• No results found

Rimliga förväntningar? En studie av skolans förväntningar på föräldrars engagemang för sina barns skolgång

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Rimliga förväntningar? En studie av skolans förväntningar på föräldrars engagemang för sina barns skolgång"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

10 poäng

Rimliga förväntningar?

En studie av skolans förväntningar på föräldrars

engagemang för sina barns skolgång

Reasonable expectations?

A research on schools expectations of parents commitment towards their childrens school attendance

Författare: Karin Glad

Lärarexamen 60 poäng

2007-01-18

Examinator: Elisabeth Söderquist Handledare: Haukur Viggosson

(2)
(3)

Sammanfattning

Karin Glad (2007). Rimliga förväntningar? En studie av skolans förväntningar på föräldrars engagemang för sina barns skolgång. (Reasonable expectations? A research on schools expectations of parents commitment towards their childrens school attendance). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Syftet med den här uppsatsen är att söka utröna vilka förväntningar och krav skolan ställer på föräldrarna gällande deras engagemang för sina barns skolgång, samt föra en analytisk diskussion gällande om kraven och förväntningarna är rimliga eller ej. Sex grundskolelärare intevjuades och resultatet visar att lärarna i olika hög grad ställer krav eller har önskningar om att föräldrarna ska samarbeta med skolan. För lärarna innebar samarbetet att föräldrarna stöttar sina barn, uppmuntrar/ kontrollerar att barnen gör sina läxor, rapporterar frånvaro samt är öppna för en god kontakt med skolan. Min slutsats är att det samarbete som lärarna beskriver kan anses rimligt att föräldrarna ställer upp på, i den mån de kan, eftersom det gynnar eleverna. Lärarna såg ett problem i att skolan i dag inte kan tillgodose alla elever med det stöd de behöver, eftersom skolan har brist på resurser. Av den anledningen kan det vara så att vissa elever i praktiken blir beroende av sina föräldrars hjälp för att kunna uppnå målen.

Nyckelord: förväntningar, samarbete, föräldraengagemang, läxor.

Karin Glad Handledare: Haukur Viggosson

Åldermansgatan 5d Examinator: Elisabeth Söderquist

(4)
(5)

Förord

Jag vill först och främst framföra ett stort tack till de lärare som lät sig intervjuas av mig. Utan dem hade mitt arbete inte kunnat genomföras. Vidare vill jag tacka min handledare Haukur Viggosson för värdefulla idéer och synpunkter under arbetets gång. Sist, men inte minst, vill jag tacka min familj och mina vänner för det stöd och den uppmuntran de gett mig.

(6)
(7)

Innehåll

Sammanfattning ... 3 Förord ... 5 Innehåll ... 7 1. Inledning ... 9 1.1 Bakgrund ... 10

1.2 Syfte och frågeställning ... 11

2. Metod ... 13 2.1 Urval ... 14 2.2 Teknik ... 14 2.3 Forskningsetiska överväganden ... 15 2.4 Avgränsningar ... 16 2.5 Disposition ... 16 3. Litteratur ... 17

3.1 Att uppnå lärande ... 17

3.1.1 Trygghet ... 18

3.1.2 Motivation ... 19

3.1.3 Samarbete mellan hem och skola ... 19

3.2 Den socioekonomiska bakgrunden ... 20

3.3 Genusperspektivet ... 21

4. Resultat ... 23

4.1 Samarbetet ... 23

4.2 Läxor ... 24

4.3 Krav eller önskan? ... 25

4.4 Kommunikationen ... 26

4.5 Räcker skolan? ... 27

4.6 Skolans riktlinjer ... 28

5. Analys och diskussion ... 30

5.1 Skolans förväntningar av samarbete ... 30

5.2 Rimliga förväntningar? ... 32

5.3 Konsekvenser av resursbrist ... 34

5.4 Fortsatt forskning ... 37

(8)
(9)

1. Inledning

Att se till att alla elever uppnår målen för grundskolan är en stor utmaning för den svenska skolan. Enligt Skolverkets rapport Utbildningsresultat 2006 – Riksnivå saknar 24,5 % av eleverna som gick ut årskurs nio våren 2006 betyg i ett eller flera ämnen.1 I ett

pressmeddelande på skolverkets hemsida den 9 augusti 2006 berättas att en av tio elever som gick ut årskurs 9 våren 2006 saknar behörighet till gymnasieskolans nationella program eftersom de har icke godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik.2 Det må vara rimligt att en viss andel av eleverna inte klarar målen, eftersom varje individ har olika förutsättningar och befinner sig i olika livssituationer, men att det handlar om så här många elever menar jag är oroväckande.

Det finns mycket som spelar in och påverkar elevernas prestationer i skolan och den här uppsatsen ger inte utrymme att utforska alla dessa faktorer. Jag har valt att rikta in mig på en faktor som jag menar kan vara av stor betydelse när det gäller att uppnå målen, nämligen

föräldrarnas roll i lärandeprocessen. På skolverkets hemsida står att läsa om en undersökning

som visar att föräldrars utbildningsnivå, och då främst mödrarnas, har stor betydelse för resultaten i årskurs 5: ”Den bakgrundsfaktor som slår igenom mest på resultaten är moderns

utbildningsnivå. De elever vars moder endast har grundskoleutbildning hade genomgående svårare att klara kravnivåerna.”3 Klapp Lekholm diskuterar i sin text Föräldrars oavlönade

pedagogiska arbete olika krav som skolan ställer på föräldrarna. Hon poängterar att

föräldrarna enligt Skollagen ansvarar för att barnen fullgör sin skolplikt och att de enligt Läroplanen är samarbetspartners med skolan.4 Vad det här samarbetet innebär är enligt

författaren oklart eftersom det inte beskrivs ytterligare i styrdokumenten, men hon har uppfattningen att skolan i praktiken ställer krav på att föräldrarna engagerar sig.5 I den här

uppsatsen vill jag ta reda på om det stämmer att skolan ställer krav på föräldrarna gällande engagemang för sina barns skolgång.

1 Rapport 274 (2006). Utbildningsresultat 2006 – Riksnivå. Del 1.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1558 2006-11-14

2 En av tio elever saknar behörighet till gymnasieskolans nationella program, 9/8 2006,

http://www.skolverket.se/sb/d/203/a/6761 2006-11-14

3 Föräldrars utbildningsnivå har stor betydelse för resultaten redan i årskurs fem, 6/11 2006

http://www.skolverket.se/sb/d/203/a/7362 2006-11-15

4 Klapp Lekholm, Alli (2004). Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv. Katrineholm: Arbetslivsinstitutets

Förlag. Sid. 183

(10)

1.1 Bakgrund

Idén till den här uppsatsen fick jag efter att ha läst Klapp Lekholms text Föräldrars oavlönade

pedagogiska arbete i antologin Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv. Författaren för

en diskussion kring att skolan ställer krav på att föräldrar engagerar sig i sina barns skolgång och bland annat hjälper till med läxor - ”Samarbetet mellan skolan och hemmen förutsätter att

föräldern har tid att engagera sig i barnets skolarbete.”6 Klapp Lekholm har via enkäter

undersökt hur mycket tid föräldrar till skolbarn spenderar på sina barns skolgång samt fritidsaktiviteter. Hon kom fram till att resultatet varierade men att den genomsnittlige föräldern lägger ner 4,5 timmar i veckan.7 Författaren hävdar att ”Under orden om samarbete

döljer sig det oavlönade pedagogiska föräldraarbetet. Delaktighet innebär arbete och ju större delaktighet desto mer arbete för föräldern.”8 Klapp Lekholm ser en fara i att skolan

förväntar sig engagemang från föräldrarna och i viss mån blir beroende av föräldrarnas insatser för att eleverna ska uppnå målen, eftersom det leder till att skillnaden mellan barnen ökar. Alla föräldrar har inte möjlighet att hjälpa till.9

Westlund har forskat kring läxor, som hon menar hon är ”Ett förgivettaget fenomen

som i så hög grad kan påverka de ungas liv utanför skolpliktstiden – och indirekt föräldrarnas då det i den offentliga retoriken förutsätts att läxor är något för barn och föräldrar att umgås omkring.”10 Westlund hävdar att det inte finns mycket forskning som tyder på att läxor kan få negativa konsekvenser för de ungas lärande, men att de potentiella konsekvenserna är följande:

• Social rättvisa

- ofördelaktigheter för elever utan goda resurser i hemmiljön - ökande skillnader mellan låg – och högpresterande elever - ökande risker för fusk

• Individuella kostnader - minskad motivation - stress och leda

- begränsad tid för andra aktiviteter11

6 Klapp Lekholm, Alli (2004). Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv. Katrineholm: Arbetslivsinstitutets

Förlag. Sid. 188

7 Ibid. Sid. 203 8 Ibid. Sid. 214 9 Ibid. Sid. 189, 193

10 Westlund, Ingrid (2004). Läxberättelser. Linköping: Linköpings universitet. Sid. 31-32 11 Ibid. Sid. 36

(11)

Westlund är således inne på samma spår som Klapp Lekholm när det gäller risken för att skillnader ökar mellan elever beroende på deras hemsituation när eleverna får uppgifter som ska lösas hemma. Även Leo har forskat kring läxor. Han har granskat styrdokumenten och kommit fram till att det i dag inte finns något som reglerar läxornas omfattning. Han kommer fram till att ”Skolan har inte som uppdrag att ge elever läxa”.12 Trots detta ges det i praktiken läxor – enligt Skolverket bedömde elever i årskurs nio år 2003 att de la ner tre timmar i veckan på att göra läxor.13 Det här innebär att eleverna har ansvar att se till så att läxorna blir gjorda – något som sannolikt är lättare för vissa elever än för andra att förverkliga. Klapp Lekholm skriver att ”Kraven på föräldrarnas engagemang och pedagogiskt oavlönade arbete

verkar vara en ´självklarhet´ inom skolans vardagliga arbete”14 och det är det här påståendet som väcker mitt intresse. Stämmer det verkligen att skolan har dessa förväntningar på föräldrarna, eller är det andra faktorer som gör att föräldrar lägger ner mycket tid på sina barns skolgång?

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med den här uppsatsen är att söka utröna vilka förväntningar och krav skolan ställer på föräldrarna gällande deras engagemang för sina barns skolgång, samt föra en analytisk diskussion gällande om kraven och förväntningarna är rimliga eller ej. Min frågeställning är följande:

• Vad har den svenska skolan för förväntningar på föräldrarna gällande

engagemang för sina barns skolgång, och är de här förväntningarna rimliga?

Tanken är att utifrån detta undersöka om Klapp Lekholms uppfattning stämmer om att skolan ställer så pass höga krav på engagemang av föräldrarna, att det kan komma att resultera i en orättvis skola där elevernas förutsättningar att lyckas blir beroende av föräldrarnas tid och lust till engagemang. För att kunna besvara frågan kommer jag att belysa ett antal betydande grundförutsättningar för lärande, och utifrån dem undersöka om skolan kan tillgodose

12 Leo, Ulf (2004). Läxor är och förblir skolarbete. En studie om intällningar till läxor i ett F-9spår i

grundskolan. www.mah.se/upload/LUT/Enheter/SOL/Nyheter/läxmanus041111.pdf 2006-12-13

13 Westlund, Ingrid (2004). Läxberättelser. Linköping: Linköpings universitet. Sid. 32 14 Klapp Lekholm, Alli (2004). Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv. Katrineholm:

(12)

eleverna med goda förutsättningar för lärande. Jag kommer vidare att föra en teoretisk diskussion kring föräldrars situation i dagens Sverige för att söka nå en djupare förståelse för deras förutsättningar att bemöta de eventuella förväntningar skolan har av dem.

(13)

2. Metod

Widerberg skriver att den kvalitativa forskningen primärt söker efter fenomenets innebörd eller mening. Den kvalitativa forskaren är inte ute efter att fastställa frekvensen av ett fenomen, utan söker i stället svar på vad fenomenet handlar om.15 Jag kommer med den här

uppsatsen göra en kvalitativ undersökning eftersom jag anser att denna metod är mest lämpad för att ta reda på vad den svenska skolan har för förväntningar på föräldrarna. På detta sätt vill jag komma in på djupet och uppnå en förståelse för de förväntningar som från skolans håll finns på föräldrarna. Till grund för kvalitativa undersökningar inom samhälls- och beteendevetenskaperna ligger hermeneutisk vetenskapsteori. Hartman beskriver hermeneutiska teorier som ett sätt att nå vetenskaplig kunskap om människors livsvärld, det vill säga den mening individer knyter till sig själva och sin situation.16 Westlund menar att ”I

en hermeneutisk studie har forskaren ett stort ansvar för att möta sitt empiriska material med lyhördhet och fantasi”17, och det är något jag strävar efter att göra. För att uppnå kunskap om livsvärlden tolkar forskaren det observerbara beteendet hos individer. Tolkningen görs utifrån forskarens förförståelse, det vill säga den kunskap som forskaren redan besitter. Detta innebär, som Hartman poängterar, att vi aldrig kan nå en fullständig förståelse för en annan människa, eftersom den kunskap vi uppnår är en sammansmältning av vår egen förståelse med den förståelse personen som vi tolkar har.18 Inom kvalitativ forskning talar man inte om

reliabilitet, det vill säga att forskaren ska kunna vara utbytbar och att upprepade mätningar

ändå ger samma resultat varje gång, eller om validitet, vilket innebär att man mäter det man verkligen vill mäta. En kvalitativ forskare vet ju på förhand inte exakt vad som ska mätas. Syftet med en kvalitativ forskning är, som redan nämnts, att få klarhet i ett fenomens karaktär. En kvalitativ forskare måste dock vara både saklig och tillförlitlig, exempelvis genom att dokumentera och reflektera över sina val och tolkningar under hela forskningsprocessens gång. På så sätt kan läsaren sedan värdera forskningen och dess kunskapsanspråk.19 Jag ämnar

därför i min uppsats att kontinuerligt vara tydlig med vad jag gör, samt motivera mina val.

15 Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Sid. 15

16 Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur. Sid.

185-187

17 Westlund, Ingrid (2004). Läxberättelser – läxor som tid och uppgift. Linköping: Linköpings universitet. Sid.

17

18 Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur. Sid.

190-191

(14)

2.1 Urval

Jag kommer i min studie att undersöka ett antal lärares uppfattningar av vad föräldrarna bör bidra med gällande engagemang för sina barns skolgång, eftersom jag anser att lärarna är den grupp i skolan som oftast kommer i kontakt med föräldrarna. Därmed tror jag att det är via lärarna som de eventuella kraven om engagemang visar sig. Jag kommer i den här studien intervjua sex grundskolelärare som jobbar i svensk kommunal skola, i årskurs 7-9. Samtliga lärare i den här studien är bekanta med mig på ett eller annat sätt. Två av lärarna är dessutom väl bekanta med varandra då de arbetar i samma arbetslag på en skola. De andra lärarna arbetar på olika skolor. Eftersom urvalet är begränsat till sex lärare ska mitt resultat inte tolkas som att det är representativt för alla lärare, eller för skolan i sin helhet.20 Min studie kommer i

stället att ge en djupare förståelse för hur några lärare ser på samarbetet med föräldrarna.

2.2 Teknik

Med teknik syftar Ejvegård på det sätt man samlar in material på för att sedan kunna beskriva, jämföra o.s.v.21 Eftersom det är uppfattningar jag vill närma mig hos en grupp människor, i det här fallet lärare, är det enligt Ejvegård lämpligt med antingen intervjuer eller enkäter.22 Ett alternativt sätt hade varit att dela ut ett antal enkäter bland lärare, för att sedan analysera deras svar. Enkäter skulle dock innebära färdiga frågor och eventuellt färdigformulerade svar, vilket för mig känns alltför begränsat. För att kunna uppnå förståelse för min urvalsgrupps krav eller förväntningar av föräldrarna vill jag hålla öppna frågor med möjlighet till obegränsade svar. Hartman menar att man bör ha en viss struktur på intervjun och försöka styra genom att välja teman som det ska talas kring, och bestämma ordningen på dessa.23 Ejvegård poängterar

vikten av att förbereda sig väl inför intervjuer så att fokus ligger på rätt saker. Den som intervjuar bör dessutom tänka på att hålla sig så neutral som möjligt vid intervjun, eftersom eventuella åsiktsyttringar kan komma att styra intervjupersonen åt ett visst håll.24 Med detta i bakhuvudet formulerade jag följande huvudfrågor, men under intervjuernas gång uppkom även följdfrågor.

20 Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur. Sid.

284

21 Ejvegård, Rolf (1996). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Sid. 29 22 Ibid. Sid. 44

23 Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur. Sid.

281

(15)

1. Det står i läroplanen att föräldrar och skola ska samarbeta. Vad innebär det här samarbetet för dig?

2. Anser du att föräldrarna ska engagera sig i skolarbetet, hjälpa till med läxor o.s.v.?

3. Det samarbete vi har pratat om - är det sådant du förväntar dig av föräldrarna att de är involverade i, eller är det sådant du skulle önska att de var involverade i?

4. Hur förmedlar du dina krav/önskningar till föräldrarna?

5. Anser du att skolan i dag kan erbjuda varje elev de förutsättningar som krävs för att klara sin skolgång och uppnå målen?

6. Ser du annorlunda på det här än din skola gör?

Intervjuerna genomfördes mellan den 28 november och 7 december 2006. Platserna för intervjuerna varierade beroende på intervjupersonernas önskemål, vilket innebar att vi i tre av fallen befann oss på intervjupersonernas arbetsplatser, och i tre av fallen i deras hem. Intervjuernas längd varierade, den kortaste varade i 11 minuter och den längsta i 32 minuter. När intervjuerna hade genomförts transkriberades materialet, för att sedan gås igenom noggrant för en resultatsammanställning följt av en analys. För att kunna tolka resultaten av min empiriska undersökning tillämpar jag olika analytiska verktyg. I nästa kapitel kommer jag att redogöra för den litteratur jag använder mig av, samt förklara varför jag valt att belysa mina resultat utifrån dessa perspektiv.

2.3 Forskningsetiska överväganden

Något som kan påverka intervjupersonen, och verka hämmande, är om man spelar in intervjun. Det kan dock undvikas genom att intervjupersonen i förväg vet om att intervjun ska spelas in, samt att man garanterar intervjupersonen anonymitet.25 Jag använde mig av

bandspelare vid intervjuerna eftersom det är något jag har god erfarenhet av sedan tidigare, men jag var av ovanstående skäl noga med att förbereda mina intervjupersoner på det i god tid så att de kunde vänja sig vid tanken. De blev även informerade om att de skulle vara helt

(16)

anonyma i min uppsats. Genom att spela in hela intervjun kunde jag sedan i lugn och ro gå igenom intervjuerna och få ner dem på papper innan jag började med analysen. Hade jag i stället valt att anteckna hade jag riskerat att missa vissa saker och det ville jag undvika.

2.4 Avgränsningar

I den här studien får de sex lärarna representera skolans eventuella krav eller förväntningar av föräldrarna, eftersom jag anser att det i första hand är lärarna som kommer i kontakt med föräldrarna. I den här studien har sex lärare intervjuats - dessa lärare är en mycket liten andel av Sveriges samtliga lärare. Dessutom är de här lärarna alla verksamma i Skåne vilket också kan ha satt sin prägel – andra delar av Sverige kanske genomsyras av andra förväntningar på föräldrars engagemang i sina barns skolgång. Läsaren bör av ovanstående anledningar vara medveten om att mitt resultat är en tolkning av just de lärare som har intervjuats. Resultatet hade kunnat se annorlunda ut om exempelvis andra lärare eller annan skolpersonal som rektorer eller fritidsledare hade intervjuats. Jag anser dock att resultatet är intressant då jag kan uppnå en djupare förståelse för hur lärare kan tänka kring samarbetet med föräldrarna.

Jag har valt att begränsa min analys genom att fokusera på tre grundläggande förutsättningar för lärande, eftersom det inte finns utrymme för att belysa alla faktorer som kan påverka lärandet. Anledningen till att jag valde att fokusera på just trygghet, motivation och samarbete mellan hem och skola är att jag anser att dessa förutsättningar är absolut grundläggande och därför intressanta att utgå ifrån i den här uppsatsen.

Ett alternativt upplägg för uppsatsen hade kunnat vara att undersöka i vilken grad

föräldrar upplever förväntningar från skolan, men jag valde att belysa skolans perspektiv

eftersom jag menar att föräldrars upplevelse av krav gällande engagemang i barnens skolgång inte nödvändigtvis är en följd av faktiska krav ställda från skolans håll.

2.5 Disposition

Jag börjar uppsatsen med ett inledningskapitel där jag försöker väcka läsarens intresse, presenterar syfte och frågeställning samt ger en bakgrund av problemet. Kapitel två är en genomgång av metod och material, samt avgränsningar och disposition. Kapitel tre är en redogörelse för den litteratur jag använder mig av. I kapitel fyra presenterar jag mitt empiriska material, det vill säga intervjuerna. I kapitel fem för jag en diskussion där jag analyserar resultatet av intervjuerna, samt ger förslag på framtida forskning.

(17)

3. Litteratur

Det här kapitlet inleder jag med en redogörelse för teorier om hur lärande uppnås. Därefter presenterar jag två teoretiska perspektiv, det socioekonomiska perspektivet och genusperspektivet, som jag kommer att utgå ifrån i min diskussion gällande föräldrars situation i dagens Sverige. Genom att belysa deras situation utifrån de här perspektiven är min förhoppning att jag ska kunna nå en djupare förståelse för deras förutsättningar att bemöta de eventuella förväntningar skolan har.

3.1 Att uppnå lärande

Eleverna är i skolan för att uppnå lärande av olika slag, det vill säga att få kunskap inom olika områden. Av den anledningen tänkte jag börja med att definiera begreppet kunskap. I Lpo94 står det följande:

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former . såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet . som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.26

Skolans uppgift är med andra ord att se till att olika former av kunskap får utrymme att utvecklas hos eleverna, och ingen kunskapsform är överordnad någon annan - de är alla viktiga på olika sätt. Men vad krävs det då för att eleverna ska uppnå kunskap inom olika områden? I den här uppsatsen är grundläggande förutsättningar för lärande centralt eftersom jag ska söka utröna om elevernas förutsättningar i skolan är tillräckliga för att uppnå lärande och klara målen. I Lpo94 står det att

Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.27

Tanken med det här är, som jag tolkar det, att skolan ska se till så att varje elev får undervisning som är anpassad till sin specifika situation, både gällande kunskapsnivån och andra förhållanden. Arfwedson skriver att

26 Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, Utbildningsdepartementet 1994.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 2006-12-15

(18)

lärares didaktiska problem är att tvärs igenom alla dessa generaliserande teorier och synsätt urskilja den egna elevgruppens egenskaper och de konkreta, unika elevsituationer i den egna skolan och i den egna klassen, som direkt påverkar yrkeshandlingar och didaktiska beslut i skola och klassrum.28

Med andra ord är varje klass en sammansättning av elever som befinner sig i olika situationer, och lärarens utmaning är att utforma undervisningen på ett sätt som fungerar just där och då. Nedan kommer jag att belysa tre grundläggande förutsättningar för lärande och positiv utveckling.

3.1.1 Trygghet

En viktig förutsättning för lärande är elevernas känsla av trygghet. Evenshaug m.fl. tar i sin bok Barn- och ungdomspsykologi upp Maslows teori om självförverkligande, vilken visar på en rangordning av människans grundläggande behov. De första behoven som människan behöver tillgodogöra sig är de fysiologiska behoven (t.ex. mat, luft, sömn) och när det är under kontroll är nästa behov i rangordningen trygghet, kärlek och tillhörighet. Först när dessa behov är tillgodosedda känner människan av det behov som kallas självförverkligande, vilket innebär ett förverkligande av ens egna möjligheter eller fulla potential.29 Här blir det tydligt

vilken betydelse känslan av trygghet har för människans utveckling. En otrygg människa har som största prioritet att säkra sin trygghet, vilket innebär att utveckling och lärande måste bortprioriteras. En av skolans viktigaste uppgifter torde därför vara att tillgodose eleverna med en trygg miljö. Detta går helt i linje med Lpo 94, där följande står:

Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. [... ] Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag.30

28 Arfwedson, Gerd B – Arfwedson Gerhard (2002). Didaktik för lärare. En bok om lärares yrke i teori och

praktik. Stockholm: HLS Förlag. Sid. 165

29 Evenshaug, Oddbjørn – Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. Sid.

411-412

30 Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, Utbildningsdepartementet 1994.

(19)

3.1.2 Motivation

Bolstad poängterar i sin bok Handbok i lärande. Hur du lär ut för att andra ska lära in att eleverna i en klass representerar en mängd olika inställningar till det man håller på med i klassrummet. Alla är inte lika motiverade och det kan bero på en mängd olika saker. Bolstad talar om två sorters motivationer eller drivkrafter, den yttre och den inre motivationen. När det gäller den yttre motivationen menas att det som driver personen beror på något utanför denne, som plikt, status eller liknande. Den inre motivationen drivs i stället av intresse, eller av viljan att lära sig något.31 Båda typer av motivationer menar Bolstad kan vara positivt för lärandet, men han poängterar dock att den inre motivationen ”får människor att tillägna sig

ett stoff mera effektivt, eftersom det träffar ett mera djupgående behov.”32 Utifrån

ovanstående resonemang kan det antas att vissa elever har en inställning som, om ens det, bygger på den yttre motivation de får av det faktum att skolan är obligatorisk. Andra elever drivs istället av en inre motivation som bygger på intresse för ämnet, eller för att de förstår nyttan av att lära sig om det. För att motivera eleverna till att vilja lära sig något är det viktigt att väcka deras intresse för ämnet. Bolstad ger ett antal exempel på vad man kan göra för att väcka intresse hos eleverna, nämligen att skapa nyfikenhet, visa nyttan, bygga på en positiv atmosfär, starta på ett spännande sätt eller att provocera.33 För att öka förutsättningarna för elevernas lärande krävs det därmed lärare som kan motivera sina elever till att vilja lära sig, lärare som har förmågan att väcka intresse för olika arbetsområden.

3.1.3 Samarbete mellan hem och skola

Gunnarsson poängterar i sin bok Lärandets ekologi att ett barns närmiljö, d.v.s. hem och skola, antingen kan stödja utvecklingen i respektive miljö, eller motverka den. För en positiv utveckling krävs att det mellan hem och skola finns förbindelser som uppmuntrar till ömsesidig respekt och gemensamma mål.34 Utifrån detta blir det tydligt att ett samarbete

mellan skola och föräldrar gynnar barnets lärande, vilket även Lpo94 tar fasta på:

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande

31 Bolstad, August (1998). Handbok i lärande. Hur du lär ut för att andra ska lära in. Lund: Studentlitteratur.

Sid. 53-55

32 Ibid. Sid. 54 33 Ibid. Sid. 56

(20)

människor och samhällsmedlemmar (1 kap. 2 §). [---] Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.35

Vad det här samarbetet egentligen innebär tydliggörs inte utan lämnar omfattande utrymme för tolkningar. Det är därför svårt att avgöra huruvida det faktiska samarbete skolan har med föräldrarna i dag stämmer överens med direktiven, eller ej.

3.2 Den socioekonomiska bakgrunden

I inledningen berättade jag om ett pressmeddelande på Skolverkets hemsida gällande att elever generellt presterar bättre i skolan redan i årskurs fem, om föräldrarna, och då framför allt mammorna, är högutbildade.36 I Myrbergs avhandling Fristående skolor i Sverige hänvisar hon till en stor mängd forskning som alla visat att ”den mest bestämmande faktorn

för elevers studieresultat är den socioekonomiska bakgrunden.”37 Med socioekonomisk

bakgrund menar författaren utbildningsnivå och inkomstnivå hos föräldrar/vårdnadshavare38, och det är även min definition i den här texten. Med detta sagt kan jag konstatera att den socioekonomiska bakgrunden generellt sett har betydelse för elevers prestationer i skolan, men i vilken grad det påverkar varierar från elev till elev. Skolverket kan, efter att ha genomfört två studier, visa att ”det finns samtidigt skolor som lyckas bättre än förväntat givet

elevernas bakgrund”.39

Klapp Lekholm tar upp hemmets läroplan, ett begrepp som utvecklats i framför allt USA och representerar en uppfattning om att barnets socioekonomiska bakgrund inte är det som främst påverkar dess möjlighet till framgångar i skolan. I stället poängteras att ”Föräldrarnas attityder till skolan, tid som barnet och föräldrarna tillbringar tillsammans,

samtal kring skolan och olika utbildningsvägar och uppmuntran av barnets studier är

faktorer som betyder mer för barnets skolframgång än den socioekonomiska bakgrunden.”40

35Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, Utbildningsdepartementet 1994.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 2006-12-15

36 Föräldrars utbildningsnivå har stor betydelse för resultaten redan i årskurs fem, 6/11 2006

http://www.skolverket.se/sb/d/203/a/73622006-11-15

37 Myrberg, Eva (2006). Fristående skolor i Sverige – Effekter på 9-10-åriga elevers läsförmåga. Göteborg:

ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS. Sid. 35

38 Ibid. Sid. 36

39 Ökade skillnader mellan skolor minskar likvärdigheten, 25/1 2006 http://www.skolverket.se/sb/d/203/a/5443

2006-11-22

40 Klapp Lekholm, Alli (2004). Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv. Katrineholm:

(21)

Klapp Lekholm ställer sig dock kritisk till detta då hon menar att föräldrars socioekonomiska status rimligtvis påverkar deras möjligheter att exempelvis tillbringa tid med barnen och samtala om skolan och framtida utbildningsvägar. Hon poängterar att hemmets läroplan påverkar familjelivet i stor grad och förutsätter att föräldrarna har tid att engagera sig i sina barns skolarbete.41

3.3 Genusperspektivet

Som redan nämnts är syftet med den här uppsatsen att utröna vilka förväntningar skolan har på föräldrarna. Det innebär dock inte nödvändigtvis att föräldrarna/vårdnadshavarna delar på det eventuella ansvar som skolan utkräver av dem. Här lämpar det sig därför att belysa

familjen utifrån ett genusperspektiv. Vem är det egentligen som tar det yttersta ansvaret för

barnens skolarbete? Det går naturligtvis inte att dra någon slutsats som stämmer in på alla familjer i vårt land, varje familj är unik, men det finns många studier som visar att huvudansvaret för kärnfamiljens42 välbefinnande oftast ligger på kvinnan.43 I barnfamiljens välbefinnande ingår omvårdnad av barnen och där är deras skolgång inkluderad. Bekkengen poängterar i sin bok Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och

familjeliv, att forskning visar att den tid som används till aktiv omsorg av barn i Sverige har

ökat.44 Merparten av den här omsorgen menar Roman i sin bok Familjen i det moderna -

Sociologiska sanningar och feministisk kritik att kvinnan står för, oavsett om hon

förvärvsarbetar eller ej.45 Klapp Lekholm har undersökt föräldrars engagemang i sina barns skolgång och funnit att kvinnan i familjen lägger ner mer tid än mannen på barnens skolarbete.46 Klapp Lekholm konstaterar att ”När skolan har ett arbetssätt som förutsätter att

barnen har föräldrar som utför pedagogiskt arbete är det kvinnors situation som påverkas, det är kvinnorna som får en ökad arbetsbörda.”47

41 Ibid. Sid. 184, 188

42 Jag använder mig i denna uppsats av Sociologiskt Lexikons definition på kärnfamilj: ”par av motsatt kön som

bor tillsammans med gemensamma biologiska barn och/eller tillsammans med särkullsbarn och adoptivbarn i olika kombinationer”. Brante, Thomas – Andersen, Heine – Korsnes, Olav (red.) (2003). Sociologiskt Lexikon.

Stockholm: Natur och Kultur. Sid. 176

43 Klapp Lekholm, Alli (2004). Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv. Katrineholm:

Arbetslivsinstitutets Förlag. Sid. 189

44 Bekkengen, Lisbeth (2002). Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv.

Malmö: Liber. Sid. 121

45 Roman, Christine (2004). Familjen i det moderna - Sociologiska sanningar och feministisk kritik. Malmö:

Liber. Sid. 75

46 Klapp Lekholm, Alli (2004). Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv. Katrineholm:

Arbetslivsinstitutets Förlag. Sid. 192

(22)

Är det här något kvinnorna själva kontrollerar, d.v.s. är det rimligt att anta att kvinnorna själva är de som i slutändan bestämmer i vilken mån de ska engagera sig i sina barns skolgång? Bekkengen menar att föreställningar om att män har makt i den offentliga sfären medan kvinnor har makt i den privata inte stämmer. Flera studier visar att kvinnan saknar makt även i hemmet. ”Istället kan mannen invänta att kvinnan ska ta ansvaret och

utföra göromålen. Bland föräldraparen finns tydliga exempel på att mannen i hög grad överlåter ansvaret för barnet och det obetalda hushållsarbetet till kvinnan.”48 Författaren menar att kvinnan görs till huvudansvarig för att barnets bästa tillvaratas, medan mannens engagemang är mer ”upp till honom”.49 Mannen har med andra ord mer handlingsutrymme, något som även diskuteras av Korpi i forskningsprogrammet Välfärdsstat i brytningstid.50 Skulle det vara så att skolan ställer krav på att föräldrarna ska engagera sig i sina barns skolgång ser det därmed ut som att det generellt sett blir kvinnan i familjen som får utökade uppgifter att hinna med. Jag vill dock inte dra för hårda slutsatser här eftersom varje familj, som redan nämnts, är unik och fungerar på sitt sätt. Alla familjer är dessutom inte typiska kärnfamiljer utan föräldrarna kan exempelvis vara ensamstående, särboende eller par av samma kön. Att sträva efter sin familjs välbefinnande kan därmed innebära varierade former av ansvar, beroende på den situation man befinner sig i.

48 Bekkengen, Lisbeth (2002). Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv.

Malmö: Liber. Sid. 104

49 Ibid. Sid. 148

50 Berge, Anders – Korpi, Walter – Palme, Joakim – Stenberg, Sten-Åke – Åmark, Klas (red.) (1999).

Välfärdsstat i brytningstid: Historisk-samhällsvetenskapliga studier om genus och klass, ojämlikhet och fattigdom. Örebro: Sociologisk forskning. Sid. 44

(23)

4. Resultat

I det här kapitlet kommer jag att presentera mitt empiriska material, det vill säga intervjuerna med lärarna. Samtliga lärare undervisar i årskurserna 7-9. Jag har valt att markera de sex lärarnas uttalanden med varsin bokstav, från A till F, för att läsaren lättare ska kunna följa de olika lärarnas resonemang. Nedan redogör jag för en huvudfråga i taget, följt av en sammanställning av lärarnas svar.

4.1 Samarbetet

Det står i läroplanen att föräldrar och skola ska samarbeta. Vad innebär det samarbetet för dig?

Två av lärarna inledde sina svar på följande sätt:

Lärare A: Att föräldrarna är engagerade i sitt barn. Att det inte blir så att om man har

utvecklingssamtal så sitter dom där och har ingen aning, att dom inget vet, att dom inte är insatta i det man har jobbat med i de olika ämnena. Att de stöttar sitt barn och att man kan ha bra kontakt.

Lärare C: Det innebär att föräldrarna kan aldrig tas ifrån huvudansvaret för uppfostran. Det ligger,

enligt min uppfattning, definitivt hos föräldrarna. Det kan dom aldrig lämna över till skolan. Och sen tycker jag skolan har del i uppfostran givetvis, men huvudansvaret ligger på föräldrarna.

Samtliga lärare poängterar att det är viktigt att föräldrarna samarbetar med skolan, till exempel genom att visa sitt intresse, vara med på möten och utvecklingssamtal, att de stöttar sina barn och ser till så att de gör sina läxor, samt rapporterar frånvaro. ”Jag tror ju inte att vi

kan komma så långt med barnen om inte vi samarbetar med föräldrarna” uttrycker sig Lärare F, och det här resonemanget återkommer hos fler av de intervjuade. En god kontakt med

föräldrarna har visat sig vara mycket värd när det väl har uppstått problem av något slag – ”har man bra kontakt med föräldrarna så löser man det mesta”, som Lärare B konstaterar.

Att få föräldrarna att känna sig delaktiga är något flera av lärarna diskuterar. Lärare D får frågan om det ligger på lärarnas ansvar att engagera föräldrarna, och jag får svaret att: ”Det gör det ju, alltså jag tycker att det är ju ändå skolan som har satt upp de här målen, det

(24)

och anstränger sig på olika sätt för att upprätta en god kontakt med föräldrarna. Exempelvis berättas det om olika sätt att ta kontakt med föräldrarna, som samtal per telefon, möten av olika slag och mailkontakt. Vilket kommunikationsmedel de föredrar att använda sig av varierar, men alla säger sig vilja skapa och upprätthålla en bra kontakt med föräldrarna.

4.2 Läxor

Anser du att föräldrarna ska engagera sig i skolarbetet, hjälpa till med läxor o.s.v.?

På den här frågan fick jag varierande svar, men gemensamt för lärarna är att de gärna ser att föräldrarna är medvetna om att barnen har läxa och stöttar dem i det arbetet på olika sätt, framförallt genom uppmuntran. På följande sätt uttryckte de sig när de fick frågan:

Lärare A: Ja, absolut, det tycker jag. Alltså stötta eleverna till exempel om de har något arbete och

ska söka fakta på Internet hemma. De behöver ju ändå viss hjälp.

Lärare B: Absolut. [---] dom har absolut största ansvaret för att barnen gör läxorna [---] Det anser

jag att dom ska kontrollera, och det är nog inte alltid så lätt.

Lärare C: Det bästa är ju om eleven själv tar det ansvaret. Om dom inte gör det så är det

föräldrarnas ansvar att se till så att dom gör det. Skolans uppgift är att se till så att liksom meddela då att läxorna läses inte, att det liksom, det funkar inte så som det är tänkt att det ska göra. [---] Ansvaret ligger på eleven framför allt.

Lärare D: Så är det ju, man... Det vet man ju att de elever som har engagerade föräldrar som deltar

i sitt barns skolarbete klarar sig bättre. Så enkelt är det. I viss mån kan man säga så här att, så har vi erbjudit på skolan så kallad föräldrautbildning i ämnen som kanske har ändrat sig i sin karaktär lite grann sen dom gick i skolan. Som matematiken då till exempel. [---] Det är ett sätt att få föräldrarna engagerade, att erbjuda dem hjälp och stöd i de ämnena.

Lärare E: Det är ju egentligen svårt kanske att säga då liksom att föräldrarna ska ställa upp och

hjälpa dem, för alla har ju inte utbildning för det här, definitivt inte [---] Men däremot se till att när barnen har läxor att de verkligen gör det här och har så stort intresse för sina barn.

(25)

Lärare F: Nej... alltså jag tycker det är väldigt bra om dom gör det. [---] Dom måste nog hjälpa

till på det sättet att de försöker uppmuntra barnen att göra hemarbetet och försöka ha en bra miljö för dem hemma. [---] Om de inte bryr sig så är det väldigt lätt att man struntar i det.

4.3 Krav eller önskan?

Det samarbete vi har pratat om - är det sådant du förväntar dig av föräldrarna att de är involverade i, eller är det sådant du skulle önska att de var involverade i?

På den här frågan har jag fått varierande svar, men jag kan konstatera att i de flesta fall rörde det sig om en önskan om att föräldrarna engagerade sig i sina barns skolgång och samarbetade med skolan. Samtliga lärare menade att det finns föräldrar som av olika skäl inte kan engagera sig. Nedan följer ett utdrag av svaren jag fick på frågan:

Lärare A: I första hand är det ett önskemål, det är så jag känner, man kan ändå inte kräva att för

vissa speciella familjer till exempel, skilda föräldrar och ena veckan här och andra veckan där och, man kanske är olika engagerade i sitt barn.

Lärare B: Jag önskar ju att jag kunde nöja mig med önskvärt men ibland så får man nog nästan

alltså gå så långt så att man kräver. [---] Om dom inte till exempel kommer till möten så ringer vi ju, och det är ju ett sätt också att poängtera. [---] Men vi har ju föräldrar som har egna bekymmer och så vidare som inte kan ställa upp.

Lärare C: Jag förväntar mig att skaffar man barn till världen så ligger det i föräldrarollen att man

också har klart för sig vad det innebär att vara föräldrar.

Lärare D: Vi har ingen rätt att kräva liksom ett engagemang egentligen av föräldrarna, det vi kan

göra, det är att erbjuda olika former av möjligheter av att vara delaktiga i skolan. [---] så att alla har ett alternativ. Men vi har jättemycket kvar där.

Lärare E: Alltså man kan ju inte ha krav såhär men jag tycker… många föräldrar som vi har här

dom är ganska intresserade av sina barn och att dom ska lära sig någonting [---] Det är ju en önskan helt klart.

Lärare F: Alltså man kan ju inte kräva att föräldrarna ska hjälpa till med läxor, det går ju inte, de

(26)

önskvärt... Och man kan ju inte heller ge föräldrarna dåligt samvete för att barnen inte fungerar i skolan, har man haft tonåringar själv så vet man ju hur svårt det kan vara att få kontroll över dem. Och det brukar jag tala om då va, att jag vet hur svårt det är.

4.4 Kommunikationen

Hur förmedlar du dina krav och önskningar till föräldrarna?

Hur lärarna kommunicerar med elevernas föräldrar framkom ganska tydligt när jag ställde de tidigare frågorna, men nedan visar jag ändå utdrag från deras svar på den specifika frågan om detta. Jag ser ett tydligt mönster som visar att lärarna förmedlar sina krav/önskningar via föräldramöten och utvecklingssamtal i första hand. Behövs det så kommuniceras det ytterligare via telefon, mail eller extrainsatta möten.

Lärare A: vi har ju föräldramöten alltid i början på varje termin, då försöker jag ändå strukturera

upp hur man vill ha det och... Och de som inte är där, dom får protokoll, får reda på liksom hur vi tänkt från början.

Lärare B: Nu har vi ju det här systemet att vi träffar föräldrarna enskilt redan innan vi börjar

skolan, så då har vi utvecklingssamtal dagarna innan skolstarten på hösten. Sen har vi ju ett möte med hela klassen som vi bjuder in och då hade vi nästan alla föräldrar närvarande, eller alla elever representerade av någon, det var många som hade både mamma och pappa med.

Lärare C: För dom flesta upplever jag det som att det är inga problem. Föräldrarna är införstådda

med att såhär är det. Men så finns det alltid de som inte har det klart för sig. Och funkar det inte så får man ju ta kontakt med föräldrarna, om dom inte själva tar kontakt. [---] Och jag vill inte gärna hålla på med mail så mycket, jag tycker inte om det, jag vill ha en direktdialog, så att man kan svara på deras frågor direkt så [---] Det passar mig bättre. Och träffas om det är så att det behövs. Och att identifiera själva problemet och så försöka lösa det.

Lärare E: Klassmöten har vi en gång per termin, minst, och sen samtal om enskilda eleven då [---]

har vi minst ett samtal och ibland fler samtal, det kan ju vara upp till tre fyra samtal till exempel per termin… [---] jag tycker det har utvecklats mer och mer det här samarbetet för när jag började som lärare då någon gång för länge sedan, så var det inte alls så mycket

(27)

Lärare F: Jag ringer, eller så träffar jag dem på föräldramöten. Men jag har inte haft mailkontakt,

jag tycker det är lättare med telefon.

4.5 Räcker skolan?

Anser du att skolan i dag kan erbjuda varje elev de förutsättningar som krävs för att klara sin skolgång och uppnå målen?

På den här frågan svarar samtliga lärare nej. Resurserna räcker enligt lärarna inte till för att ge alla elever de förutsättningar som krävs för att uppnå målen. Två av lärarna, Lärare A och

Lärare C, tar upp problematiken kring de elever som klarar sig bra, men har ambitioner att

komma ännu längre. Dessa elever har lägre prioritet och får inte det stöd de skulle behöva, menar de. Nedan kommer ett utdrag från svaren.

Lärare A: Utan föräldrarnas stöd menar du? [---] Ja alltså... jag vet inte riktigt. Vi har till exempel

en elev, en tjej som kommer från Afrika, som har bott i Sverige i tre år, och hon är jätteduktig på svenska och hon har godkänt i alla ämnen. Men då kan inte skolan erbjuda extra resurser för henne fastän hon har jättesvårt med till exempel SO-texter och NO-texter, olika ord och uttryck och så, och hon skulle behöva hjälp, men eftersom hon är så duktig i sig själv så får hon inte mer hjälp. Hon skulle jättegärna sikta på Mvg och Vg men ensam så kan hon inte nå målen [---] Så i en sån situation tycker jag inte att skolan kan erbjuda den hjälp som behövs för att kunna nå sina mål.

Lärare B: Nej. Det är ingen tvekan om, ett starkt nej... Det är många som det är jättesynd om. [---]

Så resurserna är dåliga, vi borde ha fler specialpedagoger.

Lärare C: Nej. Skolpolitik har varit katastrof tycker jag, på många sätt. Man har förväxlat två

saker, man har förväxlat att jämställdhet innebär att alla ska göra samma sak, och det tycker jag är helt förödande [---] Jämställdhet för mig innebär att man tar tillvara på varje elevs möjligheter, och ge dem den stimulans som behövs för att utvecklas. Jag tycker man ska satsa lika mycket på dom duktiga eleverna som på de svaga. Varför ska inte dom ha rätt till samma utveckling som svaga? [---] Det tycker jag är förödande, att man på något sätt hela tiden ska stöpa alla elever i samma form. Jag känner det som att det varit en väldig likriktning. [---] Misslyckas man tidigt i skolan, så blir det bara värre och värre och värre om man inte försöker göra någonting. Alltså måste man sätta in åtgärder väldigt tidigt. Man måste göra de eleverna synliga så att de får chansen att få stöd och hjälp som de behöver. Och även när det gäller elever som har sociala problem så måste man vara uppmärksam tidigt och sätta in dom insatser som behövs.

(28)

Lärare D: Nej, absolut inte. Nej det kan vi inte. [---] som elever med så kallade

inlärningssvårigheter, så är det ju så att de flesta skolor har ju någon sorts nivåindelning på basämnena, framförallt engelskan och matte då [---] Dom har en tendens, dom är ofta omotiverade [---] dom är skoltrötta helt enkelt. [---] Jag tycker absolut att det är egentligen ett misslyckande för skolan

Lärare E: Kanske inte alltid, men [---] vi försöker verkligen göra det genom att verkligen ställa

upp och hjälpa och fixa och ordna, så att varje elev ska kunna få de här förutsättningarna. Det kan till exempel vara då elever som har dyslexi, att vi skaffar läromedel då [---] att man kan lyssna till exempel i stället för att läsa sina texter. Där har vi ju skaffat ganska mycket [---] Vi försöker verkligen att göra det så gott vi kan för det är ju viktigt.

[Följdfråga: Men känns det ibland som att det inte räcker? ]

Det är klart – ibland kanske det inte gör det. [---] Men så har vi ändå löst det på ett bra sätt genom att vi har smågrupper där de eleverna då [---] För att kunna uppnå sina mål kan gå i en lite lättare grupp. [---] man skulle behöva ännu mer, men då räcker inte resurserna till det.

Lärare F: Inte så mycket som man skulle önska. Det är många elever som har mycket individuella

behov och för att de ska kunna lära sig maximalt, vi har ju speciallärare och så men de räcker inte till, inte med de resurserna vi har. [---] Och sen är det då barn som är sjuka, flera har jag nu som mår psykiskt dåligt, de kan vara borta i veckor och sen kommer de tillbaka och då skulle jag ju behöva sätta mig med dem, åtminstone var sin hel lektion eller kanske två, men de resurserna finns ju aldrig. Så då ska de själva ta igen det de har missat och det fungerar ju inte så bra.

4.6 Skolans riktlinjer

Ser du annorlunda på det här än din skola gör?

Svaren på den här frågan skiljde sig åt väldigt mycket. Anledningen till det kan vara att intervjuerna har lett åt olika håll. När den här frågan ställdes hade därför lärarna förmodligen kommit in på olika tankar som således troligen påverkade svaret. Nedan presenteras några av svaren:

Lärare A: På vår skola så har vi tre olika arbetslag och alla arbetslag kör lite sitt race liksom, de

(29)

skolledningen, utan mer som ”prova och gör som du tycker verkar bra, så ser vi om det funkar”. Jag skulle gärna se att man hade mer enhetligt synsätt.

Lärare B: Nej jag tror ju att, skolan vill ju säkerligen att alla elever ska nå målen för det första,

[---] Men jag tror att vår skola har problem att äska fram pengar i kommunen.

Lärare F: Jag vet inte vad alla tycker men jag tror att jag har nog mer kontakt med föräldrar än

vad många andra har. Så att jag tycker också att föräldrarna har rätt att veta. Vi har diskuterat senast igår med skolledningen, om mitt barn gör någonting som jag inte skulle önska att det gjorde, då tycker jag att jag har rätt att få veta det.

(30)

5. Analys och diskussion

I det här kapitlet ska jag analysera de svar jag fått under intervjuerna, för att söka utröna om skolan ställer krav på att föräldrarna ska engagera sig. Jag inleder med en sammanfattning av mitt resultat från intervjuerna, för att sedan föra en resultatdiskussion utifrån de teoretiska utgångspunkter jag redogjort för i tidigare avsnitt. Ställer skolan krav på föräldrarna och vad handlar kraven om i sådana fall? Kan de eventuella kraven eller förväntningarna anses rimliga, sett utifrån de perspektiv jag valt att belysa föräldrarnas situation med?

5.1 Skolans förväntningar av samarbete

Enligt de intervjuade lärarna innebar samarbetet mellan skola och föräldrar att föräldrarna stöttar sina barn, uppmuntrar/kontrollerar att barnen gör sina läxor, rapporterar frånvaro och är öppna för en god kontakt med skolan. Samtliga lärare ansträngde sig för att skapa och upprätthålla en bra kontakt med föräldrarna – flera av dem poängterade att en god kontakt var välbehövligt vid de tillfällen det uppstår någon form av problem. Som lärare har man därför mycket att vinna på att jobba för en god kontakt redan från början, menade de.

När det gällde läxor, så var det framför allt stöttning och uppmuntran av barnen i deras arbete som påtalades. Att föräldrarna skulle sitta med och hjälpa barnen med läxorna verkade inte förväntas, utan det man ville var att föräldrarna såg till så att barnen satte sig med sina läxor och hade bra förutsättningar för att göra dem i hemmiljön. Flera av lärarna tog upp att det för många föräldrar är svårt att aktivt hjälpa sina barn med läxor eftersom det inte alltid är så att föräldrarna har tillräcklig kunskap i ämnena. En av lärarna berättade att de på skolan hade erbjudit föräldrarna utbildning ”i ämnen som kanske har ändrat sig i sin karaktär lite

grann sen dom gick i skolan.” Detta var ett sätt för den skolan att uppmuntra till föräldrarnas

engagemang för sina barns skolgång. Flera av lärarna la till att det kan vara svårt för föräldrar att kontrollera att barnen gör läxorna och sköter sig i skolan – en av lärarna uttryckte sig på följande sätt: ”man kan ju inte heller ge föräldrarna dåligt samvete för att barnen inte

fungerar i skolan, har man haft tonåringar själv så vet man ju hur svårt det kan vara att få kontroll över dem.”

Hur ställde sig då lärarna till föräldrarnas ansvar i det här samarbetet – ställde man krav på att föräldrarna skulle samarbeta på ovanstående sätt, eller var det enbart något de skulle önska att föräldrarna ställde upp på? Efter att ha gått igenom intervjuerna grundligt kan jag konstatera att majoriteten av lärarna, det vill säga fyra av sex, inte ställde några egentliga

(31)

krav på att föräldrarna skulle engagera sig. Däremot var det definitivt önskvärt. En av de sex

lärarna sa ”Jag önskar ju att jag kunde nöja mig med önskvärt men ibland så får man nog

nästan alltså gå så långt så att man kräver.” Det här uttalandet antyder att krav kan komma att ställas när det finns behov. Den sjätte läraren uttryckte sig på följande sätt: ”Jag förväntar

mig att skaffar man barn till världen så ligger det i föräldrarollen att man också har klart för sig vad det innebär att vara föräldrar.” Det här uttalandet anser jag tyder på att läraren har krav på att föräldrarna engagerar sig för sina barn och samarbetar med skolan. Samtliga lärare menade dock att det i praktiken inte är möjligt för alla föräldrar att ställa upp – olika livssituationer påverkar möjligheterna till ett sådant engagemang.

Lärarna hade en relativt samstämmig bild av vad samarbetet mellan skola och föräldrar innebar. Utifrån vad lärarna berättat får jag intrycket att de i sina roller som lärare tar stort ansvar i arbetet att starta och upprätthålla en god kontakt med föräldrarna – de ordnar föräldramöten, ringer, mailar och så vidare – allt för att främja ett gott samarbete. Att ansvaret att engagera föräldrarna låg främst på skolan förklarade en lärare med att ”det är ju ändå

skolan som har satt upp de här målen, det är ju inte hemmen som har satt upp dem.”

Jag finner det intressant att just samarbetet definieras så lika av lärarna. Det är exempelvis ingen som anser att samarbete med skolan innebär att föräldrarna ska sitta med sina barn och hjälpa till med läxan, även om flera av de intervjuade menar att det kan vara bra om de gör det ibland, för barnens skull. Vad gäller läxorna handlar det alltså mer om att stötta och uppmuntra, än om att faktiskt hjälpa till. Klapp Lekholms uppfattning om att skolan verkar ställa krav på att föräldrarna gör så kallat oavlönat pedagogiskt arbete51 finner jag därmed inget tydligt stöd för i min undersökning, även om lärarna i olika grad ställer krav eller i alla fall anser det vara önskvärt om föräldrarna samarbetar med skolan på de sätt som nämnts ovan. Däremot kan min undersökning inte svara på huruvida föräldrarna upplever krav från skolans håll eller ej, vilket ju inte heller var syftet med den här uppsatsen. Klapp Lekholms studie har visat att föräldrar i snitt lägger ner ungefär 4,5 timmar i veckan på att hjälpa sina barn med exempelvis läxor och fritidsaktiviteter.52 Eventuellt kan det vara så att föräldrar upplever att de är tvungna att exempelvis hjälpa sina barn med läxan - i synnerhet när barnen får läxor som de har svårt att klara av på egen hand. Det samarbetet lärarna talat om innebär ju bland annat att se till så att läxorna görs, vilket säkerligen kan resultera i att vissa föräldrar känner press att hjälpa sina barn med läxan när barnen av olika anledningar

51 Klapp Lekholm, Alli (2004). Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv. Katrineholm:

Arbetslivsinstitutets Förlag. Sid. 214

(32)

inte gör den på egen hand. Att de lärare jag intervjuat menar att de inte ställer krav på att föräldrarna ska hjälpa till med läxan, innebär därmed inte nödvändigtvis att föräldrarna inte uppfattar det som krav. I och med att barnen får läxor blir följden att läxan ska göras, och det ansvaret ligger på föräldrarna, om inte deras barn själva tar det ansvaret.

5.2 Rimliga förväntningar?

Jag har i tidigare i det här kapitlet konstaterat att de lärare jag har intervjuat har förväntningar och ställer krav på föräldrarna i olika hög grad. Jag har även redogjort för vad lärarna anser att samarbetet innebär. I det här avsnittet ska jag söka utröna om de här förväntningarna kan anses rimliga utifrån ett socioekonomiskt perspektiv samt utifrån ett genusperspektiv. Jag vill, genom att belysa föräldrarnas situation utifrån dessa perspektiv, diskutera vad de här kraven och förväntningarna kan komma att få för konsekvenser i praktiken.

Den socioekonomiska bakgrunden, det vill säga utbildningsnivån och inkomstnivån hos föräldrar/vårdnadshavare, anses av många forskare vara den mest bestämmande faktorn för elevers studieresultat.53 Klapp Lekholm menar att den socioekonomiska bakgrunden påverkar möjligheterna för familjen att kunna spendera tid tillsammans med barnen och exempelvis samtala om skolan, uppmuntra till utbildning och visa på en positiv attityd till skolan, något som rekommenderas av många forskare.54 Jag anser att det är viktigt att uppmärksamma att varje familj befinner sig i sin egen unika situation, vilken är en sammansättning av en mängd olika faktorer, exempelvis arbete, utbildning, gemensam tid, inkomst, antal barn, hälsa, familjerelationer o.s.v. Livet ser inte lika ut för alla och det innebär även att förutsättningarna för att kunna engagera sig i sina barns skolgång och samarbeta med skolan är olika för olika familjer. Den tid som föräldrar i praktiken spenderar för att på olika sätt engagera sig i sina barns skolgång torde variera från familj till familj, och faktorer som påverkar menar jag rimligtvis är de ovannämnda faktorerna i kombination med barnets behov av hjälp, föräldrarnas inställning till skolan samt föräldrarnas kunskapsnivå gällande de olika skolämnena.

Belyses familjen utifrån ett genusperspektiv uppkommer frågan om vem av föräldrarna som i praktiken har huvudansvaret för barnens skolgång. Att utgå från att föräldrarna delar

53 Myrberg, Eva (2006). Fristående skolor i Sverige – Effekter på 9-10-åriga elevers läsförmåga. ACTA

UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS: Göteborg. Sid. 35

54 Klapp Lekholm, Alli (2004). Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv. Katrineholm:

(33)

lika på detta ansvar är att blunda för det som många genusforskare har lyft fram, nämligen att huvudansvaret för familjens välbefinnande oftast ligger på kvinnan.55 Klapp Lekholm har forskat kring detta och funnit att kvinnan är den som lägger mest tid på barnens skolarbete.56 Det är troligtvis därför det främst är mödrarnas utbildningsnivå som påverkar barnens prestationer i skolan, som jag nämnde i inledningen. Förväntningar på föräldrars engagemang ser utifrån ovanstående resonemang ut att främst gå ut över kvinnan. Det är många gånger hon som i praktiken blir ansvarig för samarbetet med skolan, vilket i sin tur kan komma att påverka parrelationen till att vara, eller bli, allt mer ojämställd.

Det samarbete som det står om i Lpo94 innebar för lärarna framför allt att föräldrarna stöttade och uppmuntrade sina barn, såg till så de gjorde läxan, rapporterade vid frånvaro samt var öppna för en god kontakt med skolan och exempelvis deltog vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Det här är insatser som kräver vissa förutsättningar och därmed kan det vara svårt för en del föräldrar att bidra till samarbetet, även om jag är av den uppfattningen att det i de flesta fall kan anses vara rimliga insatser som föräldrar faktiskt vill göra för sina barn. Ett krav på samarbete, ställt från skolans håll, kan dock bli problematiskt eftersom kravet riskerar att inte kunna uppfyllas av alla. En annan risk, som redan tagits upp, är att det samarbete som krävs eller önskas från skolans håll, i praktiken blir kvinnans lott att engagera sig i, vilket kan påverka hennes situation negativt.

Jag anser det viktigt att poängtera att den typ av samarbete som lärarna talat om gynnar elevernas lärande och utveckling. Av den anledningen menar jag att en uppmuntran av samarbete mellan skola och föräldrar vore positiv. Eventuellt skulle det rent teoretiskt kunna vara rimligt att ställa krav på föräldrarna om att samarbeta i den mån som det i praktiken är

möjligt för dem att göra, men det skulle säkerligen vara problematiskt att formulera och

fastställa ett sådant krav, då möjligheterna att mäta varje familjs förutsättningar är begränsad.

55 Ibid. Sid. 189; Roman, Christine (2004). Familjen i det moderna - Sociologiska sanningar och feministisk

kritik. Malmö: Liber. Sid. 75

56 Klapp Lekholm, Alli (2004). Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv. Katrineholm:

(34)

5.3 Konsekvenser av resursbrist

På frågan om skolan i dag kan erbjuda varje elev de förutsättningar som krävs för att klara sin skolgång och uppnå målen, svarade samtliga lärare nej. De pekade på problem gällande bristande resurser och menade att de som lärare inte hade möjlighet att ge alla elever den hjälp och det stöd de behöver – de räcker helt enkelt inte till. Är detta en eventuell förklaring till att en tiondel av de som slutade nian våren 2006 ej är behöriga till de nationella gymnasieprogrammen? Utifrån lärarnas utlåtanden, vilka ju är reflektioner av personer som dagligen befinner sig i skolan, anser jag det rimligt att anta att det i alla fall till viss del är ett resultat av bristande resurser i skolan.

Men vad är det då skolan behöver för att kunna erbjuda alla elever de förutsättningar som krävs för att eleverna ska kunna uppnå målen i skolan? Vad är det för typ av resurser skolan har en brist av? Lärarna beskriver situationen som att det skulle behövas fler specialpedagoger och resurslärare som kunde hjälpa de elever som har särskilda behov eller behöver extra stöd, eller att de själva hade mer tid för sådant. Två av lärarna uttrycker sin oro över att de få resurser som finns enbart går till de elever som riskerar att inte bli godkända, medan de som har höga ambitioner inte får möjlighet att stimuleras i tillräcklig grad. Det står i Lpo94 att

”En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.”57

Direktivet är tydligt – resurserna ska ej fördelas lika. Utgångspunkten för fördelningen ska vara elevernas olika förutsättningar och behov. Särskilt ansvar har skolan för dem som har svårt att nå målen, vilket jag förmodar är förklaringen till att resurserna i första hand, som två av lärarna reflekterat över, läggs på dessa elever. Som det ser ut nu så klarar sig långt ifrån alla elever trots att de som har svårigheter enligt Lpo94 ska prioriteras. Det tror jag kan vara en förklaring till att det inte finns resurser för de som faktiskt klarar att uppnå målen men vill komma ännu längre.

I mitt litteraturkapitel tog jag upp tre viktiga förutsättningar för lärande – trygghet,

motivation samt samarbete mellan hem och skola. Resulterar bristande resurser i att skolan

57Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, Utbildningsdepartementet 1994.

(35)

inte kan förse eleverna med dessa förutsättningar? När det gäller trygghet är det, som jag redan visat, av stor vikt att eleverna känner sig trygga för att kunna fokusera på skolarbetet och satsa till fullo. En otrygg känsla har, enligt Maslow, tendens att få människan att lägga all sin energi på att försöka återupprätta balansen och säkra sin trygghet.58 En trygg människa är, som jag ser det, fri från känslan av hot eller rädsla för något/någon. Klassrummet och skolan i övrigt måste vara en plats för eleverna att känna sig fullständigt trygga i, att känna att man accepteras för den man är. Lärarna i min undersökning känner att de inte räcker till och kan hjälpa till och stödja i tillräcklig grad. Om eleverna upplever detsamma, det vill säga att lärarna inte har tid att till exempel sitta med dem så mycket som de skulle behöva, skulle det kunna vara grund för en otrygg känsla. Att på egen hand försöka uppnå mål som upplevs som ouppnåeliga tror jag kan skapa otrygghet.

I teorikapitlet redogjorde jag för Bolstads teori om elevers motivation, det vill säga vad som driver dem till att vilja lära. Bolstad menar att elever kan drivas av både yttre motivationer som plikt eller status, eller av inre motivationer som intresse, eller viljan att lära sig något.59 Som Bolstad poängterar representerar en klass en mängd olika inställningar till

det man håller på med.60 En brist på resurser i skolan kan resultera i att möjligheten att

motivera eleverna till att vilja lära, genom att väcka intresse för det som ska läras in, begränsas. En följd av detta kan vara att ett antal elever i skolan känner sig omotiverade och inte förstår nyttan av att lära sig något. Med en sådan inställning är risken att de inte anstränger sig till den grad att de kan uppnå målen. En lärare uttrycker sig på följande sätt angående de elever som har svårt att klara sin skolgång: ”Dom har en tendens, dom är ofta

omotiverade [---] dom är skoltrötta helt enkelt. [---] Jag tycker absolut att det är egentligen ett misslyckande för skolan”.

Den tredje viktiga förutsättningen för att kunna uppnå lärande, som jag har valt att ta upp i den här uppsatsen, är ett positivt samarbete mellan hem och skola. Gunnarsson menar att det för en positiv utveckling krävs att det finns förbindelser mellan hem och skola som uppmuntrar till ömsesidig respekt och gemensamma mål.61 Det här är något jag utifrån mina intervjuer kan se en tendens av att det i skolan arbetas mycket för. Samtliga lärare har visat på stort engagemang gällande just kontakten med föräldrarna. Flera av lärarna poängterar vikten av att ha en god kontakt med föräldrarna – att de flesta problem går att lösa om man bara har

58 Evenshaug, Oddbjørn – Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. Sid. 411 59 Bolstad, August (1998). Handbok i lärande. Hur du lär ut för att andra ska lära in. Lund: Studentlitteratur.

Sid. 53-55

60 Ibid. Sid. 55

References

Related documents

Även om vår undersökning inte direkt berör det enskilda barnet eller den enskilda pedagogens arbetssätt, handlar frågorna om en verksamhet där föräldrarna lämnar sina barn

Looking back at the overall approach we followed for explor- ing this research space, we note two main components. The first one is the importance of sensitisation methods, aimed at

In contrast to the leading edge of the first flux rope, the interface between the two flux ropes exhibits no strong electric fields, electron jets or energy conversion, indicating

Results show that when a high degree of intra-temporal relations are fully or partially known, increasing the number of landmark regions will reduce the percentage of

En signifikant skillnad återfanns mellan yngre och äldre barn gällande totalindex för kontrollgruppen, där barn under åtta år hade ett högre index än de över åtta

Samtliga interna lån ska numera omfattas, en omvänd ventil införs vilken ger Skat- teverket rätt att neka avdrag oavsett till vilken skattesats ränteinkomsten beskattas till

„ Finns det i SOSFS 2011:7 några delar som inte är i samklang med den medicinska etiken eller situationen inom intensivvården och där SFAI som förening ska försöka påverka för

Johan 111:s död, blev uppfattningarna om den ryska faran föremål för uppmark- samhet i den strid som då blossade upp mellan de bagge rivaliserande furstarna,