Mediebilden av personer med utländsk bakgrund
- En kritisk diskursanalys av Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet
The media image of people with a foreign background
- A critical discourse analysis of Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet
Christoffer Nilsson
IMER Kandidatuppsats 15 Högskolepoäng
Termin: VT 2018
Abstract
My survey is about how pepole with foreign backgrounds are presented and what characteristics are attributed to articles from Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter.
I study how this has change between 1994 and 2014. The reason for the these years is that the political situation changed during this time i Sweden. I have focusing on the postcolonial theory and Jesper Strömbäcks framing theory. I use etos and modality as my tools to analyzes the articles combine with my theories. The analysis shows that people with foreign
backgrounds are presented as somthing diffrent that can be descibed as ”the others” and are associated, among other things, as victims, criminals and heroes.
Innehållsförteckning
1. Inledning………1
1.2 Syfte och frågeställningar ……….……..3
2. 2.Forskningsorientering ………4
2.1 Forskningsläget………4
2.2 Tidigare forskning………...…....4
2.2.1 Teun van Dijk “New(s) racism: A discourse analytical approach …….……4
2.2.2 Tidigare forskning från Ylva Brunes avhandling ………..5
2.2.3 Delmi rapport 2017:6 ……….………...5
2.2.4 Ylva Brune Nyheter från gränsen...7
2.3 Studiens positionering………8 3. Teori………..…8 3.1Teoretisk referensram ………..……8 3.2 Postkolonial teori……….……8 3.3 Gestaltningsteorin……….…...9 4. Metod………..….…10
4.1 Metodologi och metod / metoddiskussion……….…10
4.2 Diskursanalys………..……...……11
4.2.1 Kritisk diskursanalys……….……..……….11
4.2.2 Faircloughs tredimensionella modell………...………12
4.3 Textens nivå………...…12 4.3.1 Modalitet……….13 4.3.2 Etos………....…….13 4.4 Kritik………..…14 4.5 Urval………...……14 4.6 Material……….……….….15 4.7 Tillvägagångssätt………..………..15
4.8 Studiens validitet och reliabilitet………16
5. Analys och tolkning………..…17
5.1 Etos - Dagens Nyheter……….……..……….18
5.2 Modalitet - Dagens Nyheter……….………..24
5.3 Etos - Svenska Dagbladet………..……….27
6. Resultat och slutsatser………37
6.1 Resultat………37
6.2 Avslutande diskussion och reflektion ……….…39
7 Källförteckning………..………41
7.1 Primärkällor……….41
1. Inledning
Genom åren har det kommit många människor från olika länder till Sverige med olika etniciteter, språk, kulturer, religioner och traditioner under olika omgångar. Vi kan dagligen läsa om Sveriges integration- och mångfaldspolitik i olika medier. Hur våra känslor påverkas av medier och dess innehåll är en viktig aspekt i mediernas makt samtidigt kan medierna också vara helt maktlösa i förhållandet till att det är andra som bestämmer över innehållet genom att medierna fungerar som en förmedlingscentral. Sedan 2000-talet har användningen av ”Fake news” där desinformation fått en ökad spridning i syfte att påverka det politiska läget eller av ekonomiska ändamål. Jesper Strömbäck som är professor i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap skriver i sin bok Makt medier och samhälle: En introduktion till politisk kommunikation att medierna har som mest inflytande när de har makt över både det egna innehållet och publiken. Det gör medier till en stor maktfaktor i
samhället1. Strömbäck har undersökt hur det har sett ut historiskt och har funnit perioder där medier haft varierande makt och inflytande. Efter första världskrigets slut och fram till slutet på 1940-talet räknades medier i princip som allsmäktiga. Det var en följd av att industrin och demokratin fick sitt stora genombrott under denna perioden men också på grund av att samhället förändrades. Människor flyttade från landsbygden in till städerna för att arbeta och lämnade sina gamla sociala nätverk och livsstilar efter sig. Det uppstod nya teorier om att folkmassan var lättledd, irrationell och en fara för stabiliteten i samhället. För att kunna kontrollera folkmassan bedrevs en enorm propagandakampanj under 1920-1950-talet, under den här tiden var det viktigt att effekterna av propagandan var direkt och omedelbar. Från början av 1950- till slutet av 1960-talet förändrades synen på mediernas makt, från allsmäktig till maktlös. Det var för att det kom fram nya metoder för att studera människors beteende och åsikter inom sociologin och psykologin. Studierna som gjordes på människan under tiden gav inte stöd för att medierna var allsmäktiga utan att effekterna av till exempel propaganda inte var lika för alla och att effekten inte verkade direkt. Istället för att försöka omvända
människor åsikter och beteende började medierna istället att försöka förstärka och aktivera människornas värderingar och åsikter. Människornas åsikter, värderingar och beteende ändras jämsides med hur samhället förändrades. Under 1960- och 70-talet genomgick samhället många förändringar och kantades av instabilitet, Vietnamkriget, växande vänsterrörelse, internationell lågkonjektur, oljekris och minskat förtroende till auktoritet hade betydelse för
1 Jesper Strömbäck, Makt, medier och samhälle: en introduktion till politisk kommunikation, Uppl:2, Studentlitteratur, Lund, 2014.s83.
utvecklingen2.
Strömbäcks resonemang om att medierna har som mest inflytande när de har makt över både innehållet och publiken bygger på att mediernas effekt på människan och hänger samman med förändringarna i samhället och i politiken. Det har publicerande flera studier som visar på att medierna har en stor makt över sina publiker på individnivå .Medierna är dock inte allsmäktiga men inte heller maktlösa, medierna kan idag beskrivas kort som mäktiga men effekterna skiljer sig mellan människor. Vi tar alla in och bearbetar information på olika sätt och därför påverkas vi också olika3. Mediernas bild av verkligheten är för oss flesta den främsta informationskällan för det som ligger bortom vår egna vardag. Att vi sedan vet att mediernas bild av verkligheten inte alltid stämmer behöver inte det betyda något speciellt egentligen eftersom vi bara har tillgång till mediernas bild och inte den faktiska verkligheten4. Mediernas effekt på oss människor beror också på vilka medier och dess innehåll vi väljer att ta del av och hur innehållet samspelar med ens egna åsikter och värderingar. Medierna kan inte bestämma vad vi ska tycka men genom att välja källor, fakta, ämne, kännetecken och ord kan medierna väcka tankar hos oss och göra dem mer synliga och dominerande. Det handlar om att vi blir påverkade, inte att medier bestämmer vad vi ska tycka5. Hur medier framställer människor med utländsk bakgrund påverkar oss alla mer eller mindre i någon omfattning. Medier påverkar oss hur vi bildar vår världsuppfattning om nationer, kulturer och identiteter och därför är det intressant att se hur medier presenterar personer med utländsk bakgrund i olika artiklar i sina tidningar och vilka egenskaper de tillskriver och hur detta har förändrats över tid. 2 Strömbäck.s84ff. 3 Strömbäck.s88f. 4 Strömbäck.s131. 5 Strömbäck.s129.
1.1 Syfte och Frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att uppmärksamma hur svenska tidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet presenterar personer med utländsk bakgrund och vilka egenskaper som de tillskriver i sina artiklar. Varför jag har valt att fokusera på hur personer med utländsk
bakgrund presenteras och vilka egenskaper som tillskrivs är för att medierna är en viktigt och stor del av vår vardag och fyller en roll i samhället. Mediernas inflytande är så pass stort att vi i samhället blir påverkade av vad som skrivs. Mitt mål är att förtydliga och visa vad det är som kan påverka vår åsikt och bilden av personer med utländsk bakgrund. Jag kommer också undersöka hur detta har förändrats över tid eftersom det är intressant att se om medierna samverkan med hur det politiska läget är i samhället.
1: Hur presenteras och vilka egenskaper tillskrivs personer med utländsk bakgrund i artiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från åren 1994, 1999, 2004,2009 och 2014 ?
2:Har presentationen av personer med utländsk bakgrund förändrats mellan åren 1994 och 2014 ?
Med utländsk bakgrund menar jag personer som är födda i ett annat land än Sverige eller som är född i Sverige men båda föräldrarna födda i ett annat land. Med utländsk bakgrund har jag också kopplat till vissa begrepp som till exempel invandrare
flykting, utländsk medborgare, utlänning och migrant.
Med artiklar menar jag en artikel som förmedlar en nyhet. Det kan förekomma debattartiklar som har ett nyhetsvärde, till exempel att en svensk myndighet står bakom artikeln.
2 Forskningsorientering 2.1 Forskningsläget
Hur text kan tolkas och hur personerna i texten framställs i medier har varit omdiskuterat flera gånger. Kända personer och framför allt politiker blir ständigt granskade om vad de skriver om och hur de skriver. De senaste åren har det diskuterats om barnböcker som är skrivna långt tillbaka i tiden, om huruvida de använder olämpliga beskrivningar av människor som kan ha en rasifierad innebörd.
2.2 Tidigare forskning
Jag presentera tidigare forskning som är kopplad till media, personer med utländsk bakgrund, diskriminering och rasism.
2.2.1 Teun van Dijk “New(s) racism: A discourse analytical approach
Teun van Dijk är en sociolog som har gjort en studie på tidningen The Sun om hur nyheter kan reproducera och producera en ny sorts rasism. van Dijk menar att den nya sortens rasism inte inkluderar den som är kopplad till slaveri och apartheid utan i argument för skillnader mellan olika grupper. Till skillnad från den gamla rasismen som ofta kopplas ihop med biologiska skillnader så handlar den nya rasismen om olikheter i kultur där olika kulturerna ställs mot varandra och påpekar fel och brister. Till exempel beroende av ekonomiskt hjälp eller ovilja av olika slag, exempelvis arbete. Van Dijk menar att rasism finns i två fält, i ett kognitivt som innehåller människors åsikter och ett socialt som innehåller diskriminerande praktiker i det vardagliga. Den nya rasismen förekommer främst i tal och skrift och ses ofta som något oskyldigt och harmlöst utan några konsekvenser. Van Dijk menar i sin studie att medier har mest inflytande över flest människor och att medier kontrolleras överlag av vita människor som också är konsumenten. Personer med utländsk bakgrund eller personer som tillhör minoritetsbefolkningen och antirasister har en väldigt liten makt att påverka medierna. Enligt van Dijk är det de som har makt att påverka som syns i nyhetsartiklar, det är deras åsikter som lägger grunden för hur någonting presenteras och därmed för vilka åsikter som styr6.
6 Teun van Dijk “New(s) racism: A discourse analytical approach”. I Simon Cottle, (red.):
Ethnic minorities and the media: changing cultural boundaries. Maidenhead: Open University Press, 2000.s33ff.
2.2.2 Tidigare forskning från Ylva Brunes avhandling
Ylva Brune skriver i sin avhandling Nyheter från gränsen: tre studier i journalistik om
”invandrare”, flyktingar och rasistisk våld om tidigare forskning från Love Hedman som han gjorde på uppdrag från Diskrimineringsombudsmannen. Hedmans studie Invandrare i
tystnadsspiralen handlar om att kartlägga nyhetsutbudet i dagstidningar, TT, nyhetsprogrammen från Sveriges Radio och SVT med ett fokus på invandrar- och flyktingfrågor mellan 1980-1984. Under denna perioden innehöll invandrar- och
flyktingfrågor mellan 1.5 och 2.1 procent av sändningstiden från från Rapport, Aktuellt och Dagens Eko. Hedmans analys av innehållet från 80-talets början var att invandrare sällan beskrevs på ett sätt som skulle vara negativt, nyhetsinslagen tog inte heller upp invandrarnas betydelse för samhället eller deras bakgrund. Under 1984 ändrades fokus på nyheterna där medierna lade stor vikt på polisens värderingar och uppfattningar. Nyheterna genomsyrades av polisens uttalande och aktioner om att flyktingar omedelbart bör avisas från landet. En viktig aspekt var att medierna inte längre intressera sig för den person som var i riskzonen för utvisning och nyhetsinslag som kunde tolkas åt ett mer sympatiska håll upphörde under tiden invandring- och flyktingfrågor blev en mer polisiär kontrollfråga7.
2.2.3 Delmi rapport 2017:6 Invandring i medierna – Hur rapporterade svenska tidningar åren 2010-2015?
Delegationen för migrationsstudier (Delmi) är en oberoende kommitté som initiera forskning främst inom ämnet migration. Deras forskningsresultat har varit bidragande till
migrationspolitiska beslut och till samhällsdebatten. Rapporten Invandring i medierna – Hur rapporterade svenska tidningar åren 2010-2015? Har tagits fram av Jesper Strömbäck, Felicia Andersson och Evelina Nedlund. Deras rapport bygger på 868 artiklar från Expressen, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Svenska dagbladet mellan 2010 och 20158. Syftet med rapporten är att undersöka hur svenska rikstäckande tidningar skrivit om invandring.
7 Ylva Brune, Nyheter från gränsen: tre studier i journalistik om "invandrare", flyktingar och
rasistiskt våld, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Diss. Göteborgs Universitet, Göteborg, 2004.s14ff.
8 Jesper Strömbäck, Felicia Andersson och Evelina Nedlund. Delegationen för
migrationsstudier: Invandring i medierna – Hur rapporterade svenska tidningar åren 2010-2015?. 2017:6.s15.
Rapporten fokuserar på två aspekter, den första fokuserar på hur mycket de valda tiningar skriver om olika typer av invandring, den andra aspekten är hur de gestaltar invandringen, om det gestaltas som ett problem eller en tillgång för Sverige9. Resultatet av undersökningen blev att det skrevs mest om flyktinginvandringen, invandring kopplat till anhörig-, arbetskraft- och återinvandring skrevs det inte alls om i lika stor utsträckning10. Från den andra aspekten, de vill säga hur invandringen gestaltas har rapporten utgått från sex positiva gestaltningar. Gestaltningarna är, som om invandringen bidrar till kompetensförsörjningen på
arbetsmarknaden, utrikeshandeln, företagande, att minska de demografiska utmaningarna, och om invandringen berikar svensk kultur samt om invandringen stärker Sverige ekonomiskt. Rapporten utgår också från fem negativa gestaltningar. De är, gestaltas invandring som om den bidrar till kriminalitet, försvagar Sverige ekonomiskt, invandrare tar arbeten från infödda, hot mot svensk kultur och som om den försvagar den sociala sammanhållningen. Resultatet visar att den negativa gestaltningen förekom mer frekvent än den positiva.
De gestaltningar som förekom oftast var att invandringen bidrar till att försvaga den sociala sammanhållningen, att invandringen bidrar till kriminalitet och att den försvagar Sverige ekonomiskt. Först på fjärde plats kom en positiv gestaltning och det var att invandring bidrar till kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Förklaringen till detta beror på att
konflikter, problem och negativa nyheter anses ha större nyhetsvärde än det som tycks ha en positiv inverkan. Sammanfattningsvis menar rapporten att detta bidrar till att människor underskattar andra former av invandring, hur invandring bidrar positivt till Sverige och överskattar omfattningen av flyktinginvandringen samt problem och kostnader som kan kopplas till invandring11.
9 Delegationen för migrationsstudier: Invandring i medierna – Hur rapporterade svenska
tidningar åren 2010-2015?. 2017:6.s2.
10 Delegationen för migrationsstudier: Invandring i medierna – Hur rapporterade svenska
tidningar åren 2010-2015?. 2017:6.s32.
11 Delegationen för migrationsstudier: Invandring i medierna – Hur rapporterade svenska
2.2.4
Ylva Brune Nyheter från gränsen: tre studier i journalistik om ”invandrare”, flyktingar och rasistisk våld.
Brunes avhandling handlar om hur svenska medier utformar och framställer gränser mot asylsökande och invandrare. Brune har gjort tre studier om hur flyktinginvandringen, utvisningshot, dödsbringande främlingar, rasistiskt våld och hur invandrare framställs som typer och en problemtyngd kategori. Syftet med studierna var att försöka förstå hur
nyhetsjournalistikens idévärld och berättelsemönster samverkar med invandrar- och flyktingfrågor. Brune undersökte hur nyhetsrapporteringen såg ut mellan 1976 och 1993 genom tre olika studier. Brune använder sig av olika referenspunkter som hon kunde utläsa från artiklarna från 1976, referenspunkter så som mönster och trender. På detta sätt kunde Brune sedan föra en diskussion om det skett en förändring gällande presentationen om invandrar-och flyktingfrågorna i nyhetsrapporteringen12. Mellan åren 1976 och 1993 ökade antalet nyhetsartiklar med koppling till invandrar- och flyktingfrågor drastiskt i storstädernas morgon-och kvällstidningar. Nyhetsrapporteringen i landsortspress var ännu kraftigare under samma period och frågor13. Det fanns också fler skillnader Brune kunde observera, andelen nyhetsartiklar som hade en mer sympatisk prägel för flyktingar och invandrare var vanligare 1976 än jämfört med 1993. Flyktingar och invandrare intervjuades också mer och mer sällan mellan åren och myndigheternas uttalanden dominerade den svenska nyhetsrapporteringen. Enligt Brune kunde detta beror att det fanns hårdare krav på legitima källor och fasta
berättelsemönster på grund att av nyhetsrapporteringen hade ökat så pass mycket14. Det som var gemensamt för nyhetsrapporteringen mellan 1976 och 1993 var att flyktingar och
invandrare framställs som ett hot mot det svenska samhället och en orsak till
främlingsfientlighet och våld15. Brune drar flera slutsatser i sin avhandling, bland annat att invandrare framställs och ställs mot ett samhälle som är upplyst, högutbildat, högutvecklat, och homogent16. Brune menar att om nyhetsrapporteringen om flyktingar och invandrare endast visar en bild, de vill säga den negativa där fokus läggs på problemen så bidrar det till att det skapas ett samhälle med invandrarproblem17.
12 Brune.s19ff. 13 Brune.s61f. 14 Brune.s64f. 15 Brune.s347. 16 Brune.s363. 17 Brune.s11.
2.3. Studiens positionering
Det har tidigare gjort likande studier men jag har inte hittat någon som har undersökt hur presentationen av personer med utländsk bakgrund har förändrats över tidsintervallen 1994 till 2014. Jag har en omfattande analys där jag presenterar artiklarna enskilt för att göra det tydligt för läsaren om vad det är som kommer fram. Anledningen till val av åren handlar om att den politiska makten skiftade under denna tiden och framväxten av Sverigedemokraterna blev ett faktum.
3.Teori
3.1 Teoretisk referensram.
Som teoretisk utgångspunkt har jag valt att använda mig av postkolonial teori och gestaltningsteorin. Anledningen till varför jag har valt dessa är för att de fungerar på ett väldigt bra sätt mot mina frågeställningar men också för att det är intressanta och aktuella teorier.
3.2 Postkolonial teori
Postkolonialism är ett begrepp och starkt förknippat med den västerländska kulturen som markerar att kulturen i väst utvecklades under en tid när de europeiska länderna var
kolonisatörer. Den europeiska kulturen var högst på utvecklingsskalan medan människor som tillhörde andra kulturer sågs som ociviliserade. Postkolonialismen menar att detta lever kvar än idag genom att åtskillig omedvetna föreställningar finns kvar. Det är genom begrepp, föreställningar och kategorier vi förstår omvärlden. Vanliga föreställningar är att orienten beskrivs som något främmande, obegripligt och annorlunda i tillexempel olika medier. Västerlänningar beskrivs som ”vi” eftersom vi delar en kultur som är väldigt lik varandra, jämfört med muslimer, araber eller personer med annan hudfärg beskrivs som ”de andra”. Vita västerländska män har blivit vad som ses som normen för vad som är civiliserat, acceptabelt, normalt och förväntas uppträda därefter.
Den statliga utredningen om strukturell diskriminering utgick från en postkolonialt perspektiv och utredningens slutbetänkande menar att den strukturella diskrimineringen kom till för att det finns en över och underordning mellan ”etniska” invandrare och ”vita” svenskar. Att kategorisera någon som invandrare eller annorlunda kunde beror på denna persons namn, utseende, klädsel eller språk. Det som är annorlunda beskrivs och ses som oönskat, hotfullt
och inkompetent, på så sätt stärks den vita västerländska mannens identitet. Vad som
kännetecknar svensk och icke-svensk är alltså en djupt inrotat föreställning vi människor går och bär på. Själva kärnan i postkolonial teori bygger på ett vi och dem tänk och det är något jag kommer använda mig av i min analys av artiklar, jag kommer undersöka om jag kan hitta ett vi och dem tänk i artiklarna för att sedan besvara mina frågeställningar18.
3.3 Gestaltningsteorin.
Gestaltningsteorin är en central teori kring mediernas effekter och även en av de viktigaste. Under de senaste åren är gestaltningsteorin en av de mest använda teorierna och den kan representeras som ett nytt paradigm inom mediaforskningen. Även om det finns flera definitioner av gestaltning som begrepp så är de flesta forskare överens om att mediernas gestaltningar är uttryck för olika sätt hantera information på. Jesper Strömbäck skriver i sin bok Makt, medier och samhälle: En introduktion till politisk kommunikation att
gestaltningarna bildas av mediernas val av källor, ord, begrepp, betoningar och hur de vinklar informationen. Strömbäck resonerar att gestaltningsteorin kommer i tre olika skepnader, den första handlar om hur mediernas gestaltningar av olika perspektiv av verkligheten påverkar våra uppfattningar av den verkligheten genom samma perspektiv. Den andra skepnaden är om hur medierna bara gestaltar vissa utvalda delar av verkligheten men inte andra och på så sätt sprider och reproducerar olika maktcentras och ideologiers sätt att betrakta verkligheten. Den tredje skepnaden handlar om vad innehållet i medierna egentligen representerar. De två första skepnaderna gäller egentligen om hur vi människor influeras av medierna och det är de som många forskare väljer att fokusera på. Gestaltningsteorin menar att vi borde se nyheter som bygger på journalistik som (re)konstruktioner eller gestaltningar av verkligheten och inte som en spegelbild, vi ska inte sätta ett likhetstecken mellan nyheternas bild av verkligheten och hur verkligheten egentligen är. När journalisterna skriver sina artiklar och inslag så gestaltar de verkligheten på ett visst sätt, det betyder att de lyfter fram specifika problembeskrivningar, värderingar, orsaksförklaringar och olika sätt att lösa problem på. Gestaltningsteorin bygger på att det som har betydelse för människors bilder av verkligheten inte är verkligheten i sig utan mediernas bilder av den. Det kan låta abstrakt men ett enkelt exempel som Strömbäck tar
18 Rolf Lidskog & Fuat, Deniz, Mångkulturalism: socialt fenomen och politisk utmaning,
upp är om ett glas är halvfullt eller halvtomt, det kan beskrivas på båda sätten och det finns lika mycket i glaset oavsett men när det beskrivs som halvtomt ligger implicit ett krav att det bör fyllas på, det gör det inte när det beskrivs som halvfullt19.
4 Metod.
4.1 Metodologi och metod / metoddiskussion
Texter påverkar hela samhället och bidrar till att inverka och forma människors föreställning om hur samhället borde vara och hur det är. Det är inte bara samhället texten har makt att påverka utan också relationen mellan människor och grupper. När text studeras och
analyseras går det att hitta perspektiv om det som bygger upp människors föreställningar om samhället, det som inverkar på relationerna mellan olika grupper och även på hur identiteter skapas och upprätthålls. Det blir svårt att förstå varför detta händer genom att studera ett fåtal texter utan det behövs många texter för att bilda sig en uppfattning. Text går också att
analyseras som uttryck för någonting, ofta med ett fokus på rådande föreställningar och relationer i samhället. Ett exempel är annonser i tidningar som fokuserar på svenskhet och det svenska samhället under en period, det visar på att det finns en gemensam positiv inställning till svenskhet under just den perioden. Genom att göra en sådan analys blir det väldigt
intressant om det går att finna skillnader mot andra tidsperioder. Kvalitativ innehållsanalys är lämpligast som min metod eftersom jag ska undersöka hur personer med utländsk bakgrund presenteras och vilka egenskaper som tillskrivs i artiklar under tidsperioden 1994-2014. Genom att analysera artiklarna ska jag titta på hur ord används och vilken betydelse de har för hur läsaren uppfattar artikeln. På så sätt blir det en analys på hur artiklarna kan tolkas. Jag skulle kunna göra en kvantitativ innehållsanalys och räkna begrepp kopplade till personer med utländsk bakgrund men då är det inte möjligt att göra en djupare tolkning av artiklarna och jag skulle inte få fram det som är dolt i texterna20.
För att söka svar på mina frågeställningar behöver jag en lämplig analysmetod.
19 Strömbäck.s113ff.
20 Kristina Boréus, ”Texter i vardag och samhälle”; I Handbok i kvalitativa metoder, Ahrne,
4.2 Diskursanalys
I mitt fall ligger diskursanalys närmast, begreppet diskurs är abstrakt och det finns olika definitioner. I boken Diskursanalys som teori och metod av Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips beskrivs diskurs som ett bestämt sätt att förstå och tala om världen. Diskurs är ett begrepp som används för att tala om hur ett bestämt tema diskuteras, beskrivs och
debatteras. Vad jag som forskare gör i min diskursanalys är att undersöka hur språket
påverkar människors verklighet genom att undersöka vad som har skrivits i artiklarna. Det är viktigt att poängtera att syftet inte är att slå fast om något är sant eller inte utan att redogöra för tolkningar och framställning av ett fenomen eller händelse21.
4.2.1 Kritisk diskursanalys
Valet föll på en kritisk diskursanalys för den kan på en tydligt sätt visa hur maktförhållanden mellan olika grupper är i artiklarna vilket också ett av analysmetodens syfte. Kritisk
diskursanalys handlar också om att bidra till att det sker en förändring mellan
maktfördelningen så det på sikt att ske en förändring i samhället där maktfördelningen är mer jämlik22. För att uppnå en jämlikhet i diskursen som finns idag gällande hur personer med utländsk bakgrund presenteras i medier och vilka egenskaper som tillskrivs är det viktig att uppmärksamma maktstrukturen som den kritisk diskursanalysen fokuserar på om det ska ske en förändring, det gör min uppsats relevant i dagens samhälle eftersom den visar hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet skriver om personer med utländsk bakgrund23. Det finns olika kritiska diskursanalysen men jag har valt att gå efter Norman Fairclough och hans tredimensionella modell. Fairclough är en central forskare och även grundare till den kritiska diskursanalysen menar att den kritiska diskursanalysen ska förklara sambandet mellan
språkbruk, sociala strukturer och social praktik. Diskursen handlar alltså inte bara om text och ord utan också hur identiteter skapas. Det finns tre olika typer av funktioner i diskurserna, den första en identitets funktion där olika system av kunskap finns, den andra är
identitetsfunktionen där sociala identiteter tar form och den sista är en relations funktion där sociala relationer bildas. Fairclough menar att diskurser är något samhället har utformat och
21Marianne Winther Jørgensen, & Louise Phillips,Diskursanalys som teori och metod,
Studentlitteratur, Lund, 2000.s7ff.
22 Winther Jørgensen & Phillips.s79. 23 Winther Jørgensen & Phillips.s67ff.
som återskapar och skapar maktförhållanden och dominans på nytt24.
4.2.2 Faircloughs tredimensionella modell
Fairclough har tagit fram en metod som kallas Faircloughs tredimensionella modell i sin kritiska diskursanalys. På empirisk forskning som gäller kommunikation och samhället går det att applicera Faircloughs modell som ett verktyg för att bryta ner materialet. Min undersökning som handlar om artiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet gör att Faircloughs modell i hans kritiska diskursanalys passande. Den tredimensionella modellen kommer i tre nivåer, textens nivå, diskursnivå och den sociala praktikens. Genom att använda nivåerna går det att analysera på olika sätt. Diskursnivån fungerar som en brygga mellan de andra två och detta gör att alla nivåerna står nära varandra utan en tydlig gräns25. Jag kommer i min analys bara använda mig av textens nivå när jag gör min kritiska diskursanalys. Det är för jag endast kommer göra en analys på texten och språket i mina artiklar samt det är där jag kommer hitta svaren till mina frågeställningar. Att jag skulle analysera genom alla tre
nivåerna skulle ta för mycket utrymme i uppsatsen och jag skulle inte kunna göra analysen rättvis i förhållande till tidsaspekten. Därav kommer jag inte redogöra för diskursnivån och den sociala praktikens nivån. Faircloughs metod är en viktig del i min studie för att den ger mig tillgång till mina verktyg som jag har för att analysera texten. För att tydliggöra, I
Faircloughs kritiska diskursanalys har Fairclough tagit fram en tredimensionella modell. Den nivå i modellen som fokuserar på texten är den jag ska använda. På textens nivå finns det olika verktyg som jag applicerar, dessa verktyg är etos och modalitet som jag redogör för nedan. När jag skriver om etos och modalitet i min analys så tillämpar jag Faircloughs tredimensionella modell i hans kritiska diskursanalys.
4.3 Textens nivå
För att göra diskursen tydlig kan jag analysera textens egenskaper för att visa hur olika diskurser framhävs i texten. Textens egenskaper kan till exempel vara grammatik, vilka ord som används och i vilka situationer orden används. Min ambition kommer vara en analys av språket och texten. Texten kan bestå av både, skrift, och bild eller en samverkan mellan de två. Det behövs verktyg för att kunna analysera texten och Fairclough har redogör för flera
24 Winther Jørgensen & Phillips.s75ff. 25 Winther Jørgensen & Phillips.s74ff.
,jag har valt att använda modalitet och etos, dessa två är mina verktyg för att analysera artiklarna.
4.3.1 Modalitet
Modalitet menas med hur starkt någonting påstås och instämmer i texten. Genom modalitet går det att analysera hur en text framställs som en sanning, medier lägger exempelvis ofta fram sina tolkningar som om de vore sanningar. Till exempel, det är ett farligt område i Malmö, som med stor säkerhet framställer ett område i Malmö som farligt. Skulle meningen istället skrivit som det verkar vara ett farligt område i Malmö så är påståendet om att ett område i Malmö skulle vara farligt inte lika starkt. Det blir också intressant om artiklarna hänvisar sina påstående till några källor. Jag kommer i min analys fokusera på hur personer med utländsk bakgrund presenteras och vilka egenskaper som tillskrivs. Genom vilken modalitet som används kan jag utläsa hur nyhetsartikeln presenterar personer med utländsk bakgrund. Att jag ska undersöka hur detta har förändrats över tid blir intressant för medier har en tendens att uttrycka sin åsikt utifrån hur åsikten är inrotad i samhället. Åren jag har valt att hämta artiklarna ifrån baseras på det politiska läget i Sverige som i sin tur baseras på
människors åsikter på hur det ska vara i samhället. Eftersom jag kommer ha artiklar från år med olika regeringar har människors åsikter ändrats och det blir intressant att se om det speglar nyhetsrapporteringen.
4.3.2 Etos
Etos handlar om hur språket konstruerar identiteter hos människor eller objekt. Genom att undersöka hur språket är i artiklarna är det möjligt att utläsa hur en person presenteras och hur personen kan uppfattas av läsaren. Detta kan journalisten göra både medvetet och omedvetet. Genom olika ordval kan en person presenteras som ond eller god och korkad eller smart. Till exempel, Uppsalapolisen märker av en ökning av ensamkommande ungdomar som driver omkring och bråkar på stan. Detta uttalande konstruerar ett negativt etos för ensamkommande ungdomar26.
4.4 Kritik
Det förekommer kritik mot Fairclough och den kritiska diskursanalysen. Faircloughs angreppsätt har inte någon direkt teoretisk riktning även om Fairclough bygger på olika teoretiker, så som Giddens, Habermas, Althusser och Foucault. Men det är oklart vilka teorier som kan samspelas med den kritiska diskursanalysen. Men det som de har kommit mest kritik mot är Faircloughs angreppssätt, kritiken handlar om konsekvenserna av skiljelinjen mellan den sociala och diskursiva praktiken och förhållandet mellan de två. Det finns också kritik mot att det inte finns en tydlig beskrivning av den teoretiska ansatsen för den sociala praktiken. Det har jag varit medveten om och därför avgränsat mig ifrån den sociala praktiken. Materialet som kommer från resultatet av den kritiska diskursanalysen är något forskare har haft kritik mot, de menar att det är en begränsad mängd material gentemot själva diskursen som undersöks27.
4.5 Urval
Materialet till min uppsats består av artiklar från Dagens Nyheter och Svenska dagbladet. Dagens Nyheter är Sveriges största morgontidning med en daglig upplaga på 183 000 tidningar och Svenska dagbladet är Sveriges tredje största morgontidning med 155 800 upplagor. Anledningen till att jag valt dessa tidningar är för att de är kända för att bedriva bra tidningsjournalistik och är även rikstäckande i Sverige. Tidningarnas storlek i form av antal upplagor och geografiska spridning i Sverige gör det möjligt för fler att ha en inverkan på deras innehåll. Dagens Nyheter är en oberoende liberal tidning och Svenska dagbladet är obunden moderat. Båda tidningarna är tydliga med att de står sig fria från politiska partier, religiösa samfund, enskilda och kommersiella intressen och det är en viktig del för att studien inte ska få en viss politisk inriktning. Det finns även andra tidningar som står för detta men de kan inte mäta sig med Dagens Nyheter och Svenska dagbladet i antal upplagor och den geografiska spridningen. Det hade varit intressant att ha med en oberoende socialdemokratisk tidning men oftast är dessa knutna till ett visst område och stad i Sverige, det anser jag inte skulle ge materialet den transparens och rättvishet jag är ute efter. Jag vill inte heller jämföra tidningarna mot varandra eftersom uppsatsens fokus skulle flyttas från hur tidningarna skriver om personer med utländsk bakgrund mot samhället till hur tidningarna skriver om personer
med utländsk bakgrund gentemot varandra. Det är också en fråga om tillgängligheten av tidningar och artiklar eftersom jag går tillbaka till 1994 så finns de mindre tidningarna inte lagrade digitalt så långt tillbaka. Det är också många tidningar som har lagt ned sin
verksamhet och dessa är inte aktuella för min studie. Det är viktigt att komma ihåg att
tidningar faktiskt har ett ekonomiskt intresse i att sälja lösnummer och annonsplatser. Genom att skriva om ämnen som intresserar oss läsare har de ett intresse att sälja tidningar. Detta kan ses på deras olika löpsedlar som butiker brukar ha utanför, de är där för oss läsare ska fångas in och få upp ett intresse för att sedan köpa tidningen. Som jag har varit inne på i avsnitt 4.2 kommer jag inte fokusera på om det tidningarna skriver är sant eller ej. Jag kommer
analysera artiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som publicerats mellan åren 1994-2014. För att avgränsa undersökningen ska jag analysera tidningsartiklar från åren 1994,1999,2004,2009 och 2014. Tanken bakom de valda åren är att Ny Demokrati satt i riksdagen mellan åren 1991-94 och det blir efter tre socialdemokratiska regeringar som satt mellan 1994-2006 och efter två borgliga som satt mellan 2006-2014. 2010 kom
Sverigedemokraterna över 4 procentsspärren för att sitta i riksdagen. Det gör att uppsatsen kommer belysa om dessa händelser har haft en inverkan på hur media framställer personer med utländsk bakgrund. Artiklarna har jag fått fram genom att använda olika sökord.
Sökorden jag har använt är medborgare, människor och förort. Sökorden kan resultera i både positivt och negativt inriktade artiklar. Det skapar en transparens där jag på förhand inte valt en viss inriktning på artiklarna. Sökordens betydelse har också varit under förändring under längre tid vilket gör att jag även här kan få olika inriktningar på artiklarna. Sökordens
innebörd passar väldigt bra till artiklarnas beskrivning av fenomen och händelse som har med karakterisering av samhället och människan att göra. Det finns såklart en stor mängd sökord som passar in på liknande sätt som medborgare, människor och förort men jag har fått tänka på antal artiklar jag kan få fram från mina sökningar. Det går inte att välja ord och begrepp som enligt min uppfattning inte användes 1994 för då skulle jag inte få några resultat.
4.6 Material
Mitt totala material består av 44 stycken artiklar från Svenska Dagbladet och 59 stycken från Dagens Nyheter. Jag kommer inte gå igenom alla artiklar ingående utan kommer välja ut vissa specifika som jag sedan applicerar mina verktyg på. Jag har valt ut 15 stycken artiklar från Dagens Nyheter och 15 stycken från Svenska dagbladet. Artiklarna är olika långa, detta beror på att jag inte har kunnat välja fritt utan fått utgå från resultatet av min sökning.
Anledningen till att jag valt ut dessa artiklar är att de är tydliga, skriva på ett lämpligt sätt för min analys och att jag har fokuserat på att bra nyhetsvärde. Alla artiklar går att få utskrivna om de efterfrågas.
4.7 Tillvägagångssätt
För att få fram mina artiklar har jag använt mig av Retriever som jag har tillgång till genom en proxy från Malmö Universitet. Retriever mediearkivet gav mig tillgång till alla artiklar från mina valda år förutom Svenska Dagbladets artiklar från 1994, dessa fick jag hämta från Svenska Dagbladets arkiv där jag också kunde applicera
sökorden för att sedan spara artikeln. Eftersom jag har gått så långt tillbaka som till 1994 har jag endast använt artiklar som är tryckta i tidningarna. I mitt val har jag utgått från sökorden medborgare, människor och förort. Jag har sökt artiklar från åren 1994, 1999, 2004, 2009 och 2014. Anledningen till det redogör jag får i avsnittet urval 4.5. Eftersom sökorden måste kopplas till personer med utländsk bakgrund för jag ska kunna besvara mina frågeställningar har jag gjort ett medvetet val i att välja artiklarna. I vissa fall har jag inte kunnat välja vilka artiklar att använda för att efter jag applicerade sökordet och året så blev resultatet av antal artiklar väldigt få. Jag har sökt artiklar från tidsperioden år-01-01 till år-01-01, de vill säga att jag har sökt för hela året för att få så många artiklar som möjligt. Därför är artiklarna bara från samma år och inte månad och dag. Jag har sedan använt mig av mina verktyg etos och
modalitet och applicerat dessa på artiklarna för att kunna analysera och besvara frågeställningar.
4.8 Studiens validitet och reliabilitet.
Reliabiliteten och validiteten är två begrepp som är svåra att applicera på en kvalitativ
undersökning och passar bättre in på en kvantitativ undersökning. Eftersom jag i en kvalitativ undersökning inte mäter någonting utan jag beskriver ett fenomen och genom att undersöka språket, de vill säga ord och begrepp blir det svårt att kontrollera om man verkligen mäter det jag vill undersöka. Validitet handlar om att jag just mäter rätt sak för min undersökning och reliabilitet handlar om hur tillförlitliga eller trovärdiga mina resultat är. Min undersökning
grundar sig på att jag ska analysera artiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för att se hur de presenterar och tillskriver egenskaper hos personer med utländsk bakgrund. För att få en så bra validitet och reliabilitet som möjligt är det viktigt att följa mitt syfte och frågeställningar när jag besvara dem. Det gör jag bland annat genom att ge en klar och
beskrivande bild av mina artiklar med tydliga referenser. Eftersom jag både är den som tolkar resultatet och mätinstrument är det viktigt att mina personliga åsikter inte inverkar på något sätt i studien. När det gäller reliabiliteten anser jag att den är hög eftersom jag är säker på att flera olika personer skulle få samma resultat som mig. Jag anser också att min studies validitet är hög eftersom jag mäter det jag ska mäta. Jag använder relevanta teoretiska perspektiv, har en tydlig beskrivning om hur studien gjorts 28.
5 Analys och tolkning
Min analys är uppdelad så att jag kommer analysera artiklarna år för år med hjälp av verktygen etos och modalitet från textens nivå i Faircloughs tredimensionella modell i hans kritiska diskursanalys.
Jag kommer återge det jag tycker är relevant från artiklarna och sedan göra en generell analys i resultatet. Vissa artiklar kan återfinnas både etos och modalitet. Verktygen kan också
komma att samspela med varandra. Jag kommer också visa citat från artiklarna i analysen. Jag kan omöjligen lägga in citat från alla artiklar för det skulle ta upp för stor plats och jag skulle då få välja färre artiklar.
Tillbakablick på etos och modalitet.
Modalitet menas med hur starkt någonting påstås och instämmer i texten. Genom modalitet går det att analysera hur en text framställs som en sanning.
Etos handlar om hur språket konstruerar identiteter hos människor eller objekt. Genom att undersöka hur språket är i artiklarna är det möjligt att utläsa hur en person presenteras och hur personen kan uppfattas av läsaren29.
En detalj är att komma ihåg att verktygen inte ska användas för att visa vad som är sant eller ej.
28 Runa Patel, & Bo Davidson, Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning, 4:uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011s.102ff.
5.1 Etos - Dagens Nyheter
1994 I artiklarna gick det tydligt att utläsa hur personer med utländsk bakgrund beskrivs som kriminell, offer och hjälte. Jag ska ge ett par exempel från artiklarna.
En femårig flicka ursprungligen från Polen, som inte är svensk medborgare har fått en avvisningsbeslut av dåvarande myndigheterna invandrarverket och utlänningsnämnden. Flickan har bott i Sverige en längre tid och har blivit utsatt för flera separationer och uppbrott. Var flickans mamma befinner sig är ökänt men flickan bor hos sin farmor och kusin som bor i Sverige. Regeringen lade sig i beslutet om att flickan ska avvisas och beslutade att flickan trots allt får stanna av humanitära skäl. Språket i artikeln används på ett sådant sätt att flickan presenteras som ett offer, det framgår tydligt när artikelförfattaren tar upp att flickan bara talar svenska och har utsatts för flera uppbrott i hennes unga liv. När ordet ”utsatts” används blir benämningen mot flickan att hon har drabbats av något negativt och när artikelförfattaren hänvisar till ”flickans unga liv” blir påståendet ännu starkare. Vidare så framställs regeringen som den stora hjälten när de går in och ändrar ett beslut av dåvarande invandrarverket och utlänningssnämden så att flickan får stanna. Artikeln beskriver också flickans hemland Polen som något annorlunda och främmande gentemot Sverige och artikeln i helhet beskriver att det är synd att flickan ska behöva återvända till Polen30.
Magdalena har vistats större delen av sitt liv i Sverige och hennes släkt finns här och är svenska medborgare. Av humanitära skäl är det en självklarhet att hon får bo kvar i det enda hemland hon känner till, säger invandrarminister Leif Blomberg i en kommentar.
Så självklart tyckte dock varken invandrarverket eller utlänningsnämnden att fallet var. Bägge myndigheterna har tidigare beslutat att flickan skulle avvisas.
Magdalena har bott större delen av sitt liv i Sverige och pratar bara svenska. Hon har utsatts för en rad uppbrott och separationer i sitt unga liv. Det är okänt var mamman finns och sedan späd ålder har flickan regelbundet bott hos sin farmor i Sverige och ibland hos en kusin i Landskrona31.
En artikel handlar om en kvinna som spelar bandy för AIK, hon beskrivs som väldigt duktig i artikeln och att hon har gjort 31 mål och leder skytteligan. Det skrivs dock tydligt att hon är finsk medborgare men att tränaren höjer henne till skyarna för hon är så duktig på bandy. Artikeln presenterar henne som en sorts hjälte32.
30 ”Femåriga Magdalena får stanna”, Dagens Nyheter. 1994-12-09.s11. 31 Ibid.
Artikel nummer tre beskriver att kostnaden för försäkringsbedrägeri uppnår till mellan 1 och 1.5 miljarder kronor per år och att professor Leif GW Persson och Birgitta Bongenheim på Polishögskolan har tagit fram en gärningsmannaprofil för gruppen som har
försäkringsbedrägeri som primärbrott. Enligt profilen har gruppen dålig utbildning, låg inkomst, män utger 90 procent och 35 procent har invandrarbakgrund eller var utländsk medborgare. Artikeln markerar tydligt dessa 35 procent och skriver i samma stycke att de har dålig utbildning och låg inkomst. Med bemärkelse på ”de” kan läsaren tolka det som att personer med utländsk bakgrund har låg inkomst och dålig utbildning. Det gör att personer med utländsk bakgrund beskrivs som ”de andra” och att de har ett oönskat beteende gentemot den svenska normen. Samtidigt som det är viktigt att framhäva att dessa 35 procent som kriminella istället för att visa att den stora andelen har svensk bakgrund33.
Forskarna har gjort en gärningsmannaprofil för gruppen som har bedrägeriet som primärbrott. Nittio procent är män, sextio procent är 30 år eller yngre.
De flesta fanns tidigare i brottsregistret, en tredjedel kan närmast beskrivas som yrkesförbrytare. Närmare häften saknade fast anställning, 35 procent hade invandrarbakgrund eller var utländsk medborgare.
De hade dålig utbildning, låg inkomst och var ensamboende34.
1999
En artikeln från 1999 skriver att det är de förutfattade meningarna som arbetsgivarna har som gör att personer med utländsk bakgrund har det svårare att komma in på arbetsmarknaden. Artikeln menar att skulden för att personer med utländsk bakgrund inte har ett arbete läggs på att de är sämre på att söka jobb, brister i utbildningen eller oviljan att arbeta. Lena Schröder, forskare vid Stockholms Universitet uttalar sig i artikeln att detta inte stämmer och att det inte finns några större skillnader på utbildningsnivån och menar att personer med utländsk
bakgrund är lika aktiva med att söka arbete som personer med svensk bakgrund. Schröder nämner också att det är arbetsgivarens oförmåga att bedöma kvalifikationen hos personer med utländsk bakgrund och därför inte kalla de till anställningsintervjuer. Artikeln beskriver personer med utländsk bakgrund som offer, goda och smarta genom att jämföra med personer med svensk bakgrund som står för normen Samtidigt tar artikelförfattaren upp fakta om arbetslösheten där hen menar att under 90-talet har arbetslösheten varit två till tre gången så
33 Annika Ånnerud , ”Unga män vanligaste bedragarna - försäkringsfusk kartlagt”, Dagens
Nyheter,1994-11-30.s5. 34 Ibid
hög bland utländska medborgare. Artikeln menar att det är arbetsgivarens fel som ser personer med utländsk bakgrund genom en gammal föreställning om att den västerländska kulturen är högst rankad medan personer med en annan kultur ses som ociviliserat med människor som inte klarar av arbetet. Som läsare är artikeln något motsägelsefull eftersom det konstateras genom en utredning att skillnaden mellan utbildningsnivån hos personer med utländsk bakgrund och svensk bakgrund är små och att de är lika aktiva på arbetsmarknaden samtidigt som annan fakta talar emot. Hela artikeln tar upp personer med utländsk bakgrund som något annorlunda mot infödda svenskar, vilket stärker påståendet att arbetsgivarna har förutfattade meningar mot personer med utländsk bakgrund35.
Det är inte invandrarnas fel att de
har svårare än infödda svenskar att få jobb. I stället är det förutfattade meningar hos arbetsgivarna som är en orsak36.
Artikel nummer två handlar om att socialtjänsten har som ambition att anställa fler personer med utländsk bakgrund för att förbättra och underlätta verksamheten men att det istället blev ett bakslag eftersom personer med utländsk bakgrund som är socialsekreterare är hårdare i sina bedömningar och att klienterna hellre ville ha en socialsekreterare med svensk bakgrund. Detta gällde även de klienter som själva hade utländsk bakgrund. Sociologen Masoud Kamali menar att verksamheten per automatik inte blir bättre av att blanda personer med olika
bakgrunder. Anledningen till att de flesta klienter vill ha en person med svensk bakgrund som socialsekreterare är att tilliten på personer med utländsk bakgrund är väldigt liten och att de inte besitter rätt kunskaper. I artikeln beskrivs personer med utländsk bakgrund på två olika sätt, det ena sättet som en problemfylld kategori som är överrepresenterad vid ansökningar vid bidrag. Det andra sättet beskriver personer med utländsk bakgrund som är socialsekreterare som stränga och driftiga men också som inkompetenta. Denna artikel är också väldigt intressant för att personer med utländsk bakgrund ställs mot varandra samtidigt som de står tillsammans mot den svenska identiteten. Personer med utländsk bakgrund som kontaktar socialtjänsten av olika anledningar och vill ha en socialsekreterare med svensk bakgrund för att tilliten är högre. Det intressanta blir då om personerna som tar kontakt med socialtjänsten ser sig själva på samma sätt som de ser personalen på socialtjänsten med utländsk bakgrund. Det kan tolkas som att personerna med utländsk bakgrund själva ser sin kultur som
35 Hasse Eriksson ”Misstro bakom diskriminering. Invandrare på arbetsmarknaden”, Dagens
nyheter,1999-11-27.s27.
underminerad mot den svenska identiteten och kulturen samt att postkolonialismen fortfarande är stark37.
Bland de klienter han intervjuat säger 98 procent att de föredrar en svensk socialsekreterare. De tycker att svenskar är bättre på att förstå svenska lagar, att det är "svenskens samhälle" och att en svensk därför kan
hjälpa dem bättre. Och de litar inte på att invandrarsekreteraren följer sekretesslagstiftningen38.
2004
Första artikeln från 2004 jag har tittat på handlar om en terrormisstänkt 26åring.
26åringen är irakisk medborgare och misstänks ha samrörelse med en terroristorganisation som heter Ansar al-islam. Det går inte att på sannolika skäl knyta 26åringen till något brott mer än att han har anknytning till terroristorganisationen, vilket i sig inte är något brott. Hovrätten hävde häktningen av 26åringen och sedan tog Säpo honom i förvar. Artikeln skriver mycket om vad för attentat terroristorganisationen står bakom och kopplar ihop det med 26åringen. Detta gör att personen presenteras som ond och farlig.
I artikeln står det också att en svensk medborgare som även han var misstänkt för terrorbrott är också är släppt av hovrätten men det står ingenting om vilka åtgärder som gjorts mot honom då utredningen fortsätter. Gestaltningen av 26åringen är att hen är en terrorist som är för farlig för att vara fri medan gestaltningen av den svenska medborgaren inte är på det sättet att hen är för farlig för att vara fri även om de båda är i samma situation. 26åringens identitet blir att hen är en ond terrorist medan identiteten av den svenska medborgaren blir att hen inte är misstänkt längre även om utredningen om hen fortsätter39.
Den andra intressanta artikeln handlar om att Rinkeby satsar på utbildning genom att öppna ett studiecentrum. Där kan alla få hjälp med allt som har med studier och utbildning att göra. En av besökaren uttrycker att det är viktigt för personer med utländsk bakgrund att komma in i samhället men menar att det gör du inte som diskare eller städare. Detta skapar ett negativt
37 Annika Folcker, ”Invandrare dömer hårdare” Dagens Nyheter.,1999-10-14.s5.
38 Ibid.
39 Staffan Kihlström, ”Regeringen oense om utvisning av terroristmisstänkt”, Dagens
etos kring personer med utländsk bakgrund som arbetar som just städare eller diskare. Artikeln tar också upp ett 15-tal flyktingar som besöker studiecentrumet, de har studerat SFI men är arbetslösa trots det. Det blir en offer identitet på dessa ungdomar eftersom de vill arbeta och försörja sig men inte att det inte är så lätt. Samtidigt får vi som läsare en bild av att personer med utländsk bakgrund är driftiga och att viljan är stark men en person med utländsk bakgrund beskriver att det är viktigt att utbilda sig annars kommer han inte in i det svenska samhället. Detta är en tydlig bild att det postkoloniala tankesättet finns kvar eftersom det går att tolka som att svensk kultur och utbildning står sig högre gentemot utbildning från ikke västerländska länder40.
Många är kritiska till utbildningen på SFI som de menar varit bortkastad tid. Vissa vill nu bara få ett jobb så att de kan försörja sig.
Studier är viktigare än arbete när det gäller integration i samhället, För hur mycket kommer du in i samhället som diskare eller
städare?41.
2009
Artikeln handlar om att segregationen ökar i invandrartäta förorter. I artikeln går det att läsa att segregation är när du bor på i exempel Rågsved och bor där ofrivilligt och vill komma där ifrån. Och en person som blir intervjuad menar att det ser likadant ut överallt så då kan de lika bra stanna i Rågsved. Detta blir att invånarna i Rågsved är offer för segregation. Artikeln tar upp att förr var det jättefint i Rågsved men att det nu har blivit otäckt. Artikeln tar upp Clary Bill som bott i Rågsved i 22år men som idag inte vågar åka tunnelbana för att där att bråkigt och risken att bli rånad är så pass stor. Här får jag läsa lite mellan raderna och titta på artikeln i sin helhet. Det beskrivs att Rågsved har blivit en förort där många personer med utländsk bakgrund har flyttat till och problemen har personerna tagit med sig, alternativt orsakar. Personerna med utländsk bakgrund hamnar i ett negativt etos där de får en identitet som onda, bråkiga och kriminella samtidigt som de tillskrivs som offer på grund av segregationen42.
40Lenita Jällhage, ”Rinkeby satsar på utbildning”, Dagens Nyheter,2004-10-13.s13 41 Ibid.
Förr var det jättefint här, nu är det otäckt, jag är rädd att bli rånad. Och jag vågar inte åka tunnelbana, det är bråkigt där, säger hon.
Invandrartäta förorter är ett problem om det har strukturella orsaker, att det finns för få alternativ43.
2014
Artikeln beskriver att unga har svårt att få fast arbete på grund av att tidsbegränsade anställningar ökar. Arbetsgivare har blivit mer försiktiga i sina fasta anställningar för det svänger snabbt i låg-och högkonjunkturen. Artikeln menar att detta är något som drabbar främst unga och personer med utländsk bakgrund från länder utanför Europa.
Det blir tydligt att personerna med utländsk bakgrund presenteras som offer för konjunkturernas uppgångar och fall44.
En annan artikel beskriver händelserna i USA, Ferguson där en afroamerikansk pojke blev skjuten till döds av polis efter att ha hamnat i ett gräl. Förorten Ferguson beskrivs som en segregerad stad som består till stor del av afroamerikaner. Efter dödsskjutningen har staden kantats med våldsamma upplopp, starka protester och enorm skadegörelse.
Det blir väldigt intressant hur svenska tidningar rapporterar om händelsen och även liknande eftersom vi i Sverige inte annars använder begrepp som afroamerikan och ras, i Sverige används ras snarare som en social konstruktion. I artikeln kopplas afroamerikan samman med oroligheterna men att de också ofta särbehandlas av rättssystem och ordningsmakten. Här blir det också tydligt att afroamerikanerna som skulle benämnas som personer med utländsk bakgrund i Sverige presenteras som offer samtligt som de tillskrivs egenskaper som till exempel våldsamma. Det är tydligt i artikeln att det blir ett ”vi de andra”. Afroamerikanerna blir det som är främmande ,hotfullt och ociviliserat medan den vita befolkningen kan tolkas som den skötsamma och normala. Det görs genom att beskriva att det bara är vita som arbetar inom myndigheterna som måste hantera oroligheterna som orsakas av afroamerikanerna45.
Hundratals människor har demonstrerat och protesterna har i Ferguson urartat i våldsamma upplopp och ingripanden som har involverat flera hundra poliser”
Ferguson är en förort till St Louis som har genomgått en snabb demografisk förändring. Den
afroamerikanska befolkningen har gått från att vara en
43 Ibid
44 Dan Lucas, ”Svårt för unga att få fast arbete” Dagens Nyheter,2014-11-02.s30.
minoritet till en majoritet samtidigt som polis och myndigheter i huvudsak leds av vita, och staden är i hög grad segregerad46.
5.2 Modalitet - Dagens Nyheter 1994
I en artikel har jag funnit tolkningar som uppfattats som fakta till personer med utländsk bakgrunds nackdel. Artikeln beskriver att det finns klyftor i det svenska samhället och en av utmaningarna är att klyftorna ska minska mellan svenskar och personer med utländsk bakgrund. Vidare skrivs det att orättvisor och segregation alltid leder till motsättningar och våld. Detta framställs som en total sanning även om det inte finns något som stödjer detta påstående. Detta får läsaren att fundera på vem det är som bor i segregerade områden och parallellt går det till personer med utländsk bakgrund. Istället för att fråga sig varför det skulle förekomma våld i segregerade områden drar läsaren en slutsats att det bara gör det. Detta gör i sin tur att människor undviker att flytta till vissa områden endast för att där bor fler personer med utländsk bakgrund kontra mot andra områden där personer med utländsk bakgrund inte finns representerade. När tidningarna skriver på detta sättet blir det svårt att bryta ner det postkoloniala tankesättet att det finns ett vi och dom47.
Orättvisor och segregation leder alltid till motsättningar och våld. Det är en huvuduppgift för den nya majoriteten att motverka segregationen
och minska klyftorna i samhället48.
I en annan artikel påstås det att Sverige inte är ett multinationellt samhälle.
Personer med utländsk bakgrund arbetar som kebab och pizzabagare och det finns inga som har ett arbete som programledare eller banktjänsteman. Vidare i texten påstås det att personer med utländsk bakgrund behandlas sämre än personer med svensk bakgrund. Denna artikel tar upp problemet att det inte finns personer som arbetar inom bank och tv-program och det är precis rätt frågor för att bryta normen att det bara är vita personer med svensk bakgrund som ska arbeta inom dessa områden. Samtidigt gestaltar artikeln att det inte finns personer som arbetar inom dessa områden vilket kommer få till exempel kunden på banken att blir undrande
46 Ibid.
47Jan Kantor, ”Segregation ska utredas”, Dagens Nyheter, 1994-12-15.s10.
när det arbetar en person med utländsk bakgrund på banken, vilken kan föra både gott och ont med sig 49.
Det sägs att Sverige är ett multinationellt samhälle.
Okej, det finns invandrare som bakar pizzor och skär kebab från norr till söder.Men varför finns det inga turkiska banktjänstemän, varför sitter det inte en
kolsvart programledare i Rapportstudion?50.
1999
I en artikel som jag haft med tidigare om att socialtjänsten har som ambition att anställa fler personer med utländsk bakgrund för att förbättra och underlätta verksamheten.
I denna artikel påstås det att invandrare är överrepresenterade hos sociala myndigheter och att socionomutbildningen måste anpassas så den passar alla, oavsett bakgrund. Att författaren påstår det kan idag uppsattas som konstigt eftersom det inte finns belägg för att personer med utländsk bakgrund inte kan få den kunskap som behövs på socionomprogrammet för att arbeta i socialtjänsten51.
I en tid när invandrare är överrepresenterade hos sociala myndigheter måste hela socialtjänsten förändras. För det första måste socionomutbildningen göras om.
Det här angår alla elever, inte enbart dem som är specialintresserade av multikulturellt socialt arbete52
2004
Artikeln är om en aboriginsk tonårspojke som dött under underliga omständigheter. Pojken ska ha kört och trillat med sin cykel och på så sätt spetsats på ett stängsel och avlidit som följd. Ryktena påstod att polisen var iblandad i pojkens död vilket ledde till oroligheter i förorten Redfern. Artikeln beskriver att misär, frustation och stark ilska ständigt är närvarande i Redfern. Människor sitter längst gatorna berusade och att smutsiga barn leker vid utbrända bilar och sönderfallna hus. Detta påstås väldigt starkt utan några källor, det framkommer inte ens om journalisten har varit på plats i Redfern. Det påstås också att aboriginer har
hälsoproblem, har förlorat sin kultur och är överrepresenterade i fängelser. Att författaren beskriver aboriginer som grupp och inte som individ är också problematiskt eftersom
49Juan Flores, ”Artister kämpar mot rasism”, Dagens Nyheter, 1994-12-10.s3. 50 Ibid.
51Annika Folcker,” Invandrare dömer hårdare” Dagens Nyheter, 1999-10-14.s5.
generaliseringen då gäller alla. Dessa påstående instämmer författaren helt till och kan uppfattas som sanningar. Även om detta inte handla om Sverige så blir bilden om ett vi och de andra-tänk väldigt tydlig. Genom att använda ordet ”deras” när artikelförfattaren riktar sig till den aboriginska befolkningen skiljer man dem från den övriga befolkningen och de blir klassade som något främmande och annorlunda. Det blir extra tydligt när artikelförfattaren skriver att aboriginska befolkningen har förlorat sin kultur 53.
Hälsoproblemen är utbredda. Deras beräknade livslängd är nästan tjugo år kortare än övriga medborgares. Mer än hälften av
aboriginska män dör före 50 års ålder. De är också kraftigt
överrepresenterade i fängelserna och nästan hälften av ungdomarna på institutioner är aboriginer.”
På många platser har de reducerats till en folkspillra som har förlorat sin kultur54.
2009
Bland artiklarna från 2009 hittade jag bara en som var möjlig att analysera genom verktyget modalitet. Artikeln handlar om att det råder öppet krig mellan de kriminella gängen i Köpenhamn. Mustafa Hsownay blev offer för en gänguppgörelse när två personer sköt 13 skott mot bilen han färdades i. Mustafa träffades av fyra skott och dog på platsen. Författaren till artikeln skriver att det var på grund av att Mustafa hade utländsk
bakgrund och instämmer i sitt påstående. Undertonen blir att det är farligt för personer med utländsk bakgrund att röra sig i vissa områden. Personerna som söks av polisen i gängkriget benämns också som grupp och inte individer. Artikelförfattaren skriver också om att av alla minoritetsbarn som går ut grundskolan så kan hälften inte skriva och läsa ordentligt. Ett påstående som artikelförfattaren skriver som en total sanning. Genom att artikeln bara gestaltar en viss del av verkligheten, på så sätt sprids någonting som kanske inte är helt sant. Det kan finnas många anledningar till att barnen som går ut grundskolan inte kan läsa och skriva ordentligt och varför skulle det gå dåligt för dessa barn senare. 55.
Men han var och han såg ut som en invandrare.
Det räckte. De två männen som sköt hade danskt utseende enligt polisens vittnen.
53Björn Nordström, ”Pojkes död orsakade upplopp i Sydney” Dagens Nyheter, 2004-02-17. 54 Ibid.
Hälften av alla minoritetsbarn som går ut grundskolan i Köpenhamn kan inte läsa och skriva ordentligt. När man inte kan det så går det galet hela vägen56.
2014
Artikeln handlar om att det bor EU-migranter som tigger på Stockholms gator på Långholmen. Tältlägret har beslutats att rivas men beslutet ligger sedan en tid på is.
Författaren till artikeln beskriver kort om EU-migranterna för att sedan komma in på sitt egna tyckande och påstår att det inte har varit några problem med att EU-migranterna bor där. Artikelförfattaren skriver också att EU-migranterna inte märks. Detta är författarens
påstående som utgör en sanning för läsaren. Artikelförfattarens inställning till EU-migranter och tältlägren lyser igenom artikeln, vilket gör att nyheten blir ett ställningstagande och nyhetsvärdet blir lägre. Artikelförfattaren skriver också att tältlägret inte märks av men det är på grund av att polisen har varit där och har lägret under uppsikt. Här blir det viktigt att komma ihåg att detta inte är verkligheten i sig utan artikelförfattarens bild av den och inte sätta ett likhetstecken mellan artikelförfattarens gestaltning och verkligheten57.
När de slog upp lägret i början av sommaren var det mycket problem med avföring i skogen runt omkring. Det var inte så roligt när man var på utflykt med barnen, så därför kontaktade man polisen58.
5.3
Etos - Svenska Dagbladet 1994
Den första artikeln från 1994 är om att svenska damlandslaget i skidor skickat en skrivelse till invandrarverket om att Antonina Ordina som är rysk medborgare så fort som möjligt borde bli svensk medborgare för att Sverige ska ha en chans att få en medalj i OS i Lillehammer. I artikeln får de svenska deltagarna en identitet som svaga och hopplösa medan Antonina Ordina presenteras som hjälten som ska rädda det svenska damlandslaget från fiasko. Artikelförfattarens gestaltning blir på ett sådan sätt att de svenska damlandslaget är helt hopplösa, speciellt tydligt blir det när artikelförfattaren använder ordet ”annars”. När det är sportevenemang så vill alla att det ska gå så bra som möjligt för sitt landsföreträdare och gestaltningen i artikeln bygger på det som betyder något för oss läsare och det är inte verkligheten i sig59.
56 Ibid
57Marijana Dragic, ”Tältläger på Långholmen får stå kvar”, Dagens Nyheter,2004-12-30.s7.
58 Ibid
(..) svenska damlandslaget i skidor avsände en skrivelse till Invandrarverket med krav om att den ryska
skidåkerskan Antonina Ordina så fort som möjligt och senast dagen före OS i Lillehammer borde bli svensk medborgare.
Annars skulle det gå fullständigt åt skogen för de svenska skidtöserna(..)60.
1999
Artikeln beskriver att barn som har utländsk bakgrund oftare placeras i familjehem jämfört med barn med svensk bakgrund. Detta ska inte ha att göra med etniska och kulturella faktorer utan utanförskap och segregation. Barnen har ingen väg in i det svenska samhället och känner sig som andra klassens medborgare och väljer ett annat sätt skaffa sig sin identitet och
respekt, där bland kriminalitet. Artikeln presenterar personer med utländsk bakgrund som en problemfylld kategori och en identitet som kriminell. Samtidigt får de också en offer stämpel på grund av att det är samhällets fel. Genom att beskriva att barnen med utländsk bakgrund inte har någon enkel väg in i det svenska samhället gör att det uppstår ett vi och de andra tänk. Även om artikelförfattaren skriver att det inte har något att göra med etniska eller kulturella faktorer så blir det så eftersom läsaren kan uppfatta att utanförskapet och segregationen beror på att personerna med utländsk bakgrund inte har samma kultur som en person med svensk bekgrund61.
De känner sig som andra klassens medborgare och
väljer därför andra strategier för att skaffa sig identitet och respekt än vad svenska ungdomar gör62.
60 Ibid.
61 ”Utländska barn placeras oftare i familjehem” Svenska Dagbladet, 1999-12-09.s5.
