• No results found

Det ska vara roligt att skriva: kreativitet kopplat till motivation inom skrivutveckling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Det ska vara roligt att skriva: kreativitet kopplat till motivation inom skrivutveckling"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Självständigt arbete i fördjupningsämnet Svenska och

lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Det ska vara roligt att skriva: kreativitet

kopplat till motivation inom

skrivutveckling

Writing should be fun: creativity linked to motivation in writing

development

Sigrid Liljefjord

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9, 270 högskolepoäng. Självständigt arbete i fördjupningsämnet på grundnivå, 15hp.

Examinator: Maria Kouns Handledare: Cecilia Olsson Jers

(2)

2

Förord

Denna kunskapsöversikt är skriven och utarbetad av Sigrid Liljefjord. Uppsatsen är en del av ämneslärarutbildningen 7-9 med svenska som förstaämne vid Malmö universitet, höstterminen 2019. Arbetet med denna uppsats har gett mig breddade kunskaper inom ett ämne jag finner intressant. Det har även gett mig nya insikter i mina tillvägagångssätt som skribent, vilket har varit lärorikt. Ett tack vill riktas till min handledare Cecilia Olsson Jers som gett mig sitt engagemang och goda vägledning – det fick mig att bli motiverad till mitt skrivande. Till övriga kurskamrater som har hjälpt mig med inspiration och allmänt goda råd vill jag även ge ett tack.

Sigrid Liljefjord Malmö 2020-01-01

(3)

3

Sammandrag

Denna kunskapsöversikt handlar om huruvida kreativitet kan användas i

svenskundervisning med målet att motivera elever i grundskola åk 7-9, till skrivutveckling. De forskningsfrågor som uppsatsen bygger på är; Vilka kreativa verktyg kan motivera elever till skrivutveckling? samt Vilka förutsättningar bör finnas för att kunna arbeta med kreativa verktyg? För att besvara frågorna har jag granskat elva vetenskapliga artiklar. I resultatet presenteras åtta olika kreativa verktyg som har använts i språkundervisning där samtliga visar på ökad motivation hos elever. Vidare presenteras mönster som visar på andra förutsättningar som bör finnas med vid arbete med kreativa verktyg.

Nyckelord: engagemang, grundskola, kreativitet, kreativa verktyg, motivation, skrivutveckling, svenskundervisning,

(4)

4

Innehållsförteckning

1. Inledning och bakgrund ... 5

1.1 Teoretisk utgångspunkt ... 5

2. Syfte och frågeställning ... 8

3. Metod och material ... 9

3.1 Sökprocess och urval... 9

3.2 Metoddiskussion ... 10

3.3 Material ... 11

4. Resultat ... 14

4.1 Kreativa verktyg ... 14

4.1.1 Digitala verktyg... 14

4.1.2 Estetiska verktyg ... 15

4.2 Skrivprocessens betydelse ... 17

4.3 Engagerade pedagoger ... 18

4.4 Elevers erfarenheter och intresse... 19

5. Slutsats ... 21

6. Diskussion ... 23

6.1 Framtida forskning ... 23

Referenser ... 25

Bilagor ... 27

Bilaga 1 ... 27

(5)

5

1. Inledning och bakgrund

En av de första färdigheterna ett barn behöver bemästra för sin inlärning är att kunna läsa och skriva. Förmågan att använda bokstäver för att bilda ord och meningar är något som är grundläggande för att kunna vara en del av samhället. Ett av skolans primära uppdrag är att utveckla barns skriftliga färdigheter genom hela elevens skolgång. När eleven har nått årkurs 7 kommer ytterligare krav på elevens skriftliga förmåga att ställas. Läraren ansvarar för att varje elev uppnår de mål som ställs, samtidigt som undervisningen bör vara

stimulerande för eleven.

Ett av syftena i kursplanen för ämnet Svenska (åk 7-9) är att eleven ska ges möjlighet att utveckla ett intresse för att skriva (Skolverket, 2011). Att som lärare väcka ett engagemang hos eleverna och skapa motivation för att få eleverna att vilja utvecka sitt skrivande kan vara utmanande. Det jag vill undersöka med denna kunskapsöversikt är hur elever kan bli motiverade till att skriva.

En annan del av det syfte som framskrivs i kursplanen för Svenska (åk 7-9) är att elever ska ”/.../stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.” (Skolverket, 2011). Det som intresserar mig är hur estetiska uttrycksformer kan påverka undervisningen och vad det kan tänkas öppna för möjligheter. Begreppet estetiska uttrycksformer är

mångfacetterat, men jag har i den här kunskapsöversikten valt att använda det perspektiv av begreppet som handlar om kreativitet. Vidare kommer mitt fokus att ligga på att undersöka hur kreativitet kan främja skrivutveckling hos elever. Fokus kommer inte att ligga på texttypen kreativt skrivande utan på hur kreativitet som fenomen kan användas som motivator för elevers skrivutveckling.

1.1 Teoretisk utgångspunkt

Dysthe, Hertzberg & Hoels (2002) definition och resonemang kring skrivande kommer att ligga som grund när jag i denna uppsats behandlar ämnet skrivande. Samtliga tre författare är professorer för lärarutbildning och är erkända namn inom skrivutveckling. Enligt dessa är skrivande en del av en lärprocess där de menar på att det kan användas som ett

hjälpmedel för att utveckla och strukturera tankar. De kognitiva processer som sker i och med skrivande ger möjlighet att upptäcka nya kunskaper och nå högre abstraktionsnivåer. Skrivandet bör ses som icke-linjär process där en dialog med sig själv – men även med andra – är av vikt för att utvecklas (Dysthe, Hertzberg & Hoel kap.5, 2002). När begreppet skrivutveckling vidare nämns i denna uppsats kommer ovanstående definition gälla. Det

(6)

6

som även kommer att syftas på är den kvalitativa utvecklingen i skrivandet som sker när elever utvecklar sin skrivförmåga.

Ett av mina nyckelbegrepp i denna uppsats är kreativitet. Till hjälp att tolka detta kommer jag att ta avstamp i Jonas Aspelins (2015) förklaring av begreppet kreativitet som kopplas till ett pedagogiskt förhållningssätt. Aspelin (2015) anlägger ett perspektiv på kreativitet genom Martin Bubers teori inom ämnet. Bubers definition av att vara kreativ innebär att individen upplever att den handling som denne gör skapar något som ögonblicket före inte existerade. Vidare menar Buber att kreativitet är något grundläggande för människan och inte som historien tidigare visat – kopplat till genialitet. Alla människor kan därför

motiveras av kreativitet, redan från tidig ålder. För att kreativiteten hos barn och unga ska utvecklas krävs det dock en stimulerande och vägvisande pedagog. Aspelin (2015) tolkar teorier om kreativitet som en företeelse som inte är en individuell förmåga. Det är snarare något som ska ses som en relationell process där kreativitet och relationer till andra i ett pedagogiskt koncept är sammanhängande (Aspelin kap.7, 2015).

Även begreppet motivation kommer att behandlas i denna uppsats och följande stycke ger en förklaring på vilka kognitiva processer som kan ske i elever vid skapande av motivation. Min förklaring av motivation kommer att utgå från ett konstruktivistiskt perspektiv, där Jean Piagets teorier om inlärning kommer att ligga till grund. Piagets teorier har jag tagit del av i Säljö (2000) och Imsen (2006). Enligt Piaget får elever inte kunskaper genom att passivt ta in den utan kan, genom egen aktivitet, konstruera förståelse för sin omvärld. Detta i sin tur leder till att elever kan skapa en personlig meningsfull bild av världen (Säljö kap. 3, 2000). Vidare menar Piaget att vad som kan ses som motivation i inlärningen är den självreglerande process som kallas jämvikt. Processen startar när eleven når en konflikt mellan det som eleven redan har en förställning om och när ny information adderas till föreställningen. Att nå jämvikt i denna konflikt görs genom att eleven omprövar sin förställning, vilket leder till nya kunskaper. Drivkraften till att nå jämvikt är central för den inre motivation som eleven kan skapa genom yttre påverkan (Imsen sid. 286, 2006). Även om eleven genom inre drivkrafter kan skapa motivation och jämvikt sker det ändå som en del av ett social sammanhang där yttre faktorer spelar en viktig roll.

I den teoretiska utgångspunkt som har valts att utgå från i denna uppsats, finns det flera aspekter att ha hänsyn till. Den första aspekten handlar om eleven som en egen individ där den inre processen kan driva lärandet framåt. Den sociala processen som sker med hjälp av

(7)

7

yttre faktorer är den andra aspekten. Båda aspekterna är av vikt för inlärning, och i detta fallet – skrivprocessen, där den ena inte alltid utesluter den andra.

(8)

8

2. Syfte och frågeställning

Syftet i denna uppsats är att få fördjupade kunskaper om skrivutveckling i svenskämnet genom att redovisa en kunskapsöversikt. Jag kommer utifrån vetenskapliga artiklar att redogöra för vilka kreativa verktyg som kan tänkas motivera elever till skrivutveckling. Dessutom kommer jag att undersöka vilka förutsättningar som kan tänkas krävas för att nå ett gott resultat vid undervisning med kreativa verktyg. Utifrån mitt syfte har följande frågeställningar formulerats:

• Vilka kreativa verktyg kan motivera elever till skrivutveckling?

(9)

9

3. Metod och material

Jag kommer i detta kapitel att redovisa för sökprocessen som gav upphov till det material som ligger till grund för mitt resultat. Vidare kommer jag att föra en metoddiskussion där jag motiverar mina val av de vetenskapliga artiklar som denna kunskapsöversikt vilar på. Jag kommer även att presentera det material som kommer att användas.

3.1 Sökprocess och urval

Mitt mål i sökprocessen var att hitta vetenskapliga artiklar som kunde vara av relevans för min frågeställning. Det första steget var att dela upp min fråga i nyckelbegrepp, vilket resulterade i motivation och kreativt skrivande. Utifrån dessa begrepp skapade jag sedan sökslingor. Det som var målet var att undersöka hur kreativitet kan motivera elever, kopplat till skrivande. Jag valde därför att ha kreativt skrivande som ett nyckelbegrepp eftersom det är kreativiteten inom skrivande som är av intresse.

En första sökning gjordes i databasen ERIC (191114) med en sökslinga som var kopplad till mina begrepp (se Bilaga 1). Den begränsning som gjordes var att det enbart skulle visa sökträffar på vetenskapliga artiklar (peer-review). Sökningen gav 117 träffar. När jag började läsa abstract insåg jag att det fanns många artiklar som var relevanta för min frågeställning och valde därför att begränsa ytterligare. Jag behöll samma sökord, samt begränsning till peer-review, men valde denna gång att söka på artiklar som blivit

publicerade de senaste tio åren (2008-2019), detta gav 34 träffar. Efter att ha läst igenom samtliga abstract gjorde jag ett urval som ledde till 15 sparade artiklar.

Fortsatt sökande efter vetenskapliga artiklar gjordes sedan i databasen Education Research Complete (191114) där liknande sökslinga som i ERIC användes (se Bilaga 1) dock

använde jag i denna sökslinga en asterisk på ”creativ*”, detta för att bredda begreppet genom att låta sökningen innefatta flertalet ändelser på ordet ”creativ(-e, -ity, -eness etc.)”. I sökningen i ERC gjordes även här begränsningar till att artiklarna i sökresultatet skulle vara peer-review. Eftersom jag hade fått upp flertalet passande artiklar i min första sökning på ERIC valde jag denna gång att direkt göra en begränsning på att artiklarna skulle vara mellan åren 2008-2019. För att göra en sökning ytterligare specifik valde jag att under fliken Subject välja ämnet ”motivation in education”. Denna sökning gav 10 träffar. Efter att ha läst samtliga abstract sparade jag 6 artiklar.

(10)

10

Eftersom motivation är ett av mina nyckelbegrepp valde jag att göra en sökning via SwePub (191115) på detta. Mitt första sökord var ”motivation” samt en begränsning att texterna skulle vara refereegranskade, detta gav 3201 träffar. Med en snabb överblick på sökresultatet såg jag att många av texterna inte kunde kopplas till undervisning vilket ledde till att jag adderade begreppet ”undervisning” till sökslingan. Med sökorden (motivation undervisning) samt begränsning att det skulle vara refereegranskat fick jag 18 träffar. Efter att ha läst samtliga abstract drog jag slutsatsen att ingen av texterna var lämpliga för min frågeställning.

Efter att ha sammanställt mina sparade artiklar från ERIC och ERC fick jag ett urval på totalt 21 artiklar. Vid närmre granskning i form av att ännu en gång läsa abstracts fick jag ett slutgiltigt urval på 11 artiklar. Det slutgiltiga valet av artiklar baserades på relevans för min frågeställning.

3.2 Metoddiskussion

Min utgångspunkt var att hitta artiklar som kunde kopplas till kreativitet och hur det skulle kunna öka elevers skrivutveckling. Mina två nyckelbegrepp var kreativt skrivande och motivation. Min huvudsakliga inriktning låg i skrivutveckling på elevers övergripande skrivförmåga. Det som gav upphov till begreppet ”kreativt skrivande” i mina sökslingor var dels att jag ville minimera längden på min sökslinga, och dels för att det är kreativiteten inom skrivutvecklingen som var av intresse.

Utifrån mina sökslingor i databaserna ERIC och ERC gav artikelsökningen gott resultat där det fanns en stor tillgång på vetenskapliga artiklar kring ämnet. Efter mitt första urval hade jag 21 artiklar sparade, då jag sedan fick göra ytterligare ett urval där tio av artiklarna diskvalificerade sig. Vissa av artiklarna var skrivna i ett andraspråksperspektiv, vilket jag bedömde att fokus låg fel för min frågeställning. Med ett undantag sparade jag en artikel som var inriktad på andraspråksundervisning. Det som låg som anledning att spara en artikel med andraspråksudervisning var att det inte var inlärning av andraspråket som var det centrala för artikeln, vilket de övriga artiklarna med andraspråk visade. Det som kvalificerade artikeln var att fokus låg i det användande av kreativa verktyg som kunde utveckla skrivande, därav valde jag att ha med en artikel med andraspråksundervisning. Utöver mina sökningar i ERIC och ERC gjorde jag även en sökning i databasen Swepub för att undersöka vilken svensk forskning som fanns på området. Efter att ha gjort flera sökningar med varierade sökord hittade jag inga artiklar som varken var relevanta eller

(11)

11

tillräckligt vetenskapliga för min frågeställning. För fortsatt efterforskning på svenskt material sökte jag även i Skolverkets resursbank utan något resultat som var passande för mitt ämne. För att hitta passande forskning för min frågeställning läste jag även en del kurslitteratur för att leta efter eventuella avhandlingar eller artiklar, dock utan resultat. De artiklar som hittades i Swepub var dessvärre så pass långt ifrån min frågeställning att en eventuell kedjesökning var utesluten.

Min frågeställning är kopplad till svenskundervisning genom att ha begreppet

skrivutveckling som fokusområde. Jag gjorde dock en avvägning att artiklar/forskning som är gjorda i en svensk kontext kan utelämnas eftersom det är skrivutveckling inom det givna språket som är relevant. Således kan vetenskapliga artiklar som är skrivna i ett bredare geografiskt sammanhang hjälpa till att svara på min fråga eftersom de behandlar språk- och skrivutveckling inom förstaspråksundervisning.

3.3 Material

Altura & Curwood (2015) auskulterade i en högstadieklass i åk 9 där TV-spel användes som en plattform för att motivera eleverna till att skriva. Genom att läraren använde sig av TV-spel som en textform fick eleverna utöva sin kreativitet. Resultatet visade på engagerade elever som fick ökad självkänsla gällande sin egen skrivförmåga.

Bedard & Fuhrken (2010) gjorde en studie i en högstadieklass som hade ett projekt där eleverna fick skriva och producera egna manus. De genomförde studien utan att själva undervisa utan auskulterade i klassrummet för att se hur läraren genomförde

undervisningen och hur eleverna mottog det. Genom sin studie presenterar Bedard & Fuhrken implikationer som följde med det lyckade projektet där olika faktorer spelade en roll för elevernas ökade engagemang inför undervisningen.

I Clarks (2012) studie är författaren medverkande i studien genom att undervisa högstadieelever i att skriva dramauppsättningar. Syftet med studien var att utveckla elevernas skrivande genom att experimentera med begreppet tellability. Begreppet tellability kan närmast beskrivas som hur berättarvänlig en narrativ text är. Genom att elever fick utvärdera undervisningen och att lärarna reflekterade över upplägget kunde ett resultat presenteras. Både elever och lärare visade positiv inställning till projektet.

Coppings (2018) artikel beskriver en studie som innefattar två olika skolklasser i

grundskolan åk 5. Syftet med studien var att utforska huruvida elevers kreativa tänkande kan utveckla deras skrivande. Tillvägagångssättet var att hålla i workshops med eleverna

(12)

12

som fick lösa ett mordmysterie för att väcka deras kreativitet. Genom att ha samlat in data från lärare och elever presenterar sedan Copping de resultat som kunde visas genom studien. Resultatet visar på olika faktorer som gör att arbete med kreativitet är genomförbart samt vilka effekter på elevernas inställning det kan ge.

Kanala et. al. (2013) gjorde en studie på grundskoleelever för att utforska huruvida användandet av en mobilapp kunde öka elevernas motivation inför skrivande. Data samlades in både från den grupp av elever som deltog samt från en grupp som bestod av lärare och experter inom områder användbarhet. Resultatet visar på att användandet av mobilappar kan ha positiva effekter på elever i form av ökad motivation till att skriva. Lees (2019) studie genomfördes i en engelska som andraspråks-klass. Fokus låg på att undersöka hur ett mordmysterie via datorspel kunde öka elevernas kreativitet inom

skrivande. Resultatet visar att majoriteten av eleverna tyckte att projektet var intressant och motiverande. En ökad grad av kreativitet kan även påvisas i studien.

Magnifico (2013) gjorde en kvalitativ studie där hon jämförde tre situationer där kreativt skrivande stod i centrum. Det Magnifico ville undersöka var huruvida miljö, lärare och andra faktorer påverkade elevers motivation till att skriva. Det övergripande resultat som studien visar är att elever blir påverkade av den miljö de befinner sig i samt att personliga förutsättningar spelar en roll för motivationen.

Patera, Draper & Naef (2008) undersökte genom sin studie hur en VR-upplevelse med grundskoleelever skulle kunna stimulera deras motivation och kreativitet inom skrivande av berättelser. De använde sig av tre testgrupper för att kunna jämföra hur gruppen som fick interagera med VR-upplevelsen kunde visa på ökad motivation och kreativitet. En

jämförelse med grupperna som inte fick det gjordes sedan. Resultatet kan visa att den grupp som genomförde VR-upplevelsen hade högst nivå av engagemang.

Rowleys (2009) artikel beskriver hur hon introducerade en låtskrivare och musiker för elever som var i processen att skriva memoardikter. Studien är smal då den enbart täcker ett tillfälle där låtskrivaren John besöker en lektion för att inspirera elever till att skriva. Resultatet från besöket visar på att eleverna blev engagerade och inspirerade till att skriva om egna erfarenheter.

Scott (2010) har sedan flera år tillbaka turnerat på olika skolor för att undervisa om poesi. I artikeln beskriver Scott hans tillvägsgångssätt och den typ av undervisning han för med högstadieelever. Metoden i artikeln består av det arbete som skedde på en högstadieskola

(13)

13

under en vecka där han introducerade genren slampoesi för eleverna. Resultatet visar på engagerade elever som inspirerades av undervisningen.

Zumbrunn et. al. (2019) använder sig av flera olika metoder på grundskoleelever för att undersöka elevers skrivglädje. Syftet med studierna var att försöka se samband mellan lärares engagemang och entusiasm inför skrivande, med elevers motivation. Studierna som genomfördes utgjorde en kvanitativ del och en kvalitativ del där data samlades in från elever för att kunna presentera ett resultat. I denna uppsats kommer framförallt resultaten från den kvalitativa studien att användas. Resultaten visar på olika faktorer som sänker eller stärker elevers känsla av glädje inför skrivande.

(14)

14

4. Resultat

Jag kommer i detta kapitel att redovisa resultat för min frågeställning utifrån en

sammanställning av de vetenskapliga artiklar som valdes ut i sökprocessen. Samtliga artiklar behandlar ämnet skrivutveckling med olika infallsvinklar. Olika mönster har kunnat utläsas från artiklarna, vilket har gett upphov till den kapitelindelning som har gjorts.

4.1 Kreativa verktyg

Den omgivning och miljö som elever befinner sig i påverkar till vilken grad elever känner sig motiverade att skriva (Magnifico, 2013). Om elever känner en lust och glädje till att skriva tenderar de att kunna producera längre och mer högkvalitativa texter (Zumbrunn, Marrs, Broda, Ekholm, DeBusk-Lane & Jackson, 2019). Den glädje och lust som är eftersträvansvärt för elever att uppnå kan uppfyllas genom att ta in nya överraskande moment i undervisningen (Scott, 2010).

Jag kommer i följande två delavsnitt kort presentera de olika kreativa verktyg som har använts i artiklarna. Jag har valt att tematisera det efter digitala verktyg respektive estetiska verktyg.

4.1.1 Digitala verktyg

De digitala verktyg som har använts i artiklarna är följande: • Mobilapp (Kanala, Nousiainen & Kankaanranta, 2013) • VR-upplevelse (Patera, Draper & Naef, 2008)

• TV-spel (Altura & Curwood, 2015) • Datorspel (Lee, 2019)

Spel- och mobilteknologi är något som är närvarande i elevers vardag, både i sociala sammanhang men även inom lärande (Lee, 2019). Att försöka stödja elever i att inlärning kan ske på alla platser och tidpunkter samtidigt som det är stimulerande kan uppnås genom

m-learning (Kanala et. al., 2013). Kanala et. al. (2013) beskriver m-learning som den

undervisning som sker med mobil elektronik för att främja elevers inlärning. I den studie som Kanala et. al. (2013) har utfört lät de en elevgrupp i årskurs fem använda sig av en mobilapp för att stärka motivation kopplat till skrivande. Studien visade att det finns potential för att öka skrivmotivation vid användning av mobilappar, eftersom det utifrån

(15)

15

studiens testgrupp kunde skönjas en ökning av elevernas intresse för att skriva (Kanala et. al., 2013).

När Patera et. al. (2008) gjorde en delstudie av ett större projekt gällande samband mellan lärande och digital teknologi, använde de sig av en VR(virtual reality)-upplevelse för att undersöka i vilken mån kreativiteten hos elever kunde öka genom användningen. Testgruppen var relativt liten med totalt 13 elever från grundskolan vilket gör att omfattningen på studien var låg. Målet var snarare att utforska eventuella resultat än att kunna presentera en grundlig slutsats. Det övergripande resultatet visade att eleverna var engagerade inför VR-upplevelsen, men det krävs dock en mer utbredd studie för att påvisa i vilken mån kreativiteten höjdes hos eleverna inför skrivandet (Patera et. al., 2008). Kärnan i en elevs inlärning ligger i de känslor av tillfredsställelse som eleven känner inför

lärsituationen (Zumbrunn et. al., 2019). Engagerade elever kan således generera god inlärning.

När elever har en känsla av att de kan relatera till undervisningen skapar det ett intresse (Copping, 2018), vilket är utgångspunkten i att använda sig av datorspel i undervisningen. När elever får väcka sitt eget intresse genom att kombinera spelvärlden med den riktiga världen kan det ge en känsla av meningsfullt lärande (Altura & Curwood, 2015). Lee (2019) använder sig av begreppet digital game-based learning som studier har påvisat ger en ökad motivation hos användare. Gemensamt för Lees (2019) och Altura & Curwoods (2015) studier är användningen av digitala spel i undervisningen, där båda visade goda resultat i form av ökad motivation hos respektive elevgrupp. Kreativiteten som digital game-based

learning kan erbjuda hade en positiv inverkan på elevers skrivförmåga genom att de fick

uttrycka sin kreativitet i text (Lee, 2019).

4.1.2 Estetiska verktyg

De estetiska verktyg som har använts i artiklarna är följande: • Manusskrivande (Bedard & Fuhrken, 2010)

• Låtskrivare (Rowley, 2009) • Dramauppsättning (Clark, 2012) • Slam-poetry (Scott, 2010)

För att elever ska känna sig engagerade krävs det egen delaktighet i det kreativa momentet, inte enbart att de får bevittna det hos andra. Att försöka skapa engagemang hos elever

(16)

16

genom att enbart som pedagog förmedla kunskaper, kommer med stor sannolikhet att misslyckas. När elever får medverka och det skapas en dialog mellan pedagog och elever finns det en större chans att det kreativa momentet ska nå framgång (Scott, 2010). Vad Bedard & Fuhrken (2010) beskriver i sin studie hur eleverna i högsta grad fick medverka i det kreativa momentet. Elever i en högstadieklass fick delta i ett sex veckor långt projekt som handlade om att skriva ett manus som sedan skickades som tävlingsbidrag till Austin Film Festival. Eleverna fick vara delaktiga i hela processen, allt från att sätta sig in i genren och få kunskaper om hur media produceras till att på egen hand skriva ett manus. Projektet var lyckat för alla inblandade. Elevernas motivation stärktes genom att de fick omvärdera och bredda sin syn på skrivande, men även att se sin egen förmåga som skribenter (Bedard & Fuhrken, 2010).

Liknande process genomfördes av Clark (2012) som drev ett projekt med högstadieelever där narrativt skrivande stod i centrum. Eleverna fick öva sin förmåga att utveckla sitt skrivande inom den berättande genren genom workshops. De fick sedan gruppvis dramatisera det de hade skrivit. Att ta in dramatisering i skrivprocessen visade sig ge positiva resultat i form av bättre kvalitet på skrivandet, men även ett ökat engagemang hos eleverna. Det som gav framgång var bland annat den pedagogik som användes där lärarens roll var att guida eleverna före, under och efter skrivprocessen. Dessutom lades det stor vikt vid att skapa ett säkert klassrumsklimat där eleverna kände en trygghet i att uttrycka sig (Clark, 2012).

Enligt Scott (2010) krävs det att elever känner sig inspirerade och motiverade när lärare ska ta sig an genren poesi, det är en förutsättning för att kunna nå resultat. När elever en gång ser charmen och glädjen i att skriva poesi kommer de även att kunna uppskatta att läsa och studera skriven poesi. Därför finns det en poäng i att börja undervisning i poesigenren med att elever direkt får uttrycka sig genom att skriva poesi snarare än att presentera redan skriven poesi. Genom att introducera poesi i form exempelvis skrivna dikter menar Scott kan hämma elevernas intresse för genren (Scott, 2010). Det Rowley (2009) gjorde för att inspirera elever som skrev memoarpoesi var att ta in en låtskrivare i undervisningen. Det var under en lektion som låtskrivaren och musikern John gästade klassen för att framträda och vägleda eleverna till hur poesi kan skrivas. Eleverna fick sedan tillfälle att ställa frågor till John om bland annat hur han går till väga för att skriva låttexter. Vad studien visade var att eleverna uppskattade dialogen med John. Både i det att de själva blev motiverade till att skriva men också att de fick konkreta tips (Rowley, 2009).

(17)

17

För W. Clayton Scott (2010) är elevernas engagemang och delaktighet i klassrummet en viktig ingrediens för en lyckas med undervisningen. Han har erfarenhet av att åka runt bland skolor för att undervisa om poesi på ett kreativt sätt. I hans artikel beskriver han ett projekt han drev med en sjundeklass. Under en vecka drev han projektet där målet var att entusiasmera eleverna till slampoesi - som är en slags tävlingsform i poesi. Han hade olika upplägg på veckan med övningar och workshops där han stärkte elevernas kreativa förmåga och självförtroende kring poesi. En viktig ingrediens i alla övningar var att ta in kreativitet på ett, för eleverna, intresseväckande sätt. Veckan avslutades med en uppskattad slampoesi-tävling i skolans kafeteria. Resultatet blev motiverade elever som medverkade aktivt och närvarande. Scott anser att utmana eleverna till att våga skriva poesi och få dem intresserade av genren kommer att ge goda resultat i form av motivation (Scott, 2010).

4.2 Skrivprocessens betydelse

Ett sätt att öka elevers motivation och engagemang inom skrivutveckling är att låta

skrivandet ingå i en process. Lärarens närvaro är viktig under processen, dock kan elever ha stort utbyte av varandra genom att arbeta i tvärgrupper för att ge och få återkoppling på skrivna texter (Magnifico, 2013). De sociala aspekterna kan på så sätt spela en viktig roll i elevers skrivutveckling. En studie visar att elever som är omgivna av andra elever som känner skrivglädje kan göra skrivprocessen till en mer positiv upplevelse (Zumbrunn et. al., 2019). Att ta hjälp av sina kamrater kan vara till stor hjälp för eleven som skriver, både genom utbyte av idéer men även för att skrivprocessen ska kunna drivas framåt. Under skrivprocessen kan med fördel även övningar tillsammans med klasskamrater vara till hjälp. Detta för att bredda perspektiv och skapa idéer inför skrivande. Det är därför avgörande för skrivprocessen att elever får samarbeta både med kamrater och lärare (Bedard & Fuhrken, 2010).

För att elever ska kunna förstå och ta till sig den genre som skrivundervisningen ska behandla är det av vikt att förberedelse inför skrivandet sker. Genom att lärare och elever gemensamt bearbetar de begrepp och texttyper som är relevanta för genren kommer skrivutvecklingen att främjas. Genom att grundligt bearbeta den aktuella textgenren med elever är chansen stor att även skrivandet som eleven sedan gör kommer att lyckas (Clark, 2012). Enligt Scott (2010) kan förberedelserna inför skrivandet med fördel vara inbjudande för eleverna i form av kreativa övningar för att öppna upp för ett intresse. Detta särskilt när en genre som kan anses som svåråtkomlig för eleverna ska behandlas (Scott, 2010). Genom övningar som väcker elevers tänkande kan strategier för skrivprocessen ta form och gynna

(18)

18

elevens skrivförmåga. Att elever även får utveckla sina tankar med hjälp av andra kan ge positiva effekter (Bedard & Fuhrken, 2010). Det är viktigt att elever har kunskaper i att kunna hantera tankeövningar, eftersom syftet med övningen annars kan förgås. Elever måste därför bli undervisade i de förmågor och tekniker som tänkandet kräver för att kunna använda det som ett verktyg i sin skrivprocess (Copping, 2018).

Den tid som elever är i skrivprocessen har betydelse för resultat. Förberedelsen inför elevers skrivande kan i vissa fall pågå i flera veckor. Under denna tid sker bearbetning av den aktuella genren (Bedard & Fuhrken, 2010). När elever känner sig stressade inför skrivprocessen, där tiden som ges inte är tillräcklig, kan det sänka skrivglädjen. Vad som även ses som en faktor till vad som påverkar motivationen till skrivandet är i vilket humör eleven är på. Studien som presenterar detta resultat visar även att elever som känner sig lugna och avslappnade kommer med större sannolikhet att känna en lust inför att skriva (Zumbrunn et. al., 2019). Lärare har ett ansvar att motverka skapandet av en kultur där elever känner sig pressade att producera texter inom en viss tidsram. Vad lärare kan känna som ett tvång från olika håll -att elever ska producera texter, kan ge den negativa effekt att det smittar av sig på eleverna. Särskilt viktigt är tidsaspekten vid tillfällen då kreativitet ska skapas, eftersom det från elever kräver tänkande. Att stressa i en tankeprocess kommer sällan ge goda resultat utan det kräver att tid för momentet avsätts (Copping, 2018). När elever får utökad tid att tänka kan det ge dem chansen att begrunda och överväga sina idéer till förmån för en mer djupgående skrivprocess (Bedard & Fuhrken, 2010).

4.3 Engagerade pedagoger

När läraren känner sig passionerad och engagerad över den undervisning som denne ska bedriva kan det med stor sannolikhet överföras på elever. Altura & Curwood (2015) beskriver en lärare som har datorspel som en personlig hobby. Läraren vill integrera datorspel i undervisningen i hopp om att stimulera både elevernas och sitt eget intresse. Undervisningen blev lyckad i det att integreringen av datorspel, i kombination med lärarens kunnande och engagemang, skapade motivation hos eleverna att skriva. Att ämnet även tilltalade eleverna eftersom det var relaterbart för många, underlättade både för läraren och eleverna (Altura & Curwood, 2015). Att läraren känner nöje inför sin undervisning skapar inte enbart motivation hos eleverna utan är en förutsättning för att tillägnandet av

kunskaper hos eleverna ska bli god. Studier visar att instruktioner som lärare ger i klassrummet ökar i kvalitet när läraren känner glädje inför lärsituationen. Detta kan även tillämpas omvänt, om en lärare visar brist på entusiasm kan det negativt påverka de

(19)

19

förmedlade instruktionernas kvalitet samt i vilken mån elever känner skrivglädje (Zumbrunn et. al., 2019).

Att en utomstående pedagog kommer in i undervisningen för att tillföra nya moment kan gynna elevers motivation. Det är påtagligt för elever om pedagogen brinner för sitt ämne. När en dos av humor och överraskningar även adderas är chansen stor för att elever ska bli engagerade inför att skriva (Scott, 2010). Lärare har under läsåret flera olika textgenrer att behandla med sina elever. Att bjuda in en person i undervisningen, som har specifik erfarenhet och kunnande i en viss texttyp, kan ge elever tillfälle att bredda sina perspektiv. Eftersom vissa genrer är mer svåra att undervisa om än andra kan det även vara ett stöd för läraren att få hjäp av någon med expertis inom området (Rowley, 2009). Copping (2018) nämner även i sin artikel det som en fördel att han som utomstående pedagog tog över rollen som lärare och tog sig an en karaktär. Eleverna fick då en känsla av att få upptäcka något nytt och komma utanför den normala undervisningssituationen vilket gjorde dem mer intresserade av undervisningen (Copping, 2018).

När en utomstående pedagog med en personlig drivkraft kommer in i en ny

undervisningssituation för att tillfälligt undervisa nya elever, kan det vara nyttigt men vanskligt. Särskilt när de ordinarie lärarna har påtalat svårigheter hos de aktuella eleverna så som låg kunskapsnivå och bristande engagemang. Det är däremot lättare för en

utomstående pedagog att analysera lärarens didaktiska förmåga och på så vis upptäcka brister. När pedagogen applicerar nya undervisningsmetoder som tidigare inte använts, kan det leda till högre prestationer av elever. Det engagemang som den utomstående pedagogen kommer in med kan således gynna både lärare och elever (Clark 2012; Copping, 2018).

4.4 Elevers erfarenheter och intresse

När elever får valmöjlighet att skriva om det de själva är intresserade av kommer det med stor sannolikhet att öka den inneboende motivationen (Clark, 2012). När elever står inför ett val av genre att skriva inom kommer de flesta elever välja en genre som matchar en idé eleven har eller utifrån personligt intresse. Den studie som Magnifico (2013) genomförde visade att de elever som deltog gärna ville utveckla sitt skrivande inom flera genrer. Trots detta baserade flera elever sitt val av genre utifrån sin egen upplevelse av sig själva som skribenter och valde således en genre som kändes bekväm att skriva inom (Magnifico, 2013). Igenkänningsfaktorn vid val av genre och ämne kan motivera elever till

undervisningen. Igenkänningen ligger i att det för eleverna blir relaterbart och kan kopplas till deras föreställningsvärld (Copping, 2018),

(20)

20

Vad gäller val av ämne att skriva om utgår många elever från egna livserfarenheter. Det är även ett sätt att få lyfta personlig problematik och teman som annars inte skulle ha berörts. Hur en elev identifierar sig kan även ge inspiration till det de väljer att skriva om (Bedard & Fuhrken, 2010). Magnificos (2013) studie påpekar att vad som kan bli svårt för elever som skriver om egna livserfarenheter är att försöka undvika att bli för personliga eller berätta detaljer om sitt liv som inte bör finnas med. Oavsett detta visade studien att elever gärna skrev om sitt eget liv (Magnifico, 2013). Det personliga intresset är därför av vikt för att elever ska känna glädje inför skrivandet. När skrivandet känns påtvingat eller det ämne som tilldelats är oinspirerande kan det minska motivationen inför skrivandet hos elever. En del elever känner mer motivation att skriva när de får tillfälle till att vara kreativa och använda sig av sin fantasi utan att bli begränsade (Zumbrunn et. al., 2019). Att elever får tillägna sig kunskaper om skrivande genom att behandla sådant som de kan relatera till och har ett intresse för kan öka chanserna för god inlärning. Vad Altura och Curwoods (2015) studie visade var att två unga killar som för övrigt inte var särskilt motiverade inför

skolgången kunde känna engagemang inför att skriva. Det som låg bakom framgången var att läraren använda datorspel som en texttyp. Datorspel var ett personligt intresse för de båda unga killarna som i slutet av terminen, på grund av den typen av undervisning, förbättrat sin skrivförmåga (Altura & Curwood, 2015).

Scotts (2010) undersökning om poesi visade ett elever gärna skriver utifrån det de har ett intresse för och det som är relaterbart. Att elever skriver om sin hund eller favoritmat ska inte ses som ett hinder på grund av att temat verkar trivialt. Utan att ta avstamp i det elever känner till kan vara till stor fördel när läraren närmar sig vad som kan ses som en svår skriftlig genre (Scott, 2010). Valfriheten som elever ges inför sitt skrivande kan öka en känsla av att det känns mer hanterbart att skriva samtidigt som det ökar engagemanget (Magnifico, 2013).

Att elever får behålla en känsla av autonomi genom skrivprocessen kan stärka

motivationen. När elever får behålla kontrollen över sitt skrivande gällande innehåll och utformning kan det öka drivkraften hos elever att vilja producera texter. När elever känner att autonomi saknas och självbestämandet är lågt kan det påverka motivationen att skriva i en negativ bemärkelse. Även om elever bör känna en kontroll över sitt skrivande är det av vikt att en pedagog är närvarande under processen för att vägleda och stärka elever till förmån för att utveckling ska kunna ske (Clark, 2012; Zumbrunn et. al., 2019).

(21)

21

5. Slutsats

Syftet med denna uppsats är att försöka besvara följande forskningsfrågor: Vilka kreativa

verktyg kan motivera elever till skrivutveckling? Vilka förutsättningar bör finnas för att kunna arbeta med kreativa verktyg?. I följande kapitel kommer en slutsats att presenteras som baseras på de

vetenskapliga artiklar som uppsatsen vilar på.

De kreativa verktyg som presenteras i mitt resultat kap. 4.1 påvisar en ökning av motivation hos elever. Vad gäller de digitala verktygen visar resultatet att elever vid användande av detta har en tendens att bli engagerade. Eftersom tekniken i form av mobiler, datorer, TV etcetera är en naturlig del av ungdomars vardag kan elever relatera till det när det tas in i undervisningen. Som Copping (2018) påvisar i sin studie kan elevers intresse öka när de kan relatera till undervisningsinnehållet. Det kreativa i de digitala verktygen visar sig genom att elever får utforska tekniska möjligheter för att sedan applicera det i skrivande form. De estetiska verktyg som används antar kreativitet i en annan form, där skrivprocessen kan verka mer närvarande i användningen av estetiska verktyg. En generalisering är att digitala verktyg används som en ingång till skrivandet medans de estetiska verktygen används som metod för skrivprocessen. Oavsett användandet av kreativitet som ingång eller metod till skrivandet kan samtliga studier påvisa ett ökat intresse hos elever. För att besvara min första forskningsfråga kan därför samtliga kreativa verktyg som presenteras i kapitel 4.1 användas för att motivera elever till skrivutveckling.

Det som svarar på min andra forskningsfråga presenteras i kapitel 4.2, 4.3 och 4.4.

Skrivprocessens betydelse, pedagogers engagemang och elevers erfarenheter är de mönster som har kunnats ses som faktorer som varit av vikt för att arbeta med kreativa verktyg. Som Dysthe, Hertzberg & Hoel (2002) påtalar bör skrivandet ses som en kognitiv process där kommunikation inåt – med sig själv och utåt – med andra bör ske. Därför är en av förutsättningarna att skrivprocessen har en betydelse. Detta för att skapa motivation hos elever men även att utveckla deras skrivförmåga i fråga om kvalitativ utveckling. En del av de förutsättningar som lärare bör ge elever inför skrivprocessen är dels förberedelse och dels en god tidsdisponering. Som Zumbrunn et. al. (2019) påvisar kommer stress hos eleverna att minska lusten inför skrivandet. Därför är det av vikt att ge elever den tid som skrivmomenten kräver.

Ett annat mönster som kan skönjas som en förutsättning är vikten av engagerade

(22)

22

utan skapas i samspel med andra. Buber menar även på att en engagerad och vägvisande pedagog är nödvändigt för att kreativiteten hos barn och unga ska kunna utvecklas (Aspelin, 2015). Detta argument kan stärkas med hjälp av det resultat som presenteras i uppsatsen. Flera av studierna visar att pedagogens inställning är betydande för inlärningen hos elever. Vad Altura (2015) och Scott (2010) visar är att ett personligt intresse för undervisningen skapar ett engagemang hos både pedagogerna och eleverna, vilket i sin tur kan leda till ökad kreativitet hos elever.

I vilken grad elever känner en inneboende motivation inför skrivprocessen kommer att påverka elevers prestation. Piaget beskriver motivation genom begreppet jämvikt som kan nås genom att elever får nya kunskaper med hjälp av inre och yttre påverkan (Imsen, 2006). För att applicera Piagets teori om jämvikt i en skrivprocess är en väg att nå jämvikt att ta in egna erfarenheter och intressen. På så vis får elever utmana sin föreställningsvärld genom att välja att skriva om egna livserfarenheter för att sedan utveckla det genom

skrivprocessen.

(23)

23

6. Diskussion

Att som lärare skapa motivation för sina elever att utveckla sin skrivförmåga kan vara en svår uppgift. Som det skrevs i inledningen kap. 1 har fokus legat på den kvalitativa

skrivutvecklingen. För att elever ska kunna öka kvaliteten på sitt skrivande krävs det mer än endast motivation. Elevers kunnande om hur kvaliteten kan öka är därför nödvändiga. Min poäng är att läraren har ett dubbelt uppdrag. Motivation ska skapas parallellt med att eleverna måste tillägna sig nya kunskaper för att utveckling ska kuna ske. Vad denna uppsats har kunnat visa är att användning av kreativa verktyg kan ha effekten att öka motivation hos elever. Att elever får utveckla både sina färdigheter men även sina tankar och känslor genom kreativitet kan därför även vara ett bra sätt att inhämta kunskap. Den lärandeprocess som pågår i elever vid utveckling av skrivförmågan sker genom inre kognitiva processer med hjälp av yttre faktorer. För att den inre utvecklingen ska kunna ske är en förutsättning för lärandesituationen att den sätts i ett socialt sammanhang. Som nämnt i den teoretiska utgångspunkten kap 1.1 kan motivation skådas genom

jämviktsbegreppet. Jämvikten sker när eleven får ompröva sina tidigare kunskaper med nya insikter. För att detta ska kunna ske har läraren en roll att utmana sina elever till att en jämvikt kan uppnås, vilket sker i en social kontext. Vad som kan ses som ett mönster i de vetenskapliga artiklar som presenterats är att goda relationer i klassrummet har funnits för att motivation ska kunna skapas. Det yttrar sig dels genom vad som tidigare nämnts som engagerade pedagoger där syftet bland annat är att skapa ett öppet klassrumsklimat. Vad flera studier även nämner är att dialoger i klassrummet måste ske för att undervisningen ska drivas framåt, både lärare till elev men även elever emellan. För att sådana dialoger ska kunna ske är en förutsättning att de relationer som verkar i klassrummet har en positivt klang. Vikten av goda relationer i klassrummet är alltid stor, dock är det av särskild vikt att det är ett fungerande socialt samspel under övningar som kräver tillit och förtroende – vilket kreativa övningar ibland gör. Jag skulle vilja se ett samband mellan kreativet och jämvikt satt i ett socialt sammanhang, där en samklang mellan dessa tre kan utveckla elevers skrivförmåga.

6.1 Framtida forskning

Efter att ha läst mycket intressant forskning kring ämnet kreativitet kopplat till motivation skulle jag vilja utveckla mina kunskaper kring detta och se vidare kopplingar mellan

(24)

24

Vad som hade varit intressant som vidare forskning är hur kreativitet används i svenska skolor kopplat till de styrdokument som de förhåller sig till. Som jag nämnde i min inledning är en av formuleringarna i kursplanen att estetiska uttrycksformer ska användas. En vidare definition på detta samt undersökaning på huruvida det tas tillvara på i

svenskundervisningen skulle vara en eventuell framtida forskning kring ämnet och ligga till grund för ett examensarbete.

(25)

25

Referenser

Altura, Gerard J., & Curwood, Jen Scott (2015). Hitting Restart: Learning and Gaming in an Australian Classroom. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 59(1), 25–27. Hämtad från

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1065936&site=ehost-live

Aspelin, Jonas (2015). Inga prestationer utan relationer: studier för pedagogisk socialpsykologi. Malmö: Gleerup.

Bedard, Carol, & Fuhrken, Charles (2010). “Everybody Wants Somebody to Hear Their Story”: High School Students Writing Screenplays. English Journal, 100(1), 47–52. Hämtad från

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ896704&site=ehost-live

Clark, Shanetia (2012). Guiding the Noticing: Using a Dramatic Performance Experience to Promote Tellability in Narrative Writing. Clearing House, 85(2), 65–69. Hämtad från

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/00098655.2011.616918

Copping, Adrian (2018). Exploring Connections between Creative Thinking and Higher Attaining Writing. Education 3-13, 46(3), 307–316. Hämtad från https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1173517&site=ehost-live

Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Hoel, Torlaug Løkensgard (2002). Skriva för att lära:

skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Imsen, Gun (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. (4., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kanala, Sari, Nousiainen, Tuula, & Kankaanranta, Marja (2013). Using a Mobile Application to Support Children’s Writing Motivation. Interactive Technology and Smart

Education, 10(1), 4–14. Hämtad från

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1004021&site=ehost-live

Lee, Sangmin-Michelle (2019). Her Story or their own stories? Digital game-based learning, student creativity, and creative writing. ReCALL, 31(3), 238–254. Hämtad från https://doi-org.proxy.mau.se/10.1017/S0958344019000028

Magnifico, Alecia Marie (2013). 'Well, I Have to Write That": A Cross-Case Qualitative Analysis of Young Writers’ Motivations to Write. International Journal of Educational

(26)

https://search-ebscohost-26

com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1111717&site=ehost-live

Patera, Marianne, Draper, Steve, & Naef, Martin (2008). Exploring “Magic Cottage”: A Virtual Reality Environment for Stimulating Children’s Imaginative Writing. Interactive

Learning Environments, 16(3), 245–263. Hämtad från

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ820376&site=ehost-live

Rowley, Ellen (2009). Using Music To Connect and Inspire. Virginia English Bulletin, 59(2), 17–19. Hämtad från

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=ehh&AN=47937655&site=ehost-live

Scott, W. Clayton (2010). Slamming Arkansas Schools! Teaching Artist Journal, 8(2), 88–95. Hämtad från

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ880651&site=ehost-live

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. Stockholm:Skolverket

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Zumbrunn, Sharon, Marrs, Sarah, Broda, Michael, Ekholm, Eric, DeBusk-Lane, Morgan, & Jackson, Lisa (2019). Toward a More Complete Understanding of Writing Enjoyment: A Mixed Methods Study of Elementary Students. AERA Open, 5(2). Hämtad från

(27)

27

Bilagor

Bilaga 1

Datum Databas Sökord Begränsningar Antal

träffar

Sparade artiklar

Slutgiltigt val av artiklar

191114 ERIC (creative writing

OR expressive writing) AND (motivation OR motivated OR motivation) AND (education OR school OR learning OR teaching OR classroom OR education system Peer-review, årtal: 2008-2009

34 15 Bedard, C., & Fuhrken, C. (2010). “Everybody Wants Somebody to Hear Their Story”: High School Students Writing

Screenplays. English Journal, 100(1), 47–52. Altura, G. J., & Curwood, J. S. (2015). Hitting Restart: Learning and Gaming in an Australian Classroom. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 59(1), 25–27. Kanala, S., Nousiainen, T., & Kankaanranta, M. (2013). Using a Mobile Application to Support Children’s Writing

Motivation. Interactive Technology and Smart Education, 10(1), 4–14. Copping, A. (2018). Exploring Connections between Creative Thinking and Higher Attaining Writing. Education 3-13, 46(3), 307–316.

Zumbrunn, S., Marrs, S., Broda, M., Ekholm, E., DeBusk-Lane, M., & Jackson, L. (2019). Toward a More Complete Understanding of Writing Enjoyment: A Mixed Methods Study of Elementary Students. AERA Open, 5(2). Patera, M., Draper, S., & Naef, M. (2008). Exploring “Magic Cottage”: A Virtual Reality Environment for Stimulating Children’s Imaginative Writing. Interactive Learning Environments, 16(3), 245–263. Scott, W. C. (2010). Slamming Arkansas Schools! Teaching Artist Journal, 8(2), 88–95.

Magnifico, A. M. (2013). 'Well, I Have to Write That": A Cross-Case Qualitative Analysis of Young Writers’ Motivations to Write. International Journal of Educational Psychology, 2(1), 19– 55.

(28)

28

191114 ERC (creativ* AND

writing) AND (motivation) AND (education OR learning OR school) Peer-review, årtal: 2008-2019, Subject: Motivation in education

10 6 Clark, S. (2012). Guiding the

Noticing: Using a Dramatic Performance Experience to Promote Tellability in Narrative Writing. Clearing House, 85(2), 65–69.

Rowley, E. (2009). Using Music To Connect and Inspire. Virginia English Bulletin, 59(2), 17–19. Lee, S.-M. (2019). Her Story or their own stories? Digital game-based learning, student creativity, and creative writing.

191115 SwePub Motivation,

undervisning

References

Related documents

I familjecentrerad omvårdnad ses familjen som ett system och i familjerela- terad omvårdnad är personen/patienten i centrum för vård och omsorg men hänsyn tas till hens

signalsekvens. SRP binder till signalpeptiden och ribosomen fäster vid ER. SRP binder till SRP-receptorn i membranet och för den växande polypeptiden genom ER: s

Bostadsbyggandet har successivt återhämtat sig under det senaste decenniet och innan den positiva utvecklingen bröts av finanskrisen byggdes det endast några få tusen

Genom VindGIS kan man i kartform få information om förutsättningar för vindkraft med hänsyn till olika intressen som riksintressen för vindbruk och andra ändamål,

intresserade av konsumtion av bostadstjänster, utan av behovet av antal nya bostäder. Ett efterfrågebegrepp som ligger närmare behovet av bostäder är efterfrågan på antal

Syftet med uppdraget var att utforma en socialtjänst som bidrar till social hållbarhet med individen i fokus och som med ett förebyggande perspektiv ger människor lika möjligheter

Tomas Englund Jag tror på ämnet pedagogik även i framtiden.. INDEX

Det finns en hel del som talar för att många centrala förhållanden i skolan verkligen kommer att förändras under åren framöver:... INSTALLATIONSFÖRELÄSNING