Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Bör skolan haka på IT-vågen?
- En studie över huruvida elever önskar ett ökat användande
av IT i samhällsundervisningen
Should school hook on the IT-wave?
- A study of whether pupils wish an increased application of IT in teaching social studies
Rebecka Sahrling
Lärarexamen 140 poäng
Samhällsorienterande ämnen och barns lärande Höstterminen 2005
Examinator: Lena Holmberg Handledare: Alan Harkess
Sammanfattning
Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida elever önskar ett ökat användande av IT i skolan knutet till hemmet för att i större utsträckning göra läxan i Samhällskunskap.
Dessutom är syftet att undersöka hur en eventuell förändring skulle kunna se ut. För att undersöka detta har enkäter lämnats ut till totalt 111 elever på tre olika skolor.
Min undersökning visar att de flesta ställer sig positiva till ett ökande av IT-användning i skolan i förbindelse med hemmet men det som förvånade mig är att många samtidigt är tveksamma. Om en förändring skulle infinna sig och det blir möjligt att göra läxan via Internet önskar de flesta att det sker i form av textläsning på datorn eller i form av spel. I dagsläget är en sådan förändring inte möjlig då det skulle krävas att alla elever har tillgång till Internet vilket fallet inte är idag.
För vidare forskning föreslås en djupare undersökning av samma slag som denna och även en attitydundersökning från pedagogernas synvinkel.
Nyckelord
Innehållsförteckning
1 INLEDNING... 5
1.1 Bakgrund ... 6
1.2 Barnets perspektiv ... 6
1.3 Syfte och frågeställningar ... 8
1.4 Avgränsningar... 8
1.5 Begreppsförklaringar ... 9
2 KUNSKAPSBAKGRUND... 10
2.1 Samhällsorienterande ämnen i grundskolan ... 10
2.2 Datorer i grundskolan ... 11
2.3 Teoretiska perspektiv på datorer... 11
2.3.1 Barn och datorer... 12
2.3.2 Datorn i hemmet... 13
2.3.3 Datorstödd eller datorstörd pedagogik? ... 13
2.4 Principer för lärande ... 15 2.4.1 Motivationsprincipen ... 15 2.4.2 Aktivitetsprincipen... 15 2.4.3 Konkretionsprincipen... 15 2.5 Interaktiva läromedel ... 16 3 METOD... 17 3.1 Val av ansats... 17 3.2 Val av undersökningsmetod... 18 3.3 Urval ... 19 3.4 Genomförande ... 20
3.4.1 Genomförande på skola nummer 1 ... 20
3.4.2 Genomförande på skola nummer 2 ... 21
3.4.3 Genomförande på skola nummer 3 ... 22
3.4.4 Bearbetning av enkäter... 22
3.5 Reliabilitet och validitet... 23
4 RESULTAT ... 25
4.1 Hur ställer sig elever till ett ökat användande av IT i Samhällskunskap i skolan samt i förbindelse med hemmet?... 25
4.1.1 Analys kring elevernas attityd inför ett eventuellt ökande av IT ... 28
4.2 Hur skulle en eventuell förändring kunna se ut?... 30
4.2.1 Analys kring en eventuell förändring... 32
5 DISKUSSION ... 36
5.1 Litteraturdiskussion ... 36
5.2 Metoddiskussion ... 37
5.3 Resultatdiskussion ... 39
5.4 Lärdomar inför mitt framtida yrke som pedagog... 39
5.5 Fortsatt forskning... 40 LITTERATURFÖRTECKNING ... 41 INTERNETKÄLLOR... 43 BILAGA A ... 44 BILAGA B ... 48 BILAGA C ... 49
1 Inledning
Undervisning är i stort sett enbart kunskapsförmedling och så har det alltid varit. Det som har förändrats är hur överföringen av kunskap skett. Länge har vi utökat vår kunskap genom att läsa böcker och tidsskrifter men kunskapssökning via datorer får idag mer och mer utrymme.1
”Världen över pågår en passionerad kärleksaffär mellan barn och datorer”.2 Rollerna i diskussioner kring IT3 användning är omvända – vi vuxna måste ofta fråga barnen om hjälp.4 Därför anser jag att det är intressant att undersöka barns tankar kring IT-användning och skola. För dagens skolbarn är det mer en regel än ett undantag att ha en dator hemma. På den kan man spela spel, chatta och söka information som anses relevant, eller kanske snarare rolig. När så gott som alla elever har tillgång till dator vore det kanske möjligt att använda den i större utsträckning i skolarbetet.
Avsikten med denna uppsats är att få kunskap om huruvida elever tror sig ha en större vilja till att läsa läxan i samhällskunskap om den fanns att hämta på Internet och därmed att läsa på dator. Jag anser att detta ämne är intressant eftersom det ofta kommer upp när jag på min VFT (Verksamhetsförlagd tid) märker av den stora avsaknaden av IT-användning i skolan, trots att de flesta skolor idag anser sig vara IT-skolor5. Samtidigt har jag lagt märke till att det råder en ovilja hos elever att göra sina läxor.
Dagens kursplaner är uppbyggda så, att de anger vilka mål det finns att sträva efter samt vilka mål man ska uppnå för de olika skolämnena.6 Det står däremot ingenting om hur dessa mål skall uppnås, vilket ger fria händer till pedagogerna att utöva sina egna strategier för att nå målen. Detta tillsammans med det faktum att vi lever i ett tilltagande informationssamhälle och att vi pedagoger måste arbeta för att hålla takten med samhällets utveckling, utgör alltså inga hinder för ökat användande av IT i skolorna. Därför har jag beslutat att undersöka detta närmare.
1 Rognhaug, B. (1996). Kunskap och lärande i IT-samhället. Malmö: Runa förlag AB, s. 9. 2 Papert, S. (1998). Familjen och nätet. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB, s. 11. 3 Jag definierar begreppet under avsnittet Begreppsförklaringar.
4 Papert, S. (1998), s. 9.
5 Jag definierar begreppet under avsnittet Begreppsförklaringar.
6 Richardsson, G. (1999). Svensk utbildningshistoria – Skola och samhälle förr och nu (6:e uppl.). Lund: Studentlitteratur, s. 126.
1.1 Bakgrund
Även om jag inte kommer studera historien kring undervisning närmare, anser jag att det är viktigt att ha följande bakgrund i åtanke när man läser uppsatsen. Förändringar i samhället i form av nya uppfinningar har alltid mötts av misstänksamhet. Människor är rädda för det de inte förstår och för de kostnader som dessa nya uppfinningar förväntas föra med sig. I början är detta bromsklossar, men de tenderar allt som oftast att avta med tiden. Det finns inte många idag som ifrågasätter de satsningar som gjorts för järnvägen, bilen eller televisionen7 eller det faktum att det utan datorernas hjälp inte varit möjligt att skicka människor till månen8.
Då klassundervisningens metodik utformades under slutet av 1800-talet sattes nya mål och medel upp för undervisningen. Den klassundervisning som varit lärardominerad skulle
ersättas av arbetsskola där elevaktiviteten skulle vara så stor som möjligt.9 Övningsskolläraren L Gottfrid Sjöholm i Göteborg var en av arbetsskolans främsta språkrör och uttryckte sig såhär: ”Skolan skall inte vara ett auditorium utan ett laboratorium.”10
Redan då – för mer än hundra år sedan – ville man alltså gå från klassisk klassundervisning till mer självständigt arbete. I boken Svensk utbildningshistoria skriver historikern och pedagogen Gunnar Richardsson om hur dagens skola på många sätt är en annan än den som flera vuxna lärt känna. Richardsson menar att den läroplan vi följer, Lpo 94, som utfärdades av regeringen 1994 skiljer sig från de tidigare läroplanerna på flera punkter.11 En i
sammanhanget mycket viktig punkt är det faktum att den inte anger hur målen ska nås. Den omfattar endast mål och riktlinjer men inte arbetsmetoderna för att nå dessa. Därför vill jag undersöka hur eleverna tror sig mottaga ett eventuellt ökande av IT-användande i skolan. För att få svar från elever från olika sammanhang har jag valt att i min uppsats arbeta utifrån elever från tre olika skolor belägna i tre delar av landet.
1.2 Barnets perspektiv
Pedagogik handlar om lärandets villkor och dessa är omöjliga att förstå sig på såvida man inte ser dem ur den lärandes perspektiv. För att få kunskap om de förutsättningar som är
7 Laag P. (1997). Att lära i tiden: IT – nya roller för rektor, lärare och elever? Göteborg: Pelle Laag och Förlagshuset Gothia AB, s. 10.
8 Rognhaug B. (1996), s. 11.
9 Wahlund, I. (Red.). (1992). Skolan i våra hjärtan – Från Sörgårdsidyll till folkhemmets Rosengård. Oskarshamn: Sober Förlags AB, s. 23.
10 Ibid, s. 23.
avgörande för barns lärande är det självklart viktigt att se genom just barnens perspektiv. Detta perspektiv är dock ett av de svåraste att ta sig an då vi kommunicerar på lika nivåer. Det krävs stort engagemang och tålamod för oss vuxna att kliva ner på barnets nivå för att förstå men det är just detta som behövs – barnet kan inte ändra eller höja sin kommunikation på ett sånt sätt att vi förstår utan ansträngning. Vi måste därför påminna oss om att när vi ser genom barns ögon och försöker förstå hur de tänker berikas och utvidgas vårt eget perspektiv. Barn har ofta okomplicerade och enkla svar på de frågor som vi vuxna har och de kan ofta komma att förvåna oss.12 Därför är det enormt utvecklande för oss vuxna både i vårt yrkes- och privatliv att ta detta till oss.
När vi som pedagoger visar att vi utgår från barnens perspektiv i vår undervisning får eleverna ett större engagemang eftersom de känner sig sedda och hörda. Louise Sylwander,
barnombudsmannen 1994, menar i en artikel från Barnombudsmannens årsrapport att det inte räcker med att tro sig veta vad barn i allmänhet behöver eller vill. Barn är inte en homogen grupp med samma behov och åsikter. Därför är det viktigt att vi med jämna mellanrum undersöker barns tankar mer än bara genom att hålla öronen öppna i skolan.13
12 Qvarsell, B. (Red.). (2001). Perspektiv och förståelse - att kunna se från olika håll.Stockholm: Carlsson, s. 90. 13 Sylwander, L. (1994) Barnperspektivet som uppdrag. Hallå där – Rapport från ett uppdrag ur barnets
1.3 Syfte och frågeställningar
Detta arbete har två syften. Det ena syftet är att undersöka huruvida elever önskar ett ökat användande av IT i skolan knutet till hemmet för att i större utsträckning göra läxan i Samhällskunskap.
Det andra syftet är att undersöka hur en eventuell förändring skulle kunna se ut. Jag vill veta vad de själva har för idéer samt hur de ställer sig till mina förslag på förändringar.
Förhoppningen är att jag vid slutförandet av detta arbete med hjälp av litteratur och svar från eleverna i min undersökning har fått svar på följande frågeställningar:
¾ Hur ställer sig elever till ett ökat användande av IT i Samhällskunskap i skolan samt i förbindelse med hemmet?
¾ Hur skulle en eventuell förändring kunna se ut?
1.4 Avgränsningar
I arbetet väljer jag att fånga upp elevers tankar kring IT-användning från tre olika skolor i olika delar av landet. Syftet är inte att göra en jämförandeanalys utan mitt val av dessa olika skolor är enbart med avsikt att öka reliabiliteten. Detta på grund av att undvika att en skolas eller lärares undervisningsmönster ska slå igenom i undersökningsresultatet. Därutöver tar jag inte upp hur en eventuell förändring skulle fungera i praktiken.
1.5 Begreppsförklaringar
Då huvudsyftet med arbetet är att behandla frågan om IT-användning i skolan är det viktigt att detta begrepp definieras. Dessutom tar jag upp konceptet IT-skola vilket också kräver en definition. Det är även av vikt att precisera begreppen monokulturell samt mångkulturell då dessa kan ha olika betydelser för olika personer.
IT ”Samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som
skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation”, enligt NE14.
IT-skola Det finns ingen egentlig definition för begreppet, jag
väljer därför att använda mig av Laag’s förklaring: ”En skola som i stor utsträckning har moderna tekniska hjälpmedel i skolan, t ex datorer.”15
Monokulturell Enligt SAOL ”ensartad kultur” 16.
Mångkulturell Enligt NE ”innefattar [detta] många olika kulturer
och kulturyttringar”17.
Vidare vill jag förtydliga mitt användande av citattecken. Då jag hänvisar till direktcitat hämtade från litteratur, visar jag detta med en fotnot. Av integritetsmässiga skäl kan jag inte hänvisa till vem som yttrat citat hämtade från samtal med lärare eller från enkäterna på samma sätt, då deras identiteter kan röjas. Därför är dessa enbart omgivna av citattecken utan fotnot. Kursivering används genom arbetet för att benämna titlar – på böcker såväl som på
Internetkällor.
14 Nationalencyklopedin. Multimedia 2000 plus. (2006-01-08) 15 Laag P. (1997), s. 18.
16 SAOL. (1998). Svenska Akademiens ordlista över det svenska språket (12:e upplagan). Norge: Svenska Akademien.
17 Nationalencyklopedins Internettjänst
2 Kunskapsbakgrund
Följande avsnitt kommer att ta upp stora delar av den litteratur som jag valt att använda mig av och utgå från i mitt arbete om barn och IT-användning. Jag kommer kortfattat att beskriva innehåll och författare till denna. Eventuella hinder för min litteratursökning kommer även att tas upp.
Det har inte varit några problem att finna litteratur som rör barn och IT-användning. Däremot har jag inte lyckats hitta någon undersökning eller något forskningsmaterial som direkt behandlar mina frågeställningar. Det har inte heller varit svårt att hitta böcker och
instruktioner om intervju- och enkätmetodik, jag har utöver detta hittat litteratur som tar upp hur man bäst använder sig av dessa metoder tillsammans med barn.
2.1 Samhällsorienterande ämnen i grundskolan
I skolans uppdrag står att finna att eleven ska ”på ett självständigt sätt [kunna] söka, bilda och använda kunskap om samhällsfrågor [samt utveckla] sin förmåga att använda olika
informationskällor och [utveckla] ett kritiskt förhållningssätt till dessa.”18. I Lpo 94 kan vi dessutom läsa om skolans viktiga uppgift att ge eleverna möjligheter att ta initiativ och ansvar – i samarbete med hemmen:
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. [---] En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Eleverna skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem.19
Den elevaktivitet som eftersträvades under slutet av 1800-talet går väl ihop med dagens uppdrag för skolan som innefattar att ge eleverna förutsättningar att arbeta självständigt och lösa problem.
18 Gemensam kursplanetext för de samhällsorienterande ämnena
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=23&skolform=11&id=3882&extraId= 2087 (2005-12-15)
19 SKOLFS 1994:1
2.2 Datorer i grundskolan
Det finns inte en enda timme lagd på datorundervisning under den obligatoriska timplanen för grundskolan.20. Däremot väljer många skolor att lägga timmarna för skolans val21 på
datorundervisning och faktum är att vissa av de mål som skolan skall sträva efter samt uppnå, är nästintill omöjliga att följa utan användning av datorer. Målet att utveckla ”sin förmåga att använda olika informationskällor”22 innefattar självfallet sökning i olika databaser, däribland Internet. Agneta Ljung-Djärf har som grund för boken Spelet runt datorn – Datoranvändande
som meningsskapande praktik i förskolan undersökt pedagoger och barn. Hon menar att under
de senaste årtiondena har användandet av IT kommit att bli allt mer förekommande
ingredienser i utbildningssystemets olika delar.23 Berit Rognhaug, doktor i specialpedagogik, menar i boken Kunskap och lärande i IT-samhället att många pedagoger understryker
datorernas möjlighet till att individualisera undervisningen, vilket det ställs höga krav på idag.24 I boken Inlärning på elevernas villkor skriver Lena Boström och Hans Wallenberg om att vi ”måste acceptera den individuella mångfalden och undervisa varje elev på dennes villkor”25. Det finns emellertid anledningar att ifrågasätta i vilken utsträckning denna
individualisering är möjlig. Risken finns att eleverna repeterar samma uppgifter om och om igen vilket ger en automatisering av färdigheter.26
2.3 Teoretiska perspektiv på datorer
Den amerikanske matematikprofessorn Seymour Paperts syn på pedagogik är nästintill revolutionär och hans inställning till IT-användningens betydelse för läroprocessen är
intensiv. I Datorer – metoder och goda idéer kan vi läsa om hans tankar om att IT ger tillgång till hela världen och all dess kunskap och information. Vidare menar han att de pedagogiska institutionerna inte alls hänger med i samhällsutvecklingen. Skulle en kirurg från sekelskiftet hamna i en operationssal idag skulle han inte ha någon aning om vad som pågick. Skulle däremot en lärare från samma tid förflyttas till dagens klassrum, skulle han utan svårigheter
20 Timplan för grundskolan,Skollagen Bilaga 3
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=35&skolform=11&id=26&extraId= (2006-01-04)
21 Ibid.
22 Gemensam kursplanetext för de samhällsorienterande ämnena
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=23&skolform=11&id=3882&extraId= 2087 (2005-12-15)
23 Ljung-Djärf, A. (2004). Spelet runt datorn – Datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan. Malmö: Reprocentralen, s. 15.
24 Rognhaug, B. (1996), s. 61.
25 Boström, L. & Wallenberg, H. (2001). Inlärning på elevernas villkor – En ny pedagogik för skolan, Falun: Brain Books, s. 104.
kunna ta över undervisningen. Här ligger det grundläggande felet, menar Papert. Datorer är verktyget som tar oss till framtiden, och här måste skolan hänga med.27
2.3.1 Barn och datorer
I boken Familjen och nätet skriver Papert att dagens barn tillhör datorgenerationen.28 De barn som inte börjat skolan ännu, möter datorer överallt och kommer att ställa höga och framförallt nya krav på hur de vill inhämta kunskap. Fram till idag har de största, och kanske enda, kunskapskällorna bestått av böcker och tidningar. Papert menar dock att vi inom en snar framtid inte kommer att behöva lägga lika mycket vikt vid konsten att läsa och skriva som vi gjort hittills.29 De bekymmer vi idag känner över de barn som inte kan läsa och skriva är naturlig eftersom det barnet i och med det ej har tillgång till kunskap.30 Nu när
IT-utvecklingen är på frammarsch och kunskap finns att finna på andra håll än enbart i böcker, innebär det att kravet på läs- och skrivkunnighet inte är lika stort.31 Det språk som används på datorn handlar enligt Nohrstedt mycket mer och ikoner och symboler vilket för barn med läs- och skrivsvårigheter är lättare att anamma. 32
En kontrast till denna optimistiska syn på barn och datorer skriver Berit Rognhaug, doktor i specialpedagogik, om i boken Kunskap och lärande i IT-samhället. Rognhaug menar att det är svårt att dokumentera förbättrad inlärning hos elever med olika inlärningssvårigheter som nyttjar datorer. Det finns mycket vi svävar i ovisshet om och hon ifrågasätter om vi pedagoger har ett medvetet förhållningssätt till datorstödd undervisning.33
I Barn- och ungdomspsykologi skriven av OddbjØrn Evenshaug och Dag Hallen, kan vi läsa
om Piagets teori om barns kognitiva utveckling, som innebär att barn konstruerar förståelse när de ställs inför konkreta uppgifter som de måste hantera34. Utifrån denna har Papert skapat ett programmeringsspråk för undervisning som har namnet Logo. Barn som använder detta program ska kunna förbättra sin finmotorik, stärka korttidsminnet, få kunskap om hur inlärning egentligen går till och utveckla metakognitiv förståelse (förstå hur de själva tänker
26 Rognhaug, B. (1996), s. 65.
27 Nohrstedt, L. (Red.). (1999). Datorer – metoder och goda idéer. Trelleborg: Lärarförbundets förlag, s. 11. 28 Papert, S. (1998), s.11. 29 Nohrstedt, L. (Red.). (1999), s. 10. 30 Papert, S. (1998), s.11. 31 Nohrstedt, L. (Red.). (1999), s. 12. 32 Ibid, s. 13. 33 Rognhaug, B. (1996), s. 63.
när de löser ett problem) och därmed få stärkt självförtroende.35 Det har dock varit svårt att dokumentera dessa positiva förväntningar. Det har gjorts många undersökningar kring Logo och sammanfattningsvis säger dessa att effekterna är beroende på hur undervisningen
struktureras samt på lärarens aktiva ingripanden. De barn med autism som faktiskt rapporteras lära sig mer effektivt via datorn, är beroende av lärarens medverkande för att inte helt
försvinna i sin önskan om att undvika social samverkan.36
2.3.2 Datorn i hemmet
Radio- och TV-verket har i uppdrag att bevaka medieutvecklingen i Sverige. I rapporten
Medieutveckling 2004 kan vi läsa att 95 procent av de 4700 barn i åldern 9 till 16 som deltog i
den senaste undersökningen, har dator i hemmet. 87 procent av dessa har tillgång till
Internetuppkoppling och nästan alla barn använder Internet, hälften av dem dagligen. I samma undersökning deltog 3200 föräldrar för att få kunskap om deras kunskaper om barnens
Internetanvändning. Studien visar på stora skillnader beträffande vad föräldrar tror att deras barn gör på Internet och vad barnen själva påstår att de gör. Medan föräldrarna tror att den största nyttan deras barn hade av datorerna var att göra läxor angav barnen att de mest spelar spel (50 procent), skickar e-post (54 procent), chattar (39 procent) och laddar ner musik (49 procent). 29 procent av barnen angav att de gör läxor på Internet.37
2.3.3 Datorstödd eller datorstörd pedagogik?
Självklart finns det både positiva och negativa sidor med datoranvändning. Hittills har mestadels positiva sidor tagits upp, men jag finner det viktigt att väga även den andra sidan. Laag menar i boken Att lära i tiden: IT – nya roller för rektor, lärare och elever att ett ökat användande av datorer (i skolan och i hemmet) innebär många konsekvenser. De mest omedelbara kraven ställs på de fysiska tingen, såsom krav på nya datorer, bättre ventilation, el-förstärkning, säkerhet, kabeldragning, inredning och belysning. På kort sikt innebär dessa satsningar på IT stora kostnader, men i längden minskar t.ex. kostnader för tryckta läromedel. Den största vinsten stat och kommun gör är att ge ungdomar en beredskap för framtiden vilket i sig inte gärna ses som en ekonomisk vinst.38
35 Rognhaug, B. (1996), s. 62. 36 Rognhaug, B. (1996), s. 62.
37 De Vries, T. (Red.). (2004). Medieutveckling 2004. Bromma: Radio- och TV-verket, s. 62. 38 Laag P. (1997), s. 53.
Ett relativt billigt sätt att satsa på IT-utveckling är att låta pengarna användas till fortbildning, mjukvaror och annan kringutrustning till datorerna. Då kan man på nya sätt använda de datasalar som de flesta skolor har. Ett problem med att låta datasalarna få vara kvar som de är, är att den möblering som oftast förekommer har en tendens att hindra ett föråldrat arbetssätt att förnyas. Ett långt bättre alternativ – dock även dyrare – är att satsa på flexibla, bärbara datorer.39
Ett av de största problemen är att de krafter som påverkar utbildningsväsendet inte alltid har det bästa ur pedagogisk synpunkt för ögonen. Papert menar att datortillverkarna vill få ut datorer till skolorna oavsett hur dessa sedan används. Han menar vidare att det inte hjälper att önska att kraften inte är här – nu är den här och vi som pedagoger måste lära oss att använda oss av den på rätt sätt. En positiv effekt är att kraften kan bryta motståndet som finns mot förändringar. Klarar skolan av att visa på positiva effekter av datoranvändning är det
fantastiskt för de elever som får vara med om det från början. Tids nog måste datorindustrin anpassa sig efter skolan – inte tvärtom.40
Lars Naeslund som är lektor i pedagogik vid Linköpings universitet, menar i boken Att
organisera pedagogisk frihet att många hävdar att datoranvändningen medför biverkningar.
En elev hade exempelvis i en undersökning han gjort, påstått att hans syn försämrats av datoranvändningen. En annan elev påstod att alla hans arbeten på datorn gått förlorat då han varit slarvig med att spara dessa regelbundet. Vissa menade även att datorn allt för ofta förekommer som leksak och inte som läromedel.41
Den största faran med barn och Internetanvändning är enligt Papert då barn blir lurade in i sammanhang där de inte hör hemma, t.ex. pornografi.42 Med tanke på Radio- och TV-verkets undersökning som visade att föräldrarna inte har så stor uppsikt över barnens användning av Internet43, vill jag hänvisa till Papert. Han menar att föräldrar borde lägga mer tid på att försöka hitta gemensamma intressen på Internet vilket kan förebygga många av de farliga riskerna med Internet.44
39 Laag P. (1997), s. 50. 40 Papert, S. (1998), s .169.
41 Naeslund, L. (2001). Att organisera pedagogisk frihet – Fallstudie av självständigt arbete med datorstöd vid
en grundskola. Linköping: Linköpings universitet, s. 110.
42 Papert, S. (1998), s. 84.
43 De Vries, T. (Red.). (2004), s. 62. 44 Papert, S. (1998), s. 87.
2.4 Principer för lärande
All den kunskap och information som enligt Papert finns att hämta i användningen av IT, hur kan detta överföras till eleven på det sätt att han eller hon i enlighet med Lpo 94 blir
förtrogen45 med kunskapen? Naeslund sammanfattar teorier om lärande i fem principer och jag väljer att använda mig av tre av dessa; Motivationsprincipen, Aktivitetsprincipen och Konkretionsprincipen.46
2.4.1 Motivationsprincipen
Då det talas om motivation associeras det ofta till ord som målinriktning, intresse för och behov av. Det kan handla om att bygga på och kanalisera ett redan befintligt engagemang, eller att väcka intresse där spontan lust saknas, t.ex. genom att visa på användbarheten av något. Många barn har en lekfull eller tävlingsinriktad relation till datorn och känner att datorn underlättar arbetet, vilket alltihop har med motivation att göra. Vissa anser att den intressestegring som förekommer när man talar om motivation, endast är tillfällig och på sikt bidrar till att barnen får ett nästintill resistent förhållningssätt till datorn. Kan skolan visa barnen att datorn kan användas till att bidra med kunskaper till deras egna projekt, exempelvis utanför skolans värld, behöver inte motivationen vara tillfällig.47
2.4.2 Aktivitetsprincipen
Elever säger ofta att de lär sig mycket genom datorerna om de får pröva sig fram
självständigt. Då eleven testar olika lösningar planlöst eller på mer välgrundande chansningar kan de försök som inte gav önskat resultat förkastas, medan de lyckade försöken upplevs som belönande och fastnar i minnet. Här kan vi tala om att vara förtrogen med kunskap48 vilket går väl ihop med Piagets teori om att barn konstruerar förståelse när de ställs inför konkreta problem som de måste lösa.49 Sammanfattningsvis kan man säga att man ”aldrig kan lära ut något – bara lära in det.”50
2.4.3 Konkretionsprincipen 45 SKOLFS 1994:1 http://www.skolverket.se/skolfs?id=258 (2006-01-04) 46 Naeslund, L. (2001), s. 100-101. 47 Ibid, s. 100. 48 SKOLFS 1994:1 http://www.skolverket.se/skolfs?id=258 (2006-01-04) 49 Evenshaug, O. & Hallen, D. (2001), s. 118.
Denna princip innebär att invecklade processer och begrepp kan bli åskådliga och gripbara. Med hjälp av illustrationer och ljud på datorn kan abstrakta begrepp bli simulerade till något konkret. Naeslund exemplifierar detta genom att tala om hur man genom att filma en
blommas växande för att sedan spela upp det i en högre hastighet så att rörelsen blir synlig för ögat. En matematiklärare nämner för Naeslund om hur han använder datorn för att rita
prydliga grafer till lektioner. Dock nämns även att denna vilja till prydlighet och dekoration av arbeten lätt kan ta överhanden och kvaliteten på själva innehållet är inte särskilt stor.51
2.5 Interaktiva läromedel
Laag ger flera exempel på interaktiva läromedel (program som skapar en aktivitet mellan elev och läromedel). I färdighetsträningsprogram kan eleven få spela en aktiv roll, dock ser de idag ofta ut som skolornas böcker med fylla i-övningar – fast på datorn. I skalprogram skapar eleven själv innehållet med hjälp av ljud, bilder och text som sätts samman. I dessa kan elevarbeten presenteras på ett helt nytt sätt än tidigare. Via intranet (lokalt) och Internet (globalt) kan eleven söka information och genomföra projektarbeten med andra elever.52
Många av de interaktiva läromedel som används i skolan går att nå via Internet hemifrån. Via olika länksamlingar kan eleven enkelt ta sig fram till de läromedel som anses intressanta.
Länkskafferiet är en Internetsida som görs på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling och
är en samling beskrivningar av informationskällor på Internet. Alla webbplatser som det länkas till i databasen är granskade och utvalda för att vara till hjälp i skolarbetet och riktar sig främst till elever som är mellan 10 och 15 år.53 Som ett komplement till denna sida har Anna Kalla, lärare i svenska och musik, skapat Annas länkburkar som en länksamling tänkt att vara till nytta och glädje för elever och lärare på grundskolan. Här är länkarna sorterade ämnesvis och länkar till lämpliga sidor att arbeta med i skolarbetet eller på fritiden. Här finns goda exempel på spel där man lär sig saker om alltifrån vikingar till ämnesomsättningen i kroppen.54 50 Naeslund, L. (2001), s. 101. 51 Ibid, s. 101. 52 Laag P. (1997), s. 16. 53 Länkskafferiet http://lankskafferiet.skolutveckling.se/ (2005-12-01) 54 Annas länkburkar http://www.burkar.nu/ (2005-12-15)
3 Metod
I det här avsnittet kommer jag att redovisa den undersökningsmetod jag har valt att använda mig av i denna uppsats. Jag kommer även att delge en motivering till mitt kvantitativa metodval, och varför jag valt att inte använda mig av andra metoder. Därefter följer en diskussion kring valet av undersökningsgrupper och hur själva undersökningen gick till. Avslutningsvis tar jag upp min metod för bearbetning och analys, samt en diskussion gällande reliabilitet och validitet.
3.1 Val av ansats
Då mitt syfte är att finna svar på elevers attityd kring ett eventuellt ökat användande av datorer är det följaktligen en attitydundersökning som ska göras. Jag anser då att en
kvantitativ undersökning är den bäst lämpade metoden eftersom jag är intresserad av en stor grupps attityder och mindre intresserad av enskilda tankar. Ett eventuellt ökat användande av datorer i skolan och då i förbindelse med hemmet rör naturligtvis hela klassen och inte enbart enskilda individer.
En kvalitativ undersökning i form av t.ex. intervjuer fann jag inte vara ett bra alternativ för min undersökning men givetvis finns det många fördelar med intervjumetoden. Enligt professor Edmund Dahlström som har arbetat med frågor kring sociologisk intervjuteknik, är en fördel till exempel att intervjuaren under intervjuns gång har möjlighet att stimulera respondenten till att besvara fler frågor.55 En nackdel med att intervjua just barn är att de har ett mer begränsat ordförråd än en vuxen vilket leder till att barnet ställer frågor och därmed blir intervjun mer av ett samtal. Då kan det vara lätt att för intervjuaren omedvetet påverka svaren och ställa ledande följdfrågor. Dessutom finns en risk att barnen känner sig osäkra och då ger mig de svar som de tror att jag förväntar mig få höra.56 Ett stort skäl till att jag inte valde att använda mig av intervjuer är dock på grund av tidsbrist. Jag skulle inte hinna genomföra så pass många intervjuer att svaren skulle anses tillförlitliga och vara nyttiga och användbara för andra och komma andra till del, som enligt Annika Lantz är krav för en
professionellt genomförd intervju.57 För att intervjua en person från varje klass skulle det vara väldigt svårt, om inte omöjligt, att finna en person som kan vara en värdig representant för hela klassens åsikter. Under arbetets gång funderade jag även kring att sätta ihop en
55 Dahlström, E. (1975). Intervju- och enkätteknik. Stockholm: Natur och kultur, s. 15.
fokusgrupp som också är en form av intervju, alltså en kvalitativ undersökningsmetod. Man samlar då en grupp för varandra tidigare relativt okända människor som får samtala kring ett givet ämne under en begränsad tid.58 Det hade varit intressant då jag i en sådan undersökning skulle få spridda åsikter från elever från helt olika sammanhang. Jag övergav tanken då jag insåg att det skulle vara svårt att få tag på fler än tio elever som kommer från så pass olika sammanhang att det skulle kunna räknas som en fokusgrupp och inte som en vanlig gruppintervju. Elever i det område jag skulle ha möjlighet att genomföra en sådan undersökning, upplevs av mig ha väldigt lika erfarenheter kring datorer i skola och hem. Dessutom är målet med fokusgruppen att deltagarna ska diskutera fritt med varandra med bara lite ledning av samtalsledaren – moderatorn, vilket jag inte tror elever i femte och sjätte klass skulle klara av. De skulle antagligen alltför lätt ledas in på andra ämnen än det av mig givna. Detta var ytterligare ett skäl för mig att välja just enkäter som undersökningsmetod.
Därför har jag alltså beslutat att undersöka detta närmare med hjälp av en kvantitativ undersökning - enkätundersökningar i femte- och sjätteklasser på tre skolor: En skola i en storstad belägen i Sydsverige, en skola i en mindre stad i Sydsverige samt på en skola i en mellanstor stad i norra Sydsverige.
3.2 Val av undersökningsmetod
För att få svar på mina frågeställningar har jag brutit ner mina huvudfrågor i ett antal mer specifika frågor som gör det lättare att få en mer detaljerad sida av svaren. Detta har jag gjort genom att lämna ut en enkät som får utgöra mitt underlag för undersökningen (Se bilaga A).
Då jag kom att formulera enkätfrågorna blev det angeläget för mig att fundera över om frågorna skulle vara slutna eller öppna. En svårighet med öppna frågor, är att det vid sammanställningen kan vara svårt att veta vad eleven har tänkt på i sitt svar. Genom att använda mig av en enkät med slutna frågor blir den lättöverskådlig men det ges å andra sidan inget utrymme för elevernas egna tankar vilket krävs då jag vill veta hur en eventuell
förändring av Samhällskunskapslektionerna skulle kunna se ut. I det avseendet skulle slutna frågor enbart ge utrymme för mina egna idéer. Därför har jag valt att använda mig av en enkät som innehåller både slutna och öppna frågor. I vissa fall tycktes det lämpligt att enbart
använda ja- och nejfrågor men ofta satte jag dem i samband med öppna följdfrågor. Då kan
57 Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur, s. 13. 58 Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur, s. 9.
eleven själv välja hur mycket eller hur lite han eller hon vill svara på frågan. Avslutningsvis lade jag en helt öppen fråga där eleven fick skriva om det var något övrigt han eller hon ville tillägga till sina svar eller kring ämnet datorer i skolan och i hemmet. Jag hoppades på att där få tankar som på minsta möjliga sätt var påverkade av mig.
Jag testade enkäterna på några i min närhet för att se om det fanns något som behövde ändras. Några tankar kom upp vilket gav mig chans att justera utformningen och få en bättre enkät.
3.3 Urval
Jag valde att genomföra undersökningen på tre olika skolor. Detta urval berodde på att jag inte ville fastna i en enda skolas undervisningsmönster och då få ett allt för enhetligt svar. Den första skolan är belägen i utkanten av en mångkulturell större stad i södra Sverige. Den andra skolan är en skola i en mindre relativt monokulturell stad i södra Sverige och den tredje är belägen i en mellanstor, relativt monokulturell stad i norra Sydsverige.
Det finns många anledningar till varför jag valde att koncentrera mig på barn i femte- och sjätteklasser. Erik H. Eriksson har en teori om den psykosociala utvecklingen hos barn och ungdomar. Barn i åldern 6-12 befinner sig enligt honom i ett stadium som kallas för
”Produktivitet kontra mindervärdeskänslor”.59 I detta stadium speglas barnens vilja att klara av det de sysslar med och de är redo att ge sig i kast med färdigheter och uppgifter. De har lämnat ”barndomens lekande uttryck”60 och utvecklar en känsla av arbetsinriktning och produktivitet. Det skulle innebära att de utan större svårigheter kan klara av att lära sig nya arbetssätt och inlärningsmetoder. En fara, enligt Eriksson, är dock att de i denna ålder kan känna sig otillräckliga och uppgivna över sina otillräckliga förutsättningar. Det är ännu en anledning till att jag anser att de då behöver en individualiserad undervisning som då datorn kan vara ett redskap till att avhjälpa.
Då jag valt att använda mig av en enkät med flera öppna frågor, anser jag att elever i årskurs fem och sex är tillräckligt talföra för att skriftligt kunna besvara frågor på ett sätt som gör att jag som vuxen kan förstå deras tankar. Det är i denna ålder de enligt läroplanen lär sig att argumentera och förklara varför de tycker si och så61. Dessutom befinner sig elever i det
59 Evenshaug, O. & Hallen, D. (2001), s. 417. 60 Ibid, s. 417.
femte och sjätte skolåret i en tydlig gräns i kursplanen då den kursplan de följt till och med femte klass byts ut till en ny som blir giltig till och med nionde klass. Jag anser då att det är viktigt att undersöka hur pass väl deras undervisning stämmer överens med kursplanen. Då Radio- och TV-verket undersökte medieutvecklingen i Sverige undersöktes barn i åldern 9 till 16 eftersom dessa börjar bli vana vid datorer62, vilket var ännu en anledning till mitt val av åldersgrupp då det blir lättare för mig att anknyta till denna undersökning.
För att resultatet ska bli tillförlitligt valde jag att lämna ut enkäten i totalt fem klasser fördelade på de tre skolorna. Totalt deltog 111 elever, 50 pojkar och 61 flickor.
3.4 Genomförande
I detta avsnitt beskriver jag hur jag gick tillväga för att genomföra undersökningarna på de olika skolorna. Jag har valt att numrera skolorna och hoppas då att det blir lättare att följa med i texten. Skola nr 1 är en skola belägen i utkanten av en mångkulturell större stad i
Sydsverige. Skola nr 2 är en skola i en mindre relativt monokulturell stad i Sydsverige och skola nr 3 är belägen i en mellanstor, relativt monokulturell stad i norra Sydsverige.
3.4.1 Genomförande på skola nummer 1
Då denna skola har två femteklasser tog jag kontakt med klasslärarna för respektive klass. Jag berättade vad mitt arbete handlar om och bad att få lämna ut enkäter i deras klasser. Mitt önskemål togs väl emot. Med den ena läraren kom jag överens om en tid då jag kunde dela ut enkäterna i klassen och jag gav denne ett exemplar av min förberedda enkät samt ett kort brev där jag mer ingående beskrev mitt arbete (Se bilaga B). Den spontana reaktionen blev då ”Jag tror inte att de vet vad Samhällskunskap är för någonting” vilket jag inte hade reflekterat över tidigare. Det namn de använder är SO och detta förberedde mig på att jag antagligen skulle vara tvungen att nämna detta innan själva utlämnandet av enkäterna.
Tack vare lärarens notis kring mitt ordval kunde jag nu i samband med att jag berättade varför jag ville lämna ut enkäterna till eleverna, förklara vad Samhällskunskap var för någonting. För säkerhets skull skrev jag det även på tavlan. Jag bad dem att försöka svara på frågorna helt själva, vilket jag förstod skulle vara svårt då de var 24 elever och klassrummet litet. Dessutom
http://www.skolverket.se/skolfs?id=258 (2006-01-04) 62 De Vries, T. (Red.). (2004), s. 59.
bad jag att de som var färdiga med enkätfrågorna tidigare än de andra skulle försöka sitta tysta och lugna på sin plats för att undvika störande moment för de andra.
Många elever räckte upp händerna och undrade över några av frågorna. Exempelvis förstod jag att jag borde ha möjliggjort för eleverna att svara Ibland på en fråga där jag bara hade angivit Ja och Nej som alternativ. Jag borde även ha tydliggjort att det vid flera frågor var möjligt att kryssa i flera svarsalternativ vilket jag nu förstod gjorde flera elever förvirrade.
Då jag samlade ihop enkäterna hos dem som var färdiga relativt tidigt, ögnade jag igenom dem för att se att de inte glömt fylla i svaren på några frågor. Jag såg då att vissa hade glömt att fylla i en sida eller två och jag bad dem att svara på dessa frågor.
Jag hade beräknat att enkätundersökningen skulle ta max 30 minuter, men ingen av eleverna behövde så lång tid. Flera var färdiga efter bara 10 minuter medan alla enkäter var ifyllda efter ca 20 minuter.
Då jag planerade med den andra läraren kom vi överens om att denne själv skulle ta hand om utlämnandet av enkäterna i klassen för att sedan lämna tillbaka dem till mig. På så sätt skulle läraren slippa känna sig styrd till en viss tidpunkt och kunde själv genomföra den när det passade. Tack vare att jag tidigare hade genomfört enkätundersökningen i en annan klass, visste jag vad som behövdes förklaras vilket jag gick igenom med denna lärare.
Enkätundersökningen flöt på utan problem och jag fick tillbaka enkäterna dagen efteråt.
3.4.2 Genomförande på skola nummer 2
Då jag fattade beslutet att försöka lämna ut enkäter på Skola nr 2 tog jag kontakt med en lärare på skolan och förklarade mitt syfte. Responsen var positiv och läraren lovade att ta kontakt med de andra lärare som arbetar med elever i åldern 10-12 och tog mina uppgifter. Senare på kvällen fick jag telefonsamtal från en lärare som gärna ville hjälpa mig. Dagen därpå besökte jag skolan och lämnade enkäterna till läraren som tog hand om dem. Skolan har endast integrerade 5-6 klasser och denna lärare hade tagit kontakt med läraren i
parallellklassen. På så sätt skulle jag få svar från drygt 40 elever. Även med denna lärare kom jag alltså överens om att denne själv skulle dela ut dem när det passade för att sedan lämna tillbaka dem till mig. Några dagar senare kunde jag hämta de ifyllda enkäterna på skolan tillsammans med lärarens noteringar kring enkätundersökningen. Anteckningarna visade att
läraren hade valt att förklara Samhällskunskap med ordet Tema då det var det ord de använde i undervisningen.
3.4.3 Genomförande på skola nummer 3
Eftersom jag gärna ville lämna ut enkäter på något annat ställe än i södra Sydsverige, tog jag kontakt med rektorn på skola nummer 3 via e-post där jag med ett brev (se bilaga B)
förklarade mitt syfte samt bifogade enkäten. Dagen därpå hade jag fått e-post från rektorn som berättade att kontakt redan tagits med läraren i årskurs 5 samt att enkäten var vidarebefordrad till denna. Senare på dagen fick jag telefonsamtal från denna lärare som var tveksam till om det fanns tid att lämna ut enkäterna under den tid jag hade önskat. Från tidpunkten då jag skrev brevet hade jag själv hunnit lämna ut enkäterna vilket hade gjort mig medveten om att den tidsangivelse jag angivit för undersökningen inte stämde. Då jag skrev brevet hade jag uppfattningen om att det skulle ta 30 minuter, vilket i mitt fall i realiteten blev 20 minuter. Jag gjorde läraren uppmärksam på detta som lovade att försöka hinna, även då jag klargjorde att jag inte lade någon press till att genomföra undersökningen. Ett par dagar senare fick jag reda på att undersökningen genomförts och kunde sändas tillbaka till mig.
Då jag var i samtal med läraren innan undersökningstillfället gavs tyvärr ingen tid för mig att mer ingående förklara det jag själv upplevt som problem vid undersökningen. Därefter kunde jag inte komma i kontakt med läraren för att delge denna information. Jag förlitade mig då på lärarens eget initiativ till att kunna handskas med detta. Det visade sig även efteråt att
undersökningen hade förflutit utan större problem och att de frågor som ställdes om enkäten lätt gått att besvara.
3.4.4 Bearbetning av enkäter
Eftersom jag fick tillbaka enkäterna från de fyra olika undersökningarna vid olika tillfällen gick jag igenom dessa allteftersom. Inledningsvis sammanställde jag de slutna frågorna, svaren med kryssalternativ. Jag valde att räkna fram svaren i procent för att lättare kunna få en överblick över resultatet. Då elevantalet för deltagarna i de olika skolorna var olika kom jag fram till att procentsvar skulle göra resultaten mest rättvisa.
Därefter gick jag igenom de öppna frågorna, sorterade skola för skola. Generella samt avvikande svar för de olika skolorna togs fram från enkäterna för att lättare kunna analysera, diskutera och jämföra dessa svar.
Alla enkäter jag fick tillbaka var ifyllda vilket innebar att jag kunde använda mig av alla enkäter som jag lämnat ut. Det jag dock inte tagit hänsyn till, var hur många elever som var skrivna i klassen kontra hur många som faktiskt var på plats i skolan vid
undersökningstillfället. Det bortfallet togs inte i beaktning i mina resultat.
3.4.4 Etiska övervägande
Min önskan att genomföra undersökningarna på de olika skolorna förutsatte självklart ett medgivande från de berörda lärarna. Det visade sig ganska omgående i kontakten med de respektive lärarna huruvida de var positiva eller negativa till min undersökning. Tre av fyra lärare var positiva redan vid första kontakten medan den fjärde var tveksam från början för att sedan ändra sig. Slutligen stod det alltså klart att alla samtyckte och var villiga att samarbeta.
Det poängterades redan från början att undersökningen och de deltagande skulle vara anonyma. Även skolorna skulle anonymiseras vilket också nämndes tydligt. Jag meddelade dock att åldern på eleverna skulle avslöjas i uppsatsen. Deltagandet i undersökningen var dock frivillig, därför gavs alla elever en möjlighet att tacka nej till att vara med, vilket ingen senare visade sig ha gjort.
Genom att jag själv och de lärare som själva delade ut enkäterna, hade underlag för att berätta varför undersökningen gjordes, skapades en trygg och lugn miljö i klassrummet. Genom detta förväntade jag mig att eleverna skulle svara så sanningsenligt som möjligt.
3.5 Reliabilitet och validitet
För att undersökningen ska utföras på ett trovärdigt sätt måste man tänka över dess reliabilitet. För att öka reliabiliteten i min undersökning, valde jag att gå igenom enkäterna noggrant och flera gånger. I och med detta kunde jag försäkra mig om att det jag noterade första gången jag tog del av det nedskrivna materialet stämde överens med det jag noterade de senare gångerna. Dessutom gavs elevernas svar en chans till eventuella omtolkningar. Den litteratur jag använt mig av i min undersökning borde anses som tillförlitlig då denna är skriven av människor med lång erfarenhet inom områdena. Då mitt undersökningsmaterial är nerskrivet svart på vitt är det lätt för mig att gå tillbaka, analysera, diskutera och jämföra resultaten med varandra. Detta möjliggör även för andra att kontrollera mina resultat vilket ökar reliabiliteten.
Självfallet är jag medveten om att jag inte är någon van enkätundersökare, vilket skulle kunna påverka reliabiliteten i min undersökning på ett negativt sätt. Vissa av eleverna hade svårt att förstå somliga frågor, vilket kunde ha undvikits om jag gjort fler pilotundersökningar.
Då jag tar hänsyn till arbetets validitet innebär det att jag undersöker det som jag från början tänkt undersöka. Tack vare andra som innan undersökningstillfället gick igenom min enkät fick jag i och med detta ytterligare perspektiv på frågorna. Det faktum att någon annan än jag själv kontrollerade att det var lämpligt undersökningsmaterial ingav dessutom en känsla av trygghet för mig i mitt fortsatta arbete.
4 Resultat
I det här avsnittet kommer jag att redogöra för mitt resultat kring elevernas svar på enkäterna. Inledningsvis redogör jag för elevernas svar på hur de ställer sig till ett ökat användande av IT i Samhällskunskap för att sedan analysera dessa med hjälp av de teorier som presenterats i min kunskapsbakgrund. Vidare kommer jag att ge en redogörelse för hur eleverna tror att en eventuell förändring skulle kunna se ut för att även här analysera detta med hjälp av litteratur.
De frågeställningar jag utgått från för att få fram mitt resultat är:
¾ Hur ställer sig elever till ett ökat användande av IT i Samhällskunskap i skolan samt i förbindelse med hemmet?
¾ Hur skulle en eventuell förändring kunna se ut?
Jag har delvis använt mig av diagram för att klargöra resultaten. Detta fann jag var ett bra sätt att redovisa kryssvaren på då det blir lättöverskådligt. Många elever hade dessutom svarat likadant även på de öppna frågorna vilket gör att diagram även här redovisar svaren på ett bra sätt. Detta ger mig dock mycket liten möjlighet att visa på enskilda representativa respektive avvikande citat, men då jag anser det nödvändigt kommer även detta att redovisas.
4.1 Hur ställer sig elever till ett ökat användande av IT i Samhällskunskap i skolan samt i förbindelse med hemmet?
Efter genomgång av enkäterna, finner jag ett flertal mönster. Bland annat svarade en övervägande del på alla skolor att de tycker om Samhällskunskap samt Datakunskap, 79 respektive 80 procent. När de sedan fick möjlighet att svara på varför de tyckte om dessa ämnen svarade de såhär:
Diagram 1. Varför tycker du om Samhällskunskap? 5 11 22 24 31 42 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Det är viktigt Det är roligt att forska Det är intressant Jag lär mig mycket om länder Jag lär mig mycket Det är roligt
(%)
Diagram 2. Varför tycker du om Datakunskap?
2 4 8 10 15 20 20 40 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Det är roligt med spel Jag ser mina stavfel Jag kan skriva fint Jag kan skriva snabbt Det är roligt att skriva Det är bra med mycket fakta och bilder Jag lär mig mycket Det är roligt
(%)
Av de elever som svarade att de inte tyckte om Samhällskunskap svarade 80 procent att det var för att det var ”tråkigt” medan 20 procent svarade att det var ”ointressant”. Alla elever som svarade att de inte tyckte om Datakunskap svarade att det var på grund av att läraren var ”tråkig” och ”inte hade humor”.
57 procent av eleverna angav att de får läxan i Samhällskunskap i bokform medan 67 procent angav att de får läxan i form av pappershäfte/lösblad. Hela 90 procent angav att de gör läxan i Samhällskunskap, och på frågan varför svarade de såhär:
Diagram 3. Varför gör du läxan i Samhällskunskap? 2 8 19 30 53 0 10 20 30 40 50 60 Det är intressant Jag vill inte ligga efter Det är roligt För att lära mig För att jag måste
(%)
När det kom till frågan om ett ökat användande av datorer på Samhällskunskapslektionerna, trodde 59 procent att det skulle vara roligare än att använda böcker. 28 procent svarade ”vet ej”. Bara 31 procent svarade dock att de trodde att de skulle lära sig mer.
38 procent av eleverna svarade att de trodde att det skulle vara roligare att göra läxan om den fanns på Internet eftersom det är ”roligt att surfa” och ”det går snabbare att skriva på datorn”. Några nämnde fördelarna med att man ”slipper sudda”, ”det blir finare” och att man ”inte tappar bort läxan”. De 9 procent som svarade nej, angav att det skulle vara krångligt och att det är ”dåligt att sitta för mycket vid datorn”.
Då jag i slutet av enkäten gav eleverna tillfälle att fritt nämna övriga tankar kring datorer i skolan och hemma kunde jag sammanfatta deras svar med 9 positiva kommentarer och 6 negativa. De positiva handlade om att det är bra med datorer och att ”man lär sig mer med spel”. De negativa kommentarerna tog upp faran med att sitta för länge vid datorerna med beroende och ”ont i ögonen” som följd.
För att kunna sammanfatta svaret väljer jag att visa några av frågorna och svaren i en tabell (Se bilaga C). Frågorna 4, 13, 17, 18, 19 samt 20 anser jag tydligt kunna visa på en positiv eller negativ attityd. Där visar det sig att de flesta tycker om ämnet Datakunskap och tror att det skulle vara roligare om de fick använda datorn istället för böcker på
Samhällskunskapslektionerna. De flesta svarade att undervisningen i Samhällskunskap är bra som den är medan många även önskade ”mer datorer”. Samtidigt som få svarat ”nej” på frågorna 13, 17 och 18, är det fler som är tveksamma till om de faktiskt skulle lära sig mer och att det skulle vara roligare att göra läxan i Samhällskunskap om den fanns på Internet än
de som svarat ”ja”. På fråga 20 tog nio elever upp positiva aspekter med datorer medan sex nämnde de negativa sidorna. Sammantaget har fler elever svarat ”ja” eller ”vet ej” på frågorna och tagit upp det positiva med datoranvändning, vilket ger att få är direkt negativa till en eventuell ökning av användandet av IT i Samhällskunskapsundervisningen.
4.1.1 Analys kring elevernas attityd inför ett eventuellt ökande av IT
Det faktum att den största delen svarade att de tycker om Samhällskunskap samt Datakunskap och dessutom mest på grund av att det är ”roligt” kopplar jag till Naeslunds
Motivationsprincip som grundar sig på att eleven visar intresse för någonting.63 Här har pedagogerna tydliga intressen att utgå ifrån i arbetet med eleverna. Dessutom bör poängteras att alla de elever som svarade att de inte tycker om Datakunskap angav att det berodde på en ”tråkig” lärare. Detsamma gäller för många andra frågor där en hög andel av eleverna poängterade att det vore ”roligt” med mer IT-användning i skolan.
Det verkar alltså vara viktigt för eleverna att skolarbetet är just roligt och till detta kan läggas att endast 19 procent svarade att de gör läxan för att det är roligt medan hela 53 procent gör den för att de ”måste”. Med hänvisning till Boström och Wallenberg som hävdar att vi ”måste acceptera den individuella mångfalden och undervisa varje elev på dennes villkor”64 samt Rognhaug som menar att dagens pedagoger är i kamp med att individualisera
undervisningen65 anser jag att en förändring av skolarbetet är på sin plats för att höja
motivationen hos eleverna. Tanken är ju inte att eleverna ska känna sig tvingade till lärande då det i läroplanen tydligt står att vi ska ”främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper”66. En stimulans handlar snarare om motivation än om tvång.
Under ämnet Samhällskunskap svarade flera elever att de tycker sig lära sig mycket, bland annat om andra länder som tydligt ingår i kursplanen för Samhällsorienterande ämnen67. Dessutom stämmer många elevers svar om att de ”tycker om att forska” överens med de mål som står att finna i Lpo 94: ”på ett självständigt sätt [kunna] söka, bilda och använda kunskap
63 Naeslund, L. (2001), s. 100.
64 Boström, L. & Wallenberg, H. (2001), s. 104. 65 Rognhaug, B. (1996), s. 61.
66 SKOLFS 1994:1
http://www.skolverket.se/skolfs?id=258 (2006-01-04)
67 Gemensam kursplanetext för de samhällsorienterande ämnena
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=23&skolform=11&id=3882&extraId= 2087 (2005-12-15)
om samhällsfrågor”68 samt utveckla ”sin förmåga att använda olika informationskällor och [utveckla] ett kritiskt förhållningssätt till dessa”.69
Det kan ifrågasättas vad eleverna menar när de skriver att de ”lär sig mycket” i Datakunskap. Det kan tolkas som att de lär sig specifik fakta men även som att de lär sig att använda datorn och dess finesser. Rognhaug menar att det är svårt att dokumentera förbättrad inlärning hos elever med inlärningssvårigheter som använder datorer70, men då många elever svarade att en anledning till varför de tycker om Datakunskap var just att de lär sig mycket, behöver inget av dessa alternativ vara fel med tanke på Motivationsprincipen. Ändå finns det inte en enda timme lagd på datorundervisning under den obligatoriska timplanen för grundskolan.71
Flera uppgav positiva sidor med datorns möjligheter till att skriva snabbt och fint men Naeslund nämner risken med att detta kan ta överhanden då det kommer till kvalitén på innehållet.72 Skulle de elever som faktiskt har läs- och skrivsvårigheter uppmuntras till att lära sig detta, anser inte jag med tanke på detta vara något hinder så länge pedagogen är med och övervakar, vilket Rognhaug påpekar.73 Många angav dessutom att de i samband med att de
skriver på datorn är hjälpta av att de ser sina stavfel.
Det är intressant att de få negativa kommentarerna tog upp faran med att sitta för länge vid datorerna med exempelvis ”ont i ögonen” som följd. Endast en elev hade i Naeslunds undersökning påvisat detta74. Dessutom verkar det inte finnas många dokumenterade faror kring detta. Däremot nämnde ingen de faror som enligt Papert lurar på nätet med pornografi som det farligaste exemplet75. Är fallet så att ingen av eleverna är bekanta med denna fara tyder det på att informationen kring denna fara bör förbättras markant. Jag ställer mig dock tveksam till denna brist på kunskap gällande den faran, däremot skulle det kunna tyda på att frågan bör aktualiseras och bearbetas mer regelbundet. I en tid av stor IT-utveckling måste även de negativa sidorna bearbetas för att kunna minskas.
68 SKOLFS 1994:1
http://www.skolverket.se/skolfs?id=258 (2006-01-04) 69 Ibid.
70 Rognhaug, B. (1996), s. 63.
71 Timplan för grundskolan,Skollagen Bilaga 3
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=35&skolform=11&id=26&extraId= (2006-01-04) 72 Naeslund, L. (2001), s. 101. 73 Rognhaug, B. (1996), s. 62. 74 Naeslund, L. (2001), s. 110. 75 Papert, S. (1998), s. 84.
Någon nämnde faran med att bli ”beroende” av datorn. Vad eleven menar kan diskuteras, då det inte nödvändigtvis behöver handla om ett missbruk. Självklart skulle ett missbruk vara en stor fara, speciellt med de barn som enligt Rognhaug löper risk att undfly social samverkan.76 Handlar det om beroende ifråga om apparatens funktionerande eller ej handlar det om andra problem. Självklart ställer det till problem för eleven om denne fått Samhällskunskapsläxa att göra via Internet och uppkopplingen ej fungerar.
Många svarade ”vet ej” på frågor rörande IT i skolan vilket varken kan räknas till den negativa eller positiva sidan då dessa uppenbarligen lider brist på kunskap och erfarenheter kring datoranvändning. Detta skulle kunna bero på den orättvisa många elever som svarade ”nej” tydligt ställts inför då deras lärare i Datakunskap verkade vara en tydlig anledning till missnöje för ämnet. Elever som själva inte mött många positiva sidor med datorer kan knappast anses ha givits rätt grunder för att vara positiva till ett ökande av IT-användning.
Medan 50 procent av eleverna i Radio- och TV-verkets undersökning svarade att de mest spelar spel på datorn77, uppgav endast 2 procent av eleverna i min undersökning att detta
skulle vara en anledning till att de tycker om Datakunskap. Däremot önskar 45 procent av eleverna i min undersökning att läxan skulle vara i form av spel på datorn. Detta tyder på att det finns fler intressen än enbart spel på datorn som påverkar deras positiva inställning till IT-användning.
Med elevernas mestadels positiva syn till ett eventuellt ökande av IT-användning i skolan samt i förbindelse med hemmet, tillsammans med de många positiva sidor nämnda i
Kunskapsbakgrunden, verkar det vara bäddat för förändring. Papert poängterar som bekant att barn kommer att ställa nya krav på hur de vill inhämta kunskap.78 Det verkar som att vi, som Papert menar, måste hänga med i utvecklingen där datorer är verktyget som tar oss till framtiden.79
4.2 Hur skulle en eventuell förändring kunna se ut?
Efter genomgång av enkäterna, återfinns ett flertal sammanhängande mönster. För det första svarade alla att de har dator hemma medan 91 procent angav att de även har tillgång till
76 Rognhaug, B. (1996), s. 62. 77 De Vries, T. (Red.). (2004), s. 62. 78 Nohrstedt, L. (Red.). (1999), s. 10.
Internet hemma. Av de 91 procent som angav att de har tillgång till Internet hemma angav 50 procent att de kan sitta vid Internet mer än en timme varje dag, 25 procent att de kan sitta ungefär en timme varje dag och 25 procent att de kan sitta 30 minuter. Alltså har alla elever med tillgång till Internet möjlighet att koppla upp sig åtminstone 30 minuter dagligen.
Jag har redan nämnt att 38 procent av eleverna trodde att det skulle vara roligare att göra läxan om den fanns på Internet. Då jag ställde frågorna om hur de skulle vilja att läxan i Samhällskunskap såg ut om fallet var så att de fick den via Internet, och hur de skulle förändra undervisningen i Samhällskunskap om de fick chansen, svarade de såhär:
Diagram 4. Om du fick läxan i Samhällskunskap på Internet, hur skulle du vilja att den såg ut?
5
45 50
0 10 20 30 40 50 60
Bilder och text Spel där jag lär mig
läxan Text att läsa på datorn
(%)
Diagram 5. Om du skulle få förändra undervisningen i Samhällskunskap, hur skulle den se ut då?
4 9 35 52 0 10 20 30 40 50 60 Vet ej Mer böcker Mer datorer Bra som det är
(%)
Då eleverna i slutet av enkäten gavs tillfälle att fritt nämna övriga tankar kring datorer i skolan och hemma nämnde någon en önskan om att få läsa böcker på datorerna istället för i vanlig bokform. En annan elev hade en idé om att alla skulle få ha varsin dator i skolan, men då skulle det också krävas bättre datorer än de som finns nu, tillades. Flera poängterade ännu en gång att de lär sig mer med spel men nämnde inte i förhållande till vad.
4.2.1 Analys kring en eventuell förändring
Det första kravet för ett ökande av IT i skolan i förbindelse med hemmet är självklart att alla elever har tillgång till dator, vilket alla i min undersökning har. Detta stämmer väl överens med den undersökning gjord av Radio- och TV-verket där 95 procent av barnen hade dator hemma.80 Med detta som bakgrund tycker jag det låter mer än rimligt att ett ökande av IT-användning i skolan samt i förbindelse med hemmet är möjligt. Då det visade sig att 91 procent av eleverna i min undersökning har tillgång till Internet och 87 procent av barnen i Radio- och TV-verkets undersökning har tillgång till Internet, ligger ett ökande i denna form av IT-användning inte heller långt borta. Dock faller möjligheten att för eleverna göra läxan via Internet bort i dagsläget då alla inte har tillgång till Internet. Det är dock högst relevant att diskutera hur det skulle kunna se ut i framtiden, då andelen med tillgång till Internet med största sannolikhet kommer att öka i rask takt då fler och fler får möjlighet att koppla upp sig mot Internet hemifrån.
Då det enligt kursplanen för Samhällsorienterande ämnen i grundskolan står att eleven ”på ett självständigt sätt [kunna] söka, bilda och använda kunskap om samhällsfrågor [samt utveckla] sin förmåga att använda olika informationskällor och [utveckla] ett kritiskt förhållningssätt till dessa”81 är det tydligt att ett ökande av IT-användning är relevant. Att koppla upp sig på Internet och på egen hand söka information går väl ihop med detta mål vilket då kan ses som förslag till alternativ läxform. Dessutom kan vi i Lpo 94 läsa om skolans viktiga uppgift att ge eleverna möjligheter att ta initiativ och ansvar – i samarbete med hemmen vilket är ännu en anledning till att en förändring åt detta håll är på sin plats. Förutom detta nämnde flera elever att de tycker om att forska vilket går ihop med Naeslunds Motivationsprincip82.
80 De Vries, T. (Red.). (2004), s. 61.
81 Gemensam kursplanetext för de samhällsorienterande ämnena
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=23&skolform=11&id=3882&extraId= 2087 (2005-12-15)
Då det framkommit att effekterna av att arbeta med programmeringsspråket Logo är beroende på lärarens aktiva ingripanden83, krävs det alltså att läraren lär sig hantera datorn. Fortbildning är ett krav som även Laag nämner kring konsekvenser av ett ökat användande av IT i skolan.84 Då vi pedagoger finns för att leda och lära våra elever anser jag detta vara det första kravet som måste uppfyllas i vägen mot ett ökat användande av IT.
Många elever i min undersökning (45 procent) menade att de önskade göra läxan via Internet i form av spel medan 50 procent av barnen i Radio- och TV-verkets undersökning sade sig spela spel på datorn hemma85. Samtidigt visar min undersökning att endast 2 procent spelar spel på datorn i skolan. Det kan diskuteras vad som menas med spel – det kan antas vara en typ av interaktivt läromedel som Laag beskriver.86 Dock är det mer troligt att det rör sig om de mer vanligt förekommande typ av spel som ses användas av många barn. Här är stegring av nivåer i krig viktigare än lärdomar om samhällsfrågor som enligt Lpo 94 är ett mål för skolan.87 Spel där man vinner poäng för antal rätt svar på frågor rörande samhället som finns länkade på Länkskafferiet88 och Annas länkburkar89 vore då en möjlighet att i en större
utsträckning föra in till Datakunskapen i skolan. Det skulle dessutom höja viljan hos eleverna att använda dessa spel även hemma.
Ett argument för att låta eleverna spela spel är enligt undersökningen att de tycker att det är roligt. Ett måhända bättre argument är att de faktiskt tillägnar sig kunskap enligt Piagets teori om att barn konstruerar förståelse när de ställs inför konkreta uppgifter som de måste
hantera.90 Att låta eleverna spela spel för att lära sig saker går hand i hand med Naeslunds teori om Aktivitetsprincipen.91 De interaktiva läromedel som enligt Laag skapar en relation mellan elev och läromedel92 kan enkelt skapa miljöer där eleven själv kan testa på olika lösningar på vägen mot kunskap. Även Naeslunds teori om Konkretionsprincipen kan
83 Rognhaug, B. (1996), s. 62. 84 Laag P. (1997), s. 53. 85 De Vries, T. (Red.). (2004), s. 62. 86 Laag P. (1997), s. 16. 87 SKOLFS 1994:1 http://www.skolverket.se/skolfs?id=258 (2006-01-04) 88 Länkskafferiet http://lankskafferiet.skolutveckling.se/ (2005-12-01) 89 Annas länkburkar http://www.burkar.nu/ (2005-12-15)
90 Evenshaug, O. & Hallen, D. (2001), s. 118. 91 Naeslund, L. (2001).
förverkligas med datorns hjälp. På relativt enkla sätt kan eleven få möjlighet att förstå invecklade processer då de blir konkreta med hjälp av ljud och bild.93
Enligt min undersökning verkar dessa länkar och spel inte alls användas. Läromedel finns redan – men få använder dem. Detta kan bero på den brist på pedagogik det anses råda i programmen då datortillverkarna inte har utbildning på detta område.94 För att avhjälpa detta föreslår jag ett större engagemang från pedagogernas sida. Anna Kalla föregår med gott exempel som själv är utbildad pedagog och arbetar med att finna goda inlärningsmetoder via datorn.95
Det förvånade mig att så många som 50 procent sade sig önska att de fick en text att läsa på datorn om läxan fanns på Internet. Det skulle kunna innebära att de elever som idag inte har tillgång till Internet fortfarande kan få läxan i bok- eller pappersform medan de elever med tillgång till Internet kan läsa den där. Någon nämnde i undersökningen fördelen med att man inte tappar bort läxan om den finns på Internet, vilket kan avhjälpas på detta enkla sätt. Det tar inte mycket längre tid för läraren att scanna in eller kopiera in en stencil på en för klassen gemensam sida på Internet, än att kopiera upp och dela ut den i klassrummet. Faktum är att det kanske till och med går snabbare.
I min undersökning nämnde någon bristen på bra datorer i skolan vilket enligt Laag blir ett omedelbart krav då IT-användningen är i färd med att ökas.96 För att komma undan stora kostnader kan man enligt honom satsa på nya mjukvaror som för ett tag förbättrar datorernas prestanda.97 Satsas det på högre uppkopplingshastighet mot Internet kan de läromedel som finns länkade på Länkskafferiet98 och Annas länkburkar99 bli lättillgängliga på skolorna.
Sammanfattningsvis verkar en förändring av IT-användningen i skolan samt i förbindelse med hemmet vara önskad. En sådan förändring skulle i så fall innebära en ökning av
93 Naeslund, L. (2001), s. 102. 94 Papert, S. (1998). s. 169. 95 Annas länkburkar http://www.burkar.nu/ (2005-12-15) 96 Laag P. (1997), s. 53. 97 Ibid, s. 50. 98 Länkskafferiet http://lankskafferiet.skolutveckling.se/ (2005-12-01) 99 Annas länkburkar http://www.burkar.nu/ (2005-12-15)
användningen, både i hemmet och i skolan, och i så fall i form av spel som läromedel. Ett bra sätt att komma igång med detta verkar vara en uppdatering av skolans mjukvarusystem i samband med fortbildning för pedagogerna. Det bör nämnas att endast 31 procent trodde att de skulle lära sig mer i och med denna förändring. Dock var många positiva till en ökning av IT-användningen vilket med tanke på Naeslunds Motivationsprincip100 i slutändan kan leda till att fler än 31 procent lär sig viktiga fakta med denna förändring. Det bör även nämnas att en förändring som denna inte kan sättas i verket förrän alla klassens elever har tillgång till Internet.
