LOMMA KOMMUNS
TRYGGHETSVÄRDAR
MAGDALENA MALETIĆ
MAYA YAS
Examensarbete i Kriminologi Malmö Universitet 15 hp Hälsa och samhälle Kandidatkurs i Kriminologi 305 06 Malmö Juni 2018
LOMMA KOMMUNS
TRYGGHETSVÄRDAR
MAGDALENA MALETIĆ
MAYA YAS
Maletic, M & Yas, M. Lomma kommuns trygghetsvärdar. Examensarbete i
kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och
samhälle, institutionen för Kriminologi, 2018.
På uppdrag av säkerhetschef och kommunpolis i Lomma kommun har studie av trygghetsvärdarnas bidragande till minskad oro för bostadsinbrott hos invånarna utförts. Studien berör boende på de gator som flest gånger blivit utsatta för bostadsinbrott mellan åren 2015–2018. För att utföra studien genomfördes tjugo intervjuer med boende från de utsatta gatorna. Av intervjuerna framkommer hur trygghetsvärdarna i Lomma kommun inte bidrar till en minskad oro för
bostadsinbrott hos invånarna, detta på grund av olika riskreducerande strategier som övervakningssystem, grannsamverkan samt ägande av hund. Det framgår dock en positiv syn på trygghetsvärdarna men ingen bredare kunskap i deras brottspreventiva arbete.
Nyckelord: bostadsinbrott, Lomma, omorganisation, oro, samverkan,
SECURITY HOSTS IN LOMMA
COMMUNITY
MAGDALENA MALETI
Ć
MAYA YAS
Maletic, M & Yas, M. The security hosts in Lomma community. Degree project
in criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and
Society, Department of Criminology, 2018.
Regarding a collaboration agreement between Lomma municipality and the police authority in Lomma, a study has been requested. The study focuses on the
question of whether the security hosts in the community contribute to reduced anxiety about burglary among the residents. To study this question twenty
interviews were conducted with participants living on those specific streets which has been exposed to burglary. The interviews revealed that almost all the
participants did not feel any reduced anxiety about burglary in the presence of security hosts. This because of other strategies among the participants that
included safety systems, neighbourhood watch and the owning of a dog. However, all respondents concluded a positive view of the security hosts, yet with not much knowledge about their crime preventive methods.
Innehållsförteckning
Förord ... 5
Inledning... 6
Uppdragsbeskrivning ... 7
Syfte och frågeställning ... 7
Avgränsningar... 7
Bakgrund ... 8
Bostadsinbrott ... 8
Samverkan ... 8
Oro för bostadsinbrott i Lomma kommun ... 9
Tidigare forskning ... 9
Studier om oro ... 10
Studier om kapabla väktare ... 11
Studier om trygghetsvärdar ... 11
Teorier ... 12
Rutinaktivitetsteorin ... 12
Livsstilsteorin... 13
Metod och material ... 13
Metodologiska överväganden ... 14 Semistrukturerade intervjuer ... 15 Urval ... 15 Datainsamling ... 16 Transkribering ... 17 Innehållsanalys ... 18
Validitet & Reliabilitet ... 19
Objektivitet och förförståelse ... 19
Etiska överväganden ... 20
Resultat ... 21
Kunskap om trygghetsvärdar ... 22
Kännedom om Lomma kommuns trygghetsvärdar ... 22
Upplevelse av bostadsinbrott i Lomma ... 23
Oro för bostadsinbrott ... 23
Upplevelse av trygghetsvärdarnas förebyggande insatser ... 23
Upplevelsen av minskad oro på grund av trygghetsvärdar ... 24
Diskussion ... 25 Resultatdiskussion ... 25 Metoddiskussion ... 28 Slutsats ... 30 Rekommendationer ... 31 Referenser ... 32 BILAGA 1 ... 35 BILAGA 2 ... 38
FÖRORD
Vi vill börja med att tacka samtliga deltagare för att ha tagit sig tid till att deltaga i studien. Utan dem hade inte studien kunnat genomföras.
Vi vill vidare tacka säkerhetschef Anders Åkesson och kommunpolis Håkan Persson för möjligheten till att få utföra aktuella studie samt för deras
engagemang i att förse oss med behövligt undersökningsmaterial. Vi hoppas att detta samarbete kan fungera som en språngbräda för vidare studier av
trygghetsvärdars förebyggande arbete för att på så sätt fortsätta belysa deras potential som komplement till polisen.
INLEDNING
Att minska brottsligheten och öka tryggheten för invånarna ligger till grund för Sveriges kriminalpolitik. Socialdemokraterna menar att denna reducering av brott samt ökning av trygghet till stor del handlar om att investera i mer resurser och fler poliser (Regeringen, 2018). Mer resurser och fler poliser ska resultera i en effektiv och lokalt förankrad polis som ges förutsättningar att göra sitt jobb (a.a.). För att reducera brottslighet och otrygghet framhåller Regeringen (2018) att 10 000 nya poliser ska anställas fram till 2024 samt öppning av polishögskolor på två nya orter. Vidare avses dessutom att investera 7,1 miljarder kronor inom polisen de tre kommande åren, varav 2 miljarder kronor redan 2018 (a.a.). Detta ska resultera i en förstärkt och solid polisorganisation. Dock medför resonemanget en problematik kring framtidsplanen för polisen, detta på grund av den pågående omorganisation som inleddes den 1 januari 2015. Den nya omorganisationen resulterade i att samtliga 21 polismyndigheter samt rikspolisstyrelsen skulle bildas till en enda myndighet bestående av sju polisregioner (Polisen, 2018). Enligt polisen (2018) består de sju polisregioner av region Bergslagen, Mitt, Nord, Stockholm, Syd, Väst samt Öst. Vidare betonar polisen (2018) hur samtliga polisregioner har ett helhetsansvar för polisverksamheten inom sitt geografiska område.
Sedan omorganisationen startade har enligt reportage från SVT (2017a) 5386 poliser och civilanställda sagt upp sig mellan åren 2015–2017. Därtill har
Riksdagen (2018) meddelat hur 500 utbildningsplatser på polishögskolorna gapat tomma enbart år 2017. Ytterligare utöver uppsägningar och tomma
utbildningsplatser har blott nordvästra Skånes övertid 2017 kostat 16 032 439 på grund av polisbristen (SVT, 2018). Så frågan är hur lösningen på polisbristen i samhället kommer att se ut?
Ett svar på detta är att politikerna vill införa trygghetsvärdar på grund av polisbrist eftersom att trygghetsvärdar anses vara ett komplement till polisen då de arbetar brottspreventivt (SKD, 2016). Detta stöds också av resterande partier (a.a.). Trygghetsvärdar är idag inget okänt fenomen utan har med sitt förebyggande arbete mot brottslighet och otrygghet anstiftats runtom i Sverige.
Trygghetsvärdarna är anställda av kommuner där arbetet är situationssanpassat alla kvällar och nätter på året (Lomma kommun, 2017a). Deras huvudsakliga arbetsuppgift är att förebygga brottsliga aktiviteter genom att köra runt i kommunen och larma rätt insats vid avvikelser (a.a.). Enligt den årliga
trygghetsundersökningen i Lomma kommun framkommer att invånarna till stor del upplever trygghet, något som inte skiljer sig från året innan (Lomma kommun, 2017b). Men även om trygghetsundersökningarna visar på upplevd trygghet hos invånarna så är ett av de största bekymren i Lomma kommun oro för
bostadsinbrott (a.a.). Detta är något som även påvisats i NTU:s trygghetsundersökningar åren 2005–2017 (Brå, 2018).
Mellan åren 2006–2017 har polisregion Syd haft störst andel oro för
bostadsinbrott jämfört med övriga regioner (Brå, 2018). Dessutom har region Syd varit den region som nästan alla år haft störst andel oroliga för bostadsinbrott
(a.a.). Vad gäller länsnivå så är det bland annat Skåne som påvisat störst andel oro för bostadsinbrott sedan 2006 (a.a.).
Enligt säkerhetschef Anders Åkesson samt kommunpolis Håkan Persson upplevs samarbetet mellan polis och trygghetsvärdar ligga till grund för den minskande trenden av både brott samt oro (Lomma Kommun, 2017). Däremot förklarar säkerhetschef och kommunpolis att arbetet mot bostadsinbrotten måste fortsätta då oron hos invånarna i Lomma kommun förekommer (a.a.).
På grund av att den rådande omorganisationen inom polisen bidragit till en polisbrist samt en ökning av oro för bostadsinbrott föreligger intresse av att undersöka om trygghetsvärdarnas närvaro i Lomma kommun bidrar till minskad oro hos invånarna gällande bostadsinbrott.
Uppdragsbeskrivning
På uppdrag av säkerhetschef Anders Åkesson samt kommunpolis Håkan Persson eftersträvades en studie av trygghetsvärdarnas bidragande till minskad oro för bostadsinbrott hos invånarna i Lomma kommun. Studien kommer att ha sin utgångspunkt i de områden som flest gånger blivit utsatta för bostadsinbrott och där trygghetsvärdarna utför brottspreventivt arbete. Detta på grund av den
bakgrund av bostadsinbrott som förekommit inom kommunen samt den påvisade orosnivån för inbrott i den årliga trygghetsundersökningen. Analysen om
trygghetsvärdarnas bidragande till minskad oro presenteras i resultatdelen utifrån intervjuguide.
Syfte och frågeställning
Syfte med föreliggande studie avser att undersöka invånarnas upplevelse av trygghetsvärdarna i Lomma kommun. Syftet ligger till grund till det att
säkerhetschef Anders Åkesson och kommunpolis Håkan Persson uppmärksammat i polisens årliga trygghetsundersökning att oro för bostadsinbrott är hög hos invånarna. Utifrån uppdrag av säkerhetschef och kommunpolis i Lomma kommun beträffande oro hos invånarna för bostadsinbrott har följande frågeställning formulerats:
• Bidrar trygghetsvärdarna i Lomma kommun till minskad oro för bostadsinbrott hos invånarna?
Avgränsningar
Studiens syfte avser att undersöka invånarnas upplevelse av trygghetsvärdarna i Lomma kommun. Då frågeställningen ämnar undersöka trygghetsvärdarnas bidragande till en minskad oro för bostadsinbrott hos invånarna i kommunen så föreligger en begränsning till att undersöka de invånare på de specifika gator som flest gånger blivit utsatta för bostadsinbrott mellan åren 2015–2018. Vidare fokuserar studien på individens egen upplevelse av oro för bostadsinbrott och om trygghetsvärdarna bidrar till en minskning av denna, och således inte upplevd oro för någon annans risk för utsatthet i omgivningen eller området. Dessutom
kommer enbart begreppet oro att studeras och inte andra begrepp inom fear of crime som exempelvis trygghet, rädsla eller säkerhet. Andra typer av brott utöver bostadsinbrott förekommer inte utan fokuset ligger på individens upplevelse av oro i förhållande till bostadsinbrott. Avslutningsvis har studien även avgränsats
till att inte omfatta områdets påverkan på oro för bostadsinbrott utan utgår från den enskildes perspektiv.
BAKGRUND
Enligt en sammanställning av NTU:s trygghetsundersökningar mellan åren 2005– 2017, utsattes 10,3 procent av hushållen för egendomsbrott 2016, vilket visar på en ökning på 0,8 procentenheter från det föregående året (Brå, 2018).
Egendomsbrott är det brott som involverar bostadsinbrott, bilstöld, stöld ur eller från fordon och cykelstöld (Brå, 2014; Brå, 2018). Över tid har egendomsbrotten dock minskat från 2006 med 12,6 procent (Brå, 2018). Dessutom är det
polisregionerna Stockholm och Syd som över tid främst varit utsatta för
egendomsbrott och har sedan 2006 legat över rikssnittet i jämförelse med de andra regionerna (a.a.). Däremot har polisregion Mitt haft en något större andel utsatta för egendomsbrott under 2016 (a.a.). Sett på länsnivån har Skåne uppgett flest egendomsbrott än genomsnittet sedan 2006 (a.a.).
Bostadsinbrott
Antalet anmälda bostadsinbrott har under 80-talet till mitten av 00-talet minskat från 9 procent till 6 procent (Brå, 2014). Enligt anmälningsstatistiken, som redovisas i Brås rapport (2014), sker flest bostadsinbrott i storstadsregioner men också i större städer samt mindre landsbygder. Brå (2014) redogör för att NTU och anmälningstastiken visar på olika utvecklingar för bostadsinbrotten. Enligt NTU har utsattheten för bostadsinbrott sedan 2006 legat på en stabil nivå samt ökat lite det senaste året (Brå, 2014). Under samma tid har antalet anmälningar för bostadsinbrott ökat och istället minskat lite det senaste året (a.a.).
Totalt 20 procent av befolkningen har under 2016 uppgivit oro för bostadsinbrott (Brå, 2018). Vidare har oro för bostadsinbrott ökat med 1 procentenhet sedan 2016, vilket tyder på en svag ökning sedan 2011 (a.a.). Vad gäller polisregion Syd har de haft störst andel oro för bostadsinbrott sedan 2006 än riksgenomsnittet (a.a.). Därtill har region Syd, nästan alla år, varit den regionen med störst andel oroliga (a.a.). Däremot visar statistik hur region Syd och Öst har minskat mest i oro för bostadsinbrott i jämförelse med år 2016 (a.a.). De län som genomgående haft en större andel oro för bostadsinbrott sedan 2006 är Blekinge, Hallands, Kronoberg samt Skåne län medan Gotland, Uppsala och Östergötlands län istället haft påtagligt låga nivåer av oro för bostadsinbrott sedan 2006 (a.a.).
Samverkan
I början av millennieskiftet utsattes Lomma kommun för ungefär 40 inbrott per år (Sydsvenskan, 2016). Men över tid har bostadsinbrotten ökat där störst ökning har förekommit inom Bjärred som är en tätort i Lomma kommun. Bostadsinbrotten i Bjärred har mellan åren 2005–2010 ökat med 420 procent och hade det som värst under år 2014 då hela 134 hushåll från Lomma, Bjärred, Alnarp och Borgeby anmälde bostadsinbrott (a.a.). Detta resulterade i att polisen ville vidta åtgärder för
att få bukt med inbrotten och började därmed arbeta utifrån Kävlingemodellen (a.a.).
Kävlingemodellen skapades efter en våg av bostadsinbrott som förekommit i Kävlinge kommun. Modellen syftar till ett strategiskt arbete till att förebygga bostadsinbrott genom att till exempel kontrollera in- och utfarter för eventuellt misstänkta inbrottstjuvar (SKD, 2016). Detta resulterade i att inbrotten minskade från 134 till 84 stycken bostadsinbrott på mindre än ett år.
Oro för bostadsinbrott i Lomma kommun
Enligt sammanställning av statistik från polisen angående oro för bostadsinbrott framkommer hur oro för bostadsinbrott mer eller mindre legat stabilt under åren 2009–2015 (Polisen, 2018). Däremot framgår av statistiken att oro för
bostadsinbrott 2012 minskat någorlunda i förhållande till resterande år (a.a.). Statistik för år 2016 samt 2017 visar även kön samt bostadsform i relation till inbrott, där 54% av männen 2016 upplevde oro för bostadsinbrott samt 57 % 2017 (a.a.). Vidare upplevde 71% av kvinnorna oro för bostadsinbrott 2016 respektive 59% 2017 (a.a.). Vid analys av oro för bostadsinbrott framkommer dessutom att 73 % samt 71% av individer som är bosatta i hus upplever oro för bostadsinbrott 2016 respektive 2017 (a.a.). Detta skiljer sig från de individer som bor i
hyresrätter, där 43% respektive 40% upplever oro för inbrott (a.a.). Slutligen redovisas hur 37% och 25% av de som bor i bostadsrätter upplever oro för inbrott år 2016 och 2017 (a.a.).
TIDIGARE FORSKNING
I det här kapitlet ska vi börja med att förklara innebörden av begreppet oro och därefter presenterar vi studier som vi har delat upp i kategorierna oro, kapabla väktare och trygghetsvärdar.
Levander (2007) förklarar hur begreppet ”fear of crime” ofta i litteraturen diskuteras som olika begrepp, där begreppens olika innebörd inte riktigt
reflekteras över. Dessa olika begrepp tillhörande ”fear of crime” är bland andra trygghet, rädsla, säkerhet och oro. Däremot inom forskningen relateras ofta ”fear of crime” till begreppet trygghet och det är därmed enligt Torstensson Levander (2007) viktigt att tydliggöra och definiera vad för begrepp som används då det finns olika begrepp samt med stor sannolikhet har en skiftande innebörd.
Torstensson Levander (2007) har valt att fokusera och definiera fear of crime som trygghet, som tidigare beskrivet även är vanligt förekommande inom forskning. Denna fokus kommer inte aktuella studie att inneha utan fear of crime kommer i denna studie att innefatta begreppet oro. Detta på grund av polisens önskan utifrån deras årliga trygghetsundersökning i Lomma kommun som påvisat specifikt oro för bostadsinbrott hos invånarna.
Begreppet oro definierar Litzén (2006) som ”inte situationsbetingad, utan bygger
på en föreställning om risker att något skulle kunna hända och den känsla av olust detta väcker” (s.15). När det gäller oron för brott behöver den inte heller
för att utsättas för brott och en oro för brottsligheten i stort (Levander, 2007). Litzén (2006) förklarar dessutom hur individer fortfarande kan uppleva oro för vissa situationer eller människor även om den övergripande oron är låg och tryggheten i bostadsområdet är hög. Litzen (2006) fortsätter med att oro inte är en statisk egenskap utan en dynamisk upplevelse genom att oron att utsättas för brott har blivit en påtvingad anpassning till en del av den urbana livsstilen.
Garofalo (1979) förklarar två typer av oro, vilka är funktionell och dysfunktionell oro. Funktionell oro leder till ett riskreducerande beteende som används för att anpassa de aktuella situationerna (a.a.). Att oro leder till riskreducerande strategier kan påverka och begränsa individens frihet (a.a). Men även om oro förekommer och leder till riskreducerande beteenden så menar Garofalo (1979) att planerade aktiviteter inte nödvändigtvis behöver ställas in och att oron på så sätt inte tar friheten ifrån dem, utan kan relateras till en försiktighet och ett funktionellt beteende i dagens risksamhälle. Däremot vid dysfunktionell oro för brott förekommer betydligt allvarligare konsekvenser där oron tar över vardagslivet genom att individen exempelvis avstår från att gå ut under kvällstid (a.a.). Oron leder till allvarliga psykiska konsekvenser och förändringar av beteendet (a.a.). Studier om oro
I en studie som utfördes av Weinrath m.fl., (2007) skulle oro för bland annat bostadsinbrott undersökas i staden Winnipeg i Kanada. För att studera oro för bostadsinbrott användes data från en tidigare studie, Winnipeg Area Study. Vidare användes även officiella brottsdata från Winnipeg. Resultatet påvisade att de flesta av respondenterna ofta eller ganska ofta känt sig oroliga för bostadsinbrott. Dessutom upplevde deltagare oro för bostadsinbrott i större utsträckning i
jämförelse med andra typer av brott som överfall, stöld, bedrägeri och sexuella övergrepp.
Liknande resultat framkom i studie av O´Mahony & Quinn (1991) samt Sandstig (2003). O´Mahony & Quinn (1991) rapporterade att 73 % av respondenterna upplevde mycket samt ganska mycket oro för bostadsinbrott i Irland. Sandstig (2003) fann efter granskning av invånare i Göteborgs kommun, att totalt 34 % av deltagarna ofta eller ganska ofta känt sig oroliga för bostadsinbrott eller inbrott i förråd. Denna oro för bostadsinbrott involverar både en återkommande upplevd oro samt upplevd oro enstaka gånger (Sandstig, 2003).
Vidare rapporterar Sandstig (2003) även att oro för utsatthet för brott korrelerade med tidigare erfarenheter av brott. Tidigare viktimisering av bostadsinbrott resulterade således i oro för bostadsinbrott (Sandstig, 2003). Det framgår ytterligare att bostadsform har en avgörande roll för upplevd oro för brott (a.a.). Individer i flerfamiljshus upplevde generellt mindre oro för bostadsinbrott än individer i singelhushåll (a.a.). Vid en öppen fråga om eventuella åtgärder för otrygghet svarade majoriteten av göteborgarna att begränsning av vapen sågs som främsta åtgärd (a.a.). Vidare upplevde två tredjedelar närpoliser samt
specialpoliser som åtgärd för minskad otrygghet. Ungefär varannan deltagare upplevde fritidsverksamhet, mer disciplin i skolorna och mer samverkan mellan grannar som åtgärd medan ökad kameraövervakning och hårdare straff är de åtgärdsförslag som skattats minst (a.a.).
Vidare redovisades i studie av Tseloni m.fl., (2004) hur individer som levde i parhus i Nederländerna mer frekvent utsattes för bostadsinbrott jämfört med de
som levde i lägenheter eller i radhus. Dessutom utsattes singelhushåll för mer bostadsinbrott som inte hade barn närvarande än de singelhushåll som hade det. Vidare framkom av Tseloni m.fl., (2004) hur risken att utsättas för bostadsinbrott ökade med 30% för dem som levde i ett höginkomsthushåll jämfört med dem som levde i ett medelinkomsthushåll.
Studier om kapabla väktare
Enligt Cohen & Felson (1979) finns det olika definitioner av vad kapabla väktare är. Det är således inte enbart polisen som ses som kapabla väktare utan även ordningsvakter eller vanliga medborgare med flera som signalerar att de ser på. (Hollis-Peel m.fl., 2011).
I studie som utfördes av Doyle m.fl., (2016) påvisades att om en individ inte känner sig orolig och upplever att hen befinner sig i en säker situation, lär personen inte känna sig säkrare med närvaron av kapabel väktare då personen redan känner sig säker. Således innebär det att det är obetydligt för individen att känna närvaron av kapabla väktare när individen inte innehar känslor som oro. På så sätt blir effekten av kapabla väktare obetydlig för individen (a.a.). De lyfter fram i resultatdelen, att kapabla väktare i en osäker situation skapar säkerhet som eventuellt leder till minskad oro hos individer som redan upplever oro (a.a.). Dessa kapabla väktare kan vara i form av polis, säkerhetsvakter samt volontärer. I situationer som är riskabla kan deras närvaro ger en stor effekt och på så sätt minska oronivån bland invånarna (a.a.). Ytterligare ett resultat redovisats i studien där undersökningsgruppen uppgav att vid osäkra situationer kan närvaron av kapabla väktare alternativa polisvolontärer bidra till upplevelser av minskad oro än om det inte hade funnits någon alls (a.a.).
Rowland (2014) hävdar i sin studie, att om personer ska känna sig trygga genom närvaron av kapabla väktare, har uniformen en betydelse. Uniform som
exempelvis polisuniformer kan kopplas till en viss roll och på så sätt skapas känslor som säkerhet hos individer (a.a.). I studiens resultat framgår det att individer upplever mindre oro vid närvaro av en polis med uniform än en person utan någon uniform (a.a.). Även uniformer som trygghetsvärdar bär, kan minska oronivån och öka trygghetskänslan hos individer. Detta eftersom uniformer har en avgörande betydelse på så sätt att uniform kan kopplas till brottsförebyggande åtgärder (a.a.).
Studier om trygghetsvärdar
Som beskrivs i inledningen av uppsatsen är trygghetsvärdar inget okänt fenomen. Men på grund av dess relativt nya infart i samhället föreligger en brist på studier kring trygghetsskapandet som de avser att bidra med. Detta resulterar i att detta avsnitt inte kommer att kunna ge en heltäckande bild av trygghetsvärdarna inom forskningsområdet
De studier som däremot kommer att ligga till grund för denna uppsats är studie utförda av Engel (2008) samt Frattorali m.fl., (2010). Charlotte Engel hade i uppdrag av ungdomsstyrelsen att utföra en studie på två av Fryshusets
verksamheter Lugna gatan i Göteborg och Malmö samt United Sister i Uppsala (Engel, 2008). Vidare utförde Frattaroli m.fl., (2010) en studie på så kallade Street Workers, trygghetsvärdar, i USA tillhörande UTEC organisation.
Engel (2008) fann att grunden för den trygghetsskapande interaktionen mellan trygghetsvärdarna och ungdomarna som de möter är förtroende (Engel, 2008). Detta är däremot inte helt lätt menar Engel (2008) då trygghetsvärdarna inte enbart ska skapa förtroende till ungdomarna utan även skapa förtroende mellan ungdomarna och vuxenvärlden samt offentliga aktörer som trygghetsvärdarna samarbetar med. Engels (2008) slutsats är att förtroendet mellan
trygghetsvärdarna och ungdomarna ligger till grund för att leda ungdomarna bort från kriminalitet. Dessutom framkom av Engel (2008) att det finns ett starkt behov av stöd ute bland ungdomar, såväl för pojkar som flickor, samt att
organisationerna Lugna gatan i Göteborg och Malmö samt United Sisters i Uppsala är ett alternativ till de offentliga aktörerna då offentliga aktörer enligt Engel (2008) tyvärr brister i förtroendet hos ungdomarna.
I studie som utförts av Frattaroli m.fl., (2010) som också samstämmer med Engels (2008) studie, framkom att UTECs trygghetsvärdar skapar ett förtroende hos ungdomar och kan på så sätt få information om vilka områden som involverar våld och kriminalitet och därigenom agera brottsförebyggande. Vidare bidrar inte trygghetsvärdarna enbart till en reducering av våld och kriminalitet utifrån
kännedom om vilka områden som involverar våld och kriminalitet utan arbetar dessutom systematiskt med att få bort ungdomar från våldet och kriminaliteten (a.a.). Detta genom att erbjuda tjänster som exempelvis utbildning och
arbetsträning. Slutligen bidrar UTECS trygghetsvärdar med medling vid eventuella konflikter mellan ungdomar (a.a.).
TEORIER
Teorier bistår till dels förståelse genom att förstå verkligheten men även till att kunna tolka och förklara resultat (Mellgren m.fl. 2014). I denna studie kommer rutinaktivitetsteorin och livsstilsteorin vara i fokus eftersom dessa teorier kan ge förklaringar till huruvida trygghetsvärdar bidrar till minskad oro för bostadsinbrott hos invånarna i Lomma kommun.
Rutinaktivitetsteorin
Lawrence Cohen och Marcus Felson beskrev rutinaktivitetsteorin första gången i en artikel år 1979 för att undersöka utvecklingen i kriminalitet. Teorins
huvudsakliga utgångspunkt handlar om att minska möjligheter till att begå brott. På så sätt menar Cohen & Felson (1979) att teorin baseras på tre avgörande faktorer som eventuellt leder till brott (1) en motiverad gärningsman, (2) ett lämpligt objekt samt (3) avsaknad av kapabel väktare där även allmänheten räknas in. Dessa tre förutsättningar måste infalla i samma tid och rum för att ett brott ska begås. Bristen på en av dessa faktorer kan förhindra brott, dessutom kan frånvaron av en kapabel väktare leda till ett obevakat mål som eventuellt leder till brott (a.a.). Såldes analyserar inte teorin varför vissa individer begår brott och andra inte, utan undersöker enbart tillkomsten av brott som beror av rutinaktiviteter (a.a.).
Ivert & Kronkvist (2014) menar att social struktur i form av arbete, skola och aktiviteter påverkar frekvensen av brott. Vardagliga rutiner lämnar olika föremål obevakade, vilket gör föremålet till ett lämpligt mål för en motiverad
gärningsman. Författarna hävdar att uppkomsten av brott kan därför förebyggas genom kapabla väktare som inte enbart behöver vara polis utan kan vara vem som helst (a.a.). Med kapabla väktare betecknas andra människor som ordningsvakter, övervakningskameror eller ägare av olika föremål (a.a.). De menar dock att poliser har det största ansvaret för att kunna avskräcka eventuella förövare i samma veva som att göra allmänheten tryggare (a.a.).
En motiverad gärningsman fattar beslut om att begå brott genom att först
undersöka om det förekommer kapabla väktare som kan förhindra brotten menar Felson & Boba (2010). Därigenom erfordras ingen vidare planering utan det handlar om att utföra själva handlingen om situationen tillåter. Teorin om att iaktta för att sedan agera (a.a.).
Livsstilsteorin
Livsstilsteorin som presenterades av Hindelang m.fl., (1978) ligger inte långt ifrån de utgångspunkter i rutinaktivitetsteorin som utvecklades av Cohen & Felson (1979). Skillnaden är att livsstilsteorin inte enbart betonar rutinaktiviteters påverkan till brott utan förklarar även att individers risker för viktimisering, utifrån olika sociodemografiska bakgrundsvariabler, beror på den livsstil individen har (Hindelang m.fl., 1978).
Risken för viktimisering beror således på olika bakrundsvariabler som ålder, kön, etnicitet, inkomst, civilstånd, utbildning och yrke, som sedan påverkar specifika rollförväntningar och strukturella begränsningar för olika individer (Meier & Miethe, 1993). Utifrån rollförväntningar och strukturella begränsningar skapas sedan anpassningar som följer en livsstil (a.a.). Livsstilen kommer att medföra att individen kommer att vara på vissa platser under specifika tider och stöta på vissa typer av människor (a.a.). Det kan bland annat handla om att umgås i miljöer där beredskapen att utföra brott är stor bland personerna, vilket medför att individen exponeras för situationer som innehåller en stor risk för viktimisering (a.a.).
METOD OCH MATERIAL
Metoden som har valts ut för den aktuella studien är kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ metod särskiljs från andra metoder på en rad faktorer. Dels är metoden en kunskapsteoretisk ståndpunkt som innebär enligt Bryman (2011) att metoden är tolkningsinriktad på så sätt att det föreligger en förståelse kring den sociala verkligheten som baseras på hur deltagarna i en miljö tolkar denna verklighet. Men även att metoden ger en induktiv syn på samspelet mellan teori och praktik (a.a.).
Kvalitativ metod har fyra nyckelbegrepp som utgör grunden för denna metod som avser aktuella studie. Bryman (2011) beskriver naturalism som en eftersträvan till en förståelse av den sociala verkligheten med utgångspunkt i dess egna termer. Vidare innebär naturalism en beskrivning av individer och deras interaktion i olika sociala sammanhang. Etnometodologi anspelar på en förståelse som baseras
på samtal och samspel (a.a.). Bryman (2011) uppger att de sista nyckelbegreppen emotionalism samt postmodernism syftar till att fånga det subjektiva upplevelser och erfarenheter hos individer. Det sistnämnda begreppet innebär olika
tillvägagångsätt att tolka den sociala verkligheten (a.a.). Metodologiska överväganden
Enligt Bryman (2011) förekommer en del metoder som anses vara adekvata beroende på vad det är som ämnas undersöka. Av den orsaken att den
föreliggande studien ämnar åt att undersöka upplevelser av oro anses en kvalitativ ansats lämplig då fokus vid den metoden är att sätta respondenternas
uppfattningar och åsikter i fokus (a.a.). Vid exempelvis intervjuer får deltagarna möjlighet att fördjupa sina svar i form av uppföljningsfrågor. Anledningen till att en kvantitativ ansats och framförallt enkäter inte ansågs som aktuellt för denna studie är på grund av begränsningen till att ställa uppföljnings- och
sonderingsfrågor (a.a.). Med avseende till den föreliggande studien anses
användandet av enkäter problematiskt dels på grund av att alla typer av frågor inte passar in i en enkätform men även att enkäter inte passar alla individer (a.a.). Ytterligare en nackdel med kvantitativ metod för denna uppsats är att
informationen mäts i siffror till skillnad från kvalitativ metod där informationen sammanställs genom ord och beskrivningar (a.a.). Intervjuer förekommer även vid kvantitativa metoder dock är skillnaden att vid kvalitativ metod ligger fokus på den intervjuade medan vid kvantitativ är fokus forskarens frågor, detta är således inte vad som eftersträvas i denna studie (a.a.). Annan skillnad mellan metoderna är att vid kvantitativ ansats är intervjuaren låst av schema där svaren är kodbara, medan vid kvalitativa ansatser är intervjudeltagaren fri att besvara frågorna där svaren är oftast fylliga av beskrivningar (a.a.). Andra divergenser är urvalet då vid kvalitativ ansats betonas urvalet genom ett medvetet val där urvalsstorleken inte är grundläggande, medan vid kvantitativ ansats är urvalet istället representativt på så sätt att det representerar helheten samt att urvalsstorleken kan uppskattas i förväg genom beräkningar (a.a.).
Avslutningsvis anser uppsatsförfattarna kvalitativ metod som lämplig på så sätt att vid sådan ansats existerar en öppenhet inför resultatet där huvudsakliga målet är förståelse för det specifika (Bryman, 2011). Däremot vid kvantitativ ansats kan resultaten vara förutsägbara genom definition, modell samt påvisning av samband menar Bryman (2011). Forskare hävdar att kvalitativa metoder är problematiska att generalisera. Generaliseringen vid ovannämnda metod kan inte representera en hel population, dock går resultaten att generalisera i förhållande till teori menar Bryman (2011). Således bedöms generaliseringsbarheten på kvaliteten som ligger till grund av de teoretiska slutsatserna.
Kritik som riktas mot kvalitativ metod är att forskaren i början av intervjun är öppen för att sedan gradvis specificera frågorna. Detta har uppsatsförfattarna tagit hänsyn till och därför gjort valet att använda sig av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsförfattarna har skapat ett dokument med intervjufrågor som berör teman för den aktuella studien. Även här har uppsatsförfattarna haft uppföljningsfrågor i åtanke och därav valet att inkludera det i intervjumallen. Detta för att minimera
risken, vid intervjutillfället, att ta upp irrelevant information som inte besvarar föreliggande studiens syfte.
Om det är fler än en forskare inblandade i fältarbetet kommer de, i syfte att säkerställa ett visst minimum av jämförbarhet i intervjuandet, förmodligen att föredra en semistrukturerad intervjumetod (Bryman, 2011). Utgångspunkten för utformningen av intervjufrågorna för aktuella studie (se bilaga 2) har varit frågeställningen där fokus låg på upplevelsen av oro i förhållande till trygghetsvärdarna. Intervjufrågorna har utarbetats noggrant för att besvara frågeställningen samt för att inte inkludera osammanhängande frågor som exempelvis ledande frågor.
Semistrukturerade intervjuer
Bryman (2011) förklarar att semistrukturerade intervjuer täcker många olika typer av intervjuer, men i regel handlar det om en situation där intervjuaren har en uppsättning frågor där frågornas ordningsföljd kan variera. Dessutom kan frågor som inte ingår i denna också ställas, om intervjuaren anknyter till något som intervjupersonen sagt, men i stort sett kommer frågorna att ställas i den
ursprungliga ordningen och med den ursprungliga ordalydelsen (a.a.). Forskaren har således en lista över förhållandevis specifika teman som ska beröras, vilket kallas för intervjuguide (a.a.). Frågorna brukar också vara mer allmänt
formulerade än vad som är fallet vid strukturerade intervjuer. Dessutom har intervjuaren också en viss benägenhet att ställa ytterligare frågor, kallat uppföljningsfrågor, till det som uppfattas vara viktiga svar (a.a.). Detta har uppsatsförfattarna tagit hänsyn till på följande sätt.
Uppsatsförfattarna har skapat en intervjuguide med sex stycken huvudfrågor som ska besvara studiens frågeställning (se bilaga 2). De tre första frågorna, är
allmänna frågor om kännedom kring trygghetsvärdar samt upplevelsen av bostadsinbrott i Lomma kommun. Dessa frågor formades för att införskaffa en generell bild av deltagarnas upplevelse av trygghetsvärdarna och Lomma kommun. Det är även viktigt att tillägga att vid samtliga intervjufrågor förekom möjlighet till uppföljningsfrågor, som ger uppsatsförfattarna möjlighet till mer informationsrika svar (Bryman, 2011). Resterande frågor handlar om orosnivån kring bostadsinbrott i förhållande till trygghetsvärdarnas förebyggande insatser. Kvalitativ metod kritiserats för att vara alltför subjektiv (Bryman, 2011). Om forskaren inleder sin undersökning med ett förhållandevis tydligt fokus, istället för en allmän vilja att utforska ett område eller tema, kommer uppsatsförfattarna att hålla sig objektiva istället för subjektiva (a.a.).
Urval
Enligt Bryman (2011) verkställs en kvalitativ forskningsprocess genom sex steg, med steg två i fokus för selektion av adekvata platser och undersökningspersoner. För att besvara studiens frågeställning har deltagare valts utifrån ett målinriktat urval. Målinriktat urval innebär en samplingsteknik som är av strategiskt slag där urvalet grundas på att intervjua deltagare som är relevanta till att besvara
frågeställningen (a.a.).
Relevanta deltagare för aktuella studie anses vara de som bor inom det områden i Lomma kommun som blivit drabbade av bostadsinbrott. Utifrån statistik från
polisen i Lomma kommun har uppsatsförfattarna kartlagt det gator som flest gånger blivit utsatta för bostadsinbrott. På grund av konfidentialitetskravet har beslut tagits i att inte redogöra för vilka gator som har inkluderats i studien. På så sätt exponeras inte deltagarnas identitet.
Som tidigare beskrivet sker en selektion av adekvata platser samt
undersökningspersoner vid val av deltagare för studier (Bryman, 2011). Denna selektion baseras på repeat victimization theory där Pease (1998) förklarar huruvida förövare upprepar brott på samma ställen och/eller samma människor. Därav utgick uppsatsförfattarna från den statistik som redovisade de gator som flest gånger blivit utsatta för bostadsinbrott, för att välja ut lämpliga deltagare för studien.
Datainsamling
Före undersökningstillfället
Då säkerhetschefen förklarade att Lomma kommun är en ”sovande kommun”, vilket innebär att de flesta arbetar utanför kommunen valde vi att utföra steg två i datainsamlingen, vilket är dörrknackningen efter arbetstid. Detta för att utesluta eventuella risker i att de boendena inte är hemma. I samråd med etikrådet
beslutades att dag ett dela ut informationsbrev i samtliga brevlådor på varje utvald gata och dag två gå runt i utvalda gator och knacka dörr för att få tag i
respondenter, detta som tidigare beskrivet efter arbetstid för att försäkra om att vederbörande respondenter var hemma.
Den 27 april 2018 fick vi med vissa korrigeringar av informationsbrevet ett godkännande av etikrådet att fullfölja vår studie. I väntan på vidare godkännande av handledare och på grund av valborg som inträffade 30 april beslutade vi att avvakta med dörrknackningen då invånarna i Lomma kommun kanske skulle fira valborg utanför Lomma och därmed missa dem. Därav påbörjades utdelningen av informationsbreven 2 maj och påbörjan av dörrknackningen 3 maj.
Under undersökningstillfället
Vid dörrknackningarna på samtliga utvalda gator gavs en kort presentation om oss utifrån informationsbrevet. Därefter samlades samtliga påskrivna samtyckeskrav av de boenden i kommunen som var intresserade av att delta i studien. Samtliga dörrknackningar resulterade i 20 påskrivna samtyckeskrav. Om respondenterna skulle ha frågor om undersökningen hänvisades de till forskarna utifrån de mail och nummer som fanns bifogade på informationsbrevet. Fördelningen av informationsbreven relaterades, som tidigare nämnt, till de gator där flest bostadsinbrott skett.
Intervjuerna spelades in med hjälp av två mobiltelefoner för att säkerställa att all information samlades. Detta ansågs som en säkerhetsåtgärd ifall en av
mobiltelefonerna skulle upphöra att fungera. Bryman (2011) betonar forskarens roll under en intervju och menar att forskaren förväntas vara observant samt inneha en aktiv roll under intervjun därav valet av inspelningen. På så sätt riktades all uppmärksamhet till deltagaren och den information hen delade med sig.
Intervjuerna varade i cirka 10–30 minuter och under tiden var all
internetuppkoppling avslagen för att säkerställa att ingen obehörig får tillgång till materialet.
Efter undersökningstillfället
De påskrivna samtyckeskraven samlades och bevarades på en oåtkomlig plats för vidare analys. Därefter transkriberades materialet separat. Vid slutförandet av transkriberingsmomentet, granskades varandras material då transkriberingen delades upp där varje uppsatsförfattare fick 10 intervjuer. Innehållet granskades därefter av både författarna för att minimera risken för feltolkningar. Slutligen genomfördes temaindelningen gemensamt för att säkerställa att all viktig information som deltagarna uppgav, inte missades.
Transkribering
Intervjuerna spelades in med hjälp av två mobiltelefoner, detta anses som
säkerhetsåtgärd ifall någon viktig information skulle gå förlorad. Valet att spela in intervjuerna menar Bryman (2011) leder till mer fokus på deltagaren istället för dokumentationen av intervjun. På så sätt kan inspelandet av intervjun verka som hjälpmedel till att dels sätta deltagaren i fokus men även möjligheter till att ställa sondering- och uppföljningsfrågor (a.a.). Under intervjutillfällen var all
internetuppkoppling avstängd för att säkerställa att ingen obehörig får tillträde till materialet. Filerna överfördes till en dator som bevarades hos en av
uppsatsförfattarna där ingen obehörig har tillgång till. Vid slutförandet av studien kommer all insamlat material att raderas.
Efter utförandet av intervjuerna påbörjades nästa moment, som var
transkriberingen samt avidentifieringen. Transkriberingsmomentet bör enligt Bryman (2011) förekomma löpande efter genomförandet av intervjuerna. Eftersom intervjuerna inträffade under en och samma dag, påbörjades redan transkriberingsmomentet dagen efter. Intervjuerna delades upp där varje uppsatsförfattare fick 10 intervjuer att transkribera. Transkriberingsdelen är tidskrävande menar Bryman (2011) och tog totalt två dagar att utföra. Den grundläggande faktorn i transkriberingen menar Kvale & Brinkmann (2009) är kvaliteten på materialet. En hög kvalité kan uppnås genom att transkribera punktligt vad som förekommer under intervjun där även pauser inkluderas (a.a.). Avidentifieringsprocessen skedde genom att slumpmässigt numrera deltagarna under transkriberingsmomentet, detta för att undvika att materialet kopplas tillbaka till en individ. Under intervjun framkom det inga namn, åldrar, adresser eller annan privat information som kan härledas till enskild individ.
Efter genomförandet av transkriberingsdelen, gick uppsatsförfattarna igenom varandras transkriberingar. Där skedde en jämförelse mellan det inspelade materialet och transkriberingen, detta på grund av olika faktorer. Dels för att undvika misstolkningar men även förlusten av viktig information. Inspelningen av materialet underlättade tolkningsprocessen då möjligheten förekom att en kunde gå tillbaka till materialet för att säkerställa att all viktig information inkluderats.
Innehållsanalys
Det vanligt förekommande tillvägagångsättet vad gäller analys av data är en kvalitativt inriktad innehållsanalys (Bryman, 2011). Förfarandets ändamål är jakt på bakomliggande teman som kan finnas i det material som ämnas åt att
analyseras. Detta kan åstadkommas genom utveckling av schema som grundas på datamaterialet för att sedan kategoriseras (Polit & Beck, 2008). Målet med
innehållsanalys blir därför att bearbeta innebörden av materialet. Graneheim & Lundman (2004) menar att den kvalitativa innehållsanalysen kan vara latent eller manifest. Det först nämnda begreppet handlar om tolkning av den subjektiva innebörden. Latent innehållsanalys inriktar sig på innehållets underliggande bemärkelse medan den manifesta innehållsanalysen syftar åt att enbart fokusera på vad som uttrycks i textens innehåll (a.a.). Det gemensamma för de två typer är betoningen som ligger på att finna likheter och skillnader som sedan utgör teman som placeras i olika kategorier. Uppsatsförfattarna har valt att använda sig av latent innehållsanalys eftersom det anses kunna besvara studiens frågeställning. Utifrån metoden semistrukturerade intervjuer bedöms inget behov att tolka deltagarnas svar.
Processen av innehållsanalys menar Graneheim & Lundman (2004) sker genom olika steg. Det första steget som uppsatsförfattarna utförde var transkribering av intervjuerna. Tjugo stycken intervjuer utfördes där intervjufrågor samt
uppföljningsfrågor fanns tillgängliga. Varje författare transkriberade tio intervjuer, varpå varje intervjutillfälle varade i cirka 10 minuter. Därefter
analyserades hela texten genom läsning av materialet upprepande gånger för få en djupare uppfattning av helheten.
Det andra steget var att markera information som framgick av deltagarna som ansågs vara relevant för frågeställningen. Det steget kallas för meningsbärande enheter som innefattar ett utplockande av information men omgivande text kvarstår (Bryman, 2011). Detta för att innehållet och sammanhanget i helhet är viktigt. En del svårigheter kan förekomma vid valet av meningsbärande enheter, detta genom att välja antingen för stora eller för små enheter. Selekteras för stora enheter blir sannolikheten större att det innehåller mer än ett tema, väljs för liten enhet riskerar materialet istället att fragmenteras (a.a.). För minimering av risken var det viktigt för uppsatsförfattarna att vara medvetna om riskerna.
Följande steg var meningsenheterna som är kondenserade. Dessa kodas för att sedan sättas in i olika kategorier som utgör det manifesta innehållet och på så sätt kvarstår budskapet i innehållet (Graneheim & Lundman, 2004). Detta moment anses också vara kritiskt eftersom kategorierna ska vara fullständiga. Ett annat kritiskt moment är att varje kategori ska innehålla en relevant meningsbärande enhet (a.a.). Detta kan åstadkommas menar författarna Graneheim & Lundman (2004) genom invalet av typiska meningsbärande enheter som eventuellt exemplifierar samtliga kategorier.
Sista steget blir således att formulera och kategorisera teman för att slutligen redovisa resultatet. De teman som formulerats utifrån det insamlade datamaterialet är oro för bostadsinbrott, upplevelse av trygghetsvärdarnas förebyggande insatser samt upplevelsen av minskad oro på grund av trygghetsvärdarna.
Vid värdering av innehållsanalys innefattas två viktiga begrepp, dels validitet men även reliabilitet som kommer att presenteras i kommande stycke.
Validitet & Reliabilitet
Enligt Bryman (2011) handlar extern reliabilitet om i vilken omfattning en undersökning kan replikeras. Författaren menar på att en kvalitativ ansats med semiinstrukturerad intervjumetod är svårare att replikera eftersom det är svårt att ”frysa” in en individs sociala miljö, upplevelser men även uppfattningar (a.a.). Intern reliabilitet syftar till en överensstämmelse av tolkning kring deltagarnas svar (a.a.). Detta har uppsatsförfattarna tagit hänsyn till genom att efter varje intervju utfört en kort dialog kring uppfattningen av intervjupersonernas svar. För att ytterligare uppfylla kravet om den interna reliabiliteten har de tematiska analyserna genomförts tillsammans. Därefter genomgick uppsatsförfattarna de transkriberade intervjuerna tillsammans för att undvika felbedömda tolkningar. Validitet handlar om att en mäter det som avses att mätas menar Bryman (2011). Intern validitet innebär en motsvarighet mellan undersökningen och den teoretiska verkligheten vilket oftast är hög vid kvalitativa undersökningar (a.a.). Vid extern validitet åsyftas graden av generaliserbarheten, som tidigare nämnts, avgränsar möjligheterna till generalisering över en population i förhållande till den typen av metod som används. Tonvikten med en kvalitativ studie är inte att generalisera resultatet till andra sociala miljöer och situationer, utan till att erhålla en uppfattning kring ett fenomen vilket är syftet att uppnå med den föreliggande studie (a.a.).
Objektivitet och förförståelse
Forskarens förförståelse har en påverkan på studien av den orsaken att förförståelse handlar om en persons uppfattningar (Bryman, 2011). Att
forskningen ska vara objektiv är viktigt då en individs förutfattade värderingar kan påverka forskningen (a.a.). Aspers (2011) hävdar att förförståelse verkar som ett hjälpmedel för att kunna begripa det forskaren studerar. I avsaknad av
förförståelse menar författaren att forskaren inte kommer att förstå vad hen studerar (a.a.). Förförståelsen har en verkan på allt som berör studien, dels
insamlingsmetoden, datamaterialet, utformandet av intervjun men även tolkningen av resultatet (Bryman, 2011). Genom att reflektera över studiens avsikt och vad den kan bidra till i forskningsläget menar Kvale & Brinkmann (2009), kan minska risken att som forskare påverka studien.
Bryman (2011) beskriver kritik som förekommer vid kvalitativ forskning, som handlar om att forskare vid den typen av forskning kan vara i allmänhet
subjektiva. Detta har uppsatsförfattarna tagit hänsyn till för att undvika risken att influera studien. Intervjufrågorna ansågs inte vara baserade på en subjektiv förförståelse, utan grundades istället på en förförståelse kring tidigare forskning samt litteraturöversikt. Det har även tagits hänsyn till den information som erhållits från säkerhetschef samt kommunpolis i Lomma. Informationen om att invånarna i Lomma kommun ska vara positiva till trygghetsvärdarna
brottsförebyggande arbete, vilket säkerhetschefen och kommunpolisen betonade, skulle kunna bidra till en förförståelse som eventuellt skulle kunna leda till en
påverkan av slutresultat som Bryman (2011) påpekar. Detta har uppsatsförfattarna tagit hänsyn till genom att vara objektiva under studiens gång.
Etiska överväganden
Forskning gynnar samhället genom förstärkandet av kunskap (Kvale & Brinkmann, 2009). Forskningskravet är ett krav där betoningen ligger på reflektionen kring eventuella möjligheter men även risker (Vetenskapsrådet, 2002). Forskningen får inte skada en enskild individ som har valt att medverka i en studie (a.a.). Etiska överväganden är därför nödvändig vid studier enligt Ivert & Mellgren (2014). En etisk granskning anses vara nödvändig eftersom den aktuella studien behandlar information som kan hänföras till en enskild person (Etikprövningslagen, 2003:450).
Ett avgörande utgångsläge vid etiska överväganden är individskyddskravet. Individskyddskravet innebär skapandet av skydd för individen mot otillbörlig insyn i t.ex. livsförhållanden genom att inte utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning (Vetenskapsrådet, 2002). Individskyddskravet består av fyra huvudkrav som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (a.a.). De olika kraven innefattar olika informationsdelar där forskaren skall informera de berörda om den aktuella forskningens syfte.
Informationskravet innebär att forskaren har en skyldighet att informera de berörda om studiens syfte (Vetenskapsrådet, 2002). Det ska även framgå att deltagandet i studien är frivilligt och deltagarna får avbryta sin medverkan i studien när de önskar (a.a.). Informationskravet verkställdes genom utdelning av informationsbrev till samtliga deltagare i studien där information angående uppsatsförfattarna samt syftet med studien framgår. För att beakta individens integritet lämnades informationsbreven en dag innan dörrknackningen, på så sätt ges individen möjlighet till att fundera kring deltagande i studien. Vid
intervjutillfället uppgavs muntlig information kring uppsatsförfattarna, syftet, metoden samt deras deltagande.
Samtyckeskravet innebär att deltagarna i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). För att säkerställa att samtyckeskravet uppfylls fick deltagarna innan intervjun underrätta sitt samtycke skriftligt i samband med utlämnandet av den muntliga informationen.
Konfidentialitetskravet handlar om hanteringen och förvaringen av datamaterialet (Vetenskapsrådet, 2002). Således innefattar uppgifter om att alla individer i en undersökning skall ges största möjliga konfidentialitet där personuppgifter skall försvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (a.a.).
Konfidentialitetskravet uppfylldes genom behandlandet av uppgifterna med största möjliga konfidentialitet. Eftersom studiens syfte inte hade för avseende att inkludera personuppgifter då det ansågs som oväsentligt för att besvara syftet, inkluderades inga personuppgifter i form av namn eller liknande. En
anonymisering kunde säkerställas i studien genom uteslutandet av utlämning av namn samt andra personuppgifter. Deltagarna i studien rubricerades istället med numreringar vid transkriberingen. Inga personer utöver uppsatsförfattarna hade
tillgång till datamaterialet. Allt material förvarades oåtkomligt där obehöriga inte haft tillgång till. Därtill informerades samtliga deltagare att de utvalda gatorna för studien syfte inte kommer att redovisas i syfte att inte kunna härledas till enskild individ.
Nyttjandekravet kräver att uppgifter om enskilda personer får endast användas för forskningsändamålet (Vetenskapsrådet, 2002). Nyttjandekravet kunde tillförsäkras eftersom all information som samlats in enbart kommer att utnyttjas för studiens ändamål. Efter studien kommer allt material att förstöras. Därmed har
uppsatsförfattarna tagit hänsyn till samtliga etiska avseendena. Av den orsaken att studien undersöker deltagarnas upplevda oro i relation till trygghetsvärdarna anses ingen risk att deltagarna kan utsättas för fysiska eller psykiska konsekvenser på grund av studien.
Utöver de fyra huvudkraven skall tydlig information ges både muntligt men även skriftligt, som omfattar studiens syfte, individens anonymitet samt att deltagandet i studien är frivilligt och att individen innehar rätt till att avbryta sitt deltagande när som helst under studiens gång (Etikprövningslagen, 2003:450). Med hänsyn till de etiska kraven är det väsentligt att informera deltagarna i studien om att det är enbart de ansvariga för studien som har tillgång till datamaterialet. Samt att materialet förvaras i ett låst skåp som ingen obehörig individ får tillgång till. Vid slutförandet av arbetet kommer allt material att förstöras. Detta för att säkerställa deltagarnas sekretess.
Etikprövning är en lag som gäller i Sverige sedan 2004 vid forskning på bland annat människor (Vetenskapsrådet, 2015). Lagen omfattar exempelvis forskning som innebär hantering av känsliga personuppgifter (a.a.). För att kunna besvara frågeställningen för denna studie, var således etikprövning en viktig del av
processen. Då denna studie behandlar känsliga personuppgifter bestående av gator och adresser där individer är bosatta, utgjordes en etikprövning vid Malmö
Universitet. De grundläggande etiska punkterna menar Bryman (2011) är
frivillighet, integritet, konfidentialitet samt anonymitet. Studien etikprövades och godkändes av Malmö Universitet etikrådet i april 2018 (ansökan HS2018/löp nr 60).
RESULTAT
Nedan presenteras de resultat av intervjuerna i förhållande till teori och tidigare forskning. Citaten som presenteras är Lomma kommuns invånares egna uttryckta upplevelse kring det som efterfrågas. För varje intervjufråga har samtliga
deltagare fått ett slumpmässigt nummer.
Totalt sex stycken teman konstruerades utifrån den tematiska analysen. Det första temat: kunskap om trygghetsvärdar och andra temat: kännedom om Lomma
kommuns trygghetsvärdar ger en allmän bild om respondenternas bekantskap om
trygghetsvärdar. Tredje temat som handlar om upplevelse av bostadsinbrott i
bostadsinbrott samt temat: upplevelsen av minskad oro på grund av trygghetsvärdar är sammankopplade på det sätt att det förstnämnda temat
uppvisar en generell bild av orosnivån hos deltagarna och det sistnämnda temat ger en bild av oro kopplat till trygghetsvärdarna. Temat som handlar om:
upplevelser av trygghetsvärdarnas förebyggande insatser ger en subjektiv
uppfattning av deltagarnas upplevelse av trygghetsvärdarnas brottspreventiva samt skyddande arbete.
Kunskap om trygghetsvärdar
Vid intervjufråga 1, om deltagarna vet vad trygghetsvärdar är för något bekräftade samtliga kännedom om trygghetsvärdar. Alla svar från deltagarna kommer inte att redovisas på grund av samstämmiga svar. Några av deltagarna svarade så här: Deltagare 1:”Ja, jag vet vad de är för någonting, se till att det inte händer
någonting, det hör man ju på namnet”.
Deltagare 2:”Såna som ska se till att det är tryggt runt omkring”.
Deltagare 3:”Asså de är de som, asså de som brukar stå där och se till så att inga konstigheter sker, och att det är lugnt i området och så”.
Kännedom om Lomma kommuns trygghetsvärdar
Vid intervjufråga 2, om deltagarna känt till att Lomma kommun använt sig av trygghetsvärdar i tio år bekräftade samtliga även här kännedom om
trygghetsvärdarnas existens. Deltagarna svarade följande:
Deltagare 4:”Jag vet de brukar springa här, sen har vi någon på gatan som
startat trygghetsgrej. Sen har ju polisen varit här och informerat om trygghetsvärdar om vad de gör”.
Deltagare 5:”Trygghetsvärdarna brukar gå här och vi har ju även vakande ögon
de brukar stå uppe i gatan och visa sig ibland. Och de brukar promenera här på gatan, ibland kör dem upp på gräset och har en bil som markerar vad de är för någonting”.
Deltagare 6: ”Ja, jag har ju bott här redan innan de kom hit, så man fick ju…alla
här på gatan fick ju information innan de skulle komma ut, sen så såg man de ju i början och sen har ju polisen varit här och berättat om dem”.
-Hur fick du reda på att det finns trygghetsvärdar?
Deltagare 4:”Ja grannskapet, vi pratar en del om det med varandra och sen då
polisen som jag sa”.
Deltagare 5: ”Ja, dels så cirkulerar det ju prat om dem i områden och sen så ser
man ju det på deras bil”.
Deltagare 6:”Ja. Det är ju den bilen som står på gatan de är ju här jätteofta och
Upplevelse av bostadsinbrott i Lomma
Vid intervjufråga 3, om hur deltagarna upplever Lomma kommun när det kommer till bostadsinbrott svarade de flesta liknande och positivt till upplevelsen av Lomma.
Deltagare 7:”Ja vi har inte haft några problem här, inga konstigheter. Andra
gator har ju varit mer drabbade än oss men annars är det lugnt här”.
Deltagare 8:”Har aldrig upplevt några problem här, det är lugnt och tryggt
tycker nog de flesta. Inbrott kan ju hända vem som helst och var som helst så att det händer här någon gång det är ju så det är, man får helt enkelt se till att skydda sig från det”.
Deltagare 9:”Lomma är ett bra område och det har ju skett ett antal inbrott, men
det är ingenting som påverkat mig. Jag tycker att det är tryggt här och så har det varit hela tiden jag levt här”.
Oro för bostadsinbrott
Vid intervjufråga 4 om invånarna känner oro för bostadsinbrott i bostadsområdet framkom liknande uppfattningar. De flesta deltagarna upplevde ingen oro för bostadsinbrott i kommunen, dessutom uppgav de liknande svar. Deltagarna uppgav att de inte kände oro för bostadsinbrott på grund av olika säkerhetssystem som larm, kamera, grannsamverkan och husdjur.
Deltagare 10: "Nej absolut inte, det funkar hur bra som helst för vår del vi har
både larm och hund så det är ingen fara för vår del i alla fall. Skulle det komma någon och gör inbrott hos oss så kommer ju hunden…och sen har vi ju skyltat att vi har hund också även andra i området".
Deltagare 11:”Nej, nej, nej här har vi ju varandra. Alla grannar vi har ju bott här
i så många år, och så brukar vi hälsa på varandra så vi vet ju vilka alla är. Så vi håller som sagt koll på varandra och varandras bilar, nej vi finns för varandra så är det”.
Enbart två deltagare i studien uppgav en upplevd oro för bostadsinbrott. Detta på grund av den historik av bostadsinbrott som förekommit i området. Deltagarna svarade följande:
Deltagare 12: "Jo, jag är den som ska ha larm och grejer och extra allt, kameror
och så för jag tycker det har varit mycket kring det. Men så har vi här i
grannområdet också en app alltså en grannsämjare så vi håller koll på varandra. För vi har en del pensionärer så vi brukar berätta för varandra när man är bortrest så man liksom har lite uppsikt om vad som sker när man inte är hemma".
Deltagare 13:”Ja de precis vid mig har haft två stycken inbrott så man blir ju lite
så orolig, men samtidigt så vi grannar vi håller ju koll på varandra, vi tar liksom hand om varandra. Man försöker att vara försiktig, det gör man”.
Upplevelse av trygghetsvärdarnas förebyggande insatser
Intervjufråga 5 som handlar om invånarnas upplevelse om att trygghetsvärdarna arbetar för att förebygga samt minska bostadsinbrott fanns det en delad
uppfattning om. Av alla 20 deltagare var det endast en som inte upplever trygghetsvärdarnas insatser som förebyggande för bostadsinbrott. Resterande deltagare hade en positiv upplevelse av trygghetsvärdarnas insatser. Däremot förekom ingen direkt vetskap om det exakta brottspreventiva arbetet förutom hos en av deltagarna.
Intervjudeltagaren som inte upplevde trygghetsvärdarnas förebyggande insatser på ett bra sätt uttryckte sig följande:
Deltagare 14: "Vi kan ju inte säga att de gör ett bra jobb för att vi ser dem aldrig
göra någonting. Vi bara undrar vad gör dem nu här. Ibland kör dem upp på gräset och har en bil som markerar vad de är för någonting. Så att därför så undrar man om de kan skrämma nånting. Det är det som är det konstiga med det hela. Om jag vänder och säger som så att jag tycker det är lite väl tidigt de kommer, för det är ju kan man säg…är det fem, sex, vi säger sex och då händer det här ingenting det är på natten det händer, det är inte dagtid så att ja man kan bara hoppas att det har någon påverkan, att de cirkulerar i områdena".
Deltagare 15, som upplevt trygghetsvärdarna positivt, som övriga deltagare, sa så här: "Ja, det gör dem ju. Man ser ju de köra ut att de finns där och så man blir lite
jaha de är där. Man ser ju också att de kör runt. Sen exakt vad dem gör det vet jag inte men antagligen så ska de väl synas. Men sen är det även vi grannar som har dialog sinsemellan".
Deltagare 16, som kände till trygghetsvärdarnas arbete besvarade frågan såhär: ”Trygghetsvärdarna är de som brukar stå där på gräset och det är jättebra. Det
gör att man tänker som tjuv nej nej trygghetsvärdarna står ju där. Men de gör inget själv utan de larmar”.
En skillnad mellan deltagarnas uppfattning om trygghetsvärdarnas insatser är att vissa förstår innebörden av trygghetsvärdarnas synlighet medan andra inte. Majoriteten av deltagarna menade på att de tyckte att det var bra att
trygghetsvärdarna var synliga och att synligheten kunde vara en faktor till att förebygga bostadsinbrott. Däremot framkom information om att deltagarna inte förstod de exakta brottspreventiva åtgärderna.
Den sistnämnda deltagaren, 16, upplevde ett missnöje med trygghetsvärdarna och menade på att de borde ha utökade befogenheter till att kunna ingripa. Deltagaren menar att det tar tid att larma rätt insats och på så sätt förloras tid.
Upplevelsen av minskad oro på grund av trygghetsvärdar På intervjufråga 6 om invånarna upplever minskad oro för bostadsinbrott i bostadsområdet när de vet att trygghetsvärdarna finns svarade majoriteten att de inte gör det. Detta grundades, precis som i intervjufråga 4, på deltagarnas olika säkerhetssystem som larm och kamera, app för grannsamverkan, grannsamverkan, ägande av hund men även självförsvar. Exempel på detta är en av deltagarna som uppger följande svar: ”Jag kan säga att om någon skulle gå på mig är det en gång
och ingen gång mer”. De deltagare som däremot upplevde minskad oro vid
trygghetsvärdarnas närvaro låg till grund för kännedom av tidigare bostadsinbrott i området.
Ett av de positiva svaren till trygghetsvärdarnas bidragande till minskad oro för bostadsinbrott var:
Deltagare 17: ”Ja, det gör jag och att de gör en nytta, så det gör jag absolut. När
man vet att de finns där och just vid de specifika tider varje dag så vet man liksom att de finns där om det skulle hända något. Speciellt vi med barnfamiljer eller har äldre anhöriga eller bara om man skulle vara ensam hemma. Känns väldigt bra”.
Avslutningsvis upplevde inte alla deltagare minskad oro vid vetenskap av trygghetsvärdarnas närvaro. Och detta framkommer tydligt och besvarades följande:
Deltagare 18 ”Jag känner mig trygg för mig själv jag är inte orolig för någon. Jag
har aldrig varit rädd för någon, men jag blir äldre och man blir svagare. Jag kan säga att om någon skulle gå på mig är det en gång och ingen gång mer… men det händer lite här i Lomma. Men annars nej jag känner ingen oro och hade jag det så hade jag löst situationen på egen hand".
DISKUSSION
Syfte med föreliggande studie ämnas undersöka om trygghetsvärdarna i Lomma kommun bidrar till en minskad oro för bostadsinbrott hos invånarna. Syftet med studien har uppnåtts genom att besvara aktuell frågeställning med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Med en tematisk analys analyserades de semistrukturerade intervjuerna och de teman som konstruerats utifrån den tematiska analysen har besvarat vår frågeställning.
Resultatdiskussion
Vid intervjuns första och andra tema uppgav samtliga deltagare kännedom om vad trygghetsvärdar är för något samt att de funnits under en tioårsperiod. Vidare uppgav en stor del av deltagarna att kännedomen av trygghetsvärdarna kommer från polisen. Detta är i enlighet med Lomma kommuns säkerhetschef och kommunpolis som vid uttalande redogjort för flertalet tillfällen av
informationsträffar ute i området med invånarna.
Vid intervjuns tredje tema visade även resultat på att samtliga deltagare hade en positiv syn till Lomma kommun i relation till inbrott. Deltagarna upplevde en trygghet i området trots historik av bostadsinbrott som skett på kringliggande gator. Detta kan upplevas motsägelsefullt i förhållande till de studier som utförts av Sandstig (2003) samt Weinrath m.fl., (2007) som påvisade oro för
bostadsinbrott i relation till tidigare händelser av bostadsinbrott. Men att upplevelsen av Lomma kommun gällande bostadsinbrott är positiv kan dock förklaras med att individer som lever i flerfamiljshus upplever mindre oro för bostadsinbrott i jämförelse med individer som lever i singelfamiljhus, som påvisats av Sandstig (2003). Samtliga deltagare i Lomma kommun lever i flerfamiljshus och kan därav på grund av det således uppleva en mindre oro av bostadsinbrott. Hade deltagarna däremot levt i singelfamiljhus hade möjligtvis resultaten sett annorlunda ut i den bemärkelsen att deltagarna istället hade upplevt mer oro.
Att majoriteten deltagare inte upplever oro för bostadsinbrott, som fjärde temat tar upp, kan upplevas som förvånande i förhållande till polisens årliga
trygghetsundersökning som påvisade upplevd oro för bostadsinbrott i Lomma kommun. Detta kan precis som ovanstående studie av Sandstig (2003) förklaras med att individer i flerfamiljshus upplever mindre oro för bostadsinbrott till skillnad från individer som lever i singelfamiljhus. Vidare kan den obefintliga oron för bostadsinbrott förklaras med att deltagarna, precis som de beskriver i intervjuerna, använder olika säkerhetssystem och har en stark grannsamverkan i grannskapet. Med grannsamverkan menar samtliga respondenter att det
förekommer engagemang för ett gemensamt förebyggande arbete mot
bostadsinbrott. Detta genom tydlig kommunikation, observation samt skapande av mobilapp. Den tydliga kommunikationen syftar till en dialog mellan grannarna där information kring olika avvikande beteende eller lägesrapport, som är vanligt vid semestertider eller resor, förekommer. Med observation menar deltagarna att vid förekomst av suspekta fordon, går samtliga grannar ut på gatan för att sedan stirra på dem. Den typ av metod beror på att de boende i området har god kännedom kring vilka bilar som tillhör vem. Användandet av mobilapp för grannsamverkan går ut på att invånarna dokumenterar avvikande händelse i området och får genom det kännedom för det aktuella läget. Men utöver
grannsamverkan och olika säkerhetssystem som larm och kamera betonar flera av deltagarna att skyltandet samt ägandet av hund bidrar till en minskad oro för bostadsinbrott. Hade deltagarna däremot varit mindre engagerade i
grannsamverkan samt inte använde säkerhetssystem eller hade en hund så hade oro för bostadsinbrott förmodligen varit mer framträdande.
Att deltagarna använder larm och hund för att förebygga risker för bostadsinbrott ligger till grund för den minskade oron som kan kopplas till de riskreducerande strategier som Garofalo (1978) nämner. Garofalo (1978) menar att den
funktionella oron kan relateras till en försiktighet och ett funktionellt beteende i dagens risksamhälle, utan att ta friheten ifrån individen. Användning av larm och hund kan i det här fallet ses som en funktionell oro där deltagarna använder samtliga säkerhetssystem och hund för att agera med försiktighet och ett funktionellt beteende i risksamhället.
De två deltagare som däremot upplevde oro för bostadsinbrott i kommunen upplevde denna oro på grund av de tidigare inbrott som ägt rum i området. Att individerna upplever oro för bostadsinbrott på grund av tidigare förekomst av inbrott kan relateras till Sandstigs (2003) studie där resultat påvisade att oro för utsatthet för brott korrelerade med tidigare erfarenheter av brott. Däremot rapporterades i Sandstigs (2003) studie att det var personliga erfarenheter som korrelerade med oro för bostadsinbrott och inte händelser i omgivningen. Dock har resultat i aktuella studie visat på att en oro för bostadsinbrott
även förekommer vid brott i omgivningen och således inte enbart mot egen person.
Vid tema fem, om trygghetsvärdarna arbetar för att förebygga och minska brottslighet uppger nitton deltagare en positiv uppfattning om trygghetsvärdarna, dock inte riktigt säkra på deras exakta brottspreventiva arbete. Att totalt nitton deltagare upplevde trygghetsvärdarna arbete som positivt kan relateras till tidigare forskning utförd av Engel (2008) samt Frattaroli m.fl., (2010). Studierna betonar hur arbetet mellan trygghetsvärdar och ungdomar basers på ett förtroendeuppdrag, vilket tydligt markeras av samtliga deltagare i studien att det förekommer i
Lomma. Däremot kan den negativa bilden av trygghetsvärdarna, som
