en förskollärare sjunger tillsammans med en 3-4 åring, bör en eller annan form av motorisk aktivitet ingå eftersom rörelse är ett stöd för språkinlärningen. Det kan vara dans, hopp, klappa händerna. Vidare anser Hammershøj (1997) att det tvååriga barnet tycker om att röra sig till musik och det är vid denna ålder bättre på att kontrollera sina rörelser. Barnet kan böja knäna, svinga med armarna, hoppa och vrida sig till musiken. De kan ännu inte hoppa till musikens grundslag, det dröjer några år innan barnet kan detta (a.a.).

I de flesta förskolor är gymnastik ett vanligt förekommande inslag i verksamheten, hur kan man då stärka rytmkänslan med hjälp av gymnastik i förskolan? Dalcroze (1920) menade att genom gymnastik kan barnet få musklerna att spänna och spänna av, kroppens att

sträcka ut och minska. Detta är något som i längden stärker takten och rytmkänslan i tid och rum. Vidare menar Dalcroze att det inte räcker med att utveckla barnets gehörsförmåga för att det ska kunna uppleva och älska musik. Det är även viktigt att knyta an musik med rörelse och rytm. Dalcroze (1920) menar att det beror helt och hållet på rörelsens,

precisionens och intensiteten i vår musikaliska känsla för att utveckla förståelsen av musik och rörelse.

Enligt Bülow (1974) är rytmikens fyra grunder: rum, tid, kraft och form. Det är bl.a. genom musik och rörelse som barn lär sig rum – genom att bli bekant med rummets olika

dimensioner, tid – att uppleva kroppens hjärtslag, andning och puls, kraft – att lära känna sin kropps möjligheter genom att röra sig på ett varierat sätt och form – att uppleva form med de saker som man har runt omkring sig. Bülow (1974) använder rytmik i flera olika sammanhang, både teoretiskt och praktiskt: som ett begrepp för det rytmiska elementet i musiken och som ett namn på gymnastik – och rörelsesystem som förenar rörelse och musik. Holles (1978) teori om rytm är en regelbunden växling i styrka, hastighet och varaktighet. Vidare menar Holle att rörelserytmer är något levande eller ett tillstånd för varje barns sinnestillstånd och känslor, både de varaktiga känslorna som de snabba.

(14)

Emellertid är rörelserytm något som är olika från person till person och denna påverkas av många olika faktorer: perception, reaktion och längden på kroppsdelarna samt temperament och tillfällig sinnesstämning hos barnet (a.a.).

Intelligens, psyke och fysiska förhållanden är alltså avgörande för denna i barnets inneboende, individuella rörelserytm som är svår att påverka utom på psykisk väg. En kortare tid kan en snabbare eller långsammare rytm från ett musikinstrument följas, men därefter faller barnet tillbaka in i sin egen rörelserytm, (Holle, 1978 s.167).

Holle (1978) anser att rytm uppfattas med olika sinnen som t.ex. hörseln, där rytmen

uppfattas i musiken och i språket och synen, där barnet ser på olika rörelser från andra barn. Rörelserytmer kan enligt Holle (1978) framställas som en återhållsamhet av enkla

rytmmönster och moment vid slag på instrument, handklappningar och fotstamp. Detta kan vara en bra övning till uppfattning av språkrytmer och det kan också vara en förberedelse för andra former av rörelse till musik (a.a.).

Holle (1978) menar även att förskolläraren kan ange olika enkla rytmmönster som barnen försöker följa under rörelser eller till inspelad musik. Där igenom kan barnen följa och röra sig till musiken som de själva vill och detta leder enligt ovan författare till ett levande rörelseförlopp.

2.4 Språkutveckling

Vesterlund (2003) anser att rörelser samtidigt som sång ger barn större möjligheter att direkt uppleva och förstå ordens betydelse, det vill säga lärande genom handling. Barn lär sig minnas ljud, rytm och rörelser redan i fosterstadiet och när de sedan börjar sjunga måste deras sång formas på något sätt. Formgivningen är inte tillfällig menar Lindahl (1998) utan bestäms av den omgivning barnet lever i.

(15)

Lindahl (1998) menar att småbarn som vistas i en musisk aktiv miljö kan lära sig en stor färdigsångsrepertoar om de får möta den i ett meningsfullt sammanhang och i den omgivningen har förskolan en viktig del. Lever barn i en aktiv sångmiljö kan en färdigsångs repertoar utvecklas tidigt, redan i 2- års ålder, (Bjørkvold, 2001).

Vesterlund (2003) menar vidare att när barn sjunger är det viktigt för förskolläraren att vara observanta och lyssna ordentligt på hur barn sjunger texten så att de sedan kan hjälpa dem på rätt sätt i deras begreppsbildning av ordens betydelse, samt i deras språkutveckling. Barnvisor kan förskolläraren omvandla till ramsor för då kan barnet få hjälp med att

uppfatta text och rytm och melodi med hela kroppen (a.a.). Detta kan kopplas till Bjørkvold (2001) som menar att när barn vill sjunga, måste deras sång formas på ett eller annat sätt.

Att språkutveckling gynnas genom musik och rörelse har Vesterlund (2003) arbetat kring och menar att genom dans och rörelselekar utvecklas rörelse och koordination som i sin tur stärker språket och utvecklar den sociala samvaron mellan barnen. Men det finns många andra situationer där språket utvecklas, därför är det viktigt att förskolläraren inte glömmer att språket måste komma i alla situationer i förskolans vardag, inte enbart genom i

inplanerade aktiviteter och teman anser ovan författare. Vesterlund (2003) menar också att medvetenhet och kunskap om språkutveckling hos alla förskollärare är viktigt att sträva efter. Den tid barn umgås med vuxna och när barn leker med andra barn i förskolan kan ge bästa språkstimulerande stunderna. Vesterlund menar även att det inte enbart är vid de styrda och planerade aktiviteter som språket stimuleras utan i alla situationer som barnet möter i förskolan, som t.ex. i leken. I lekens värld, när barnet är helt uppslukad av en aktivitet som lek, brukar barn spontansjunga (a.a.). Bjørkvold (2001) anser att spontansång ger leken rytm, kroppsrörelsernas form och ordens betydelse. Han menar ”att det är

livsviktigt att behärska spontansången, liksom de andra nycklarna till barnkulturens gemensamma kod, för den ger möjlighet till uttryck och mänsklig tillväxt” (Bjørkvold 2001, s. 72).

Uddén (2004) anser att om pedagoger ska uppnå en god språklig kvalité och dialog med musiskt lärande barn, måste pedagogen använda musisk lek som medel.

(16)

Uddén menar att alla föräldrar och pedagoger måste inse att det är fullkomligt naturligt att sjunga, klappa och röra sig rytmiskt och dansa utan att behöva ställa för höga estetiska krav på sig själv. För att stimulera barn att lära sig ett verbalt mänskligt språk menar Uddén (2004), måste pedagogen i samband med musiska aktiviteter alltid förtydliga visans språk och begrepp.

Uddén (2004) anser att vuxna som sjunger och rör sig med rytmiskt engagemang kan ses som förebilder för barn. Detta för att barn ska förenas med andra barn genom att

förskolläraren sjunger melodier och texter på ett kulturellt gemensamt sätt. Uddén menar att grunden för god språkutveckling sker genom att uppehålla lyssnandet gällande språkets rytmik och tonfall. Därför är det viktigt att barn får lyssna till goda sjungande och talande förebilder som pedagoger och föräldrar, samt till sin egen sång och talröst (a.a.).

2.5 Förskolläraren roll i musik och rörelse

Förskollärarens attityd under musik och rörelseaktiviteter är av stor betydelse och

Bjørkvold (2001) menar att kvalitén i sångsamlingarna är viktig och att det är av stor vikt att förskollärare verkligen sjunger med känsla och inlevelse eftersom barn vet vad som är äkta närvaro och värderar därefter. Vem som helst kan sjunga med barn, d.v.s. att

förskollärarna ”sjunger hellre än bra” än att inte sjunga alls. Bojner (1998) anser att förskolläraren bör tycka om musik och känna att musik är en tillgång i livet, samt dessa viktiga förutsättningar:

• Kunna sjunga, det behöver inte vara vackert.

• Bör gärna spela något instrument även om det gäller trumma, maracas el. xylofon. • Och – vara orädd och våga som är en förutsättning för att lyckas.

När förskollärare är engagerade och intresserade av den musik och rörelseverksamhet de bedriver i förskolan, är det viktigt att barnen tar till sig den kunskap de erövrar och samtidigt känner en tillhörighet i relationen med sin omgivning.

(17)

Enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) är det förskolans uppdrag att skapa och

kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer som sång, musik, drama, rytmik, dans och rörelse, sådant som främjar barns utveckling och lärande i förskolan

(Utbildningsdepartementet 2001).

Enligt Sundin (1995) är den viktigaste förutsättningen hos förskolläraren att kunna visa öppenhet i sina egna känslor för musik och att kunna upptäcka i sig själv den nyfikenhet för ljud och rörelse som barn visar. De förskollärare som är intresserade av musik har stora möjligheter att förverkliga det intresset i praktiskt arbete. Med det menar Sundin (1995) att om förskolläraren själv tycker om att sjunga och gör det med glädje och inlevelse, så överförs denna känsla för musik till barnen på ett lustfyllt sätt.

Dalcroze (1920) ansåg att pedagogerna i musikutbildningen skulle ägna större

uppmärksamhet åt elevernas motorik, samspel mellan reaktion, impuls och tillbakagång, spontana eller förberedda rörelser och åt alla de inslag som ingår i det mänskliga

temperamentet.

2.6 Centrala begrepp

Med musik och rörelse avser vi olika variationer som sång, med eller utan instrument eller cd-skiva som kombineras med rörelse i olika former, som t.ex. dans, gymnastik och sångkombinationer.

Med motorik menar vi i denna studie den kroppsliga utvecklingen som tränas och stärks hos barnet genom musik och rörelse.

Språkutveckling i denna studie är när barnet genom upprepning av sång och musik

stimuleras till att utveckla sitt språk genom texterna i sångerna.

(18)

3 Problemprecisering

Från den forskning som vi har bearbetat under studiens gång har vi kommit fram till att musik och rörelse är en viktig del i barns utveckling. Vi anser att musik skall byggas utav glädje, därför är vårt syfte med arbetet att beskriva hur musik och rörelse fungerar i förskolan. Nedan följer studiens övergripande frågor:

• Vad innebär musik och rörelse i förskolan?

• Hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse? • Hur beskriver dagens förskollärare förutsättningar för musik och

rörelse i deras verksamhet?

• På vilket sätt påverkar musik och rörelse barns utveckling?

(19)

4 Metod

I metodavsnittet beskrivs och presenteras hur vi har gått tillväga i undersökningen. Vi redogör för vilka metoder vi använt oss av för att nå fram till bästa resultat och under urvalsgrupp redovisas vilka som har ingått i undersökningen. Vi beskriver även vårt analysarbete, samt forskningsetiska överväganden.

4.1 Metodval

Vi valde att göra en kvalitativ studie i form av enkäter och intervjuer eftersom det var den metoden som skulle ge oss det bästa resultatet i studien. Enkätundersökningen valde vi eftersom det ger en bred information. Enkäter kan vara bra om man, enligt Johansson & Svedner (2004) avser att göra intervjuer men behöver ett stöd för att välja ut

intervjupersoner. Det var även ett sätt för oss att få fram förskollärare att intervjua som vi för studien fann intressanta. Intervjuerna valde vi för att den kan vara rimlig om man ska försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera (a.a.).

4.2 Urvalsgrupp

Vi valde att inrikta oss på förskollärare för att få en yrkesmässig bild av hur de arbetar med musik och rörelse i förskolan, samt därför att vi själva snart är färdigutbildade förskollärare. I vår undersökning ingick sex olika förskolor som var belägna runt om i en kommun i södra Skåne. Förskolorna valde vi ut genom att använda oss av telefonkatalogen. Vi valde

förskolor i olika delar av staden för att få ett så brett urval som möjligt. Ingen av oss hade någon personlig anknytning till de förskolor som ingick i undersökningen.

Totalt var det 24 förskollärare som svarade på våra enkäter. Utifrån våra enkätsvar valde vi ut fyra förskollärare att intervjua, två från Förskola Röd, en från Förskola Gul och en från Förskola Vit. Intervjupersonerna valdes eftersom deras svar i enkätundersökningen visade sig vara intressant för vårt problemområde.

(20)

Alla personer som ingått i undersökningen är kvinnor och namn på personer och förskolor är påhittade.

Vi har valt att presentera förskollärare som ingick i undersökningen under rubrikerna: Förskola, ålder och antal år som förskollärare.

4.2.1 Urval från intervju och enkäter

Förskola Röd består av fem avdelningar; två 1-2 års avdelningar och tre 3-5 års

avdelningar. Här intervjuade vi förskolläraren Stina, 50 år som arbetat som förskollärare i 27 år och Maj, 47 år som arbetat som förskollärare i 10 år. Fem stycken svarade på enkäten:

Förskola Ålder Antal år som förskollärare

Röd 1 46 år 25 år som förskollärare

Röd 2 27 år 5 år som förskollärare

Röd 3 47 år 10 år som förskollärare

Röd 4 50 år 27 år som förskollärare

Röd 5 40 år 15 år som förskollärare

Förskola Gul är en förskola med tre avdelningar, 1-5 år. På Förskola Gul intervjuade vi Maggan, 54 år som arbetat som förskollärare i 30 år. Här besvarade tre stycken enkäten:

Förskola Ålder Antal år som förskollärare

Gul 1 35 år 7 år som förskollärare

Gul 2 26 år 2 år som förskollärare

Gul 3 54 år 30 år som förskollärare

(21)

Förskola Vit är en förskola med fem avdelningar, tre 1-2 års avdelningar och två 3-5 års avdelningar. Här besvarade åtta stycken enkäten. Vi intervjuade Gun 42 år som arbetat som förskollärare i 27 år.

Förskola Ålder Antal år som förskollärare

Vit 1 49 år 25 år som förskollärare

Vit 2 35 år 12 år som förskollärare

Vit 3 45 år 6 år som förskollärare

Vit 4 31 år 3 år som förskollärare

Vit 5 37 år 15 år som förskollärare

Vit 6 43 år 16 år som förskollärare

Vit 7 38 år 3 år som förskollärare

Vit 8 42 år 27 år som förskollärare

Förskola Lila är en förskola med en avdelning 1-5 år. Här svarade en på enkäten:

Förskola Ålder Antal år som förskollärare

Lila 1 55 år 19 år som förskollärare

Förskola Grön består av två avdelningar, 1-5 år. På Förskola Grön svarade tre stycken på enkäten:

Förskola Ålder Antal år som förskollärare

Grön 1 58 år 28 år som förskollärare

Grön 2 40 år 19 år som förskollärare

Grön 3 30 år 7 år som förskollärare

(22)

Förskola Blå är en förskola med fem avdelningar, två 1-2 års avdelningar och tre 3-5 års avdelningar, varav en avdelning bedriver sin verksamhet utomhus. På Förskola Blå svarade fyra stycken på enkäten.

Förskola Ålder Antal år som förskollärare

Blå 1 35 år 10 år som förskollärare

Blå 2 50 år 21 som förskollärare

Blå 3 37 år 3 som förskollärare

Blå 4 41 år 17 som förskollärare

4.3 Genomförande

Vi presenterar först enkäterna och sedan intervjuerna.

4.3.1 Enkäter

Vi introducerade studien genom att ringa runt till de sex olika förskolorna som vi bestämt skulle ingå i vårt arbete. Det blev ett positivt bemötande från förskolorna och de ville gärna hjälpa oss. När vi hade bokat in tider åkte vi runt tillsammans runt och lämnade personligen ut enkäterna till förskollärarna. Vi stannade kvar under tiden för att försäkra oss om att vi fick svaren tillbaka. Tyvärr förekom det mycket frånvaro av förskollärare av olika skäl som t.ex. sjukdom, möten och bristande tid. På en stor förskola var tidsbristen stor, så de lovade att skicka hem enkätsvaren till oss. Vi var väldigt angelägna att få tillbaka enkäterna eftersom antalet förskollärare där var ganska högt i jämförelse med de övriga förskolor vi besökt. Till vår besvikelse skickades de aldrig enkäterna till oss.

4.3.2 Intervjuer

Utifrån resultatet från våra enkäter valde vi ut fyra förskollärare eftersom deras enkätsvar intresserade oss i förhållande till vårt problemområde. Förskollärarna hade redan innan givit sitt samtycke till att bli intervjuade på enkäten därför var det inget hinder när vi sedan kontaktade dem för vidare intervju.

(23)

Vi var noggranna med att informera om de etiska regler som man som forskare bör tänka på inför och under intervjuer (se forskningsetiska överväganden 4.5). Då vi bokade tiden till intervjuerna, förhörde vi oss om de godkände att vi använde oss av bandspelare under samtalet. Vi avtalade tid och talade om ungefär hur länge intervjun skulle pågå, ca 30-40 minuter som längst. Intervjuerna genomförde vi tillsammans, och det finns vissa fördelar med att vara två som intervjuar menar Repstad (1999) eftersom då kan den ena ansvara för intervjun och den andre får möjlighet att ställa spontana och improviserade frågor. Samt att sköta bandspelaren och se till så att den fungerar.

4.4 Analysbeskrivning

I vårt empiriska material ingick enkäter och intervjuer. Vi strukturerade upp och bearbetade varje fråga och svar var för sig från enkätundersökningen för att få ett bättre sammanhang. Gällande intervjuerna så studerade vi enligt Törnquist (2006) först varje intervju för sig för att komma åt innebörder i relation till förskollärarnas speciella sammanhang, därefter jämfördes intervjupersonernas svar där vi letade efter likheter och olikheter.

När vi samlade in informationen i vårt forskningsarbete behövde vi bearbeta materialet för att kunna besvara de frågor vi ställde i problemformuleringen och enligt Repstad (1999) är analys av data den process där man får ordning och struktur så att den blir lättare att förstå empirin man samlat in.

4.5 Forskningsetiska överväganden

Under arbetets gång var vi väl medvetna om respekten för de personer som ingick i studien och vi informerade dem om, att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande både

gällande enkätundersökningen och intervjun om det av olika anledningar inte kändes bra, detta är något som stöds av Johansson och Svedner (2004).

(24)

När vi lämnade ut enkäterna till förskollärarna var vi även noga med att poängtera att studien som de deltog i var anonym, dock inte för oss ifall vi behövde kontakta dem för vidare intervju. Förskollärarna fick möjlighet att själv välja om de ville bli intervjuade i form av ett ja och nej alternativ längst ner på enkätpappret.

När vi ringde och bokade tid för intervjun med de utvalda förskollärarna, frågade vi om vi kunde använda en bandspelare under samtalets gång. Vi talade om att materialet endast skulle användas för våra öron, samt att kassetten skulle raderas efter genomgången av materialet. Det är viktigt enligt Johansson och Svedner (2004) att inte på något sätt försöka lura och föra förskollärarna bakom ljuset beträffande undersökningen syfte. Vi var därför mycket noga med att berätta om vårt syfte med arbetet innan intervjuerna påbörjades.

4.6 Genomförandet av arbetet

Samarbetet under studiens gång har fungerat bra och har varit på lika villkor. Vi har båda bidragit med idéer och likvärdig initiativförmåga inför rapportens alla moment. När vi planerade enkäterna och intervjuerna, delade vi upp arbetet med att ringa runt till de olika förskolorna. Under intervjuerna turades vi om att hålla i intervjun; en av oss frågade medan den andre skötte bandspelaren och kom samtidigt med spontana frågor. Inför studien lånade vi litteratur var för sig, som vi sedan diskuterade och gick igenom för att finna vilka böcker som var relevanta för oss att använda.

(25)

5 Resultat

I resultatet redovisas det empiriska material vi samlat in genom enkäter och intervjuer. Detta presenteras under följande rubriker: Musik och rörelse, musik och rörelse i den pedagogiska verksamheten, förutsättningar för musik och rörelse, musik och rörelse - viktigt för barns utveckling, musik och rörelsesamlingar och informatorernas instrument.

5.1 Musik och rörelse

Kärlek till musik och rörelse i sin verksamhet är det många förskollärare som känner. Röd 2 ansåg att musik och rörelse kan vara ett dagligt inslag i verksamheten eftersom alla barn älskar det:

Barn påverkas väldigt positivt, det rycker i kroppen på dem och de blir glada vilket man tydligt kan se. Barnen lockas till musiken och de små barnen börjar röra på sig direkt och man kan se leendet komma i ansiktet (Stina, Förskola Röd).

Grön 3 ansåg att för dem i deras verksamhet innebär musik och rörelse stor glädje för barnen, samt motorik, dans och kroppsmedvetenhet. Gul 2 tyckte att musik gynnar barn eftersom det kan användas som ett verktyg för att utveckla alla barns inneboende förmågor, dessutom tränar det barns språkrytm. Lila 1 ansåg att innebörden av musik och rörelse är en kultur som ger barn möjlighet att utveckla båda sina hjärnhalvor.

I Förskola Vit arbetar de dagligen med musik och rörelse i olika former som vid sångstund, rytmikpass, dans och ringdans. Gun berättar att musik är ett viktigt, lätt och roligt sätt att fånga barnen på och att ”barn påverkas mycket positivt och även de allra minsta, är det inget annat vi kan göra så sätter vi på musik och dansar och känner rytmen. Musiken är en bra öppning för kommunikationen”.

(26)

I förskola Blå finns mycket av den pedagogiska verksamheten utomhus och då utövar förskollärarna ofta sin musik och rörelse där tillsammans med barnen. De har dagliga sångstunder, säger Blå 1, där barnen rör sig mycket och då inte enbart till planerade rörelse eller gymnastikpass, utan genom att klättra, cykla och springa. På så sätt får barnen in den motoriska träningen.

Att barn rör mycket på sig för att träna motoriken är också väldigt viktigt, poängterar

Maggan på förskola Gul, hon menar att ”Rörelse är viktigt eftersom barn sitter mycket

stilla idag, hemma vid datorn och framför tv:n. Att få in musik i kombination med rörelse i verksamheten är bra för då rör barn sig i förskolan i alla fall.”

5.2 Musik och rörelse i den pedagogiska verksamheten

Genomgående på alla förskolor som ingick i undersökningen var att de dagligen använde sig av musik och rörelse på olika sätt. På förskola Röd, använder förskollärarna sig av visuella sånger som de dramatiserar med barnen och de sjunger mycket rörelsesånger. Stina förklarar vad visuella sånger innebär:

En figur t.ex. en sockerbagare symboliserar sången ”en sockerbagare” så att barnen ser bilden framför sig och efter det sjunger vi sången. Åskådliggör sagan. I samband med sagan så sjunger de alltid något som anknyter med sagan, och ramsor där de också klappar takten som har blivit populärt. Några av flickorna snappade upp ramsorna väldigt bra och klappar takten till, (Stina Förskola Röd).

Mora träsks tigerjakt är något som just nu är väldigt populärt hos barnen på Förskola Röd eftersom det ingår mycket rörelser till musiken och de små barnen, berättar Stina, tränar sin motorik. Denna uppskattning har resulterat i att barnen kommer självmant och vill lyssna på musik.

(27)

Detta kan jämföras med Förskola Gul som har musik och rörelse i princip dagligen och barnen älskar att göra rörelser till ramsor och lekar, dessutom sjunger de gärna på denna förskola rörelsesånger och sånglekar till gitarrkomp enligt Gul 3.

Däremot använde Förskola Grön sig av åldersinriktad gruppverksamhet där motorik och rörelse är en av grupperna. De arbetar också med rörelserim och rörelse sagor (Grön 3).

Vit 4 och Blå 3 beskriver att förskollärarna använder musik och rörelse både som lugnande medel, massage, vila, avslappning och yoga men även som ”uppeppning” när barnen skall komma igång. Vit 3 menar att rörelse sånger behövs i verkligheten annars blir

verksamheten för långtråkig. Därför använder de sig av rörelselekar med musik vid flera tillfällen under veckan och rörelse sånger vid musikstunder. Lila 1 berättar att på deras förskola har de sång, sånglekar och rörelse till musik några gånger i veckan. Dagliga sånger och rörelselekar är även ett dagligt inslag skriver Blå 1.

Vit 6 anser att de ofta sjunger tillsammans med barnen både spontant och vid samling och innan maten kommer, samt under blöjbyten och vid promenad. Något vanligt

förekommande är också att barnen spelar barnskivor och dansar spontant.

Musiken är en bra öppning för kommunikationen mellan barnen. Musik har vi jättemycket inne hos oss, och det är ett så himla bra medel att använda om det är stökigt och mycket bråk och ingen hittar riktigt vad de ska leka med, då sätter vi på hög musik och dansar och när alla är trötta på det kan vi fortsätta, (Gun Förskola Vit).

5.3 Förutsättningar för musik och rörelse

Maj, Förskola Röd säger att när hon spelar gitarr så ”blir hon inspirerad för att det är lättare

att få med barnen och musik ger glädje” och hon anser även att det handlar om att personen (förskolläraren) ska vara mer säker och spontan. Däremot saknar Maj kompetensutveckligs kurs som ger mer praktiska idéer till att integrera mer musik och rörelse i förskolan,

(28)

hon saknar även att kunna diskutera med andra förskollärare, eftersom det inte finns något samarbete mellan avdelningarna och de får därigenom ingen inspiration av varandra.

Stina, som även hon arbetar på Förskolan Röd, tycker att en förutsättning för att integrera

musik och rörelse är ”den glädje musiken ger, ett sätt att få barnen till att komma till en och ett sätt att få barnen att lyssna. En annan förutsättning till att integrera musik och rörelse är viljan från förskolläraren och genom att läsa och diskutera med andra. Stina är själv med i ett nätverk och ”vi är förskollärare från olika förskolor i Skåne som träffas en gång/termin. Under pedagogmöte i förskolan får vi nya idéer som vi delger varandra”. Stina blir även inspirerad av andra, t.ex. när föräldrar kommer med idéer på sånger som barnen lyssnar på och sjunger hemma.

Informanterna på Förskola Vit och Förskola Blå tycker inte att det behövs några speciella förutsättningar för att integrera musik och rörelse i förskolan. Med enkla instrument och rolig musik är det lätt att få med barnen. Vit 7 menar att det helt och hållet beror på förskollärarens inställning och intresse till ämnet. Detta är något som styrks av Gul 2, nämligen att intresserade förskollärare och instrument både inspirerar och förhöjer mycket och det är även viktigt med samarbete avdelningarna emellan.

På Förskola Grön tyckte alla tre förskollärarna som svarade på enkäten att det alltid finns förutsättningar, det gäller bara att ta till vara på olika kompetenser och använda musik i situationer som t.ex. samling. De tyckte även att studiedagar var viktiga för att få inspiration för att integrera musik och rörelse.

Något annat som var genomgående i enkätsvaren var bristen på kompetensutveckling. Blå 2 menade att det är en verksamhet som ibland kräver lite mer ”kött på benen” som man t.ex. får vid föreläsningar eftersom det händer att man drabbas av idétorka.

Här är lite dåligt med nya idéer i denna kommun, vi har haft en vikarie som är musikpedagog och hon har puschat på oss och gett oss nya idéer. Hon har även fått mig att plocka fram gitarren och plötsligt kan jag några ackord, (Maggan Förskola Gul).

(29)

Maggan berättar att hon har jobbat så många år som förskollärare i andra kommuner så att

idéer för att införa musik i förskolan har det blivit genom fortbildningar i andra kommuner hon arbetar i. Detta har lett till att hon sett barns glädje och hon menar att då påverkas barnen positivt.

5.4 Musik och rörelse - viktigt för barns utveckling

Något vi tydligt kunde se i undersökningen var hur musik och rörelse påverkar barns utveckling. Alla förskollärarna svarade på enkäten att musik och rörelse är språkligt,

motoriskt och socialt utvecklande. De var även överens om att barn behöver röra sig och till musik blir det extra roligt. Vit 3 tyckte att i musik och rörelse utvecklar barnet allt, konsten att lyssna, att våga och det sociala. Hon ansåg även att det är ett roligt och lätt sätt att fånga barnet. Gul 2 kände att musik och rörelse är något som skapar lust, glädje och gemenskap hos barnen och även att ta hänsyn. De lär sig också att vänta på sin tur, något som hon tycker är väldigt viktigt. Lila 1 svarade att de använde sångkort och sångsagor som i sin tur stärker barnens språkutveckling. Detta kan liknas med vad Röd 3 skrev, nämligen att de på sin avdelning utvecklar språklig medvetenhet med hjälp av rörelser och ramsor. Röd 4 på samma avdelning anser att rim, ramsor, rytm och musik är ett bra pedagogiskt hjälpmedel för språkinlärningen, och att det på så sätt blir en lustfylld upplevelse.

Med rim och ramsor har de lättare att lära sig om de får rytmer under tiden, för att de ska få in takten. Musiken hjälper barnen att lära sig

begreppsuppfattning i kombination med vår gymnastik, barn blir hjälpta av sången för att stimulera deras språkutveckling (Maj Förskola Röd).

På förskola Vit 1 menade att utan musik och rörelse skulle det bara vara tråkigt och därför är det viktigt att barnen får känna och uppleva glädje som gynnar dem i deras utveckling. Grön 1 ansåg att blyga barn vågar agera och utvecklas genom musik och rörelse. På en avdelning på förskola Blå, som bedriver mycket av sin verksamhet utomhus menade förskollärarna där, att vid rörelser ute provar barnen nya utmaningar i naturen.

(30)

Ur hälsosynpunkt menade de att rörelsen är extra viktig för dagens barn. Avslutningsvis tyckte Röd 3 att musik innebära lugn och en vis trygghet något som är viktiga delar i barns utveckling.

5.5 Musik och rörelsesamlingar

Musiksamlingarna är något som förekommer kontinuerligt överlag på de sex förskolor som ingått i undersökningen. Detta sker ständigt på Förskola Grön, där förskollärarna använder sig av gitarrkomp till sångerna och rörelserna. Dessa samlingar kan ske både planerat men även spontant. Den oplanerade musik och rörelsesamlingarna sker spontant i Förskola Röd,

Stina ”Om vi inte har musiksamlingar och vi går ut kan vi tex. sjunga en elefant balanserade och går balansgång runt sandlådan och alla barnen kommer och vill vara

med”.

Blå 1 menar att de inte har någon planerad sångsamling för tillfället. Likadant är det för Förskola Röd enligt Maj, där de har gått ifrån musiksamlingarna samt den gemensamma musik och rörelsestund som de brukade ha varje fredag med alla avdelningarna. ”Men vi har pratat om att vi ska starta upp musik och rörelsesamlingar här på avdelningen igen” (Maj, Förskola Röd).

Musiksamlingar har de inte som fast aktivitet på Förskola Vit berättar Gun, men ändå regelbundet och det varierar mycket avdelningarna emellan hur de lägger upp

musiksamlingarna. På den avdelning där Gun jobbar har de sångkort, färdiginspelad musik och sång med rekvisita. Ibland har barnen egengjorda instrument med sig hemifrån. De arbetar även med sångpåsar, sångkort och sånglekar, samt har de en instrumentlåda, vilket barnen uppskattar.

(31)

Trianglar trummor tamburiner rytmikpinnar, det blir ett organiserat kaos till en början, men de måste få prova på instrumenten. När de sen blir 3-4 år får man säga till dem att alla instrument ska vara tysta för nu ska vi bara lyssna på bjällrorna. Bara lyssna till trumman, och den tränar all den sociala kompetensen genom att lyssna på varandra, inte bara sticker iväg, (Gun, Förskola Vit).

Blå 2 menar att de ibland ersätter musiksamlingarna med språksamling där sång ingår och de har önskesånger för barnen en gång i veckan så där får barnen in musiken anser hon.

På Förskola Röd har barnen en kista full med mjukisdjur som barnen diskuterar utseende på och dessa mjukisdjur arbetar barnen dagligen med under musiksamlingen berättar Stina. De använder även fingerdockor (små filtdockor förskolläraren sätter på fingrarna) och sångkort (egenhändigt tillverkade kort med bild på det sången avser handla om) och namnkort berättar Stina. På samma förskola har de också musiksamlingar med liknande material i sången och rörelsen där Röd 3 arbetar och där väljer barnen också sånger utifrån deras eget intresse. Maj, Förskola Röd, berättar att på hennes avdelning där hon arbetar är barnen ibland i helgrupp och ibland lite mindre grupper. Där lyssnar de på cd-skivor. Röd 3 skriver att de på sina musiksamlingar arbetar utifrån vissa teman som de tar ut speciella sånger till och de har även gjort dramaföreställningar som Klas Klättermus.

På Förskola Gul har de i princip någon form av musiksamling varje dag, berättar Maggan och den sker oftast i helgrupp varje förmiddag eller i spontana situationer som barnen själva tar initiativ till.

Vi sitter kanske en liten grupp barn och pratar och talar då om t.ex. djur och börjar sjunga om dem, barnen kommer sen tillbaka och så ska vi sjunga om ett annat djur häst och rätt som det är har vi en lång sångstund helt spontant. (Maggan, Förskola Gul).

En eftermiddag i veckan samlas alla tre avdelningarna för gemensam sångstund utomhus, skriver Gul 2 och i denna sångsamling har de alltid samma inledning och samma avslutning

(32)

och däremellan har de ett tema där det blandas stillasittande sånger med rörelsesånger utefter barnens behov och utvecklingsnivå. ”Jag har sett barns glädje i musiksamlingar och jag är ingen sångare, man jag älskar att sjunga och tycker man själv det är roligt så påverkar man barnen positivt”, (Maggan, Förskola Gul).

5.6 Informatorernas instrument

Förskola Röd

En förskollärare spelar gitarr och en spelar blockflöjt på denna förskola, av fem förskollärare som ingick i undersökningen.

Förskola Blå

Här spelar två förskollärare gitarr, varav den ena av dem även spelar xylofon, tamburin och trumma, av fyra förskollärare som ingick i undersökningen.

Förskola Vit

Fyra förskollärare spelar gitarr av totalt åtta förskollärare som ingick i undersökningen.

Förskola Gul

Två förskollärare spelar gitarr av totalt tre som ingick i undersökningen.

Förskola Lila

Denna pedagog som ingick i undersökningen spelar inget instrument.

Förskola Grön

Ingen av de tre förskollärarna som ingick i undersökningen spelar något instrument.

Sammanfattning

Detta resultat baseras på de 24 förskollärare som ingick i undersökningen.

(33)

6 Diskussion

I detta avsnitt diskuterar vi de svar vi fått på våra frågeställningar under

resultatdiskussionen, samt metod och kritisk granskning kring genomförandet under studiens gång.

6.1 Resultatdiskussion

Något som tydligt framgick genom hela vår undersökning, var att förskollärarna

förknippade musik och rörelse med glädje, sång, motorik och språkutveckling. Samtliga förskollärare tyckte att musik och rörelse var något positivt att arbeta med i förskolan. Stina ansåg att barn påverkas väldigt positivt av musik och rörelse, detta är något som Bojner (1998) stödjer, som menar att musik kan ge utlopp för glädje. Röd 1 ansåg att musik skapade gemenskap och att alla barn kunde delta utefter sina egna förutsättningar. Något som vi anser och som även tidigare framkommit i vår undersökning, är hur viktigt det är med förskollärarnas intresse och inställning till sång och musik. Enligt Bjørkvold (2001) behöver man inte ”kunna” sjunga men det är viktigt att sjunga med känsla och inlevelse eftersom barn vet vad som är äkta närvaro. Vi är eniga med de förskollärare vi mött ute på förskolorna, att det inte behövs någon perfekt röst för att kunna sjunga med barnen, utan en positiv inställning och ett glatt humör räcker för det smittar av sig på barnen!

Informanterna på Förskola Vit tyckte de att rörelse är en naturlig del i utvecklingen och att musik är glädje att samlas kring. Vesterlund (2003) anser att musik stärker den sociala samvaron mellan barnen och det tycker även vi eftersom sång och rörelselekar kan

stimulera relationen mellan barnen. Musiken ger även barn chans att uppleva andra känslor än glädje; det ger hälsa, avkoppling och genom musiken kan barn också lära känna sina känslor (a.a.). Gun använder musik när barnen ska slappna av och när förskollärarna vill få igång barngruppen. Detta är en bra metod anser vi, för då får barnen träna i avslappning, vilket många barn kan ha svårt för och det är också en viktig avslutande del när de haft musik och rörelsepass.

(34)

Alla förskollärare som vi intervjuade var överens om att rörelse var en viktig del i barns motoriska utveckling.

Något som tydligt framkom i undersökningen var att en del förskollärare kopplade musik och rörelse till gymnastik. Om verksamheten inte har någon speciell musik och

rörelsesamling, tycker vi det är bra att förskollärarna lägger in musik och rörelsemoment under gymnastiken

På Förskola Blå, bedrev de mycket av sin pedagogiska verksamhet utomhus. Rörelse för barnen där var enligt förskollärarna att klättra, cykla och springa. Musiken fick de in under sångstunderna som också de var utomhus. Detta tycker vi kan vara bra, för då har barnen större ytor att röra sig på när de har musik, rörelsesånger och lekar.

Maj på Förskola Röd tycker att musik och rörelse utvecklar en språklig och motorisk

medvetenhet. Enligt Uddén (2001) utvecklas hos barnet en rytmisk övning tillsammans med språklig kommunikation som tycks förbättra såväl kroppsligt uttryck och medvetenhet som språkinlärning. Vi har tidigare påpekat att när förskollärarna sjunger med barnet i förskolan, stimuleras språkinlärningen. Detta stimuleras genom upprepning av de olika textfraserna i sången och när barnet får sjunga sången flera gånger lär de sig lättare texten. Genom att visuellt framställa sagor och sånger menar Stina, kan barnet dessutom lättare ta till sig och förstå dess innehåll.

Förutsättningar för att integrera musik och rörelse i förskolan, anser vi är förskollärarens uppgift att variera på olika sätt. Detta styrker läroplanen för förskolan (Lpfö 98) genom att förskolläraren ska skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer som sång, musik, rytmik, dans och rörelse, sådant som främjar barns utveckling och lärande i förskolan. Detta resonemang var genomgående på samtliga förskolor som ingick i undersökningen. På Förskola Röd var alla förskollärarna i studien överens om att musik och rörelse är en viktig del i förskollärarens uppdrag, för att stimulera det språkliga, motoriska och den sociala utvecklingen hos barnen.

(35)

6.2 Slutsatser av resultat

För att lättare kunna redogöra för de slutsatser vi kommit fram till i resultatet, följer våra frågeställningar ovanför varje stycke:

Vad innebär musik och rörelse i förskolan?

De flesta förskollärarna ansåg att fantasin och viljan att spela och sjunga med barnen var en av de viktigaste förutsättningarna för att få en lyckad musik och rörelseverksamhet i

förskolan. Glädje, inlevelse och spontanitet är även en viktig del i musik och rörelseverksamheten, något som förskollärarna genomgående tyckte.

Hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse?

I de sex förskolorna som ingick i vår studie, kom vi fram till att samtliga förskolor arbetade kontinuerligt med musik och rörelse i samlingarna. De såg i stort sett likadana ut på alla förskolor och nästan alla använde sig någon gång av instrument i form av gitarr till sångerna. Förskolorna har också sångkort, sångpåsar och sångpåsar som ett inslag i musik och rörelsesamlingarna.

Hur beskriver dagens förskollärare förutsättningar för musik och rörelse i deras verksamhet?

Förskollärarna ansåg att kompetensutveckligs kurs som ger mer praktiska idéer till att integrera mer musik och rörelse i förskolan är en viktig del, samt att kunna diskutera med andra förskollärare för att få idéer och inspiration. Några av de förskollärare som svarade på enkäten ansåg att det helt och hållet beror på förskollärarens inställning och intresse till ämnet och att intresserade förskollärare och instrument både inspirerar och förhöjer.

På vilket sätt påverkar musik och rörelse barns utveckling?

Förskollärarna tyckte att musik och rörelse är ett dagligt inslag i verksamheten och att de tydligt kan se hur mycket barnen uppskattar det. Musik och rörelse skapar gemenskap och de flesta förskollärarna tycker att alla barn kan delta utifrån sina egna förutsättningar. De menar att musik ger en språklig, motorisk och social stimulans i barns utveckling.

(36)

6.3 Metoddiskussion och kritisk granskning

Metoderna vi valde att arbeta efter var enkäter och intervjuer, eftersom vi ansåg att dessa tillvägagångssätt var de bästa och mest relevanta för att få fram det empiriska materialet. När vi påbörjade undersökningen med enkäterna visste vi inte hur mycket material vi skulle samla in för att kunna skriva arbetet. Vi blev positivt överraskade av allt material vi

verkligen fick fram och av sex förskolor blev det tjugofyra fullständiga enkätsvar. En anledning till att svaren var så många, tror vi, beror på att vi varje gång stannade kvar på förskolorna medan förskollärarna fyllde i enkäten. Dock lovade en förskola att de skulle skicka hem fem enkätsvar med posten till en av oss, men enkäterna uteblev till vår stora besvikelse. För att undvika att detta inträffade, kunde vi ha återvänt på en tidsbestämd dag och hämtat enkäterna.

De fyra förskollärare som vi valde ut till intervju var väldigt svåra att boka tid med p.g.a. tidsbrist. Därför tog det lång tid att genomföra både enkäterna och intervjuerna, längre än vi hade räknat med.

Vi planerade och strukturerade upp arbetet bra från början. Men trots vår goda planering blev det ändå lite stressigt i slutfasen av examensarbetet. De svar vi fått både genom enkätundersökningarna och genom intervjuerna anser vi är tillförlitliga och trovärdiga källor som har gett oss mycket material att arbeta vidare med i denna studie. Dessvärre har vi inte funnit så mycket tidigare forskning kring detta kunskapsområde som vi från början hade trott. Vi har arbetat så uttömmande som möjligt med den litteratur vi lyckats få fram.

(37)

6. 4 Förslag på ny forskning

Nya frågor som väckts under studiens gång och som kunde ha lett till fortsatt forskning inom området musik och rörelse, är att utveckla metoderna och genomförandet ytterligare ett steg. Vi kunde t.ex. ha gjort kvalitativa barnintervjuer (4-5 åringar) om deras syn på musik och rörelse i förskolan, samt hur de som barn upplever musik och rörelse på just deras förskola. En annan metod kunde vara att observera barn och förskollärare i den pedagogiska verksamheten, för att fördjupa sig i genomförande och upplägg av deras musik och rörelseverksamhet.

(38)

7 Referenslista

Bjørkvold, Jon-Roar (2001). Den musiska människan. Hässelby: RUNA FÖRLAG AB. Bojner, Gunilla (1998). Musik och Lek. Tryckeri AB Småland: Uppsjö Läromedel. Bülow, Gerda von (1974). Vad är rytmik? Stockholm: Nordiska Musikförlaget. Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Hammershøj, Henry (1997). Musikalisk utveckling i förskoleåldern. Lund: Studentlitteratur. Holle, Britta (1978). Barns motoriska utveckling. Stockholm: Natur och Kultur.

Jaques-Dalcroze, Emile (1920 års utgåva, reviderad 1997). Rytm, musik och utbildning. Stockholm: KMH Förlaget.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Lamb, Susan J., & Gregory, Andrew H. (1993). The relationship between music and reading in the beginning readers. Educational Psychology, 13, 19-26.

Lindahl, Marita (1998). Lärande småbarn. Lund: Studentlitteratur.

Sundin, Bertil (3:e upplagan, 1995). Barns musikaliska utveckling. Stockholm: Liber Utbildning AB.

Törnquist, Els-Mari (2006). Att iscensätta lärande, Lärares reflektioner över det

pedagogiska arbetet i en konstnärlig kontext.

Uddén, Berit (2001). Musisk pedagogik med kunskapande barn, vad Fröbel visste om visan

som tolkande medel i barndomens studiedialog.. Stockholm: KMH Förlag

Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet (2001). Läroplan för förskolan/Lpfö 98. Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB.

Vesterlund, Mallo (2003). Musikspråka i förskolan. Stockholm: Runa Förlag. Vygotskij, Lev Semënovič (1930, fjärde upplagan 1995). Fantasi och kreativitet i

barndomen. Uddevalla: Media Print.

(39)

Otryckta källor

Intervjuer med fyra förskollärare; två på Förskola Röd, en på Förskola Gul och en på Förskola Vit.

24 enkäter från Förskolorna Röd, Vit, Blå, Gul, Lila och Grön Anteckningar från fyra intervjuer via bandspelare.

(40)

Bilaga A

Enkätundersökning

Vi är två studenter från Lärarutbildningen, Malin och Camilla och vi skriver vårt

examensarbete som handlar om musik och rörelse. Vi undrar om ni skulle vilja hjälpa oss med att besvara några frågor, vilket hade varit till stor hjälp för oss. Tack på förhand!

Namn:____________________________ (Är anonymt i studien, är endast till för att vi ska veta vad du heter om vi behöver intervjua dig).

Ålder:____________________________ Förskola:__________________________ Jag har arbetat som förskollärare i ___ år.

1. Vad innebär musik och rörelse i er förskola?

2. Använder ni ofta musik i kombination med rörelser i den pedagogiska verksamheten? 3. Vilka förutsättningar tycker du behövs för att integrera musik och rörelse i förskolan? 4. På vilket sätt tycker du musik och rörelse är viktigt i barns utveckling?

5. Har ni musiksamlingar på er avdelning i förskolan? Om ja, hur lägger ni upp dem i så fall?

6. Spelar du något instrument med barnen i förskolan, om ja, vilket då?

Jag kan tänka mig att bli intervjuad om Malin och Camilla kontaktar mig ڤ

ڤ

(41)

Bilaga B

1. På vilket sätt tycker du att barn påverkas av musik och rörelse? 2. Hur har ni blivit inspirerade av att arbeta med musik och rörelse? 3. Vad driver er framåt – var får ni nya idéer ifrån?

4. Var musik och rörelse något som var integrerat i er utbildning?

5. Om ni inte har musiksamlingar, varför har ni inte det? vad gör ni istället? 6. Sker musik och rörelse spontant i förskolan, hur i så fall?

Vi hade även speciella frågor till var och en av de förskollärare som vi intervjuade, baserade på deras ursprungliga svar från enkäten.

De speciella frågorna till Stina Larsson, 50 år och arbetat som förskollärare i 27 år på Förskola Röd

• Skulle du vilja utveckla de visuella sagorna ni har på er avdelning – vad innebär de?

• Vad gör ni när ni dramatiserar?

• Vilka sånger och ramsor med rörelser har ni?

• Vi är lite nyfikna på det här med blockflöjten, vad spelar du?

De speciella frågorna till Maggan Andersson, 54 år på Förskola Gul

• Vi blev väldigt imponerad av svaret på första frågan där du svarar ”barn sitter stilla för mycket idag”. Har du erfarenhet av att det är så och hur kan man då integrera musik och rörelse på ett inspirerande sätt för dessa barn?

• Var kan pedagoger få fortbildningar, har du själv varit på någon sådan som främjat ditt intresse för musik och rörelse?

• Ditt svar i fråga 4, med att vänta på sin tur – erfarenhet och hur kan förskolläraren gå till väga för att lära barn detta genom musik och rörelse?

(42)

De speciella frågorna till Maj Gustafsson, 47 år som arbetat som förskollärare i 10 år på Förskola Röd

• Varför har ni inte musiksamling längre på er avdelning?

• Varför anser du att det behövs utbildning för att integrera musik och rörelse i förskolan och vad skulle den i så fall innehålla?

De speciella frågorna till Gun Jönsson, 42 år som arbetat som förskollärare i 21 år på Förskola Vit.

• Hur upplever barnen när de målar till musik, vilken musik lyssnar de då till? • Vad gör ni till ”Bergakungens ” musik och ”Mamma Mu”?

• Kan du ge något exempel på rörelsesånger du spelar på gitarr med barnen? • Vilka rytmikinstrument har barnen och hur går ni till väga för att ordna upp ett

(43)
(44)

References

Related documents

Mycket forskning har ägnats just åt att titta på sambandet mellan barns språkutveckling och musik, och många gånger har man funnit att den fonologiska träning som kan uppnås

Dessa överväganden synliggörs i resultatdelens samtliga kategorier avseende vad för musikaktiviteter förskollärare och barnskötare har uttryckt att de arbetar med

Å, Bergström, Tärnklev, Huitfeldt, S och Ågren (2007) anser att det blivit en större klyfta mellan de fysiskt aktiva och de passiva barnen i dagens samhälle vill jag påstå att

Projektledaren för City Örebro menar att besöken i stadskärnan under vissa perioder har halverats under Coronapandemin, vilket är en bidragande faktor till hur

Enligt Frankenstein kan både barn och vuxna göra musik och när dessa gör musik ihop är det barnen som bestämmer.. Frankenstein visar efter denna fråga att han håller på

I Pedagogiskt program framskrivs däremot musik som både ett medel för att uppnå utom-musikalisk kunskap och som mål i sig, det vill säga med fokus på

Majoriteten av deltagarna svarade att de sjunger tillsammans med barnen i samlingar och att deras syfte var att utveckla barns språk och ge barnen möjlighet att uttrycka sig

I vår studie har vi valt att fördjupa oss inom ämnet musik då vi har funderingar kring musikens betydelse i förskolan och hur pedagoger kan arbeta med musik på förskolan för