Skandinavisk design ur ett annat perspektiv

Full text

(1)

1

KONST, KULTUR & KOMMUNIKATION

Examensarbete i Produktdesign

15 högskolepoäng, grundnivå

Skandinavisk design ur ett annat

perspektiv

Another perspective on Scandinavian design

Andrea Santivanez

Kandidatexamen i material och produktutveckling,

180hp Examinator: Anna Seravalli

(2)

2 2018-08-10

Sammanfattning

Denna studien undersöker hur design förmedlar en norm inom svensk möbeldesign och vilka följderna blir ur ett funktionellt och estetiskt perspektiv. Studien ämnar användas som ett verktyg för att belysa rådande normer bland svenska möbeldesignklassiker med hjälp av nyblivna designers och normkreativa metoder.

Studien utgår från, och undersöker tre kända möbeldesignklassiker i egenskap av design som förmedlar ett formideal, utifrån form och värderingar. Studien tar avstamp i teorier kring hur klass och genus kan speglas i svensk design och dess designbransch - då och nu. Med hjälp av nyblivna designers och normkreativa metoder fokuserar studien på att utvinna en eller flera produkter som ämnar att synliggöra normer i branschen och vad de formmässigt kan resultera i. Studien har slutligen resulterat i en produktutveckling av två normkritiska produkter vars process och resultat presenteras. Slutkonceptet är ett av många möjliga svar på frågeställningen: Hur kan design användas som verktyg för att belysa rådande normer i

svensk möbeldesign? Samt Hur man med normkreativa processer kan uppmärksamma

blivande och nyblivna designers på rådande normer och formideal i svensk designkultur. Nyckelord: normkritik, normkreativitet, normer, formideal, möbeldesign, skandinavisk design, genus, klass.

(3)

3

Abstract

This study examines how norms influence Swedish furniture design and how these impact form from a functional and aesthetic perspective. The study intends to highlight prevailing standards among Swedish furniture design classics and furniture design in general with the help of new designers and norm-creative methods.

The study is based on and examines three well-known Swedish furniture design pieces as design examples that convey aesthetic ideals, based on values. Within the knowledge of how class and gender can be reflected in the design field of Sweden—both past and present—and in conjunction with norm-creative workshops held with new designers, this study focuses on developing concepts that raise awareness about design-field norms and what their aesthetic can result in. The study has resulted in the product development of two norm-critical products whose processes and results are presented. The final concept is one of many possible answers to the question: How can design be used as a tool to highlight current norms in Swedish furniture design? The study aims to provide new designers with skills to identify and handle normative processes at current standards and form ideals in Swedish design culture.

Keywords: norm criticism, norm-creativity, norms, aesthetic ideals, furniture design, Scandinavian design, gender, class.

(4)

4

Innehållsförteckning

Another perspective on Scandinavian design ... 1

1 Inledning ... 6 1.1 Syfte och mål ... 7 1.2 Område inom designforskning ... 8 1.3 Frågeställning ... 8 1.4 Avgränsning ... 8 1.5 Etiska övervägningar ... 9 2 Teoretiskt ramverk ... 9 2.1 Normer... 10 2.2 Genus ... 10 2.2.1 Genus och design ... 10 2.2.2 Genus och möbeldesign ... 11 2.3 Klass ... 12 2.3.1 Klass och design ... 13 2.4 Normkritisk design... 14 2.5 Normkreativ design ... 15 2.6 Skandinavisk möbeldesign ... 16 3 Metod ... 17 3.1 Normkreativa metoder ... 18 3.2 Utforska kontext: Workshop ... 19 3.2.1 Workshopparnas deltagare: del av målgrupp ... 19 3.3 Formanalys ... 20 3.3.1 Utforska kontext: Formanalysen ”Skrapa på ytan” ... 21 3.3.2 Utforska kontext: formanalysen ”Tycka till och smaka av” ... 22 3.4 Skapa idéer: Idégenerering ... 24 3.4.1 Skapa idéer: Idégenereringen ”Gräva där vi står” ... 25 4 Resultat och analys ... 26 4.1 Skrapa på ytan ... 26 4.1.1 Resultat ... 26 4.1.2 Analys ... 29 4.2 Formanalys: Tycka till och smaka av... 30 4.2.1 Resultat ... 30 4.2.2 Analys ... 37 4.3 Idégenerering: Gräva där vi står ... 38

(5)

5 4.3.1 Resultat ... 39 4.3.2 Analys ... 40 5 Prototypa koncept och produktutveckling ... 41 5.1 Slutgiltigt koncept ... 47 6 Diskussion ... 49 7 Slutsats ... 50 8 Källförteckning ... 52 9 Bilagor ... 53 10 Figurförteckning ... 58

(6)

6

1 Inledning

De senaste åren har intresset för normkritiska perspektiv ökat, både inom politiken och i media har perspektiv som inte tidigare lyfts fått gehör och uppmärksamhet (Ehrnberger 2017). Ett område som också fått ett lyft inom ämnet på senare tid är designfältet, även om ett

normkritiskt perspektiv på svensk design och dess historia redan funnits ett tag (Ahl & Olsson 2003). Forskning har bedrivits kring ämnet genus och produktdesign; att produkter riktade till kvinnor både är billigare, mindre, ofta bär ljusa färger och ett mjukt formspråk medan

produkter riktade till män är dyrare, kraftfullare, bär metalliska och mörka ytor samt ett kantigt formspråk (se Figur 1) betraktas som fakta (Fagerström 2013). Vi vet även att detta bidrar till, och reproducerar normen om att mannen bär högre status än kvinnan i samhället. Kvinnor ses i alla produktkategorier som ett undantag förutom i de som specifikt riktar sig till upprätthållandet av kvinnliga normer som skönhets-, bantnings-, köks- eller

föräldraprodukter.

Figur 1 Kollage: Skillnaden mellan maskulint och feminint kodat formspråk i produkter.

Men hur ser det ut i produktkategorin möbler? I flertalet typiska, uppskattade svenska designklassiker ser man vid första anblicken ingen tydlig könsuppdelning i färg, form eller

(7)

7 material. Det finns bara ett tydligt kategoriskt utseende: Svalt, vitt, avskalat och till synes praktiskt (se Figur 2). Detta projekt kommer med hjälp av nyblivna designers att undersöka genusnormer i formgivning av möbler från 1949 och framåt, ur ett estetiskt perspektiv. Ahl & Olsson (2002) menar att all formgivning handlar om makt och om vem som sätter reglerna för Den goda smaken, fortfarande står samma män som för 60 år sedan för det som har status medan kvinnors formgivning många gånger reduceras till dekorativ pynt, något som i sig speglar en genusnorm.

Figur 2 Kollage: Exempel på möbler och andra inredningsdetaljer som i Sverige anses vara designklassiker och bära på status.

1.1 Syfte och mål

Målet med studien är att väcka tankar och diskussion samt synliggöra ett problem för blivande eller nyblivna designers, detta genom att belysa normer kring möblerformgivning samt hur den påverkar formuttryck. Syftet är inte att skapa ett negativt förhållningssätt utan snarare skapa diskussion och att få betraktaren att sätta på sig ”normglasögonen”. Målgruppen

(8)

8 ”nyblivna designers” i projektet valdes för att i framtiden kunna bidra till ett normkritiskt förhållningssätt och analys på inom fältet. Deltagarna ur målgruppen förväntas att med sin samtidsanalys kombinerad med kunskap om formgivning och designprocesser bidra med värdefulla analyser och förhållningssätt. Det slutliga målet är att, med utgångspunkt från normkreativa metoder, skapa en eller flera normkritiska produkter. Produkten eller produkterna som studien har för avsikt att resultera i syftar inte till att nå ut till bredare marknad eller produktion, resultatet kommer att landa i gränslandet mellan konst och design i form av ett kunskapsbidrag och uppmärksammande till rådande klass och genusnormer och vad de formidealistiskt bidrar till.

1.2 Område inom designforskning

Normkritik innebär att synliggöra, kritisera och förändra rådande normer och strukturer (Butler, 2007). Den här studien arbetar med normkritik genom design för att lyfta och belysa normer. Normkreativitet, har som mål att skapa förändring och uppmuntrar till att omvandla normkritisk analys till praktik (Vinthagen & Zavalia, 2014). Med normkreativitet som metod ämnar denna studie att vara normkritisk.

1.3 Frågeställning

Hur kan design användas som verktyg för att belysa rådande normer i svensk möbeldesign?

1.4 Avgränsning

Studien är en kandidatuppsats som omfattat nitton veckor och har därmed anpassats efter den tidsramen. Vidare är studien avgränsad till att undersöka formspråket för tre specifika möbler för att vara tidsmässigt genomförbart. Studien kommer vidare vara begränsad till hur

designkulturen i Sverige har sett och ser ut. Slutprodukten eller produkterna ämnar inte produceras i större skala, så hänsyn till massproduktion kommer ej att tas då detta skulle bli för omfattande för studiens utförande. Normer som främst kommer att undersökas är de som

(9)

9 verkar främst inom genus och klass, jag har under arbetet funnit att fler normer samverkar i uteslutande och inneslutande strukturer men sett till projektets tidsbegränsning kommer jag främst bara redogöra för dessa.

1.5 Etiska övervägningar

Att diskutera normer generellt kan vara både personligt och främmande för vissa personer, att till exempel diskutera genusnormer i form av ”manligt” och ”kvinnligt” cementerar det förlegade förhållningsättet till att det bara existerar två kön och könsidentiteter, något vi vet idag inte är sant. Det kan även cementera attributen vi förknippar till ”manligt” och

”kvinnligt” såsom att kvinnor använder produkter där formspråket är rosa och runda former och män använder produkter med hårda kanter och kromade ytor. Klassnormen kan upplevas personlig och utlämnande att diskutera, speciellt på en intuition där begreppet för en del personer fortfarande kan uppfattas främmande och till och med provocerande. Att undersöka välkända designobjekt ur en normkritisk vinkel har också bidragit till att personer som uppskattar de utvalda objekten eller deras skapare känt sig personligen utpekade, vilket inte varit studiens syfte då den snarare undersökt strukturer än individerna som verkar inuti den.

2 Teoretiskt ramverk

I detta projekt ämnar jag att reflektera utifrån Ahl & Olsson (2002) och Sylvan (2015) som båda beskriver hur makten som ryms i formgivning ger upphov till olika slags formmässiga uttryck. Alves et al (2016) kommer studeras för att få förståelse hur ”maskulina” och ”feminina” attribut värderas olika idag. Vidare kommer jag att använda mig av Ehrnberger (2017) som behandlar design som normkritisk och normkreativ praktik.

Vinthagen & Zavalias (2014) kommer vidare studeras för vidare förståelse om hur man kan förvandla normkreativt förhållningsätt till praktik i en designprocess. NOVA-kortleken som 2016 togs fram av Alves et al. innehåller exempel på hur man kan tillämpa normkreativa metoder i praktiskt arbete.

(10)

10

2.1 Normer

Normer är föreställningar om vad som anses vara det normala eller onormala i samhället eller i en grupp (Butler, 2007). Vidare menar Butler (2007) att de kan verka i våra värderingar och hur vi ser och förhåller oss till kultur, ekonomi och miljö. Dessa normer hänger nästan alltid ihop med sociala normer som är förmodanden över hur en individ ser ut, har för livsstil, beter sig med mera. Individer som rättar sig efter samhällets normer passerar som goda medborgare medan de som inte gör det riskerar att bestraffas genom att alieneras eller stereotypiseras och detta kan ge sig uttryck i allt från att nekas ett jobb, nekas bostad, nekas lika lön för lika arbete till att bli utsatt för olika typer av våld (de los Reyes & Mulinari, 2005). I Sverige finns sju diskrimineringsgrunder till vilka alla kan kopplas de sociala normerna: Kön,

könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariationer, sexuell läggning och ålder

(Diskrimineringsombudsmannen, 2018). Att studera hur flera normer i olika sammanhang samverkar kallas för intersektionalitet (Hooks, 2000).

2.2 Genus

Socialantropologen och genusvetaren Lena Gemzöe beskriver i sin bok Feminism (2002) att genus är det vanligaste begreppet för att benämna socialt konstruerade könsidentiteter, för kön finns redan ordet kön vedertaget. Vidare menar hon att genus präglas av det socialt och

kulturellt upprättade normerna över hur personer med olika kön uppfattas och förväntas prestera, till exempel att personer som föds med kvinnligt kön förväntas vara feminina medan personer som föds med manligt kön förväntas vara maskulina.

2.2.1 Genus och design

Forskaren och industridesignern Karin Ehrnberger tar i sin doktorsavhandling, från 2017

Tillblivelser – en trasslig berättelse om design som normkritisk praktik upp problematiken

(11)

11 - Produkter med stereotypiskt kvinnligt kodat formspråk är ofta billigare, äger färre

funktioner, har ljusa färger, mjuka former och dekorativa mönster.

- Produkter med stereotypiskt manligt kodade brukar oftast vara dyrare, äga fler funktioner, har mörka färger, kantiga former och metalliska ytor.

- På de hemsidorna som olika varumärken har är produktkategorier för ”damer”, “kvinnor” och ”flickor” mer förekommande än produktkategorierna för ”herrar”, ”män” och ”pojkar”. Detta beror på att kvinnorna är undantaget och därmed måste benämnas till skillnad från mannen som är norm.

- De enda produktområdena där kvinnor är huvudmålgruppen och män anses vara undantaget är produktkategorierna innehållande produkter för aktiviteter som upprätthåller normen av hur en kvinna ska vara dvs. hygienartiklar,

skönhetsprodukter, bantningsprodukter och föräldraprodukter.

Att återupprepat använda de feminint kodade produkterna till billigare produkter, medan dyrare produkter används till de maskulint kodade, är väldigt problematiskt då de i längden bidrar till att de maskulina produkterna får högre status än de feminina vilket i sin tur bidrar till reproducering och upprätthållandet av könsnormer i samhället (Ehrnberger 2017). I dagens Sverige står fortfarande samma män som för 60 år sedan för det som bär på status medan kvinnors formgivning många gånger reduceras till dekorativ pynt (Ehrnberger 2017) (Sylwan 2015).

2.2.2 Genus och möbeldesign

Eftersom möbler inte typiskt bär på samma uttryck som andra produkter kan det verka som att genusnormerna inte verkar i möbelformgivning. Ahl & Olsson (2002) menar att all

formgivning handlar om makt och om vem som sätter reglerna för den goda smaken. I både svensk smak av Zandra Ahl och Emma Olsson samt Omforma av Kerstin Sylwan beskrivs tydligt en kategori designers, formgivare och arkitekter som har hög trovärdighet och aktning i dagens svenska designbransch samt deras reproducerande av vad enligt samhällshegemonin

(12)

12 är god smak.

”I den här branschen är det så subjektivt med ursäkter som, det där är inte fint, det ligger inte i tiden. Till slut undrar man: Designar jag fula grejer eller är det fel på mig? Så börjar man kanske kolla på någon annan som det går bra för och fundera på om man ska börja köra på samma stil. Frågan växer på så vis till vem som sätter trenderna så att alla ska följa dem.”

Ur intervju med en manlig designer 2015-02-18 (Sylwan, 2015) Zandra Ahl och Emma Olsson förklarar i svensk smak (2002) att dagens ledande formgivare och makthavare tenderar att sammanläka god smak med god moral samt att vara en god samhällsmedborgare och som jag tidigare skrev kan en god medborgare även beskrivas som en som är väl inrättad i alla normer; sociala, kulturella och ekonomiska. Denna grupp är också nästan utan undantag högst representerad i ledande normativ formgivning (Sylwan 2015, Ahl & Ohlsson, 2002). Ju närmre du tillhör kategorin utbildad, vit, man och medelklass - desto mer har du att säga till om (de los Reyes & Mulinari, 2005). Sylwan, Ehrnberger och Ahl menar att denna gruppens subjektivitet blivit den objektiva sanningen i hur vi ser på god smak när det kommer till möbler och inredning i Sverige.

2.3 Klass

Klass finns idag inte med under de sju diskrimineringsgrunderna, anledningen till detta kan vara att det inte finns en rådande konsensus i dagens diskurs gällande klass och dess

definition (Roberts, 2001). Idag när det talas om klass i samhället är det oftast i relation till materiella, sociala och kulturella förutsättningar eller ojämna fördelningar som många gånger är medfödda; samt hur dessa påverkar individen och samhället (Holgersson, 2011).

Den amerikanske sociologen Erik Olin Wright, som forskat om klass i hela sitt

yrkesverksamma liv, skrev 2005 att klass kan verka både synligt i hur en människa klär sig, uppför sig, var den bor, arbetar med och hur länge den lever men också osynligt i vilka den blir kär i, intressen, vem den röstar på, hur den för sig i olika sammanhang eller vad den tycker är viktigt i barnuppfostran. Enligt SVT Nyheter 2014 lever en högutbildad i över- och

(13)

13 medelklassområdet Danderyd i snitt 18 år längre än en lågutbildad i Vårbys miljonprogram, detta är ett tydligt exempel på klassamhället.

2.3.1 Klass och design

I omforma (2015) skriver Sylwan att det finns ett samband mellan familjebakgrund, både ekonomiskt och kulturellt, och välgång i designyrket.

”Så här tror jag att det är. Det handlar så mycket om sociala koder, kulturella arv, smak och estetik. Man söker ju inte på betyg, eftersom betyg kan man ju plugga upp och få bra resultat om man jobbar hårt. Men du kanske inte kommer in med det arvet och den estetik du har, du har inte tillgång till nycklarna. Då är branschen väldigt stängd”

Ur intervju med designer 2015-02-16 Välgång i designyrket i sin tur betyder representation av formgivning, det som ständigt representeras blir i sin tur norm. I svensk smak (2002) beskriver Ahl & Olsson några formmässiga uttryck som kan anses bära låg status inom designfältet i Sverige: övertydlighet, produkter som försöker efterlikna andra föremål eller material, DIY (do it yourself-produkter) och dekorativitet.

(14)

14

Figur 3 Exempel på lågstatus-formspråk i produkter

2.4 Normkritisk design

Att tillämpa ett normkritiskt perspektiv innebär att blotta, problematisera och förändra normer och föreställningar som ligger till grund för strukturer som är diskriminerande (Dunne & Raby, 2001). Genus och jämställdhetsfrågor är två av flera ämnen som går att applicera på normkritisk design skriver Anthony Dunne & Fiona Raby (2001), som myntade begreppet normkritisk design och menar att den många gånger kan ta sig uttryck i konceptuella,

okonventionella lösningar som sällan faktiskt används. Istället handlar det om att väcka tankar och diskussion, synliggöra problemområden för allmänheten designers och industri. Denna typ av design menar Dunne och Raby (2001) är lika viktig som den som kommer med lösningar och svar. Ett exempel på normkritisk design är projektet ”borren och stavmixern” - framtagen av Karin Ehrnberger år 2006. I projektet bytte Karin Ehrnberger utseende och formspråk på en borr och en stavmixer, detta för att tydliggöra hur utseende och funktion går ihop med genus samt hur en produkts egenskaper värderas utifrån dess utseende (se Figur 3).

(15)

15 Syftet med undersökningen var huvudsakligen inte att verktygen skulle produceras och

användas, utan snarare undersöka, synliggöra och ifrågasätta de normer och problematik manligt och kvinnligt formspråk kan bidra till.

Figur 4 Kollage: Till vänster: Borren Dolphia, framtagen med formspråk som typiskt riktas åt personer som identifierar sig som kvinnor. Till höger: Stavmixern Mega Hurricane Mixer, framtagen med formspråk som typiskt riktas åt personer som identifierar sig som män.

2.5 Normkreativ design

Normkreativa metoder har som mål att skapa förändring och uppmuntrar till att omvandla normkritisk analys till praktik, vidare skriver författarna till boken Normkreativ Rebecca Vinthagen och Lina Zavalia (2014), att det alltid ska finnas en feministisk,

icke-heteronormativ och antirasistisk utgångspunkt då normkreativitet grundar sig i att alla människors lika värde. Skillnaden mellan normkreativ design och normkritisk design är att den normkritiska designen fokuserar på att synliggöra vad vi inte vill ha medan den

normkreativa designen fokuserar på vad vi vill ha och hur man kan hitta en lösning på problemet (Vinthagen, Zavalia 2014). På så sätt hjälper metoderna varandra.

(16)

16 alltid ansetts vara den ”rätta” som funkat bäst finns en samsyn som kan bortförklara nya sätt eller lösningar (Alves et al. 2016). I dessa fall menar de att normer fungerar som hinder för nytänkande och innovation. Därför menar Alves et al (2016) att det är viktigt att sätta sig in i och förstå andra människors behov för att arbeta normkreativt, något som kan vara väldigt svårt.

Ett exempel på normkreativ design är ”Hantverkskilten”- framtagen av Marcus Jahnke år 2004 (se Figur 4). I projektet arbetade Marcus Jahnke med maskulinitet och normen kring ”män bär inte kjol”. Hantverkskilten togs fram för att utmana den mansdominerade

hantverksbranschen, under varma dagar och i varma miljöer anses kjolen vara både praktiskt och snygg. Idag har företaget Blåkläder tillverkat plagget i över 20 000 exemplar och har vidare utvecklat fler varianter av plagget, till exempel i vitt tyg för målare.

Figur 5 Fotografi: Hantverkskilten Marcus Jahnke tog fram för att utmana den mansdominerade hantverksbranschen.

2.6 Skandinavisk möbeldesign

Skandinaviska möbler är kända över hela världen för att bistå med praktisk nytta och användbarhet värderas högt inom den skandinaviska hantverkstraditionen. Enligt Wilhide

(17)

17 (2009) står de både för flexibilitet, praktiskhet och bekvämlighet. Återkommande ord som beskriver denna typ av design är: Avskalat, funktionellt, rena former, inspirerat från naturen samt effektiva (Wilhide 2009) (Ahl & Olsson 2002).

”vi borde arbeta för sådant som är enkelt, bra och fritt från dekor, som är människovänligt och som passar för den vanlige mannen på gatan”

Alvar Aalto 1957

3 Metod

Figur 6 Illustration: arbetsprocessen som ledde fram till slutprodukten

I detta avsnittet redogörs för vilka metoder som använts i studien och i vilket skede av designprocessen de genomfördes. För att studien ska kunna svara på sin egen frågeställning kommer planeringen av projektet och förstudien följas av en iterativ designprocess att för att komma fram till ett eller flera designförslag. Författarna Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind beskriver 2016 i som bok Design – process och metod den generella designprocessen i form av fyra breda och grundläggande moment (se figur 7); Planera Projekt, Utforska Kontext,

designprocess

FÖRSTUDIE & IDENTIFIERING AV PROBLEMOMRÅDE IDENTIFIERING AV MÅLGRUPP WORKSHOP VAL AV NYCKELORD VAL AV NORMKTIISKT TILLVÄGAGÅNGSÄTT IDEGENERERING FORMVAL SKISSFAS 1 SKISSFAS 2 MATERIALVAL FÄRGVAL SLUTPRODUKT PRESENTATION

(18)

18 Skapa idéer och Prototypa koncept. Dessa fyra nämnda moment behöver nödvändigtvis inte följas i denna exakta ordningen och vissa steg kommer behöva göras om flera gånger, på så sätt blir processen iterativ och alltså inte linjär. Författarna menar att en iterativ process kan möjliggöra en bättre förståelse för projektets problemformulering.

Figur 7 Designprocessen av Åsa Wikberg Nilsson

Designprocessen inleddes med en förstudie som grundades på de teorier som ligger till grund för projektet. De normkreativa metoderna i form av workshops kunde vidare baseras på det valda resultatet tillika understrukna problemområdet: Vilka estetiska uttryck faller utanför normen i svensk möbeldesign?

3.1 Normkreativa metoder

Denna studie har baserats på normkreativa metoder ur kortleken NOVA som Karin

Ehrnberger, Marcus Jahnke, Mariana Alves och Åsa Wikberg Nilsson år 2016 tog fram för normkritisk och normkreativ innovation. Kortleken innehåller handfasta metoder byggda på forskning inom normkritisk/normkreativ design och har tagits fram för att generera

nytänkande lösningar och synsätt på problem för att undvika att samma problem alltid löses på samma vis samt att öka idéhöjden i olika projekt (Ehrnberger et al. 2016). Kortleken består av 52 olika normkreativa och normkritiska metoder, för att undersöka relationen mellan design och genusnormer i möbelformgivning har tre stycken metoder som anses relevanta för studiens problemställning relaterat till teori och syfte valts ut för att skapa en bild, ökad förståelse och bredda perspektivet på problemet; Tyck till och smaka av, Skrapa på ytan och Gräva där vi står. De utvalda metoderna valdes utifrån relevansen de bar i relation till studiens syfte och problemställning och de valdes ut för att kunna ge studien en så verklig och bred

(19)

19 bild av målgruppens upplevelser av de tre möblerna som huvudsakligen ska undersökas. Det som deltagarna gemensamt kommer fram till under utförandet av metoderna kommer sedan att fungera som underlag för designarbetet. Projektet har för avsikt att med avstamp i normkreativa metoder, skapa en eller flera normkritiska produkter, relationen mellan normkreativitet och normkritik ska ge studien och projektet en realistisk bild över normer inom svensk möbeldesign baserat på ett kritiskt perspektiv. För att öka samtidsrelevansen tar slutprodukten målgruppens återkoppling och egna erfarenheter av problemet i beräkning, detta för att öka kredibiliteten. Studiens frågeställning: Hur kan design användas som verktyg för att belysa rådande normer i möbeldesign? har legat till grund för hela urvalsprocessen och analyserandet av metoder. Nedan beskrivs metoderna närmre utifrån syfte och utförande.

3.2 Utforska kontext: Workshop

För att utforska studiens kontext hölls Workshoppen som ett kreativt arbetsmöte där

målgruppen samlades och utforskade projektets problemställning (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind 2016) utifrån olika normkreativa metoder som kommer att beskrivas mer utförligt i detta kapitel, hämtade från den tidigare nämnda NOVA-kortleken. Workshopens alla moment dokumenterades med en videokamera för att underlätta transkribering till vidare studier och idéskapande av insamlat material.

3.2.1 Workshopparnas deltagare: del av målgrupp

Eftersom projektet syftar till att väcka tankar och diskussion samt synliggöra ett problem för nyblivna designers genom att belysa normer kring möblerformgivning samt hur den påverkar formuttryck, består gruppen av fyra personer i åldrarna 25–31 år, alla nyblivna designers. För att nå så hög innovationshöjd i arbetet är det viktigt med så stor spridning av mångfald i gruppen som möjligt (Vinthagen & Zavalia 2014). Personerna i målgruppen är födda och uppvuxna i olika delar av Sverige men bosatta i Malmö, i gruppen fanns ett tvärkulturellt perspektiv, olika klassbakgrunder, olika sexuell läggning och familjekonstellationer. Individerna i gruppen är väl bekanta med varandra sedan tidigare och har förtroende för varandra. I gruppen finns varierad kunskap om, samt varierade upplevelser av svensk möbeldesign. Gruppen betraktas som en del av den större målgruppen nyblivna designers. I

(20)

20 och med att ämnet genus- och klassnormer (i detta fall svensk möbeldesign) kan upplevas som personligt och känsligt, var det viktigt att innan workshopens början informera om möjligheten till anonymitet i studiens medverkan.

3.3 Formanalys

Eftersom studien behandlar formuttryck kommer två stycken formanalyser utifrån normkreativa metoder att utföras där tre objekt med olika funktion kommer att studeras. Objekten är; Stringhyllan av Nisse Strinning från 1949, stolen Myran av Arne Jacobsen från 1952 och Supercirkelbordet av Bruno Mathsson från 1964. Anledningen till att studien avgränsats till att undersöka just dessa tre objekten är för att alla är hyllade designklassiker i Sverige som flest personer känner igen och kommit i kontakt med då de inte är ovanliga i svensk populärkultur, media, offentliga utrymmen eller medelklasshem – på så vis ökar chanserna till att deltagarna ur målgruppen kan relatera till och reflektera utifrån dom. De tre objekten som studien avgränsat sig till är bra exempel på möbler skapade av män och som trots att de skapades för över 60 år sedan fortfarande är högst aktuella trendföremål. Objekten kommer att undersökas utifrån fotografier, anledningen till detta förutom tid och

plats-begränsningarna var att gruppen endast skulle analysera det visuella färg och formspråket - inte det ergonomiska och därför inte behövde studera dom fysiskt.

(21)

21

Figur 8 De tre huvudsakligen studerade objekten Stringhyllan, stolen Myran och Supercirkelbordet.

3.3.1

Utforska kontext: Formanalysen

”Skrapa på ytan”

Normkreativt metodmaterial – NOVA Antal deltagare: 4 Tid: 1–2 timmar

Metoden skrapa på ytan ämnar studera olika värderingar som objekt laddas med (Ehrnberger et al. 2016. Metoden utfördes med deltagare som räknas som en del av målgruppen nyblivna

designers som tidigare redogjordes för i kapitel 3.2.1. Målet var att få en så bred bild av

målgruppens upplevelser och inställningar till objekten som studerades som möjligt för att se om gruppen laddade formspråket med samma värderingar som teorierna jag tidigare läst om. Man hade kunnat argumentera för att denna metod är onödig för studien då den redan

innehåller teorier om hur formspråket i just dessa möbler laddas och värderas, men med tanke på vår samtid och vårt ständiga uppdaterade informationsflöde var det viktigt för studien att undersöka om denna samsyn fortfarande stämmer överens med teorierna år 2018, speciellt bland nyblivna designer. Vidare fungerade denna metoden för att ge nyblivna designers verktyg och exempel på för hur normkreativa metoder kan användas i praktiken.

Metoden utfördes i workshopformat. Workshopen inleddes med att gruppen fick tre bilder på fokusmöblerna i studien. Den första möbeln som studerades och diskuterades var stolen

(22)

22 Myran av den danske arkitekten och formgivaren Arne Jacobsen. Myran är en stapelbar stol bestående av formpressat lamellträ till sits med ben av rostfritt stål eller matt krom, stolen togs fram år 1952 och var ursprungligen avsedd att brukas i matsalsmiljö (Wilhide 2009). Ursprungligen hade stolen endast tre ben men efter Arne Jacobsens död år 1971 lades ett ben till och säljs idag huvudsakligen med fyra ben (Wilhide 2009). Den andra möbeln som studerades och diskuterades var Stringhyllan av Nisse Strinning: Detta är en vägghylla bestående av fanerade hyllplan hängda på metalltrådsgavlar med plastöverdrag, hyllan togs fram år 1949 och var ett bidrag till en tävling som Bonniers folkbibliotek utlyste (Wilhide 2009). Den tredje möbeln som studerades och diskuterades var Supercirkelbordet av den svenske möbelformgivaren och arkitekten Bruno Mathsson från 1964 (se figur 8), bestående av valbart trä till bordskiva och rostfritt stål till ben (Wilhide 2009).

Deltagarna fick i uppgift att undersöka tre objekten en i taget utifrån material, färg och form. Sedan diskuterades materialens, färgernas och formernas symbolvärde, vad de associeras till och vilka värderingar de förmedlar. Gruppen diskuterade fritt tillsammans. Denna metod valdes ut då jag vill analysera om teorierna jag studerat stämmer in i dagens praktik, samt hur nya designers upplever formmuttrycken.

3.3.2 Utforska kontext: formanalysen ”Tycka till och smaka av”

Normkreativt metodmaterial – NOVA Antal deltagare: 4 Tid: 2–3 timmar

Metoden Tycka till och smaka av fungerar som ett stöd för att undersöka de bakomliggande orsakerna till varför vi uppskattar vissa uttryck men inte andra enligt Ehrnberger et al. (2016). Deltagarna får nio stycken bilder av möbler som de gemensamt ska placera ut på ett

koordinatsystem som ritats upp med Venus-symbolen (kvinnligt) och Mars-symbolen (manligt) på X-axeln som motpoler och Hög status/ Låg status på Y-axeln som motpoler, mittpunkten i koordinatsystemet är neutral. Gruppen ska medans de placerar bilderna diskutera. Bilderna föreställer, utöver de tre tidigare undersökta objekten (Stringhyllan, Myran och Supercirkelbordet) ytterligare sex stycken möbler med funktioner som en stol, ett bord och en hylla bär. De övriga sex möblerna valdes ut eftersom de bär på samma feminint kodade formspråk som finns i övriga produktkategorier.

(23)

23

Figur 9 Kollage: Metoden Tycka till och smaka av där ett koordinatsystem ritades upp med Venus-symbolen (kvinnligt)och Mars-Venus-symbolen (manligt) på X-axeln som motpoler och Hög status/ Låg status på Y-axeln som motpoler. Mittpunkten i koordinatsystemet är neutral. De nio möblerna till

Låg status Hög status

(24)

24

höger placerades sedan ut på koordinatsystemet i relation till varandra och var gruppen tyckte de passade in.

Metoden utfördes med deltagare ur målgruppen nyblivna designers som tidigare redogjordes för i kapitel 3.2.1. Förhoppningen var att få en så bred bild av deras upplevelser och

inställning till de studerade objekten som möjligt. För att ta reda på hur nyblivna designers idag värderar och laddar möbler beroende på deras formspråk, presenterades deltagarna för nio bilder föreställande möbler med olika funktion och formspråk. Deltagarna analyserar och diskuterar de olika punkterna (som redogörs för i kapitel 3.3.2) en i taget, Vidare fungerade denna metod för att ge nyblivna designers verktyg och exempel på hur normkreativa metoder kan användas i praktiken. Förhoppningen är att det kommer bidra med ytterligare

normkreativitet i dagens och framtidens designbransch. Bland de nio möblerna som undersöks i denna metod är tre av dem möblerna som undersöktes i föregående kapitel, resterande sex möbler valdes ut eftersom de bär på samma feminint kodade formspråk som finns i övriga produktkategorier. Pris och inköpsställe bifogades som underlag eftersom informationen kunde bidra till utvärderingen. På så vis kopplas denna metod ihop med teorierina om manligt och kvinnligt formspråk i produkter som jag tidigare redogjorde för i kapitel 2.2.1. Detta för att se om gruppen skulle göra samma typer av jämförelser när det handlar om möbler istället för andra produktkategorier.

Efter det att bilderna gemensamt placerats ut där de enligt deltagarna hör hemma i förhållande till varandra på koordinatsystemet undersöktes helheten och gruppen försökte gemensamt tyda eventuella mönster i analysen.

3.4 Skapa idéer: Idégenerering

En idégenerering tillämpas för att öka idéhöjden och idévidden i ett projekt och kan utföras på många olika sätt men huvudsakligen i grupp utifrån fyra punkter som beskrivs i Design – Process och metod av Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind (2015): 1. Kritisera varken dig själv eller någon annan, idéerna måste inte vara realistiskt genomförbara eller logiska. 2. Sträva efter vilda och galna idéer. 3. Kombinera och förbättra idéerna, vidareutveckla andras

(25)

25 idéer. 4. Sträva efter kvantitet före kvalitet, ju fler idéer desto bättre.

3.4.1 Skapa idéer: Idégenereringen ”Gräva där vi står”

Normkreativt metodmaterial – NOVA Antal deltagare: 4 Tid: 3 - 4 timmar

Metoden Gräva där vi står är en av de 52 fungerar enligt Ehrnberger et al. (2016) för att ge en adekvat överblick över nuläget ur ett normkritiskt perspektiv utifrån det man vill undersöka. Genom att specificera objektens styrkor och svagheter, förstå hur det kan eller skulle kunna utvecklas. Metoden fungerar vidare som en SWOT-analys där deltagarna först ombeds att gemensamt utvärdera: Styrkor, Svagheter och Möjligheter som Stringhyllan, stolen Myran och Supercirkelbordets gemensamma formspråk bär på i dagsläget, detta för att göra gruppen bekanta med det abstrakta tankesättet att utvärdera diverse objektsformer och formspråk utifrån en konkret uppgift. Slutligen och huvudsakligen utvärderades möbelgruppen både individuellt och gemensamt utifrån Hot, detta i form av en idégenerering där gruppen fick spåna fritt utifrån form-, färg- och materialval som skulle kunna hota eller utmana

fokusgruppens gemensamma formspråk. I denna metoden blev deltagarnas roll som samtida och nyblivna designers viktig eftersom de är väl insatta i formgivning och dess betydelse i diverse produktkategorier. Tanken var att de gemensamt skulle synliggöra attribut och funktioner som utesluts i dagens designnorm.

(26)

26

4 Resultat och analys

I detta kapitel beskrivs resultat och analys av materialet som utvunnits ur de normkreativa metoderna som beskrevs i föregående kapitel, parallellt.

4.1 Skrapa på ytan

För att ta reda på hur nyblivna designers förhåller sig till de tre huvudsakligen studerade möblerna idag, fick deltagarna se en bild åt gången som de sedan ska diskutera utifrån de olika punkterna som redogörs för i kapitel 3.3.1.

4.1.1 Resultat

(27)

27

Figur 10 Fotografi: Stolen Myran av Arne Jacobsen

Gruppen beskrev formen som lugn med sina böljande former och rena släta yta som samtidigt tillåter en att greppa stolen i sidan för att lätt kunna flytta den, funktion och estetik

kombinerat. Gruppen ansåg att igenkänningsfaktorn är positiv då den välkända möbelns form signalerar både god kvalité och funktion. Samtliga i gruppen konstaterar att deras ben någon gång domnat när de suttit i denna stol på grund av att de nätt och jämnt nått ner till golvet, den kanske passar folk som är över 175 cm bättre menar en deltagare. Den formpressade sitsen i trä anser gruppen upplevas som ”naturmaterial”. Jag frågade deltagarna om deras

”naturkoppling” i materialet kanske istället hade att göra med den organiska formen, snarare än med det vitlackade, formpressade fanerträet och rostfria stålet. Gruppen höll delvis med men menade att hela stolen känns så pass inspirerad av den skandinaviska naturen att även materialvalet upplevs så.

(28)

28

Figur 11 Fotografi: Stringhyllan av Nisse Strinning

Vid första anblick tycks denna vägghyllas utformning och formspråk antyda på ren funktion, en enkel form som håller det nödvändigaste för att uppfylla sin praktiska funktion menar gruppen. En deltagare konstaterar sedan snabbt att den visst är ”jätteformgiven” så fort man börjar se till materialen och ytbehandlingarna - men även till de sparsmakade formerna. Gruppen diskuterade var gränsen mellan form och funktion går, och enas om att Stringhyllan alltid fått mycket uppskattning utifrån sitt rena och minimalistiska formspråk där inget onödigt finns. Har man en sån hemma idag visar den på kulturell upplysthet, den speglar en livsstil och en medvetenhet om vad god form innebär: Den bär på så lite onödigt trams som möjligt samtidigt som den är fin.

Den tredje möbeln som studerades och diskuterades var Supercirkelbordet (se figur 12).

(29)

29 Gruppen började med att diskutera formspråket som bordsytan bär, en väl uträknad form som inte lämnar något åt slumpen. Dessutom med en perfekt ytbehandling som inte tillåter

orenheter gå osedda förbi, kanske en god funktion då bordet ursprungligen och fortfarande idag ämnas till att brukas i matsalen menar en deltagare. Deltagarna tycker att formen ser exklusiv och dyr ut samtidigt som den är sparsmakad och lugn. Precis som stolen Myran upplevs Supercirkelbordets formspråk vara inspirerat av skandinavisk natur.

4.1.2 Analys

Denna metod ämnade få reda på dagens nyblivna designers inställningar till dessa möbler och hur de laddar deras formspråk - med tanke på gruppens ständigt uppdaterade nyhetsflöde och intag av sociala medier från hela världen tänkte jag att gruppen skulle kunna bidra med en annorlunda inställning än vad de tidigare studerade teorier kring deras formuttrycks betydelser. Precis som möblernas formspråk beskrivs i Moderna klassiker i skandinavisk design av Wilhide från 2009 och svensk smak av Ahl & Olsson från 2002 beskrev även deltagarna ur målgruppen dem i detta workshopmoment: sparsmakat, rent, avskalat och

(30)

30

4.2 Formanalys: Tycka till och smaka av

Figur 13 Fotografi: Deltagare placerar ut bilder på koordinatsystemet

4.2.1 Resultat

Deltagarna beskrev denna rosa, barockinspirerade fåtöljsits (se figur 14) som kitschig, överdriven, snirklig och billig - alla nämnda adjektiv ger möbeln låg status enligt gruppen, vilket den övertydliga chockrosa färgen bidrar till. Även om möbeln bär på ett typiskt feminint kodat formspråk ansåg deltagarna att den bar på någon slags manlig status, de diskuterade om det berodde på det barockinspirerade uttrycket som gav den en historisk kontext eller om det berodde på formspråkets skamlöshet. När deltagarna tillfrågades om var

(31)

31 man kan tänka sig att påträffa denna möbel blev svaren: Nagelsalong eller i en ironisk

ungkarlslya.

Figur 14 Fotografi: Rosa barock-inspirerad fåtölj

Deltagarna beskrev denna zebramönstrade kontorsstol (se figur 15) vid första anblick som maskulin men efter att ha sett priset och de få ergonomiska funktionerna konstaterade de att den nog måste vara avsedd för kvinnor. När jag bad dem förklara vad priset hade med att göra huruvida möbelns kodades som manligt eller kvinnlig svarade deltagarna att det hade med den nu förmodade låga materialkvalitén att göra, den går nog sönder lätt också. Möbeln hamnade vidare automatisk på låg status.

När deltagarna tillfrågades om var man kan tänka sig påträffa denna möbel blev svaren: Äldre kulturkvinna i åldern 50 plus som vill känna sig ung samt tonårsrum.

Caterhire.ie 5200 kr

(32)

32 Deltagarna beskrev den tidigare undersöka stolen Myran (se figur 16) som en dyr möbel i god materialkvalité som bär på stort kulturellt värde som i första hand används av personer i övre medelklassen, saker som ger den hög status. En deltagare uttryckte att den känns lite grabbig alternativt att den bar på den ”nya” kvinnligheten som tar avstånd från feminina attribut som innefattar överflödiga och dekorativa former.

Figur 16 Fotografi: Stolen Myran

Miljögården 5439 kr

Overstock.com 600 kr

(33)

33 Den rosa vägghyllan med rundade kanter (se figur 17) påminde två deltagare i gruppen om ”någon slags möbel som blivit kvar efter 80-talet” och en i gruppen berättade om en hylla som hen ärvt av sin storasyster som såg snarlik ut, fast med en massa klistermärken på. En annan deltagare ansåg att hyllan med sin pastellrosa färg kändes mer trendig. Vidare diskuterade deltagarna vad som kan tänkas ställas i en hylla som denna, alla var överens om att det inte var böcker i första hand utan snarare prydnadssaker som till exempel glasdjur. Alla tidigare nämnda beskrivelser ansåg gruppen ge möbeln en låg status. Något de även kategoriserade som låg status var hyllans förmodade låga kvalité och hållbarhet samt möbelns aktiva roll som inredningsdetalj, som även gjorde att den placerades mer mot feminint.

Figur 17 Fotografi: Rosa vägghylla med rundade kanter

Deltagarna ansåg att hörnhyllan i metall (se figur 18) bar på ett extremt kvinnligt formspråk, men vad som gjorde att den bar på låg status var den förmodade låga kvalitén. Möbeln

påminde gruppen om något som kan påträffas på en balkong eller i ett badrum. Vid frågan om en man skulle tänkas använda den var svaret att det iså fall skulle vara hans mamma som köpt den åt honom och att den bara råkat bli kvar.

ILVA 800kr

(34)

34

Figur 18 Fotografi: Hörnhylla i metall

Den tidigare undersökta stringhyllan (se figur 19) ansågs av deltagarna bära på en relativt manlig laddning eftersom att den vill uttrycka funktion och enkelhet. Dock ansågs den tråkig och uttjatad eftersom att så många har den. Trots detta ansåg deltagarna att den fortfarande höll hög status.

Figur 19 Fotografi: Stringhyllan

Mässingbordet med marmoryta (se figur 20) tyckte gruppen bar på kvinnliga associationer, en deltagare anser att den hade upplevts som mer maskulint laddad om det varit rostfritt stål eller

VidaXL.se 380kr

Designtorget 1050 kr

(35)

35 krom istället för mässing. De ansåg att bordet hör hemma i samma slags hem som den tidigare studerade rosa bokhyllan med rundade hörn. Trots sitt dekorativa utseende hamnade den slutligen någonstans mellan manligt och kvinnligt, anledningen till att den hamnade lite mot manlig association var det fina stenmaterialet marmor utgör bordsytan.

Figur 20 Fotografi: Mässingbord med marmoryta

Det vita rottingbordet med glasyta (se figur 21) hamnade trots sitt relativt höga pris på låg status, anledningen var att det tydligt framgick att det var ett hantverk utfört av en kvinna Vare sig detta stämmer eller ej, verkade inte relevant då associationerna mellan detta

formspråk och kvinnligt hantverk är så pass starkt även om samtliga ansåg det vara ett väldigt vackert hantverk. När deltagarna fick frågan om var en skulle kunna hitta detta bord, var svaret enhälligt: ett arbetarklasshem eller hos en äldre kvinna.

Pricepi.com 2795 kr

(36)

36

Figur 21 Fotografi: Vitt rottingbord med glasyta

Det tidigare undersökta Supercirkelbordet (se figur 22) associerar deltagarna i gruppen till hög kvalité och status, även om det under senaste år blivit plagierat och en aning uttjatat. Bordet är ett enkelt alternativ om man vill utstråla ”jag gillar god design”. Bordet anses av gruppen vara manligt, alternativt bära på samma kvinnlighet som beskrivs i tidigare metod av stolen Myran – en ny kvinnlighet som vill ta avstånd från ”kitsch” och andra dekorativa attribut. När gruppen tillfrågades om vem som kan tänka sig köpa bordet svarade de:

medelklasspersoner som tjänar över 30 000 i månaden, eller skötsamma arbetarklasspersoner.

www.kalusteheinoset.fi

6250 kr

(37)

37

Figur 22 Fotografi: Supercirkelbordet

4.2.2 Analys

Denna metod implementerades för att undersöka varför nyblivna designers värderar möbler och dess formmuttryck olika. Eftersom att jag aktivt valt möbler med tydligt feminint

formspråk som även beskrivs i kapitel 2.3.1 trodde jag att gruppen skulle värdera de som låg status pga. deras feminina formspråk men det visade sig att gruppen i första hand tog hänsyn till materialval och materialkvalité i huruvida de värderar en möbels status som hög eller låg. Att produkter med feminint kodat formspråk ofta tillverkas i billigare material med lägre hållbarhet är väldigt vanligt, dock upplevs en produkt med feminint kodat formspråk att bära låg materialkvalité även om den råkar vara tillverkad i ett material som bär god kvalité och hög status och vara väldigt dyr. I detta workshopmomentet hade jag förberett mig på att genusteorin om att manlighet bär högre status än kvinnlighet i samhället och ju mer

maskulinitet ett objekts formspråk bär på desto högre status får det samtidigt som ett objekt med feminint formspråk får låg status. Dock var det snarare materialval än formspråk som gjorde att deltagarna kodade objekten som feminina eller maskulina.

Rum21.se 20310 kr

(38)

38 Stringhyllan, stolen Myran och Supercirkelbordet som tidigare studerats var de tre objekten av alla utplacerade som ansågs bära på mest manlighet, detta eftersom de i relation till de andra ansågs bära på de finaste, mest skandinaviska materialen.

Figur 23 Fotografi: De utplacerade bilderna

4.3 Idégenerering: Gräva där vi står

Metoden utfördes med deltagare som räknas som en del av målgruppen nyblivna designers som tidigare redogjordes för i kapitel 3.2.1. Förhoppningen var att få en så bred bild av målgruppens upplevelser och inställning till objekten som studerades, som möjligt. För att få en överblick på hur nyblivna designers i dagens samhälle tillämpar sin normkritik ska

gruppen analysera och diskutera utifrån de olika förutbestämda punkterna som redogörs för i kapitel 3.4.1.

(39)

39

4.3.1 Resultat

Avsikten var att hitta de mest använda nyckelord och begrepp som deltagarna ur målgruppen associerar till de svenska designklassiker som studerats. Jag ville ta reda på vilka hot de står inför. Med hot menas saker som riskerar att förstöra de tre designklassikernas anseende eller höga status. Det gick att se paralleller till föregående metoder där det konstaterats att personer som införskaffar sig möblerna oftast gör det i en förhoppning om att känna sig mer unika. Eftersom samtliga deltagare förknippade de tre studerade möblerna med ett skandinaviskt uttryck ansåg de att former inspirerade av andra kulturer även kunde utgöra ett hot för

möbelgruppen, eftersom det skandinaviska uttrycket håller så pass hög status i samhället men även internationellt (de los Reyes & Mulinari, 2005). Asymmetri var också ett attribut som deltagarna inte kunde se i den studerade möbelgruppen, kanske för att det hänger ihop med form utan speciell funktion.

Gruppen idégenererade utifrån allt som kan vara hotfullt mot tanken de hade kring de studerade möblerna och vad de representerar i dagens samhälle. Saker som nya

familjekonstellationer och demokrati kom upp. När jag styrde samtalet mer åt att det skulle handla om form, färg och material som skulle kunna förstöra de tre studerade möblernas anseende och höga status nämndes starka färger i motsats till fokusmöblernas naturliga och ljusa färger och träslag. Former som egentligen inte fyllde mer funktion än att vara

dekorativa, i motsats till fokusmöblernas former med inbyggda funktioner diskuterades.

Dekorativa former kunde enligt deltagarna utgöra ett hot eftersom att fokusmöblerna ständigt

målas upp som goda exempel för sina funktionella och minimalistiska uttryck. Likaså former och material som försökte påminna, eller efterlikna något annat redan existerande i motsats till fokusmöblernas unika och enkla uttryck.

Nyckelbegrepp som tillåter innovativt produktutvecklingsarbete och designarbete kunde sedan ta form utifrån orden starka färger, lågstatus-material, dekorativa former, efterlikna

(40)

40

Figur 24 Del av idégenereringen ”gräva där vi står” utifrån ”hot” där orden ”kopior”, ”färgstark”, ”materialstatus” och en romersk pelare som symboliserar dekorativitet är inringade eftersom att de var de mest återkommande orden från tidigare idégenereringar i workshoppen.

4.3.2 Analys

I denna metod blev deltagarnas roll som samtida och nyblivna designers viktig eftersom de är väl insatta i formgivning och dess betydelse i diverse produktkategorier, tanken var att de gemensamt skulle synliggöra attribut och funktioner som utesluts idag bland de möblerna som studerades. Eftersom idégenereringen huvudsakligen skedde utifrån ”Hot” blev alla de andra kategorierna, Styrkor, Svagheter och Möjligheter mer en repetition på föregående metoder och därför har jag valt att plocka bort dem i detta kapitlet då de inte tillförde något nytt.

HOT

Färg Regnbåge Färgstark prål Kitch assymetri matt glans ytor struktur

Allt som inte är vitt/natur-material

Anpassad efter någon annan

Demokratisk design justerbar rullbar automatisk vs manuell skruv höj/ sänkbar normkritik nya användningsätt nya familjekonstallationer bekväma möbler ERGONOMI kopior billigare produkter billigare material

nya material materialstatus

status blanda extremer Låg-status material Dekorativa former Andra kulturer

(41)

41 Vid detta laget var deltagargruppen väl insatta i normkreativitet och normkritik, samt hur de kan tillämpas på olika vis.

När jag inledningsvis konstruerade hypotesen var planen att endast undersöka och kritisera genusnormen, eftersom alla undersökta objekten var ritade av män. Efter workshopen och med hjälp av metoderna och deltagarna i målgruppen, framgick det dock att det även handlade om klassnormen. Klassnormen kom sedan att bli en del av min teori.

5 Prototypa koncept och produktutveckling

I detta kapitel beskrivs utvecklingsprocessen för produkten som studien resulterat i. Förstudien, resultat av de normkreativa metoderna som utfördes i workshopformat samt studiens syfte och frågeställning ligger till grund för utvecklingsprocessen.

Förhoppningen med studien har varit att synliggöra rådande normer kopplade till svensk möbeldesign och formspråket de bidrar till, tanken var också att med hjälp av gruppens uppmärksammande av dessa normer, också bidra med verktyg till normkritiska och

normkreativa innovationsmöjligheter i framtiden. För att kunna kommunicera studiens syfte till målgruppen från en normkritisk vinkel, granskades resultatet av de genomförda

workshopparna.

För att kunna kommunicera studiens syfte till målgruppen från en normkritisk vinkel gjordes en tankekarta (se figur 26) över adekvata ingångar och förhållningssätt till det normkritiska designarbetet. Eftersom att utgångspunkten för arbetet låg i normer som råder inom svensk möbeldesign och hur de tar sig i uttryck i form, och syftet med studien att göra målgruppen medveten om dessa ansågs det passande att göra överdriva motsatsen till de redan existerande designklassikerna som studerats i projektets form. Detta för att ge mottagarna möjligheten att reflektera över hur det vanligtvis ser ut och varför, och via detta ta till sig studiens syfte.

(42)

42

Figur 25 Illustration: Tankekarta som gjordes över potentiella normkritiska ingångar för kommunikationen av studiens syfte i designarbetet där de relevantaste ingångarna som har valts understrukits.

För att öka chanserna till reflektion och nya tankar hos målgruppen inför den slutgiltiga produkten utfördes en idégenerering av koncept utifrån de motsatser som deltagarna ur målgruppen tagit fram under metoden Gräva där vi står: starka färger, lågstatus-material,

dekorativa former, efterlikna något annat redan existerande och andra kulturer.

Resultatet blev (se figur 27) bland annat en fåtölj, som tillsynes ser ut att vara gjord av sten men som i själva verket är framställd i ett mjukt och bekvämt material. Detta i motsats till möblerna i denna studien, som ser enligt teorierna både är och ser bekväma ut men som inte alltid upplevs som det av målgruppen. Ett annat koncept som framställts för att trigga diskussioner och eftertanke är dekorationen ”carpe-diem”-skylten som brukar hånas för sin låga intellektuella status och sin utstrålade femininet, som här tillverkats i ett dyrt eller annat högt ansett material som tex guld eller krom.

Normkritiska tillvägagångsätt Twista till göra tvärt om Förbättra existerande exempel m a s ku l i n t / f e m i n i n t m at e r i a l s tat u s fä r g fo r m s tat u s ä n d r a s to r l e k a r

(43)

43

Figur 26 Illustration: koncept som togs fram utifrån de utvalda värdeorden, via idégenerering.

Följande egenskaper valdes ut till nästa skissfas: Form som inspirerats av ornament, färgstarkt och byta ut funktion på material. Anledningen till att just dessa egenskaper valdes ut var på grund av att de ansågs bära störst utvecklingspotential i designarbetet samt kommunicerar starkast i motsats till målgruppens föreställningar kring svensk möbeldesign (Se figur 28).

o bj e k t s o m e f t r r l i k n a r o r n a m e n t s k a n d i n av i s k t fo r m s p r å k i a n n a n fä r g / t e x t u r jät t e m j u k fåtö l j s o m s e r u t s o m s t e n l ågs tat u s - sy m b o l i h ö gs tat u s - m at e r i a l b o r d o c h s to l s o m by t t fo r m s p r å k m e d va r a n d r a

(44)

44

Figur 27 Illustration: Skisser inspirerade av tidigare idégenerering med egenskaper som valdes ut till nästa skissfas.

Skisserna (se figur 29) gestaltar olika former av konceptet att dra motsatta attribut och former till sin motsatta spets, i detta fall av att ta in en form med förnimmelsen av ett ornament.

Efterlikna redan existerande form i funktion Byta ut funktion på material +

(45)

45

Figur 28 Illustration: Urval av skisser utifrån konceptet att dra motsatta attribut från svenska designklassiker som undersökts, färg och materialstatus till sin spets.

Materialtester gjordes (se figur 30) på ”lågstatusmaterial” för att testa vilket som skulle gå att ytbehandla med färg och spackel på sättet som slutprodukterna skulle behandlas. Frigolit valdes slutligen eftersom det gick att behandla, samtidigt som det var det bland de testade materialen, som bäst behöll upplevelsen av sitt ursprungsuttryck och textur. Det valda

materialet ämnar klä en del av slutprodukten, detta för att skapa funderingar och väcka frågor hos målgruppen.

(46)

46

Figur 29 Fotografi: Materialtester i form av ytbehandling utfördes på frigolit, låtsasgräsmatta, spånskiva, glitterpapper och vaxduk – detta för att de är relativt billiga material som i svensk möbeldesign anses bära låg status.

Färger med motsatt uttryck till de studerade svenska designklassikernas eller så kallade ”varningsfärger” (limegrönt, rött, gult och orange) som vanligen används till varningsskyltar eller andra viktiga markeringar som rödljus eller övergångställe (se figur 30), valdes som lämpliga för slutprodukten. Av dessa valdes slutligen orange ut då målgruppen ansåg den skapa minst stress utav de fyra färgerna, slutprodukten ämnar vara uppseendeväckande men inte stressande.

(47)

47

Figur 30 Kollage: Starka färger som är relevanta färger för konceptet.

5.1 Slutgiltigt koncept

Eftersom studien ämnar undersöka en sittmöbel, ett bord och en hylla faller det sig naturligt att slutprodukterna avser att resultera i en sittmöbel, ett bord och en hylla. På grund av projektets tidsbegränsning på 20 veckor valde jag att avgränsa slutprodukterna till endast en sittmöbel och ett bord.

(48)

48 Studien resulterade i en produkt med konceptet att dra motsatta attribut, färg och

materialstatus till sin spets, i detta fallet av att ta in en form med förnimmelsen av ett ornament i form av en romersk pelare, i färgen orange samt att klä foten i frigolit.

(49)

49

Figur 32 Pelarnas fötter dekorerades i behandlad frigolit

6 Diskussion

Studiens syfte är bland annat att synliggöra normer inom svensk möbeldesign vilket även ger förståelse till varför de finns, studien har lyft teorier om klass och genus och dess påverkan i form av normer som för längesedan grundades i maktordningar och strukturer, hade det funnits mer tid hade andra även andra normer kunnat undersökas och resultatet hade blivit ett annat. Jag lade mycket vikt i att jämföra teorin med empiri, då väldigt mycket hänt gällande normer i samhället under bara det senaste året. Inte minst #metoo-rörelsen som skapades och spreds globalt för att uppmärksamma omfattande sexuella trakasserier och maktutövning mot kvinnor som pågått under väldigt lång tid, #metoo-rörelsen har flyttat många kvinnors och icke-mäns positioner lite närmre jämställdhet på arbetsplatser men också i samhället. Jag är övertygad om att resultatet hade blivit annorlunda om studien bedrivits bara något år tidigare. Det är av stor vikt för en normkreativ studie att det ingår hög mångfald bland deltagarna ur målgruppen, något som jag fick till trots att designbranschen idag är mycket homogen i Sverige (Sylwan 2016). Alla deltagare var bekanta med de tre svenska designklassikerna de huvudsakligen undersökte, men med detta kom även förutfattade meningar. Det visade sig att

(50)

50 de förutfattade meningarna om möblernas höga status, gjorde det svårare för deltagarna att själva sätta ord på och beskriva hur de själva skulle värdera dessa formerna som autonoma, något jag hoppats på att just denna grupp skulle kunnat göra hur lätt som helst. Kanske hade en annan, inte så insatt grupp kunnat göra detta enklare. Att de möblerna som undersöktes i metod-delen presenterades på fotografier snarare än i verkligheten kan också varit en

bidragande faktor till hur resultatet blev. En ytterligare faktor jag tillsammans med deltagarna ur målgruppen fann var att vanligt genuskodade form och färg-uttryck inte gäller i

formgivning av möbler så som i andra produktkategorier, till att döma på resultaten som studien gett så är ett objekts värde snarare baserat på förmodad status och klasstillhörighet - ju längre bort ifrån det lågstatus formspråk jag tidigare redovisade i kapitel 2.3.1, desto högre status bär det på. På så vis flätas genus och klass samman då något med stereotypt feminint formspråk direkt förmodas bära på låg materialkvalité, men om den feminina produkten mot förmodan skulle råka vara producerat av hög materialkvalité anses den direkt både mer maskulin och bära på mer status. Vidare kan resultatet tolkas som att det handlar om konsumenternas ekonomiska förutsättningar och att de mer välbeställda kan köpa saker av bättre kvalité och högre status. Eftersom denna grupp oftast förknippas med medel- och överklassmän blir i sin tur möblerna som dessa föredrar, en norm.

Även om studien genomgående har strävat efter att undvika en moraliserande ton gentemot individer som införskaffar sig och uppskattar skandinavisk design har jag under mitt projekt upplevt att människor känt sig utpekade och provocerade av projektets tema: att undersöka svenska designklassiker ur ett normkritiskt perspektiv. Kanske för att de har någon av möblerna hemma eller ser väldigt mycket upp till någon av formgivarna, detta var något jag inte alls räknat med att folk skulle provoceras över då möbler känns så opolitiskt. Produkter som av konsumenter men även av andra formgivare anses bära status är inte problematiska i sig, problemet ligger snarare i att de inte ger plats till nya möjligheter, tankesätt och

formgivare.

7 Slutsats

Denna studie hade som mål att besvara frågeställningen Hur kan design användas som

(51)

51 var det nödvändigt att först ta reda på vilka normer som råder inom svensk möbeldesign. Detta gjordes till viss del genom det teoretiska ramverket men även med hjälp av den större målgruppen nyblivna designers. Resultatet av styrande normer som jag har undersökt och hittat, har omfattat genusnormen som speglar samhällets könsmaktsordning och klassnormen som speglar egendomsförhållanden och maktfördelning. Vidare har jag under studien funnit andra verkande normer inom svensk möbeldesign så som tex. vithetsnormen som fungerar för att stänga ute alla icke-vita personer och i detta fall icke-etniska skandinaver. Det hade varit intressant att undersöka hur resultatet hade blivit om det funnits tid att undersöka fler normer, samt vilket formmässigt uttryck de bidrar till, eller kanske resultatet blivit det samma? Vidare undersökte frågeställningen vilka förmässinga uttryck dessa normer bidrar till, och både teori och empiri besvarar denna fråga med avskalade, funktionella och rena former som bär hög status inom designfältet; något som sällan problematiseras då det tas för givet. Om normen grundats på de som styrt och varit framgångsrika under en lång tid är det inte konstigt att många tar efter i förhoppning om att framställa en lyckad produkt, vilket i slutändan bidrar till reproducerandet av samma uttryck och i slutändan ett homogent formspråk på marknaden. Produkterna blir till en bromskloss som varken släpper in nya formmuttryck eller personer bakom uttrycken på marknaden, designbranschen och alla dess aktörer.

Projektet har även undersökt hur normkreativa arbetsmetoder grundade på studiens teoretiska ramverk tillsammans med målgruppens upplevelser, kunnat generera tankar och idéer bortom redan cementerade förhållningsätt och normer kring formideal. Resultatet av metoderna utförda av målgruppen visade sig vara att överdriva motsatsen. Slutligen har två normkritiska produkter producerats, där resultatet togs fram som ett möjligt svar bland andra eventuella alternativ. Produkten synliggör normen genom att driva med den, genom att dra motsatsen till sin spets och använda extrema attribut, material och färg som inte skulle kännas bekanta i typisk skandinavisk design. För att förtydliga syftet och öka synliggörandet och

medvetenheten kring problematiken hade fler produkter kunnat tagits fram med andra extrema attribut, färger och material som avviker från den rådande normen. Målgruppens stora förmåga att relatera till skandinavisk design, och att konkretisera vad den innebär underlättade analysen av slutprodukten och målet att få dem att reflektera över vad den inte innebär eftersom konceptet har som mål att skapa insikt, diskussion och att väcka frågor. Studiens andra syfte var att med normkreativa processer uppmärksamma nyblivna designer

(52)

52 normkreativa workshops grundade på den tidigare beskrivna NOVA-kortleken. Målet är att studiedeltagarna kommer att bära med sig metoderna de fick lära sig utöva i samband med workshoparna och att de förhoppningsvis kan resultera i nya infallsvinklar i designbranschen framöver. Dessutom är förhoppningen att kunskapen kan spridas till andra som kommer i kontakt med dessa nya designers.

8 Källförteckning

A

Ahl, Z. & Olsson, E. 2002. Svensk smak. Stockholm: Ordfront.

Alves, M. Ehrnberger, K. Jahnke, M. Wikberg Nilsson, Å. 2016. Nova - Verktyg och metoder för Normkreativ innovation. Stockholm: Vinnova.

B

Butler, J. 2007. Genustrubbel. Göteborg: Daidalos. D

Dunne, A., Raby, F. 2001. Design Noir - The Secret Life of Electronic Objects. Basel. Birkhäuser.

De Los Reyes, P., Mulinari, D. 2005. Intersektionalitet. Stockholm: Liber. E

Ehrnberger, K. 2017. Tillblivelser – en trasslig berättelse om design som normkritisk praktik. Stockholm: KTH Royal Institute of Technology.

F

Fagerström, L. 2013. Kön, genus & design. Stockholm: Vulkan. G

(53)

53 H

Harvard, Å. 2007. Under ytan: En Antologi om designforskning. Stockholm: Raster förlag. O

Olin Wright, E. 2005. Approaches to class analysis. Cambridge H

Holgersson, U. 2011. Klass: feministiska och kulturanalytiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.

Hooks, B. 2000. Feminist Theory: from margin to center. Cambridge, MA: South End Press. S

Sylwan, K. 2016. Omforma: Nya strukturer för designbranschen. Stockholm:

Arvinius+Orfeus Publishing.

R

Roberts, K. 2001. Class in modern Britain. Norfolk: Biddles Ltd, King´s Lynn. V

Vinthagen, R. Zavalia, L. 2014. Normkreativ. Stockholm: Premiss. W

Wilhide, E. 2009. Moderna klassiker i skandinavisk design. Stockholm: Max Ström.

Wikberg Nilsson, Å. & Ericson, Å. & Törlind, P. 2015. Design – Process och metod. Lund: Studentlitteratur AB.

Internetkällor:

Diskrimineringsombudsmannen http://www.do.se/ [Hämtad 23/2 2018]

9 Bilagor

(54)

54 Inbjudan till workshopdagen som skrevs ut via Facebook till deltagarna den 5e mars 2018.

Bilaga 2

(55)

55 Bilaga 3

Resultat av formanalysen ”Gräva där vi står” ur NOVA-kortleken

Bilaga 4

resultat

Saker som återkommande nämndes i idégenereringen: starka färger och

låg materialstatus i motsats till naturliga och ljusa färger och träslag. Former och material som egentligen inte fyllde mer funktion än att vara dekorativa eller efter-liknar någt annat, i motsats till skandinaviska minimalistiska formuttryck med in-byggda funktioner diskuterades. Det gick att se paralleller till föregående metoder där det konstaterats att personer som införskaffar sig möblerna oftast gör det i förhoppning om att känna sig mer unika. Eftersom samtliga deltagare förknippade de tre studerade möblerna med ett skandinaviskt uttryck ansåg de att former

inspirerade av andra kulturer även kunde utgöra ett hot för möbelgruppen, eftersom det skandinaviska uttrycket håller så pass hög status i samhället men

även internationellt (de los Reyes & Mulinari, 2005).

Del av idégenereringen ”gräva där vi står” utifrån ”hot” där orden ”kopior”, ”färgstark”, ”materialstatus” och en romersk pelare som symboliserar dekorativitet är inringade eftersom att de var de mest återkommande orden från tidigare idégenereringar i workshoppen.

(56)

56 Formanalysen ”Tyck till och smaka av” ur NOVA-kortleken

Bilaga 5

Figur

Figur 1 Kollage: Skillnaden mellan maskulint och feminint kodat formspråk i produkter

Figur 1

Kollage: Skillnaden mellan maskulint och feminint kodat formspråk i produkter p.6
Figur 2 Kollage: Exempel på möbler och andra inredningsdetaljer som i Sverige anses vara  designklassiker och bära på status

Figur 2

Kollage: Exempel på möbler och andra inredningsdetaljer som i Sverige anses vara designklassiker och bära på status p.7
Figur 4 Kollage: Till vänster: Borren Dolphia, framtagen med formspråk som typiskt riktas åt  personer som identifierar sig som kvinnor

Figur 4

Kollage: Till vänster: Borren Dolphia, framtagen med formspråk som typiskt riktas åt personer som identifierar sig som kvinnor p.15
Figur 5 Fotografi: Hantverkskilten Marcus Jahnke tog fram för att utmana den mansdominerade  hantverksbranschen

Figur 5

Fotografi: Hantverkskilten Marcus Jahnke tog fram för att utmana den mansdominerade hantverksbranschen p.16
Figur 6 Illustration: arbetsprocessen som ledde fram till slutprodukten

Figur 6

Illustration: arbetsprocessen som ledde fram till slutprodukten p.17
Figur 7 Designprocessen av Åsa Wikberg Nilsson

Figur 7

Designprocessen av Åsa Wikberg Nilsson p.18
Figur 12 Fotografi: Supercirkelbordet av Bruno Mathson

Figur 12

Fotografi: Supercirkelbordet av Bruno Mathson p.28
Figur 13 Fotografi: Deltagare placerar ut bilder på koordinatsystemet

Figur 13

Fotografi: Deltagare placerar ut bilder på koordinatsystemet p.30
Figur 14 Fotografi: Rosa barock-inspirerad fåtölj

Figur 14

Fotografi: Rosa barock-inspirerad fåtölj p.31
Figur 16 Fotografi: Stolen Myran Miljögården

Figur 16

Fotografi: Stolen Myran Miljögården p.32
Figur 15 Fotografi: Zebramönstrad kontorsstol

Figur 15

Fotografi: Zebramönstrad kontorsstol p.32
Figur 17 Fotografi: Rosa vägghylla med rundade kanter

Figur 17

Fotografi: Rosa vägghylla med rundade kanter p.33
Figur 19 Fotografi: Stringhyllan

Figur 19

Fotografi: Stringhyllan p.34
Figur 20 Fotografi: Mässingbord med marmoryta

Figur 20

Fotografi: Mässingbord med marmoryta p.35
Figur 23 Fotografi: De utplacerade bilderna

Figur 23

Fotografi: De utplacerade bilderna p.38
Figur 31 Fotografi på slutprodukt

Figur 31

Fotografi på slutprodukt p.48

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :