Nyanlända och lärande – goda förutsättningar och utmaningar Refugee Children and Learning – good Preconditions and Challenges

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

Nyanlända och lärande – goda

förutsättningar och utmaningar

Refugee Children and Learning – good Preconditions and

Challenges

Emma Bronnvall

Specialpedagogexamen 90 hp Slutseminarium 2016-01-14

Examinator: Birgitta Lansheim Handledare: Lisa Hellström

3

Förord

Under snart ett år har jag arbetat på ett ungdomshem som lärare på ungdomshemmets skola, där har jag mött nyanlända som jag också undervisat. Arbetet väckte tankar hos mig om hur man på bästa sätt tar emot dessa elever och hur man når resultat i undervisningen. Tankar om hur man för nyanlända skapar de bästa förutsättningarna för lärande och vad som är stora hinder för lärande är av stor vikt för alla som arbetar med nyanlända elever. Dessa tankar väckte mitt intresse för ämnet och gjorde att jag valde att skriva om Nyanlända och lärande. Jag vill här passa på att tacka alla personer som bidragit till mitt examensarbete. Jag vill tacka alla er som ställt upp i intervjuer. Jag vill också tack min handledare, Lisa Hellström, för alla goda råd och för det stöd jag fått under arbetets gång. Sist men inte minst vill jag tacka min familj som ställt upp med all möjlig hjälp och med stöttning då stressen varit stor och tålamodet tagit slut.

5

Abstract

Bakgrund

Bronnvall, Emma (2016). Nyanlända och lärande – goda förutsättningar och utmaningar. Refugee Children and Learning – good Preconditions and Challenges. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.

Det empiriska materialet grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och SVA-lärare som möter nyanlända elever i sitt dagliga arbete på skolor.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka vad som för nyanlända barn och ungdomar ses som goda förutsättningar och vad som ses som utmaningar för lärande. Följande frågeställningar ligger till grund för att uppnå syftet: Vad ses som goda förutsättningar för lärande och hur dessa skapas? Vad ses som hinder och svårigheter för lärande och på vilket sätt påverkar dessa hinder inhämtning av kunskap och lärande?

Metod och teori

Studien grundar sig på en kvalitativ ansats och en tematisk analys. Intervjuerna har analyserats med koppling till Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Maslows behovshierarki.

Resultat och specialpedagogiska implikationer

Studien visade på olika goda förutsättningar och utmaningar för lärande. Goda förutsättningar ansågs vara tidigare skolbakgrund där eleverna hade kunskap i skolans ämnen sedan tidigare och kunde läsa och skriva på sitt modersmål, möjlighet till parallell språkinlärning och möjlighet att läsa samtliga skolämnen, en fungerande och samarbetande organisation med struktur och rutiner kring kartläggning och studiehandledning. Utmaningar för lärande ansågs vara trauma hos eleverna, tidsbrist för både elever och lärare, utebliven kartläggning och ett monokulturellt synsätt hos verksam personal. Det visade sig att det hade betydelse vilken

6

skola eleverna hamnade på då vissa skolor hade bättre förutsättningar för lärande och andra stod för mer utmaningar.

Min förhoppning med studien är att medvetandegöra vad som hjälper de nyanlända eleverna i lärandesituationer. Men också att visa på vad som gör arbetet svårare.

Nyckelord

behovshierarki, interkulturell, kartläggning, monokulturell nyanlända, studiehandledning, trauma, utvecklingsekologi.

7

FÖRORD ... 3

ABSTRACT ... 5

BAKGRUND ... 5

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5

METOD OCH TEORI ... 5

RESULTAT OCH SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 5

NYCKELORD ... 6

INLEDNING ... 10

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 11

DEFINITION AV BEGREPP... 12

Nyanlända elever ... 12

Ensamkommande barn och ungdomar ... 12

Mottagningsskola ... 12 Förberedelseklass ... 12 Direktintegrering ... 12 Studiehandledning ... 12 Modersmål ... 13 Fjärrundervisning... 13 Andraspråket ... 13 SVA-lärare ... 13 TEORETISK FÖRANKRING ... 14

BRONFENBRENNERS EKOLOGISKA SYSTEMTEORI ... 14

Mikrosystem ... 15 Mesosystem ... 16 Exosystem ... 16 Makrosystem ... 16 MASLOWS BEHOVSTEORI ... 17 Fysiologiska behov ... 18 Trygghetsbehov ... 18 Sociala behov ... 19 Uppskattning ... 19 Självförverkligande ... 19 TIDIGARE FORSKNING ... 21

GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄRANDE ... 21

Förberedelseklass eller direktintegrering ... 21

Kartläggningens betydelse ... 22

Studiehandledning ... 22

Möjlighet att få använda både förstaspråk och andraspråk i undervisningen ... 23

Möjlighet att få läsa skolans alla ämnen ... 24

Lärares kompetens ... 24

Samverkan mellan lärare, föräldrar och annan pedagogisk personal ... 25

Interkulturellt synsätt ... 25

Skolverkets nya kartläggningsmaterial ... 26

UTMANINGAR FÖR LÄRANDE ... 26

Tidsbrist ... 27

Analfabetism ... 27

Monokulturellt synsätt ... 27

8

Val av metod ... 29

URVALSGRUPP ... 29

GENOMFÖRANDE ... 30

ETISKA PRINCIPER ... 31

ANALYS OCH BEARBETNING ... 32

RELIABILITET OCH VALIDITET ... 33

RESULTAT OCH ANALYS ... 34

SPRÅK OCH SKOLBAKGRUND ... 34

Analfabetism och bristande skolbakgrund ... 34

Att få läsa alla skolämnen ... 35

Att få använda båda språken i undervisningen - möjlighet att utveckla förstaspråket ... 36

Analys ... 37

GOD ORGANISATION OCH STRUKTUR... 39

Samarbete ... 39 Kartläggning ... 40 Studiehandledning ... 41 Analys ... 41 TRAUMA/TRYGGHET ... 43 Analys ... 44 TID ... 45 Elevens tidsbrist ... 45

Överbelastad personal och personalbrist ... 46

Analys ... 46 Sammanfattande analys ... 47 DISKUSSION ... 49 RESULTATDISKUSSION ... 49 IMPLIKATIONER ... 52 METODDISKUSSION ... 53

FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 54

REFERENSER ... 55

LITTERATUR ... 55

BILAGA 1 INTERVJUMANUS ... 58

10

Inledning

Varje dag kommer nyanlända barn och ungdomar till Sverige. Många av dem har en lång och farlig resa bakom sig och de kan ha varit med om traumatiska upplevelser i sina hemländer och/eller under flykten. Ett stort antal nyanlända kommer helt ensamma utan familj eller vänner. De nyanlända barnen och ungdomarna förväntas integreras i det svenska samhället och nå upp till en rad kunskapsmål i grundskolan för att senare kunna söka in till gymnasiet. Skolan har en mycket viktig roll i mottagandet av barnen och ungdomarna och specialpedagogen har en central roll i arbetet, bland annat i arbetet med kartläggning av elevernas tidigare skolgång och i situationer med elever som behöver utredas för till exempel läs- och skrivsvårigheter. Specialpedagogen kan även i sin roll som handledare komma att handleda pedagogisk personal i frågor som rör nyanlända och lärande. UR har tillsammans med Rädda barnen gjort en undersökning om hur lärare upplever lärandesituationer med ensamkommande flyktingbarn (en grupp inom gruppen nyanlända), undersökningen gjordes för att kartlägga hur lärarna upplever undervisningen av de ensamkommande och om de upplever att de får tillräckligt med stöd i detta arbete. Man ville få ett lärarperspektiv på undervisningen. Resultatet visade att så stor del som 42 % av de tillfrågade lärarna inte upplever att de fått tillräckligt mycket stöd av skola, rektor och närmaste ledning i arbetet. De känner inte heller att de fått tillräckligt med kompetensutveckling för att kunna kartlägga eleverna för att kunna möta dem och ge undervisning på rätt nivå (UR & Rädda Barnen, 2011). Antalet asylsökande har enligt Migrationsverket (2015) ökat de senaste åren och har gjort detta till ett ämne som berör, eller kommer att beröra, de flesta som arbetar inom svensk skola. Specialpedagoger, och annan pedagogisk personal, behöver bereda sig på att ta emot de nyanlända på bästa möjliga sätt.

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap och ställföreträdande prefekt på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet och kom själv som flykting till Sverige som 21-åring. Bunar fick stor uppmärksamhet då han i en intervju gav en känga till Vetenskapsrådet. (Aquilonius, 2015, nov).

”Det har kommit 55 000 asylsökande barn till Sverige i år – och inte ett enda projekt om nyanlända har fått forskningsmedel. Jag är förbannad men försöker inte låta det påverka mig. Det är den viktigaste frågan för skolan och Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté stoppar huvudet i sanden” (s 16).

11

Bunar (2015) menar i sin bok, Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering, att trots att det inte är nytt med nyanlända i barn och ungdomar i Sverige, så saknas det kunskaper bland lärare och rektorer runt om i landet om hur man på bästa sätt tar emot och inkluderar barnen och ungdomarna i den svenska skolan. Rutter (2006) menar vidare att den mesta forskning om nyanlända domineras av forskning kring nyanländas tidigare traumatiska upplevelser och att det i jämförelse finns ganska lite forskat kring nyanländas erfarenheter kring utbildning. Den forskning som ändå finns menar författaren fokuseras till största delen på det som skapar goda förutsättningar i lärandesituationer och lämnar en lucka i vad som utgör hinder för lärandet.

Alla barn som är bosatta i Sverige har enligt skollagen (SFS 2010:800) rätt till utbildning. Bunar (2015) beskriver dock problematiken i att nyanlända elever har stora svårigheter att få behörighet till nationella gymnasieprogram. Han menar vidare att det svenska utbildningssystemet står inför utmaningar i att hitta sätt att ge en den likvärdiga utbildningen som de enligt lagstiftningen har rätt till. Det är skolans ansvar att det skapas goda möjligheter till kunskapsutveckling och eleverna ska kunna lita på att lärarna har den kompetens som krävs för att stötta dem (Persson & Persson, 2012). För att kunna hantera det så är förhoppningarna med detta arbete att försöka göra en sammanställning av vad som ses som goda förutsättningar och vad som kan utgöra hinder i lärandet för nyanlända elever.

De två yrkeskategorier som intervjuas i denna studie är specialpedagoger och SVA-lärare (lärare i svenska som andraspråk) på grund av att de kommer i kontakt med nyanlända elever i skolan. Specialpedagogens roll beskrivs ovan och SVA-lärarna arbetar direkt med de nyanlända eleverna med undervisning i svenska som andraspråk.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger och SVA-lärare arbetar med nyanlända elever för att skapa goda förutsättningar för lärande. Specifika frågeställningar är: Vad ses som goda förutsättningar för lärande och hur dessa skapas?

Vad ses som hinder och svårigheter för lärande och på vilket sätt påverkar dessa hinder inhämtning av kunskap och lärande?

12

Definition av begrepp

Nyanlända elever

Nyanlända elever har tidigare varit bosatta utomlands, men är numera bosatta i Sverige. Eleverna har oftast ett annat modersmål än svenska och de anses inte längre vara nyanlända efter fyra års skolgång här i landet (Skolverket, 2015).

Ensamkommande barn och ungdomar

Ensamkommande är barn som kommit till Sverige som asylsökande innan de fyllt 18 år utan föräldrar eller annan vårdnadshavare (Bunar, 2015).

Mottagningsskola

Mottagningsskolorna är en tillfällig första skola för nyanlända elever. På mottagningskolan kartlägger man elevers styrkor och förmågor. Eleverna ska också få en ämnes- och samhällsintroduktion. Vårdnadshavare har också möjlighet att få grundlig information om den svenska skolan. Eleven får även träffa en skolsjuksköterska för en hälsokontroll och eventuella vaccinationer ges. Eleven vistas på mottagningsskolan i max två månader innan de slussas ut till vanlig skola (Linköpings kommun, 2015).

Förberedelseklass

I en förberedelseklass är syftet att eleverna i undervisningsgrupper ska få ökade möjligheter att nå kunskapskraven. Detta är inte en form av särskilt stöd (Skolverket, 2015). Ofta finns förberedelseklass på de skolor i de kommuner som saknar mottagningsskola.

Direktintegrering

Vid en direktintegrering placeras eleverna direkt i en ordinarie klass, eller efter en kortare introduktion på en central mottagningsenhet (Bunar, 2015).

Studiehandledning

Studiehandledning ges till eleven på elevens modersmål om eleven behöver det. Studiehandledningen kan ges av skolans personal, av flerspråkiga lärare eller annan personal på skolan. Syftet med studiehandledningen är att stödja eleven i undervisningen i de olika ämnena samt att stimulera elevens språkutveckling. Det finns inga behörighetskrav för att arbeta som studiehandledare (Skolverket, 2015).

13

Modersmål

Modersmål är ett eget ämne som har en egen kursplan som ger betyg. Det är modersmålsläraren som är ansvarig för innehållet i lektionerna (Skolverket, 2015).

Fjärrundervisning

När fjärrundervisning sker är elever och lärare fysiskt åtskilda och man menar att undervisningen är interaktiv och bedrivs med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (Skolverket, 2015).

Andraspråket

Andraspråket är det språk som lärs in efter att förstaspråket etablerats. Språk som barn efter tre års ålder lär sig kan betraktas som andraspråk (Lahdenperä & Lorentz, 2010).

SVA-lärare

14

Teoretisk förankring

Denna studie grundar sig på Bronfenbrenners ekologiska systemteori och på Maslows behovshierarki. Bronfenbrenners ekologiska systemteori lämpar sig väl då den bygger på att mänsklig utveckling är en produkt av samspelet mellan människan och hennes omgivning (Meeuwisse & Swärd, 2013). Teorin om Maslows behovshierarki ger en möjlighet att se hela eleven där de fysiska, känslomässiga och intelligenta behoven är relaterade till varandra (Woolfolk & Karlberg, 2015). När det kommer till nyanlända elever spelar dessa ovan nämnda behov stor roll för elevens välbefinnande och förmåga till inlärning.

Rutter (2006) förklarar, med hjälp av Bronfenbrenners ekologiska teori, barn och ungdomars inlärningsprocess och utbildning. Liksom individuella faktorer så påverkas barns och ungdomars utveckling av händelser på den inre och den yttre mikronivån, till exempel av händelser inom familjen, bland vänner och i skolan. Dessutom påverkas utbildningen av att den stannar upp under krig, flykt eller då eleverna bromsas av inlärning av ett nytt språk. Barns och ungdomars utveckling påverkas också av nationella sammanhang på makronivå samt på mesonivå. Flyktingbarn har dessutom sedan tidigare upplevt andra mikro-, meso- och makrosystem innan de anlänt till sitt nya hemland. De påverkas av ekologiska faktorer som hänt både före och efter deras invandring (Rutter, 2006). Bronfenbrenners systemteori, liksom Maslows behovshierarki förklaras mer ingående nedan.

Bronfenbrenners ekologiska systemteori

Utvecklingsekologin utvecklades av den amerikanske psykologen Urie Bronfenbrenner som en reaktion på att han ansåg att den befintliga utvecklingspsykologin enbart studerades utifrån den enskilda individen, helt utan sitt sammanhang. Bronfenbrenner (1979) menade att omständigheter och sammanhang påverkar vilka förutsättningar en person har till välmående och framgång. I denna studie lämpar sig utvecklingsekologin väl då de nyanlända eleverna bär på mycket som påverkats i ett sammanhang av krig, flykt och separationer. Bronfenbrenner menade att de sociala och kulturella aspekterna har stor betydelse och att utveckling sker i ett sammanhang (Meeuwisse & Swärd, 2013). Nyanlända elever har kommit till en helt ny kultur och många har också helt skiljts från sitt sociala sammanhang i form av familj och vänner.

15

Med den ekologiska aspekten menade Bronfenbrenner att individer utvecklas i sociala kontexter som hela tiden samspelar och påverkar varandra. Han delade in dessa system under fyra kategorier, nämligen mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem vilka förklaras närmare nedan (Bronfenbrenner, 1979). Figuren nedan visualiserar modellen för att vara till hjälp för läsaren.

Figur från: (http://bmcpublichealth.biomedcentral.com/articles/10.1186/1471-2458-9-94)

Mikrosystem

Mikrosystemet innefattar en individs närmaste relationer och aktiviteter. Det kan till exempel vara mellan barnet och dess familj, vänner och lärare. Inom mikrosystemet är relationerna ömsesidiga och påverkas av varandra (Woolfolk & Karlberg, 2015). Gemensamt för de nyanlända eleverna är att de alla varit med om någon typ av uppbrott och att de nu lever i ett nytt samhälle med ett nytt språk och en ny kultur. Många har förlorat familj och vänner i krig och en del kommer helt ensamma till Sverige. Detta påverkar deras mikrosystem och för dessa elever blir skolan särskilt viktig som social arena (UR & Rädda barnen, 2011).

Segregation, särskiljning och isolering förekommer på våra svenska skolor och nyanländas chanser att finna svenska vänner beskrivs emellertid som problematisk. Nyanlända elever

16

beskriver att de upplever ensamhet och saknar kompisar (Skolinspektionen, 2009 och Jahanmahan & Bunar, 2015).

Mesosystem

Inom mesosystemet handlar det om relationerna och samspelet mellan till exempel familjen och skolan. Även här är relationerna ömsesidiga då både lärare och föräldrar påverkar varandra inom detta system, deras relationer påverkar i sin tur barnet (Woolfolk & Karlberg, 2015).

Att utveckla en dialog mellan hem och skola ingår i skolans och lärarnas uppdrag. Föräldrarna vill se att skolan ska hjälpa deras barn att lyckas i skolan och lärarna har en del i fostran av barnen (Lahdenperä & Lorentz, 2010). För de ensamkommande elevernas mesosystem kan detta istället handla om samspelet mellan till exempel skola och god man. Den goda mannens uppdrag för nyanlända är att företräda barnet i förmyndare och vårdnadshavares ställe. Den gode mannen ska se till att de nyanlända som saknar vårdnadshavare och förmyndare får en så bra första tid i Sverige som möjligt (SKL, 2015).

Exosystem

Inom exosystemet beskrivs alla de sociala sammanhang som inte direkt påverkar barnet, men som indirekt har en påverkan. Det kan till exempel handla om en omorganisation på en skola eller om en händelse inom familjen som påverkar en förälder så att denne inte längre kan delta i familjens aktiviteter (Bronfenbrenner, 1979).

Skolinspektionen (2009) menar att det på skolor ofta saknas gemensamma riktlinjer och kompetensutveckling i arbetet med nyanlända, de beskriver också att rektorn ofta brister i att leda det pedagogiska arbetet kring nyanlända elever. Vidare beskrivs det som en framgångsfaktor när olika instanser inom kommunen samarbetar kring varje nyanländ familj utifrån ett helhetsperspektiv.

Makrosystem

Det yttersta systemet beskrev Bronfenbrenner som bestående av landets lagar, normer och värderingar som indirekt påverkar barnet (Woolfolk & Karlberg, 2015 och Bronfenbrenner, 1979). Enligt Skolinspektionen (2009) är det av vikt att samverkan på nationell, regional och kommunal nivå sker för att förbättra arbetet med nyanlända elever.

17

Enligt Bunar (2015) har den politiska och massmediala uppmärksamheten ökat kring nyanlända elever och den svenska skolan och han menar att anledningen till detta är att fler flyktingar anländer. Diskussionerna handlar om skolans försämrade resultat i kombination av debatten kring att nyanlända barns utsatthet och behov av stödjande insatser. Detta har lett till ett beslut på nationell nivå (makronivå) som resulterat i att skolverket tagit fram en ny skolförordning som ska reglera utbildningen för nyanlända. I materialet lyfts studiehandledning och kartläggning fram som bland de viktigaste för nyanländas framgång i skolan (se noggrannare beskrivning sid).

Maslows behovsteori

Nyanlända som kommer till Sverige har för att lyckas i den svenska skolan behov av en gedigen kartläggning av tidigare kunskaper. Men skolan behöver inte bara utreda vilket pedagogiskt behov eleven har utan också elevens särskilda behov av stöd, såsom fysiska och psykologiska. En nyanländ elev som snabbt blir en del av skolans gemenskap har större chans att lyckas med sina studier (Skolinspektionen, 2009). Man bör alltså ha en helhetssyn på eleven och dess olika behov för att kunna bistå med den hjälp som behövs för att en elev ska lyckas i skolan.

Abraham Maslow var en amerikansk psykolog inom beteendepsykologi och psykoanalys. Han ville att psykologi skulle utgå från den friska människan, den så kallade eupsykiska principen där eu står för frisk (Erlang, 2009). Maslows behovsteori bygger på antagandet att människan har olika behov som sträcker sig från grundliga behov såsom överlevnad och trygghet till högre behovsnivåer i form av prestationer och självförverkligande (Woolfolk & Karlberg, 2015). Han menade att dessa behov rangordnas hierarkiskt efter de fem huvudtyper av behov som han menade att människan har, nämligen fysiologiska behov, trygghetsbehov, sociala

behov, uppskattning och självförverkligande (Maslow, 1987). Maslow (1987) menade att de

tre lägsta behoven, det fysiologiska, trygghetsbehovet och det sociala behovet kallas för bristmotiv och de två högsta, uppskattning och självförverkligande, för växtmotiv. Många av de nyanlända eleverna arbetar initialt med att uppnå de tre bristmotiven. Detta då de enligt Maslows teori under krig och flykt kämpar med de fysiologiska behoven för att när de anlänt till Sverige försöker uppnå trygghetsbehovet. Det sociala behovet kan i vissa fall tillfredsställas i Sverige genom att man sammanförs med familj eller vänner, i annat fall handlar det om att etablera nya sociala kontakter i vilka man kan finna stöd och meningsfulla relationer. Därefter kan tillväxtmotiven få fokus.

18

Maslows teori har fått kritik på grund av att människor inte alltid beter sig så som teorin förutsäger och att de flesta människorna växlar mellan olika typer av behov. Dock så ger teorin som ovan nämnt en möjlighet till att se hela individen vars behov är relaterade till varandra (Woolfolk & Karlberg, 2015). De fem behoven beskrivs närmare och visualiseras i figuren nedan.

Figur från: (http://neft.dk/maslow.htm)

Fysiologiska behov

De fysiologiska behoven ligger längst ner i hierarkin och är helt grundläggande för en individs överlevnad. Inom de fysiologiska behoven finns behov av mat, vatten och tak över huvudet (Maslow, 1987). Det kan också innebära överlevnad på små ekonomiska marginaler som gör att man endast kan tillgodose sina mest grundläggande behov.

Många av de flyktingar som kommit till Sverige har i krig och under flykt försökt tillfredsställa sina fysiologiska behov. När de anländer till Sverige har de tillfredsställt det fysiologiska behovet och söker enligt behovsteorin nu efter trygghet (trygghetsbehov).

Trygghetsbehov

När man har tillfredsställt de mest grundläggande fysiologiska behoven går man över till att försöka tillfredsställa trygghetsbehoven. Dessa behov innebär att man försöker skydda

19

individen från fysisk och psykisk skada (Maslow, 1987). Det kan vara att undanröja faror i arbetsmiljön men också vissheten av att få veta att man får behålla sitt arbete.

Detta behov kan i de nyanländas fall handla om att få tak över huvudet, hjälp med att hantera trauman eller att genom asyl få veta att man inte måste fly igen.

Sociala behov

Det sociala behovet handlar om sociala kontakter med till exempel familj, vänner, livspartner, kollegor och liknande. Här handlar det om att ha människor i sin omgivning som man kan knyta an till och få stöd av (Maslow, 1987). Inom arbetslivet kan chefen hjälpa till med detta, till exempel i form av att skapa goda förutsättningar för samarbete. I skolan kan ledningen främja detta genom att skapa goda förutsättningar för samarbete mellan till exempel lärare, annan pedagogisk personal, föräldrar och andra aktörer utanför skolan.

Det sociala behovet kan i detta fall också röra sig om att man förs samman med sin familj efter en lång separation, att lära känna nya vänner, stödfamilj eller att genom skolan få stöd från personal och klasskompisar. Ensamkommande kan ha svårare att tillfredsställa detta behov då de på grund av att de flytt på egen hand förlorat trygga sociala relationer och nätverk (Wimelius, Isaksson, Eriksson, Hanberger & Ghazinour, 2012).

Uppskattning

Uppskattning är det första behovet inom gruppen växtmotiv vilket innebär att behoven inte längre handlar om att reducera brister hos individen utan istället handlar det om möjligheter till personlig utveckling. Inom detta steg i hierarkin handlar det om att vinna självrespekt och möjlighet till personlig utveckling (Maslow, 1987). Att få andra människors uppskattning är också något man strävar efter.

Skolans roll kan här vara viktig. En elev som presterar och lyckas i skolan bör få veta detta av personal och vänner och få känna andra människors uppskattning för det. Aspelin (2012) menar att social utveckling går hand i hand med kunskapsutveckling. Misslyckas skolan i sitt uppdrag kan dock självrespekt och den personliga utvecklingen hämmas och hindrar då individen från att gå vidare till nästa nivå (självförverkligande).

Självförverkligande

Högt upp i hierarkin finns behovet om självförverkligande vilket innebär att kunna utveckla sina anlag och förmågor. Också att kunna utveckla sina fullständiga kapaciteter, att få vara

20

skapande och att få uttrycka sig själv (Maslow, 1987). Självförverkligande kan uppfyllas först när alla de fyra första behoven uppfyllts i numerisk följd (Kaufmann & Kaufmann, 2005). Elever som får det stöd som de behöver kommer kunna nå upp till denna nivå. Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap, beskriver i ett reportage i ”Universitetsläraren” (2015) att så länge du inte får det stöd du behöver spelar det ingen roll hur driven och duktig du är. Det betyder att hur skolan lyckas stötta de nyanlända eleverna är avgörande för om de ska nå framgång och utbildning.

21

Tidigare forskning

Goda förutsättningar för lärande

Det finns en rad förutsättningar som påverkar nyanländas lärande. Förutsättningarna som påverkar finns inom både mikro, meso, exo och makrosystemet inom Bronfenbrenners ekologiska modell. I detta avsnitt ges en genomgång av goda förutsättningar för lärande för nyanlända. En genomgång av fördelar och nackdelar med förberedelseklass och direktintegrering ges inledningsvis. Exemplen på de goda förutsättningarna är funna i tidigare forskning i ämnet.

Förberedelseklass eller direktintegrering

Inom exosystemet organiserar kommuner sitt mottagande av nyanlända elever på olika sätt, i en del kommuner har skolorna ett väl utbyggt system för mottagandet, i andra kommuner ligger skolorna efter och mycket arbete återstår för att mottagandet ska fungera väl (Skolinspektionen, 2009).

Direktintegrering innebär att skolorna tar emot nyanlända elever från första början eller efter en kortare introduktion på annan mottagningsenhet. Fördelarna med direktintegrering är främst att komma bort från fysisk segregation. Kritikerna menar dock att många av de skolor som tar emot direktintegrerade elever saknar den stödjande struktur som behövs för att stötta elever och lärare i mottagandet (Bunar, 2015). Förutsättningarna för att eleven ska kunna lyckas i en direktintegrering är att eleven har grunderna i språket, att de får stöd av studiehandledare, att de får modersmålsundervisning, SVA-undervisning och att lärarna får utbildning i om hur de på bästa sätt arbetar med nyanlända. De behöver också tillräckligt med tid till att tillgodose elevernas behov (Juvonen i Bunar, 2015).

Vid mottagning av elever i mottagningsskola däremot så är personalen ofta duktiga på att kartlägga de nyanlända elevernas tidigare kunskaper. Eleverna får introduktion i det svenska skolsystemet och den svenska skolkulturen samt stöttning på sitt förstaspråk av utbildad personal, dessutom studiehandledning på sitt förstaspråk. Nackdelarna med mottagningsskola är dock den fysiska isoleringen från den svenska skolan. I Skolinspektionens granskningsrapport från 2009 granskades utbildningen för nyanlända. I studien diskuteras det faktum att elever som undervisas i avskildhet segregeras (Skolinspektionen, 2009). Kritikerna

22

menar också att det är fel att samla barn med olika förutsättningar och ålder tillsammans och att eleverna ofta stannar alldeles för länge på mottagningsskolorna (Bunar, 2015).

Kartläggningens betydelse

Rutter (2006) menar att eftersom nyanlända elever är en extremt heterogen grupp är det essentiellt att eleverna får undervisning som individualiserats för att de så snabbt som möjligt ska kunna utveckla sitt lärande. Utebliven kartläggning kan i praktiken innebära att alla nyanlända elever, oberoende av tidigare kunskaper, får sin utbildning i Sverige på samma nivå som alla andra. Detta oberoende av vad de tidigare har för kunskaper. Det kan innebära att vissa elever får utbildning på en för låg nivå och på så sätt stannar upp i sin kunskapsutveckling, samtidigt som andra elever får för stora utmaningar vilket också gör att utvecklingen inte kommer igång (Skolinspektionen, 2009). En gedigen kartläggning krävs för att lärare ska få kunskap om nyanländas tidigare kunskaper och erfarenheter. Kartläggning kan också visa att en elev redan har de kunskaper som motsvarar kunskapskraven vilket läraren måste ta hänsyn till när de planerar undervisningen (Johansson & Sandell Ring, 2015). Författarna menar att arbetssättet måste anpassas på så sätt att eleverna utmanas på den nivå de behöver, då en viktig framgångsfaktor för lärande är att utbildningen läggs på rätt nivå men även att lärarens förväntningar på eleven är höga (Johansson & Sandell Ring, 2015). Även Parszyk (2002) påtalar vikten i att det bör ställas höga krav på eleverna för att de ska få en med svenska elever jämlik chans på den svenska arbetsmarknaden och till fortsatta studier. Vissa elever som stöter på svårigheter i skolarbetet riskerar att tappa motivationen till fortsatta studier (Runström Nilsson, 2012).

Kartläggningen ska genomföras på elevens starkaste språk och när den är färdig ska den ligga till grund för planeringen av undervisningen för eleven (Johansson & Sandell Ring, 2015). Dessvärre är det inte ovanligt att det är svårt att få tag på tolk vilket kan sätta käppar i hjulet för kartläggningen (UR & Rädda Barnen, 2011). Bunar (2015) menar dock att kartläggningen är av yttersta vikt för att eleven ska få en bra start i den svenska skolan.

Studiehandledning

Nyanlända elever har rätt till studiehandledning om behov finns och det kan vara betydelsefullt för elevens kunskapsutveckling. Elever som får visa sina kunskaper på sitt starkaste språk kan få sin studiemotivation och sitt självförtroende stärkt (Skolverket, 2015). Kopplat till Maslows behovsteori innebär detta att växtmotivet uppskattning och personlig utveckling kan uppnås om studiehandledningen fungerar väl.

23

Genom studiehandledning på förstaspråket ges eleven möjligheter att kunna utveckla sina kunskaper i olika kursplaneämnen, även om eleven inte kan andraspråket (Skolinspektionen, 2009). Bunar (2015) beskriver studiehandledningen tillsammans med kartläggningen som något av det viktigaste för nyanländas skolframgång men även vikten av samarbete mellan ämneslärare, studiehandledare, modersmålslärare och SVA-lärare betonas. Dock finns det de kommuner som har svårt att hitta tolkar och studiehandledning till sina skolor. I deras fall finns det fjärrundervisning i modersmål och studiehandledning som kan köpas från olika kommuner. Utan fjärrundervisningen hade många skolor inte kunnat erbjuda studiehandledning som gör att de nyanlända eleverna kan sikta högre (SKL, 2015).

Möjlighet att få använda både förstaspråk och andraspråk i undervisningen

Omfattande forskning stöder teorin om att tvåspråkighet i undervisningen ger positiva resultat på inlärningen. Det har visat sig att barn inte har några begränsningar i hjärnan för att tillägna sig flera språk samtidigt (Lahdenperä & Lorentz, 2010). Författarna menar också att flerspråkighet inte bara är berikande för individen utan även för samhället och att möjligheterna för flerspråkiga elever att kunna arbeta i flera länder öppnas upp. De elever som har ett annat förstaspråk än svenska har dessutom som fördel att få fortsätta att utveckla sitt förstaspråk genom till exempel ökad begrepps- och kulturförståelse. Det är sedan enklare för eleverna att översätta begrepp från sitt förstaspråk till det nya språket. De elever som således kommer till Sverige utan att ha goda kunskaper i sitt förstaspråk drar alltså fördel av att få fortsätta att utveckla sitt förstaspråk och att få lära sig skriva på sitt förstaspråk samtidigt som de ska ta till sig det nya språket. Det som hindrar detta arbetssätt kan ligga på organisatorisk nivå och hur man arbetar kan skilja sig åt från kommun till kommun. I en del kommuner kan detta arbetssätt vara välutvecklat och i andra outvecklat. Det organisatoriska som kan påverka kan till exempel vara lärare som inte fått tillräckligt med kompetensutveckling som en effekt av att kommunen inte satsar på arbetet med nyanlända (Skolinspektionen, 2009). Lärare bör uppmuntra sina elever till parallell språkutveckling då den kognitiva utvecklingen bäst sker på både första- och andraspråket parallellt (Lahdenperä & Lorentz, 2010). De elever som får samtala och skriva på det starkaste språket i första hand innan de behöver uttrycka sig i tal och skrift på det nya språket har fördel även av det (Johansson & Sandell Ring, 2015).

Parszyk (2002) skriver att om ett förstaspråk plötsligt avbryts från att utvecklas tar det lång tid för det nya språkets begrepp att utvecklas. Det innebär att det är betydelsefullt för elever att få lära sig båda språken samtidigt för att få de bästa förutsättningarna. Författaren menar att de

24

barn som har ett utvecklat begreppsförråd på sitt förstaspråk ges möjlighet att på sitt andraspråk översätta redan kända begrepp vilket ses som en fördel. Dessutom finner forskare att om man behåller sitt modersmål så bidrar det till att upprätthålla sina kulturella familjeband vilket är viktigt för psykosocialt välbefinnande (McBrien, 2005). Enligt Maslow (1987) ligger det psykosociala välbefinnandet inom bristmotivet trygghetsbehov, modersmålet har således betydelse för elevens basala behov och även av den anledningen bör det läggas vikt vid modersmålet.

Möjlighet att få läsa skolans alla ämnen

Nyanlända elever med god skolbakgrund upplever ofta att deras ämneskunskaper bromsas upp när de inledningsvis uteslutande får lära sig andraspråket svenska (Skolinspektionen, 2009). För att skapa möjligheter till utveckling av det svenska vardagsspråket krävs att eleverna får rika möjligheter till språklig interaktion. Detta bör ske i samtliga av skolans ämnen i kombination med att eleverna får möjlighet att öva i mindre grupper med klasskompisar som är på samma eller en högre språklig nivå. Det är också en fördel om lärare och annan personal kan arbeta ämnesintegrerat så att undervisning och bedömning kan ske inom olika delar inom samma arbetsområde (Johansson & Sandell Ring, 2015). Elevernas språkutveckling främjas dessutom om undervisningen utgår från innehållet i ämnesundervisningen till skillnad från om man ger övningar med isolerade ord och fraser utan sitt sammanhang för att lära sig svenska (Skolverket, 2015). Att organisera arbetet på detta sätt bör ske inom exosystemet och ledningen bör se till att eleverna dels får tillgång till skolans alla ämnen och dels ge möjlighet för lärarna att arbeta ämnesövergripande.

Lärares kompetens

Kommuner och skolor måste inom exosystemet satsa på att rekrytera den personal som behövs. De behöver också kompetensutveckla sin personal. I de fall där personal är svår att rekrytera kan fjärrundervisning (se nedan) vara till viss hjälp (Skolinspektionen, 2009). Lärares kompetens visar på hur lärarens mesosystem påverkar elevens mesosystem och vikten av god lärarkompetens är stor. På grund av traumatiska erfarenheter, brist på förståelse och brist på information om eleven till läraren kan ett oroligt beteendemönster skapas hos eleven och den akademiska prestationen kan bli lägre. Förståelse för elevernas upplevelser bör engagera lärarna att hjälpa dem i inlärningsprocessen (Strekalova & Hoot, 2008). Lärarens kompetens spelar här roll då god kompetens och bakgrundskunskaper kan öka förståelse och bidra till att motverka negativ utveckling hos eleven.

25

Samverkan mellan lärare, föräldrar och annan pedagogisk personal

Inom mesosystemet visar det sig att ett gott samarbete mellan ämneslärare, studiehandledare och språklärare krävs för att det ska vara möjligt för de nyanlända eleverna att använda sig av alla sina språkliga resurser (Johansson & Sandell Ring, 2015). Enligt författarna blir det allt vanligare med så kallade tvålärarsystem eller dubbelbemanning. Det innebär att ämneslärare och SVA-lärare samarbetar och delar upp undervisningen, alternativt att de arbetar språk- och kunskapsutvecklande kring samma klass.

Det är viktigt att alla lärare ser sig själv som språklärare och att alla behöver hjälpa till. Det är ett grundläggande krav att alla lärare ska göra undervisningen begriplig för alla elever (Lahdenperä & Lorentz, 2010). Vidare menar författarna att varje arbetslag kan göra mycket på egen hand med hjälp av lexikon, föräldrar och kamrater. Men också genom att uppmana eleverna att använda förstaspråket och att jämföra uttryck, glosor och begrepp.

Dock så beskrivs brist på tolkar som ett problem som försvårar samarbetet. Även i de fall där tolkar finns tillgängliga kan föräldrar ibland vara rädda att berätta om barnens erfarenheter och utelämna viss information. Detta kan göra det svårt för pedagogisk personal att lära känna eleverna för att kunna hjälpa dem. Lärares lyhördhet beskrivs därför som en viktig egenskap för att kunna vara till hjälp (Strekalova & Hoot 2008). Vidare redogörs för att nyanlända barns föräldrar som inte lyckas i sin egen integrering i det nya samhället kan upplevas som problematiskt för barnet. Därför menar forskare att det kan vara betydelsefullt att välkomna föräldrar till skolan så att de känner delaktighet och kan få information om skolsystemet i det nya landet av skolpersonalen där. Föräldrarna kan också agera som viktiga länkar mellan skolor och nyanlända (McBrien, 2005). Detta resonemang stärker påståendet om att gott samarbete gynnar eleverna.

Interkulturellt synsätt

En skola som har ett interkulturellt synsätt anser att det inte finns några begränsningar i barns språktillägnande och att språkkunskaper berikar individen och samhället. Man ser inte heller någon rangordning mellan olika språk och undervisningen sker med fördel på flera språk (Lahdenperä & Lorentz, 2010).

Personalen på en skola med interkulturellt synsätt samarbetar för att stödja språkutvecklingen och man menar att både ämneslärare och språklärare är språkutvecklare. Arbetet sker språkstimulerande på elevernas olika språk och grupparbeten och diskussioner förespråkas.

26

Man ser också vikten i att alla ämnen finns med i undervisningen (Lahdenperä & Lorentz, 2010). En skola där respekt och acceptans för olikheter råder ökar chanserna för att eleverna ska lyckas och skolan kan medverka till elevers positiva utveckling (Runström Nilsson, 2014).

Skolverkets nya kartläggningsmaterial

I januari 2016 kommer skolverket ut med ett nytt kartläggningsmaterial. Skolverket har också arbetat fram nya allmänna råd som ersätter de tidigare allmänna råden för utbildning av nyanlända elever. Förhoppningen med materialet är att det i slutändan ska hjälpa nyanlända elever att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål (Skolverket, 2015). Kartläggningsmaterialet är uppbyggt i tre steg. I steg 1 kartlägger man elevens bakgrund och erfarenheter. Det kan handla om vilka språk eleven pratar, vad eleven har för intressen men också om vad eleven har för förväntningar. Kartläggningen ska, om det är möjligt, göras på elevens starkaste språk med en tolk. I steg 2 är kartläggningen indelad i två delar och här kartlägger man litteracitet (läsande och skrivande) och numeracitet (matematiska förmåga). Genom steg 1 och 2 skapas en kartläggningsprofil och inom 2 månader ska eleven ges placering på vanlig skola och planering för den fortsatta undervisningen görs. Steg tre i kartläggningen är ämneskartläggning, denna del handlar om elevernas tidigare ämneskunskaper förutom svenska och matte som kartlades i steg 2. Detta steg görs av ämneslärare med hjälp av tolk.

Utmaningar för lärande

Under denna del presenteras utmaningar för lärande. Utmaningarna ges inte lika mycket utrymme under denna presentation som de goda förutsättningarna. Jag har valt att presentera utmaningarna lite kortare då de i flera fall innebär motsatsen till vissa av de goda förutsättningarna utmaningar för lärande. Detta innebär att utmaningar för lärande också ligger i att samverkan mellan lärare och annan personal uteblir, att eleverna inte får tillgång till skolans alla ämnen, utebliven studiehandledning, utebliven kartläggning, att inte ges möjlighet att använda både första- och andraspråket i undervisningen och brist i lärares kompetens.

27

Tidsbrist

Undervisningen i andraspråket står under mycket stor tidsbrist (Parszyk, 2002) och Lahdenperä och Lorentz (2010) beskriver det som en kapplöpning med tiden. Detta på grund av att då de nyanlända eleverna lär sig svenska blir de omsprungna av de svenska eleverna och förlorar tid till ämnesinlärning. Elever med svenska som andraspråk står inför en dubbel uppgift. De ska först komma ifatt de svenska eleverna och nå upp till deras språkliga bas som de har vid skolstarten, men de ska också bygga ut språket med kunskapsrelaterade begrepp och språkliga strukturer. Man kan beskriva det som att de nyanlända eleverna ska lära sig både ett förstaspråk och ett andraspråk (Lahdenperä & Lorentz, 2010).

På ungefär två år lär sig nyanlända elever som vistas i en rik språkmiljö att kommunicera på en ytlig nivå. Omgivningen kan lätt få intrycket att språket räcker för att klara skolan. Dock är det en vanlig uppskattning att en elev behöver 30 000- 40 000 ord i sitt ordförråd för att förstå undervisningen på gymnasiet eller motsvarande 5-10 års utbildning i svenska (Lahdenperä & Lorentz, 2010). Med Maslows behovsteori som utgångspunkt kan man se det som att eleverna efter två år har skapat förutsättningar att (om de tidigare uppnått de fysiologiska behoven och trygghetsbehoven) genom språket uppnå det sociala behovet (Maslow, 1987).

Analfabetism

Många av de elever som invandrar till Sverige idag har aldrig gått i skolan medan andra tidigare har lärt sig läsa och skriva på sitt förstaspråk och har lång skolbakgrund. De sistnämnda har en klar fördel jämfört med de elever som aldrig lärt sig läsa och skriva på sitt förstaspråk, dock så måste även många av eleverna lära sig ett nytt alfabet, det latinska, vilket kräver ominlärning både när det gäller hand- och ögonrörelser (Lahdenperä & Lorentz, 2010). Det är dessutom så att de barn som inte är formellt utbildade har en ökad benägenhet att bli marginaliserade och känna hopplöshet (Sirin & Rogers-Sirin, 2015).

Det är också viktigt att komma ihåg att de elever som kommer hit inte är en homogen samling elever utan högst heterogen. Elevernas språkkunskaper på förstaspråket kan variera otroligt mycket vilket gör att förutsättningarna för elevernas språkutveckling i svenska som andraspråk blir olika (Lahdenperä & Lorentz, 2010).

Monokulturellt synsätt

På vissa skolor är mångfalden en självklarhet, på andra skolor är det inte det, det råder stor skillnad mellan olika skolor (Lahdenperä & Lorentz, 2010). Genom att se flerspråkighet som

28

en resurs i den svenska skolan utmanas normen om enspråkighet som kan råda i många klassrum än idag, vilket även kan liknas vid ett monokulturellt synsätt (Lahdenperä & Lorentz, 2010).

En skola som har ett monokulturellt synsätt har ett synsätt på flerspråkighet som går ut på att elever bara kan lära sig ett språk i taget och att andra språk hotar inlärning på svenska. Det strider mot omfattande forskning om att barn har förmåga att tillägna sig flera språk. Det strider också mot forskningen om den tvåspråkiga undervisningen vilken stödjer de gynnsamma effekterna av undervisning på olika språk (Lahdenperä & Lorentz, 2010). Författarna menar att det monokulturella synsättet rangdornar olika språk, sätter det svenska språket högst och menar att all undervisning ska ske på svenska, på så vis ska även eleverna försvenskas enligt synsättet.

29

Metod

I avsnittet följer redogörelser för val av metod.

Val av metod

Denna studie har en kvalitativ ansats. Kvalitativ datainsamling innebär insamling och systematisering av kunskap för att öka förståelsen för forskningsfrågan (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Intervjuer är en vanligt förekommande metod inom den kvalitativa forskningen och kvalitativa intervjuer riktar intresset mot de intervjuades verklighet och uppfattningar (Bryman, 2008).

I denna studie valdes semistrukturerade intervjuer som metod då denna typ av intervju ger utrymme åt intervjupersonerna att lämna friare svar på sitt eget sätt. Metoden lämpar sig bättre som metod än en strukturerad intervju där man utgår ifrån ett fastställt frågeschema med slutna frågor som lämnar mindre utrymme åt intervjupersonerna att svara fritt (Bryman, 2008). Vid semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna ges utrymme att lämna friare svar öppnas möjligheten att ta sig in i människans sammanhang vilket kan ses som lämpligt, speciellt då man studerar människor vilket görs i denna studie då det är specialpedagogerna och SVA-lärarnas svar som är intressanta (Bryman, 2008). Lantz (2007) beskriver denna typ av intervju som en öppen intervju och menar att öppna intervjuer skapar utrymme för den som svarar att ge sin bild av verkligheten, det kan öka förståelsen för människors subjektiva erfarenheter. Woolfolk och Karlberg (2015) beskriver att Maslows behovshierarki ger möjlighet att se hela eleven där de fysiska, känslomässiga och intelligenta behoven är relaterade till varandra. Detta gör att semistrukturerade intervjuer med dess möjlighet att ta sig in i människans sammanhang lämplig som metod.

Urvalsgrupp

Inledningsvis tillfrågades studiekamrater om de i sin tur kunde tipsa om intervjupersoner som arbetade nära nyanlända barn och ungdomar. Detta för att göra ett målinriktat urval med syfte att skapa en överensstämmelse mellan forskningsfrågor och urval, men även för att målinriktat urval rekommenderas vid kvalitativ forskning (Bryman, 2008). Därigenom uppkom kontaktuppgifter till två av informanterna. Vidare kontaktades specialpedagoger och SVA-lärare, via email, på skolor som mottar nyanlända barn och ungdomar. Via dessa email

30

kunde ytterligare tre intervjuer bokas in. Det missivbrev som skickades ut skrevs som en enkel förfrågan om intervju där ämnet presenterades. Då intervjun ägde rum gicks de etiska principerna igenom för intervjupersonerna. Brymans (2008) bekvämlighetsurval följdes också då hänsyn inte kunde tas till att det skulle vara spridning på informanternas ålder och att de skulle vara av olika kön. Informanterna var alla kvinnor i åldrarna 35-58. Intervjupersonerna arbetade på olika skolor i två olika kommuner, tre arbetade i en större kommun och två i en mindre kommun.

Av de fem intervjuade personerna i detta arbete var två specialpedagoger och tre SVA-lärare. Ytterligare en specialpedagog skulle intervjuas men denne fick förhinder. Anledningen till att dessa personer valdes ur var dels för att de arbetade på skolor med hög andel nyanlända elever och dels för att de arbetade nära dessa nyanlända elever och på så vis antogs ha goda kunskaper om arbetet med nyanlända elever. Andra yrkesgrupper som hade kunnat passa för denna studie hade kunnat vara speciallärare och studiehandledare. Dock valdes specialpedagoger då de har en central roll på skolan och SVA-lärare då de arbetar direkt med nyanlända elever.

Andra yrkesgrupper som hade kunnat passa för denna studie hade kunnat vara speciallärare och studiehandledare. Speciallärarna arbetar dock inte enbart med nyanlända barn, de kan också ha en roll i arbetet med icke nyanlända barn i behov av särskilt stöd. Därför valdes specialpedagoger som arbetade med nyanlända då de har en central roll och en översikt på skolan och i arbetet med nyanlända. SVA-lärare valdes då de arbetar direkt med nyanlända elever. Detta för att undvika intervjuer med pedagogisk personal som inte arbetar tätt ihop med nyanlända.

Genomförande

Lantz (2007) påtalar vissa betydelsefulla aspekter inför en forskningsintervju, mot bakgrund av dessa skickades syfte och frågeställningar ut till informanterna inför intervjun. Vid intervjutillfället gicks även de etiska aspekterna, intervjuns upplägg och återkoppling till respondenten igenom. Detta skedde på så vis att alla namn på de intervjuade personerna och på deras arbetsplatser togs bort under transkriberingen så att de på intet sätt går att spåra svaren till de intervjuade. Inför intervjun togs även de etiska aspekterna (se nedan) upp så att informanterna kände till sina rättigheter.

31

Vikten av att kunna genomföra intervjun i rum skyddat från intrång är av stor vikt vid intervjun, det är dock inte alltid möjligt att bestämma platsen för intervjun menar Lantz (2007). De genomförda intervjuerna hölls till största delen i ostörda rum fredade från telefoner, intrång eller andra störande inslag.

Eftersom det är vanskligt att hinna anteckna svaren under en intervju och att det leder till att data reduceras på ett osystematiskt sätt spelades intervjuerna in (Lantz, 2007). Inför varje intervju tillfrågades intervjupersonerna om de kunde gå med på att bli inspelade. Bryman (2008) talar även om att det är intressant både vad informanterna svarar och hur de svarar och att intervjuerna därför bör spelas in. I slutet av intervjun tillfrågades informanterna om de ville fylla i med ytterligare information och/eller om de ville ges extra utrymme att förklara eller precisera något, detta för att undvika missnöje eller förvirring (Ryen, 2004). De tillfrågades också om det var ok om de kontaktades igen om eventuella följdfrågor skulle dyka upp. Samtliga intervjupersoner gav sitt samtycke till att bli kontaktade igen om så behövdes.

Transkribering av intervjuerna gjordes för att kunna göra en noggrann analys av vad informanterna sagt men även för att kunna göra upprepade genomgångar av vad som sagts (Bryman 2008). Ett intervjumanus hade tagits fram (se bilaga 1) som sedan följdes under intervjun. Vid vissa intervjuer ställdes samtliga frågor och vid andra intervjuer kom intervjupersonen själv in på frågorna så att de inte behövde ställas. Intervjuerna tog ca 45 minuter.

Etiska principer

Innan en undersökning genomförs måste hänsyn tas till flera etiska principer. Bryman (2008) talar om grundläggande etiska principer som man utgår ifrån när man bedriver forskning. Principerna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Inför varje intervju fick intervjupersonerna information om dessa etiska principer, de gav i samband med detta sin förståelse till de etiska principerna och sitt samtycke till att intervjuerna spelades in.

Informationen intervjupersonerna fick var information om samtyckeskravet vilket innebär att intervjupersonen själv har rätt att bestämma över sin medverkan i undersökningen. Information om konfidentialitetskravet gavs vilket innebär att de uppgifter de lämnar ifrån sig behandlas med största möjliga konfidentialitet och att personuppgifter kommer förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dessa. Vid transkriberingen skrevs inga namn ut på de

32

intervjuade personerna, inte heller den skola de arbetade på skrevs ut i texten. Inspelningarna är sparade på en privat dator där inloggning krävs, inloggningsuppgifterna är inte kända för andra personer än mig och inspelningarna går därför inte att komma åt för obehöriga. Till sist fick de information om nyttjandekravet vilket innebär att de uppgifter som kommer fram under intervjun endast kommer användas i denna studie (Bryman, 2008). De intervjuade fick också information om att de kommer få ta del av studien när den är färdig och att den skickas till dem per mail.

Analys och bearbetning

Intervjuerna transkriberades ordagrant och i sin helhet så snabbt som möjligt efter intervjuerna skett. Inför analysen lästes det transkriberade materialet igenom noggrant flera gånger. Materialet analyserades därefter genom en tematisk analys. Detta sätt att analysera går ut på att man letar efter teman i det transkriberade materialet (Langemar, 2008).

När man gör en tematisk analys rekommenderar Ryan & Bernard (i Bryman 2008) att man ska fokusera på när intervjupersonerna gjort mycket repetitioner och/eller använt sig av kategorier. Man ska också hålla utkik efter när de använder sig av metaforer, likheter och skillnader mellan hur intervjupersonerna beskriver samma tema på olika sätt. Språkliga kopplingar så som ”därför att” eller ”på grund av” som används vilket kan visa på intervjupersonernas tankar om orsaker. Man bör också lyssna till saknade data vilket kan handla om vad intervjupersonen inte tar upp i intervjun.

Mot bakgrund av detta analyserades det transkriberade materialet. Utgångspunkt togs då i

Framework som är ett tillvägagångsätt som utvecklats vid National Centre for Social

Research i Storbritannien. Vid användandet av denna strategi skapas ett index av teman och subteman som sedan sätts in i en matris för att sortera och organisera det transkriberade materialet (Bryman, 2008). Varje intervju lästes noga igenom upprepade gånger och de olika teman och subteman började växa fram. Inledningsvis gjordes markeringar i text och marginal i materialet. Efter det fördes anteckningar utanför intervjumaterialet för varje enskild intervju för att utskilja de olika tema. Teman och subteman sorterades i en matris för att enklare kunna organiseras. Då de olika teman och subteman som trädde fram var till en början många. Men allteftersom de organiserades och sorterades trädde de fyra huvudtema med dess subteman fram.

33

Tillförlitlighet och validitet

När man utför en vetenskaplig studie är det viktigt att man är medveten om studiens svagheter och styrkor. Studiens tillförlitlighet och validitet är på grund av detta något man måste ta hänsyn till under studiens gång. Tillförlitligheten innebär att man ska kunna utföra studien vid upprepade tillfällen och få samma resultat igen. Validitet handlar om att studien ska kunna svara på sitt syfte, det som var meningen med studien (Eliasson, 2006). Om man verkligen kan lita på att studien skulle nå samma resultat om man upprepade den, desto högre tillförlitlighet har studien. I denna studie har fokus vid intervjun legat på att få svar på syfte och frågeställningar med studien. Den förberedda intervjuguiden har följts så noggrant som möjligt för att öka tillförlitligheten. Dock så har intervjupersonerna berättat om olika saker varpå intervjufrågorna kommit i något olika följd. Vissa frågor har inte behövt ställas då intervjupersonerna redan svarat på frågan då tidigare frågor ställts. Intervjuerna har utgått från samma intervjuguide. Om intervjupersonerna har svävat iväg och berättat för syftet oviktiga saker har fokus lagts på att komma tillbaka till syftet med studien. Intervjufrågorna har anpassats efter studiens syfte och vid tillfällen då intervjupersonerna haft svårt att förstå frågan har den förtydligats. I denna studie intervjuades SVA-lärare och specialpedagoger. Dock så kan studiens resultat komma att gälla alla som arbetar i skola som kommer i kontakt med nyanlända elever.

34

Resultat och analys

I denna del presenteras resultat och analys. Det empiriska materialet bygger på fem intervjuer med specialpedagoger och SVA-lärare som arbetar nära nyanlända elever. De goda förutsättningar och utmaningar för lärande skrivs ut sammanvävt eftersom motsatsen till de goda förutsättningarna ofta är utmaningar för lärande.

Den tematiska analysen som gjorts resulterade i fyra teman med en rad underliggande subteman. De fyra huvudteman är Språk och skolbakgrund, God organisation och struktur,

Trauma och Trygghet och Tid. Dessa teman är kopplade till hur man skapar goda

förutsättningar respektive vad som ses som hinder för lärande, i detta fall för nyanlända elever. Nedan presenteras samtliga teman och varje tema följs av analys.

Citat skrivs ut då de kan levandegöra texten men också för att stärka studiens trovärdighet och tillförlitlighet. Citaten har vid behov snyggats till något då visst talspråk kan vara svårläst. Det är också artigare mot intervjupersonen (Langemar, 2008). Vid citat används inga beteckningar eller presentationer för de olika intervjupersonerna. Detta med hänsyn till konfidentialitetskravet.

Språk och skolbakgrund

Analfabetism och bristande skolbakgrund

Resultatet visar att intervjupersonerna ser det som en stor utmaning är när de får elever som kommer utan ett välutvecklat förstaspråk och som inte kan läsa och skriva på förstaspråket. Uppfattningen om att eleverna ibland står inför en nästan övermäktig utmaning bekymrar dem. Speciellt svårt är det för de elever som är analfabeter som anländer i högre ålder och som helt saknar skolbakgrund. En av intervjuperson beskriver utmaningen:

Den största utmaningen, det tycker jag faktiskt är att det är många elever som på grund av krig och annat har väldigt lite skolbakgrund bakom sig, de har inte lärt sig läsa och skriva på sitt modersmål, så kan de inte läsa det latinska alfabetet. För kan man inte läsa och skriva på sitt eget språk så är det svårt.

Vidare beskriver en intervjuperson hur eleverna kämpar i motvind:

För är du i tonåren så ska du först lära dig svenska snabbt och under den tiden så springer de svenska eleverna iväg i sin kunskapsutveckling. Så de ska först komma ifatt och sen ta till sig nytt, så hur mycket de än jobbar och sliter så är det svårt.

35

Det beskrivs genomgående som ett utmanande arbete att eleverna behöver lära sig vardagsspråket. Men de talar också om skolspråket, vilket intervjupersonerna menar är mer invecklat och svårare för de nyanlända att lära sig. Och att lära sig detta tar tid, vilket är något som intervjupersonerna menar att de nyanlända har ont om.

En annan uppfattning som resultatet visade är att de eleverna som saknar skolbakgrund kan ta längre tid på sig för att acklimatisera sig i skolmiljön. Dessa elever upplever den helt nya skolvärlden, inte bara ett nytt land och en ny kultur. De ska nu lära känna nya klasskamrater och lärare och de ska också förstå skolans rutiner. De ska sedan kunna ta till sig kunskaper genom skollektioner, vilket de inte heller gjort tidigare då de aldrig gått i skolan. Det kan således ta längre tid för de eleverna innan själva skolarbetet och lärandet tar fart. En av intervjupersonerna beskriver det på följande sätt:

Många gånger måste man förstå rutiner och acklimatisera sig här för det är ju ofta en helt ny värld för många som aldrig gått i skolan. Vi har elever som kommer i årskurs 5-6 som aldrig satt sin fot i en skola.

Intervjupersonerna beskriver dessutom problematiken i att vissa av de elever som saknar skolbakgrund har hög ålder vid sin ankomst. Deras höga ålder gör att den tid de har för att gå i skolan är kortare, vilket utgör en ännu större utmaning. Flera av de elever som anländer i hög ålder är ofta ensamkommande och saknar också föräldrar. Kring dessa elever beskrevs också vissa disciplinära och strukturella utmaningar. Det framkom under intervjuerna att de elever som under en längre tid levt utan sina föräldrar eller annan vuxen hade svårare med att upprätthålla strukturen kring sina dagliga rutiner och hade svårare med att till exempel passa tider. Det framkom också att flera av dessa elever vant sig vid att sköta sig själva och att det ibland uppstod problem då de återigen var tvungna att lyssna på en vuxen i skolmiljön. En av intervjupersonerna beskrev på följande sätt att denna utmaning finns i arbetet med de ensamkommande eleverna.

Just det här att inte ha någon som säger till en, det kan en del ensamkommande ha lite svårt med, just att någon som säger till en vad man ska göra för de är inte vana vid det och plötsligt så finns det en vuxen som ska bestämma.

Att få läsa alla skolämnen

En uppfattning som fanns var att det ansågs som önskvärt och värdefullt för de nyanlända eleverna att få läsa alla skolans ämnen. Intervjupersonerna menade att det är betydelsefullt eftersom språkinlärningen sker hela tiden. De menade också att det är viktigt att eleverna får läsa alla skolämnen för att de inte ska halka efter i kunskapsinlärningen. En av

36

intervjupersonerna beskriver vikten av den parallella språkinlärningen och menar att alla lärare bör se sig som språklärare.

Man lär sig språk hela tiden, man kan inte resonera så att först så lär man sig svenska och sen kan du få kemi och fysik, för du lär sig svenska när du håller på med kemi och fysik. Å därför är det så viktigt att alla lärare ser sig som språklärare. Språkinlärning i alla ämnen, att ta till vara varje chans till språkinlärning.

Dock framkom att det fanns en annan uppfattning bland en av intervjupersonerna som såg utmaningar i att undervisa elever som inte kan svenska.

Vi har svenska, thats it. Men vi har även matematik och vi vet av skolverket att vi skulle haft alla ämnen här men det kan vi inte. Hur skulle vi kunna ha kemi eller fysik, hur skulle vi kunna experimentera med dom här barnen för att dom ska förstå vad dom gör om man liksom inte har ord.

En annan av intervjupersonerna resonerar dock kring hur man kan skapa goda förutsättningar för att eleverna ska kunna läsa alla skolämnen och vad man mer har att vinna på ett sådant arbetssätt.

Det handlar ju om att konkretisera så mycket som möjligt, ge eleverna en förförståelse innan man börjar läsa i böckerna. Och jag menar att ett sådant arbetssätt har ju alla eleverna nytta av speciellt om de har läs- och skrivsvårigheter. Så det är ju ett sätt och det kan alla tänka på.

Att få använda båda språken i undervisningen - möjlighet att utveckla förstaspråket

Att få fortsätta att utveckla sitt modersmål uppfattas som positivt för inlärningen. Övervägande delen av intervjupersonerna menar att det är enklare för eleverna att lära sig nya begrepp på sitt förstaspråk för att sedan översätta begreppen till andraspråket svenska. Vidare menar de att begreppsinlärningen försvåras av om man får lära sig nya begrepp direkt på andraspråket. I detta sammanhang beskrivs studiehandledarna som viktiga och man hade önskat mer personal som hade kunnat arbeta med förstaspråket i kombination med andraspråket. En av intervjupersonerna ger exempel på vad hon menar vore ett bra sätt att arbeta med tvåspråkighet.

Sen är ju idealet att vara två lärare i klassrummet, till exempel en svensk fysiklärare och en arabisktalande fysiklärare. Så kan ju de samarbeta. Och då får ju eleven det på både arabiska och svenska, de lär in nya begrepp på båda språken för det är ju också jätteviktigt att de utvecklar modersmålet så att inte det blir ett språk som bara använder hemma.

Att som elev få använda sig av både förstaspråk och andraspråk i undervisningen ses av de flesta intervjupersonerna som positivt för inlärningen. Det beskrivs också som