• No results found

"Var inte rädd utan kör på!"

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ""Var inte rädd utan kör på!""

Copied!
59
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

”Var inte rädd utan kör på!”

En kvalitativ studie om varför kvinnor väljer att studera vid mansdominerade

yrkesprogram på gymnasiet

“Don’t be afraid, just do it!”

A qualitative study about why women choose to study at male-dominated programs in upper secondary school

Lena Sundin

Tina Teandersson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04

Examinator: Anders Hallqvist Handledare: Lisa Ringblom

(2)
(3)

3

Sammanfattning

För att ett land ska kunna växa och utvecklas krävs att hela befolkningens kunskaper och kompetens tillvaratas. Jämställdhet mellan könen är en viktig faktor för tillväxt. Den svenska arbetsmarknaden är dock till stor del könssegregerad. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden upprätthålls effektivt genom att ungdomar till stor del väljer gymnasieprogram efter kön (SOU 2015:97). Fortfarande är det väldigt få kvinnor som söker de praktiska mansdominerade yrkesprogrammen på gymnasiet, trots att eleverna i grundskolan ska arbeta normkritiskt enligt skollagen (2010:800). Syftet med vår studie är att, genom intervjuer, undersöka varför kvinnor har valt de mansdominerade yrkesprogrammen Bygg och anläggning respektive Fordon och transport. Vi vill också undersöka om, och i så fall på vilket sätt, studie- och yrkesvägledaren spelat någon roll vid deras val till gymnasiet. Urvalet bestod av sex kvinnor, fyra från Bygg- och anläggningsprogrammet och två från Fordon- och transportprogrammet. Vi har använt den kvalitativa undersökningsmetoden och genomfört semistrukturerade intervjuer. Vid analysen har vi använt en hermeneutisk ansats. För att analysera och tolka det empiriska materialet har vi använt teorierna Careership av Hodkinson och Sparkes (1997), Gottfredsons (1981) teori om begränsningar och kompromisser samt Connells (2003) genusteori. Det mest centrala som framkommit i studien är att kvinnornas habitus har haft stor påverkan på valet att studera vid ett mansdominerat yrkesprogram. Det har också framkommit att flera studie- och yrkesvägledare behöver utvidga sin egen handlingshorisont, sina egna yrkespreferenser och yrkesuppfattningar, då de verkar vara fast i en genusklyfta som hämmar dem i samtalen gällande normbrytande val.

Nyckelord: gymnasievalet, habitus, mansdominerade yrkesprogram, normbrytande val, studie- och yrkesvägledare

(4)

4

Abstract

For a country to grow and develop, the knowledge and skills of the entire population must be harsher. Gender equality is an important factor for growth. However, the Swedish labor market is largely gender segregated. Gender segregation in the labor market is effectively maintained by young people largely choosing upper secondary education programs by gender (SOU 2015:97). There are still very few women who apply for the practical male-dominated vocational programs in upper secondary school, despite the fact that pupils in primary school should work norm critical according to the Education Act (2010:800).The purpose of our study is to, through interviews, investigate why women have chosen the male-dominated vocational programs Building and construction and Vehicle and Transport. We also want to investigate if, and if so in what way, the career counsellor played any role in their choice for upper secondary school. The sample consisted of six women, four from the Building- and construction program and two from the Vehicle- and transport program. We have used the qualitative test method and conducted semi-structured interviews. In the analysis we have used a hermeneutic approach. To analyse and interpret the empirical material, we have used the Careership Theory by Hodkinson and Sparkes (1997), Gottfredsons (1981) Theory of circumscriptions and compromises and Connells (2003) theory of gender. The most central finding in the study is that the women’s habitus has had a major impact on their choice to study in a male-dominated vocational program. It has also emerged that several career counsellors need to broaden their own horizon of action, their own professional preferences and perceptions, as they seem to be stuck in a gender gap that hinders them in their guidance about norm-breaking choices.

Keywords: career counsellor, habitus, male-dominated vocational programs, norm-breaking choices, upper secondary school elections

(5)

5

Förord

Vi vill börja med att tacka våra intervjupersoner för att ni ställt upp och delgett oss era berättelser. Utan er hade vi inte kunnat genomföra vår studie. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Lisa Ringblom för alla de konstruktiva tips och råd du bistått oss med under skrivandet av denna kandidatuppsats. Du är guld värd. Vi vill också tacka alla våra lärare och kurskamrater för all den kunskap, de insikter, vårt fina samarbete och den härliga gemenskapen vi utvecklat under de tre år vi studerat tillsammans. Allt detta tillsammans har gjort att skrivandet har varit roligt och lärorikt. Att känna att allt arbete vi lagt ner under studietiden nu resulterar i detta examensarbete känns fantastiskt. Vi vill även tacka våra familjer för att de stått ut med oss när vi varit inne i denna skrivbubbla. Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete, det har fungerat perfekt.

Vi genomförde fem av våra sex intervjuer tillsammans, den sjätte genomförde Lena på egen hand. Anledningen till detta var att Tina hade svårigheter att ta sig till intervjuplatsen. Vi har arbetat tillsammans i samtliga kapitel men på grund av pandemin Covid 19 har mycket skett via olika digitala kanaler såsom Google drive, Skype, Zoom, mejl och Messenger. Vi har även pratat med varandra i telefon. När vi genomförde intervjuerna och vid resultat-, analys- och diskussionsarbetet träffades vi fysiskt och diskuterade och skrev tillsammans.

(6)

6

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 8

1.1 Syfte och frågeställningar ... 9

1.2 Disposition ... 10

2. Tidigare forskning ... 11

2.1 Forskning kring faktorer som påverkar gymnasievalet för individer ... 11

2.2 Forskning om kvinnor som gör normbrytande val ... 12

2.3 Föreslagna utvecklingsområden gällande val och vägledningen utifrån tidigare forskning ... 13 2.4 Sammanfattning ... 14 3. Teori... 16 3.1 Careershipteorin... 16 3.1.1 Habitus ... 16 3.1.2 Fält ... 17 3.1.3 Kapital ... 17 3.1.4 Handlingshorisont ... 18 3.2 Connells genusteori ... 18

3.3 Teorin om begränsningar och kompromisser ... 19

3.3.1 Självuppfattning... 19 3.3.2 Yrkesuppfattningar ... 20 3.3.3 Yrkespreferenser ... 20 3.4 Sammanfattning ... 20 4. Metod ... 21 4.1 Vetenskaplig ansats ... 21 4.2 Val av metod ... 22 4.3 Urval ... 23 4.4 Insamling av empiri ... 24

4.5 Trovärdighet och tillförlitlighet ... 25

4.6 Analysmetod ... 25

(7)

7

5.1 Varför valde kvinnorna detta mansdominerade yrkesprogram? ... 29

5.1.1 Från intresse till utbildning ... 29

5.1.2 Att vara kvinna i ett mansdominerat yrke ... 33

5.2 Hur, och i så fall på vilket sätt, spelade studie- och yrkesvägledaren roll i deras val? ... 38

5.3 Sammanfattning ... 42

6. Diskussion ... 44

6.1 Slutsatser ... 44

6.2 Resultat- och analysdiskussion ... 45

6.3 Vidare forskning ... 48

Referenslista ... 49

Bilaga 1 ... 53

Bilaga 2 ... 55

(8)

8

1. Inledning

För att ett land ska kunna växa och utvecklas krävs att hela befolkningens kunskaper och kompetens tillvaratas. Jämställdhet mellan könen är en viktig faktor för tillväxt. Varje individ, kvinna som man, utan hinder eller begränsningar beroende på kön, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling (Regeringen 2016/17:10, 75). En procent av Sveriges snickare är kvinnor. Det finns knappt några kvinnliga bilmekaniker. Nästan inga kvinnor utbildar sig till rörmokare (Statistiska Centralbyrån 2019). Detta tyder på att den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden upprätthålls effektivt genom att ungdomar till stor del väljer gymnasieprogram efter kön (SOU 2015:97). Fortfarande är det väldigt få kvinnor som söker de praktiska mansdominerade yrkesprogrammen på gymnasiet, trots att eleverna i grundskolan ska arbeta normkritiskt enligt skollagen (2010:800).

Näringsdepartementet skriver ”Boverket bedömer att ca 700 000 bostäder behöver byggas till 2025 för att utbudet ska motsvara behoven. Det råder för närvarande brist på ett flertal yrkeskategorier inom byggbranschen och Arbetsförmedlingen bedömer att rekryteringsproblemen inom branschen kommer att öka de kommande åren. För att kunna bygga mer måste vi bland annat se till att det finns tillräckligt mycket folk och gärna fler kvinnor inom byggbranschen” (Näringsdepartementet 2016). Kvinnor måste få vara som de är och få visa att deras sätt och deras kompetenser är lika värdefulla som männens utan att utsättas för sexistiska ”skämt” eller på annat sätt särbehandlas. Skolan är en arena där normer både skapas och reproduceras (Wikstrand och Lindberg 2018, 33). Studie- och yrkesvägledaren bör planera och genomföra sina samtal med eleverna så att dessa utmanas kring sina föreställningar om yrken och utbildningar utifrån kön, klass och kulturell bakgrund (Wikstrand och Lindberg 2018, 15). Men detta är självklart hela skolans ansvar, vilket också tydligt står beskrivet i skollagen (2010:800, kap 2, §29).

Den svenska gymnasieskolan erbjuder dels nationella program, dels introduktionsprogram. Introduktionsprogrammen är för de elever som saknar vissa grundskolebetyg. De nationella programmen inom den svenska gymnasieskolan består av sex högskoleförberedande program och tolv yrkesprogram. De högskoleförberedande

(9)

9

programmen har en relativt jämn könsfördelning. Det ser annorlunda ut på yrkesprogrammen. Utav yrkesprogrammen är det fem program som är mycket mansdominerade och fyra som är mycket kvinnodominerade (Skolverket 2019). Vi kommer i vår studie att fokusera på två av dessa yrkesprogram, nämligen Bygg och anläggning respektive Fordon och transport. Anledningen till att vi valt dessa två program är just att de är mycket mansdominerade och vi vill undersöka anledningen till att de kvinnor som faktiskt studerar på dessa program valde dem. På Bygg- och anläggningsprogrammet är andelen kvinnor 9 procent. Andelen har varit stabil över tid. På Fordon- och transportprogrammet är det 17 procent av eleverna som är kvinnor. Andelen kvinnor har ökat över tid (Skolverket 2019). Det sistnämnda anser vi är glädjande och, som vi nämnt ovan, vi vill i vår studie undersöka anledningen till att kvinnor som faktiskt studerar på dessa program valde dem.

Kvinnor som väljer ”pojkprogram” förväntas vara starka personer med skinn på näsan som tål och kan bemöta sexistisk jargong. Att vara i minoritet kan vara påfrestande. De som gör otraditionella val förväntas anpassa sig till majoriteten, i detta fall till den grabbiga attityden och jargongen. (Martos Nilsson 2016).

Vi vill i vår studie undersöka varför kvinnor valt dessa mansdominerade yrkesprogram. Vi vill också ta reda på om, och i så fall på vilket sätt, studie- och yrkesvägledaren spelat någon roll i deras beslut. Vi har genomfört en kvalitativ studie för att på så sätt få fram kvinnornas egna berättelser kring detta. Vi har haft ett positivt fokus i våra intervjufrågor för att på så sätt hitta goda exempel som förhoppningsvis kan leda till att fler kvinnor vill söka dessa program.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie är att, genom intervjuer, undersöka varför kvinnor har valt de mansdominerade yrkesprogrammen Bygg och anläggning respektive Fordon och transport. Som vi nämnt i inledningen är andelen kvinnor som väljer att utbilda sig till exempelvis snickare eller bilmekaniker låg. Vi vill med denna studie höra kvinnornas egna berättelser och se om vi kan hitta några gemensamma faktorer och mönster. Vi vill också undersöka om, och i så fall på vilket sätt, studie- och yrkesvägledaren spelat någon roll vid deras val till gymnasiet.

(10)

10

Sett till syftet och problemformulering så är vår förhoppning att kunna besvara följande frågor:

• Varför valde kvinnorna dessa mansdominerade yrkesprogram?

• Hur, och i så fall på vilket sätt, spelade studie- och yrkesvägledaren roll i deras val?

1.2 Disposition

Vi inleder med att presentera, av oss utvald, tidigare forskning inom vårt ämnesområde, såväl svensk som internationell. Därefter beskriver vi de tre teorier vi valt att använda för att analysera materialet. Sedan följer ett metodkapitel där vi beskriver hur vi genomfört vår studie. Efter metodkapitlet redovisar vi resultatet från vår empiri samt analys av denna. Slutligen diskuterar vi resultatet och ger förslag på vidare forskning.

(11)

11

2. Tidigare forskning

Detta kapitel består av tidigare forskning utifrån vårt forskningsområde. Vi kommer att redovisa ett urval av rapporter, artiklar och studier. Vi har läst igenom ett flertal avhandlingar och rapporter och anser att de vi redovisar nedan är de som bäst, av de vi funnit, speglar det vi vill undersöka i vår studie. Nedan redovisas både svensk och internationell forskning utifrån och omkring vårt forskningsområde. Texten är strukturerad på så sätt att vi börjar med att ta upp övergripande forskning kring faktorer som påverkar gymnasievalet för individer, för att sedan fokusera på vad forskningen tar upp om kvinnor som gör normbrytande val och avslutar med, utifrån forskningen, föreslagna utvecklingsområden gällande val och vägledningen. Genom sökningar i olika databaser, sökning via internet och svenska myndigheter fick vi fram den tidigare forskningen. Kapitlet avslutas med en sammanfattning för hur vi kommer att använda oss av den tidigare forskningen och vilken betydelse den har för vår studie.

2.1 Forskning kring faktorer som påverkar gymnasievalet för

individer

I den statliga utredningen “Välja Yrke” (SOU 2015:97) påvisas att faktorerna social bakgrund, kön och föräldrarnas utbildningsbakgrund har påverkan vid ungdomars gymnasieval (SOU 2015:97, 93–94). Social bakgrund tas även upp av Grytnes (2011) i “Making the Right Choice! Inquiries into the Reasoning Behind Young People’s Decisions about Education” tillsammans med olika personliga erfarenheter och strategier som påverkar unga människors förmåga och vilja att delta i beslutsprocessen. I Grytnes artikel framkommer det tre centrala element som har betydelse för ungdomars utbildningsval. De är (i) habitus och individens avstånd eller närhet till nödvändighet, (ii) reflexivitet, alltså individens form av deltagande i processen av deras biografi och konstruktion och (iii) individens form av resonemang i förhållande till sitt val (Grytnes 2011, 341).

(12)

12

2.2 Forskning om kvinnor som gör normbrytande val

Faktorn kön återkommer även i den österrikiska artikel “Girls, girls, girls: Gender composition and female school choice” av Schneeweis och Zweimüller (2011). I denna studie framkommer det att kvinnor, om de vid 14 års ålder varit i klasser med fler kvinnor än män, är mindre benägna att välja en traditionell kvinnodominerad skola och mer benägna att välja en mansdominerad skola (Schneeweis och Zweimüller 2011, 482). Kön har även en betydande roll i den svenska avhandlingen “Utbildningssegregation och självsortering - Om gymnasieval, genus och lokala praktiker” av Sandell (2007, 11) som behandlar utbildningssegregation och självsortering kring utbildning hos unga kvinnor och män. Avhandlingen har ett genusperspektiv som delvis utgår från Bourdieus begrepp om habitus, fält och kapital (Sandell 2007, 26). Dessa begrepp förklaras närmare i kapitlet Teori. Habitus, i Sandells avhandling, visade sig ha en stor påverkan på eleverna. Samma habitusbegrepp omnämns också i Grytnes (2011) artikel. Sandell (2007, 66) tar även upp begreppet självsortering gällande kvinnors och mäns föreställningar om var de passar in i olika gymnasieprograms kulturella koder. Utifrån forskning kring detta så menar Sandell (2007, 75) att kön och klass spelar stor roll i självsorteringen. Hon tar också upp att de intressen som eleverna uttrycker i gymnasievalet är relaterade till de livssammanhang som eleverna befinner sig i eller har varit i. Familjens påverkan på gymnasievalet, med fokus på yrkesval, tas även upp i den internationella svenska artikel “Parental role models, gender and educational choice” (1998) av Dryler. Dryler (1998, 375) påvisar att de ungdomar som har föräldrar som arbetar, eller är utbildade, inom ett specifikt område ökar chansen att ungdomen kommer att göra liknande, eller till och med samma, val. Studien visar att det finns ett större samband kring detta mellan far och son än för mor och dotter.

I utredningen “Välja Yrke” (SOU 2015:97) nämns även att kön är en påverkansfaktor gällande gymnasievalet. Utredningen tar upp att det som kan hindra ungdomar att välja “otraditionellt” är den rådande bilden om att vissa yrken är manliga och andra kvinnliga. Utredningen menar att en del kan förklaras med att det är krävande att bryta och avvika från normen. Risken finns att ungdomen uppmärksammas och utpekas på grund av sitt kön vilket kan vara påfrestande (SOU 2015:97, 101). Det framkommer att kvinnor som väljer “otraditionellt”, exempelvis Bygg- och anläggningsprogrammet, förväntas vara starka

(13)

13

personer och ha “skinn på näsan”. De ska själva klara av, och försvara sig mot, den många gånger sexistiska jargongen och de “skämt” som riktas mot deras kön, såväl i skolan som vid det arbetsplatsförlagda lärandet. Deras kompetens ifrågasattes också av lärare och handledare (SOU 2015:97, 105). Det här med att ha “skinn på näsan” och jargongen på mansdominerade yrkesprogram påvisas även i kandidatuppsatsen “Rekrytering av kvinnor & deras förutsättningar på mansdominerade yrkesprogram - En kvalitativ intervjuundersökning” av Borgman och Nilsson (2019). Där benämner de den hårda jargongen som ett motstånd. Deras resultat visar dock också på att de förutsättningar som ges till kvinnor på de mansdominerade yrkesprogrammen innebär ett välkomnande och ibland även en särbehandling i form av ett mer hjälpsamt bemötande.

2.3 Föreslagna utvecklingsområden gällande val och

vägledningen utifrån tidigare forskning

Det har gjorts flera svenska studier gällande vilka insatser som behövs för att vägleda eleverna inför sitt gymnasieval. Det har även gjorts studier kring vilka inom skolans personal som faktiskt arbetar med detta. I boken ”Framtiden i sikte” (Lundahl et al. 2020) redovisas forskningsprojektet Lära för karriärvalet. Detta handlar om vad som behövs för att grundskoleelever ska göra väl genomtänkta framtidsval utifrån stöd av vägledning, undervisning och praktik. En viktig del i boken gäller elevernas kunskapsbehov, påverkansfaktorer och vilka förutsättningar som ges för ett mer varaktigt lärande. Elever i årskurs nio har fått berätta om sig själva och sin syn på sina framtidsplaner och på gymnasievalet. Eleverna ansåg sig ha ett större behov av mer undervisning om arbetslivet och olika yrken jämfört med vad de får idag i skolan. De vill också få mer vägledning samt kontakter med arbetslivet än vad de får idag. Detta för att kunna göra både sitt gymnasieval och andra framtida val på ett genomtänkt och väl underbyggt sätt (Lundahl et al. 2020, 132). Fokuset på vägledning återfinns även i utredningen ”Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle” (SOU 2019:4). Utredningen föreslår bland annat att ett nytt obligatoriskt ämne ska införas - Framtidsval. Förslaget är att Framtidsval ska omfatta 80 timmar på högstadiet, fördelat under årskurs sju till nio, med nationellt fastställt innehåll. Tre kunskapsområden föreslås ingå i ämnet Framtidsval: val och framtidsplanering, arbetsliv och

(14)

14

samhälle samt utbildningsvägar och yrkesområden. Ett annat viktigt utvecklingsområde är att inom skolan arbeta mer genusmedvetet och normkritiskt. I boken ”Tala om arbetslivet” av Wikstrand och Lindberg (2018) beskrivs ett genusmedvetet och normkritiskt metodmaterial för de flesta ämnena i grundskolan. Som studie- och yrkesvägledare, såväl som för övrig personal inom skolan, är det viktigt att hantera elever och deras funderingar på ett genusmedvetet och normkritiskt sätt. Boken ger flera exempel på svårigheter vi som vägledare kan ställas inför. Ska vi ställa extra frågor för att säkerställa att individen förstår vad ett normbrytande val innebär? Riskerar vi att reproducera ”gamla” föreställningar om vad som är kvinnliga respektive manliga yrken? Boken ger en mängd förslag på hur skolans personal kan arbeta genusmedvetet och normkritiskt i de flesta skolämnen. Påvisar vikten av att vara medveten om sig själv och ens egna föreställningar om arbetslivet och de ungas framtid. Författarna vill med denna bok visa att vi alla är bärare av föreställningar om arbete, arbetsliv, utbildning, yrken och vad en god framtid är. Dessa föreställningar påverkar vad vi säger, hur vi talar om olika yrken och vilka liv som ska levas. Dessa föreställningar formar våra bilder av vilka yrken och utbildningar som ses som möjliga att välja (Wikstrand och Lindberg 2018, 6–7).

2.4 Sammanfattning

Vi anser att ovan redovisad tidigare forskning kommer att hjälpa oss vid vår analys avseende vår studies syfte och frågeställningar. Den tidigare forskningen kommer att användas tillsammans med de teorier vi valt ut för att analysera resultatet av intervjuerna. Flera av de vetenskapliga texterna tar upp Bourdieus sociologiska begrepp habitus vilket även vi själva valt att ha med utifrån Hodkinsons och Sparkes (1997) karriärteori Careership. Denna beskriver vi i nästa kapitel. Samtliga texter behandlar, på olika sätt, hur normer påverkar oss vid val av utbildning och yrke. Normer kring vad som anses möjligt, normer kring kvinnligt och manligt och normer om klass och etnicitet. Men också hur normer kan brytas och vikten av att vi som studie- och yrkesvägledare, liksom övrig personal i skolan, arbetar både normkritiskt och genusmedvetet. I Borgman och Nilssons kandidatuppsats (2019) utgår de ifrån Connells genusteori. Vi har valt att använda delar av denna teori i vår studie och komplettera med Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Även dessa teorier

(15)

15

kommer vi att beskriva i nästa kapitel. Det framkommer även i den tidigare forskningen vikten av vägledning gällande gymnasievalet och andra karriärval och bristen av tillräckligt med vägledningssamtal. Detta är intressant utifrån en av våra frågeställningar som gäller just studie- och yrkesvägledarens eventuella roll avseende varför kvinnorna valt ett mansdominerat program.

(16)

16

3. Teori

I detta kapitel ska vi redovisa de teorier och teoretiska begrepp vi avser att använda i vår studie. Vi kommer även att förklara varför vi valt just dessa. Det finns en mängd olika val-, besluts- och karriärteorier. Flera av dem påminner om varandra och går hand i hand. Vi har valt att använda oss utav Hodkinson och Sparkes karriärteori Careership (Careership Theory), Connells genusteori och Gottfredsons val- och beslutsteori Teorin om begränsningar och kompromisser (Theory of Circumscription & Compromise). Nedan presenterar vi dessa teorier och förklarar varför vi valt just dessa.

3.1 Careershipteorin

Hodkinson och Sparkes (1997, 29, 31) careershipteori är en sociologisk karriärteori, som har sin utgångspunkt i den franske sociologen Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital. Hodkinson och Sparkes (1997, 34) har byggt på och utvecklat dessa begrepp samt lagt till begreppet handlingshorisont. Detta för att ge ytterligare förklaringar till beslutfattandet i en individs karriärval. Careershipteorin utgår från, och går att förklaras utifrån, tre grundläggande dimensioner som är integrerade med varandra och ska ses som en helhet tillsammans (Hodkinson och Sparkes 1997, 32). Den första dimensionen är att individen gör pragmatiska och rationella val utifrån sitt habitus. Den andra dimensionen är att individen i interaktionen med andra och vad dessa andra har för resurser påverkar individen i olika karriärval. Den tredje och sista dimensionen är att individen gör val och beslut genom hela livets olika skeenden (Hodkinson och Sparkes 1997, 29). Nedan ger vi en kortfattad förklaring till begreppen habitus, fält, kapital och handlingshorisont. Hodkinson och Sparkes anser också att slumpen och tillfälligheter kan spela roll för individens väljande.

3.1.1 Habitus

Habitus som begrepp innebär det förhållningssätt, de inlärda värderingar och tänkesätt som individen har beroende på exempelvis klasstillhörighet och tillgång till olika typer av kapital. Habitus varierar beroende på hur hens position i samhället ser ut. Det är även kopplat till interaktionen med andra individer i omgivningen (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). Enligt

(17)

17

Hodkinson och Sparkes (1997, 33) kan även genus och etnicitet läggas till i Bourdieus beskrivning av habitus. Habitus influerar en individs beslut och val samt hur det valet och beslutet görs (Hodkinson och Sparkes 1997, 34). Habitus är det som låter oss förstå vilka handlingsmöjligheter som är lätt- respektive svårtillgängliga. Skulle kunna uttryckas som att det är individens habitus som förklarar för individen hur den bör agera och habitus är på det viset emellanåt begränsande. Vi kan likna det vid en ryggsäck som individen bär med sig. I denna ryggsäck stoppar individen ner sina olika erfarenheter och värderingar. Ryggsäcken är alltid med men individen bestämmer när och vad som ska plockas upp. Ryggsäcken fylls också på allteftersom med nya saker beroende på nya händelser och erfarenheter.

3.1.2 Fält

Begreppet fält kan, enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 36), beskrivas som en plats där det sker mänsklig handling och där det finns flera positioner som människor kan inta eller hänvisas till. Varje fält präglas av en egen doxa, alltså en egen uppfattning om vad som är bra eller dåligt inom det specifika fältet. Deltagarna ska vara överens om detta och i vardagligt tal kallar vi det gängse uppfattning. Inom varje fält finns olika positioner och det som avgör om individen får en stark eller svag position i det specifika fältet är mängden relevant kapital. Detta innebär, enligt Hodkinson och Sparkes, att individer inom ett fält strävar efter olika mål, eftersom olika individer har olika resurser och kapital i olika fält. Vi ingår alla i flera olika fält, exempelvis familjen, arbetet, skolan och handbollslaget.

3.1.3 Kapital

Kapital är det som individen bär med sig in i olika fält. Bourdieu delade in detta kapital i fyra olika delar, nämligen kulturellt kapital, socialt kapital, symboliskt kapital samt ekonomiskt kapital (Hodkinson och Sparkes 1997, 36). Kulturellt kapital är till exempel en akademisk utbildning eller att individen är trendig och ”rätt”. Socialt kapital beror på vilka sociala kontakter och nätverk individen besitter. Symboliskt kapital hänvisar till vilken prestige och heder en individ har och detta måste erkännas av övriga i sammanhanget. Slutligen ekonomiskt kapital är hur mycket pengar och andra ekonomiska tillgångar individen förfogar över. Beroende på vilket, eller vilka, kapital individen har och använder kan det få olika konsekvenser inom olika fält. De kan bli både positiva och negativa, eller neutrala om

(18)

18

individens kapital inte påverkar fältet. Värdet av kapitalet bestäms alltså av fältet och kontexten (Hodkinson och Sparkes 1997, 36).

3.1.4 Handlingshorisont

Handlingshorisonten kan ses som en arena där olika beslut och val påverkas och tas. Den speglar individens syn på världen och vilka möjliga val hen kan göra. Det hen ser som möjligt med de resurser hen har. Begreppet habitus kommer in här och påverkar individens handlingshorisont och blir som riktlinjer för vad individen anser är tänkbart eller möjligt att uppnå. Hodkinson och Sparkes (1997, 35) menar att en individs handlingshorisont också kan vara segmenterad. Detta innebär att en individ kan leva i strukturer som skymmer nya möjligheter för att vidga sin handlingshorisont. Det som kan begränsa en individs handlingshorisont är exempelvis kön, klass eller etnicitet. En individ kan även själv sätta egna begränsningar på sin handlingshorisont över vad denne tror är möjligt att genomföra. Beroende på olika händelser i individens liv kan handlingshorisonten komma att förändras. Skulle kunna uttryckas som hur långt individen kan se sig själv komma avseende den specifika önskningen eller situationen. Eller hur långt borta, eller nära, horisonten är.

3.2 Connells genusteori

Flera delar i Connells teori är intressanta och användbara för vår studie eftersom den påvisar hur normer om manligt och kvinnligt i hög grad styr oss människor. Connell menar i denna teori att vi konstruerar våra kön genom att klä oss på olika sätt, sminka oss och ha olika frisyrer. Könsskillnaderna blir till en naturlighet och om en individ bryter mot dessa mönster, går hen utanför normen. Connell anser att vi inte kan se på kvinnlighet och manlighet som något biologiskt, utan något som skapas redan när barnen är små. Connell utgår från att genus är en nyckeldimension i vårt liv, i våra sociala relationer och i vår kultur (Connell 2003). Connell skriver “genus är någonting som faktiskt görs, och som görs i det sociala livet, inte någonting som existerar före det sociala livet” (Connell 2003, 78). Connell delar in genus i fyra huvudstrukturer eller relationer, nämligen maktrelationer, produktionsrelationer, känslomässiga relationer och symboliska relationer. I vår studie kommer vi att använda begreppen produktionsrelationer, vilket innebär en genusbaserad arbetsfördelning eller

(19)

19

”mansgöra” respektive ”kvinnogöra” och symboliska relationer, vilket kortfattat uttryckt innebär en genussymbolik (”en kvinna” eller ”en man”) som är mycket större än de biologiska kategorierna hona och hane.

3.3 Teorin om begränsningar och kompromisser

Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser är en val och- beslutsteori, som handlar om hur individer utvecklar sin självbild och framtida yrkesval (1981, 545). I teorin fokuserar Gottfredson på barn- och ungdomsåren och hur individer gör kognitiva yrkesval (Gottfredson 2002, 86–87). Hon beskriver i teorin hur barn och ungdomar ser sig själva i relation till omvärlden. Teorin har ett flertal begrepp samt en modell i fyra steg för att förklara hur individer utifrån tidig ålder till tonåren och uppåt gör sina karriärval. Alla individer utvecklas i olika takt, därav att åldersspannen i modellen är relativt stora. Vi har i vår studie valt att fokusera på begreppen självuppfattning, yrkesuppfattningar och yrkespreferenser.

3.3.1 Självuppfattning

Begreppet självuppfattning beskriver hur individen uppfattar sig själv och vem jag som individ är eller inte är. Självuppfattning inkluderar också vad en individ vill bli och vill vara. Gottfredson menar att individer inte alltid är medvetna om hur deras självuppfattning påverkar dem. Begreppet självuppfattnings innebär även hur en individ uppfattar sig själv jämfört med andra. I begreppet självuppfattning ingår det hur en individ uppfattar sina egna förmågor, intressen, personlighet och plats i samhället, samt kön, klass och etnicitet (Gottfredson 1981, 547–548). I Gottfredsons modell om kognitiv utveckling (1981, 554– 566) menar hon att orientering till könsroller inträffar vid sex till åtta års ålder. Detta innebär bland annat att barn blir medvetna om olika könsroller och värderar yrken utefter sitt eget kön. Barnet blir alltså medveten om genus och kön hos både barn och vuxna och börjar redan nu välja bort yrken på grund av detta. I åldern nio till tretton år börjar barnet bli medveten om könsroller, social klass och klasskillnader. Redan nu kan barnet börja välja till eller bort jobb beroende på prestigenivåer och om arbetet anses lätt eller svårt. Under denna period börjar grupptryck utvecklas, alltså vad andra anser, blir viktigare, exempelvis vad vänner och familj anser om olika yrken, kläder och så vidare. Vid fjorton års ålder och uppåt börjar barnet

(20)

20

forma sitt unika jag. Valen görs utifrån individens intressen och förmågor. Redan nu har individen en uppfattning om vilka yrken som är acceptabla för just hen.

3.3.2 Yrkesuppfattningar

Begreppet yrkesuppfattningar innebär de fördomar individen har mot olika typer av yrken och även specifika yrken (Gottfredson 1981, 547). Dessa fördomar kan handla om många olika sorters generaliseringar, exempelvis vilka personligheter individer har inom det specifika yrket, arbetsuppgifter och så vidare. Det kan även handla om vilka hinder individen ser framför sig för att kunna se sig själv i denna yrkesroll.

3.3.3 Yrkespreferenser

Begreppet yrkespreferenser innebär att individen bedömer om ett visst karriärval eller yrke är tillräckligt bra eller önskvärt. Preferenser i det här begreppet är vad en individ tycker om eller inte tycker om. Individen värderar de olika valen beroende på om yrket har en hög eller låg kompatibilitet med individens uppfattningar om sig själv och sin personlighet. De yrken som passar värderas högre och de som inte passar väljs bort av individen (Gottfredson 1981, 547–548).

3.4 Sammanfattning

Vi har valt Hodkinson och Sparkes teori eftersom den förklarar att det är så många olika faktorer i en människas personlighet och omvärld som påverkar individens val. Alla dessa olika faktorer bildar tillsammans den syn individen har på sitt karriärval. Vi anser att Hodkinson och Sparkes careershipteori och Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser kompletterar varandra då careershipteorin förklarar hur en individ gör sitt karriärval utefter vad hen har i sin ryggsäck (habitus) och teorin om begränsningar och kompromisser menar att individen gör sitt val utefter vad hen ser som möjligt. Connells genusteori visar hur normer kring vad som är manligt respektive kvinnligt i hög grad styr oss. Teorierna har vi valt utifrån den tidigare forskningen och kommer att användas för att finna faktorer som svarar på varför kvinnorna i studien har valt ett mansdominerat yrkesprogram. Vi kommer att ta hjälp av teorierna vid analysen av vår empiri i kapitlet “Resultat och Analys”.

(21)

21

4. Metod

I det här kapitlet redovisar vi forskningsprocessen och de tillvägagångssätt som vi använt under studien. Kapitlet är uppdelat i underrubrikerna: Vetenskaplig ansats, Val av metod, Urval, Insamling av empiri, Trovärdighet och tillförlitlighet, Analysmetod och avslutas med Etisk reflektion.

4.1 Vetenskaplig ansats

I den här studien har vi valt hermeneutiken som vetenskaplig ansats, då vi vill förstå och tolka kvinnors berättelser kring varför de har valt ett mansdominerat yrkesprogram. Hermeneutiken är en tolkningskonst eller läran om förståelsen. Inom hermeneutiken talas det mycket om förklaring och förståelse (Kemp och Kristensson 1988, 73–74). Dessa båda ord har en samhörighet men för att förstå behöver vi en förklaring. I en dialogsituation kan frågor och svar bekräfta den tolkning som sker under dialogens gång. Om jag inte spontant förstår så kan jag be om en förklaring. Förklaringen gör det lättare för mig att förstå. Den franske filosofen Ricoeur skriver att det är “nödvändigt att förståelsen förmedlas via förklaringen” (Kemp och Kristensson 1988, 75). Men även det motsatta är viktigt. En berättelse är sällan självförklarande. Ofta uppkommer frågor som vad och varför. Förklaringen har därmed inte någon självständighet utan erbjuder en hjälp att bättre förstå (Kemp och Kristensson 1988, 95).

Vi är medvetna om att hermeneutiken kan anses som en delvis subjektiv metod, med tanke på att tolkningarna vi gör av empirin påverkas av våra egna värderingar, erfarenheter och kontexten (Thurén 2007, 102–103). Vår studie blir kontextbunden till de kvinnor vi intervjuat, att vi skriver en kandidatuppsats och studerar till studie- och yrkesvägledare. Vi har försökt att vara medvetna om dessa delar under vårt analysarbete. Våra egna erfarenheter inom detta område är att vi båda sett den snedfördelning mellan kön som finns på de mansdominerade gymnasieprogrammen. Lena arbetar inom grundskolan och vid just den skolan är det ingen av kvinnorna som valt något av dessa program. Tina arbetade vid studiens början inom gymnasieskolan och upplevde dagligen hur snedfördelningen såg ut i

(22)

22

verkligheten. Genom att vi själva har kunskaper om ämnet innebär det att vi kunde ställa relevanta följdfrågor och även gå in i dialog med intervjupersonerna.

4.2 Val av metod

Vi har valt att använda oss av den kvalitativa forskningsmetoden då vi vill undersöka kvinnornas berättelser kring varför de valt de mansdominerade yrkesprogrammen Bygg och anläggning respektive Fordon och transport. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer. Vi har valt intervjuer för att få fram intervjupersonernas berättelser och upplevelser muntligt. Vi var intresserade av att få en djupare förståelse av detta område. Ricoeur (Kemp och Kristensson 1988, 36) säger att “i den levande dialogen är de som samtalar närvarande inför varandra, men även situationen, stämningen och diskursens konkreta kontext är närvarande”. Vidare säger Ricoeur (1988, 36) “det är i relation till denna kontext som diskursen får sin fulla betydelse”. Att vi föredrar att höra berättelserna muntligt beror dels på att vi då kan försöka läsa av kroppsspråket, dels på att när intervjupersonen berättar muntligt “hör” hon själv vad hon säger och kan därmed få fatt på en historia som hon inte tidigare var helt medveten om. Detta är, om inte omöjligt, så i alla fall betydligt svårare om intervjupersonen istället skriver ner sin historia. Ytterligare en aspekt vid muntlig berättelse är att vi har möjlighet att ställa följdfrågor, vilket är viktigt för oss eftersom vi vill försöka få fram intervjupersonens hela berättelse. Att ställa följdfrågor blir inte möjligt om intervjupersonen istället får ett dokument med förvalda öppna frågor. Om denna studie hade varit mer omfattande och pågått under en längre tid hade det kanske även fungerat med en förberedande öppen enkät och därefter enskilda samtal för att förtydliga och fördjupa svaren. Med mer tid till förfogande hade vi även kunnat intervjua fler kvinnor och på så sätt få ett större underlag. Vi hade också kunnat genomföra intervjuer med kvinnor från ett större geografiskt område. Men inom tidsramen för vår studie valde vi alltså att endast genomföra semistrukturerade intervjuer. Detta innebär att vi gjorde en intervjuguide (se bilaga 3) att utgå ifrån men vi tog även hänsyn till frågor som uppkom som inte var med i vår utstakade intervjuguide. Detta gjorde att vi kunde gå in på djupet gällande frågorna och genom följdfrågorna kunde vi få fördjupade svar. Frågorna ställde vi i den ordning som var lämplig i respektive intervju men ändå i stort sett i den ordning vi planerat i förtid. På så sätt var vår

(23)

23

intervjuprocess flexibel (Bryman 2012, 415). Kvale och Brinkman (2014, 148) benämner denna typ av intervju som explorativ, vilket innebär att intervjuaren ställer en fråga och följer sedan upp intervjupersonens svar och söker nya infallsvinklar och ny information beroende på svaret.

Larsen (2017, 27) skriver att intervjueffekten, eller kontrolleffekten, är en av de mest uppenbara nackdelarna med den kvalitativa metoden. Innebörden av detta är bland annat att intervjupersonen inte är sanningsenlig utan svarar det hen tror att intervjuaren vill höra. Vår uppfattning är att våra intervjupersoner svarat ärligt men detta kan vi givetvis inte bevisa. Ytterligare en nackdel med att använda sig av en kvalitativ metod istället för en kvantitativ, är att det är mer tidskrävande och ofta svårare att analysera den empiri som insamlats. Däremot kräver den kvantitativa metoden betydligt mer förarbete.

Under den period som vi utförde vår studie härjade pandemin Covid 19 runt om i världen. På grund av detta var det en mängd restriktioner vi fick rätta oss efter, exempelvis att inte träffas fysiskt om vi kände oss det minsta sjuka. Ingen av oss två var sjuka under studien men några av våra intervjupersoner föredrog att bli intervjuade via telefon istället för att träffas. Vi genomförde tre intervjuer där vi faktiskt träffade intervjupersonerna och tre skedde via telefon. En nackdel med att genomföra intervju via telefon är att vi inte hade möjlighet att avläsa intervjupersonens kroppsspråk eller minspel och därmed kunde vi inte tolka in detta i vår analys. Vi märkte också att en telefonintervju gick snabbare. En fysisk intervju tog cirka en timme medan en via telefon tog cirka 30 minuter. Troligen beror detta på det vi skrivit ovan, att följdfrågor kommer lättare när vi ser den person vi intervjuar och att vi både hör men också kan avläsa kroppsspråk och minspel. Trots detta anser vi att vi fått tillräckligt med information för att kunna analysera våra telefonintervjuer på samma sätt som de fysiska intervjuerna.

4.3 Urval

Vi har använt oss av ett icke-sannolikhetsurval, då vi inte är ute efter att generalisera. Vi är istället ute efter det kontextuellt unika i den sociala verklighet vi valt att studera. Detta för att se hur överförbart vårt resultat och vår analys kan vara till en annan kontext (Bryman 2009, 355). Vårt syfte är, att genom intervjupersonernas egna berättelser, få kunskap om varför

(24)

24

kvinnorna valt dessa specifika mansdominerade yrkesprogram på gymnasiet. Vi har använt oss av ett ändamålsenligt urval (Jupp 2006, 244). Detta innebär att vi fokuserade på att hitta intervjupersoner som kunde bidra med relevant information. Gruppen kvinnor som studerar på ett mansdominerat yrkesprogram är liten och därmed är antalet potentiella intervjupersoner begränsat.

Vi startade med att använda oss av ett bekvämlighetsurval, vilket innebär att vi, utefter vårt geografiska läge och kontaktnät, valde ut tre olika gymnasieskolor för att hitta våra intervjupersoner (Bryman 2009, 194). Inom rimligheten för vår studie fick vi på detta sätt kontakt med tillräckligt antal kvinnor som ville ställa upp.

Eftersom vi vände oss till våra respektive kontakter när vi sökte intervjupersoner kan vi också säga att vi använt oss av snöbollsmetoden, vilket innebär att vi tog kontakt med individer som vi trodde kunde föreslå intervjupersoner (Larsen 2017, 77–78). Detta slog väl ut, samtliga de kvinnor vi intervjuat hittade vi på detta sätt. Dalén (2011, 37) kallar dessa för gatekeepers, alltså personer som ger oss kontaktuppgifter till kvinnorna så att vi därmed kan kontakta dem.

Vi har intervjuat fyra kvinnor som studerar på Bygg- och anläggningsprogrammet och två kvinnor som studerar på Fordon- och transportprogrammet. Kvinnorna studerar vid tre olika gymnasieskolor i tre olika kommuner. Vi kontaktade dem på olika vis beroende på vår kontakt med respektive skola. Lena mejlade till rektorer och studie- och yrkesvägledare på två av de tilltänkta gymnasieskolorna och fick på så sätt kontaktuppgifter till kvinnorna. Därefter ringde Lena upp dem och bokade tid för intervjuer (se bilaga 1). Tina använde sig av den tredje skolans kommunikationsplattform It’s Learning för att skriva direkt till eleverna (se bilaga 2). Vid studiens början arbetade Tina fortfarande på den gymnasieskolan och efter tillåtelse av rektor fick Tina behålla behörigheten till It’s Learning under tiden uppsatsen färdigställdes. Kvinnorna vi intervjuade gick i årskurs ett till årskurs tre på gymnasiet.

4.4 Insamling av empiri

Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att vi utarbetade en intervjuguide (se bilaga 3) med frågor som vi ville ha svar på samtidigt som vi, beroende på intervjupersonens svar, kunde ställa relevanta följdfrågor (Bryman 2012, 45). I vår

(25)

25

intervjuguide har vi dels formulerat ett flertal frågor, dels stödord som hjälp under intervjuerna. Intervjuerna har, efter intervjupersonernas medgivande, spelats in och har transkriberats av oss. Eftersom vi ville få fram intervjupersonernas egna berättelser fick de prata ganska fritt men vi styrde ändå samtalet med hjälp av våra frågor. Frågorna utformade vi tillsammans och de speglar det vi ville undersöka. Vi startade med att intervjupersonen fick berätta om hur intresset för och kunskapen om gymnasieprogrammet uppkommit för att därefter ställa mer detaljerade frågor om olika påverkansfaktorer såsom familj, vänner, släkt, lärare, studie- och yrkesvägledare och normer. Vi frågade också om hur de upplever att vara kvinna på ett mansdominerat yrkesprogram och vad de skulle vilja säga till andra kvinnor som nu står inför sitt gymnasieval och funderar kring dessa mansdominerade yrkesprogram.

4.5 Trovärdighet och tillförlitlighet

Eftersom vi valt att utgå från den hermeneutiska vetenskapliga ansatsen så påverkar våra egna värderingar och erfarenheter den tolkning av informationen som vi fått fram. Vår förståelse av det som sagts har vi analyserat utifrån vårt synsätt. Som vi tidigare beskrivit under rubriken ”Val av metod” har vi vid intervjutillfällena varit flexibla och ändrat och lagt till följdfrågor efter hand vilket bidrar till intervjuerna inte är exakt lika. Vi har varit noga med all vår dokumentation så att vi inte riskerat att blanda ihop intervjupersonernas berättelser (Larsen 2017, 80–81). Detta har vi säkerställt genom att transkribera våra intervjuer direkt efter att de var genomförda och tydligt angett i sidhuvud vilken intervjuperson det gäller. Vår bedömning av vår studie är att den empiri vi analyserat är hållbar, trovärdig och tillförlitlig.

4.6 Analysmetod

Vi har valt att använda oss av metoden innehållsanalys för att analysera våra intervjuer. Vi valde innehållsanalys eftersom det innebär att vi kan identifiera samband och mönster mellan intervjupersonerna samt likheter och skillnader för att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar (Larsen 2017, 101). Vi delade in vår empiri i olika teman för att se om vi

(26)

26

kunde hitta något mönster. Dessa teman har sitt ursprung i våra frågeställningar. Fördelen med att vi valt innehållsanalys är, anser vi, att då vi använt oss av intervjuer, som vi spelat in och sedan transkriberat i sin helhet, kunnat hitta återkommande teman i empirin.

Vi anser därmed att detta sätt att analysera våra intervjuer ger det mest hållbara resultatet utefter vårt syfte och frågeställningar. Vi har i resultat- och analyskapitlet varvat empirin med våra valda teorier och teoretiska begrepp (Dalen 2011, 121). Detta för vår strävan att svara på studiens frågeställningar och kunna skapa oss en helhetsbild av vårt valda ämne (Larsen 2017, 22–23). Resultatet och analysen kommer vi sedan att dela in i dessa teman och redovisa ihop med våra valda teorier så att ny kunskap förhoppningsvis kan formuleras (Larsen 2017, 102).

4.7 Etisk reflektion

Forskningskravet och individskyddskravet har tagits i beaktning. Forskningskravet innebär att vi utfört vår studie så att tillgängliga kunskaper utvecklats och fördjupats inom det valda området. Individskyddskravet handlar om att inte kränka eller förödmjuka de inblandade individerna och där följande fyra punkter har respekterats: Informationskravet; att intervjupersonerna fått reda på syfte och villkoren för studien. Samtyckeskravet; att vi fått samtycke från intervjupersonerna att de ville ställa upp på intervjun och att de har möjlighet att själva välja på vilka villkor de vill delta. Konfidentialitetskravet; att vi inte lämnar ut information till obehöriga. Intervjupersonerna ges största möjliga konfidentialitet och eventuella personuppgifter förvaras på så sätt att obehöriga inte kan komma åt dem. Nyttjandekravet; att de inspelade intervjuerna enbart kommer att användas till vårt forskningsändamål och kommer att tas bort efter studien. (Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning 2002). Samtliga dessa krav uppfyllde vi på så sätt att vi både vid första kontakttillfället och såväl i början som i slutet av intervjuerna informerade om, förklarade samt diskuterade dem. Vi erbjöd också våra intervjupersoner att få en kopia av transkriberingen vilket några av dem gärna ville. Vi kommer även att skicka den färdiga uppsatsen till våra intervjupersoner.

Vi har också tagit hänsyn till General Data Protection Regulation (GDPR) som är en europeisk förordning med syftet att stärka och harmonisera skyddet för levande, fysiska

(27)

27

personer inom Europeiska unionen vid hantering av personuppgifter (Datainspektionen.se). Detta gjorde vi på så sätt att alla personuppgifter som kan kopplas till intervjupersonerna har förvanskats. Vi har tagit bort namn på intervjupersonerna och kallar dem istället, i resultat- och analyskapitlet, för Anna, Boel, Cissi, Doris, Eva och Frida. Skolorna namn har vi där helt tagit bort. Eftersom personuppgifterna i vår studie avser vetenskaplig forskning, får vi spara dessa om vi kan säkerställa att tekniska och organisatoriska åtgärder har införts för att se till att särskilt principen om uppgiftsminimering iakttas (GDPR 89.1–2). Om vi inte får några andra direktiv kommer vi att radera alla dessa uppgifter så snart vår uppsats är färdigställd och godkänd.

Några av våra intervjupersoner är under arton år. I enlighet med lagstiftningen om etikprövning om forskning som avser människor (Sveriges Riksdag 2003:460 § 18) behöver vi inte inhämta målsmans godkännande om intervjupersonen inser vad forskningen innebär för hens del. Då våra intervjupersoner tydligt förklarade för oss att de insåg innebörden för dem så ansåg vi inte att vi behövde målsmans godkännande.

(28)

28

5. Resultat och Analys

I detta kapitel kommer vi att presentera det resultat vi erhållit utifrån vår insamlade empiri och analysera det med hjälp av de teoretiska utgångspunkter som vi beskrivit i kapitlet “Teori”. Hodkinson och Sparkes (1997, 29, 31) careershipteori är en sociologisk karriärteori, som har sin utgångspunkt i den franske sociologen Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital. Hodkinson och Sparkes (1997, 34) har byggt på och utvecklat dessa begrepp samt lagt till begreppet handlingshorisont. Detta för att ge ytterligare förklaringar till beslutfattandet i en individs karriärval. Vi har även valt att använda delar av Connells genusteori (2003) eftersom den påvisar hur våra föreställningar och normer i hög grad påverkar vad vi ser som kvinnligt eller manligt. Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser är en val och- beslutsteori, som handlar om hur individer utvecklar sin självbild och framtida yrkesval (1981, 545). I teorin fokuserar Gottfredson på barn- och ungdomsåren och hur individer gör kognitiva yrkesval (Gottfredson 2002, 86–87).

Vi kommer att tolka vår insamlade empiri med hjälp av de olika teoretiska begreppen, våra egna erfarenheter och vår förståelse när vi analyserar våra intervjupersoners berättelser och på så sätt se om vi kan hitta några gemensamma faktorer som visar vad som fått kvinnorna att välja dessa mansdominerade yrkesprogram. Vi har valt att slå samman resultat och analys i ett kapitel. Vi valde att göra så eftersom vi som intervjuare redan vid själva intervjun börjar tolka kvinnornas berättelser med hjälp av våra valda teorier. Vi vill gärna bygga vidare på dessa tolkningar när vi redovisar vårt resultat och vår analys. Vi anser därför att det tydligaste sättet är att redovisa dessa två delar tillsammans. Vi tycker att det blir ett bättre flöde i texten, ger en röd tråd och därmed hoppas vi att det blir lättare för dig som läsare att följa med i vårt resonemang.

Vår avsikt med detta kapitel är att på ett tydligt sätt redovisa vårt resultat och vår analys då vi eftersträvar att svara på studiens frågeställningar. Vi har därför valt att dela in detta kapitel i två delar utefter studiens frågeställningar:

• Varför valde kvinnorna dessa mansdominerade yrkesprogram?

(29)

29

Den del som handlar om varför kvinnorna valde dessa mansdominerade yrkesprogram har vi delat in i två teman när vi beskriver vårt resultat och analys. Vi kallar dessa två teman för Från intresse till utbildning och Att vara kvinna i ett mansdominerat yrke. Kapitlet avslutas med en sammanfattande analys. Vi har valt att ge våra intervjupersoner fingerade namn och kommer att kalla dem Anna, Boel, Cissi, Doris, Eva och Frida. Detta för att uppfylla konfidentialitetskravet i de etiska riktlinjerna. Vi kommer inte heller att nämna några skolor eller orter vid namn. Vi kommer att benämna studie- och yrkesvägledare som vägledare.

5.1 Varför valde kvinnorna detta mansdominerade

yrkesprogram?

5.1.1 Från intresse till utbildning

Vid samtliga intervjuer bad vi våra intervjupersoner att berätta om hur intresset för Bygg- och anläggningsprogrammet respektive Fordons- och transportprogrammet växt fram och vad som påverkat dem att göra valet. Vi ställde även frågor om hur deras familjer, släkt, vänner och lärare reagerat på deras val av utbildning samt om dessa eventuellt haft någon påverkan på kvinnornas val av utbildning. Vi bad dem också berätta huruvida de haft en dialog gällande gymnasievalet med ovanstående personer och hur den dialogen i så fall varit.

Det som framkommer ur våra intervjupersoners berättelser om hur intresset för och beslutet att faktiskt gå dessa mansdominerade yrkesprogram och sedermera arbeta inom dessa områden, är att majoriteten av våra intervjuade kvinnor inte förändrat sin handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes 1997). Som Anna berättar nedan har hon “alltid” velat hålla på med något praktiskt och det var redan som liten hon tyckte om att hålla på med verktyg. Anna berättar:

Det var väl mer, jag personligen ville bli snickare, så jag var ganska inställd på det, så blev det bygg sen, men jag har väl alltid tyckt om att hålla på med nåt praktiskt hela livet. Och båda föräldrarna arbetar ju med mycket praktiskt också. Så att det var typ självklart att välja nånting sånt. Men jag vet inte, det kom väl redan som liten, alltså att jag ville jobba med nåt sånt här. Gillade att hålla på med verktyg och grejer.

(30)

30

Ur citatet framkommer det att Anna under hela livet velat hålla på med något praktiskt samt att hennes föräldrar haft en stor påverkan kring detta då de själva arbetar inom praktiska yrken. Vi tolkar det också som att Anna har en segmenterad handlingshorisont, eftersom hon nämner intresset från tidig ålder som sedan utvecklades till hennes nuvarande utbildning och önskade framtida yrke. Det “manligt praktiska” har alltid funnits med henne. Hon har dock inte begränsats utifrån sitt kön, något som Hodkinson och Sparkes (1997) tar upp som en faktor som kan påverka utveckladet av en individs handlingshorisont. Detsamma har framkommit från flera av våra intervjupersoner, att faktorn kön inte påverkat dem kring vad som är möjligt att genomföra, i det här fallet att gå på ett mansdominerat yrkesprogram. I Fridas citat nedan berättar hon om hur häftigt det är med kvinnor som kör lastbil:

Eh, jag ville bli lastbilschaufför till slut, jag tyckte att det var coolt med tjejer som kör lastbil, eh men så då ville jag ju gå transportprogrammet från början, men jag kom inte in på transport, så att då blev det fordon/mekaniker istället.

Frida har alltså inte begränsats av sitt kön då hon nämner att hon sett andra kvinnor i mansdominerade yrken. Det har istället gett Frida en ingång till att också söka ett mansdominerat yrkesprogram genom kvinnliga förebilder. Vilket vi tolkar att genusklyftan, alltså de normer och värderingar som många har om vad som är just manliga och kvinnliga utbildningar och tillika yrken (Connell 2003), börjar luckras upp.

Kvinnorna påvisar även att deras självuppfattning (Gottfredson 1981) avseende deras intresse för det praktiska arbetet inte ändrats när de växt upp i förhållande till andra människor i deras omgivning. Som exempelvis Annas yttrande ovan om att hon redan tidigt haft intresse för det praktiska arbetet och verktyg. Även om kvinnorna troligtvis blivit medvetna om könsroller från sex års ålder (Gottfredson 1981) så har de, genom deras kognitiva utveckling, hållit kvar sitt intresse och sin vilja att utbilda sig inom ett praktiskt yrke och inte ansett att deras kön varit ett hinder för att göra sitt karriärval.

Kvinnornas familjer har haft en varierad påverkan i kvinnornas val av ett mansdominerat yrkesprogram. Dock ser vi att familjemedlemmarnas reaktioner på beslutet ser liknande ut. Vi tolkar detta som att merparten av kvinnornas familjemedlemmar, i fältet ”familjen”, har haft liknande mål (Hodkinson och Sparkes 1997) då merparten av reaktionerna avseende valet av utbildning varit positivt eller neutralt. Doris berättar om sina föräldrars reaktioner:

(31)

31

Min mamma var väl, ja du får göra precis vad du vill, vill du välja det, funkar det inte så hjälper jag dig liksom, men hon förstod inte riktigt det här med att välja och såhär, som min syster gjorde, så hon var väl mer såhär testa så ser vi, jag fattar inte vad ni pratar om typ (skratt). Lite så var mamma. Min pappa sa att du ska gå bygg, du ska bli målare…[...] Så han blev väl lite irriterad så, när jag sa att jag kommit in på fordon.

Här ser vi två olika reaktioner, Doris mamma stöttar henne fullt ut medan hennes pappa anser att hon ska välja ett annat program. Dock anser pappan att det program Doris istället ska välja också är ett mansdominerat yrkesprogram. Vi finner även kopplingen att vårdnadshavarens praktiska yrkesval troligtvis påverkat kvinnornas val. Precis som Annas uttalande tidigare om att hennes intresse kommit tidigt och att hennes föräldrar arbetar praktiskt, så berättar även Boel om att intresset funnits tidigt i livet och om vårdnadshavares påverkan. Boel säger:

Jag, eh ja, min mamma var tillsammans med en man innan och vi bodde på landet. Han var snickare så jag var alltid med honom när jag var liten, på hans husbyggen. Och mamma har jobbat med inredning hela livet så jag har ju en väldigt kreativ familj. Alltid varit med sen jag var liten.

Utifrån Boels uttalande i citatet att hon “alltid varit med” snickaren på hans husbyggen och hennes uppväxt med mammans inredningsarbete är enligt oss betydelsefulla påverkansfaktorer kring hur hennes habitus har påverkat och utvecklat henne (Hodkinson och Sparkes 1997). Så som Boel ovan berättar om att få vara med på husbyggen.

Släkt och vänners påverkan och reaktioner har också varit varierad för kvinnorna. Det framkommer bland annat att släkten har motsatt sig kvinnornas beslut i större utsträckning än familjen, även om vissa av kvinnorna visade på positiva undantag. Frida berättar om hur hennes släkt överlag varit positiva till hennes val men även att vissa motsatt sig detta. Frida om släkten:

Eh, alltså överlag så har det varit väldig bra, men det finns ju de som säger att jag har, eller som tycker att jag har valt fel linje också. Eh, men det, känner jag bara att det, det skyfflar jag bort för att jag känner ändå att jag har valt rätt.

Cissi berättar om hur hennes släkt varit så positiva till hennes val att flera av dem redan nu ber om hjälp gällande byggprojekt. Cissi säger:

(32)

32

Nu är det så här att nu kan ju du hjälpa mig att bygga altanen och såna grejer (skratt). Så det är bara roligt. Och jag har gjort en massa saker för dem så här nu i efterhand liksom. Så det är kul.

Frida och Cissi beskriver hur olika deras släktingar bemött dem kring deras val av utbildning. Vi anser att några i kvinnornas släkt påvisar att de troligtvis behöver utmana sina yrkespreferenser (Gottfredson 1981) avseende hur de själva värderar de olika gymnasieutbildningarna. Vi tolkar det som att de även är fast i genusklyftan om vad de anser är manliga och kvinnliga yrken Connell 2003).

Kvinnorna har i olika stor utsträckning pratat med sina vänner om sitt gymnasieval och fått olika reaktioner gällande valet. Av våra intervjuade kvinnor var det framförallt Frida som diskuterat sitt val av utbildning med sina vänner. Hon tar upp att de utbildningar som hennes vänner skulle välja även påverkade hennes tankegångar om gymnasievalet, men att hon inte lät deras val påverka hennes slutliga val. Frida berättar:

Absolut så påverkade det, för att de, mina vänner, de går ju de här samhäll och teknik och natur, och då var det ju lite så här, ska jag också gå samhäll, liksom så att, det gör ju de. Men sen så blev det att, neej, alltså det är inte min grej. Det var, det är verkligen inte det. Det här var min grej och de var väldigt stöttande i det också och är fortfarande, så att det är jätteskönt.

Vi tolkar det som att Frida inte lät sina vänners val bli hennes utan att hon ändå valde det hon ville och höll sig till sitt eget val.

Kvinnornas lärare har också haft en varierad roll och påverkan på valet av utbildning och deras reaktioner har varit olika. Några av kvinnorna berättar att släkt, vänner och lärare stärkt deras självuppfattning (Gottfredson 1981). Fridas slöjdlärare stärkte hennes självuppfattning genom att uppmuntra hennes växande intresse och sedan val av utbildning. Det framkommer dock att vissa av lärarna, som exempelvis Eva berättar om, troligtvis behöver utmana sina yrkesuppfattningar (Gottfredson 1981), alltså sina fördomar om vilka utbildningar och yrken kvinnor och män kan studera till. Eva berättar att läraren gav männen information om mansdominerade utbildningar men kvinnorna i klassen fick inte den informationen. De fick istället informationsblad om de kvinnodominerade yrkesprogrammen. Vi anser, utefter våra intervjupersoners berättelser, att några av lärarna påvisar att de troligtvis behöver utmana

(33)

33

sina yrkespreferenser (Gottfredson 1981) avseende hur de själva värderar de olika gymnasieutbildningarna. Vi ser också, genom Evas berättelse om hur hennes lärare valde att dela ut informationen om de olika utbildningarna, att de är fast i en genusklyfta, alltså vad de anser är manliga och kvinnliga yrken (Connell 2003). Vi anser att det är viktigt att lärare är medvetna om sitt habitus, sina fördomar och värderingar, eftersom detta påverkar lärarens handlingshorisont avseende hur hen själv tänker kring val och karriärmöjligheter, både för sig själv och för andra (Hodkinson och Sparkes 1997). Då några av lärarna, och även några i kvinnornas släkt, har fördomar om vissa yrken och könsroller blir deras handlingshorisont segmenterad och vi anser att de skulle behöva vidga och förändra denna. Denna segmenterade handlingshorisont återfinns även i några av kvinnornas berättelse gällande deras vänner.

5.1.2 Att vara kvinna i ett mansdominerat yrke

Vi frågade våra intervjupersoner hur de upplever att vara kvinna på ett mansdominerat yrkesprogram och hur de tror att det sedan kommer att vara i deras kommande yrkesliv. Vi börjar med att redovisa hur kvinnorna tänkte kring att gå ett mansdominerat program och hur de upplever det idag. Efter det redovisar vi vad kvinnorna säger om att fler kvinnor ska vilja gå mansdominerade yrkesprogram. Vi avslutar med att redovisa hur kvinnorna tänker kring sitt framtida yrke.

I intervjuerna frågade vi samtliga kvinnor om det haft någon betydelse för dem att det troligen skulle vara få kvinnor på detta mansdominerade yrkesprogram. Vi ställde följdfrågor om hur de pratat om det hemma och hur det faktiskt blev att börja i en klass dominerad av män. Frida berättar att de pratade mycket om detta hemma. Hon säger:

Mmm, vi pratade mycket om det, att det var så mansdominerat, och eftersom att jag hade varit ganska tillbakadragen, så pratade vi mycket om att jag behöver, kanske ibland stå upp för mig själv liksom.

Att få en bättre självkänsla och att våga stå upp för sig själv är något vi även får till oss av övriga intervjupersoner. Boel tar upp en osäkerhet om att vara en av få kvinnor på ett mansdominerat yrkesprogram. Hon belyser skillnaden från att vara van att gå med andra kvinnor från en tidig ålder. Hon tar också upp att många kvinnor väljer liknande program som andra kvinnor, men att hon själv valt något annat. Boel berättar:

(34)

34

Alltså, det är klart man tänkte på det, jag, när jag skulle söka skolan så var det bara såhär gud, shit, tänk om det inte går några tjejer här nu. Det var lite jobbigt att inte veta. Och sen, ok det går en tjej på skolan, det var lite tufft i början, man tänker ju såklart på det, för det är en trygghet att ha tjejer också, i och med att man har gått med tjejer i nio år och sen så kanske man inte går med lika många tjejer. Och man tappar liksom alla sina typ tjejkompisar som man har gått med i nio år. De väljer ju nästan typ samma program, men så valde jag ett helt annat, det är klart man tänkte ju på det, i början liksom, då hade jag ju insett att det inte skulle vara många tjejer och hur det var att bara gå med killar, lite tufft i början men, så, jag tänkte ju på det men sen ändå jag bara, äh, jag kör på, vad är det värsta som kan hända.

Vi tolkar Boels berättelse att hon inte begränsats utifrån sitt kön, vilket enligt Hodkinson och Sparkes (1997) kan vara en faktor som kan påverka utvecklades av en individs handlingshorisont. Flera av kvinnorna berättar hur nöjda de är att inte gå med så många andra kvinnor i sin klass och program. Eva säger:

Nej. Jag tycker inte det så. [...] Jag vet inte, jag kanske inte har haft bästa relationen med tjejkompisar innan eller nånting sånt där, det, jag tyckte bara att det gjorde inte så mycket om det inte var tjejer för att oftast så är det mycket draman när det är tjejer liksom…

Eva tar upp att hon inte haft den mest stabila relationer med andra kvinnor i hennes ålder. Hon uttrycker även, som vi tolkar det, att en stor fördel att slippa andra kvinnor i den utsträckning hon haft tidigare är dramat hon slipper.

Vi bad dem också berätta hur de, som kvinnor, blivit bemötta av sina manliga klasskamrater och lärare på programmen. Samtliga kvinnor berättar att de i början av utbildningen kände sig lite ”annorlunda” av att vara kvinna men att detta inte är något de tänker på nu. Deras uppfattning är att de nu är en i gänget, oavsett vilket kön de har. Kvinnornas sociala kapital ser olika ut beroende på hur nära kontakt de haft tidigare med kvinnliga vänner, hur många dessa varit och hur bra de kommit överens med dessa och andra kvinnliga klasskamrater i grundskolan. Detta har påverkat hur kvinnorna anpassat sig till det nya med fler män i programmet och de har ändrat sitt sociala kapital i detta nya fält (Hodkinson och Sparkes 1997). De har inte heller upplevt att de blivit utsatta för någon speciellt “grabbig” jargong. Visst förekommer det men då är det mer männen sinsemellan som använder detta språk och denna jargong. Frida berättar om att killarna i början hade en hård jargong mellan varandra som lärarna till slut satte stopp för. Några av kvinnorna berättar

References

Related documents

Därför skulle det vara mer intressant att studera till exempel äldre lärares tankar kring förändringar på det personliga planet mer ingående, då det så

Doctoral Thesis in Business Administration Capturing the antecedents and aftermath of a family business process: The entrepreneurial journey of a displaced agricultural family

Det kan tyckas att reglerna om beskattning av kapitalvinst på avyttrade fåmansföretagsaktier de lege ferenda bör vara neutrala med interna aktieöverlåtelser likt denna, eftersom

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omgående se över namnen på de valkretsar som efter regionaliseringsförsöksverksamheten tagits bort av

Yellow Toadflax* Russian Knapweed Houndstongue Canada Thistle* Knapweed Hybrid Dames Rocket. Diffuse Knapweed Myrtle Spurge

Eueit &dzing 'jaarf6r ledde Norges secession P 305 inte till krig.. 25 1 Gztnimi Richardson Viinner att lita

Analysen påvisar att det uppstår en etisk relation, där förutom forskningens syfte och definition av deltagare, även visar sig att datauttaget har betydelse för graden av

Era frågor kommer även läggas upp på kursens hemsida så att ni har chansen att kolla igenom dem innan förhöret den 27/4. Då ni bara kommer att ha ca 35-40 minuter på er att