Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Homo- bi- och transperspektivet kvar i
garderoben?
– En kvalitativ studie i de lägre
skolåren
Issues of Homo- Bi- and Transsexuality Remains in the Closet – A Qualitative Study of the Early Schoolyears
Anna Manselin
Lärarexamen 140 poäng
Religionsvetenskap och lärande, gäller lärarexamen 140p 2007-01-15
Examinator: Boel Westerberg Handledare: Sven-Göran Ohlsson & Anders Lindh
Malmö Högskola Lärarutbildningen 140 p Individ och samhälle
Sammanfattning
Syftet med arbetet är att försöka identifiera normer och värderingar som kan finnas i dagens skola med inriktning på de lägre skolåren ur ett homo- bi- och transperspektiv. Med hjälp av djupintervjuer och textanalys försöka få fram ett resultat som redovisar detta. Samtidigt ger även arbetet en översikt av tidigare forskning gällande attityder gentemot homosexuella och hur antagandet att alla är heterosexuella kan påverka HBT-personer. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att den undersökta skolan inte har ett HBT-perspektiv i så stor utsträckning i sin undervisning och att det delvis har sin förklaring i skolans styrdokument, förväntningarna på pojkar och flickor samt den rådande heteronormativiteten.
Nyckelord: HBT, könsroller, heteronormativ, lägre grundskolan, skolans styrdokument, normer och värderingar.
Anna Manselin Handledare: Sven-Göran Ohlsson c/o Johansson Anders Lindh Södra Förstadsgatan 94 Examinator: Boel Westerberg 21420 Malmö
Förord
Jag vill börja med att tacka mina respondenter på den undersökta skolan för deras
deltagande och frimodighet, utan deras hjälp skulle inte denna uppsats ha funnits till. Jag vill även tacka den person på skolan som hjälpte mig att komma i kontakt med mina respondenter.
Dessutom vill jag tacka min vän Golnar Bahar som vid flera tillfällen hjälp mig med det tekniska, det vill säga datorn och ordbehandlingsprogrammet.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
1. INLEDNING ...5
1:1BAKGRUND OCH PROBLEMOMRÅDE...6
1:2BEGREPPSFÖRKLARING...7
1:3SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...8
1:4AVGRÄNSNINGAR...9
1:5BEGRÄNSNINGAR...9
2. TIDIGARE FORSKNING ...10
2:1ALLMÄNHETENS ATTITYDER TILL HOMOSEXUALITET...10
2:2DISKRIMINERING KAN BIDRA TILL SÄMRE HÄLSA...11
2:3KURSPLANER...12
2:3:1 Biologi...13
2:3:2 Historia ...14
2:3:3 Idrott och hälsa ...14
2:3:4 Religionskunskap...14
2:3:5 Samhällskunskap ...15
2:3:6 Svenska...15
3. HISTORISK BAKGRUND...16
4. TEORETISK BAKGRUND...18
4:1MANLIGT OCH KVINNLIGT...18
4:2HETERONORMATIVITET...19 4:3HBT I SKOLAN...20 5. METOD...22 5:1URVAL...22 5:2TILLVÄGAGÅNGSSÄTT...23 5:3ETISKA ÖVERVÄGANDEN...25 5:4DISPOSITION...25 6. RESULTAT ...27
6:1VAD ÄR SKOLANS UPPDRAG MED HÄNVISNING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT UR ETT HBT-PERSPEKTIV?...27
6:1:1 SFS 2006:67 ...27
6:1:2 Lpo 94 ...28
6:1:3 Kursplanerna...29
6:1:4 Kärlek känns! Förstår du?...29
6:1:5 Intervjuerna ...30
6:2HUR FÖRHÅLLER SIG LÄRARNA PÅ DEN UNDERSÖKTA SKOLAN TILL HBT-PERSPEKTIVET OCH HUR SER DE PÅ ANDRAS UPPFATTNINGAR?...30
6:2:1 Tjejer och killar ...30
6:2:2 HBT-frågan...32
6:3ANVÄNDER SIG LÄRARNA AV ETT HBT-PERSPEKTIV I SITT PEDAGOGISKA ARBETE?...34
6:3:1 Så sant...34
6:3:2 Arbete med HBT-frågor i klassen ...35
7. ANALYS ...38
7:1SKOLANS STYRDOKUMENT...38
7:2HUR SER DET UT PÅ SKOLAN? ...39
8. SLUTORD ...42 8:1GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR...42 8:2HETERONORMATIVITET...42 8:3KÖNSROLLER...43 8:4FRAMTIDEN...43 9. KÄLLFÖRTECKNING ...45 9.1BÖCKER...45 9.2RAPPORTER...45 9.3UPPSATSER...46 9.4INTERNETSIDOR...46 9.5INTERVJUER...47 9.6FILM...47
1. Inledning
I samband med att jag genomfört min praktik inom Lärarutbildningen har jag uppmärksammat att ingen lärare på min praktikskola vid något tillfälle diskuterat eller undervisat om homosexualitet, bisexualitet eller transexualitet under någon av mina praktikperioder. Den diskursen tycks pågå i mycket liten utsträckning. Detta har väckt min nyfikenhet kring frågan och en undran om varför så är. Jag är av den åsikten att detta är en mycket väsentlig fråga att ta upp inom skolans ramar då det inte är en självklarhet att det görs i hemmet. Alla elever har rätt att känna att de bemöts på ett öppet och tolerant sätt i skolan oavsett sin sexuella läggning. Därför ska de också synliggöras istället för att betraktas som en avvikande minoritetsgrupp. Det är oerhört viktigt att skapa en trygg skolmiljö där alla kan känna att de får det stöd de behöver.
I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 kan vi på sidan 7 läsa:
Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.
Personlig trygget och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag.
Under hösten har det också förekommit en del artiklar i Sydsvenskan kring ämnet homofobi i anknytning till att den antirasistiska filmveckan som arrangerats. Filmen ”Brokeback mountain” ingick i programmet men arrangörerna tvingades att ställa in visningen eftersom inga skolar visat något intresse för den. Ang Lees film handlade om två homosexuella cowboys i USA på 60-talet. Två av förklaringarna var följande.
Malmö är en segregerad stad med kulturer och religioner där HBT-frågor har svårt att få genomslag. Jönköping med sin starkt frikyrkliga prägel och just Malmö hör till de städer där filmer som ”Brokeback mountain” verkligen behöver visas.
Olof Lundborg, Lärarnas Riksförbund (www1)
Visst finns det intolerans mot homosexuella bland unga människor, men jag har aldrig träffat några elever som varit rädda för att prata om ämnet.
Elisabet Nidsjö, psykolog på Riksförbundet för sexuellt likaberättigandes rådgivning i Skåne [RFSL], tror att det till största delen bygger på vuxenvärldens egna fördomar. (www2)
Dessa artiklar bidrog också i mycket stor utsträckning till att jag valde att undersöka detta område. Flera av artiklarna väckte tankar kring varför homo- bi- och transfrågorna fortfarande känns så kontroversiella att ta upp i skolan.
Vi som lärare kan inte förutsätta att alla elever är heterosexuella eller har heterosexuella föräldrar, det samma gäller våra arbetskollegor. Jag vill med detta arbete synliggöra några av de värderingar och normer om homo- bi- och transsexuella som kan råda i skolan och se var dessa har sitt ursprung och hur jag som blivande lärare kan vara med och bidra till ett öppnare klimat.
1:1 Bakgrund och problemområde
Sedan den 1 april 2006 gäller en ny diskrimineringslag för att hjälpa elever som utsätts för kränkningar eller diskriminering i skolan (www3). Den nya lagen ska motverka diskriminering på grund av kön; etnisk tillhörighet; religion eller annan trosuppfattning; sexuell läggning och funktionshinder i de verksamheter som regleras av skollagen (www12). I samband med detta är det också viktigt att undersöka hur lärare kan arbeta för att uppfylla den och därmed försöka ta reda på hur situationen ser ut i skolan. Problemen måste synliggöras i skolan för att kunna motverkas. I rapporten ”Yttrandefrihet i skolan, elevernas attityder, värderingar och läsvanor” publicerad i september 2006 av Lärarnas Riksförbund kan vi läsa om en i många fall oroande bild över den intolerans som finns bland en del elever i de svenska skolorna. Attitydundersökningen genomfördes i 74 klasser i årskurs 9 runt om i landet och svarsfrekvensen ligger på 66 procent. I rapporten kan vi bland annat läsa följande:
70 procent av eleverna avfärdar påståendet att homosexualitet är en sjukdom. Mer än var tionde elev håller helt med påståendet. 28 procent av killarna har svarat 3 eller 4 på skalan, där siffran 4 betyder att de absolut håller med om påståendet, mot 6 procent av tjejerna (Rapport från lärarnas riksförbund 2006, s.4).
Var femte elev tycks vara beredd att hålla med om att HIV och AIDS bland homosexuella män är ett
straff för ett perverst levnadssätt. Tre gånger så många killar anser detta i jämförelse med hur tjejerna har svarat (Rapport från lärarnas riksförbund 2006, s.4).
För killar är det vanligaste tillmälet jävla bög/homo/fikus. 41 procent av killarna uppger att de blivit kallade detta. 37 procent av killarna säger sig ha kallat någon annan för jävla bög/homo/fikus minst en gång det senaste året (Rapport från lärarnas riksförbund 2006, s.5).
Resultaten av undersökningen visade att generellt sett är pojkarna mer intoleranta än flickorna när det gäller synen på till exempel homosexuella vilket kan bero på att den traditionella mansrollen ifrågasätts. Därför bör skolan vara mycket tydlig med vad som är tillåtet och inte för att det inte ska behöva gå så långt som till mobbing och trakasserier
(Rapport från lärarnas riksförbund, 2006). Likaså har Riksförbundet för sexuellt likaberättigande gjort en enkät som visar att bara 5 procent av kommunerna har en skolplan som behandlar homo- bi- och transfrågor. Just transsexuella personer nämns bara i en kommun, nämligen Lund (www4). Samtidigt anser Riksförbundet för sexuell upplysning att skolan är av central betydelse för att ge barn och ungdomar kunskap och för att bearbeta värderingar. Enligt dem behövs det tydligare läroplaner och kursplaner då de är skolans viktigaste styrdokument samt en förbättring av undervisningen på lärarhögskolorna och i de pedagogiska utbildningarna (www5).
1:2 Begreppsförklaring
HBT är en paraplybeteckning för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexuella
och bisexuella är män och kvinnor i olika åldrar med olika etnisk bakgrund, religiös och politisk uppfattning. Dragkings/queens är personer som har en könsidentitet eller ett beteende som tidvis eller alltid skiljer sig från vad som utifrån stereotypa men utbredda föreställningar kan förväntas, beroende på deras biologiska kön. Det kan också vara individer som av omgivningen uppfattas ha eller ge uttryck för en avvikande könsidentitet, till exempel genom att deras könsidentitetsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födseln. Transbegreppet som politisk term förutsätter inte att individen själv identifierar sig som transpersoner. (www6)
RFSL är en förkortning för Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. RFSL är en
demokratiskt, religiöst och partipolitiskt obunden organisation. Föreningen bildades 1950 och är en av världens äldsta organisationer för homo- bi och transsexuella. De arbetar med att förändra attityder i samhället, påverka politiker och opinionsbildare för att försöka förbättra situationen (Lundqvist & Lönnkvist 2005). De fungerar även som mötesplats för HBT-personer. Utöver detta har de även skolinformatörer som åker ut till skolor och informerar om HBT, där de vänder sig till skolor med elever i alla åldrar.(www7)
RFSU är en förkortning av Riksförbundet för sexuell upplysning. Liksom RFSL är RFSU en
partipolitiskt och religiöst obunden organisation som verkar för att sprida en fördomsfri och öppen syn på samlevnads- och sexuallivets centrala roll för individ och samhälle (www14).
Heteronormativitet är enkelt uttryckt antagandet att alla är heterosexuella och att det
naturliga sättet att leva är heterosexuellt. Det medför att samtal, signaler och reklam, beskrivning av relationer förutsätts vara heterosexuella. Heteronormativitet är därmed aktivt normerande, och allt som faller utanför ramen för vad som kan räknas som heterosexuellt beteende stämplas som avvikande och är/blir därmed fel (Rosenberg 2003).
Homofobi är en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett
samhälle som har en mycket negativ syn på homo- eller bisexuella människor (Henley 2006). Inom forskningen har det tillkommit en nyare benämning som ersatt begreppet homofobi och det är heterosexism. Heterosexismen vill synliggöra hur heterosexualiteten utgör den dominerande normen och kan kort beskrivas som ett ideologiskt system - då de menar att homofobi mer beskriver ett individuellt och relationellt problem (Hulth & Ingelson 2005).
HomO, ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning.
HomO är en tillsynsmyndighet som ser till att de fyra lagarna kring likabehandling och diskriminering efterlevs. Deras uppgift är alltså att verka mot homofobi och diskriminering mot sexuell läggning inom alla delar av samhällslivet. Varje år ges en årsrapport ut där de ger en lägesbeskrivning när det gäller rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning som är ett slags mellanting mellan resultatredovisning och verksamhetsrapport (www8).
1:3 Syfte och frågeställningar
Mitt syfte är att försöka identifiera några normer och värderingar som kan finnas i dagens skola med inriktning på de lägre grundskoleåren ur ett HBT-perspektiv. Jag kommer att granska skolans styrdokument för att se hur dessa berör HBT-perspektivet och hur det avspeglar sig i skolan. Genom att intervjua några lärare ska jag även försöka att ta reda på hur de förhåller sig till styrdokumenten ur ett HBT-perspektiv och hur det avspeglar sig i deras arbete på skolan.
Mina frågeställningar blir således:
- Vad är skolans uppdrag med hänvisning till skolans styrdokument ur ett HBT-perspektiv?
- Hur förhåller sig lärarna på den undersökta skolan till HBT-perspektivet och hur ser de på andras uppfattningar?
- Använder sig lärarna av ett HBT- perspektiv i sitt pedagogiska arbete?
1:4 Avgränsningar
Jag har valt att avgränsa min undersökning till de lägre grundskoleåren då det är inom det området jag utbildat mig. Stor del av arbetet kommer således att baseras på textanalys av styrdokumenten och annan litteratur samt några intervjuer med lärare vilket innebär att elevperspektivet inte kommer att belysas.
1:5 Begränsningar
En aspekt som kan ses som begränsande för min studie är att det har publicerats väldigt lite forskning inom ämnet HBT-frågor och skolan, vilket innebär att många av texterna har sitt ursprung från samma källa, till exempel RFSL. Detta verkar också vara ett relativt nytt forskningsfält som även medför att det inte är särskilt enkelt att göra jämförelser över en längre tid. Det har även varit svårt att hitta texter som tar upp ämnet före 1990-talet.
2. Tidigare forskning
I följande kapitel har jag valt att lyfta fram tidigare forskning som dels rör attityder till homosexuella och homosexuellas hälsa. Jag presenterar även justeringar i kursplanerna för grundskolans lägre år som tar upp HBT-perspektivet.
2:1 Allmänhetens attityder till homosexualitet
Statens folkhälsoinstitut har sedan 1992 regeringens uppdrag att följa homosexuellas situation i samhället och bland annat verka mot diskriminering som sker på grund av sexuell läggning. 1998 vände de sig till Torsten Österman, FSI (Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier) för att närmare undersöka attityden till homosexualitet och homosexuella. Omvärldens attityder är nämligen avgörande för homo- och bisexuellas hälsa. Undersökningen är baserad på ett statistiskt urval av Sveriges befolkning i åldern 16-79 år där 9000 personer fått svara på ett tjugotal frågor. Analysen var huvudsakligen inriktad mot att finna en bakgrund och ett sambandsmönster som kan belysa attityden till homosexuella. I denna rapport framgår att attityden till homosexuella påverkas av kunskap och erfarenhet av att arbeta med homosexuella personer, både privat och i arbetslivet. Ungefär var fjärde svensk har haft den erfarenheten, men andelen är säkerligen större då många homosexuella inte är öppna med sin homosexualitet på arbetsplatsen. Ju mer kontakten med och kunskapen om en viss grupp människor ökar, desto mindre blir utrymmet för fördomar och negativa attityder att frodas. En del av befolkningen anser dock att det finns alltför många homosexuella. Det finns uttalat negativa attityder mot homosexuella, särskilt bland dem som anser att antalet homosexuella ökat de senaste åren. Men det är en minoritet som har de starkast negativa attityderna. De personer som har den mest negativa synen på homosexuella är oftast individer som upplever sig ha betydligt mindre möjligheter att påverka sitt eget liv och samhället än de som är positiva.
Andelen människor med homosexuella känslor och/eller erfarenheter uppskattas vara omkring tio procent. Andelen är högre bland kvinnor än bland män och de flesta hyser sexuella känslor för eller har sexuella erfarenheter av såväl det egna som det motsatta könet. Endast någon eller några enstaka procent antas vara ”exklusivt” homosexuella (Carpelan 2002, s.9).
I Sverige är inställningen förhållandevis mer positiv än i många andra länder och utvecklingen pekar också mot att den positiva opinionen ökar både i Sverige och i andra jämförbara länder.
De negativa återfinns särskilt bland män, lågutbildade, utanför storstadsområdena och bland äldre invånare. Även skillnader inom samma grupp är ibland stora. Män som upplever sig som mindre starkt maskulina är till exempel betydligt mindre negativa mot homosexuella än män som känner sig mer maskulina (Carpelan 2002, s. 9).
Begrepp som medkänsla, jämställdhet, fantasi och dialog uppskattas särskilt av dem som har en positiv attityd till homosexuella. De med negativ attityd till homosexuella uppskattar särskilt som exempel, begreppet lydnad (Carpelan 2002, s.10).
I rapporten kan vi också läsa att ju mer könsneutral frågans formulering är, det vill säga att man undviker att specificera om det rör sig om man eller kvinna, desto mer positiva attityder syns i resultaten. Den generella inställningen till homosexuella är att det finns ungefär lika många som är positiva respektive negativa. 25 procent uppger sig vara positiva medan 27 procent är negativa. När det kommer till frågan om att homosexuella ska få vårda och utbilda barn visar det sig att en majoritet på 59 procent generellt accepterar detta, medan förslaget att homosexuella par skall ges möjlighet att adoptera barn gav följande resultat; 16 procent var positiva i varierande grad och 65 procent var negativa i varierande grad. När det gäller adoptionsfrågan är det inte osannolikt att en negativ opinion kan komma att förändras på sikt. Frågan blir med tiden mindre laddad i takt med att acceptansen i samhället ökar. Slutligen kan även nämnas att massmedierna har spelat en viktig roll i debatten och därmed påverkat människors attityder. Enligt rapporten är det mycket som talar för att debattklimatet i massmedierna och de egna personliga kontakterna med homosexuella personer i större utsträckning påverkar attityder och föreställningar än allmänt hållna officiella uttalanden för att stärka homosexuella och homosexuellas rättigheter. Men givetvis har även en rad olika bakgrundsförhållanden betydelse för attityderna till homosexuella (Carpelan 2002).
2:2 Diskriminering kan bidra till sämre hälsa
Statens folkhälsoinstitut har även undersökt hälsan bland homo- och bisexuella samt transpersoner och resultaten redovisas i rapporten ”Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation” i december 2005. I den kan vi läsa att HBT-personer har betydligt sämre psykisk hälsa än övriga befolkningen mätt som nedsatt psykiskt välbefinnande och svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Självmordsförsök är dubbelt så vanliga bland HBT- personer jämfört med den övriga befolkningen. Undersökningen genomfördes med en nationell folkhälsoenkät och en webbenkät för att beskriva den
självrapporterade hälsan och göra jämförelser med den övriga befolkningen. Resultatet visade också att ett bra allmänt hälsotillstånd är mindre vanligt bland HBT-personer än övriga befolkningen där den stora skillnaden återfinns bland kvinnor. Risken för diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning är vanligt förekommande bland HBT-personer. Likaså ökar riskerna för exempelvis kränkande behandling eller bemötande, hot om våld samt rädsla för överfall, rån eller annat ofredande. Och enligt rapporten är dessa sannolikt en bidragande faktor till den höga psykiska ohälsan bland HBT-personer. En annan viktig bakomliggande orsak till diskriminering och/eller kränkningar enligt rapporten är den heteronormativitet som råder i vårt samhälle, det vill säga där det heterosexuella är normen och HBT-personer ses som avvikande. Vi kan även få ta del av förslag till åtgärder för att förbättra hälsosituationen hos HBT-personer. Statens folkhälsoinstitut nämner en rad åtgärder men jag har valt att ta med dem som berör skolan, där de rekommenderar landsting/regioner och kommuner att:
Huvudmännen för skolhälsovården (elevhälsan), ungdomsmottagningar, barn- och ungdomspsykiatrin uppmärksammar det angelägna i att alla ungdomar har samma möjligheter att få sina behov tillgodosedda. Det ligger på huvudmännens ansvar att tillgodose en god och jämn resurstilldelning till verksamheterna, att personalen vid mottagningarna har adekvat kunskap i att möta HBT-ungdomar, att det finns tillgång till kontinuerlig fortbildning och att utvärderingar görs och kvaliteten säkras (www9).
Uppmärksamma behovet av ett HBT-perspektiv integreras i skolmiljön och i skolundervisningen och behovet av fortbildning av skolpersonal i HBT- frågor (www9).
2:3 Kursplaner
Skolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet. Till deras uppgifter hör bland annat att granska skolan på många olika sätt. Oavsett metod är fokus alltid att hävda varje individs rätt till kunskap och personlig utveckling (www10). Två av punkterna kan läsas nedan:
Att genom utbildningsinspektion klargöra om, och hur väl, en verksamhet fungerar i förhållande till bestämmelserna i skollagen och läroplanerna och uppmärksamma kommunen eller styrelsen i en fristående skola på områden som de behöver arbeta vidare med i sitt eget utvecklingsarbete (www11). Att genom nationella utvärderingar sätta fokus på områden som behöver utvecklas nationellt, men också ge underlag för till exempel rektorer och föreståndare i deras arbete att leda och förnya sina verksamheter lokalt (www11).
I november i år redovisades en översyn av grundskolans sex- och samlevnadsundervisning. Redovisningen avser den del av uppdraget som gäller förslag till justeringar i grundskolans kursplaner. Målet med uppdraget var att belysa värdegrundsfrågorna i sex- och samlevnadsundervisningen. I synnerhet frågorna som rör jämställdhet och homo- bi- och transperspektivet samt vad som kan ses som kränkande behandling ska lyftas fram i kursplanerna. Då sex- och samlevnadsundervisningen inte är ämnesspecifik har de gjort ett urval av aktuella ämnen och innehåll. Detta har skett i samarbete med HomO som i slutskedet har givits möjlighet att lämna kommentarer på förslagna förändringar vilka har påverkat den slutgiltiga utformningen. På samma sätt har även en referensgrupp bestående av Myndigheten för skolutveckling, RFSU, RFSL samt RFSL-ungdom, Landstinget förebygger AIDS samt Länshälsolaget i Östergötlands län också bidragit med kommentarer som tagits i beaktande. De har valt att närma sig ämnesområde genom ett grundläggande demokratiskt värdegrundsperspektiv som utgår från mänskliga rättigheter och rätten till att inte bli diskriminerad på grund av; kön; etnisk tillhörighet; religion eller annan trosuppfattning; funktionshinder samt sexuell läggning. Ingen form av HBT-begreppet finns i kursplanerna i dagsläget. Myndigheten utgår från den definition som diskrimineringskommitteen gör av transpersoner och att detta perspektiv tillgodoses genom en kombination av begreppen kön och könsidentitet. Skolverket har valt att uttrycka kunskapsområdets olika aspekter i syfte att skapa en enhetlig nivå av innehållspreciseringarna i kursplanerna i stort men i huvudsak för att likställa dessa perspektiv med andra mänskliga rättigheter och rätten till att inte bli kränkt. Skolverket har strävat efter att se över de kursplaner som innehållsmässigt har en naturlig koppling till dessa frågor. Här nedan kommer skolverkets förslag på ändringar inom kursplanerna med undantag för de gemensamma kursplanetexterna och mål för årskurs nio. (Redovisning av uppdrag om översyn av målen i grundskolans kursplaner avseende sex- och samlevnad 2006)
2:3:1 Biologi
Människan
Utifrån perspektivet att ta ansvar både för sig själv och andra behandlas frågor om ansvar och respekt i förhållandet till kärlek, sexualitet, relationer och samlevnad. En trygg och säker sexualitet fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är grundläggande för individens upplevelse av hälsa, lust och välbefinnande. Perspektiv som kön, könsidentitet, funktionshinder och sexuell läggning är därför naturliga inslag i undervisningen.
- ha inblick i och kunna diskutera faktorer som påverkar hälsan samt betydelsen av goda hälsovanor.
Eleven skall
Beträffande kunskapens användning
- kunna föra diskussioner om sexualitet, relationer och samlevnad och därvid visa respekt för andras ståndpunkter och för olika relations- och samlevnadsformer
2:3:2 Historia
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Ämnet belyser hur villkoren för individer, grupper och samhällen - sett ur olika perspektiv så som exempelvis klass, etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, könsidentitet, ålder, religion och funktionshinder – har varit genom tiderna.
2:3:3 Idrott och hälsa
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Undervisningen i ämnet skall motverka diskriminerande föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt och därigenom bidra till ett jämställt och demokratiskt samhälle där människor respekteras oberoende av kön, könsidentitet och sexuell läggning.
2:3:4 Religionskunskap
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Ämnet bidrar till förståelse av traditioner och kulturer och ger därmed en grund för att bemöta främlingsfientlighet samt utvecklar elevernas respekt och tolerans för det som ligger utanför den egna kulturella sfären.
Ämnet bidrar också till att fördjupa kunskaperna om och problematisera grundläggande demokratiska värden som människans egenvärde-, och människors lika värde oberoende av klass, kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Utsatta och sårbara individers och gruppers förhållanden och villkor är naturliga inslag i en sådan problematisering.
Etik
Vardagens etiska frågor är en utgångspunkt för reflektioner och diskussioner exempelvis om normer och värdesystem i olika kulturella, religiösa och profana livsåskådningar i relation till mänskliga rättigheter.
Tro och tradition
I detta ingår även att behandla konsekvenser av ställningstagande i religiösa frågor för livsbeslut och relationer mellan människor sett i ljuset av begrepp som jämlikhet och jämställdhet och berör exempelvis frågor om identitet, kön, könsidentitet och sexuell läggning.
2:3:5 Samhällskunskap
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Utbildningen skall öppna för skilda uppfattningar och uppmuntra att dessa förs fram och diskuteras på ett respektfullt sätt så att alla människors lika rätt och möjligheter tydliggörs, oberoende av klass, kön, könsidentitet, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.”
Mål att sträva mot
- utvecklar kunskap om mänskliga rättigheter och förekomsten av förtryck utifrån olika grunder, såväl politisk, ekonomisk, etnisk eller religiöst som relaterat till kön, könsidentitet, sexuell läggning och funktionshinder.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
- förstå hur de egna handlingarna påverkar människor, samhälle och miljö.
2:3:6 Svenska
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Svenskämnet bidrar också till att utveckla förståelse för andra människor och stärka elevernas egen identitet genom att lyfta fram förebilder och exempel som återspeglar mångfalden i samhället avseende klass, kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning.
Skönlitteratur, film och teater
Därigenom kan motbilder formas exempelvis rasism, extremism, odemokratiska förhållanden sam ett stereotypt sätt att se på könsroller, könsidentiteter och sexuella läggningar.
3. Historisk bakgrund
Ordet homosexuell som begrepp skapades först 1869. Då kom det att beskriva en människa med vissa egenskaper och inte en upplevelse som var allmänmänsklig. Vi vet idag att det långt tillbaka i historien förekommit sexuella handlingar eller upplevelser mellan personer av samma kön. Men tidigare beskrevs dessa till exempel i ord som vi förknippar med kärlek. De erotiska upplevelserna kunde beskrivas, men dessa var uttryck för känslor och gjorde inte nödvändigtvis människan till något särskilt. Homoerotiska uttryck har funnits i både högkulturer såsom i så kallade primitiva kulturer och dessa har skildrats i både myter och riter i olika tider. Även om homosexuella beteenden ses som positiva i samband med initiering har det många gånger haft en negativ innebörd. Men i och med kristendomens ökande inflytande medföljde också krav på kyskhet och sexuell återhållsamhet. De kristnas förbud mot sodomi har dels tolkats som ett förbud mot anala samlag, dels som förbud mot homosexualitet. Förbuden grundar sig på beskrivningen av Sodom i Första Mosebok och på förbudet mot sexuellt umgänge mellan män i Tredje Mosebok. Även Paulus har fördömt sexuellt umgänge mellan män och mellan kvinnor. Historiskt sett är lesbisk kärlek mindre dokumenterad vilket inte är särskilt konstigt med tanke på att kvinnor överlag fått stå i skuggan av männen i historieskrivningen. Under medeltiden betraktades homosexualitet som en av de sju dödssynderna vilket i princip innebar att man dömdes till döden genom att brännas på bål. Under 1700- och 1800-talet humaniserades lagstiftningen och dödsstraffet togs bort i många länder. Samtidigt började homosexualitet ses som en sjukdom och man försökte förklara dess orsaker. Sjukdomsförklaringen ledde till att homosexuella blev objekt för diagnos och behandling. Dock såg man fortfarande på homosexualitet som något avvikande och förespråkade det äktenskapliga samlivet. Samtidigt kunde homosexuella själva genom att beskriva homosexuella som en biologisk egenart bana vägen för en humanisering av lagstiftningen. När homosexualitet kom att beskrivas som en identitet snarare än ett beteende innebar det att de kunde bli måltavla för angrepp och för förföljelse. Men också att man kunde börja bygga en medveten identitet och självkänsla. Förföljelserna av homosexuella kulminerade i samband med nazisttiden i Tyskland. Homosexualitet avkriminaliserades i Sverige år 1944. Men det innebar inte att de jämställdes med heterosexuella då man ansåg att unga måste skyddas mot homosexuell förförelse. År 1979 ströks också homosexualitet som ett uttryck för ”mentala rubbningar” och ”sexuella anomalier” ur Socialstyrelsens sjukdomsregister. När RFSL bildades år 1950 var
medlemmarna tvungna till stor diskretion på grund av den intolerans som fortfarande rådde. Det var först på 1960-talet som man kunde organisera en utåtriktad och bejakande verksamhet. Idag finns också en partnerskapslag som innebär att homosexuella kan registrera sitt förhållande och få samma juridiska rättigheter som heterosexuella (Skolverket 1995).
4. Teoretisk bakgrund
4:1 Manligt och kvinnligt
Med utgångspunkt i Yvonne Hirdmans bok ”Genus – om det stabilas föränderliga former” kan vi läsa om hur könsroller skapats genom tiderna och om att den rådande normen är mannen. Det handlar om en jämförelse mellan kvinnan och människan. Mannen är människan som gud skapar och som drabbas av kvinnan. Mannen är människa i relation till gudarna, djuren och till kvinnan. På samma sätt står han i centrum av de filosofiska samtalen om människan och ligger bakom uttryck såsom ”människans sanna natur”. Denna norm är ett kulturellt arv för oss än idag, till exempel är brandmän män medan en kvinnlig brandman är en anomalitet. Mannen är således även normbäraren vilket innebär att de får en omständighet att förhålla sig till, med såväl individuellt psykologiska, som sociala och historiska konsekvenser. Det är på denna grund som det stereotypa mansidealet står. Men för att denna idealman ska kunna existera behövs dess motsats. Det är således något som skapas, inte något man föds till utan man arbetar oavbrutet på det. Att vara man är lika med att inte vara kvinna. Det innebär att göra genus vilket är att göra skillnad mellan män och kvinnor när det egentligen inte finns någon skillnad. Vi skapar en ordning av manligt och kvinnligt där det kvinnliga är underordnat. På samma gång förkroppsligar vi även olika göromål i manligt och kvinnligt. Till exempel: ”Men hon är allt duktig hon, Sanna! Kör bil som en hel karl!”
Men om män ska göra kvinnojobb, då får det ske under vissa former, så att det tydligt inte handlar om bestraffning, om hån eller förnedring. Enklast är det om arbetsområdet omvandlas och förändras. Till exempel då mjölkningen mekaniserades och kunskapen om smör- och osttillverkning professionaliserades blev det ett manligt yrke under 1900-talet. Till dess motsats för kvinnan är att där en kvinna går in på manliga områden måste hon förändras. Hon som sig in i leken ger, hon får leken tåla. Tidigare kunde det betraktas som skamligt att göra kvinnosaker och det är det till viss del än idag i samhället och inom vissa kretsar. Men då kunde det rentav vara skadligt, ofördelaktigt, demoraliserande, vådligt och så vidare. Så det är nästan självklart att förstå denna maskulina nervositet i förhållande till det feminina, att röra dess saker, att befinna sig på dess tilldelade platser och att tillskrivas dess egenskaper. Denna banala nervositet kunde användas som straff – att klä karlar i kvinnokläder. I USA kunde till exempel fångvaktare låta färga kalsongerna rosa som en extra bestraffning av fångarna. Det som vi ser är alltså en tydlig uppdelning och uppdelningen förstärks med hjälp
av rekvisita som ger oss en förståelse om genus som abstraktion: att allt, egenskaper, platser och sysslor och saker blir symboler för ett kön (Hirdman 2001).
4:2 Heteronormativitet
Heterosexuell betyder egentligen flersexuell eller mångsexuell. Men i praktiken har innebörden kommit att bli en intolerant syn på sexuella variationer, då all heterosexualitet inte är privilegierad inom heteronormativiteten. Begreppet heteronormativ borde därför få en vidare betydelse, alltså inte bara förväntad heterosexualitet utan även som heterosexualitet i en förväntad form. Detta medför att även de som exkluderas ur den heterosexuella normen har lika stor anledning att ifrågasätta den (Rosenberg 2003). Heterosexualiteten är statistiskt sett den vanligaste formen för sexuell samvaro, men det är heteronormativiteten som uppehåller dess status genom att definiera och utestänga det onormala. Detta bildar alltså ett strukturellt förtryck skapat av normer, sedvanor och symboler som aldrig ifrågasätts. Dessa finns i traditioner och institutionaliserade regler och rutiner. Heteronormativiteten bygger på dikotomier som delar upp tillvaron i två tydliga kategorier och innebär en förenkling av verkligheten. Det normala och det onormala, det vill säga heterosexuella, ställs mot homo- bi- och transsexuella, där skillnaderna betonas snarare än likheterna, där det normala är önskvärt och det onormala något problematiskt som ständigt måste förklaras. Ur detta föds ett vi och domförhållande där klyftan blir tydlig och där ”vi” definierar det avvikande. En annan aspekt som också uppehåller heteronormativitetens princip är assimilering som metod. Detta innebär att det avvikande ska inneslutas och anpassas till det normgivande. Det finns alltså en färdig modell av regler som ska införlivas. Här är det givetvis också de privilegierade som skapat reglerna som anses vara de rätta och eftersträvansvärda. De presenteras som universella och neutrala i förhållandet till ras, kön religion och sexualitet. I sin tur leder detta till att de faktiska olikheterna gör att de förtryckta grupperna får svårt att införliva sina krav. Genom att blunda för olikheterna kan de som skapat systemet upprätthålla sin dominans. Alla är inte lika, vilket således betyder att alla inte har samma möjligheter, det är ett orättvist och uteslutande system. Assimilationskravet ställer den förtryckta människan inför ett olösligt dilemma: för att bli delaktig i samhället tvingas hon anta en identitet hon inte har, och när hon försöker göra det blir hon om och om igen påmind om och tillbakapressad till den identitet hon har- men inte får ha (Rosenberg 2003).
4:3 HBT i skolan
Sedan 1999 har vi en lag som förbjuder diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Vilket innebär att det ska vara en öppen arbetsplats där alla mår bra, det ska gå att prata fritt om sin partner oavsett kön i fikarummet. Men ännu 2004 var en tredjedel av alla homo- och bisexuella lärare inte öppna med sin sexuella läggning på grund av att de inte ville eller vågade komma ut. Att ha en bra arbetsmiljö är en viktig faktor för att göra ett bra jobb som lärare. I arbetet som lärare har man flera roller - relationen till eleverna där läraren har en yrkesroll såväl som sin roll som vuxen, samt relationen till kollegerna och föräldrarna. En dålig arbetsmiljö handlar inte alltid om att det råder en viss jargong som tillåter homoskämt eller öppna trakasserier, utan det kan lika gärna handla om en tystnad där det tas förgivet att alla är heterosexuella. Därför är det viktigt att vara inkluderande och öppen och inte göra det till något mer märkvärdigt än att vara människa. Att osynliggöra människor är inte bra för någon och då är det viktigt att säga ifrån när jargongen blir exkluderande. Ibland kan det också vara svårt att vara privat som lärare när man möter föräldrar och elever på fritiden, detta kan vara extra jobbigt om man är homo- bi- eller transsexuell och inte kommit ut med det på sin arbetsplats ännu. Och då kan även ens privatliv bli begränsat och fyllt av ansträngningar för att dölja den person man verkligen är, då det egentligen är meningen att man ska kunna koppla av. Läraryrket innebär också att de normer och värderingar vi ger uttryck för i tal och handling skapar konsekvenser för de vi möter. Skämt och humor är en viktig del på arbetsplatsen och kan vara ett bra sätt att ta sig an komplicerade eller känsliga ämnen. Men i vissa fall kan det vara svårt att uppfatta hur skämten tas av andra även om de inte är illa menade. Oavsett om det finns HBT-personer i kollegiet eller klassen så ska nedvärderande skämt inte få äga rum i skolmiljön, på samma sätt som skämt om till exempel etnicitet. Att skämta om sexuell läggning är ett effektivt sätt att återskapa och befästa normer. Det är många gånger i skolan som många av oss skapar vår världsbild och grundlägger våra värderingar och normer och om hur vi ska bete oss i samhälleliga sammanhang. Det är också här vi lär oss demokrati och alla människors lika värde. Därför är det extra viktigt att skolmiljön är en fördomsfri plats som inte tillåter kränkningar och nedvärderande beteende. Trots att detta är inskrivet i skolans styrdokument är det givetvis inte hela sanningen om skolan, tyvärr så fungerar det inte alltid så i praktiken. Värdegrundsarbetet kan kännas
självklart för många, men vi måste också tydligt visa och inkludera HBT-perspektivet i arbetet och markera när någon kliver över gränsen (Henley 2006).
5. Metod
Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med fyra personer verksamma inom skolan, det är så kallade respondentintervjuer. Med det menas helt enkelt att de personer jag intervjuar är delaktiga i de företeelser jag studerar. En informantintervju innebär till skillnad från detta att personen som blir intervjuad själv står utanför den företeelse vi studerar, men har mycket att säga om det. Valet föll på respondentintervju för att få en djupare uppfattning om hur det ser ut på just den utvalda skolan (Holme & Krohn Solvang 1997). Jag vill ge en mer nyanserad bild av hur dessa personer ser på det problemområde jag valt, det vill säga synliggöra de normer och värderingar som finns på den undersökta skolan kring HBT-frågan. Fördelen med den här metoden är att det liknar ett vanligt samtal, vilket innebär att jag försöker utöva så lite styrning som möjligt och låter istället respondenten påverka samtalets utveckling. Det som skiljer en kvalitativ intervju från ett vanligt samtal är att man avhandlar det ämne som intervjuaren bestämt (Johansson & Svedner 2006). För att få fram det jag anser vara viktigt har jag skrivit en handledning till intervjun med frågor som stöd för intervjuns gång. Handledningen med intervjufrågor finns med som bilaga. Intervjun är också halvstrukturerad vilket innebär att jag kommer att ställa ett antal frågor, men att den intervjuade har möjlighet att formulera sig fritt (Hartman 2004). Syftet är således att vaska fram intervjupersonens egna uppfattningar. Då HBT-frågan kan var känslig måste jag också ta i beaktande hur den intervjuade upplever situationen och även vara uppmärksam på icke-verbala reaktioner hos den intervjuade. Samtidigt måste jag också vara medveten om respondenten svarar så som det förväntas att denna ska säga på grund av sin yrkesroll (Holme & Krohn Solvang 1997).
5:1 Urval
Respondenterna är som jag nämnde tidigare fyra till antalet med en åldersspridning i åldrarna, 30-52 år, en är man. Alla fyra arbetar inom de lägre grundskoleåren, det vill säga med elever från förskolan till och med årskurs fem. En av dem är med i skolledningen medan de andra tre är klasslärare. Alla dessa personer är med och påverkar elevernas skolgång i stor utsträckning oavsett titel. Antalet respondenter har jag begränsat till fyra då det tar tid att analysera materialet samt att de borde ge en relativt rättvisande bild av hur det förhåller sig
på skolan. Då jag valt att fokusera på en skola är givetvis alla respondenter verksamma på den utvalda skolan. Skolan är av det mindre slaget och är belägen i en stad i Skåne
(Holme & Krohn Solvang 1997).
5:2 Tillvägagångssätt
Jag började med att kontakta en bekant på en skola via e-mail med en förfrågan om denne kunde hjälpa mig att hitta frivilliga kollegor till mina intervjuer. De frivilliga respondenterna fick sedan själva ta kontakt med mig via e-mail eller per telefon, och på så vis kom jag i kontakt med mina tre första respondenter. Vi kom sedan tillsammans överens om tid och plats för respektive intervjutillfälle och jag uppgav också ungefärlig tid som intervjun skulle ta. Den fjärde respondenten värvade jag på egen hand då jag befann mig på skolan för att genomföra min andra intervju. Men när det sista intervjutillfället skulle äga rum, visade det sig att personen var sjuk. Lyckligtvis fanns där en annan person som kunde ställa upp och jag kunde genomföra min sista intervju.
Ingen av de frivilliga visste vilket ämnesområde jag ämnade behandla innan själva intervjutillfället då jag redan vid den första kontakten med skolan informerade om att jag inte ville att de skulle diskutera frågan i förväg. Jag valde att göra på så sätt för att få svar som speglar varje enskild respondents uppfattning om den rådande situationen på skolan.
Givetvis uppgav jag redan från början att alla som intervjuas är anonyma. Det faktum att respondenterna inte var införstådda i vilket ämne som intervjun skulle komma att ta upp och att de ställde upp frivilligt, kan bidra till att dessa fyra personer är mer positiva och öppna än en del av sina kollegor.
Vid starten av alla intervjutillfällen började jag med att fråga om det var okej att spela in intervjun, ingen av respondenterna hade något att invända mot det. Därefter höll jag en kort ämnesintroduktion, där jag berättade om den nya diskrimineringslagen och den ”nya” omarbetade kursplanen i sex- och samlevnad samt syftet med uppsatsen (Johansson & Svedner 2006). Jag var noga med att påpeka att den nya kursplanen ännu inte är rådande utan att det är förslag på förändringar. Jag påminde dem även om att de var anonyma och att jag skulle analysera det som sades på bandet. Dessvärre glömde jag att informera de tre första
personerna att de självklart har rätt att vägra att svara på en fråga eller att de kunde lämna rummet om det ansåg det bli för jobbigt, vilket jag gjorde vid det sista tillfället. De intervjuade tillfrågades också om det ville ha ett exemplar av det färdiga arbetet, vilket samtliga tackade ja till. I slutet av varje intervju fick de också möjlighet att tillägga något som de kommit att tänka på under intervjuns gång som de inte givits chans att ta upp eller att ångra något de sagt. Alla fyra respondenter sa även vid slutet av intervjun att jag var välkommen att återkomma om jag behövde komplettera något.
Det första intervjutillfället genomfördes den 7 december 2006 och varade från kl.09.00 till 10.15. Jag utförde den på rektorns kontor. Vi blev avbrutna vid ett tillfälle då en person kom och knackade på, men denne gick med detsamma så det bör inte ha påverkat intervjuns gång nämnvärt.
Vid det andra tillfället befann vi oss i ett klassrum. Det skedde den 11 december mellan kl. 14.00 – 14.50 Intervjun fortlöpte utan särskilda anmärkningar.
Intervju nummer tre skedde den 12 december kl. 13.00 och pågick ca en timme. Även denna intervju genomfördes i ett klassrum. Detta intervjutillfälle avbröts två gånger då en annan pedagog kom in i klassen för att hämta något, vid det andra avbrottet tappade vi fokus för en kort stund.
Den sista intervjun genomfördes inte helt enligt planerna då den person jag skulle intervjua visade sig vara sjuk, vilket jag fick reda på då jag kom till skolan. Men där fanns en annan lärare som hade möjlighet att ställa upp om än för en lite kortare intervju. Den genomfördes i dennes klassrum och tog ca en halvtimme. Vi blev avbrutna vid två tillfällen då en elev kom för att hämta lite saker från klassen. Avbrotten var korta så jag kände inte att det distraherade mig eller respondenten. Detta intervjutillfälle ägde rum den 19 december mellan kl. 09.30 – 10.00.
Samtliga intervjuer gick relativt bra och det var en avslappnad stämning även om jag vid något intervjutillfälle kunde notera en viss nervositet hos den intervjuade, men det försvann snabbt. Jag försökte få respondenten att föra samtalet framåt i så stor utsträckning som möjligt och många gånger behövde jag inte ställa vissa stödfrågor som jag hade med i min handledning då den intervjuade själv tog upp ämnet. Jag uppmärksammade även medvetet respondenternas kroppsspråk och betoningar med rösten för att läsa av stämningen och
budskapet i det som sades. För egen del märkte jag en viss skillnad då jag lyssnade på banden, att jag blev mer bekväm i rollen att intervjua och att frågorna kom mer naturligt.
5:3 Etiska överväganden
När man genomför en kvalitativ undersökning av den här karaktären så blir det mycket personligt. Särskilt med tanke på ämnesområdet och syftet med uppsatsen, HBT-frågan är ju än i dag till viss del tabubelagd vilket också några av respondenterna nämnde under intervjun. Det är inget de diskuterar i vidare utsträckning med sina kolleger. De har även fått tillgång till viss information i förtroende av elever, deras föräldrar och av övrig personal. Därför är det ytterst viktigt att de får behålla sin anonymitet i denna undersökning så att ingen riskerar att utsättas för kränkande behandling. För att säkra deras anonymitet har jag raderat banden efter att noggrant ha transkriberat intervjuerna och ändrat på eventuella namn som förekommit och ändrat det till han eller hon. På grund av det har jag inte heller velat säga för mycket om själva skolan och var intervjuerna utförts. Jag kommer inte heller att säga vilket kön som sagt vad eller nämna eventuell titel i samband med referenser till intervjuerna då det kan peka ut en särskild person. I resultatredovisningen kommer respondenterna istället för att nämnas vid namn att kallas: A, B, C och D.
Jag kan dock inte garantera respondenternas anonymitet på skolan ifråga, då deras kolleger kan vara medvetna om vilka som deltagit. Det innebär att somliga kolleger kanske kan räkna ut vem som sagt vad beroende på hur väl de känner varandra och hur öppna respondenterna själva varit med intervjun. Å andra sidan kan det också vara så att de som blivit intervjuade inte heller känner igen sig själva.
5:4 Disposition
Jag har delat in mitt resultat i tre delar där rubrikerna utgår ifrån mina frågeställningar. Under varje rubrik kommer det även att finnas ett antal underrubriker som är mer detaljerade där jag redovisar det intressantaste resultatet. När det gäller val av citat har jag försökt att välja de som knyter an mest till mitt syfte och mina frågeställningar (Widerberg 2002). I analyskapitlet kommer jag sedan att diskutera resultatet med hjälp av
den tidigare forskningen och teorierna. I kapitlet slutord sammanfattar jag delvis mina resultat och tar upp tankar som kommit till ytan under arbetets gång.
6. Resultat
Syftet med mitt arbete är att synliggöra några normer och värderingar som kan finnas i dagens skola med inriktning på de lägre skolåren ur ett HBT-perspektiv. Med hjälp av mina tre frågeställningar hoppas jag kunna finna en del svar som beskriver detta. I frågeställningarna riktar jag in mig på att undersöka skolans styrdokument, hur lärarna förhåller sig till HBT-perspektivet och om de använder sig av ett HBT-perspektiv i sin undervisning.
6:1 Vad är skolans uppdrag med hänvisning till skolans
styrdokument ur ett HBT-perspektiv?
För att besvara denna fråga har jag tittat närmare på de styrdokument som berör den undersökta skolan för att få klarhet i vad som är skolans uppdrag när det gäller homo- bi- och transfrågor. Jag tycker att det är viktigt att se vad som står skrivet i skolans styrdokument angående HBT-frågan, då det kan vara en bidragande faktor till varför det ser ut som det gör på den undersökta skolan.
6:1:1 SFS 2006:67
Som jag nämnt tidigare i uppsatsen fattade riksdagen ett beslut om lagen SFS 2006:67 den 1 april 2006 som innebär ett förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Inom skolverket finns nu en ny funktion som kallas barn- och elevombudet för likabehandling. Tillsammans med Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning samt handikappsombudsmannen ska barn- och elevombudet ha tillsyn över lagen och kunna föra skadeståndstalan för ett barn eller en elev om det behövs. Barn- och elevombudet ska informera om lagen, ge råd beträffande lagens tillämpning och hjälpa barnet eller eleven till rätt ombudsman beroende på vilken typ av kränkande behandling det handlar om (www12). Här nedan följer några utdrag från den nya diskrimineringslagen:
Lagens ändamål och tillämpningsområde
1 § Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) (www17).
6 § Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen som bestämmer skall se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell, läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp och ses över. Skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (www17).
Förbud mot diskriminering Direkt diskriminering
9 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att behandla barnet eller eleven sämre än denne företrädare för verksamheten behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat något annat barn eller någon annan elev i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder (www17). Indirekt diskriminering
10 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar barn eller elever med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Detta gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet (www17).
Den nya lagen innehåller alltså krav på åtgärder om kränkningar förekommer samt möjligheten att utkräva skadestånd. Detta innebär att skolans likabehandlingsplan ska innehålla både förebyggande åtgärder och konkreta uppföljningar. Likaså måste vi vuxna informera barnen om deras rättigheter.
6:1:2 Lpo 94
I den rådande läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 finns en angivelse som direkt nämner HBT-perspektivet och det är:
Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Lpo 94 2006, s. 3).
En annan punkt som också berörs i Lpo 94 och som är nära sammankopplad med HBT-perspektivet även om det inte uttryckligen står skrivet är:
Det sätt som flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Lpo 94 2006, s. 4).
Utöver dessa två angivelser finns inga andra som direkt berör HBT-frågan utan dessa är mer generella och svepande och blir således mer öppna för olika tolkningar hos läsaren. Exempelvis följande:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla (Lpo 94 2006, s. 3).
6:1:3 Kursplanerna
Beträffande de rådande kursplanerna finns där ingen som nämner HBT-frågan utan där talas det till exempel om respekt för medmänniskorna, tillägna sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även så som det utvecklats i olika nationella minoritetsgrupper, fördjupa kunskaperna om och problematisera grundläggande demokratiska värden som människans egenvärde, människors lika värde och omsorg om de svaga, att förstå och leva sig in i egna och andras villkor och värderingar och därmed också kunna ta avstånd från och aktivt motverka olika former av förtryck och rasism (www13). Formuleringar som kan innefatta HBT-perspektivet men som kanske inte är en självklarhet för läsaren och de pedagoger och skolledare som skall följa den. Därför har också skolverket valt att ge kursplanerna tydligare riktlinjer inom detta område och lagt fram förslag till förändringar. Förslaget till förändringarna har ni kunnat läsa om under rubriken tidigare forskning.
6:1:4 Kärlek känns! Förstår du?
Skolverket har även givit ut ett referensmaterial om sex- och samlevnadsundervisningen,
Kärlek känns! Förstår du på uppdrag av regeringen. Dess huvudsyfte är att ge material för
undervisning väsentligt närmare ungdomarnas verkliga livssituation (Skolverket 1995). År 1955 blev sexualundervisningen i skolan obligatorisk och sedan dess har en rad handledningar inom området varit gällande. År 1977 publicerades ”Samlevnadsundervisning” av skolöverstyrelsen som fortfarande utgör en etisk grund för sex- och samlevnadsundervisningen. I boken finns följande punkt sammanfattad och förkortad (Skolverket 1995):
Diskriminering av homosexuella har avtagit något under senare årtionden. Sexual- och samlevnadsundervisningen bör medverka till att en attitydförändring i denna riktning fortsätter (Skolverket 1995, s 29).
Enligt boken skall denna grundläggande värdering fortfarande vara lika giltig och att handledningens intentioner är fullt tillämpliga.
6:1:5 Intervjuerna
I intervjuerna ställde jag frågan om det finns någon punkt i den lokala arbetsplanen som tar upp HBT-perspektivet. Detta trots att jag visste att endast 5 % av landets skolor gör det, vilket jag också nämnde (www4). Svaren kom snabbt från samtliga respondenter och var ett klart nej. Så resultatet för den undersökta skolan är att den inte har någon specifikt utarbetad plan för HBT-frågan, utan där är det de nationella kraven som gäller. På skolan arbetar de dock med ett projekt som heter ”Så sant” som de utarbetat en speciell kursplan för. Och inom ramen för detta skall HBT-frågor kunna lyftas fram.
6:2 Hur förhåller sig lärarna på den undersökta skolan till
HBT-perspektivet och hur ser det på andras uppfattningar?
För att kunna besvara denna fråga har jag använt mig av materialet från de fyra intervjuerna. I intervjuerna finns det även ett antal frågor kring genusperspektivet då jag anser att dessa många gånger flyter samman med HBT-perspektivet. Och därför bidrar genusfrågorna till att ge en tydligare beskrivning av situationen på skolan.
6:2:1 Tjejer och killar
När det gäller synen på tjejer och killar och vad som förväntas av dem har alla fyra respondenterna samma åsikt när det gäller det kunskapsmässiga och försöker ge alla samma möjligheter och stöd. Två av de intervjuade säger följande:
A: Ja, alltså man försöker ju göra dem så jämställda som möjligt och att man inte försöker titta att du är flicka och du ska kunna detta och du är pojke och du ska kunna detta. Jag försöker göra så att alla kan samma saker så att säga, om det räknas som ett genusperspektiv.
C: Men framför allt som jag känner att jag kan stå för är likaprincipen, alla barn ska få det stöd de behöver. Då tänker man oftast på deras kunskapsutveckling så att säga.
Men när det inte enbart handlar om kunskap utan om exempelvis beteende och attribut förmedlas en lite annan bild. Då kommer samtalet i vissa fall att handla om den mer traditionella synen om tystlåtna flickor och busiga pojkar och om att en pojke som har långt hår tidigare fick kommentarer om det, inte elaka sådana men att det påpekades. Och att mamman sagt att pojkar får ha långt hår. Numera är det ingen som bryr sig då de vant sig vid det. En av det intervjuade säger så här när det gäller killar och tjejer på rasterna:
B: Killarna spelar mer fotboll och slåss på rasterna medan tjejerna har lugnare lekar och mer rollspel och så.
När det kommer till personalen på skolan och deras arbetsfördelning är den ganska traditionell. Rektorn är manlig även om de båda biträdande rektorerna är kvinnor, sekreterarna är kvinnor, sköterskan är kvinnlig, skolbespisningspersonalen är kvinnlig och vaktmästaren är manlig. Bland pedagogerna finns det både kvinnor och män, även om kvinnorna är i majoritet. Ett undantag är förskolepersonalen där alla är kvinnor. När jag ställde frågan till en av det intervjuade om denne har några tankar kring vad detta kan bero på, blev svaret:
A: Nej, egentligen inte. Det har jag nog aldrig tänkt på. I och för sig hade vi en manlig i skolmaten innan och det var ingen som reagerade på utan alla tyckte det var helt normalt. Sedan är ju frågan om det kommit en kvinnlig vaktmästare, det är ju lätt att kvinnan inte är lika stark.
Så hur förhåller de sig till elever som bryter de traditionella könsrollerna, som exempelvis flickor som är med och spelar fotboll på rasterna.
A: Jag tycker nog att det finns en stor acceptans och vi försöker visa barnen att det inte är något märkligt. Det finns ju barn som man märker rätt tidigt skiljer sig från det här vanliga mönstret. Då kan inte jag känna att dom hamnar utanför. Nu är i och för sig min klass väldigt mycket att dom leker med varandra och det har aldrig varit något konstigt. Det har alltid flutit på bra och det är nästan så man själv börjat undra hur det kunnat fungera så bra från att de var så små.
B: Det tror jag att vi uppmuntrar rätt så mycket, att våga sticka ut överhuvudtaget och inte bara följa mallen som kompisarna gör. Och att de ska tänka efter vad de egentligen vill och inte bara gör som kompisarna.
D: Jag har nog inte märkt av det så mycket. Det finns i och för sig en flicka som trivs rätt bra med pojkarna och leker mycket med dom. Själv blir hon lite sådan, att hon känner att hon borde egentligen inte leka med killarna. Vi har ju varken uppmuntrat henne eller någonting utan sett det lite utifrån. Men man märker ju på henne själv att ska jag verkligen leka med killarna och är det rätt.
6:2:2 HBT-frågan
Jag har försökt att ta reda på vilken syn de intervjuade tror att skolan generellt har på HBT-frågan och HBT-personer. Två av de intervjuade har i sitt arbete varit i kontakt med personer som varit öppna med sin läggning och då har det gällt en tidigare kollega på en annan skola och det andra har handlat om föräldrar till en elev som varit öppna med sin homosexualitet. För tillfället är det ingen av skolpersonalen som är öppet homo- bi- eller transexuell och det samma gäller för elevernas föräldrar. Två av de intervjuade kan heller inte komma på att det förts några diskussioner i lärarkollegiet om HBT-frågor varken när det gäller exempelvis officiella sammanhang såsom pedagogiska kvällar eller som allmänt prat i lärarrummet. Medan de två andra tycker sig ha fört de diskussionerna i samband med införandet av livskunskapsundervisningen som är en nyhet för höstterminen och i samband med en temoundersökning. Och hur upplever de då att klimatet är på skolan när det kommer till dessa frågor:
C: Frågan ställdes till personalen när det gjordes en temoundersökning för hela kommunen som handlade om det. Där resultatet visade väldigt markant att det är okej, men det tror jag inte alls det är. Jag kan inte säga att jag har något fog för det jag säger, utan det är min allmänna uppfattning. Där handlar det nog om den bilden jag har. Personal som jobbar på skolan, vad är det för bakgrund man har generellt, medelklass, jag tror att vi är väldigt konservativa.
A: Det är svårt att säga när vi inte haft några riktiga diskussioner. Min första tanke är ju att den är positiv, men det är svårt att säga när man bara skrapar på ytan. Men om man vet om att det finns någon förälder som lever med en av samma kön, just nu vet jag inte det och då är det svårt att veta riktigt. Men hade man haft ett fall skulle det nog vara lättare att se det.
D: Det enda jag kan tänka mig är att i och med att vi har många elever från andra kulturer och att det kan vara ett motstånd bland föräldrar och barn. Och bland personal hoppas jag att det är liberalt, men det är inget jag har belägg för. Men jag har inte hört någon annan säga eller ge uttryck för något annat så jag tror ändå att det är rätt så öppet.
På vilket sätt tror de då att kollegier, föräldrar och elever skulle reagera om någon ur personalen skulle vara exempelvis öppet homosexuell. Där är alla ändå överrens om att det antagligen finns ett inbyggt motstånd bland föräldrar och elever som bygger på fördomar. När personalen kommer ifråga går uppfattningarna lite isär.
B: På den andra skolan var det inga som helst problem. Jag tror många gånger att det är lättare om man är öppen. För att är man inte det så går det alltid att rikta några misstankar och då tror jag att det blir värre och mer snack. Men är man öppen så tror jag att folk idag inte har något problem med det. Det är klart att det är en och annan som tycker, men så är det ju med alla saker.
