EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2020:53
Från student till legitimerad sjuksköterska
Nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av stress
Sinit Garza
Lona Karim
Examensarbetets titel:
Från student till legitimerad sjuksköterska Nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av stress Författare: Sinit Garza och Lona Karim
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK17h Handledare: Anders Sterner
Sammanfattning
Att börja arbeta som nyutbildad sjuksköterska innebär stora omställningar. Det sker ett rollskifte från att vara student till att inta rollen som legitimerad sjuksköterska. Detta medför ett ansvar som kan vara överväldigande för nyutbildade sjuksköterskor samt bidra till stress. Syftet med studien var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av stressfaktorer under det första yrkesverksamma året. En litteraturstudie genomfördes utifrån 11 vårdvetenskapliga artiklar som utgick från både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Dessa artiklar analyserades och sammanställdes, vilket resulterade i två huvudteman och fem subteman. Resultatet visar att nyutbildade sjuksköterskor upplever stress i samband med övergången från student till sjuksköterska, samt att klyftan mellan teorin och praktiken kan upplevas stor. Detta leder till ökad osäkerhet hos de nyutbildade samt ger en känsla av att vara otillräckligt förberedda. Nyutbildade sjuksköterskor upplever en osäkerhet i det medicintekniska förfarandet, kliniska färdigheter samt arbetskollegornas höga förväntningar på dem, vilket i sin tur skapar stress. Ytterligare stressfaktorer som framkom var tidsbristen, hög arbetsbelastning, rädsla för att göra misstag och kommunikationsbrist vilket påverkade den holistiska patientomvårdnaden som eftersträvades. Författarna diskuterade vikten av en god grundbemanning på vårdavdelningen med en erfaren handledare och längre introduktionsperiod vilket kan resultera i minskad arbetsrelaterad stress. Detta kan även vara en god förutsättning för en bra övergång från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska.
Nyckelord: Sjuksköterskestudent, Nyutbildad sjuksköterska, arbetsrelaterad stress,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1
Definition av stress och stressreaktioner _______________________________________ 1 Arbetsrelaterad stress ______________________________________________________ 2
Arbetsrelaterad stress och nyutbildade sjuksköterskor ___________________________________ 2
Nyutbildade sjuksköterskor och introduktionsprogram __________________________ 2
Sjuksköterskans ansvarsområde ______________________________________________ 3
Vårdvetenskap och patientsäkerhet ___________________________________________ 3
PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4 SYFTE ______________________________________________________________ 4 METOD _____________________________________________________________ 5 Datainsamling _____________________________________________________________ 5 Dataanalys ________________________________________________________________ 5 RESULTAT __________________________________________________________ 6 Stressfaktorer _____________________________________________________________ 6 Arbetsbelastning ________________________________________________________________ 6 Känsla av otillräcklighet __________________________________________________________ 6 Brist på stöd ____________________________________________________________________ 7 Hantering av stress _________________________________________________________ 7 Hanteringsstrategier _____________________________________________________________ 7 Stödjande arbetsmiljö ____________________________________________________________ 8 DISKUSSION ________________________________________________________ 8 Metoddiskussion ___________________________________________________________ 8 Resultatdiskussion _________________________________________________________ 9 Hållbar utveckling ________________________________________________________ 10 SLUTSATSER _______________________________________________________ 11 REFERENSER ______________________________________________________ 12 Bilaga 1: Sökhistorik ______________________________________________________ 17 Bilaga 2: Artikelöversikt ___________________________________________________ 18
INLEDNING
I media diskuteras sjuksköterskans påfrestande och stressiga arbetsförhållanden samt vilka utmaningar sjuksköterskestudenten står inför efter tre års utbildning. Klyftan mellan det teoretiska och det kliniska kan upplevas som stor och bidrar till stress, vilket skrämmer studenterna från att komma ut i arbetslivet och ta det stora ansvaret som krävs. Sjuksköterskan och arbetslivspedagogen Ulla Ohlsson i (Johnsson 2009) förklarar att det är ett stort steg som tas från att vara student till legitimerad sjuksköterska, med ansvar för patienter samt leda omvårdnadsarbetet på avdelningen. Därför menar hon att nyutbildade bör erbjudas en övergång till yrket som exempelvis ett introduktionsprogram eller mentorskap.
Intresset för ämnet växte fram under den verksamhetsförlagda utbildningen, då vi studenter fick ta oss an det stora ansvaret som sjuksköterska vilket i sin tur medförde stress. Nu närmar vi oss mållinjen och kan inom snar framtid kalla oss för legitimerade sjuksköterskor, därför har vi valt att belysa de stressfaktorer som är relaterad till övergången från att vara student till legitimerad sjuksköterska.
BAKGRUND
Definition av stress och stressreaktioner
Upplevelsen av stress är olika från individ till individ beroende på vad som upplevs främmande. Stress kan definieras som ett kroppsligt svar på en obalans som råder mellan kraven som ställs på individen och kapaciteten att hantera dem. Stressorer även kallade stressfaktorer beskrivs som ett hot som kan belasta individens resurser. Det gemensamma för stressorer är att dem ger en känsla av osäkerhet, på så sätt hotas även livskvalitén, hälsan och välbefinnandet (Wiklund 2015 s. 226).
En stressreaktion är kroppens reaktion på stress, vilket händer när förväntningarna av en situation inte stämmer överens med upplevelsen av situationen (Eriksen & Ursin 2013, s. 27). Olsson (2013, s. 81) beskriver att stressreaktioner utlöses vid aktivering av hypotalamus- hypofys- binjurebarken (HPA-axeln) i centrala nervsystemet. HPA-axeln är ett hormonsystem som utsöndrar kortisol till blodbanan. Sympatiska nervsystemet stimuleras samtidigt som parasympatiska nervsystemet hämmas. Eftersom kortisol kan binda till alla kroppens celler, påverkas även alla cellerna vid frisättning. Som tidigare nämnts beror stress på en obalans som leder till ett sympatiskt påslag. Eftersom kroppen alltid vill vara i jämvikt för att kunna fungera optimalt, behöver människan också få tid för återhämtning, därmed samla kraft och återta kontrollen över sitt liv (ibid). Folkow och Jonsdottir (2013) beskriver att långvariga perioder av höga stressnivåer leder till ökad risk för utveckling av olika sjukdomstillstånd som, diabetes, hypertoni, hyperlipidemi, depression och sömnbrist.
Arbetsrelaterad stress
Arbetsmiljöverket (2020) beskriver arbetsrelaterad stress som en obalans mellan kraven som ställs i arbetet och resurserna för arbetet. Höga arbetskrav med få resurser skapar stress. Enligt Levi (2013) kan arbetsrelaterad stress uppstå om det är för mycket att göra på arbetet med en understimulering i kvalité, alltså att uppgifterna är för enkla eller kortvariga. Ibland kan även långvarig sysslolöshet på arbetet orsaka stress, då arbetet inte är stimulerande nog, vilket ger en känsla av meningslöshet. Vidare beskrivs att stress uppstår vid enformigt arbete, hot mot självkänslan eller hot mot gruppgemenskapen på grund av omplaceringar i arbetet. Stress uppstår även om det finns ett hot mot människans behov i arbetet, som exempelvis behovet av bekräftelse, ansvar, egenkontroll i arbetet samt mänsklig kontakt (ibid). Utbrändhet är också kopplad till arbetsrelaterad stress och beskrivs som en emotionell trötthet, försämrade prestationer i arbetet och distansering från andra människor. Detta är ett resultat av långvarig stress utan tillräcklig återhämtning (Herlofson, Nygren, Rydmark, Rylander, & Åsberg 2013, s. 138).
Arbetsrelaterad stress och nyutbildade sjuksköterskor
Övergången från student till yrkesverksam kan vara en bidragande faktor till stress. Det bygger på många element som exempelvis överföringen av teoretisk kunskap till praktiken, verklighetschock på grund av nyutbildades tidigare uppfattning av arbetet, förväntningar från kollegor och från sig själv, främmande arbetskultur, okunskap om olika moment och arbetsrutiner (Duchscher 2009). Labrague och McEnroe-Petitte (2017) beskriver vidare att en vanlig förekommande stressfaktor för nyutbildade sjuksköterskor är klyftan mellan verkligheten och teorin, den höga arbetsbelastningen, osäkerhet kring läkemedelshantering, hantering av patienter med komplexa vårdsituationer och okunskap om tekniska redskap. Detta medför till att många nyutbildade sjuksköterskor drabbas av emotionell trötthet samt utbrändhet, vilket i sin tur kan leda till att sjuksköterskor väljer att ändra yrkesval tidigt i karriären (ibid).
Nyutbildade sjuksköterskor och introduktionsprogram
Termen novis definieras som nyutbildade sjuksköterskor utan någon erfarenhet i arbetet (Benner 1993, s. 10). Novisen har ett regelstyrt beteende och upplever osäkerhet, på grund av svårigheter att förstå vilka uppgifter som är relevanta i olika situationer (Benner 1993, s. 37). En nyutbildad sjuksköterska med tidigare erfarenheter inom omvårdnaden kallas avancerade nybörjare, eftersom deras tidigare erfarenheter som vårdgivare kan hjälpa i kommande vårdsituationer. Därmed är de inte på samma nivå som en novis (Benner 1993, s. 197). I denna studie definieras termen novis som nyutbildade sjuksköterskor som har tidigare vårderfarenheter, men även de som inte har tidigare erfarenheter inom vården. Det gemensamma är att de arbetar under sitt första yrkesverksamma år.
Stress hos nyutbildade sjuksköterskor ökar om inte korrekt introduktion och stöd ges vid övergången från student till legitimerad sjuksköterska. Dock finns olika typer av strategier för stöd vid övergången, exempelvis introduktionsprogram, orienteringsprogram, mentorskap/handledning och simuleringsbaserade program (Carrier, Edwards, Hawker & Rees (2015). Bergkvist, Gellerstedt, Gransjön, Moquist &
Roos (2018) beskriver att omställningen är stor från att vara sjuksköterskestudent till att ta ansvar som nyutbildad sjuksköterska, vilket kan medföra till verklighetschock då klyftan upplevs stor mellan teorin och praktiken. Inskolning med gruppreflektion ansågs vara av värde för att överbrygga den upplevda klyftan. Mirsch (2016) lyfter det positiva med inskolning och menar att nyutbildade får inblick i arbetet, mer kliniska erfarenheter även stöd av handledaren. Kallin (2017) tillägger att stresshantering bör vara en del av introduktionsprogrammen för nyutbildade. Detta är av vikt då hantering av stress leder till minskad risk för utbrändhet men hjälper även lärandet och utvecklingen av säkerhet samt kompetens. Weilenmann (2013) belyser att var tredje sjuksköterska visar symtom av utbrändhet redan första året på grund av att nya sjuksköterskor känner sig otillräckligt förberedda för stressen och ansvaret som tillkommer. Vidare förklarar Tong och Epeneter (2018) om sjuksköterskekollegornas ansvar i att skapa en trygg och bra miljö för dem nyutbildade. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara genom simulering tillsammans med kollegorna, vilket kan öka tryggheten hos den nyexaminerade och ge en känsla av gemenskap.
Sjuksköterskans ansvarsområde
I svensk sjuksköterskeförenings kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2017) beskrivs det självständiga arbetet för omvårdnaden av patienter. Detta innefattar det sex kärnkompetenserna vilket är personcentrerad och evidensbaserad vård, samverka i team, kvalitetsutveckling och förbättringskunskap, informatik och en säker vård samt pedagogiska åtgärder och ledarskap i omvårdnadsarbetet. Den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnaden som omfattar både det vetenskapliga kunskapsområdet och det patientnära arbetet som grundar sig i en humanistisk människosyn. Sjuksköterskans arbete ska utföras enligt hälso- och sjukvårdens lagar, författningar och styrdokument. Dessutom ska arbetet präglas av ett etiskt förhållningsätt. All omvårdnad som sker ska utgå utifrån mänskliga rättigheter, respekt till människors värderingar, tro, vanor, autonomi samt integritet och värdighet. Sjuksköterskan ska även erhålla kunskap om beteendevetenskap och medicinsk vetenskap i förhållande till patientens omvårdnad samt ha en insikt för den hållbara utvecklingen som råder i hälso- och sjukvård. Utöver det patientnära arbetet ska sjuksköterskan även kunna vara en ledare inom sitt team för att kunna organisera och prioritera arbetet samt vara en pedagog för andra medarbetare, studenter och närstående.
Vårdvetenskap och patientsäkerhet
Dahlberg och Segesten (2010, s.19–23) betecknar vårdvetenskap som den autonoma vetenskapen med en vetenskaplig ansats och har patienten i fokus, framställer och analyserar vårdandet genom att stärka och befrämja hälsa. Vårdvetenskap beskriver även hur vi ser på vårdtagaren samt hur kunskapen om hälsa, vårdande och patienten kan utvecklas vidare. Utgångspunkten är att skapa en helhetssyn på människan som patient. Utöver hälsa och vårdandet som är vårdvetenskapens huvudsakliga mål kännetecknas vårdvetenskapen även av patientperspektivet. Patienten är medelpunkten för vårdandet samt att patienten förstås som experter på sig själva även fast de inte är professionella expertkunnande som vårdaren. Patientperspektivet ska även förstås som ett etiskt perspektiv som då ställer krav på vårdaren. Vårdaren är skyldig att ge god vård och beakta
patientperspektivet (Dahlberg & Segesten 2010, s.103–104). Vidare belyser Arman (2015, s. 43) vårdlidande i relation till patientperspektivet och förklarar att lidande förekommer när patienten känner sig kränkt, osäker och osedd i mötet med sjuksköterskan. Det framkommer även att vårdlidande kan ske i frånvaro eller närvaro av god vård.
Arman, Ranheim, Rydenlund, Rytterström och Rehnsfeldt (2015) förklarar att samtalet och en bra kontakt mellan patient och vårdgivare är av betydelse för att kunna bedriva en god och säker vård. Vårdgivaren bör under samtalets gång ta hänsyn, respektera och vara lyhörd för patientens livsvärld. Inom vårdvetenskapen används termen ”caring” som ett grundläggande begrepp och har sin utgångspunkt i vårdtagarens sårbarhet, upplevelse av hälsa och lidande samt deras livsvärld. Arman (2015, s. 187) beskriver ”caring” som vårdande vård med en helhetssyn som utgångspunkt. Det handlar om att vårda hela patienten, alltså vårda kroppen, den sociala kontakten med vårdtagaren och en vård som är lärande för både patient och vårdgivare.
I 5 kap. 1 § av hälso- och sjukvårdslagen står det att sjukvårdsverksamheten ska bedrivas så att villkoren för en säker vård uppfylls. Vården ska alltså utgå utifrån patientens självbestämmande, integritet och bygga på respekt, samtidigt vara av god kvalité och ha en god hygienisk nivå. Vidare beskriver patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) att vårdgivaren ska använda sig utav de åtgärder som finns för att förebygga patientskador. Enligt Socialstyrelsen (2019) påverkar arbetsmiljön patientsäkerheten på grund av hög arbetsbelastning vilket medför avvikelser i hälso- och sjukvårdslagen. För att utföra ett säkert arbete med ambition behöver hälso- och sjukvårdspersonalen förutsättningar för att kunna reflektera i arbetet. Faktorer som påverkar personalen från att utföra arbetet med säkerhet är bland annat stress, arbetsbelastning och brist på återhämtning. I en rapport från Socialstyrelsen (2018) betonar deltagarna att arbetsbelastningen märks tydligt vid otillräcklig bemanning och att det är främst stress utan återhämtning som är problemet. Som en följd av detta påverkas hela verksamheten samt patientsäkerheten negativt eftersom risken för misstag ökar vid stress.
PROBLEMFORMULERING
Sjuksköterskan har ett stort ansvarsområde som innefattar att kunna erbjuda en säker och evidensbaserad vård, leda ett personcentrerat omvårdnadsarbete, vara samarbetsvillig och pedagogisk gentemot kollegor, patienter, närstående och därmed utveckla vården. Som nyutbildad sjuksköterska kan det vara överväldigande att ta sig an ansvaret och många upplever stress. Detta kan i sin tur bidra till ett vårdlidande för patienten. Tidigare forskning har visat att klyftan mellan utbildningen och verkligheten kan uppfattas som stor, vilket skapar mycket stress och oro. För att kunna erbjuda rätt stöd till dem nyutbildade sjuksköterskorna, det är då viktigt att lyfta fram deras upplevelser av stressfaktorer det första 12 månaderna som yrkesverksamma.
SYFTE
Syftet med litteraturstudien är att belysa nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av stressfaktorer under det första yrkesverksamma året.
METOD
Vi har valt att göra en litteraturstudie. En litteraturstudie är en sammanställning av redan befintlig forskning, med relevans till ens egna syfte och frågeställningar som sedan sammanställs till ett resultat (Friberg 2012, ss. 133–134).
Datainsamling
Datainsamlingen började med att identifiera aktuella sökord som var relevanta för studiens valda område. ”New graduate nurses” och newly graduatue nurses” användes vid den första sökningen. För att få fram flera relevanta artiklar som svarar på syftet utökades sökningen med sökord som ”work experiences”, ”stress”, ” role stress”, ”experience” och ”beginning”. Booleska sök-operatorer som AND användes för att kombinera sökorden och därmed finna relevanta artiklar (Östlund, 2012 s. 69). Sökningarna utfördes först genom databasen Cinahl och sedan kompletterades med databasen Pubmed. Svensk MeSH användes för att undvika tolkningsfel av sökorden. Friberg (2012, s. 44) förklarar att en litteraturavgränsning sker under sökandet, då kvalitén i texten ska bedömas resulterar detta i att artiklarna antingen ”exkluderas” eller ”inkluderas. Friberg menar att exklusions- respektive inklusionskriterierna är beroende av syftet och problemformuleringen. Inklusionskriterierna som ingick var ”peer review” , ”abstract available”, ”english language” samt vara publicerade mellan åren 2000-2020. Exklusionskriterierna var nyutbildade specialistsjuksköterskor. Urvalet baserades på nyutbildade sjuksköterskor under sitt första yrkesverksamma år som arbetade på allmänna avdelningar på sjukhusverksamhet. 15 artiklar lästes igenom varav 11 artiklar inkluderades och 4 exkluderades, då definitionen av nyutbildad sjuksköterska kunde variera från 1–3 år. 8 kvalitativa, 2 kvantitativa samt 1 artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats formade studiens resultat. Se Bilaga 1 för litteratursökningen.
Dataanalys
Dataanalysen genomfördes utifrån Fribergs (2012, ss. 127–129) analysmodell för kvalitativ forskning. Första steget i analysen var att läste igenom artiklarna var för sig ett flertal gånger för att få en djupare förståelse kring innehållet samt belysa det som var kopplat till studiens syfte. För varje vald artikel skrevs egna sammanfattningar av resultatet samt att meningar som svarade på syftet markerades. Därefter gick författarna igenom sammanfattningarna tillsammans för att bekräfta enighet kring artiklarna. Tillsammans identifierades likheter och skillnader mellan artiklarna som sedan markerades med olika färger. Likheterna och skillnaderna kunde sedan föras samman och skapa en ny helhet. Utifrån detta kunde sedan två teman och fem subteman bildas. I Bilaga 2 återfinns en sammanställning av varje artikel, där artikelns syfte, metod, urval samt resultat och övrig information presenteras.
RESULTAT
Bearbetningen av 11 vårdvetenskapliga artiklar resulterade i två huvudteman:
Stressfaktorer och hantering av stress och fem subteman: Arbetsbelastning, känsla av otillräcklighet, brist på stöd, hanteringsstrategier och stödjande arbetsmiljö,
framkommer i figur 1. Nyutbildade sjuksköterskor förkortas i fortsättningen NUS. Figur 1. Huvudteman med subteman.
Huvudteman
Subteman
Stressfaktorer • Arbetsbelastning • Känsla av otillräcklighet • Brist på stöd
Hantering av stress • Hanteringsstrategier • Stödjande arbetsmiljö
Stressfaktorer
ArbetsbelastningUpplevelsen av hög arbetsbelastning var en gemensam faktor för NUS vid övergången från student till sjuksköterska. Detta var relaterat till en oklarhet i sin yrkesroll som nyutbildad (Chang & Hancock 2003). Det framkom att NUS mål i vårdandet var att ge en holistisk patientvård, dock var det svårt på grund av rådande tidsbrist som var relaterat till den höga arbetsbelastningen (Coyne, Matthews & Suresh 2012). Vidare upplevde NUS press från arbetet eftersom att det fanns höga förväntningar på dem samtidigt en rådande personalbrist, vilket försvårade för NUS att utföra sina uppgifter i tid. Detta skapade en frustration i arbetet, känsla av osäkerhet och utmattning (Odland, Sneltvedt & Sörlie 2014). EnligtHu, Li & Qiao (2011) upplevde NUS att den största anledningen till stress var på grund av arbetsbelastningen, vårda patienter i livets slutskede och känslan av att de var otillräckligt förberedda. Curzio, Halpin & Terry (2017) förstärker detta genom NUS rapport om att arbetsbelastningen var största stressfaktorn i kombination med personalbrist och svårigheter att anpassa sig till nya yrkesrollen.
Känsla av otillräcklighet
NUS känner sig otillräckligt förberedda för verkligheten som sjuksköterska och att övergången inte var som förväntat (Horsburgh & Ross 2013). De nya sjuksköterskorna upplevde att gapet mellan verkligheten och utbildningen var för stort. Det holistiska vårdandet var en prioritet i skolans lära, men det framkom i verkligheten att sjukhusets ekonomi och tidseffektivitet i det medicinska arbetet var den största prioriteringen. En del nyutbildade upplevde det skrämmande att vara oerfaren sjuksköterska i en hektisk arbetsroll, eftersom de höga kraven i arbetet inte tillät NUS att få vara nya. Det framkom även att ansvarstagandet var ett problem för NUS då handledaren på tidigare praktikplatserna inte tillåtit studenterna att ta över hela ansvaret i arbetet (Odland, Sneltvedt & Sörlie 2014). Curzio, Halpin & Terry (2017) framhäver att det ökade ansvaret NUS åtagit sig var en stressfaktor då det ständigt fanns en rädsla av att göra misstag och skada en patient. Enligt Odland, Sneltvedt & Sörlie (2014) ökade stress ytterligare när
patienten var svårt sjuk och var jämnåring med sjuksköterskan. Det handlade då om brist på erfarenhet att möta och hantera patienter som är i livets slutskede samt möta närstående i dessa situationer. Det fanns stora förväntningar på de nya sjuksköterskorna på uppgifter de aldrig tidigare utfört. Hezaveh, Rafii & Seyedfatemi (2013) lyfter NUS upplevda svårigheter att få ihop arbetet på ett effektivt sätt och med noggrannhet. Det rådde även brister i praktiska färdigheter som att lokalisera vener, pre-/postoperativ omvårdnad, hantering av perifer venkateter, hjärt- och lungräddning samt hantering av infusioner. Vidare förklarar Yeh och Yuh (2019) om stressorer som uppstår initialt i mer pressade situationer som exempelvis akuta situationer, infektioner, palliativ vård, adekvat kommunikation, formulering i tal och skrift, hantering av medicintekniska utrustningar, läkemedelshantering och bedömningar av olika slag.
Brist på stöd
NUS upplevde en typ av stress på grund av rädsla att inte kunna leva upp till arbetskollegornas förväntningar i praxis, samt att tvingas acceptera dåligt beteende och attityd från kollegor (Curzio, Halpin & Terry 2017). Coyne, Matthews och Suresh (2012) framhäver NUS upplevelse av svårigheter och påfrestning med att skapa relationer till andra sjuksköterskor. I samband med detta uttryckte NUS även missnöje med att känna sig utnyttjade och betraktade som ”en hjälpande hand”. NUS hade även en tendens att ofta hamna i konflikt med läkare. Likaså understryker Hezaveh, Rafii och Seyedfatemi (2013) NUS svårigheter att kommunicera med arbetskollegor och annan sjukvårdspersonal. Kommunikationsproblem vid överrapportering till läkare bidrar också till stress, vilket kan ha allvarliga konsekvenser i akuta skeden samt påverka NUS självsäkerhet och självkänsla. Vidare förklarar Odland, Snelvedt och Sörlie (2014) att NUS kände sig överväldigade när erfarna sjuksköterskor inte var på plats. NUS upplevde då att de inte klarade av det stora ansvaret och att de var otränade i många sammanhang. Enligt Curzio, Halpin och Terry (2017) upplevde deltagarna att det var ett otillräckligt antal sjuksköterskor per skift vilket bidrog till att NUS kände sig ensamma på sitt skift samt att det stora ansvaret upplevdes skrämmande. I Hezaveh, Rafii och Seyedfatemi (2013) studie förklaras att NUS varit tvungna att ta över ansvaret som samordnare på avdelningen på grund av personalbrist. Till följd av oerfarenhet som samordnare upplevdes svårigheter att leda arbetet och koordinera teamet vilket i sin tur kunde leda till att NUS blev förlöjligad av kollegor.
Hantering av stress
HanteringsstrategierZamanzadeh, Roshangar, Fathi-Azar, Valizadeh och Kirkwood (2014) beskriver att NUS bör få bekanta sig med sin arbetsplats och få stöd med att öka deras professionella självförtroende. I och med att kliniska fel och patientskador i kliniska miljöer ökar vid närvaron av NUS. Författarna till studien menar att det finns olika hanteringsstrategier som arbetsplatsen och NUS kan använda sig utav. En typ av hanteringsstrategi var utbildningar med erfarna sjuksköterskor som varade i 14–20 dagar. Den här typen av stöd hjälpte NUS att minska deras rädsla samt ökade självförtroendet, som i sin tur leder till mindre stress (ibid). Grupputbildning som baseras på NUS inlärningsbehov är en annan
typ av strategi som underlättade. Grupputbildningen förstärktes bland annat genom deltagande i workshops och vetenskapliga seminarier. NUS upplevde även att arbetskollegor och andra yrkesgrupper var nära till hands när de kände sig osäkra på ett moment och behövde en bekräftelse för att gå vidare med momentet. Vissa deltagare menar att deras stress och rädsla minskade när de upplevde aktivt stöd från resten av teamet (Curzio, Halpin & Terry 2017). Horsburgh och Ross (2013) studie påpekade deltagarna att kliniskträningscentrum var en användbar hanteringsstrategi då fokus låg på verkligheten av att vara en sjuksköterska istället för att visa upp en idealiserad bild. Stödjande arbetsmiljö
Bisholt (2012) studie beskriver introduktionsprogrammet som en möjlighet för NUS att utvecklas till en mer självständig sjuksköterska. Fördelen med att lära sig av en erfaren sjuksköterska är att utveckla sina tekniska färdigheter och få möjligheten att ställa relevanta frågor, för att förstå tanken bakom varför uppgifterna utförs. Det framkom dock att kollegornas förväntningar på NUS var höga efter introduktionsprogrammet, vilket resulterade i att NUS utförde uppgifter trots känsla av osäkerhet (ibid). Zinsmeister och Schafer (2009) talar om att en stödjande arbetsmiljö bidrar positivt i deras övergång till den professionella sjuksköterskerollen. NUS ansåg att sjuksköterskorna som var närvarande och besvarade på deras funderingar hjälpt enormt, vilket gav en känsla av gemenskap. En positiv handledarupplevelse skapade också en positiv övergång. NUS poängterade att övergången underlättade genom att ha en erfaren handledare vid sidan om, som de kunde anförtro sig till och ställa frågor. En omfattande orienteringsprocess där NUS lärde sig alla detaljer uppfattades också som en positiv strategi (ibid). .
DISKUSSION
Metoddiskussion
Föreliggande studie lyfter fram nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av stress samt deras övergång från student till legitimerad sjuksköterska. För att besvara syftet valdes en litteraturstudie som metod. Friberg (2012, s. 121) menar att en kvalitativ forskning ger en ökad förståelse för ett fenomen genom att förstå hur upplevelser, förväntningar och behov går ihop. En litteraturstudie gynnade arbetet då författarnas fokus låg på sjuksköterskornas upplevelse. Artiklarna granskades med hjälp av Fribergs mall för kvalitetsgranskning (2012, s. 126). Därefter analyserades artiklarna utifrån Fribergs analysmodell för kvalitativ forskning (2012, ss. 127–129). Författarna anser att modellen för kvalitetsgranskning och analysmetoden var självklara att följa, och att inga hinder framkom.
De databaser som användes för att söka fram vetenskapliga artiklar var Cinahl och Pubmed. Ett antal inklusions- och exklusionskriterier valdes innan sökningarna gjordes. Inklusionskriterierna var bland annat att artiklarna som valdes skulle var publicerade från och med år 2000-2020. Anledningen till det valda årtalet beror på att antalet sökträffar ökade. Det engelska språket valdes som ett inklusionskriterium då det underlättade att översätta från det engelska språket till det svenska språket samt för att undvika feltolkningar av artiklarna. Svensk-engelsk ordlista användes vid svårigheter med språket. Genom att inte begränsa arbetet geografiskt kunde fenomenet ses utifrån en större
aspekt, resultatet visade att upplevelsen av stressfaktorer är lika oberoende av ländernas olika utbildningssystem. 11 artiklar valdes sedan ut som svarade på studiens syfte. Artiklarna kunde sedan föras samman och en sammanställning gjordes av nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av stress.
I studiens resultat användes både kvantitativa och kvalitativa artiklar vilket medförde att sjuksköterskornas upplevelse framhävdes utifrån olika sammanhang. Kvantitativa studier inkluderades för att kunna belysa skillnaderna och likheterna mellan sjuksköterskornas upplevelser, medan kvalitativa studier visade enbart på sjuksköterskornas upplevelse. Det flesta av artiklarna utgick från en kvalitativ ansats vilket förstärkte syftet då sjuksköterskornas upplevelse låg i centrum för studien.
Då författarna till studien är sjuksköterskestudenter och står inom snar framtid inför liknande situationer som de nyutbildade sjuksköterskorna, kan detta medföra en risk för att studiens resultat påverkats av tidigare förförståelse. Genom att reflektera kring förförståelsen säkerställdes att resultaten som framkom endast var baserad på tidigare forskning och litteratur. Detta medförde till minskad risk för att förförståelsen hade påverkan på studien.
Resultatdiskussion
I resultatet framgår att NUS påverkas utav övergången från student till legitimerad sjuksköterska. Klyftan mellan teorin och praktiken är stor och är en bidragande faktor till stress. Det framgick tydligt att NUS upplevde sig otillräckligt förberedda för ansvaret som tillkommer sjuksköterskearbetet, därmed bidragande faktor till osäkerhet. Som nyutbildad sjuksköterska i en sjukhusmiljö präglas NUS av stress kopplad till hög arbetsbelastning, tidsbrist, personalbrist och behovet av arbetskollegornas stöd. Vidare blir patienten påverkad eftersom en god holistisk omvårdnad blir utesluten.
Hos nyutbildade sjuksköterskor fanns ideal om hur sjuksköterskan ska arbeta och kraven är höga. NUS ideal stämmer inte överens med verkligheten i sjukhusmiljön (Odland, Sneltvedt & Sörlie 2014). Detta bekräftar Hawkins, Jeong och Smith (2018) som menar att det finns en skillnad mellan sjuksköterskestudenters idealistiska syn och verkligheten, då dagens sjukvård har fokus på arbetseffektivitet och är mer ekonomidriven.
Vidare framkom det att NUS upplevelse av stress berodde på hög arbetsbelastning. Det råder en oklarhet om vad som ingår i yrkesrollen men det fanns även en tidsbrist, vilket resulterade i att sjuksköterskorna inte kunde förse den goda omvårdnad dem hade önskat (Chang & Hancock 2003; Coyne, Matthews & Suresh 2012). Vi anser att det krävs utrymme för att NUS ska kunna ge god vård i övergången. NUS bör få längre introduktionstid och arbeta som en extra resurs utöver avdelningens grundbemanning, därmed succesivt anta mer ansvar över en längre tidsperiod. Detta resulterar i mer tid för arbetet och en bättre holistisk omvårdnad.
Arman (2015, ss. 77-78) understryker vikten av att vårda patienter utifrån en helhetssyn, som utgår från att se och vårda patienten med livsvärlden som grund. För att åstadkomma detta är det viktigt att förstå patientens upplevelse om vad som orsakar lidande och hälsa. Dahlberg och Segesten (2010, ss. 200-202) förstärker genom att lyfta den vårdande
relationen och vårdande samtalets betydelse. Det handlar om att prata med patienten och inte till patienten, därav kan patienten känna sig sedd, vilket ökar välbefinnandet. Vi anser att tid krävs för att kunna åstadkomma detta, vilket även förstärks av Coyne, Matthews & Suresh (2012) som beskriver svårigheter att ge god vård på grund av rådande tidsbrist. I resultatet framkommer även att kommunikation med arbetskollegorna var ett återkommande problem för NUS framförallt vid överrapportering, vilket ökade stress och osäkerhet (Hezaveh, Rafii & Seyedfatemi 2013). Sandau och Theisen (2013) förstärker detta genom att diskutera NUS svårighetsområden, där kommunikation, ledarskap, prioritering, kritisk tänkande, komplexa situationer och stresshantering ingår. Vi anser att handledaren borde gå igenom om vad som förväntas av NUS från olika yrkeskategorier. Genom att veta vilken typ av information exempelvis läkare är intresserad av, blir kommunikationen smidigare för båda parter.
Resultatet visar att arbetsrelaterad stress ökade då förväntningarna från kollegor var höga, samtidigt fanns en rädsla och osäkerhet gällande den nya yrkesrollen. Vilket bidrog till att behovet av stöd från kollegorna var av värde för att öka professionella självförtroendet (Curzio, Halpin & Terry 2017). En studie gjord av Andersson och Edberg (2010) beskriver NUS behov att bli accepterad av arbetskollegorna. Som NUS läggs stort fokus på att dölja osäkerheten genom att framstå som självsäker och kompetent, dock gav detta en känsla av ensamhet istället för gemenskap. Gemenskap kan skapas med hjälp av reflektion, därmed bör tid avsättas för daglig reflektion med arbetsteamet. Utifrån reflektionen framkommer positiv och negativ feedback samt vad som kan förbättras. Med hjälp av öppenhet och respekt, kan det resultera i öppet teamarbete samt en sammansvetsad grupp. Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver sjuksköterskans ansvar att leda arbetsgruppen och framhäva det kollegiala kompetenserna, vilket kan uppnås vid gruppreflektion.
Hållbar utveckling
Den hållbara utvecklingen beskrivs utifrån tre dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra, den sociala, ekonomiska och ekologiska. Hållbar utveckling handlar om att lägga samma värde på den framtida generationens välbefinnande, hälsa och välfärd som dagens generation (Sandman & Kjellman 2013, s. 338). Annika Andersson forskare och lektor i pedagogik på Högskolan Väst beskriver också den hållbara utvecklingen utifrån de tre dimensionerna. Goda arbetsmiljöer och arbetsvillkor ökar sjuksköterskors vilja av att stanna kvar i arbetet, vilket är viktiga aspekter för den sociala hållbarheten menar hon (Axelsson 2017).
Agenda 2030 för hållbar utveckling är en handlingsplan som strävar mot en hållbar framtid och utgår utifrån 17 mål. Anständiga arbetsvillkor är ett av målen. Ett annat mål är god hälsa och välbefinnande (Regeringskansliet 2017). Till följd av detta menar författarna att vägen till en hållbar utveckling har sin utgångpunkt i goda arbetsvillkor, goda arbetsmiljöer samt att förbättringar bör ske i övergången från student till nyutbildad sjuksköterska. Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 5 § beskriver att hållbar utveckling ska främjas i verksamheten på högskolorna, vilket innebär att den nuvarande och kommande generationen ska garanteras en god hälsa och miljö samt ekonomiskt och socialt välbefinnande. Det som lyfts fram i denna litteraturstudie i förhållande till hållbar
utveckling menar författarna kan bidra till att nyutbildade bör få en tryggare grund att utgå ifrån under sin första period, vilket i sin tur kan leda till att färre säger upp sig från arbetet. I ett temarapport från statiska centralbyrån (2017) visar resultatet att det råder brist på sjuksköterskor samt att efterfrågan på sjuksköterskor ökar. Ungefär 6 av 10 ansåg att arbetsvillkoren var en anledning till att lämna yrket. Mindre än 5 av 10 angav att arbetsmiljön, arbetsbelastning och stress var en faktor. Det framgår även att de flesta upplevde att tid och resurs inte räckte till för att kunna förmedla en patientsäker vård, vilket då framhävde stress. Gentemot detta understryker författarna i denna studie att en förbättrad övergång med hjälp av stöd från omgivningen och god hälsa som råder på arbetsplatsen, kan i sin tur öka ett patientsäkert arbete.
SLUTSATSER
I föreliggande studie visar resultatet på att NUS generellt upplevde stress vid övergången från student till legitimerad sjuksköterska under första yrkesverksamma året. Det bakomliggande faktorerna som framhävde stress var bland annat hög arbetsbelastning, tidsbrist, personalbrist, kommunikationssvårigheter med arbetskollegor samt stöd från teamet. NUS menar att klyftan mellan teorin och praktiken är för stor, vilket skapar stress och osäkerhet. I artiklarna som använts i studiens resultat framkom det olika hanteringsstrategier som NUS kunde använda sig utav för att få en lyckad övergång. Hanteringsstrategier i form av längre en längre introduktion med en erfaren handledare, grupputbildningar som utgick utifrån NUS inlärningsförmåga samt aktivt stöd från teamet minskade deras stress och rädsla.
Tidigare och aktuell forskning visar på att upplevd stress hos NUS resulterar i konsekvenser för både individen och patientsäkerheten, eftersom NUS inte lyckades erbjuda en patientsäker vård. Författarna menar att stöd från omgivningen och användning av hanteringsstrategier bidrar till en förbättrad övergång, vilket även ger ett patientsäkert arbete som i sin tur bidrar till ett hållbart samhälle.
REFERENSER
* Artiklar som används i resultatet.
Andersson, P-L & Edberg, A-K. (2010). The Transition From Rookie to Genuine Nurse: Narratives From Swedish Nurses 1 Year After Graduation. The Journal of
Continuing Education in Nursing, 41(4), ss. 186-192. Doi: http://10.3928/00220124-20100326-05
Arman, M. (2015). Människans hälsa och lidande. I Arman, M., Dahlberg, K & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 27-62. Arman, M. (2015). Patientens värld- när människan blir patient. I Arman, M., Dahlberg, K & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 63–92. Arman, M. (2015). Vårda med helhetssyn; ansa, leka och lära. I Arman, M., Dahlberg, K & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss.121-225.
Arman, M., Ranheim, A., Rydenlund, K., Rytterström, P & Rehnsfeldt, A. (2015). The Nordic Tradition of Caring Science: The Works of Three Theorists. Nursing Science
Quarterly. 28(4), ss. 288–296. doi: http://10.1177/0894318415599220.
Arbetsmiljöverket (2018). Förebygg arbetsrelaterad stress.
https://av.se/nyheter/2018/forebygg-arbetsrelaterad-stress/?hl=stress [2020-03-18] Axelsson, C. (2017). Annika tar reda på hur vården kan bli mer hållbar.
https://www.hv.se/om-oss/organisation/centrum-for-hallbar-utveckling/annika-tar-reda-pa-hur-varden-kan-bli-mer-hallbar/. [2020-05-01]
Benner, P. (1993). Från novis till expert- mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur.
Bergkvist, K., Gellerstedt, L., Gransjön Craftman, Å., Moquist, A & Roos, A. (2018). Newly graduated nurses' experiences of a trainee programme regarding the introduction process and leadership in a hospital setting—A qualitative interview study. Journal of
Clinical nursing, 28(9-10), ss. 1685-1694. Doi:
https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jocn.14733
*Bisholt, B. (2012). The learning process of recently graduated nurses in professional situations- Experiences of an introduction program. Nurse Education Today, 32(3), ss. 289-293. Doi: https://doi.org/10.1016/j.nedt.2011.04.008
Carrier, J., Edwards, D., Hawker, C & Rees, C. (2015). A systematic review of the effectiveness of strategies and interventions to improve the transition from student to
newly qualified nurse. International Journal of Nursing studies, 52(7), ss. 1254-1268. Doi: https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2015.03.007
*Chang, E & Hancock, K. (2003). Role stress and role ambiguity in new nursing graduates in Australia. Nursing & Health Sciences, 5(2), ss. 155-163. Doi: https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1046/j.1442-2018.2003.00147.x
*Coyne, I., Matthews, A & Suresh, P. (2012). Stress and stressors in the clinical environment: a comparative study of fourth-year student nurses and newly qualified general nurses in Ireland. Journal of Clinical Nursing, 22(5-6), ss. 770- 779. doi: https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1365-2702.2012.04145.x
*Curzio, J., Halpin, Y & Terry, L.M. (2017). A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses’ workplace stressors and stress experiences during transition. Journal of Advanced Nursing, 73(11), ss. 2577-2586. Doi: https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jan.13344
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur.
Duchscher, J.E.B. (2009). Transition shock: the initial stage of role adaptation for newly graduated Registered Nurses. Journal of Advanced nursing, 65(1), ss. 1103-1113. Doi: https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1365-2648.2008.04898.x
Engström A., Ohlsson, U & Sundler Johansson, A. (2014). Work stress among newly graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision. Journal of
nursing management, 49(1), ss. 80-87. Doi:
https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jonm.12274
Eriksen, H.R & Ursin, H. (2013). Kognitiv stressteori. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.)
Stress: Gen, individ, samhälle. Stockholm: Liber, ss. 25-34.
Folkow, B. & Jonsdottir, I. (2013). Stressfysiologiska mekanismer i evolutionärt och historiskt perspektiv. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress: Gen, individ, samhälle. Stockholm: Liber, ss. 15-24.
Friberg, F. (2012). Tankeprocessen under examensarbetet. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 37-46.
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 121-132.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats:
Hawkins, N., Jeong, S., & Smith, T. (2018). Coming ready or not! An integrative
review examining new graduate nurses' transition in acute care. International Journal of
Nursing Practice, 25(3), ss. 1-13. Doi: https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/ijn.12714
Herlofson, J., Nygren, Å., Rydmark, I., Rylander, G & Åsberg, M. (2013).
Utmattningssyndrom- var står vi idag?. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress: Gen,
individ, samhälle. Stockholm: Liber, ss. 138-146.
*Hezaveh, M.S., Rafii, F & Seyedfatemi, N. (2013). Novice nurses' experiences of unpreparedness at the beginning of the work. Global Journal of Health Science, 6(1), ss. 215-222. Doi: http://dx.doi.org/10.5539/gjhs.v6n1p215
*Horsburgh, D & Ross, J. (2013). Care and compassion: the experiences of newly qualified staff nurses. Journal of Clinical Nursing, 22(7-8), ss.1124-1132. Doi: https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jocn.12141
*Hu, J., Li, S & Qiao, G. (2011). Stress, Coping, and Psychological Well-Being Among New Graduate Nurses in China. Home Health Care Management & Practice, 23(6), ss. 398-403. Doi: https://doi.org/10.1177/1084822311405828
Jonsson, A. (2009). Stort steg från student till sjuksköterska. I vårdfokus tidning för vårdförbundet. https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2009/3/stort-steg-fran-student-till-sjukskoterska/ [2020-03-20]
Kallin, J. (2017). Nya i yrket behöver hjälp med sin stress. I vårdfokus tidning för vårdförbundet. https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2017/december/nya-i-yrket-behover-hjalp-med-sin-stress/ [2020-03-20]
Labrague, L.J., & McEnroe-Petitte, D.M. (2017). Job stress in new nurses during the transition period: an integrative review. International Nursing Review, 65(4), ss. 491-504. Doi: https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/inr.12425
Levi, L. (2013). Stress internationellt och i folkhälsoperspektiv- en översikt. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress: Gen, individ, samhälle. Stockholm: Liber, ss. 215-225. Mirsch, H. (2016). Allt fler satsar på introduktion i sjuksköterskeyrket. I vårdfokus tidning för vårdförbundet. https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2016/augusti/allt-fler-satsar-pa-introduktion-i-yrket/ [2020-03-18]
*Odland, L-H., Sneltvedt, T & Sörlie, V. (2014). Responsible but unprepared: Experiences of newly educated nurses in hospital care. Nurse Education in Practice, 14(5), ss. 538-543. Doi: https://doi.org/10.1016/j.nepr.2014.05.005
https://10.1016/j.nepr.2014.05.005
Olsson, T. (2013). Kortisol och stressrelaterad ohälsa. I Arnetz, B & Ekman, R. (red.)
Regeringskansliet (2017). Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Stockholm.https://www.regeringen.se/49c2e4/globalassets/regeringen/dokument/finans
departementet/agenda-2030/att-forandra-var-varld_agenda-2030-for-en-hallbar-utveckling.png.pdf
Sandau, K & Theisen, J. (2013). Competency of new graduate nurses: a review of their weakness and strategies for sucess. The Journal of Continuing Education in Nursing, 44(9), ss. 406-414. Doi: https://doi.org/10.3928/00220124-20130617-38
SFS 1992:1434. Högskolelag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2019). Arbetsmiljö. https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/riskomraden/arbetsmiljo/ [2020-05-15]
Socialstyrelsen (2018). Kompetensförsörjning och patientsäkerhet. Hur brister i
bemanning och kompetens påverkas patientsäkerheten.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-2-15.pdf.
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationersvensksjukskoterskeforening/kompetensbeskrivning arpublikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf. Statistiska centralbyrån (2017). Sjuksköterskor utanför arbetet (Temarapport 2017:3). Stockholm: Statistiska centralbyrån.
https://www.scb.se/contentassets/a5ea39c65d9b49748834329da112581f/uf0549_2016a 01_br_a40br1703.pdf. [2020-05-08].
Tong, V & Epeneter, B.J. (2018). A Comparative Study of Newly Licensed Registered Nurses' Stressors: 2003 and 2015. The journal of Continuing education in nursing, 49(3), ss. 132-140. Doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.3928/00220124-20180219-08
Weilenmann, L. (2013). Var tredje sjuksköterska har symtom på utbrändhet under de första åren. I Vårdfokus tidning för vårdförbundet.
https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2013/oktober/var-tredje-sjukskoterska-har-symtom-pa-utbrandhet-under-de-forsta-aren/ [2020-03-20]
Wiklund Gustin L. (2015). Psykologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur *Yeh, M-C & Yu, S. (2019). Job stress and intention to quit in newly-graduated nurses during the first three months of work in Taiwan. Journal of Clinical Nursing, 18(24), ss.
3450-3460. Doi: https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1365-2702.2009.02941.x
*Zamanzadeh, V., Roshangar, F., Fathi-Azar, E., Valizadeh, L & Kirkwood, J. (2014). A qualitative study. The Journal of Nursing Research, 22(4), 283–291. doi:
http://10.1097/jnr.0000000000000050
*Zinsmeister, L.B & Schafer, D.B. (2009). The exploration of the lived experience of graduate nurse making the transition to Registered Nurse during the first year of practice. Journal of Nurses Staff Development, 25(1), ss. 28-34. Doi:
https://10.1097/NND.0b013e318194b58c
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur, ss. 57-80.
Bilaga 1: Sökhistorik
DatabasSökdatum
Sökord Avgränsning Antal träffar Antal valda artiklar Cinahl 2020-04-01 New graduate nurses AND work experience Publiceringsår 2000–2020 English language, Peer reviewed, Abstract available 468 2 Cinahl 2020-04-01 New graduate nurses AND role stress Publiceringsår 2000–2020 English language, Peer reviewed, Abstract available 165 3 Cinahl 2020-04-01 New graduated nurses AND stress Publiceringsår 2000–2020 English language, Peer reviewed, Abstract available 311 3 Cinahl 2020-04-01 New graduate nurses AND introduction program Publiceringsår 2000–2020 English language, Peer reviewed, Abstract available 52 1 Pubmed 2020-04-01 Newly graduated nurses AND experience AND strategies Publiceringsår 2000–2020 English language, Abstract available 43 1 Pubmed 2020-04-01 Novice nurses AND experiences AND beginning Publiceringsår 2000–2020 English language, Abstract available 26 1
Bilaga 2
: Artikelöversikt
Syfte Metod och urval Resultat Författare: Bisholt, B. Årtal: 2012 Titel: The learning process of recently graduated nurses in professional situations- Experiences of an introduction program. Land: Sverige Belysa hur nyutbildade sjuksköterskor lär sig bäst på sin nya arbetsplats, vilka hinder och möjligheter som upplevs när de interagerar med handledare och anda personal samt vilka strategier utvecklar den nyutbildade sjuksköterskan. Metod: Etnografisk forskningsmetod Datainsamling: Genom observation och intervjuer. Observationerna genomfördes under 7 månader och intervjuerna skedde under deras första år i yrket.
Metodanalys: En etnografisk metod innebär analysprocess som sträcker sig över tid, vilket innebär analys och observation började samtidigt. Urval: 4 operationsavdelningar och 4 medicinavdelningar vid ett länssjukhus i Sverige valdes. Studiegruppen bestod av 18 nyutbildad, 16 kvinnor och 2 män. 16 nyutbildad deltog i studien. Åldern varierade mellan 23-46 år. Varje nyutbildad deltog i introduktionsprogram met. Tre teman, två underteman och femton kategorier framkom i studien. Resultaten av studien presenteras i tre teman, handledare-nyutbildad, förmågan att hantera patientsituationer och organisering av eget arbete
Författare: Chang, E., Hancock, K., 2003 Årtal: 2003 Titel:
Role stress and role ambiguity in new nursing graduates in Australia Land: Australien Att undersöka rollstress och förändringar under de 2-3 första månaderna man börjat arbeta som
sjuksköterska, sedan 11-12 månader in i arbetet och även dess hanteringsstrategi er. Metod: Pilotstudie. Datainsamling: Ett frågeformulär som bestod av 8 underskalor användes för att undersöka orsakerna till rollstress och förändringar efter 2-3 månader efter anställning och 11-12 månader senare. Urval: 110 deltagare. Majoriteten var kvinnor och var mellan 20-21 år. Resterande var mellan 22-43 år. Övergången från student till legitimerad sjuksköterska var förknippad med känslor av överbelastning och oklarhet av rollen. Författare: Coyne, I., Matthews, A & Suresh, P.. Årtal: 2012 Titel: Stress and stressors in the clinical environment: a comparative study of fourth-year student and newly qualified general nurses in Ireland Land: Irland
Att mäta och jämföra arbetsrelaterad stress och stressfaktorer hos nyutbildade sjuksköterskor och år 4 studenter i den kliniska miljön samt utforska deltagarnas åsikter om stress och stressfaktorer. Metod: En tvärsnitts-jämförande studie av två grupper i en icke-experimentell, beskrivande undersökningsdesign. Metodanalys: Kvantitativ innehållsanalys med öppna frågor.
Urval: Nyutbildade och fjärdeårsstudenter inkluderades. 120 nyutbildade sjuksköterskor och 128 studentsköterskor. Nyutbildade sjuksköterskorna måste var legitimerade och ha en heltidstjänst på en allmän avdelning. Studentsköterskorna måste vara på sitt fjärde år i utbildningen. Nivån av upplevd stress och stressfaktorer var likställda i båda grupperna.
Författare: Curzio, J., Halpin, Y & Terry, L.M., Årtal: 2017 Titel: A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses´workpla ce stressors and stress experiences during transition. Land: England Handlar om att förstå nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av stress i arbetet och hur dessa stressfaktorer ändras inom de första 12 månaderna. Metod: En longitudinell beskrivande sekventiell kombination av olika metoder, en kohortstudie. Datainsamling: För den kvantitativa fasen användes NSS (nursing stress scale) för att samla in data. För den kvalitativa delen användes semistrukturerade intervjuer. Metodanalys: Den kvantitativa och kvalitativa analyserades för sig. Den kvantitativa analyserades med hjälp av IBM SPSS Statistics 21. Den kvalitativa analyserades med hjälp av sexstegs ”tematisk analys”- process. För att kunna skilja åt de separata analyserna men ändå kunna dra slutsatser, genomfördes en sammanslagen dataanalysteknik. Urval: Bestod sammanlagt av 288 deltagare. Den mest rapporterade stressfaktorn var arbetsbelastningen, otillräcklig med personal samt hantering av sin roll som sjuksköterska. Nyutbildade stöter på fler arbetsrelaterade stressfaktorer under de 12 första månaderna, som är förenat med övergången från student. Författare: Hezaveh, M.S., Rafii, F & Seyedfatemi, N., Årtal: 2013 Titel: Belysa nyutbildade sjuksköterskors erfarenheter av första tiden inom vården. Då deras övergång till deras nya yrkesroll kan få breda konsekvenser för Metod: Kvalitativ metod med en konventionell innehållsanalys. Datainsamling: Data samlades in med hjälp av ostrukturerade intervjuer och fältanteckningar. Deltagarnas erfarenheter utgick från 3 teman, hinder att utföra arbetet, kommunikationsprobl em samt att leda arbetet.
Novice nurses´ experiences of unpreparedness at the beginning of the work Land: Kanada sjukvården och leda till minskad kvalitet på patientvården. Metodanalys: Konventionell metod användes för innehållsanalys. Urval: 21 deltagare, varav 17 var nybörjare, 2 handledare samt 2 erfarna sjuksköterskor. Författare: Horsburgh, D & Ross, J., Årtal: 2013 Titel: Care and compassion: the experiences of newly qualified staff nurses Land: Skottland Utforska nyutbildade sjuksköterskors upplevelser om faktorer som påverkar den vård man erbjuder. Metod: En kvalitativ innehållsanalys. Metodanalys: Data analyserades med hjälp av Grounded Theory. Urvalet bestod av 42 deltagare som var inne på sitt första år efter examen.
Deltagarnas övergång från student till legitimerad
sjuksköterska var inte som de hade förväntat
sig. Klinisk
övervakning och stöd från personal ansågs vara positivt.
Författare: Hu, J., Li, S & Qiao, G., Årtal: 2011 Titel: Stress, coping and psychological well-being among new graduate nurses in China Land: Kina
Vad som orsakar sjusköterskestress , dess hanteringsstrategi er och psykologiskt välbefinnande inom nyutbildade sjuksköterskor. Övergången från student till sjuksköterska är besvärlig, en utmaning samt att många
nyutbildade har svårt att hantera sin nya roll under
Metod: En tvärsnitts- och deskriptiv korrelationsdesign. Metodanalys: En beskrivande statistik användes för att beskriva deltagarnas egenskaper Urval: Nyutbildade sjuksköterskor som arbetade sitt första år efter examen blev bjudna att delta. Urvalet bestod av 96 deltagare. Samtliga deltagare var kvinnor. Den mest gemensamma stressfaktorn var livets slut, arbetsbelastningen och otillräcklig förberedda. De mest använda hanteringsstrategierna var planering, var planering, acceptans
och positiv
de första månaderna. Författare: Odland, L-H., Sneltvedt, T & Sörlie, V., Årtal: 2014 Titel: Responsible but unprepared: Experiences of newly educated nurses in hospital care Land: Norge Belysa upplevelsen av att vara nyutbildade sjuksköterskor som arbetar inom intermedicin och kirurgiska enheter. Metod: En fenomenologisk- hermeneutisk metod med hjälp av berättande intervjuer och textanalys Metodanalys: Intervjuerna analyserades med hjälp av en tolkningsmetod inspirerad av Ricouer´s fenomenologiska hermeneutik. Urval: 8 nyutbildade sjuksköterskor, 7 kvinnor och 1 som arbetade på intern medicin och kirurgisk avdelning deltog. Deltagarna hade varit anställda i 9-16 månader. Kriterierna för urval var att de hade
arbetat som
sjuksköterska upp till 9-16 månader. Praktiserat i 8 veckor under sin utbildning i en liknande avdelning.
Deltagarna märkte stor skillnad mellan idealen, den teoretiska och praktiska kunskapen som de fick under sin utbildning.
Deltagarna ansåg även att ansvaret var överväldigande. Författare: Yeh, M-C & Yu, S., Årtal: 2019 Att identifiera jobbstress och avsikt att sluta hos nyutbildade sjuksköterskor under de tre första
Metod: En
tvärsnittsforskningsdes ign.
Datainsamling: Data samlades in utifrån ett
Jobbstressen var högst vid första månaden och avsikten att säga upp sig från jobbet var högst vid första och andra månaden.
Titel:
Job stress and intention to quit in newly- graduated nurses during the first three months of work in Taiwan Land: Taiwan månaderna av sitt arbete samt faktorer som kan påverka att de stannar kvar.
frågeformulär som tog ungefär 10-15 min att besvara.
Urvalet var 192 deltagare, varav 163 svarade på frågorna och deltog i studien. Författare: Zamanzadeh, V., Roshangar, F., Fathi-Azar, E., Valizadeh, L., & Kirkwood, J., Årtal: 2014 Titel: Experiences of newly graduated nurses on strategies of gaining self-confidence during their inital work: A qualitative study Land: Iran Närvaron av nyutbildade sjuksköterskor ökar, i sin tur ökar andelen kliniska fel och patientskador. Syftet är att framkalla de strategier som används för att underlätta övergången. Metod: En kvalitativ studie med hjälp av djupgående semistrukturerade intervjuer. Datainsamling: Djupgående semistrukturerade intervjuer användes. Dataanalys: Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera. Urval: 30 deltagare. Utifrån intervjuerna framkom det 8 hanteringsstrategier som deltagarna använde sig utav för att öka sitt självförtroende under de 6 första månaderna av sin karriär.
Författare: Zinsmeister, L., Schafer, D., Årtal: 2009 Titel: The exploration of the lived experience of graduate nurse making the transition to registered nurse during the first year of practice
Belysa
övergången för nyutbildade sjuksköterskor under deras första anställningsår. Metod: En kvalitativ fenomenologisk forskningsstrategi. Datainsamling: En standardiserat öppen intervjuteknik användes. Metodanalys: Kvalitativ innehållsanalys. Urval: 9 deltagare, från åldern 22 till 38 år. Inkluderingskriterierna var att ha arbetat i minst 6 månader men inte längre än 1 år.
Studien resulterar i att få fram strategier som enhetschefer,
handledare och personal kan använda sig utav för att främja
en positiv
övergångsperiod för nyutbildade
