Fotbollsspelaren och föräldern: En studie om unga fotbollsspelare och föräldrars syn på motivation, toppning och föräldrarnas påverkan

Examensarbete

15 hp

Fotbollsspelaren och föräldern:

En studie om unga fotbollsspelare och föräldrars syn

på motivation, toppning och föräldrarnas påverkan.

The football player and the parent: a study on young football players and

parents view on motivation, skill segregation and the influence of the parents.

Jonna Hansson & Tobias Parsfelt Beach

Idrottsvetenskapligt program Sport Management

2019-05-27

Handledare: Jyri Backman

Examinator: Torbjörn Andersson

Malmö Universitet

Fakulteten för lärande och samhälle Institutionen Idrottsvetenskap

Abstract

On the 1st of January 2017 the Swedish football association enforced a rule that prohibited the crowning of a league winner for children under the age of 13. The reasoning behind this was to counter the growing issue of parent aggression and pressure in relation to the progression and result of their children. With that in mind, this study will compare the experience of parents and their children aged between 11-13, in regard to the topics motivation and skill segregation within the sport of football in combination with the self-determination theory and its three basic psychological needs: Autonomy, competence and relatedness. Six interviews were held with three parents and three male football players aged between 11-13 to gather information. The three boys who participated in the interviews were from different football clubs from the south of Skåne. After comparing the answers from the interviews, six factors of

motivation were found: 1. The interest in football, 2. Independence and own influence, 3. Team selection and individual development, 4. Feedback from the parents, 5.

Relatedness and 6. Geographical location. These factors were all important as to why the boys started, continued and kept playing football. The conclusion of the study shows the parents play a big role regarding their children’s football career, both in a negative but mostly in a positive manor.

Sammanfattning

Den 1 januari 2017 förbjöd det svenska fotbollsförbundet möjligheten att utse seriesegrare för barn under 13 år som spelar fotboll. Detta efter att man bland annat upplevt och uppmärksammat en rådande föräldrarpress och hets vid sidlinje kopplat till barnens prestationer och idrottsliga resultat. Syftet med studien är att genom

semistrukturerade intervjuer med fotbollsspelande pojkar och deras föräldrar i södra Skåne, jämföra deras upplevelser kring toppning, motivation och föräldrars involvering och därmed förklara hur unga fotbollspojkar påverkas av dessa faktorer i sitt

fotbollsspelande. Detta genom att förhålla sig till begreppen toppning och motivation och med stöd från självbestämmandeteorin som innefattar de psykologiska

grundbehoven för inre motivation: Autonomi, kompetens samt samhörighet. För att få så tydliga och ingående åsikter och upplevelser som möjligt från spelarna och

föräldrarna så gjordes empiriinsamligen med hjälp utav intervjuer. Dessa intervjuer gjorde med tre manliga fotbollsspelare mellan 11–13 år samt respektive tre föräldrar, en förälder tillhörande en av varje spelare. Spelarna tillhörde olika fotbollsföreningar, alla föreningarna är lokaliserade i södra Skåne. Därefter jämfördes intervjusvaren med varandra och sex stycken motivationsfaktorer eller teman kunde identifieras i svaren: 1. Intresse för fotbollen, 2. Självständighet och egen påverkan, 3. Lagindelning och individuell utveckling, 4. Feedback från föräldrarna, 5. Gemenskap samt nummer 6. Geografisk plats. De mest centrala och viktigaste motivationsfaktorerna i studien är intresset för fotbollen samt gemenskapen, som båda grundar sig föräldrarnas inverkan på barnens idrottsval och fortsättning. Vikten av att ha ett egenintresse för fotbollen i samband med att inneha en känsla av delaktighet, med såväl lagkamrater som familj (föräldrar) är fokuserad i studiens resultat. Mindre skillnader kunde identifieras i spelarnas kontra föräldrarnas upplevelser men majoriteten är likasinnade i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. Slutsatsen av studien inger att det finns en del olika motivationsfaktorer som gör att 11–13 åriga pojkar spelar fotboll men en gemensam nämnare för dessa faktorer är föräldrarnas inverkan på de alla.

Innehållsförteckning

2.Tidigare forskning och kunskap inom fältet 13

2.1 Teori – Självbestämmandeteorin 13

2.2 Toppning, motivation och prestation 13

2.3 Föräldrarnas involvering och engagemang i barn- och ungdomsidrotten 14

3.Bakgrund 17

4.Teori 19

4.1 Skapa förståelse och förklara mönster 19

4.2 Självbestämmandeteorin 19 4.3 Tillämpning av teorin 21 5.Metod 22 5.1 Forskningsdesign 22 5.2 Urval 22 5.3 Avgränsningar 23 5.4 Intervjuer 23

5.5 Bearbetning och analys 25

5.6 Info kring deltagarna 27

5.7 Tillförlitlighet 28

5.8 Litteratur 28

5.9 Källkritiska överväganden 29

5.10 Etiska överväganden 29

6.Resultat och analys 31

6.1 Toppning 31

6.2 Motivation 32

6.3 Föräldrarnas påverkan 33

6.4 Autonomi (Självbestämmandebehovet) 36

6.4.1 Intresset för fotbollen 36

6.4.2 Självständighet och individuell påverkan 38

6.5 Kompetens 38

6.5.1 Lagindelning och individuell utveckling 38

6.5.2 Feedback från föräldrarna 40

6.6 Samhörighet 42

7.Diskussion och slutsats 44

7.1 Diskussion 45

7.1.1 Spelarnas perspektiv 45

7.1.2 Föräldrarnas perspektiv 47

7.1.3 Skillnader och likheter 48

7.2 Slutsats 49 7.3 Begränsningar 50 7.4 Vidare forskning 51 8.Litteraturförteckning 53 8.1 Litterära referenser: 53 8.2 Elektroniska källor: 54 8.3 Muntliga källor: 56 9.Bilagor 57 9.1 Bilaga 1: Informationsbrev 57

9.2 Bilaga 2: Intervjuguide spelare 58

Förord

Från första dagen av detta examensarbete har vi båda varit överens om att det skulle handla om fotboll då vi båda spelar just fotboll och har ett väldigt stort intresse för sporten. Dock var det lite tuffare att identifiera exakt hur studien skulle se ut och vilka områden vi skulle fokusera på.

Skrivandet av detta examensarbete har varit en berg-och-dalbana av erfarenheter och känslor då det har varit väldigt tidskrävande och fullt av med- och motgångar. Vi har fått prata med några väldigt kunniga personer inom området vi fokuserat på, trots att intervjuerna genomfördes senare än planerat på grund av olika skäl. I de stunder som de flyter på och i de stunder de kändes som man inte kom någonvart, har vårt samarbete varit mycket bra och råden vi kunnat ge varandra för att komma framåt i vår studie har varit väldigt bra.

Vi vill tacka vår handledare, Jyri Backman, för den tid han lagt ned för att hjälpa oss få fram det bästa möjliga arbete samt våra respondenter som ligger till grund för att vi kunde genomföra studien.

Malmö, Maj 2019

1.Inledning

I detta avsnitt presenteras en kortare beskrivning av studiens problemställning, syfte samt de frågeställningar som studien är uppbyggd kring. Här presenteras även relevanta begrepp för studien, innehållande tydliga begreppsbeskrivningar.

Idrottsrörelsen i Sverige är den största av folkrörelser som landet har och involverar såväl barn som vuxna i rörelsens alla olika delar (Riksidrottsförbundet, 2005). Och över 80 % utav Sveriges barn och ungdomar har någon gång i sitt liv varit en del utav en idrottsförening (Riksidrottsförbundet, 2004)

Att föräldrarnas närvarande och entusiastiska engagemang vid deras barns idrottande är av, till största del, positiv natur är inte en chockerande nyhet. Däremot är kunskapen och medvetenheten kring hur föräldrarnas engagemang faktiskt speglar sig i sina barns mående och prestationer inte lika given och kanske kan det engagemang som alltid tidigare ansetts positivt, i många fall få negativa utfall (Augustsson & Patriksson, 2007).

På Svenska Fotbollförbundets representantmöte år 2015 beslutades det att det från och med januari, år 2017, skulle bli förbjudet att utse serievinnare för fotbollsspelande barn under 13 år. Bakomliggande argument för detta beslutsfattande menar Svenska

Fotbollförbundets ordförande, Karl-Erik Nilsson, är att det finns en allmän och känd tävlingshets inom barnidrotten, något man gärna vill reducera och därmed i stället lägga fokus på idrottandet och den fysiska aktiviteten i sin enkelhet. Ytterligare orsak bakom beslutet är att man strävar efter en bättre idrottsmiljö för barnen, en miljö där föräldrar i många fall bidrar till den rådande tävlingshetsen och pressen som man tidigare nämner (TT, 2015).

Detta arbete kommer att genom semistrukturerade intervjuer med tre aktiva

fotbollspojkar, mellan 11-13 år gamla, samt respektives förälder undersöka vad för påverkan så kallade ’’fotbollsföräldrar’’ har på den fotbollsmiljö som råder inom den yngre ungdomsfotbollen och därmed inte minst på sina egna barns fotbollsupplevelser. Fokus ligger här på att få en tydligare bild på hur de aktiva fotbollsspelarna samt deras föräldrar upplever begreppen toppning och motivation i förhållande till föräldrarnas involvering i barnens idrottsliga prestationer.

Det existerar relativt lite forskning kring specifikt dessa begrepp och områden i

förhållande till varandra, även om diskussionerna och debatterna medialt har varit desto fler.

Hedenborg (2016) beskriver idrottsvetenskap som ett flervetenskapligt fält där forskare studerar idrotten utifrån en mängd olika perspektiv. Ett av dessa perspektiv är det psykologiska perspektivet som syftar till att studera motiven bakom att en person

idrottar. Denna studie hoppas kunna bidra till en bättre förståelse av hur verkligheten ser ut för barn- och ungdomsfotbollen på lokalt plan för att sedan kunna utveckla studierna kring området. Förhoppningar är därmed att studien kan leda till en positiv utveckling som i sin tur kan stärka barn- och ungdomsfotbollen i allmänhet, på så sätt att

fotbollsmiljön och de sociala förhållandena är de bästa möjliga för de aktiva, såväl på hemmaplan som på bortaplan.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer med fotbollsspelande pojkar och deras föräldrar i södra Skåne, jämföra deras upplevelser kring toppning, motivation och föräldrars involvering och därmed förstå hur unga fotbollspojkar påverkas av dessa faktorer i sitt fotbollsspelande.

1.2 Frågeställningar

Följande frågeställningar har varit vägledande för arbetet;

1. Hur upplever pojkarna respektive föräldrarna begreppen toppning och motivation? 2. Hur upplever pojkarna respektive föräldrarna, föräldrarnas involvering i

ovanstående begrepp?

3. Vad är eventuella likheter och skillnader mellan pojkarna respektive föräldrarnas upplevelser kring ovanstående begrepp?

1.3 Begreppsdefinitioner

Begreppet toppning kan ses som en form utav selektion. I detta sammanhang kan begreppet innebära att ett fotbollslag konstitueras utefter hur en eller flera individer i laget betraktas utav ledaren i laget. Detta kan innebära att aktuella individer därigenom får en eller flera fördelar i såväl tränings- som matchsammanhang. I praktiken används toppning som ett sätt att öka chansen till vinst eller en bra prestation, då de spelare som anses vara bäst, spelar mest (Riksidrottsförbundet, 2005).

1.3.2 Motivation

En psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål. Olika teorier om begreppet motivation förklarar varför vi överhuvudtaget agerar och handlar som vi gör samt varför vi gör vissa saker snarare än andra (NE.se 2019).

1.3.3 Prestation:

1.3.4 Autonomi

Även kallat ’’självbestämmande’’. Beskriver behovet av att känna en självständighet samt att som individ kunna styra och påverka sin situation. Individens agerande utifrån sin egna vilja och intresse. När individen själv är källan för sina handlingar (Deci & Ryan, 2002).

1.3.5 Kompetens

Individens behov av att känna självsäkerhet och skicklighet samt att känna sig tillräcklig i en specifik situation (Deci & Ryan, 2002).

1.3.6 Samhörighet

En social tillhörighet. Individens behov av att tillhöra ett typ av sammanhang, ofta i förhållande till andra människor och grupper (Deci & Ryan, 2002).

2.Tidigare forskning och kunskap inom

fältet

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning, detta är upplagt utifrån studiens ämnesområden: teori, toppning, motivation och prestation samt föräldrarnas engagemang och involvering i barn- och ungdomsidrotten.

2.1 Teori – Självbestämmandeteorin

Självbestämmande teorin som vi valt att använda i vår studie introducerades först år 1985 av psykologerna Edward Deci och Richard Ryan. Självbestämmande teorin hjälper oss att förstå beteenden hos individer. I The” what” and” why” of Goal

Pursuits: Human Needs and Self-determination of Behavior skalar Deci och Ryan

(1985 & 2000) ner motivationen bakom indiiders beslut till tre olika kategorier som de kallar för människans tre psykologiska behov. De tre behov som identifieras är känsla av kompetens, självbestämmande och social tillhörighet. Känsla av kompetens innebär att man i utmaningar ska känna sig duglig och ha en tro på att man kan hantera

uppgiften som förväntas av en. Självbestämmande, även känt som autonomi, innebär att det finns ett intresse från individen i sig och man känner att man har något att säga till om. Det sista behovet, social tillhörighet handlar om att man känner sig accepterad inom den gruppen man är i, man känner att man spelar roll och tillhör gruppen. Uppfylls alla behov, ökar den inre motivationen och därmed bidrar det till en plattform för bättre prestationer och självkänsla.

2.2 Toppning, motivation och prestation

År 2007 genomförde Gunnar Larsson en kvantitativ studie bland barn- och

ungdomscoacher gällande ledarstil och toppning. I studien Ledarstil och toppning deltog 20 stycken coacher där 4 av deltagarna var kvinnor och 16 stycken var män. Tränarna var indelade i två olika grupper, ”coach för 8–12 år” och ”coach för 15–18 år”. Några av frågorna som ställdes till coacherna angående toppning var följande: Ser till att de bästa utövarna deltar i match eller tävling och en annan fråga; Ger mer tid åt en eller flera utövare att delta mer eller längre om det är jämt eller en viktig tävling eller match. I båda frågorna så var det en majoritet av tränarna som gav mer speltid till de bästa utövarna och antalet tränare som svarade ”alltid” ökade i den äldre gruppen. I

resultaten presenterar Larsson (2007) att 70 % av tränarna som deltog i studien använder sig av toppning och menar på att den demokratiska fostran som barn- och ungdomsidrott, enligt riksidrottsförbundets Idrotten Vill (1995), sätts ur spel. Vidare så innebär det även att vissa barn får mer träning än andra, vilket kan ses som

kontroversiellt.

Riksidrottsförbundet presenterade år 2005 en studie i området toppning, som kallas för

Toppningsstudien. Studien är en analys av barns och ledares uppfattning angående hur

lag konstitueras inom barnidrotten. I resultatet av studien kan man se att barnen är väldigt splittrade vare sig de tycker det sker toppning i sitt lag eller ej. Några av barnen påstod att de tyckte lagindelning och uttagning sker slumpmässigt på träningar och inför matcher medan andra tyckte att indelningarna och uttagningarna var beroende på

skicklighet och färdighet inom fotboll. Det framkom även att toppning skedde regelbundet när det kom till vilka barn som fick spela mer än andra på matcher och vilka positioner de blir tilldelade. Studien påstår att en av anledningarna till detta kan vara att barn som upplevs vara lite sämre, positioneras på positioner där de kan göra minst skada för att laget ska kunna prestera och vinna.

Lindström & Rangbo (2012) har genomfört en studie vid namn Ungdomsidrott och

konkurrens och med syfte att synliggöra vad unga idrottare lär sig i en idrottspraktik

med hög konkurrens. Resultatet av studien är baserat på intervjuer med deltagare på ett distriktsläger samt observationer därtill inom sporten fotboll. Studiens resultat menar på att spelarna upplever i sig inte att mer uppmärksamhet läggs på de bättre spelarna men vid observation så blev det tydligt att de bättre spelarna fick mer tid av tränarna, mer feedback och syntes mer på träningarna.

2.3 Föräldrarnas involvering och engagemang i barn- och

ungdomsidrotten

Idrottsrörelsen aktiverar varje år barn och ungdomar i över 6 500 000 aktiviteter, i hela landet (Riksidrottsförbundet, 2004). Föräldrarnas roll i barns och ungdomars idrottande har tidigare sällan diskuterats eller ifrågasatts. Föräldrar skjutsar, står i kiosker och säljer lotter, allt för att deras barn skall kunna utöva den idrott de vill i största möjliga mån. Uppfattningen om föräldrarnas involvering i deras barns idrottsutövande är till största del positiv, men hur mycket insikt har egentligen föräldrarna i den idrottsliga

verksamheten? Och hur mycket vill och får föräldrarna påverka den idrottsliga verksamhet som deras barn är aktiva inom? Syftet med denna rapport från

Riksidrottsförbundet är att ge en ökad förståelse och bild utav föräldrarnas engagemang i deras barns idrottsverksamhet samt att mer grundligt undersöka föräldrarnas förståelse för idrottsverksamheten som deras barn är aktiva i (Riksidrottsförbundet, 2004).

I Sverige har barn- och ungdomsidrotten mer och mer kommit att bli en folkrörelse som involverar såväl de aktiva barnen och ungdomarna som deras föräldrar och närstående. Föräldrarna är med andra ord minst lika viktiga för barnets idrottsliga upplevelse som ledare och övriga idrottsliga inblandade (Eliasson, 2009).

Idrotten är en verksamhet som med åren har blivit mer och mer kommersialiserad i såväl teorin som praktiken, något som präglar och har sin inverkan även på barn- och ungdomsidrotten. Och i takt med att barnen och ungdomarna blivit mer aktiva i vår stora idrottsrörelse så ökar även engagemanget från föräldrarna. Från att vara lojala åskådare har man mer och mer gått över till att engagera sig i form utav tränare, styrelseledamöter och funktionärer. Men i nuläget är kunskapen kring föräldrarnas involvering i deras barns idrottsutövande och all verksamhet kring den väldigt snål. Hur mycket är föräldrarna involverade och vad är deras faktiska åsikter kring den

idrottsverksamhet som deras barn är en del utav (Idrottens pris, 2015)?

Forskarna Strandbu, Stefansen, Smette och Sandvik (2019) presenterar Young people’s

experience of parental involvment in youth sport, en artikel som har ett innehåll som är

närmast det som vår studie kommer att undersöka. Författarna har i denna artikel utforskat just föräldrarollerna inom ungdomsidrotten utifrån de aktivas egna perspektiv genom intervjuer i 16 olika fokusgrupper. Resultatet av studien indikerar att de

idrottsutövande barnen tycker att deras föräldrar lägger sig i för mycket när det handlar om ungdomsidrott och anser att föräldrarna inte vet var nivån ligger. Studien i denna artikeln gjordes i Norge och genomfördes år 2017, detta gör att denna artikeln både med sitt relevanta innehåll, sin geografiska undersökningsplats och sitt relativt nya

publiceringsdatum är högst aktuell som inspiration.

Celil och Tiderman (2014) genomförde, Fotbollens värdegrund, en studie om fotbollens värdegrund i Sverige. Syftet med studien är att undersöka fotbollsungdomar och deras föräldrars åsikter kring ämnen som mobbning, toppning, ojämlikhet respektive

Uppsatsen grundar sig i åsikterna kring att fotbollen historiskt sett varit en god

uppfostringsmiljö för barn och ungdomar. Detta menar författarna till uppsatsen, är den sida av myntet som speglar sig mest i samtalsrummen medan de ämnen som nämndes ovan, b.la. mobbning och idrottsfusk, ofta sopas under mattan.

Idrotten vill (2015) är den rapport som den svenska idrottsrörelsen mer ofta än sällan

lutar sig mot i sin verksamhet. Rapporten har som syfte att förmedla idrottssveriges gemensamma idé om hur idrott utformas och vad den ska sträva mot. På grund av detta är det en rapport som är ytterst viktig för denna uppsats, då den handlar om idrott och har sin grund i hur den svenska idrotten vill praktiseras och hur detta förhåller sig i praktiken.

Precis som tidigare beskrivningar av forskning så har idrottsrörelsen en stor

dragningskraft, inte minst bland barn och ungdomar. Idrottsrörelsens stora utsträckning för barn och ungdomar menar Patriksson (1998) även är en stor anledning till att de i ung ålder redan får känna på rampljusets för- och nackdelar.

I artikeln Idrottande barns upplevelser av föräldrapress, diskuterar Patriksson (1998) vilkas behov barn- och ungdomsidrotten verkligen tillfredsställer och vad för

upplevelser barnen faktiskt har kring deras föräldrars involvering i deras

idrottsutövande. Resultatet av studien visar att majoriteten av barnen upplever ett positivt och stimulerande föräldraengagemang men en mindre grupp på cirka 15 % upplever istället press.

Vi har presenterat några olika studier som lägger mycket fokus på konkurrens samt föräldrars påverkan. Detta tar vi med oss in i vår studie för att använda som grund men också för att jämföra mot och se ifall våra resultat blir liknande eller om de skiljer sig åt. Fortsatt så kommer forskningen kopplat till självbestämmandeteorin vara väldigt viktig för detta arbete då självbestämmandeteorin ligger som grund. Vi har också presenterat en del dokument från riksidrottsförbundet som hjälper oss att få en bild av hur förbundet vill att verkligheten ska se ut.

3.Bakgrund

I detta kapitel presenteras bakgrundsinformation till studiens problemformuleringar och syfte.

Frågor relaterat till matchens resultat och hur många mål en spelare gjort är bland de vanligaste frågorna ett barn får efter en avslutad fotbollsmatch (Larsson, 2007). Frågorna kan verka oskyldiga och ställda i välmening, men kan bidra till att prestationspress tar över det som barnidrott egentligen handlar om, att ha kul.

Idrott generellt, och kanske inte minst fotboll som är en världens största sporter, är av ytterst offentlig natur såväl gällande amatör- som elitidrotten. Detta innebär att även barnidrotten, och då inte minst barn- och ungdomsfotbollen, blir ytterst utsatt för offentligheten och det intresse som finns för idrotten (Patriksson, 1998).

Debatterna kring föräldrarnas olika typer av involvering i deras barns idrottsutövande är många men utspelar sig oftast som mediala debatter, exempelvis på sociala medier och de faktiska studierna kring ämnet och föräldrarnas påverkan på deras idrottande barn, lyser med sin frånvaro. När det kommer till specifikt barnidrott så är föräldrarna oftast minst lika involverade i verksamheten som barnen. Det handlar om allt från skjuts till och från träning och match, till kioskverksamhet men även påverkan gällande var, när och hur barnen kommer att praktisera sin idrott. Patriksson (1998) uttrycker just detta ytterst relevant i sin artikel ’’Idrottande barns upplevelser av föräldrarpress’’, då han skriver som följande:

’’Barnidrott kan vara på gott och ont, men det är vi vuxna som ofta har chansen att avgöra vilket’’. (Patriksson, 1998).

Frågorna kring den faktiska närvaron som idrottsföräldrar har blir därför fler, hur delaktiga ska de egentligen vara? Och hur stor press sätter de vuxna på sina idrottande barn?

Föräldraengagemang kan som tidigare nämnt utspela sig på olika sätt i deras barns idrottande. Men det faktumet att föräldrarnas engagemang och intresse för deras barns idrottsutövande påverkar deras idrottsliga prestation, kvarstår. Tidigare studier visar på att idrottande barn, oftast som visar på intresse för förbättrad prestation, många gånger kommer från ett hem där idrotten finns som ett allmänintresse (Talangutveckling, 2006).

Idrottsföräldrars engagemang kan resultera i såväl negativ som positiv påverkan, oavsett om föräldern alltid uttryckt välmening. Om föräldern exempelvis uttrycker eller

engagerar sig specifikt i barnets idrottsprestation, ökar risken för att utövaren ska känna av känslor liknande bristande kompetens eller vantrivsel för sitt idrottsutövande.

Föräldrarpress i form av ständiga påtryckningar, negativ feedback och höga förväntningar på sitt barn kan i sin tur leda till stress och prestationsångest (Talangutveckling, 2006).

Positivt är i stället när idrottsföräldrar agerar stöttande och engagerar sig på så sätt att de ger barnens bästa möjliga förutsättningar för att utöva den idrott de tycker är rolig, på goda villkor och oavsett ambitionsnivån hos utövaren (Talangutveckling, 2006).

Banidrott bör, som enligt sitt namn, vara till för just barn. Men trots detta går det inte att förneka att de vuxnas involvering och engagemang är av yttersta vikt för att

barnidrotten skall kunna fungera och framförallt existera. Viktigt är därför att studera vilken roll föräldrarna har i dagens barnidrott, och i denna studie mer specifikt

barnfotbollen, för att därigenom öppna upp för fortsatta diskussioner kring ämnet i syfte att skapa bästa möjliga miljö för de barn och ungdomar som vill spendera sin fritid på landets alla fotbollsplaner.

4.Teori

I denna del förklaras och presenteras den teoretiska ram som använts som grund för studien och analysen av den.

4.1 Skapa förståelse och förklara mönster

En teori kan förklaras genom att se teorin som ett system av antaganden samt relaterade begrepp som tillsammans beskriver och målar oss en bild av ett fenomen eller en studies verklighet. Att utveckla och pröva teorier lämpade till studien, som i sin tur hjälper oss att förstå verkligheten, är forskarens uppgift (Patel & Davidsson, 2003). Det krävs både forskning och teorier för att få fram kunskap och skapa en förståelse för samhällets sociala mönster och problem (Nixon, 2016).

4.2 Självbestämmandeteorin

Self-determination theory, eller Självbestämmandeteorin översatt till svenska, har valts att vara det teoretiska ramverket för denna studie. Idrottspsykologer har sedan långt tillbaka varit intresserade av vilken roll motivation spelar inom idrott och träning. Självbestämmandeteorin är en motivationsteori som är utvecklad av Edward L. Deci och Richard M. Ryan och har sedan utvecklats av mängder med olika forskare världen runt (Deci & Ryan, 2002).

Självbestämmandeteorin handlar om tre olika typer av motivation: självständig,

kontrollerad och amotivation. Dessa motivationer består av faktorer som kan förutsäga, förbättra och förklara bland annat prestationer. Teorin används för att förstå motivation och olika beteenden inom idrott. Självbestämmandeteorin utforskar hur de olika typerna av motivation leder till varierande prestationer och resultat samt vilka sociala

förhållanden som påverkar. Ett exempel är motivationsklimatet som tränare eller föräldrar skapar för individen, motivationsklimatet kan påverka individen positivt eller negativt (Deci & Ryan, 2008).

Enligt självbestämmandeteorin är människan född med tre psykologiska grundbehov: autonomi/självständighet, kompetens och samhörighet (Deci & Ryan, 2000). Det första behovet, autonomi/självständighet omfattar känslan och behovet att själv kunna styra och påverka sin egna situation (Deci & Ryan, 2002). Ett exempel är att individen själv ska kunna styra vilken idrott de håller på med. Det andra behovet, kompetens, innefattar

vikten av att känna självsäkerhet, skicklighet och tillräcklighet i olika situationer (Deci & Ryan, 2000). Ett exempel är att en individ ska känna att han eller hon är tillräckligt bra inom sin idrott för att kunna spela med de andra. Det tredje och sista behovet, samhörighet, innebär att individen behöver känna att han eller hon hör hemma alltså att känna en form av samhörighet till gruppen eller lagen som han eller hon spelar med (Deci & Ryan, 2002). Dessa tre grundbehov är något man föds med, de är universella och nödvändiga för psykologisk utveckling (Deci & Ryan, 2000).

Enligt självbestämmandeteorin så dras individer till deltagande i idrott för att

tillfredsställa dessa psykologiska grundbehov. Genom större tillfredställning av dessa behov, ökar den självständiga motivationen hos individen. Däremot ifall behoven inte tillfredsställs så leder det till en mer kontrollerad form av motivation (Deci & Ryan, 2000). Detta innebär att individen inte utövar idrotten självmant och ser ej någon glädje i utövandet, istället så ses idrottandet mer som något som måste utföras. Amotivation, den tredje formen av motivation, innebär att individen är helt omotiverad på grund av brist på självbestämmande, detta visar sig genom passivitet eller inget agerande alls (Deci & Ryan, 2002).

En stor skillnad i självbestämmandeteorin är mellan den autonoma och den

kontrollerade motivationen. Den kontrollerade motivationen består av både extern och intern reglering, det innebär att aktiviteten genomförs för att undvika bestraffning eller för att få någon form av extern belöning. Vid intern reglering så genomförs aktiviteter för att undvika skam, få godkännande eller öka självkänslan. Den autonoma

motivationen innehåller både inre och yttre motivationsfaktorer. Här utövar individen aktiviteten för sitt eget värde (Deci & Ryan, 2008).

Genom åren har mängder med experiment och forskning gjorts på personers reagerande på yttre faktorer och belöning. Bland annat har detta visat på att yttre faktorer kan vara positiva för vår inre motivation och vår drivkraft. Dock ska det sägas att yttre faktorer även kan ha en negativ påverkan. Exempelvis så höjer feedback den inre motivationen medan pengar istället minskar den inre motivationen hos individen (Deci, Koestner & Ryan, 1999).

4.3 Tillämpning av teorin

Genom användning av självbestämmandeteorin ges en flexibilitet till studien för att förstå mönster av bland annat välbefinnande, psykologiska grundbehov och

träningsbeteende. Det hjälper oss även att förstå sammanhang relaterade till olika grader av motivation och beteenden inom idrott i alla dess former (Wilson, Mack & Grattan, 2008). Självbestämmandemotivation leder till ett ökat intresse, ökat psykologiskt välbefinnande, fler positiva känslor och ökad beteendemässig uthållighet. Tillsammans så bidrar dessa faktorer till en individ som är mer entusiastisk, ambitiös och jobbar hårdare inom sitt idrottande (Deci & Ryan, 2002).

Motivation inom idrott har länge diskuterats i både sammanhang av prestation och deltagande (Deci & Ryan, 2002). I denna studie kommer själva motivationen och prestationen vara i fokus tillsammans med begreppet toppning. I kombination med sex intervjuer som är gjorda med föräldrar och deras 11–13 åriga barn kommer

självbestämmandeteorin ligga som ramverk för analysen av de resultat som blir insamlade. Som utgångspunkt ligger de tre psykologiska grundbehoven kompetens, samhörighet och autonomi som också används för kodning av olika teman på respondenternas svar.

5.Metod

Följande del är en beskrivning av metoden som använts och som i denna studie är av kvalitativ karaktär.

5.1 Forskningsdesign

I denna studie, från 2019, undersöktes det om och på vilket sätt föräldrar till fotbollsspelande pojkar mellan 11–13 år, påverkar deras fotbollsspelande utifrån begrepp som toppning och motivation. Detta undersöktes med hjälp utav

semistrukturerade intervjuer med tre pojkar som aktivt spelar fotboll i dagsläget. Pojkarna är mellan 11 och 13 år gamla och spelar fotboll i föreningar som har sin verksamhet i södra Skåne. Intervjuer gjordes även med respektive förälder (ingen vikt lades vid om det var mamma eller pappa) för varje pojke. Intervjuerna skedde

individuellt för att undvika att de olika deltagarna skulle påverka varandra i deras åsikter och värderingar kring ämnet. I analysen utav intervjuerna användes

Självbestämmandeteorin, SDT. Utöver dessa semistrukturerade intervjuer gjordes sökningar av tidigare forskningar, såväl innan som under arbetets gång.

5.2 Urval

Författarna valde att kontakta specifika personer som tidigare visat intresse för att delta i studien eller som varit av intresse för författarna sedan tidigare, utifrån deras sportsliga erfarenheter och kriterier som eftersöktes i studien. Kontaktat specifikt var även representanter på Skånes Fotbollsförbund, som i sin tur bidrog med att hitta ytterligare relevanta deltagare för studien, som sedan kunde intervjuas. Detta gjorde de utifrån de uppgifter som de besatt,

• Fotbollslag i södra Skåne

• Aktivt fotbollsspelande pojkar mellan 11–13 år • Spelat fotboll i minst 3 år

Därmed gjordes ett så kallat ’’bekvämligshetsurval’’, där urvalet i studien består utav deltagare som fanns tillgängliga för forskarna under den specifika tid då studien gjorts. Detta i samband med att urvalet till viss del är ’’purposive sampling’’, vilket betyder att urvalet till viss del varit målstyrt utifrån vissa kriterier som studien bygger på, gör att

resultatet blir mindre generaliserbart än om urvalet exempelvis skulle bestå av en slumpmässig enkätmetod (Bryman, 2016).

Val av specifikt intervjumetoden i stället för exempelvis enkätmetoden gjordes på grund av att författarna såg större potential i att samtala med delaktiga i studien för att gå på djupet gällande studiens ämne. Urvalet i förhållande till antalet intervjuer som gjordes i studien grundades dels på riktlinjer som givits inför arbetet samt tillgången, möjligheter och tidspress, därav endast sex intervjuer sammanlagt.

Noterbart i studien är även att deltagarna endast är av manligt kön, såväl barnen som deras föräldrar. Detta är däremot inget som författarna tagit med i sitt urval utan något som slumpen avgjorde. Detta innebär därför att studien riktar sig åt specifikt pojkar 11– 13 år gamla men samt även endast den sportsliga relationen till deras pappor.

5.3 Avgränsningar

De avgränsningar som gjorts är enligt följande: Södra Skåne, fotboll, pojkar, 11–13 år, tre barn, tre föräldrar. Dessa specifika avgränsningar gjordes på grund utav geografiska intressen och möjligheter. Noterbart i valet av studie samt hur avgränsningar utformades var även att debatterna kring ämnet var, enligt egna uppfattningar, många men

forskningen desto mindre, något som gjorde ämnet ytterligare intressant för forskarna.

Den begränsade studietiden i samband med begränsade möjligheter att få tillgång till rättvisa intervjuer, påverkade omfattningen av arbetet samt hur arbetet och intervjuerna utformades. Detta kan i sin tur påverka resultatet.

5.4 Intervjuer

Detta avsnitt berättar hur författarna valt att genomföra intervjuerna samt bakgrundsfakta till varför intervjuer är författarnas valda insamlingsmetod i studien.

Att genomföra intervjuer betyder att man muntligt ställer frågor i syfte om att samla in information. Skillnaden mellan ett sedvanligt samtal och en intervju är därmed att intervjun har ett tydligt mål i sin praktik och är ofta ytterst fokuserat till ett visst område (Hassmén & Hassmén, 2008).

En intervju kan med det sagt vara på olika sätt. En intervju kan å ena sidan vara ytterst strukturerad, vilket betyder att författarna innan intervjun har en rad frågor uppställda som man sedan följer under intervjuns gång. Men en intervju kan även agera

semi-strukturerad eller helt enkelt osemi-strukturerad. Detta innebär även att en lista med förskrivna intervjufrågor är att förespråka men intervjun är mer öppen för spontana följdfrågor (Bell, 2016). Det är därmed semi-strukturerade intervjuer som har använts som intervjuteknik i denna studie då det anses som det bästa tillvägagångssättet för studiens syfte.

Som allt annat har intervjumetoden även för- och nackdelar i sin användning. En stor fördel med intervjumetoden är dess flexibilitet, öppenhet och hur den ger möjlighet till uppföljning i form av följdfrågor. Positivt för metoden är även möjligheten till att läsa av och tolka intervjupersonens tonläge, ansiktsuttryck och känslor under intervjun. Detta är saker som exempelvis en enkätmetod utelämnar. Men det är inte bara fördelar med en intervjumetod, utan denna, precis som med mycket annat har sina nackdelar. Förutom att metoden kräver en hel del tid och planering så är det även en metod som ger risk för subjektivitet på så sätt att misstolkningar kan uppstå. Utöver detta så är en ytterligare risk med intervjuer att respondenten svarar det som intervjuaren antas vilja höra, i stället för den faktiska sanningen (Bell, 2016).

Ovanstående faktorer är något som författarna haft i åtanke under studiens genomförande.

Inför intervjuerna gjordes en mindre typ utav pilotstudie, specifikt i förhållande till intervjuerna. Detta gjordes för att granska de intervjufrågor som ställts, gällande

begriplighet och relevans. Denna mindre pilotstudie gjordes på kontakter till författarna som i dagsläget även de spelar fotboll regelbundet. Noterbart för dessa är däremot att de är något äldre än de intervjupersoner som sedan kom att delta i den riktiga studien. Utöver detta användes litteratur som hjälp för att strukturera intervjuerna samt formulera intervjufrågorna.

Vid bestämmandet av intervjupersoner så skickades ett infobrev ut till dem som deltog i intervjuerna. Detta informationsbrev inkluderade studiens syfte och bakgrund samt information om samtyckeskravet och tillvägagångssättet.

Därefter gjordes en intervjuplan som både var anpassad efter deltagarnas individuella scheman samt strukturerad på så sätt att spelare med respektive förälder genomför sina intervjuer i samband med varandra. Detta gjordes för att vid bearbetning och analys lättare kunna jämföra och förhålla intervjusvaren till varandra. Noterbart är dock att alla

intervjuer gjordes med varje individ var för sig för att nå bästa resultat, utan risk för yttre påverkningar. Intervjuplan: Intervju 1 Spelare A 1h Intervju 2 Förälder A 1h Intervju 3 Spelare B 1h Intervju 4 Förälder B 1h Intervju 5 Spelare C 1h Intervju 6 Förälder C 1h

Tabell 1. Upplägg för varje intervjutillfälle.

Intervjuerna beräknades att ta omkring en timme vardera i tidsaspekt, något som i praktiken följdes väldigt bra.

Valet att genomföra intervjuer istället för exempelvis enkäter var på grund av möjligheten att komma närmre respondenten. Det är ett sätt för oss att gräva djupare med de ställda frågorna och ett sätt att få respondenterna att tänka efter och analysera sina svar till skillnad från de simpla svaren en enkät oftast ger.

5.5 Bearbetning och analys

Detta avsnitt kommer det att beskrivas hur författarna har bearbetat samt analyserat det intervjumaterialet som studien samlat in.

Efter genomförda intervjuer samt transkribering utav dessa gjordes en innehållsanalys av den insamlade empirin som inkommit. Hassmén och Hassmén (2008) beskriver innehållsanalys som ett detaljerad samt systematiskt tillvägagångssätt för att

vetenskapligt analysera och tolka innehåll i ett material, i detta fall i intervjumaterialet. Syftet med metoden är att identifiera mönster eller teman i exempelvis

intervjumaterialet som sedan bidrar till att författarna kan koda och tematisera innehållet för att skapa ökad förståelse.

Bearbetningen utav empirin hade som syfte att söka efter eventuella likheter, skillnader eller diverse mönster och teman i empirin som sedan skulle kodas i en fortsatt

bearbetning av det insamlande materialet. I detta arbete av intervjumaterialet användes både Judith Bells (2016) ”Introduktion till forskningsmetod’’ som stöd men också Anna Hedin och C Martins (2011) ’’En liten lathund om kvalitativ metod – med tonvikt på

gjordes utan de genomförda intervjuernas gemensamma teman. Följande plan gjordes därmed inför kodningen:

Steg 1: Kodning i nyckelord = skära ner och sammanfatta vad vald text egentligen handlar om med hjälp utav få nyckelord.

Steg 2: Att finna teman = vid steg ett får man en hel del nyckelord att arbete med. I steg två jobbar därför med att sammansätta dessa nyckelorden i olika teman. Vilka hör ihop?

Steg 3: Att söka efter mönster eller typer = sammanställa ovanstående resultat så att det blir mer begripligt och sedan kan ge tydliga och beskrivande svar på hur olika fenomen agerar.

Dessa tre steg, formulerade av Hedin och C Martin (2011) hjälpte författarna till en lättare och mer strukturerad kodning av intervjumaterialet. Därefter valde författarna att genomföra bearbetningen på så sätt att de arbetade med varje intervjufråga, till varje intervjuperson, var för sig. Detta för att enkelt samla de lika eller olika svaren på samma fråga samtidigt så att bearbetning skulle gå smidigt och ge korrekt resultat. Författarna valde att arbeta med spelarnas intervjusvar först för att sedan gå igenom föräldrarnas, detta på grund utav att det är spelarnas intervjusvar som är mest centrala i studien. Därefter jämfördes även spelarnas intervjusvar med respektive förälders för att även där eftersöka mönster eller likheter/olikheter i respektives uppfattningar. Sedan gjordes gemensamma jämförelser alla spelare och föräldrar emellan, något som speglar resultatet och ger en mer generaliserbar bild utav det som studerats.

Med den valda teorin, självbestämmandeteorin (SDT), som underlag i studien har författarna även teorin som stöd i bearbetningen av intervjusvaren. Teorin innefattar tre stycken behovsbegrepp som författarna har använt som utgångspunkter och stöd i sin kodning, tematiseringen och bearbetning av intervjumaterialet. Dessa tre behovsbegrepp är autonomi, kompetens och samhörighet, begrepp som enligt Deci och Ryan (2002) är de tre psykologiska grundbehov som människan besitter. Tematiseringen av

Autonomi

Kompetens

Samhörighet

Intresset för fotbollen Lagindelning och individuell utveckling

Gemenskap

Självständighet och egen påverkan

Feedback från föräldrarna Geografisk plats

Tabell 2. Resultatet från kodningen av det insamlade intervjumaterialet. Ovanstående teman identifierades.

5.6 Info kring deltagarna

Spelare A: 11 år gammal. Har spelat fotboll i 3 år och tränar i dagsläget 2–3 gånger i veckan plus 1 match i veckan.

Förälder A: Man, 50 år gammal och har spelat fotboll från 10 till 25 års ålder på amatörnivå. Har inte verkat som fotbollstränare men har varit aktiv fotbollsdomare i ca 35 år.

Spelare B: 12 år gammal. Har spelat fotboll sedan han var 6 år gammal och tränar i dagsläget 2 gånger i veckan och spelar mellan 1–2 matcher i veckan.

Förälder B: Man, 43 år gammal och har spelat fotboll i yngre ålder, på amatörnivå, men slutade när han var runt 28 år gammal. Har även varit tränare för sin son när han var yngre och precis hade börjat spela fotboll.

Spelare C: 13 år gammal. Har spelat fotboll i 8 år och tränar i dagsläget 3 gånger i veckan och spelar minst en match i veckan.

Förälder C: Man, 38 år gammal. Har spelar fotboll i 32 år, varav 15 år på elitnivå. Har även tränat sin son i åldrarna 5–13 år. Har utöver detta en Uefa A instruktör-utbildning.

5.7 Tillförlitlighet

Trovärdighet, transparens, rimlighet och reliabilitet är alla delkriterier av vad

tillförlitlighet består av. För att uppfylla alla dessa delkriterier är det väldigt viktigt att göra rätt urval, göra materialinsamlingen på rätt sätt och att ställa rätt frågor vid

intervjuer (Bryman, 2011). Fortsatt är det även viktigt att studiens resultat är till följd av vad datainsamlingen och analysen säger och inte någon förutfattad idé som kan finnas hos författarna (Fejes & Thornberg, 2017). Då vi är två personer som genomför studien, har varje skriven del och insamlat material, översetts och analyserats av båda två för att öka tillförlitligheten och bekräfta att vi tolkat informationen på rätt sätt.

Intervjuerna genomfördes på en plats där respondenterna kände sig bekväma, alltså på en plats de själva fick bestämma. Både innan och under intervjuerna nämndes det att respondenterna gjorde detta helt frivilligt och de hade chansen att avbryta när som helst ifall de kände att något inte var rätt. Det ska dock nännas att vid intervjuer finns det alltid en risk att respondenterna inte vill öppna upp sig helt och ibland svarar det som de tror personen som intervjuar vill höra istället för hur det egentligen ligga till. Detta trots att de är i en trygg miljö och med informationen att de kan avbryta samt att de förblir anonyma i studien. Detta har tagits i åtanke i analysen och diskussionen.

Två av de tre föräldrarna har i tidig ålder tränat sina barn. Ifall studien hade genomförts igen med olika föräldrar med andra förutsättningar på tränarfronten hade varit väldigt intressant att se ifall resultaten återspeglas eller det blir annorlunda.

5.8 Litteratur

Vi har använt olika källor för insamlande av litteratur. Vetenskapliga artiklar hämtades via Malmö Universitets databas Libsearch och databasen SPORTDiscus som i sin tur är väldigt användbar till studier fokuserade inom områden idrott/sport. Vi använde oss av följande avgränsningar i sökningen: online access, vetenskapligt material i form av peer review, språk på engelska eller svenska samt publiceringsdatum fram till Maj 2019. Sökord som använts i olika kombinationer i vår sökning är: motivation, performance, soccer, football, youth, adolecent, parents och selfdetermination (theory). Annan litteratur som kompletterat vår studie är böcker, internetsidor och rapporter. Vissa av dessa källor har hittats via referenslistor i relevanta peer-reviewed artiklar, liknande uppsatser och böcker från våra tidigare kurser på Malmö Universitet. Stor vikt har lagts

vid metodboken, Samhällsvetenskapliga metoder av Bryman (2011) för att upprätthålla ett vetenskapligt förhållningssätt under studiens gång. För fullständig översikt av litteratur, se litteraturförteckningen.

5.9 Källkritiska överväganden

Vid genomförandet av en studie och insamlande av olika källor av empiri är det extremt viktigt att vara källkritisk. Att vara kritisk kan kopplas samman med man inte tar all information man har tillgång till och tror att det är den enda sanningen. Kritik kan alltså ses som en form av reflektion, granskning eller analys av den information som

presenteras framför dig och det är viktigt att själv kunna dra relevanta slutsatser och analyser kring korrekthet, konsekvenser och bakgrunden av informationen (Eriksson & Hultgren, 2014). I många fall så samlas information in med konfirmationsbias, det innebär att vid en informationssökning, så läggs endast vikt vid de källor som bekräftar det studien vill och man undviker information som motsäger (Wikforss, 2017). För att undvika detta har vi aktivt valt information ifrån mängder med olika källor som både håller med varandra och motsäger varandra. Våra intervjuguider visar även på att frågorna som ställts till respondenterna inte medvetet har varit ledande utan

respondenterna har själva fått tala väldigt fritt och berätta deras egna upplevelser utan att sätta ord i munnen på dem.

5.10 Etiska överväganden

Enligt vetenskapsrådet (2002) finns det fyra essentiella etiska steg i

individsskyddskravet. Dessa är: Informationskravet, nyttjandekravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet och för att övertyga läsaren att artikeln är etiskt korrekt, så är det extremt viktigt att ta hänsyn till alla dessa steg. Vidare så påpekar Eriksson och Hultman (2014) att forskaren förväntas informera deltagarna om syftet och hur studien tänkt gå till. Informationskravet uppfylldes genom att spelare och föräldrar

informerades om studien och den forskning vi genomför. Konfidentialitetskravet innebär att vi försäkrar deltagarna att de förblir anonyma och att vi skyddar deras uppgifter för att säkerställa deras hälsa, liv, integritet och värdighet (Milton, 2002) ifall känslig information på något sätt skulle komma ut. Det tredje steget i

individsskyddskravet, samtyckeskravet, uppfylls genom att berätta för deltagarna att de när som helst får lov att avbryta intervjun och att signatur från båda förälder och barn tas, då det handlar om minderåriga i denna studie. Det sista kravet, nyttjandekravet,

innebär att vi lovar deltagarna att den insamlade data, endast används i forskningssyfte och inte till något annat (Bryman, 2011). Alla dessa krav skriva tydligt fram i vårt informationsblad (bilaga 1) som delas ut till deltagarna 3–7 dagar innan intervjuerna, detta ger deltagarna tid att läsa, förstå och tänka kring intervjun och de krav som finns.

Då vi intervjuar minderåriga är det väldigt viktigt att få godkännande av deras föräldrar. Vid nekande av antingen förälder eller barnet i sig så får vi etiskt inte lov att genomföra och publicera deras resultat, oavsett om de är anonyma eller inte i studien. För att undvika några etiska problem så samlade vi in signaturer från föräldrar och barn innan intervjuerna påbörjades.

6.Resultat och analys

I kommande avsnitt presenteras först en kortare svarspresentation från intervjuerna rörande begreppen toppning, motivation och föräldrarnas påverkan. Detta utifrån både pojkarnas och föräldrarnas svar. Därefter presenteras resultatet och analysen från tematiseringen av intervjusvaren enligt självbestämmandeteorin tre behovsbegrepp (se tabell 3). Där skildras såväl pojkarnas som föräldrarnas åsikter utifrån intervjusvaren som sedan jämförs.

6.1 Toppning

Begreppet toppning beskrivs tydligt tidigare i texten, men utifrån att begreppet är ytterst centralt i studien så var det viktigt att få intervjupersonernas åsikt kring begreppet. Hur de beskriver det i förhållande till den idrott de utövar, fotbollen, samt vad de har för relation till begreppet.

Precis som texten tidigare beskriver så syftar begreppet till en typ utav selektion (Riksidrottsförbundet, 2005) något som alla intervjupersoner kunde hålla med om.

’’De bästa spelar mest och blir mer prioriterade’’. (Spelare C)

Spelarna var enkla och direkta i sina svar angående toppning och för dom var det inte svårare än att de bästa fotbollsspelarna, var de som spelade och den som avgjorde detta var tränaren. Vid fortsatt följdfråga angående hur spelarna upplever att detta

förekommer i deras lag så svarade alla spelare att de finns en typ utav toppning i laget, det är de bästa som får starta på plan när det spelas matcher samt att övningar under träningar kan delas upp utefter spelarnas fotbollsnivå. Däremot upplevdes detta

tydligare hos spelare B och C som dels var lite äldre och dels spelar i föreningar som är lite större.

Även föräldrarna var eniga angående begreppsdefinition samt på samma plan gällande deras uppfattning om begreppet i praktiken. Föräldrarna var eniga om att de upplevde att toppning förekom i deras söners lag, dock på olika plan. Däremot kunde toppningens utfall ibland handla om kontakter, vem som känner vem, snarare än vad prestationen visar. Detta beskriver förälder B på följande sätt:

’’För mig är toppning att spela eller prioritera vissa barn över andra, i teorin ska väl indelningen vara utefter hur bra dem är men i min upplevelse så handlar det mycket om vem som känner vem’’. (Förälder B)

Vid följdfråga om vad intervjupersonen i fråga menade med detta så svarade han följande:

’’Nej, men min spontana känsla är att ifall ett barns förälder är bra vän med tränaren så ökar chansen att deras barn hamnar i det ”toppade” laget’’.(Förälder B)

Föräldrarna var även eniga gällande hur de ansåg att toppning inte hörde hemma i ungdomsfotbollen, speciellt inte i den unga ålder som deras söner var i. Däremot ansåg de att det nästintill var omöjligt att komma ifrån då prestation och resultat allt finns med i bakhuvudet på såväl tränare som de som spelar på plan.

6.2 Motivation

Motivationsbegreppet beskrivs även detta tydligt tidigare i texten. Men detta begreppet är dels ytterst centralt på grund utav studiens syfte och dels på grund utav val teori som underlag i studien.

Motivation är ett relativt vardagligt begrepp, i en mängd olika sammanhang. Motivation definieras som ett samlingsbegrepp för de faktorer hos individen som väcker och riktar beteendet mot olika mål. Motivationsbegreppet förklarar varför vi människor agerar som vi gör samt föredrar vissa saker före andra (NE.se, 2019).

Spelarna beskriver, likt förklaringen av begreppet från nationalencyklopedin, att motivation för dom är det som bidrar till att det är kul att gå till fotbollsträningarna.

’’Anledningen till varför man fortfarande spelar fotboll. Jag spelar för att jag tycker att det är kul och sen gör ju det att man känner sig motiverad att gå till träningarna o sånt’’. (Spelare B)

Spelarna uttrycker ofta vikten av det ska vara roligt att spela fotboll, att det är detta som gör att de är motiverade att gå till träningarna och spela matcherna.

’’Jag är motiverad för att jag tycker det är kul att spela fotboll”. (Spelare A)

Ytterligare vikt alla spelarna lade, specifikt rörande att motivation utgår ifrån att man har kul när man utövar sin idrott, är att man får spela fotboll med sina vänner. Att känna sig delaktig samtidigt som de får idrotta.

Även föräldrarna var eniga om att motivation är ett begrepp som är viktigt i såväl idrottsliga sammanhang som i övriga livssituationer. Vikten av ett egenintresse och delaktighet uttrycktes som bakomliggande orsaker för god motivation. Det som blev

förälder C, som spelar många år på elitnivå, gick djupare in på hur viktig motivationen är för att prestationerna ska utvecklas samt hur motivationen blir en drivkraft i det aktiva livet.

’’Utan en inre glöd för det du gör så kommer du inte få ut din fulla potential i vad du än tar dig till. Motivationen är min drivkraft’’. (Förälder C)

6.3 Föräldrarnas påverkan

Föräldrarnas påverkning är studiens huvudämne och är därmed det som intervjufrågorna i samband med tidigare forskning och tematiseringen jobbar kring.

På grund utav att de fotbollsspelare som vi intervjuar i studien är mellan 11–13 år gamla så är det naturligt att föräldrarna utgör en stor del i barnens idrottande, detta gällande allt från att skjutsa till träningar, heja från sidlinjen men också vara delaktiga i

beslutstaganden rörande idrottandet. Inom detta ämne var spelarna även här eniga om att deras föräldrar är väldigt stöttade, pushande och engagerade i deras idrottande. De nämnde specifikt att de alltid skjutsade till och från träningar och matcher, pratar ofta om hur det hade gått samt att fotbollen och idrottande överlag var ett intresse även i hemmet, vilket gjorde att det även där lades ner mycket tid på fotbollen.

Som nämnt i studiens urvalskapitel så är deltagarna i studien endast av manligt kön, något som i sin tur gör resultaten applicerbart endast inom detta omfång. Patriksson (1998) hänvisar i sin studie ’’Idrottande barns upplevelser av föräldrarpress’’ till att en större andel (46,5%) i hans undersökning upplevde ’’en viss press’’ medan en mindre grupp (26,3%) i förhållande till hans urval upplevde ’’en stark föräldrarpress’’.

I två av de tre intervjuer som gjorde med spelarna så hade även den respektive föräldern varit tränare för sin son vid något tillfälle, samt att alla tre föräldrar som deltog i

intervjuerna, själv hade spelat fotboll i många år när det var yngre.

I intervjusvaren med spelarna är det tydligt att åsikterna kring deras föräldrars påverkan på deras idrottande till största del är positivt, däremot sticker intervjusvaren med spelare B ut, i jämförelse med övriga intervjusvar.

’’Men pappa gillar att titta på alla matcher och vi pratar alltid om hur det gick. Gör jag mål blir han väldigt glad’’.(Spelare B)

Det som är noterbart i ovanstående citat är det faktum att spelaren uttrycker att föräldern specifikt blir glad när spelaren gör mål.

’’Förlorar vi matchen eller jag kanske inte har spelat bra eller får sitta mycket på bänken så är han inte alltid lika glad’’. (Spelare B)

Även i detta citat läggs vikt vid prestation då spelaren nämner att föräldern i fråga visar en till synes negativ reaktion utifrån det som spelaren presterat i sitt idrottande.

I bilaga 3 presenteras studiens intervjuguide inför intervjuerna med de föräldrar som deltog i studien. Dessa frågor är som nämnt endast en guide och fokus låg i stället på att få igång ett bra och intressant samtal med intervjuguiden som stöd. Detta för att

deltagarna i intervjuerna inte skulle känna att de blev dömda på något sätt utan därmed kunde svara så ärligt som möjligt. Intervjuguidens två sista frågor fokuserar specifikt på föräldrarnas förhållande, involvering och påverkan på deras barns fotbollsspelande.

Precis som i intervjusvaren från intervjuerna med spelarna så nämndes det även i intervjuerna med föräldrarna att de fokuserade på att stötta sina barn i största möjliga mån, detta gällande allt från att skjutsa till träningar och matcher men även rörande att låta spelarna ventilera med föräldrarna angående sitt idrottande.

’’Jag hoppas att jag är en stöttande förälder som ställer upp på mina barns idrottande, jag

skjutsar och tittar på matcher så mycket jag kan. Det är en stor del av min familjs liv, de är uppväxta med en pappa som alltid varit i väg på träningar och matcher, de har varit på plats för att stötta mig och dela mitt största intresse. Nu ska jag stötta dom på samma sätt som jag fick stöttning av mina föräldrar. Jag är bara glad att de idrottar för den har lärt mig så mycket’’. (Förälder C)

Föräldrarna lägger också vikt vid att de inte betonar resultaten i deras barns fotbollsspelande även om uttryck som ’’vi fokuserar aldrig på resultat, endast

prestation’’ förekom i intervjuerna. Frågan man kan ställa sig utifrån detta är därmed

vad skillnaden mellan dessa begrepp är och även om skillnaden är uppenbar för föräldrarna så kan de upplevas som likadana för barnen.

Ibland så får (sonens namn) ej spela eller spela så mycket och tycker jag det är orättvist så händer det att jag lugnt pratar med tränaren för att förstå varför och använder den informationen för att motivera min son.

Följande tabell (tabell 3) beskriver vad som motiverar 11–13 åriga pojkar till att spela fotboll, vad de anser om toppning och vad deras föräldrar har för inverkan på detta.

Teman (Motivationsfaktorer) Pojkarnas uppfattning Pojkarna om föräldrarnas påverkan Föräldrarnas uppfattning Likheter och skillnader Autonomi

Intresset för fotbollen Fotboll är roligt att spela, man är motiverad att gå dit för att det är kul, intresse inom familjen, Delar intresse och glädje för fotboll med föräldern, stöttar

Tycker det är bra att barnet är intresserat av idrott överlag, själv spelat fotboll så extra roligt att de sysslar med det

Spelarna och föräldrarna är överens om vikten av egenintresse och att tycka att det är kul för att vara motiverad.

Självständighet och egen påverkan

De själva väljer att gå till träningarna, känner sig inte tvingade, känner stöd hemifrån, bestämmer själv Intresse från föräldern smittat av sig men blir inte tvingade

Pushar och stöttar till att träna men tvingar aldrig mitt barn att gå till träningen om den ej vill

Eniga om att barnen själv bestämmer. Kompetens Lagindelning och individuell utveckling Alla upplever någon form av uppdelning (toppning) utifrån spelarnas fotbollskunnande, vill utvecklas individuellt som fotbollsspelare Spelarna anser inte att föräldrarna har någon påverkan, däremot att de kan tycka till om toppningen i sig och utkomsten

Upplever att toppning i ung ålder, ibland kan yttre faktorer spela in i lagindelningar, t.ex. om någon är god vän med tränaren, inget som hör hemma i ungdomsidrotten Likhet: upplever toppning Skillnad: föräldrar ser det mer som ett ’’problem’’ än vad barnen gör.

Feedback från föräldrarna Viktigt att kunna prata med föräldern, få beröm, berättar vad man kan göra bättre

Uppskattar föräldrarnas involvering men ibland lite för delaktiga Vill vara engagerade och delaktig i mitt barns idrott, pratar mycket hemma, efter matcher osv

Likhet: vill att den andre parten skall vara delaktig.

Skillnad: föräldern anser sig vara stöttande medan barnet beskriver både stöttning och tillrättavisande

Samhörighet

Gemenskap (kompisar) Anledningen till att man går till ett lag samt stannar i laget. Följer kompisarna åt

Stöttar valet att spela med kompisarna

Tycker det är en bra sak att barnen spelar med sina kompisar, att de idrottar i stället för att göra annat

Likhet: viktigt att umgås med vänner, det som gör idrotten rolig

Skillnad: viktigt för gemenskapen och motivation för spelarna, inte av lika stor vikt för föräldrarna Geografisk plats Väljer fotbollslag

utifrån hur nära hem det är

Vill gärna att man ska spela så nära hemmet som möjligt

Vill gärna att de träna i närheten, säkerhet och att de kan cykla dit eller att man kan kolla på träningarna Likhet: geografisk närhet avgörande Skillnad: av större vikt för föräldrarna. Tabell 3.

6.4 Autonomi (Självbestämmandebehovet)

I detta avsnitt, som handlar om autonomi (självbestämmandebehovet), har två motivationsteman noterats: Intresset för fotbollen och självständighet och individuell utveckling.

6.4.1 Intresset för fotbollen

Ju större tillfredsställelse utav detta behov, desto större blir individens inre motivation samt att individen får ett ökat välbefinnande (Deci & Ryan, 2002).

Utifrån intervjusvaren från spelarna som deltagit i studien så är det tydligt hur anledningen till att de fortsätter spela fotboll är för att det är kul, det är deras intresse och det är detta som sedan motiverar dem att underhålla denna hobby.

’’Jag tycker det är kul och jag har kompisar som jag går i skolan med som också spelar fotboll. Det är kul att spela med dem’’. (Spelare B)

Ovanstående citat beskriver de generella intervjusvaren, angående detta ämne, från spelarna väldigt bra. Det egna intresset för sporten gör att spelarna fortsätter gå till träningarna och matcherna men en bidragande faktor är även känslan av att vara del utav en gemenskap, tillsammans med sina vänner, något som kommer att diskuteras mer längre ner i texten.

För även om spelarna uttrycker att de fortsätter att spela fotboll på grund utav ett stort intresse för sporten och för att de finner fotbollen otroligt rolig så finns det ett tydligt mönster till varför alla tre spelare faktiskt började spela just fotboll.

’’Jag kommer ihåg att jag gick ner till fotbollsplanen för min första träning, tillsammans med min pappa’’.(Spelare B)

Ovanstående citat är två olika svar, på samma fråga: ”Berätta om varför och vad som fick dig att börja spela fotboll?’’.

’’Samma här för att min pappa började engagera sig som tränare när vi var 5 år’’.

(Spelare C)

Ovanstående citat från spelare C är svaret på frågan angående varför han började spela i den föreningen han spelare i dagsläget. Tydligt för båda svaren är att föräldern har haft en inverkan på spelarens beslut till att börja spela. Även om det är viktigt att notera att spelarna själva uttrycker ett tydligt egenintresse för att fortsätta utöva denna idrott.

Även föräldrarna uttrycker tydligt hur de är glada att deras barn valt att idrotta, oavsett vilken idrott det hade handlat om, men att det finns en specifik glädje i att dela deras personliga idrottsintresse med sina barn. De nämner hur de aldrig skulle tvinga sina barn till någonting, även om de gärna pushar och förespråkar fysisk aktivitet, men att

valet till att spela fotboll, till sist, alltid faller på barnet själv och vad denne faktiskt tycker är kul och vill göra.

6.4.2 Självständighet och individuell påverkan

Som nämnt under föregående rubrik så syftar det autonoma behovet såväl till ett egenintresse för en specifik syssla, som till känslan att själv kunna påverka, styra och välja sina situationer, oavsett vad detta handlar om (Deci & Ryan, 2002).

Möjligheten att som egen individ få handla utefter sina egna mål, önskningar samt värderingar är sådant som bidrar till att ge människan en känsla av tillfredsställelse och till en större motivation (Deci & Ryan, 2002).

’’När jag tycker det är kul att gå till träningen eller en match’’.

(Spelare A)

Ovanstående citat är ett intervjusvar från spelare A, där han svarar på vad motivation är för honom. Det är viktigt för alla människor att få känna sig delaktiga och känna att de har möjlighet att kunna påverka sin situation, oavsett om det handlar om skolarbete, idrott eller vardagliga handlingar (Deci & Ryan, 2002). Det kan även anses extra viktigt i ett sammanhang som inkluderar idrott, och som i detta fall fotboll, där individens egna motivation är ett krav i sig för att bibehålla intresset för aktiviteten. Spelare A uttrycker enkelt och tydligt hur motivation är när han tycker att det är kul att gå till träningarna och matcherna och en generell åsikt från spelarna var att de själva är de som avgör om de ska träna. Däremot förekommer det stöttning och pushning hemifrån, men inget tvång. Detta är därmed något som överensstämmer med behovet av självbestämmande (autonomi), som understryks i självbestämmandeteorin, SDT (Deci & Ryan, 2002).

6.5 Kompetens

I detta avsnitt, som handlar om kompetensbehovet, har följande två motivationsteman noterats: Lagindelning och individuell utveckling samt feedback från föräldrarna.

6.5.1 Lagindelning och individuell utveckling

Enligt självbestämmandeteorin, SDT, föds människan med tre grundbehov. Ett utav dessa tre är kompetensbehovet. Känslan av kompetens syftar till behovet av att känna en självsäkerhet och tillräcklighet i diverse situationer (Deci & Ryan, 2000).

Både spelarna och föräldrarna nämner ett flertal gånger i intervjuerna hur viktigt det är med stöttning, att pusha och prata med varandra. De nämner även alla att de upplever att toppning (lagindelning) av olika slag förekommer i spelarnas respektive lag, även om upplevelserna och åsikterna kring detta är märkbart olika, inte minst om man jämför spelarna och föräldrarnas generella erfarenheter. Detta gör att detta identifierade tema var givet i detta sammanhang. Kompetensbehovet blir också en naturlig

motivationsfaktor i förhållande till det som studien utreder, då föräldrarna har stor inverkan på känslan av tillräcklighet och bekräftelse hos barn och ungdomar.

På frågan om spelare B vet var begreppet toppning är och syftar till så svarar han som följande:

’’Ja jag vet vad toppning är, det är ganska vanligt skulle jag säga’’. (Spelare B)

På följdfrågorna beskriver han även hur det är tränarna som väljer ut de bästa spelarna till såväl en övning på träningen eller till vem som ska spela på matcherna. Författarna tolkar dock inte det som att spelaren är märkbart upprörd över detta fenomen, utan förklarar situationen precis enligt det han nämner i citatet ovan’’Det är ganska vanligt

skulle jag säga’’. Tolkningen utav alla tre intervjuer med spelarna gav intrycket om att

toppning och lagindelning utefter spelarnas kompetens på fotbollsplanen inte störde dem på ett sätt som upprörde dem. Detta kan givetvis bero på diverse olika faktorer som författarna inte tog del utav.

Självbestämmandeteorin, SDT, menar att motivationen hos individen ökar vid känsla av förmåga och tillräcklighet. I förhållande till det som nämndes närmast ovanstående så kan spelarnas känsla av kompetens, utifrån beskrivningen av självbestämmandeteorin, därmed vara god och därmed att motivationen hos spelarna ökar.

Även föräldrarna svarade på ämnet som att det var vanligt, däremot inte med samma obrydda inställning som tolkningen av spelarnas erfarenheter kring ämnet gav.

Föräldrarna var eniga om att toppning inte bör finnas i så låg ålder inom fotbollen. Samt att de poängterade hur erfarenheter visade på att det även kunde ligga yttre faktorer bakom den lagindelningen som skedde. Exempel på detta var bland annat hur föräldrar som kände tränaren kunde påverka tränarens uppdelning (toppning) av laget.