Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängBilden i drogundervisningen
En studie av läromedels bildanvändande inom
ANTD-undervisning
Pictures in drugeducation - a study of pictures in drug education
Clara Magdesjö
Mathias Nihlén
Lärarexamen 300 hp Handledare: Lars Pålsson-Syll Samhällsvetenskap och Lärande Examinator: Jan Anders Andersson Vårterminen 2009
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att studera hur man använder bilder i läromedel inom området ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder från fem olika läromedel för grundskolan senare år samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna används och diskuterar vilket syfte de tjänar och hur de kan tas emot av eleverna.
I vår studie av bilderna använder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som främst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt där dess budskap är det viktigaste, snarare än dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi målet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mål påverkar arbetet med ANTD.
Vi förespråkar en ökad användning av bilder i arbetet med ANTD för att på så vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frågor. På så vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, få en mer öppen dialog där man förhoppningsvis kan möta eleven på ett plan där han eller hon befinner sig.
Sökord: ANTD; ideologikritisk analys; bildanalys; läromedel; drogförebyggande arbete; bildsamhälle.
Innehållsförteckning
...
1. Inledning
5
...
2. Syfte och frågeställning
7
...
2.1 Syfte 7
...
2.2 Frågeställning 7
...
3. Kunskapsbakgrund och centrala begrepp
8
...
3.1. Ungdomar och droger 8
...
3.1.1. Nyckelbegrepp 9
...
3.1.2. Svensk drogpolitik 9
...
3.1.3. Ungas bruk av ANTD: då och nu 10
... 3.1.4. Drogförebyggande arbete 11 ... 3.2. Bilden i läromedlet 12 ... 3.2.1. Läromedel 12 ... 3.2.2. Bilder 13 ... 3.2.3. Historisk överblick 14 ... 3.2.4. Bildens funktion 15
...
4. Metod och genomförande
17
... 4.1 Bildanalys 17 ... 4.2 Val av analysmetod 18 ... 4.3 Forskningsproblem 19 ... 4.4 Genomförande 20 ... 4.4.1 Urval av läromedel 20 ... 4.4.2 Urval av bilder 21
...
5. Resultat och Analys
23
... 5.1. Undersökning 23 ... 5.1.1. Bild 1. SOS s. 159 23 ... 5.1.2. Bild 2. SOS s. 163. 24 ... 5.1.3. Bild 3. SOL3000 s. 164 26 ... 5.1.4 Bild 4. SOL3000 s. 176 28 ... 5.1.4. Bild 5. Punkt SO s. 65 29 ... 5.1.5. Bild 6. Punkt SO s. 72 30 ... 5.1.6 Bild 7. PULS s. 49 31 ... 5.1.7. Bild 8. PULS s. 50 32 ... 5.1.9 Bild 9. Aspekt s. 95 33 ... 5.1.10. Bild 10. Aspekt s. 98 35 ... 5.2 Sammanställande analys 36
...
6. Slutsats och diskussion
38
...
1. Inledning
Undervisningen om droger berör de unga i deras livssituation, vilket skiljer detta tema från många andra teman som tas upp i skolan. Det gör det till en specifik uppgift för lärarna att undervisa om.
(Persson et al 2005:113)
Vi har valt ANTD-ämnet för att det är så komplext, det berör elevernas liv direkt, det ligger i deras närhet. Vi har som lärare en ovanligt tydlig linje att följa vad gäller hur vi ska förhålla oss till ANTD. I Sverige finns det tydliga mål om att minska alkoholkonsumtionen och totalt eliminera drogkonsumtionen, kring detta råder en politisk samsyn sen länge (Folkhälsoinstituet, web 1). Skolan har en framträdande roll vad gäller förebyggande arbete gentemot droger men skolan är en traditionell institution som gärna arbetar så som den alltid arbetat.
Haken är dock den att när det uppkommer nya problem så biter kanske inte dessa traditionella förhållningssätt riktigt, de når inte fram till eleverna. Vi tror det är viktigt att arbeta mer progressivt inom ett så pass föränderligt arbetsområde som ANTD och att skolan tar till sig nya arbetsmetoder och även mer bildbaserade metoder.
När den traditionella bilden av skolan dominerar innebär det att läraren förmedlar kunskaper till eleverna med hjälp av läroböcker, vilket kan räknas i i det som Skolverket kallar “faktanivån”. För att detta ska fungera krävs att läraren har kompetens i ämnet och har den rätta pedagogiken för att nå eleverna. Om man istället arbetar med den nya formen av skola, med elevernas lärande, är det viktigaste att ta till vara de förutsättningar och förkunskaper eleverna har. Vad är det som är viktigt för dem och vilka frågor är det som de undrar över? Det sättet att arbete med nytänkande bygger på att skolans personal är vakna för de frågor som finns hos eleverna och att de kan fånga dessa för att ur dem utveckla ett lärande.
(Persson et al 2005: 96)
För narkotikapolitiken är skolan den perfekta arenan där man bör arbeta med frågan mycket, men för skolpolitiken så kan inte narkotikan ta hela fokus. Vi har många sociala frågor att arbeta med i skolan och många andra kunskapsmål som vi måste uppnå. Detta uppdrag som vi som lärare har, som både är en form av socialisation och kunskapsbildning, ställer höga krav på personalen vad gäller kunskap och personlighetkrav, samt förmåga att hantera och bemöta svåra situationer. Lärarutbildningskomittéen 1999 menar att det är viktigt att förutse och möta
förändringar samtidigt som man skapar goda läromiljöer, detta är en central aspekt i yrket (Persson et al 2005: 113). Men detta ställer även krav på våra hjälpmedel och det är därför vi valt att titta närmare på just läromedlen, de är avsedda att vara till vår hjälp när vi kommer ut i arbetslivet. Vi har valt att studera just bilder i läromedlen eftersom tidigare forskning visar att bilder tillsammans med text och tal det är mest överlägsna mediet för information (Pettersson 1991: 103).
2. Syfte och frågeställning
2.1 Syfte
Vårt syfte är att få en bättre förståelse av hur man i läromedel idag använder bilder inom området ANTD och komma fram till hur bilder borde användas. Vi vill titta närmare på hur bilderna ser ut i läromedel idag och om bilderna talar ett språk som når fram till eleverna. Vi studerar bildernas syfte och om de svarar mot den vision man har i Sverige om minskat användande av alkohol och tobak, samt en nollkonsumtion vad gäller narkotika. Hjälper bilderna en som lärare i arbetet med ANTD-frågor, eller kan de rentav motverka sitt syfte?
2.2 Frågeställning
-Hur ser de bilder ut i samhällskunskapsläromedel som används inom arbetsområdet med ANTD?
-Vad är det som gör en bild effektiv i ANTD-undervisning?
-På vilket sätt särskiljer sig bildanvändandet inom ANTD-undervisning från annan undervisning?
3. Kunskapsbakgrund och centrala
begrepp
3.1. Ungdomar och droger
Alkoholdebuten är ingen oviktig struntsak i de flesta tonåringars liv. Det är ett nervöst moment som innehåller stor ovisshet och osäkerhet. Det gäller att inte börja för tidigt, då är man ett “freak” som går över gränsen, men det gäller också att inte vänta för länge, då anses man präktig eller töntig. Alkoholdebuten är ett sätt att knyta an till vuxenvärlden, men samtidigt är det ofta ett uppror mot densamma.
Rusmedelsanvändning har länge fungerat som en viktig del av en vuxenritual där den unge signalerar att denne är redo att lämna barndomen och definiera sig som vuxen. Genom att experimentera med alkohol och droger signalerar den unga att han eller hon antingen är tillräckligt mogen att ta sina egna beslut likt en vuxen eller att man helt enkelt struntar i det som vuxna säger
(Persson et al 2005: 120).
ANTD-användandet är en viktig del av identitetssökandet och grupptillhörigheten I konstruktionen av den egna identiteten erbjuder drogerna en rad symboler och ritualer som kan tjäna till att stärka grupptillhörigheten. Dessa symboler används av gruppmedlemmar för att visa vad man är och, inte minst, vad man inte är. Oftast handlar droganvändande, för ungdomar, om att visa sig tuff och erfaren (Lalander et al 2002: 164f).
Samtidigt kan man inte bortse från att alkohol- och droganvändandet handlar om mer än bara söka sig till/ta avstånd från vuxenvärlden. För många unga handlar det också om att söka en enkel väg ut ur sina vardagsproblem, att känna sig stark och bekymmerslös eller bara få en härlig kick. Man är nyfiken och vill testa på det okända eller kanske fly från sig själv. Lalander och Johansson talar om detta, i sin bok
Ungdomsgrupper i teori och praktik, som den liminala fasen. Den liminala fasen är ett
tillstånd där man tillfälligt befinner sig i en annan kulturell ordning än den vi vanligen vistas i. Det kan vara att man är en del av en stor hejaklack på en fotbollsmatch, att man bestiger ett berg, eller att man tar en drog. Något som blir en paus från vardagen och att personen kan släppa alla krav och bara vara i nuet (ibid 168f).
F o l k h ä l s o i n s t i t u t e t t a l a r p å s i n h e m s i d a o m d e t s å k a l l a d e majoritetsmissförståndet och hur viktigt det är att motverka detta:
När det gäller ungdomar i yngre åldrar (12-13 år) har det visat sig viktigt att informera dem om hur normerna för alkoholbruk ser ut bland deras jämnåriga. De överskattar ofta denna norm och tror att andra är mer positivt inställda till alkohol än de egentligen är, det s.k. majoritetsmissförståndet. Det är också viktigt att informera elever om vilka risker som hänger samman med alkohol- och narkotikabruk och hur de kan hantera sådana risker.
(Folkhälsoinstitutet, Web 2)
Majoritetsmissförståndet kan vara en orsak till allt för tidig alkoholdebut och bidrar till ett grupptryck som får unga att ta oövervägda beslut med oönskade konsekvenser.
3.1.1. Nyckelbegrepp
ANTD är en förkortning för alkohol, narkotika, tobak och doping. Vi använder ANTD som ett samlingsnamn, inget annat, och detta bara för att förenkla för oss. Tidigare inkluderades, istället för doping, sniffning i begreppet och det kallades då SANT. Idag läggs alltså istället mer fokus på doping än sniffning och därför har man ändrat begreppet till ANTD.
3.1.2. Svensk drogpolitik
Minskade medicinska och sociala skador till följd av alkoholbruk, ett samhälle fritt från narkotika och doping och ett minskat bruk av tobak. Det är vad de samlade insatserna på ANTD-området – alkohol, narkotika, tobak och doping – ska leda till.
(Folkhälsoinstitutet, web 1)
I Sverige anser vi att narkotika- och alkoholproblem är en samhällsangelägenhet, vilket ger myndigheter stort utrymme och ansvar att ingripa på så många olika plan som
gentemot ANTD-frågorna än många andra länder. I Sverige anser vi att samhället måste vara med och ta sitt ansvar för människor som faller offer för ANTDs mörka baksida
(Enwall et al 1996: 36f).
Sverige har här ett helhetstänkande som innefattar allt från förebyggande arbete mot ungdomar till att ta hand om och hjälpa tunga missbrukare, men också allt däremellan såsom att man beskattar alkohol och tobak hårt för att minska bruket av dessa varor över lag samt finansiera skadorna av desamma. Detta är i Sverige ett högt prioriterat mål för folkhälsan. Statens folkhälsoinstitut är den ansvariga myndighet för området och står för uppföljning samt tillsyn. Men det finns också en rad andra aktörer som arbetar med detta område såsom kommuner, landsting och frivilligorganisationer. Här är inte minst skolan en mycket viktig aktör (Ibid).
3.1.3. Ungas bruk av ANTD: då och nu
Undersökningar kring skolungdomars ANTD-vanor ha genomförts sedan 1971. Dessa inkluderar även sniffning, och sedan 1993 även doping. Undersökningarna visar att alkoholvanorna har var relativt oförändrade bland pojkar under 70-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion något under samma period. Däremot under 80-talet minskade konsumtionen något hos både flickor och pojkar. Under början av 90-talet ökade konsumtionen bland både pojkar och flickor men sedan dess har andelen alkoholkonsumenter minskat, med undantag för enstaka år. Undersökningen visar även att alkoholkonsumtionen är något högre i årskurs två på gymnasiet än i nionde klass i grundskolan (Hvitfeldt et al 2008: 21).
Vad gäller rökning så visar undersökningen tydligt att rökning var vanligare på 70-talet än idag. På slutet av 70-talet skedde en minskning varefter andelen rökare varit relativt konstant fram till början av 2000-talet, för att därefter minska ytterligare. Fler flickor än pojkar röker, men den totala tobakskonsumtionen är jämt fördelad mellan könen om man även räknar med snus då fler pojkar än flickor snusar (Hvitfeldt et al 2008: 22).
Under 70- och 80-talet minskade andelen elever som någon gång använt narkotika väsentligt för att nå sin lägstanivå 1989, då den i årskurs 9 låg på 3%. Därefter
ökade narkotikaanvändandet bland skolelever fram till 2001, då det låg på hela 10% i årskurs 9. Efter 2001 har andelen som använt narkotika minskat och förra året, 2008, var det ca 6% av eleverna i årskurs 9 som provat narkotika, där pojkarna är något högre representerade än flickorna. Det är samma mönster man kan se på gymnasiet, med motsvarande uppåt- och nedåtgående trender, även om procenttalen här är något högre över lag (Ibid).
Sedan år 1995 har andelen unga som angett att de provat sniffning minskat markant, och det återstår att se om detta åter kommer stiga eller om det är ett missbruk som är “på väg ut” (Hvitfeldt et al 2008: 23).
1993 infördes i undersökningen några frågor om doping som visar att även om doping är ett växande problem så är det fortfarande få elever som kommit i kontakt med det. I årskurs nio är det endast 2% av pojkarna och 1% av flickorna som provat doping. I gymnasiet uppgav endast 1% av pojkarna och 0% av flickorna att de provat AAS (androgena anabola steroider) (Ibid).
Det finns inte mycket forskning på varför användandet av ANTD ökar/minskar. Ibland kan det finnas en relativt tydlig faktor, tillexempel rökförbudet, men det är generellt många olika faktorer som påverkar ungdomarna i dessa frågorna, där undervisningen bara är en liten bit vilket också gör att det är svårt att utvärdera skolans roll i det förebyggande arbetet (Hvitfeldt et al 2008: 24).
3.1.4. Drogförebyggande arbete
Tanken på förebyggande arbete i ANTD-frågan har varit central för alla insatser riktade mot ungdomar under hela 1900-talet. Dock har den centrala styrningen av skolornas drogförebyggande arbete minskat genom åren via ändringar i läroplanen. Detta innebär att enskilda skolledare och lärare idag har ett större ansvar för utformningen av ANTD-undervisningen (BRÅ-rapport 1999:1 : 25).
Anders Persson och Kerstin Svensson jämför i boken Drogförebyggande arbete i
skolan-möjligheter och dilemman det förebyggande arbetet med en god investering som
betalar sig i framtiden och tänker sig preventionens uppgift som en slags konsumentupplysning. Ungdomarna har en rätt, rent av en skyldighet, att söka njutning
i konsumtionssamhället men är i denna jakt ännu inte fullt informerade och här kommer preventionen in i bilden. Uppgiften blir att informera om de risker droganvändning innebär (2005: 35).
Persson och Svensson fortsätter dock
Under 1900-talets välfärdsstat har tankarna om generell välfärd och prevention varit starka. /.../Vi lever med en stark tilltro till preventionens möjligheter, samtidigt som de faktiska förutsättningar för att förhindra uppkomst av olika sociala problem blir allt svagare.
(2005: 37-38)
Författarna poängterar vidare att det välfärdssystem som tanken baserats på idag har brutits ned och ersatts av allt fler privata och egenfinansierade lösningar och att välfärdsstatens verksamheter alltmer ses som en del av den fria marknaden (ibid). Detta medför en rad komplikationer vad gäller dagens drogförebyggande arbete. Genast dyker en rad frågor upp såsom “hur bär man sig då åt för att nå ut med förebyggande information och hur mäter man dess eventuella resultat?” Och “vad är målet idag? Vill vi att eleverna ska bli helnykterister eller vill vi bara att de ska få ett ansvarsfullt förhållande till droger?”. Uppgiften försvåras ytterligare av att målgruppen för informationen och det förebyggande arbetet inte är en homogen grupp. En skolklass består av individer och de flesta av dessa kommer aldrig att få missbruksproblem medan andra är i riskzonen och några kanske redan är storkonsumenter av berusningsmedel (Ohlsson, 2001: 24f).
Man talar ofta om mål såsom att höja debutåldern och sänka totalkonsumtionen, men detta är bara delmål på vägen till det högre syfte som handlar om en positiv samhällsutveckling där droger inte hör hemma och där en måttfull alkoholkonsumtion är norm (ibid).
3.2. Bilden i läromedlet
3.2.1. Läromedel
Trots allt mer nya tekniska hjälpmedel i skolan och en ökad kritik mot undervisning allt för styrd av läromedel anger en enkätundersökning gjord av Föreningen Svenska Läromedel (FSL) 2003 att läromedel fortfarande har en stark ställning i undervisningen.
Dock kan man även se i undersökningen att läroboken kompletteras mer nu än tidigare av annat material, men ändock används läroboken i stort sett varje lektion eller varje vecka. Undersökningen visar även att det här inte finns några större skillnader vad gäller äldre och yngre lärare, vilket betyder att ett generationsbyte inom lärarkåren knappast kommer förändra situationen (Skolverket 2006).
Det finns flera anledningar till att läroböcker används så flitigt i undervisningen. Dels är den givetvis en tidsbesparande hjälp vid lärarens planering men den fyller även en sammanhållande funktion. Många ser den även som en slags garant för att på ett enkelt sätt följa läroplanens mål och därigenom också underlätta utvärderingen av eleven (Eriksson 2009: 26f). Då läroboken alltså fortfarande används så flitigt i undervisningen blir den ett intressant objekt att studera.
3.2.2. Bilder
Bilden har en speciell påverkan på oss, med sitt direkta tilltal är den ofta svår att ducka för. Det gamla uttrycket “en bild säger mer än tusen ord” är i många fall högst relevant. Gert Z Nordström skriver i inledningen till sin bok Bildspråk & Bildanalys att
Bilder förmedlar något som inga andra språkliga tecken kan förmedla. Det som förmedlas bygger på avbildning. Bilder liknar någonting. Men om bilden bara avbildade och dokumenterade vore den knappast intressant som språk. Den har betydligt fler egenskaper. Förutom att “likna” kan den också överdriva eller reducera verkligheten. Den kan återge tankar och drömmar, utveckla komplicerade fantasier och framställa visioner. Bilden kan också förvränga verkligheten, till och med förfalska den.
(1984: 6)
Dagens läromedel innehåller ett stort och varierat utbud av bilder. Bilden är det första man ser när man bläddrar i en bok, om eleven upplever bilderna som töntiga eller ointressanta döms lätt hela boken ut. En bild kan underlätta inlärning och förstärka kunskap men ett problem är att bilderna ofta inte används medvetet i någon större utsträckning (Waern et al 2004: 185).
Rune Petterson, presenterar i sin bok Bilder i Läromedel vilken betydelse bilder har som informationsbärare för elever i skolan. I sin bok belyser Petterson vidare betydelsen av bilden i ett pedagogiskt sammanhang och hur en bild kan förmedla
värderingar och känslor. Det är därför viktigt att bilden i läroboken inte bara tjänar till att fylla ut sidorna och vara dekorativa eller stämningsskapare (1991: 103).
Det finns i dagens samhälle en stark bildkultur. Vi bombarderas ständigt av olika former av bilder och bilden har blivit en konsumtionsvara. Det är idag, med digital teknik, lättare än någonsin förr att skapa, reproducera och sprida bilder vilket gjort att bilden förlorat den särställning som den hade tidigare. Detta medför dock inte att alla människor i vårt samhälle blivit bättre på att tolka och och ta in bilders information, snarare tvärt om, då vi möter så många bilder att vi sällan tar oss tid att stanna upp vid en bild och reflektera (Eriksson 2009:186).
I läromedel förväntar sig, trots detta, bildredaktörer och illustratörer att bilden talar sitt eget tydliga språk och utelämnar därför ofta förklarande text eller lärarhandledning till bilden. Det får till följd att
det blir svårt för läsaren att vara säker på att han eller hon tagit del av bilderna på det sätt som illustratör, författare och förläggare avsett. /.../ Den kompletterande roll till undervisningen i skolan som läromedel bör ha går då förlorad.
(ibid)
Bilder är således en viktig del av läroböckerna som vi anser att det ofta ägnas för lite tid åt, trots att man kanske snarare borde ägna dem mer tid nu än någonsin förr för att ge eleven verktyg att kritiskt granska och tolka bilder. Det är också viktigare än någonsin att för oss som pedagoger tänka över bildernas roll, deras bakomliggande syfte och hur vi kan arbeta med dem optimalt.
3.2.3. Historisk överblick
Bilder i läromedel är inget nytt fenomen utan kom redan på 1800-talet. Bilderna då präglades av den tidens bildkonventioner och hade sin inspiration i måleri och traditionella skolplanscher (Eriksson, 2009: 135f). När bilderna först anlände i läromedel var de försedda med en tydlig lärarhandledning och det fanns i de tidiga läromedlen en nära relation mellan text och bild. Läromedlen instruerade eleverna om hur de skulle titta på bilden, hur de skulle tolka den och vad den hade för koppling till verkligheten. Denna princip var rådande fram till början av 1900-talet då det istället började åläggas lärarna och eleverna själva att tolka bilden (Eriksson 2009: 48ff).
Införandet av bilder i läromedel i Sverige är resultatet av en medveten politik driven av en pedagogisk övertygelse och kunskap om bildens betydelse i undervisningen. Men hur bilden framställs och hur den presenteras är beroende av den rådande samhällssynen och den samtida bildkonventionen. Därför ser bilderna givetvis annorlunda ut nu gentemot då vad gäller formspråk, komposition och innehåll (Eriksson, 2009:136) .
3.2.4. Bildens funktion
Man kan konstatera att bilder kan ha flera olika funktioner och effekter, eller olika kombinationer av funktioner och effekter. En bild kan väcka uppmärksamhet och skapa intresse för ett visst material eller ämne. Bilder kan vädja till oss, locka oss, skrämma oss, de kan motivera oss att ta oss an texten, de kan motivera oss att köpa saker. De kan också tjäna till att enbart göra läsningen trevligare, ett rent estetiskt syfte. Studier visar att bilder i läromedel ökar inlärningen men samtidigt minskar koncentrationen för vissa elever (Eriksson 2009: 48ff).
Bilder uppfattas snabbare och lättare än text och de kan bättre än ord ge en överskådlighet och förståelse av ett ämne. På så vis kan bilder kompensera en text för lässvaga läsare och hjälpa dessa att förstå och minnas en text. Bilder kan också väcka känslor och kan förstärka en upplevelse i såväl positiv som negativ riktning. Bilder kan ge oss associationer och påverka våra attityder. Bilder kan aktivera och förmå oss till handling, till exempel i reklam, propaganda eller, som i vårt fall, läromedel (Pettersson 1991:102ff).
Bilden i en lärobok har en given kontext, vi vet att den förekommer i en viss bok, utgiven av ett visst förlag och så vidare. Hur eleven sen tolkar bilden är beroende av hans eller hennes kontext och den är långt ifrån given. Elevens humör, föresatser och förkunskaper är några faktorer som påverkar hur eleven uppfattar och tar till sig bilden. Bilden i sig innehåller ingen information utan är bara en yta som innehåller en rad symboler som kräver en uttolkare. Detta medför att samma bild kan få helt olika innebörd för två olika elever. Vi förutsätter idag att barn och unga kan tolka bilder på
“rätt sätt”, men ofta är det så att det är stor skillnad på sändarens avsedda budskap och mottagarens uppfattade budskap (Eriksson 2009: 26f).
4. Metod och genomförande
4.1 Bildanalys
Att analysera bilder skiljer sig inte nämnvärt från att analysera text. Det gäller att kommentera och diskutera ett aktuellt verk utifrån bestämda diskursiva ramar och detta ställer krav på analytikerns resonerande förmåga. Analysen utgår oftast från en problemställning med utgångspunkt i ett påstående, en frågeställning eller en inställning till det aktuella verket. Utifrån denna åskådliggör man verket som tolkningsobjekt (Borgersen et al 1994: 147f).
Inom bildanalysen finns en rad olika metoder att välja bland eftersom bilden eller det konstnärliga uttrycket kan se väldigt olika ut. Det kan vara frågan om gamla eller nya bilder framförda med varierande tekniker eller med olika formspråk och dessa kan tjäna olika syften. Alltså måste en analys ta hänsyn till dels den fråga man ställer till verket och dels till bildens egenart, när, för vem och, ibland även, av vem har bilden skapats. Objektet kan vara en konstbild, ett fotografi, en reklambild, en religiös bild eller någon annan typ av bild (ibid).
Inom bildanalys finns ett flertal olika analytiska metoder. Vi har valt att arbeta med ideologikritisk analysmetod. Vi har inte valt att analysera bilden enbart som ett visuellt uttryck, där vikten främst läggs vid bildens estetiska värde, även om vi ibland givetvis berör vid hur betraktaren kan uppleva bilden rent estetiskt. Istället ser vi på bilden som ett kommunikationsobjekt där dess budskap är det viktigaste. Såsom Borgersen och Ellingsen skriver i sin bok Bildanalys
/.../ i en bildanalys måste vi inte bara kommentera ytfenomenen; vi måste även försöka tränga in i bilden på jakt efter ett budskap, en mening. Det är detta som utgör analysens tolkande aktivitet.
(1992: 19)
Vi har, när vi börjar arbeta med bilden, en viss kännedom om dess funktion och syfte såsom att bilden är producerad för läromedel, den ska främja ett politiskt mål om minskad alkoholförbrukning och en nollvision vad gäller narkotika osv. Detta gör att vi ser på bilden på ett helt annat sätt än om vi bara sett dem helt lösryckta ur sitt
sammanhang. Det är därför nödvändigt för oss att arbeta med en metod där man utgår från att man har kännedom om bildens produktionsvillkor och sociala funktion. I och med att vi känner till bildens syfte kan vi också ställa krav på att syftet ska uppfyllas på ett tillfredställande sätt. Vi har på så sätt en fördel i vår analys eftersom vi har en konkret uppgift som att kontrollera om den fullföljs. Vi är intresserade av att undersöka om bilden svarar mot de krav som dess syfte sätter på den.
4.2 Val av analysmetod
En bild kan avläsas som något mer än ett idéhistoriskt eller personavhängigt manifest. Den kan betraktas som en ett uttryck för politiska och ideologiska åsikter och den kan vara uttryck för tendenser och propaganda. Budskapet kan vara dolt, såsom exempelvis inom fotojournalistiken, men det kan också vara mer uppenbart (Borgersen et al 1994: 160). Bilderna i våra läromedelsböcker är knappast konstverk som endast finns producerade i en version, utan en slags massbilder, det vill säga
lllustration avsedd för masskommunikation/massdistribution/masskonsumtion/.../mer eller mindre industriellt producerade bildutbud för nyhets- och veckopress, i form av bokillustration, tecknade serier, konstreproduktioner, för propagandamaterial som affischer /.../skolplanscher etc.
(Cornell et al 1999: 228f)
Det finns ingen konsekvent utvecklad teori för att analysera alla sorters massbilder, vad man då måste göra är att identifiera vilken typ av massbild det är och identifiera vilken grupp det är skapat för och sedan kan man applicera en bildanalysmetod på den. Vi har valt ideologikritisk analys för att
genom denna metod fokuseras intresset vid analysen till den idémässiga, normativa -mer eller mindre indoktrinerande- struktur som konstituerar ett meddelande i bilder oavsett vad dessa på det narrativa planet utger sig för att vara.
(Cornell et al 1999, 230f)
Ideologikritisk analys har sitt ursprung i marxistisk och materalistisk historieförståelse. Det är främst psykologiska och sociala förhållanden som bär upp bildens budskap och gör den intressant. Analysformen är främst användbart när man tittar på reklambilder, men vi tycker det i högsta grad är överförbart även på våra bilder. Precis som en
reklambild avser bilden i läromedlet att få någon att köpa ett budskap och agera, inte som konsument utan som samhällsmedborgare. Andra bilder i läromedel tjänar ofta inte till att få eleven agera, utan fyller endast funktionen att ackompanjera texten för att göra den tydligare och trevligare (Borgersen et al 1994: 160f).
Skillnaden mellan ideologikritisk betraktelse och annan bildanalys är att istället för att studera bilder som har sin upprinnelse i en ide till ett konstnärligt projekt, så studerar vi bilder med uppdraget att förmedla ett budskap, att “sälja” en idé. Med ideologikritisk analysmetod studeras vad det är för intressen och pedagogiska effekter, i vårt fall, man vill uppnå.
Att anlägga ett ideologikritiskt perspektiv på ett visuellt uttryck, innebär att ta med förhållanden som angår bildens produktionsvillkor, att ta hänsyn till den samhällsmässiga kontext bilden står i och att värdera bildens sociala funktion.
(ibid)
Ideologikritisk analys studerar hur bilden arbetar för att få optimal uppmärksamhet, vad formspråk, textkombination och motiv beträffar, samt vilket medium man använder som förmedlingskanal. Dessa förhållanden medverkar till att bestämma och styra bildens form och innehåll. Det betyder också att man kan studera bilden som en slags spegling av intressen, åsikter och värden som ligger i tiden (Borgersen et al 1994: 161).
Den metod vi använder medför inte nödvändigtvis en ny och radikalt annorlunda syn på verkets innehåll, men den fyller ut analysen genom att kasta ett ljus över verkets funktion som visuellt påverkningsobjekt.
4.3 Forskningsproblem
Det kan tyckas föreligga ett problem rörande validitet och reliabilitet om man inte gör någon konkret intervju- eller enkätundersökning. Detta eftersom man vid sådana undersökningar har konkreta faktorer att mäta, medan vi inte har ett lika tydligt instrument som vi arbetar med. Dock anser vi att även de mer ambitiösa intervju- och enkätundersökningarna på den arbetsnivån som vi befinner oss på i sig ofta får reliabilitetsproblem då de blir för små för att faktiskt kunna sägas vara allmänt gällande. Vi menar att istället för att intervjua/ge ut enkäter till en begränsad mängd
elever/lärare studerar vi istället de arbetsinstrument som används flitigast ute på skolorna, nämligen läromedlen. Dessa används av tusentals elever och lärare varje år. Vi menar att detta ger oss ökad giltighet då vi får ett större täckningsområde än om vi till exempel gjort en enkät i två klasser på en skola.
Vidare vill vi framhålla den omöjlighet vi ser i att skriva något objektivt i all form av forskning, kvantitativ såsom kvalitativ. Så fort en studie skrivs ned och tolkas finns ett mått av subjektivitet, det bör man som läsare vara medveten om. All typ av forskning präglas av forskarens egna urval, avsikter, bakgrund och dennes tolkning av studien, det är detta som avgör vad som läses ur materialet och lyfts fram (Patel et al 1987: 44). Vi är följaktligen medvetna om att vår analys innehåller ett gott mått av subjektivitet, men även om våra tolkningar är subjektiva utgår de ifrån en objektiv utgångspunkt. Denna är den teoretiska bakgrund vi tidigare presenterat, samt en etablerad analysmetod.
Vi vill undersöka hur bilderna används snarare än hur de uppfattas av eleverna, därför har vi inte gjort någon elevundersökning. En sådan undersökning hade dessutom medfört en rad problem, och hade på sin höjd svarat på frågan “hur upplever dessa elever dessa bilder?”. Problemen här handlar dels om vårt ringa tidsutrymme till uppsatsen men även att det är väldigt svårt att formulera frågor som faktiskt leder till givande svar, oavsett tidsram. För att få riktigt relevanta svar skulle det dels krävas ett stort elevunderlag, dels att eleverna la mycket tid och energi på att svara på frågorna och dessutom skulle de behöva bildanalytiska verktyg som de idag troligen saknar.
4.4 Genomförande
4.4.1 Urval av läromedel
Vi har valt att endast studera bildanvändandet i samhällskunskapens läromedel. Detta därför att vi måste avgränsa oss på något sätt och samhällskunskap är trots allt vårt huvudämne. Persson och Svensson poängterar att det i undervisningen om droger ingår flera olika faktorer, både kemiska, biologiska, psykologiska och sociala och att ansvaret
för arbetet med droger ligger utspritt på lärare i flera olika ämnen (2005: 113). Men det är trots detta samhällslärarens roll i arbetet som intresserar oss mest eftersom det är där vi själva kommer att verka inom en snar framtid.
Alla de läromedelsböcker vi valt är böcker i ämnet samhällskunskap som innehåller ett avsnitt om ANTD. Vi studerade alla samhällskunskapsböcker som fanns tillgängliga på Orkanens bibliotek och de vi har valt ut är helt enkelt de nyaste. Alla böcker vi valt är skrivna på 2000-talet. Vi försökte få viss spridning bland förlagen, dock är två från samma förlag (Natur & Kultur) men från olika serier. Vi tyckte inte det kändes relevant att ta bort en av dessa böcker eftersom vi ändå bara hade fem böcker som var utgivna på 2000-talet, något vi bedömde som ett lagom antal böcker. En bok är avsedd för gymnasiet, medan de andra är för grundskolans senare år. Några böcker känner vi igen från våra partnerskolor medan andra tidigare varit för oss okända. I ett försök att ta reda på hur pass vanligt förekommande våra läroböcker är runt om i Sverige fann vi att sådana uppgifter inte finns tillgängliga eftersom de är konfidentiella.
Böckerna heter som följer, samt hur vi kommer referera till dem (i fetstilt):
Samhälle A 2000, Aspekt, Interskol förlag, 2002 Aspekt
Samhälle idag 7, Elevbok, SOL 3000, Natur & Kultur, 2002 SOL3000 Gleerups samhällskunskap, del 2, Punkt SO, Gleerups, 2003 Punkt SO Samhälle ämnesbok, SO.S, Almqvist & Wiksell, 2003 SOS
Grundbok Samhällskunskap för grundskolans senare del, PULS, Natur & Kultur, 2002 PULS
4.4.2 Urval av bilder
Totalt finns i våra fem läromedelsböcker 72 bilder på ämnet ANTD. Vi har då räknat både foton och illustrationer. Total- eller slumpmässigt urval är de två metoder som är bäst när det gäller att kunna generalisera resultat (Esiason et al 2003: 191). Ett totalt urval kändes för oss inte hanterbart givet de tids- och utrymmesramar som vi har till vårt förfogande.
Ett slumpmässigt urval genererar en relativt god miniatyrkopia av den större populationen, men för oss förelåg även här ett problem (ibid). ANTD-avsnitten i böckerna är relativt små till sitt omfång och om vi enbart skulle slumpa fram våra bildval skulle vi inte garantera oss den spridning mellan alkohol, narkotika, tobak och doping som vi önskade. Vi ville att vartdera område skulle representeras på åtminstone en bild vardera.
Följaktligen har vi därmed valt bort denna helt slumpmässiga urvalsmetod. Istället har vi valt två bilder från varje bok, som sammanlagt representerar alla områden inom ANTD men också representerar det bildmaterial som i övrigt fanns i boken. Vi har alltså inte valt de bilder vi funnit bäst eller sämst, utan typiska för bokens bildutbud. För enkelhets skull har vi endast valt att arbeta med fotografier och inte illustrationer.
4.6.3 Undersökning av bilderna
Vi har gjort en kort bildanalytisk undersökning av de bilder vi valt ut för att sen sammanställa och göra en djupare analys med hjälp av de teorier vi presenterat tidigare. När vi studerat bilderna har vi gjort en arbetsmall med tre frågor som vi sedan applicerat på vardera bild:
-Beskrivning, vad ser vi på bilden? -Vad tror vi att bilden vill förmedla? -Tjänar bilden sitt syfte?
5. Resultat och Analys
5.1. Undersökning
5.1.1. Bild 1. SOS s. 159
-Beskrivning, vad ser vi på bilden?
Bilden är ca 3x5 cm stor och är del av en fördjupningsruta, den har därmed ingen egen bildtext, men ligger precis ovanför fördjupningsrutans rubrik som lyder “Många lever på att odla narkotika”. På bilden står en man som bär turban och traditionella kläder samt har långt grått skägg. Mannen är gissningsvis i medelåldern och står mitt i ett fält av opiumvalmo och granskar en valmoblomma. Växterna går personen upp till axlarna och fältet tycks på bilden sträcka sig hela vägen till horisonten. Himlen bakom är ljusblå och klar.
-Vad tror vi att bilden vill förmedla?
Bilden kan vilja visa att droghandeln inte bara är ett lokalt problem, utan att det påverkar många delar av världen. När varan når vår del av världen har den förändrats helt, från något vackert och, till synes, ofarligt till en tung drog, heroin. Vi tror också att
knarkkungar. Att de inte gör det för att de är onda, utan för att överleva. Bilden kan också fylla en funktion som diskussionsunderlag för drogernas skadeverkningar utöver hur de påverkar människokroppen. Här avser vi faktorer som svarta marknaden, människohandel och korruption men även sådant som fattigdom och en orättvis världsordning som driver människor till att göra dåliga saker som de kanske egentligen inte vill.
-Tjänar bilden sitt syfte?
Bilden är positiv och härlig: himlen är blå, växterna är klart gröna och har röda vackra blommor. Mannen ser snäll och avspänd ut. Dock ger mannens turban och skägg associationer till mediebilden för en taliban. Ungdomar idag ofta kan vara så präglade av denna mediebild av “araber, muslimer och talibaner” att de kan komma att få en känsla av att personen på bilden är “ond” och att det denne gör är en del av ett större världsproblem.
Annars är bilden i sig så trivsam att den nästan blir lockande. Man får en känsla av att personen på bilden är intet ont anandes, att det är som att odla vilken produkt som helst. Dock är det ju ändå en illegal växt att odla i de flesta länder och det hade kunnat illustreras bra genom att till exempel ha ett högt taggtrådsstängsel eller liknande som kontrast till den idylliska bilden, för att på så vis locka till fler tankar.
Bilden är väldigt liten, vilket vi ser som en nackdel. Hade den varit lite större hade man uppmärksammat den mer.
-Beskrivning, vad ser vi på bilden?
Bilden är ca 4x6 cm stor och återfinns även den i en fördjupningsruta, den här gången en fördjupningsruta om alkohol. Det är, i SOS, främst i fördjupningsrutorna som det finns fotografiska bilder, annars präglas avsnitten om droger mest av illustrationer. Bilden är placerad över fördjupningsrutans rubrik som är “Ung och farligt full”.
Bilden föreställer två uniformerade poliser som står på en gata. Den ena polisen böjer sig ner över en person som ligger hopkrupen på trottoaren. Bilden är beskuren så att man bara ser halva personen på trottoaren. Den andra polisen vänder sig om tittar mot en mörkklädd person som kommer gåendes mot poliserna längre ner på gatan. Trottoaren löper längs med en lång barackliknande byggnad och utmed trottoaren och på gatan ligger skräp, burkar och utrunnen vätska. Det är natt, endast gatlyktorna ger ljus, och det är troligen sommar då den ena polisen bär kortärmad skjorta och personen på trottoaren har shorts. I bakgrunden ser man stadens ljus.
-Vad tror vi att bilden vill förmedla?
Bilden vill visa hur det kan gå när man dricker för mycket som ung. Man kan tappa kontrollen, bli medvetslös och omhändertagen av polisen. Bilden är troligen avsedd som avskräckande exempel.
-Tjänar bilden sitt syfte?
Bilden är mörk och lite obehaglig. Skräpet och de utrunna vätskorna bidrar till ett rörigt intryck. En vätska rinner precis vid personen på trottoaren, man undrar om personen kissat på sig eller om han vält ut en flaska. Eller är det rentav blod? Den mörkklädde personen som kommer gående syns mest som en mörk gestalt och känns lite hotfull, trots att denna person troligen inte ens har någon egentlig del av skeendet på bilden. Det känns mycket obehagligt för personen som ligger på trottoaren, då denne känns övergiven och utsatt.
Bilden känns väldigt autentisk och verklighetstrogen. Personen som ligger på trottoaren känns som en vanlig, ung kille och han ser genuint utslagen ut. På platsen har uppenbarligen förekommit något slags fylleslag och dess sorgliga efterlämningar är något de flesta känner igen. Bilden väcker många frågor. Vad har hänt med personen på trottoaren? Vad hade hänt om polisen inte kommit och vad händer nu när de kom? Vem
om poliserna inte redan var där? Hade han rånat eller mördat honom, eller är han en vanligt person och vad har han då för ansvar? Bör han stanna och kolla att killen är ok? Vad kan hända om han inte gör det? Är han kanske rentav själv för full för att ens observera killen på trottoaren?
Bildkompositionen är lite svår och gör att man lätt förbiser bilden. När man väl studerar den är det en bra bild, och kompositionen gör den då intressant, men den innehåller många moment och i och med att den är så liten så känns den lätt rörig. Bilden kommer i detta formatet inte till sin rätt. Det är tråkigt att den här bilden gjort så liten, man hade kunnat göra något mycket mer intressant av den. Man kunde förstorat upp den och låtit eleverna fundera och resonera kring vad som sker på bilden, vad som skett innan och vad som kommer ske efter.
-Beskrivning, vad ser vi på bilden?
Bilden visar en litet barn som sitter och leker med en rad tomma ölburkar och flaskor. Barnet är gissningsvis 3-4 år och är iklädd overall, vinterkängor och en rutig mössa med texten Kareby IS. Det framgår, om man tittar noggrant på bilden, att barnet sitter på en läktare, dock riktad från den förmodade spelplanen. Bilden är uppskattningsvis 7x5 cm stor och är placerad inom avsnittet om alkohol.
-Vad tror vi att bilden vill förmedla?
Den här bilden spelar mycket på känslor, man tycker lite synd om barnet och undrar hur han hamnat där och vad som kommer hända med honom sen. Bilden visar hur frekvent man ser alkohol och lämningar av alkohol i samhället och hur detta normaliserar alkoholen och bruket därav. För barnet blir alkoholen en naturlig del av verkligheten. Vi tror att bilden vill leda till tankar och diskussion om alkoholens roll i vår vardag och hur denna roll påverkar barn och unga.
-Tjänar bilden sitt syfte?
Känslan bilden ger är definitivt negativ. Barnet ser inte ledset ut, utan leker engagerat med burkarna, men vi känner att barnet hamnat i en olämplig miljö. Barnet känns ensamt och utelämnat. Det är lätt att utgå från att föräldrarna är oansvarstagande suputer som lämnat sitt barn vind för våg utan något annat att leka med än tomma ölflaskor, när föräldrarna i själva verket lika gärna kan stå precis utanför bild och kanske heja på ett storasyskon som spelar någon sport. Flaskorna och burkarna kanske står kvar sen någon match som varit där en annan dag och saknar samband med föräldrarna.
Bilden tjänar sitt syfte om läraren lyfter fram den och arbetar med den, annars tror vi att den lätt går obemärkt förbi. Dels är den liten och medioker i sin färgsättning, dessutom har den inte ett övertydligt budskap, den är inte så drabbande.
5.1.4 Bild 4. SOL3000 s. 176
-Beskrivning, vad ser vi på bilden?
Bilden är mycket suddig, som att det är mycket rörelse på bilden. Det är en man som drar en kvinna som ligger ner i armen eller håret. Kvinnan är iklädd klänning och har bara ben, mannen bär läderjacka och långbyxor. Mannen har öppen mun och vevar med sin andra arm. I bakgrunden syns två andra personen, varav man på den ena kan ana ett upprört ansiktsuttryck. Det är mörkt och det känns som att det är ute på en gata. Bilden är stor och upptar mer än halva sidan i boken och återfinns under ett avsnitt om doping.
-Vad tror vi att bilden vill förmedla?
Bilden vill visa hur aggressiv och oberäknerlig man kan bli när man tar anabola steroider, att man helt plötsligt kan komma att gå till angrepp på oskyldiga människor, kanske till och med de man älskar. Den ska tjäna som avskräckande exempel.
-Tjänar bilden sitt syfte?
Bilden väcker många tankar och den känns genuint dramatisk. Den är suggestiv och man dras till den. Bilden känns som tagen ur en film, lite riggad, men förlorar inte trots detta sin beröringskraft. Känslan bilden ger är mycket obehaglig och killen känns genuint aggressiv. Suddigheten och rörelsen i själva bilden förstärker känslan av att detta handlar om ett plötsligt vredesutbrott.
5.1.4. Bild 5. Punkt SO s. 65
-Beskrivning, vad ser vi på bilden?
Bilden är cirka 8x11 cm stor och är placerad över textraden Kan man köpa
“självförtroende på flaska?” under avsnittet om alkohol. På bilden är det tre personer
som står vid en sjö/havet en stilla sommarkväll. I förgrunden står en ung man som är lite ur fokus, han håller en ölburk i handen som han dricker ur med ett sugrör. Han sneglar bakåt mot de andra två som står närmare vattnet och hånglar. De andra två är en tjej och en kille, tjejen står med ryggen emot kameran. Tjejen har en vit munkjacka och blå jazzbyxor. Hon har ljusrosa slingor i sitt blonderade hår. Båda killarna har svart t-shirt samt en modest tuppkam. Bilden är tagen så att personerna på bilden är raka men att bakgrunden lutar aningens.
-Vad tror vi att bilden vill förmedla?
Bilden vill nog väcka frågan “hade de vågat ta steget och kyssas utan alkohol?”. Varför är det så, att man måste dricka för att våga göra det man vill? Bilden vill kanske även belysa att många i mycket ung ålder förknippar fest med alkohol, man vet inte hur man gör för att ha roligt utan alkohol.
Bilden talar till unga och det finns en stämning i bilden, en spänning som gör att man dras till den. Det finns många “vad hände sen?” historier i bilden. Den känns väldigt genuin, det är så många små detaljer som känns väldigt autentiska. Känslan i bilden är lugn och känslorna mellan paret känns äkta. Det ser ut som en riktig “första kyss”. Det känns som en verklig bild ur ungas vardag.
5.1.5. Bild 6. Punkt SO s. 72
-Beskrivning, vad ser vi på bilden?
Bilden upptar något mer än en halv sida och återfinns under rubriken “Narkotika”. Den visar en mörk lokal som endast lyses upp av en ljusramp i många färger, bilden är tagen i motljus så människorna i lokalen endast blir siluetter. Lokalen ha någon form av speglar i taket som gör att ljuset reflekteras. I lokalen finns cirka 15 personer som dansar eller står i grupper, det är relativt glest mellan dem.
-Vad tror vi att bilden vill förmedla?
Att droger finns i festmiljö, att droger förknippas med dans och klubbliv. Vi tror också att den vill påminna om rave och ravekultur som sägs vara en mycket narkotikatät miljö.
-Tjänar bilden sitt syfte?
Bilden känns konstlad och tillgjord. Dessutom ser folk inte ut att ha särskilt roligt eller leva ut så mycket, så det känns inte troligt att de tagit droger. Det hade varit bättre med
en vildare dansbild där man ser på folks ansikten att de är påverkade av något, upprymda och fulla av energi. Vi tycker att bilden känns platt och livlös, den känns rentav löjlig och tillgjord.
5.1.6 Bild 7. PULS s. 49
-Beskrivning, vad ser vi på bilden?
Bilden dominerar sidan, det finns finns endast en smal textspalt till vänster om bilden, som i övrigt tar upp hela sidan. Bilden visar en man som sitter och röker och återfinns under ett avsnitt om just tobak. I hans knä sitter ett litet barn som kan vara cirka 1,5 år. Barnet har sin hand i munnen och tittar in i kameran, medan mannen tittar uppåt, ut i tomma intet, och blåser ut ett stort rökmoln ur mungipan, i riktning bort från barnet. Mannen är aningen suddig, kamerans fokus ligger på barnet.
-Vad tror vi att bilden vill förmedla?
Att rökning påverkar fler än den som röker och att små barn är extra känsliga för passiv rökning.
-Tjänar bilden sitt syfte?
Bilden är drabbande och man dras till att titta på den. Bilden känns väldigt genuin och dess storlek gör att man inte kan undgå den, man tvingas förhålla sig till den på något vis. Den här bilden berör. Barnets blick är mycket intensiv, man får en tydlig känsla av att barnet inte borde vara där. Barnet känns extra utsatt eftersom det inte kan välja att gå därifrån, som en vuxen person kan.
Vi tror att man inte hade blivit lika berörd av bilden för låt säga 10 år sedan. I och med rökförbudet på offentliga platser har en ökad diskussion uppstått och när rökning har blivit mindre vanligt så känns det ännu mer fel att röka när man har sitt lilla barn i knät.
5.1.7. Bild 8. PULS s. 50
-Beskrivning, vad ser vi på bilden?
Bilden är ungefär en halv sida stor och är placerad under bokens avsnitt om alkohol. Den föreställer ett traditionellt midsommarfirande, där sex personer sitter kring ett dukat bord ute i svensk skärgårdsmiljö, bakom bordet står en midsommarstång. Bordet står i förgrunden, i bakgrunden ses små fiskestugor, klippor och skär, bryggor, vatten och en blå himmel. På bordet står mängder av typisk midsommarmat, samt tillhörande drycker: öl och olika typer av sprit.
Människorna vid bordet, tre kvinnor och tre män, är fångade mitt i en skål. Alla håller ett snapsglas i handen, utom en av kvinnorna som istället har ett större glas i handen, troligen fyllt med vatten. Denna kvinna är märkbart yngre än de andra vid bordet. Alla kring bordet ler.
-Vad tror vi att bilden vill förmedla?
Vi tror att bilden vill väcka tankar/diskussion om alkoholens funktion genom att dels visa att det faktiskt går att hantera alkohol på ett trevligt och vettigt sätt, men också ställa frågan “måste alkohol vara med i bilden för att an ska kunna ha trevligt/fest?”.
-Tjänar bilden sitt syfte?
Bilden känns äkta och tycks visa på en sund alkoholkonsumtion. Den är mysig och trevlig. Festen känns inte som den kommer spåra ur i ett fylleslag utan kommer hålla samma gemytliga stämning. Här uppvisas en typisk bild av allt det positiva som de flesta människor förknippar med alkohol: traditioner, fest, umgänge, njutning, gemenskap. Ett extra bonuspoäng för att den yngre tjejen dricker vatten och därmed uppvisar ett drogfritt alternativ. Hon ser ut att ha precis lika trevligt som de övriga kring bordet.
Bilden kan ses lite som propaganda för att dricka, men samtidigt tycker vi det är viktigt att läromedlen ska skildra verkligheten, annars blir det inte trovärdigt. Faktum kvarstår att en majoritet av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol och det måste ju finnas skäl till det. För de flesta slutar inte alkoholkonsumtion med urspårad fylla, misär eller grav alkoholism, utan är bara något trevligt och festligt.
5.1.9 Bild 9. Aspekt s. 95
-Beskrivning, vad ser vi på bilden?
ansikte är framåtlutat över tre linor med kokain. Bredvid ligger en liten hög med kokain och ett rakblad. I handen har hon en ihoprullad dollarsedel som hon håller mot en av linorna och mot näsan. I övrigt är det bara svart på bilden, man kan ana en klarblå skjortkrage, eller liknande. Den hand man ser bär en stor silverring och har långa röda naglar, lillfingret håller inte kring den ihoprullade sedeln utan pekar utåt. Ansiktet syns inte så väl eftersom hon är framåtlutad och tittar ner, men man kan se att hon är relativt hårt sminkad med blå ögonskugga, eyeliner, mascara och rött läppstift.
-Vad tror vi att bilden vill förmedla?
Vi tror bilden vill visa att även “lyckade”, vackra människor kan hänfalla åt droger. Att det finns en glamorös sida men att det oftast kraschar i misär förr eller senare och vänder man sida i boken finns mycket riktigt en bild på en djupt nedgången kvinna som sätter en spruta i armen.
-Tjänar bilden sitt syfte?
Tveksamt. Bilden känns skrattretande klyschig, som tagen ur en yuppiefilm från sent 80-tal/tidigt 90-tal. Den innehåller alla schablonbilder av just kokain som en lite lyxig drog för det “fina folket”. Dessutom är det uppenbart att bilden är ganska långt ifrån sin målgrupp då kvinnan på bilden har en amerikansk sedel i handen. Visserligen ser bilden glamorös ut, men den känns också helt främmande från elevernas verklighet. Bilden känns “out of date” och den känns arrangerad, vilket gör att den tappar mycket i trovärdighet och relevans.
5.1.10. Bild 10. Aspekt s. 98
-Beskrivning, vad finns på bilden?
Bilden upptar ungefär en tredjedel av sidan och är ett blaskigt fotografi. I förgrunden finns en fontän/bassäng och en gräsmatta som sedan övergår i någon form av betongbeläggning som avslutas av ett nätstaket där det växer maskrosor. Vid sidan av bassängen ligger en schäferhund och lapar lojt av vattnet. Snett bakom schäfern befinner sig två personer och en cykel. Den ena personen står vänd från kameran, framåtlutad över den andra personen som sitter ner. Den sittande personen ser man knappt alls och man ser inte ansiktet på endera av dem. Man kan inte avgöra vad de gör. Tittar man noggrant kan man se en tillknycklad ölburk en bit ifrån personerna.
-Vad tror vi att bilden vill förmedla?
Att alkholbruk kan leda till utslagenhet och alkoholism.
-Tjänar den sitt syfte?
Vi känner inför denna bild en total förvirring. Vi blir inte kloka på hur de tänkt när de valt denna bild, eller vad den faktiskt föreställer. Bilden är dålig rent fotografiskt, otydlig och säger egentligen ingenting. Vi antar att personerna på bilden är alkoholister som stökar med varandra på något sätt, men detta är verkligen inte uppenbart. Skulle man ta ur bilden ur sitt sammanhang skulle den kunna föreställa precis vad som helst.
Varför har de med så mycket av den halvdana parken runt? Varför ligger fokus på hunden? Bilden känns bara konstig och löjeväckande.
Det skulle inte vara svårt att hitta mycket berörande bilder på alkoholister och utslagna människor, bilder som alla känner igen från omgivningen i staden. Den här bilden är inte lockande att titta på och den ger inte mycket att arbeta med, ställer man frågan “vad händer på bilden?” till eleverna, tror vi inte att historier kommer växa fram i deras huvuden, utan enbart frågan “ja, vad händer egentligen?”.
5.2 Sammanställande analys
Ett mönster vi finner i undersökningen är att det finns ett stort värde i att bilderna ska kännas äkta och autentiska. De ska kännas som ett fotografi ur verkligheten. Om bilderna känns arrangerade, överdrivna eller för stereotypa riskerar de att bli tagna på mindre allvar. Ett problem vi ser bland bilder i läromedel är när personerna på bilden har omoderna frisyrer/kläder så tappar de genast i trovärdighet. Genast riktas istället fokus mot de “fåniga” yttre attributen och hela bilden känns lätt löjeväckande. Detta gäller även miljöer och andra saker som kan framstå som väldigt tidstypiska och förlegade. Att bilden känns omodern kan även medföra att det blir lätt att anta att om vuxenvärlden inte uppdaterat sina bilder på 20 år så kanske de inte heller uppdaterat sin kunskap kring det ämne de skriver/talar om, alltså ANTD.
Det är viktigt att bilden är någorlunda förståelig. Man ska förstå varför den placerats där och i stora drag vad som sker på bilden. Däremot är det bra om bilderna är ganska fri och därmed ger utrymme för tolkning samt väcker tankar och funderingar. Bilderna är som bäst att arbeta med när det finns utrymme för många olika historier kring den, med många möjliga skeenden både i bilden men också innan och efter den togs. Bilderna får inte vara för tydliga med sin avsikt, man får inte känna att man genomskådar dem, då känns de inte längre äkta.
Bilden får inte kännas mästrande, som att den predikar. ANTD-frågan är, som vi redan tidigare berört, mycket speciell i avseendet att eleverna ofta kan anse sig har större och mer korrekt kunskap på området än lärarna.
En typ av bilder vi saknar är sådana som lyfter fram ett drogfritt alternativ som ungdomar faktiskt kan relatera till. Öppna bilder med ungdomar som har roligt utan droger, men som eleverna uppfattar som “häftiga”, skulle här vara ett positivt inslag. Detta skulle också kunna vara kändisar och framstående idrottsmän som eleverna ser upp till. Vi tycker här att det finns en särskild poäng vad gäller tobak och alkohol, eftersom dessa är såpass allmänt accepterade i samhället vore det en poäng i att visa upp ett alternativ till dem. Det finns inte, i samhället, någon utbredd uppfattning om att man måste ta narkotika för att det ska bli festligt och roligt, såsom det faktiskt gör det alkohol och till viss del tobak.
Ett annat mönster vi funnit är att bildernas storlek har betydelse. En allt för liten bild lockar inte läsaren att titta närmare och fundera kring bilden. Dessutom ser man, på en större bild, alla detaljer och det ger då upphov till fler tankar. Vi har generellt funnit att de bilder som är stora också har upplevts som mer berörande.
Rent estetiskt finner vi att de bilder som upplevs som mer spontant tagna känns bättre. Här spelar den ökande bildkonsumtionen i samhället in igen, förr när man tog färre bilder och varje bild var mer värd, både ekonomiskt och kvantitetsmässigt, var inställningen till komposition annorlunda än idag. Idag, när man tar fler bilder, mer spontant och ofta sorterar bort de dåliga direkt får vi fler “ögonblicksbilder” med ökad experimentlusta. Själva fotograferandet i sig blir mindre dramatiskt då det också blir mer frekvent. Kvalitén höjs på sätt och vis när man kan ta om bilden obegränsat många gånger tills den faktiskt blir så som man önskat, men samtidigt vänjer vi oss vid bilder med bristande kvalitet då en stor mängd bilder tas med sämre digitalkameror eller framförallt mobilkameror. Detta gäller inte minst tonåringar. Således är unga idag vana vid mindre riggade bilder med ett mer levande bildspråk. Alltså, de bilder som vi tycker svarar mot denna nya bildkonvention upplever vi också som bättre, mer autentiska och modernare.
6. Slutsats och diskussion
Vi har via vårt arbete med denna uppsats lärt oss att bilderna går att använda så mycket mer än vad vi tror att lärare generellt gör. När vi suttit och analyserat bilderna har vi kommit på så mycket mer att göra med bilderna i undervisningen än vad vi först trodde när vi tittade på dem. Tidigare såg vi främst bilden i läromedlet som dekoration och komplement till texten, men nu känner vi att bilden fyller en funktion i sig. Alltså förespråkar vi ett fördjupat arbete med bilderna där man tillsammans med eleverna ingående bearbetar dem.
Eftersom vi upplever att eleverna ofta har mer och/eller en annan kunskap och erfarenhet av ANTD än lärarna blir det mer effektivt att arbeta med bilder än med text, då eleverna själva kan fylla bilderna med sina egna ord och erfarenheter. Arbetar man med bilderna aktivt och på ett bra sätt så kan man få god insyn i elevernas verklighet och på så sätt kan detta vara ett optimalt arbetssätt vad gäller just ANTD-frågor där det kan vara svårt att få svar på direkta frågor men där eleverna samtidigt har mycket att säga, bara man får dem att öppna sig. Bildanalys tillsammans med eleverna öppnar för en diskussion med eleverna snarare än en traditionell föreläsningsundervisning. Här kan eleverna diskutera sinsemellan och läraren kan svara på frågor samt avliva myter, så till vida att läraren då även besitter goda kunskaper i ämnet.
En annan fördel med att arbeta med bilder snarare än text inom området ANTD är att text åldras ännu fortare än bilder inom detta område, då området är så föränderligt. Om texten talar om en “ny innedrog” och om hur man använder denna så kan det mycket väl se radikalt annorlunda ut vad gäller denna drog bara ett par år senare. Texten är, till skillnad från bilden, statisk.
Undervisning inom ANTD måste ha utgångspunkt i målgruppens verklighet, oavsett vad vi vuxna tycker om denna verklighet. Detta får man via att arbeta med en öppen dialog kring bilder. När man arbetar med en bild har man fördelen att alla kan relatera till bilderna utifrån sin egen kunskapsbakgrund. Det är rimligt att anta att
eleverna i en klass på högstadiet/gymnasiet har mycket varierad erfarenhet och kännedom om droger. Med en bild kan alla arbeta utifrån sitt perspektiv och även hjälpa varandra att fylla bilden med fakta. Om man i en klass arbetar med exempelvis EU-parlamentet har de flesta samma förkunskap och erfarenhet av detta och det blir därför inte lika problematiskt att arbeta med det mer statiska arbetsmaterial som text faktiskt utgör.
Det är viktigt att hitta bilder som man som lärare lätt kan att arbeta med. Det ska vara bilder som får eleverna att öppna sig och börja associera. Petterson skriver att det är rimligt att anta att en dålig bild fungerar när motivationen är hög men att en bra bild i ett sådant fall fungerar ännu bättre (1991:69). Vi vill ta detta ett steg längre och säga att en dålig bild fungerar när motivationen är hög, men att endast en bra bild fungerar när motivationen är låg.
Det är bra om bilderna berör, men samtidigt måste de ha en verklighetsförankring, de kan inte bara visa upp de hemskaste och de mest extrema sidorna av en drog, då riskerar bilderna att tappa i trovärdighet. Detta är extra viktigt vad gäller de elever som faktiskt är i ett begynnande missbruk. De besitter onekligen den största kunskapen och erfarenheten av droger, troligen mer än läraren, och det är därför extra viktigt att de kan relatera till det vi lär ut. Vi tror att det är en nyckelfråga just att visa upp flera sidor av ANTD. Man måste som vuxen visa både den positiva och negativa sidan av drogernas verklighet. Vi upplever att det till och med ger mer trovärdighet åt de negativa bilderna om man också vågar lägga in några bilder som visar de positiva sidorna. Det är uppenbart att ingen skulle ta droger om de bara hade haft negativa effekter och om de vuxna inte låtsas, eller rentav vet, om att det finns positiva sidor så tappar de i sitt kunskapsförtroende gentemot de unga. Många unga har kanske bara hunnit se de mer positiva effekterna av någon drog, vilket är vanligt i början av ett droganvändande, och om man då inte visar upp den sidan, som de faktiskt vet finns, så varför skulle de då tro att den andra sidan, de inte upplevt, faktiskt existerar.
Vi har i Sverige en brett förankrad drogpolitik som har som mål att noll personer ska använda narkotika. Detta innebär för oss lärare, och för alla andra som arbetar med dessa frågor, att vårt arbete måste vara vattentätt. På så vis skiljer sig denna fråga återigen från andra frågor vi undervisar om ty om vi, exempelvis, undervisar om det
ändå ett visst bortfall. Vi ser det som en vinst om åtta av tio elever sedan går och röstar, men vad gäller narkotika är det ett stort misslyckande om två av tio elever inte når vårt mål och börjar missbruka droger. Så länge nolltolerans är det mål vi ska arbeta mot kan man inte kompromissa, prioritera bort och skära ner på detta område.
Vi upplever nollvisionen som ett tufft mål att arbeta mot, eftersom vi anser att vi på ofta har ett daterat arbetsmaterial och dessutom helt saknar utbildning på detta område. Just därför blir vår största behållning av vår undersökning, och detta arbete i stort, inte resultatet i sig utan att vi har fått en möjlighet att reflektera och fördjupa oss inom ANTD och tänka ut bra arbetsstrategier inför vår kommande undervisning på området.
7. Källförteckning
Läromedel:
Andersson, Göran. Gleerups samhällskunskap, del 2, Punkt SO. 2003 Örebro: Gleerups förlag
Anderssson, Ulla, Ericson, Per & Hedengren, Uriel. Samhälle ämnesbok, SO.S. 2003, Stockholm: Almqvist & Wiksell
Körne, Göran, Lagheim, Lars & Lagheim, Anna. Grundbok Samhällskunskap för
grundskolans senare del, PULS. 2002, Stockholm: Natur & Kultur
Lundberg, Frank & Olsson, Lars. Samhälle A 2000, Aspekt, 2002. Malmö: Interskol förlag
Wergel, Karin, Hildingsson, Kaj & Hildingsson, Lars. Samhälle idag 7, Elevbok, SOL
3000. 2002 Stockholm: Natur & Kultur
Böcker:
Borgersen, Terje & Ellingsen, Heim. Bildanalys. 1994, Lund: Studentlitteratur
Brottsförebyggande rådet, BRÅ-rapports 1999:1. Ungdomar, droger och polisens
insatser. 1999, Stockholm: BRÅ
Cornell, Peter, Dunér, Sten, Millroth, Thomas, Nordström, Gert Z & Roth-Lindberg, Örjan (red). Bildanalys - teorier, metoder, begrepp. 1999, Värnamo: Gidlunds förlag. Envall, Yvonne (red.). The drug war-kriget mot narkotikan. 1996, Falköping, :utbildningsföretaget brevskolan
Eriksson, Yvonne. Bildens tysta budskap - interaktion mellan bild och text. 2009, Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Esaiason, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängerud, Lena.
Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 2003,
Stockholm: Elanders Gotab.
Hvitfeldt, Thomas & Nyström, Sara. CAN rapport 114 - Skolelevers drogvanor 2008. 2008, Stockholm, CAN
