”Män ska tjäna pengar och släcka bränder” Förskollärares syn på män-och frånvaron av män- i förskolan

FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

Barn-Unga-Samhälle

Examensarbete i

Barndom och lärande

15 Högskolepoäng, grundnivå

”Män ska tjäna pengar och släcka bränder”

Förskollärares syn på män-och frånvaron av män- i förskolan

”Men should earn money and put out fires”

Preschool teachers perception of men – and the absence of men – in

preschools

Mona Shideda

Tove Ljungberg

Förskollärarexamen 210 hp Examinator: Despina Tzimoula

Förord

De gånger vi varit ute på vår VFU har vi lagt märke till bristen på manliga förskollärare. Under vår utbildning uppmärksammades genus och vi började fundera kring ämnet som ett examensarbete. Detta har varit givande och inspirerande då vi har varit till varandras stöd i planering och arbete tillsammans. Tillsammans har vi formulerat studiens syfte och frågeställningar. Vidare har vi genomfört intervjuerna, analysen och slutdiskussionen tillsammans. Mona har skrivit metoden och metoddiskussionen och Tove har skrivit problemformulering, tidigare forskning och teoriavsnitt.

Vi vill tacka de personer som ställt upp på intervjuer och även bidragit med tips till vårt arbete. Utan er hade denna studie inte varit genomförbar. Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare Julia Rönnbäck för din hjälp och support genom vårt examensarbete.

Abstract

Män är minoritet i förskolan och detta påtalas inte sällan i media, att män behövs i förskolan samt varför de väljer bort förskolläraryrket diskuteras även ofta i media. Mot denna bakgrund är syftet med denna uppsats tudelat. Dels syftar studien till att belysa vilka genuskodade förväntningar manliga och kvinnliga förskollärare har på män i förskolan. Vidare syftar studien till att belysa vilka genuskodade förklaringar manliga och kvinnliga förskollärare ger till varför det arbetar så få män i förskolan.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fyra män och fyra kvinnor som samtliga arbetar som förskollärare. En fenomenologisk analys- och tolkningsmodell samt genusteori används. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Connell och Hirdmans genusteorier. Resultatet visar att män i förskolan inte anses vara nödvändiga att vara manliga förebilder. Vissa förutfattade meningar och förväntningar framkom om män och deras roll i förskolan samt indelning av manliga och kvinnliga aktiviteter. Status och könskategorisering av yrket benämns som förklaringar till bristen av män i förskolan. Vidare framhåller studien att misstankar om pedofili kan vara en bidragande faktor till bristen av män i förskoleverksamheten.

Nyckelord: Föreställningar, Förväntningar, Genus, Kvinnodominerat, Manlighet, Maskulinitet, Män i förskolan

Innehållsförteckning

3.1 Förskolan som kvinnlig verksamhet  ...  6  

3.2 Maskulinitetsforskning och män inom förskolan  ...  7  

4. Teoretiska utgångspunkter  ...  10  

4.1 Genus och genuskontrakt  ...  10  

4.2 Raewyn W. Connells genusteori  ...  11  

4.3 Hegemonisk maskulinitet  ...  11  

5. Metod  ...  13  

5.1 Kvalitativ metod  ...  13  

5.2 Urval  ...  13  

5.3 Utförande  ...  13  

5.4 De fyra etiska aspekterna  ...  15  

5.5 Analys och bearbetning  ...  15  

6. Analys och resultat  ...  17  

6.1 Presentation av respondenter  ...  17  

6.2 Vikten av manliga förebilder  ...  17  

6.3 Det viktiga könet – för vuxna  ...  19  

6.4 ”Män ska tjäna pengar och släcka bränder”  ...  21  

6.5 Den problematiska kvinnokodningen  ...  22  

6.6 Den ofrånkomliga pedofildebatten och dess konsekvenser  ...  23  

7. Slutsats och diskussion  ...  25  

7.1 Slutdiskussion  ...  25  

7.1.1  Genuskodade förväntningar på män i förskolan  ...  25  

7.1.2. Förklaringar till frånvaron av män i förskolan  ...  27  

7.2 Metoddiskussion  ...  29  

7.3 Fortsatt forskning  ...  29  

Bilaga 1  ...  31  

1. Inledning

1.1 Problembeskrivning

I förskolan arbetar primärt kvinnor och förskolläraryrket betraktas vanligtvis som ett kvinnoyrke. Inkludering av män i förskollärarverksamheten är fortfarande relativt begränsad, endast två till tre procent av de som arbetar inom förskolan är män (Skolverket, 2012). Män i förskolan som en minoritet lyfts inte sällan fram i media. Ofta påpekas att män behövs som manliga förebilder för barn samt att en könssegregerad arbetsmarknad är negativt för de anställda (Jällhage, 2013 & Swedin, 2016). Därtill diskuteras även anledningar till varför män inte väljer att utbilda sig till förskollärare, och uppmärksammade fall av pedofili framhålls som en inverkande faktor (Nyström, 2014). Hur är det att vara en man i förskolan? Hur resonerar män som arbetar i förskolan om sig själva? Hur resonerar kvinnor som arbetar i förskolan om sina manliga kollegor? Hur förklarar förskollärare frånvaron av män i förskolan? Mot denna bakgrund har vi formulerat syfte och frågeställningar.

2. Syfte och Frågeställningar

2.1 Syfte

Syftet med detta arbete är dels att lyfta vilka genuskodade förväntningar kvinnliga och manliga förskollärare har på män i förskolan. Syftet är även att ta fasta på vilka genuskodade förklaringar förskollärare ger till varför det arbetar få män i förskolan. Denna studie ger en insyn i hur det är att vara normbrytare i ett könskodat kvinnoyrke och vilka förväntningar och föreställningar det finns på män i förskolan. Genom att lyfta fram och analysera såväl mäns som kvinnors berättelser om män i förskolan avser vi bidra till en inblick i hur båda könen uppfattar män i ett kvinnodominerat yrke.

2.2 Frågeställningar

• Hur resonerar förskollärare om manliga förebilder i förskolan?   • Hur beskrivs och uppfattas manliga förskollärare som kollegor?  

• Hur inverkar motsättningar så som status, kvinnokodning och pedofildebatten de

3. Tidigare forskning

Förskolläraryrket uppfattas vanligtvis som ett kvinnoyrke. För att förstå bakgrunden till detta beskriver vi kortfattat förskolans uppkomst i Sverige. Samt hur det primärt är kvinnor som har arbetat – och arbetar - i förskolan. Därefter beskriver vi maskulinitetsforskningen eftersom vår studie faller inom ramen för det forskningsfältet. Avslutningsvis beskriver vi tidigare forskning om män som arbetar inom kvinnodominerade yrken eftersom det är vad vår studie handlar om.

3.1 Förskolan som kvinnlig verksamhet

Förskoleverksamheten började som ett komplement till ensamstående mödrar som behövde en plats att lämna sina barn när de arbetade. Detta kallades till en början för

barnkrubba och bildades år 1837. Utifrån denna grund tillförde man sedan mer

pedagogik och fostran och fick då namnet barnträdgård. Här sågs barnet som en unik varelse som behövde omsorg, utveckling och vård (Kihlström, 1995). Enligt pedagogikforskaren Ingegerd Tallberg Broman (2002) ansågs kvinnor vara anpassade för det pedagogiska yrket då de hade de kvalitéer som behövdes, så som vård och omsorg. Det var inte förrän på 1950 och 1960 talet som arbetet började öppnas för de män som ville in i verksamheten.

Pedagogikforskaren Margareta Havung (2005) skriver att det under en längre tid har varit kvinnor som har haft tillträde till många av de jobb som handlar om vård och omsorg. Havung (2005) menar också liksom Tallberg Broman att det handlar om en föreställning att kvinnor har en större fallenhet för dessa yrken.  Havung menar vidare, och återigen liksom Tallberg Broman, att ett större intresse för män inom barnomsorgen visades på 1960-talet Enligt Havung började detta med att framställa förskolläraryrket som ett yrke för män, men utvecklades sedan snabbt till mäns rätt att ta del av detta arbete. Det uppstod även diskussioner om hur viktigt det var för barn att ha en manlig förebild i förskolan för de som saknade en man i hemmet (Ibid).

På 1980- talet förändras förskolan ytterligare och man började prata om det kompetenta

barnet och utbildningsperspektivet blev då mer strikt. (Gannerud & Rönnerman, 2006).

verksamheten, upp emot 30 procent. Denna förhoppning realiserades inte då det inte var så många män som sökte till utbildningen. Det gick upp till fem procent men detta ändrades snabbt igen och i slutet av 1990-talet var det nere på två procent (Havung, 2005). Idag är siffrorna likartade. Nedan är statistik över andelen män av årsarbetare i kommunala och fristående 2012 efter utbildning:

  Huvudman Förskollärar-utbildning Barnskötar-utbildning Annan utbildning Ingen utbildning Totalt Kommunal Män % 2,7 2,4 5,4 9,6 3,0 Enskild Män % 3,7 4,1 7,7 13,2 5,5 1

Havung har tagit sig an begreppet könsmärkning och hon menar att när ett kön utgör majoritet inom en yrkeskategori, anses den vara könsmärkt. Genom detta kan man säga att förskolläraryrket är könsmärkt som ett kvinnoyrke (Ibid).

3.2 Maskulinitetsforskning och män inom förskolan

Maskulinitetsforskning är någonting som är relativt outforskat och började under 1960-och 70-talet. Forskningens fokus låg på mäns överordning gentemot kvinnor som visade sig genom sexköp, misshandel och våldtäkt (Johansson & Kousmanen, 2003). Sociologiforskaren Thomas Johansson menar att det är feminismen som la grunden för maskulinitetsforskningen och dessa forskningsfält utvecklades i takt med varandra (Ibid). Idag handlar maskulinitetsforskningen främst om olika sorters manligheter och om att förändra synen på den dominerade manligheten (Johansson, 2000). Exempel på områden inom maskulinitetsforskning är faderskapsforskning och broderskapsforskning. Mest närliggande maskulinitetsforskning för föreliggande studie är forskning som behandlar män i förskolan.

I Finland har socialpsykologiforskaren Kajsa Kauppinen-Toropainen och specialforskare i hälso- och socialvården Johanna Lammi gjort en intervjustudie om hur män i Skandinavien ser på sin roll i förskoleverksamheten. Studien visar på att männen

1  _{97) Källa: Tabell 1A: Antal förskolechefer, anställda och årsarbetare efter kön och}

anser sig vara behövda inom barnomsorgen. Respondenterna i denna studie hävdar även att det är viktigt att barnen både har manliga och kvinnliga förebilder och att de kan tillföra många nya idéer och kan se saker från ett annat perspektiv. Trots detta tycker männen att det är svårt att hävda sig i ett kvinnodominerande yrke och att de har svårt att göra sina röster hörda. När det kommer till den sociala trivseln på arbetsplatsen saknar dessa män ofta en manlig kollega att samtala med (Kauppinen -Toropainen & Lammi, 1993). Samma resultat finner mansforskaren Marie Nordberg (2005) som i sin intervjustudie om män i kvinnodominerande yrken tar upp att män och kvinnor oftast pratar om olika saker och har olika intressen. Hon menar att det finns ett visst utanförskap för männen i arbetslaget (Ibid).

Likartat resultat påvisar även Havung (2005) som i sin kvalitativa studie både observerade och intervjuade män i förskolan. Hon anser att mäns utanförskap främst visas i de allmänna utrymmena där pedagogerna vistas. Majoriteten är kvinnor och är de som avgör hur samtalen är utformade. Det finns stora skillnader i vad män och kvinnor väljer att samtala om och detta skapar ett utanförskap hos männen (Ibid).

Nordberg skriver vidare att det ofta anses vara positivt av föräldrarna om det finns både män och kvinnor som jobbar på förskolan, då främst för att barnen ska få tillgång till manliga såväl som kvinnliga förbilder. Detta baseras på tanken om att det är skillnad mellan könen gällande deras arbetssätt och kvalitéer. Männen skiljs ut från kvinnorna och förväntas ta en annan roll än de kvinnliga förskollärarna. männen förväntas också att hålla på med andra aktiviteter. De manliga och kvinnliga kunskaperna ska göras tydliga för barnen. Nordberg beskriver vidare att misstankarna kring pedofili och övergrepp gjorde att många män valde att lämna verksamheten (Nordberg, 2005). Den danska pedagogen Steen Baagoe Nielsen (2005) skriver att det hände mycket under 1990-talet som gjorde att människor började bli mer och mer misstänksamma mot män i förskolan. Det uppdagades flera fall av pedofili på förskolor och experter sa att man skulle ta varje fall på största allvar, detta på grund av de efterföljande konsekvenserna hos barnen. På detta sätt blev de män som blev anklagade ”märkta” även om de var oskyldiga och kunde inte komma tillbaka in i verksamheten. På detta sätt bildades också uppfattningen att det bara var män som utförde dessa övergrepp (Ibid).

Sammantaget visar genomgången av tidigare forskning att förskolläraryrket har varit ett kvinnligt kodat yrke genom alla tider men att det gjorts försök att få in fler män. Detta

har dock aldrig riktigt lyckats. Vi ansåg att det var viktigt att få en bakgrundsbild av hur förskolan har sett ut genom tiderna för att kunna förstå varför förskolläraryrket har blivit könsmärkt som ett kvinnoyrke. Denna historiska genomgång har visat att förskolläraryrket alltid ansetts som ett kvinnligt yrke och att det fortfarande är stor brist på manliga förskollärare. Vi anser att detta kan ge en förklaring till manliga förskollärare och kan svar på vår frågeställning; Hur inverkar motsättningar så som kvinnokodning de män som arbetar i förskolan?

Den tidigare forskningen påvisar även att vissa anser att det finns skillnader mellan mäns och kvinnors arbetssätt och att vissa män känner att de saknar manliga kollegor i förskoleverksamheten. Därtill visar genomgången av detta kapitel att män anser sig behövda i förskolor och att de har mycket att bidra med. Denna forskning kan hjälpa oss att förstå våra respondenters utsagor om mäns del i verksamheten och belysa skillnader i manligt och kvinnligt arbetssätt, samt ge en förklaring till vår frågeställning;  Hur beskrivs och uppfattas manliga förskollärare som kollegor? Tidigare forskning tyder på att pedofildebatten har haft effekter. Detta kan förklara varför samhället har ett motstånd till män i förskolan. Även detta ger en bakgrundsbild till vår fråga; Hur inverkar motsättningar så som pedofildebatten de män som arbetar i förskolan?

Tidigare forskning om män i förskolan har visat att primärt fokus har varit hur män i förskolan uppfattar och beskriver sig själva. Dock har vi inte funnit forskning som behandlar hur kvinnor i förskolan uppfattar och beskriver sina manliga kollegor.

4. Teoretiska utgångspunkter

Då genus ligger som grund för denna studie inleder vi med att redogöra vad genusbegreppet innebär. Detta följs av de genusteorier och de begrepp som vi kommer att använda oss av för att tolka vårt material.

4.1 Genus och genuskontrakt

I vår uppsats är begreppet genus centralt. Begreppet kommer från engelskans ord

gender och används i den samhällsvetenskapliga forskningen för att kunna beskriva

föreställningar som är socialt, kulturellt och historiskt kopplade till vår syn på hur kön. Synen på genus kan skiljas åt eftersom genus samspelar med andra faktorer hos individ, omgivning och samhälle. Man kan därför säga att genusperspektivet är ett social konstruktion (Gannerud, 2001). Historikern Yvonne Hirdman (1988) beskriver att det är mötet med andra människors biologiska kropp/skepnad som ger oss föreställningar av vad kön är. Enligt Hirdman omringar man eller lägger på begreppet genus på det redan existerande könet (Ibid).

Hirdman beskriver att vi skapar olika normer, seder och förväntningar kring det manliga och kvinnliga könet och detta benämner hon som genuskontraktet. Dessa kontrakt är tankar kring förhållandet mellan de två könen och hur de beter sig i olika situationer, så som på jobbet, i relationer men även hur de olika könen klär sig och uttrycker sig. Detta beskrivs som den patriarkala ordningen och denna uppdelning finns tydligt i samhället runt oss. (Hirdman, 1988). En annan princip är att alla är delaktiga att skapa en genusordning, detta är dock oftast helt omedvetet då det är någonting som vi är vana vid och som ses som normalt för oss (Hirdman, 2007).

Hirdmans terminologi menar att genus är någonting som är satt i system, vilket kan ge en viss teoretisk förståelse av uppdelningen av kvinnliga och manliga pedagoger beroende på elevers åldrar samt ämne. Kvinnor och män intar olika positioner och uppgifter, detta gör strukturella villkor giltiga. Hirdmans (2007) genuskontrakt beskriver att det i vissa verksamheter visas tydligt vad som är manliga aktiviteter så som fysiska sporter, att bygga och snickra. Medan kvinnornas del i genuskontraktet är mjukare, så som att sy, baka, klippa och klistra. Detta tankesätt har inte enbart sin grund

att hålla isär manligt och kvinnligt utan har också ett visst förakt mot det kvinnliga. Hirdman menar att hierarkin är uppbyggd på att mannen är normen (Hirdman, 2007). Hirdmans genusteori är relevant för vår uppsats då hon beskriver hur samhället bygger upp den patriarkala ordningen. Hon förklarar vidare att det finns olika genuskontrakt som kan förklara förskollärarnas val av olika aktiviteter i verksamheten. Isärhållningen mellan könen är av intresse i vår studie då vi anser att detta bidrar till en förklaring till varför indelningen mellan manliga och kvinnliga jobb blir konstanta.

4.2 Raewyn W. Connells genusteori

Sociologen Raewyn W. Connell genusteori handlar hur människokroppen betraktas av samhället och om hur detta påverkar privatliv och framtiden för mänskligheten. Connell menar att genus skapar den biologiska uppdelningen som sker mellan man och kvinna. Hon understryker att dessa skapar skilda världar mellan könen och att människor blir placerade de två fack efter könstillhörighet. Personlighet skulle kunna vara ett giltigt sätt att upptäcka genus men eftersom det finns i mer omfång än bara två kategorier så anses det problematiskt. Vidare menar hon att en genusdefinition som bygger på skillnader gör att det i situationer där det inte finns synliga skillnader finns det inte heller något genus (Connell, 2002).

Connells kritiska sätt att se genus som ett hjälpmedel för att kunna att placera de olika könen i två olika fack kan vara användbart i vår studie då vi får vi en bredare bild av synen på genus. Personlighet och relationsuppbyggnad skulle kunna visa sig viktigare än de två könstillhörigheterna som människor ofta blir fast i när det talas om genus. Detta använder vi för att kunna analysera situationer i våra respondenters utsagor som är mer komplexa. Connells genusteori motverkar att genusbegreppet blir svart/vitt och tillför ett djup i analysen av materialet.

4.3 Hegemonisk maskulinitet

Connell menar att man måste sätta manligheten och maktfaktorn i relation till varandra. Genom att göra detta kan man se att det inte bara finns över- och underordningar i relation till kön utan också inom den manliga hierarkin. Mannen är högst upp i samhället och med mest status benämns som den hegemoniska maskuliniteten, denna är

påverkad av klass, etnicitet och status. Connell (1999) beskriver hegemonin som någonting som finns i alla samhällsstrukturer med underordnade och överordnade personligheter.

Här i västvärlden handlar den hegemoniska maskuliniteten främst om dynamiken mellan heterosexuella och homosexuella män. De homosexuella männen anses vara underordnade de heterosexuella då de anses ha tagit avstånd från den hegemoniska maskuliniteten och hamnar då längst ner i genushierarkin. Men det är inte bara män med en annan sexualitet som blir utsatta, även de män som anses vara för feminina i sitt sätt blir drabbade av detta fenomen ( Connell, 1999).

Connell har kopplat maskuliniteten till ett begrepp som kallas breadwinner med detta menas att mannen är den som ska vara ute och tjäna pengar och klättra på karriärstegen medan kvinnan ska ta hand om hemmet och barnen. De män som inte uppfyller sin roll som ”breadwinner” kan också bli ifrågasatt i sin maskulinitet (Connell, 1995).

Den hegemoniska maskuliniteten ger oss en större inblick i hur maskuliniteter fungerar och samspelar. I förskolläraryrket som är en kvinnlig arena brister denna hegemoni, men det kan även bildas nya hierarkier som står utanför normen. Detta blir intressant i vår analys då vi använder den hegemoniska maskuliniteten för att beskriva hur ett kvinnligt arbete bryter denna maskulinitet och kan förklara varför det finns så få manliga förskollärare samt varför yrket har lägre status.

5. Metod

I detta avsnitt beskriver vi först den metod som vi har valt att använda oss av. Vi beskriver även urval och hur studien har genomförts. Därtill för vi ett forskningsetiskt resonemang och redogör för hur analysförfarandet har gått till.

5.1 Kvalitativ metod

Studien syftar till att belysa vilka genuskodade förväntningar förskollärare har på män i förskolan och vilka genuskodade förklaringar förskollärare ger till varför det arbetar få män i förskolan. Vi ansåg vi att kvalitativ metod skulle vara det mest passande sättet att samla in information då kvalitativa intervjuer syftar till att ta del av respondenternas erfarenheter, tankegångar samt upplevelser kring olika ämnen (Denscombe, 2004). Vi ville få en djupare perspektiv hur våra respondenter tänkte och ha chansen att ställa följdfrågor.

5.2 Urval

Vi valde att använda oss av ett så kallat snöbollsurval i denna studie vilket innebär att man använder sig av personer man har i sin omgivning eller tar kontakt med olika arbetsplatser för att hitta potentiella respondenter (Trost, 2010). I denna undersökning fokuserade vi oss på manlig och kvinnlig personal på fyra olika förskolor i Malmö. Som urvalskriterier bestämdes det att deltagarna skulle bestå av åtta förskollärare av både manligt och kvinnligt kön, för att få ta del av både manliga och kvinnliga åsikter och synpunkter och vi hade även som krav att de skulle ha en förskollärarexamen. De anställda skulle ha minst två års erfarenhet av yrket oavsett könstillhörighet. Våra respondenter är utvalda utifrån att de arbetar inom förskoleverksamheten och känner till det problemområde vi baserar vårt arbete på.

5.3 Utförande

För att komma i kontakt med undersökningens respondenter använde vi oss av två tillvägagångssätt. Det ena sättet vi tog kontakt med respondenterna på var via

telefonsamtal och e-mail till olika förskolor runtom i Malmö där vi förtydligade att vi är två förskollärarstudenter som ska skriva vårt examensarbete om män i förskolan. Vi betonade att det var helt frivilligt för respondenterna att delta i undersökningen och de förskollärare vi frågade gav oss en positiv respons och därigenom lyckades vi planera tid för intervju i respektive förskolor där vi skulle träffa förskollärarna.

Det andra tillvägagångssättet var att fråga runt bland människor vi kände. Vår verksamhetsförlagda utbildning och i arbete på förskolor där chefen kunde intyga att det fanns manliga förskollärare, blev platser där vi fick kontakt med några av våra respondenter. Genom detta kom vi i kontakt med fem av respondenterna. Före intervjuerna bestämdes frågor som var relaterade till undersökningens syfte. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att följdfrågor ställdes spontant utifrån diskussionerna men ändå har förutbestämda frågeställningar. Enligt Bryman (2002) så är denna typ av intervju är mer öppen och frågorna ställs på ett mer personligt sätt och det är inte nödvändigt ställa frågorna i samma intervjuordning som det är förutbestämt utan man kan vara mer flexibel (Ibid).

Intervjuerna skedde under april månad 2014, varade mellan 20-30 minuter och spelades in genom ljudupptagning med hjälp av en telefon. Materialinsamlandet ägde rum på förskollärarnas arbetsplatser eftersom de fick valmöjligheten att välja var de ville bli intervjuade och vi ville att det skulle ske i en lugn och trivsam miljö. Enligt Johansson, Lindgren & Hellman (2013) är det viktigt att skapa en situation som gör det möjligt att föra en så jämlik kommunikation som möjligt. Intervjusituationen är ett möte där syftet är att åstadkomma en konversation mellan en eller flera personer (Ibid).

Vi valde att intervjua respondenterna två och två från samma förskola men inte från samma avdelning. Vi tänkte att det var bästa möjliga lösningen för att en diskussion skulle kunna uppstå, vilket det gjorde med de flesta. Åsikterna skiljde sig ifrån varandra mycket i början av samtalen men vi märkte att många av respondenterna blev samstämmiga i slutet av diskussionerna. Efter avslutande intervjuer träffades vi för att transkribera ljudinspelningarna detta skedde kort efter intervjuerna då allt fortfarande var färskt i huvudet. Vi avlyssnade ljudinspelningarna ett flertal gånger och skrev ner vad respondenterna sagt ordagrant och vårt transkriberings material resulterade i tio sidor.

5.4 De fyra etiska aspekterna

Vetenskapsrådet (2002) har fyra forskningsetiska grundprinciper och då vi har involverat människor i vår studie följer vi dessa. Det första kravet är informationskravet vilket innebär att forskaren ska informera de medverkade i studien om studiens syfte, detta gjorde vi när vi tog kontakt med respondenterna. Det andra kravet är

samtyckeskravet vilket innebär att deltagarna i undersökningen har rätt att själv

bestämma över sin medverkan i studien och även detta meddelades när vi var i telefonkontakt med respondenterna. Konfidentialitetskravet är det tredje kravet vilket innebär att största möjliga konfidentialitet ges till alla medverkande i studien och detta informerade vi om i den första kontakten med respondenterna, men vi upprepade det även när vi var på plats för intervju. Respondenternas riktiga namn har inte använts i studien. Det sista kravet är nyttjandekravet vilket syftar till att materialet som insamlas enbart får användas för forskningsändamål och detta informerades i telefonkontakt med respondenterna (Vetenskapsrådet, 2002).

5.5 Analys och bearbetning

När vi skulle arbeta och sammanställa vårt material valde vi den fenomenolografiska

forskningsansatsen. Fenomenografi handlar om att hitta skillnader och likheter i

människors berättelser, detta genom att fastställa variationer och skillnader i respondenternas utsagor och att därefter klassificera de varierande synpunkterna (Kihlström, 2007). Det finns fyra olika faser utgå från när man sammanställer den fenomenografiska inriktningen, dessa är:

Fas 1: Lära känna empirin och upprätta ett helhetsintryck Fas 2: Observera olikheter och likheter i de olika uttalanden Fas 3: Klassificera tolkningar i skildringskategorier

Fas 4 och fas 5: Läsa strukturen i det underliggande kategorisystemet (Patel & Davidsson, 2011).

Patel och Davidsson (2011) menar att genom denna metod tolkar och klassificerar forskaren empirin tills ett mönster blir synligt och detta tyder på att denna gärning är

empirisk. I vårt material har vi identifierat fem återupprepande mönster i våra respondenters utsagor som vi kommer att presentera och analysera i nästa avsnitt.

6. Analys och resultat

Vi inleder det här stycket med att presentera de respondenter som har deltagit i vår studie. Efter detta   presenteras och analyseras materialet i utifrån våra fem frågeställningar. Våra teoretiska utgångspunkter så som genus, genuskontrakt, hegemonisk maskulinitet och Connell och Hirdmans genusteorier ligger som grund för vår analys.

6.1 Presentation av respondenter

Förskollärarna som har intervjuats bor i Malmö kommun och alla jobbar i en kommunal förskola.Deras ålder spänner från 31 år till 60 år och de har arbetat från 8 till 30 år inom förskolan.  

6.2 Vikten av manliga förebilder

En av våra frågeställningar är:  Hur resonerar förskollärare om så kallade manliga förebilder för barn i förskolan? För att kunna besvara detta frågade vi förskollärarna hur viktigt det är att ha en manlig förebild på förskolan. Alla våra respondenter var eniga om att manliga förebilder i verksamheten inte är så viktigt. Exempelvis säger Henry så här:

Men jag tror inte det är universellt att barn utan pappa behöver manliga förebilder, det är nog olika från fall till fall. Jag tror mer på att vara en god förebild, kön spelar mindre roll. – Henry

Karinas utsaga är liknande Henrys och ser ut på följande vis:

Jag tror personligheten spelar störst roll när det kommer till att vara en bra förebild, inte könet man tillhör, barnen kommer att möta många manliga förebilder genom åren.- Karina

Henry anser att det viktigaste är att man är en god förebild för barn, kön är inte det mest centrala enligt honom. Även Karina anser att det är viktigast att barnen har en bra förebild att se upp till – oberoende av kön. Hon menar att personligheten är mer

avgörande än könstillhörigheten när det gäller att vara en bra förebild för barn. Två andra respondenter svarade på liknande vis:

Det är inte viktigt alls, män finns överallt. Bra om det finns, men inte jätteviktigt. – Camilla

Finns så många bra pedagoger ändå, män ändrar inte förskolan. –

Diana

Detta anser vi kan kopplas till Connells (2002) genusteori som bidrar till en större bredd än bara sätta in de två könen i olika fack, detta anser hon skapa en klyfta mellan dem. Dessa två respondenter har ingenting emot män i förskolan, men de anser att personligheten och bra pedagoger ska vara del av förskolan oberoende av vilket kön de tillhör. Connells genusteori förespråkar detta genom att istället för att rikta fokus på kön så ska man fokusera på någonting djupare och mer flexibelt, nämligen personlighet och relationer mellan människor som i detta fall i förskoleverksamheten.

Hittills har vi visat att förskollärarna anser att manliga förebilder i förskolan inte är särskilt viktiga för barn. Förskollärarna menar att personlighet spelar större roll i relation till barn samt att huvudsaken är att man är en god förebild oavsett kön. Men även om respondenterna menade att förskollärarens kön inte spelar så stor roll i förskolan berättade många respondenter senare om motsatsen. Exempelvis berättade Kristian detta:

Män är mer med i leken och är mer skämtsamma än vad deras kvinnliga kollegor är och skapar en annorlunda stämning i barngruppen.-Kristian

Kristian menar att män leker och skämtar mer med barnen än vad kvinnor gör. John för ett snarlikt resonemang:

Kvinnor tenderar att lägga mycket tid på att hålla ordning och reda på avdelningen, medan manliga förskollärare lägger mer energi på att vara i leken med barnen. - John

John och Kristian beskriver här män och kvinnor som olika i deras aktiviteter och sätt att bemöta barnen. De kan kopplas till Hirdmans (1988) genuskontrakt som grundar sig att det finns olika aktiviteter och sätt att vara baserat på vilket kön du tillhör, så som att

kvinnor är de som sköter det praktiska och männen agerar mer som lekfarbror och skapar en mer avslappnad känsla i barngruppen (Ibid). Sammanfattat så går åsikterna isär hos våra respondenter. De håller en neutral syn på hur viktig den manliga förebilden är i förskolan, men samtidigt uttrycker en viss de av de vi intervjuade en skillnad mellan man och kvinnors arbetssätt och deras tillgång i förskoleverksamheten.

6.3 Det viktiga könet – för vuxna

En annan av våra frågeställningar är: Hur beskriver och uppfattar förskollärare manliga förskollärare som kollegor? I intervjuerna berättade flera respondenter om att manliga förskollärare förväntas göra andra saker och vara på andra sätt än kvinnliga förskollärare. Exempelvis menade Diana att män är bra att ha när det kommer till att fixa tekniken i verksamheten:

Det är bra att ha en man att kunna vända sig till ibland, när det kommer till de mer tekniska sakerna här på förskolan.- Diana

Detta bekräftades sedan i en annan manlig respondents utsaga då han uttryckte det så här:

Det blir ofta jag som får uppgiften att fixa saker här, som till exempel när datorn inte fungerar eller när skrivaren inte vill skriva ut. Ibland frågar de mig istället för att kontakta vaktmästaren och tar för givet att jag ska kunna veta hur man lagar sådana

saker.-Henry

Diana och Henrys utsagor kan ses som ett exempel kring hur män och kvinnor hjälper till att reproducera genusordningen på så sätt att de har förutfattade meningar om vad män ska kunna göra. Detta sätt att se på manliga aktiviteter är inte personlighetsbaserade utan ett förgivettagande, dessa citat ses som exempel kring den symboliska nivån i genusordningen där kollektiva föreställningar kring ”manligt” och ”kvinnligt”. Dessa handlingar kan förknippas inom ramen av den samhälleliga genusordningen (Hirdman, 2007). Nedan kommer ännu ett citat som handlar om de förväntningar som läggs på de olika könen:

Det finns ett biologiskt kön men sen tycker jag heller inte att bara för att det finns en man i förskolan ska han behöva hamra, snickra, spela fotboll. Eftersom han är en MAN. Han ska inte behöva ha andra egenskaper och arbetsuppgifter bara för att han är en man. –

Pernilla

Pernilla menar att könet inte borde spela någon roll. Enligt henne bör inte män förväntas hamra snickra och spela fotboll för att de är män, varför skulle inte en kvinna kunna hamra och snickra? Hon menar att det är viktigt att man även förmedlar dessa egenskaper vidare till barnen så de kan få se att en kvinna kan utföra manligt kodade arbetsuppgifter och att en man kan utföra kvinnligkodade arbetsuppgifter. Pernilla uppmanar till att bryta dessa traditionella genusmönster. Det Pernilla uttrycker i detta citat kan kopplas med Hirdmans (2007) genuskontrakt som menar att det finns förutfattade meningar om män respektive kvinnor val av aktiviteter. Att en man ska snickra och spela boll hör till dessa förutfattade meningar att män skulle ha ett intresse och fallenhet för dessa aktiviteter.

När vi pratade med Camilla om hennes manliga kollegor berättade hon följande:

Jag hade en kollega som var man och papporna verkade alltid ha en närmare kontakt med honom än resten av de kvinnliga förskollärarna. Det hände flera gånger att dessa pappor sa till honom att de uppskattade att han fanns på förskolan för då var det någon som kunde spela fotboll, bygga och göra mer killiga grejor med deras söner. - Camilla

Enligt Camilla är pappor mer benägna att vända sig till en manlig förskollärare än en kvinnlig. Enligt henne uppskattar många pappor manliga förskollärare eftersom dessa antas kunna spela fotboll och göra andra manligt kodade aktiviteter. Det hon säger kan tolkas som en viss förutfattad bild av hur de olika könen beter sig och vad de är intresserade av. Inte bara ute i samhället men i deras yrken förväntar sig samhället att de ska uppfylla samma stereotypa sätt att vara. Detta är ett exempel av den patriarkala ordningen som existerar i samhället (Hirdman, 2007).

I detta avsnitt har vi visat att män förväntas att ta andra initiativ och ansvarsområden än kvinnor i förskoleyrket, så som teknik och andra hantverkssysslor. Vi har även sett

exempel på olika förväntningar på män i förskolan. Vidare har vi visat hur pappor förväntar sig andra saker av män i förskolan än vad de förväntar sig av kvinnor. Härnäst kommer vi visa exempel på hur status spelar in på val av yrke för män och om förskolläraryrkets bristande status kan vara en anledning till bristen av män i förskolan.

6.4 ”Män ska tjäna pengar och släcka bränder”

En del av vår tredje frågeställning är: Hur inverkar motsättningar så som status de män som arbetar i förskolan? När vi intervjuade förskollärarna ställde vi därför frågan; varför är det främst är kvinnor som söker till förskolläraryrket? Två respondenter menade att män förväntas tjäna pengar och därför söker sig till andra yrken. Här är två exempel på respondenternas svar på detta:

Män ska vara ute och tjäna pengar och producera. -Henry

Tror män letar efter mer högavlönade jobb med mer pondus och att man ska klättra på karriärstegen.- Pernilla

Henry berättar att män förväntas tjäna pengar och producera. Pernilla är i linje med honom och talar om att pondus och karriär är mer betydelsefulla när män söker jobb. Vi kopplar detta till Connell (1995) som menar att maskulinitet ofta blir sammankopplat med att vara en breadwinner detta innebär att mannen ska stå för den högavlönade inkomsten. När en man inte har ett högavlönat manligt yrke blir deras maskulinitet ifrågasatt. Vissa av våra respondenter menade dock på motsatsen:

Lönen spelar ingen roll när det kommer till att få in fler män inom yrket, ingen blir brandman för att tjäna pengar. Utan det är ren status att vara hjälte och släcka bränder. – Kristian

Lönen är enligt mig ingen större bidragande faktor till att det är brist på manliga förskollärare. Det ses helt enkelt inte som ett yrke för män av samhället och är inte kopplat till status, därför spelar det ingen roll ifall lönen höjs. -John

Kristian och John tror inte att det spelar någon roll ifall lönen hade höjts för män i förskolan då det fortfarande är en fråga om status och hur yrket ses av samhället. Enligt dem är förskolläraryrkets bristande status problemet. Vi tolkar Kristians utsaga som att

brandmansyrket är mer statusfyllt då det kopplas med maskulinitet. De män som jobbar inom förskolan som är ett kvinnligt kodat yrke bryter den hegemoniska maskuliniteten då det är ett arbete som inte ses som manligt (Connell, 1999).

I detta avsnitt har vi visat att respondenterna förklarar mäns frånvaro i förskolan på två olika sätt. Vissa menar att män förväntas att tjäna pengar och därför arbetar inom andra områden. Andra menar att män förväntas vara hjältar och ha högstatusjobb och därför väljer bort förskolan.

6.5 Den problematiska kvinnokodningen

En del av vår tredje frågeställning är; Hur inverkar förskolläraryrkets kvinnokodning de män som arbetar i förskolan? När vi frågar våra respondenter varför så få män arbetar i förskolan berättar några av dem att förskolläraryrket är ett kvinnoyrke och att detta gör att män inte söker sig hit. Exempelvis säger Henry och Pernilla följande:

Rent kvinnoyrke- man går utanför normen när män söker till förskollärare ….förskollärare handlar med mjuka värden, de är mer lämpade till kvinnor anses det. Det liksom jobb inom vården. –

Henry

Förskolläraryrket anses vara ett feminint yrke så som dem flesta omsorgjobb. - Pernilla

Ytterligare ett exempel är Camilla som också uttrycker en viss skepsis till att detta tankesätt skulle kunna förändras med tiden.

Förskolläraryrket har alltid ansetts som ett kvinnoyrke, så har det alltid varit och kommer nog alltid att vara. – Camilla

Vi tolkar respondenternas utsagor till att förskolläraryrkets könsmärkning som ett kvinnoyrke. Män som söker sig till förskolläraryrket kanske därför vara onormala och främmande. Detta kan även kopplas med Hirdmans (2007) genuskontrakt mellan män och kvinnor genom att valen av yrke och aktiviteter anses vara kvinnliga respektive manliga. Dock fanns det några av respondenterna som inte höll med den traditionella könsmärkningen av yrket och dessa uttryckte sig så här:

Detta är ett människoyrke, inget man eller kvinnoyrke. Man bör ändra namnet på yrket och inte benämna ordet ”kvinnoyrke”.- John

Jag tycker att förskolläraryrket ska vara till för alla som är intresserade av att jobba med barn, det ska kvitta om man är man eller kvinna. - Jonas

Här är två citat som vi tolkar är kritiska till det traditionella sättet att se förskoleverksamheten. Båda dessa respondenter vill att sättet att se förskoleyrket ska omvärderas. De tycker att det ska vara till för alla människor och ska vara mer beroende av personlighet istället för könstillhörighet.

Det som framkommit i detta avsnitt är att några av våra respondenter förklarar mäns frånvaro i förskolan utifrån att yrket är könsmärkt som kvinnligt. Vissa anser dock att yrket inte är ett kvinnoyrke. Dock är det bara inte könsmärkningen av yrket som skrämmer bort män. Även andra faktorer inverkar och detta kommer nästa avsnitt att behandla.

6.6 Den ofrånkomliga pedofildebatten och dess

konsekvenser

En del av vår tredje frågeställning är; Hur inverkar pedofildebatten de män som arbetar i förskolan? En av våra respondenter som hade jobbat på förskola under flera år hade blivit ifrågasatt när han skulle byta blöja eller vara ensam med barnen. Detta är ett utdrag ur hans historia:

Ofta är det föräldrarna som har problem med att en manlig pedagog finns på avdelningen. Jag råkade själv ut för en rätt kränkande situation när jag var ensam på avdelningen. Jag hade öppnat, och en pappa kommer in och vägrar lämna sitt barn för att det bara var jag där. De väntade ute i hallen i över 45 minuter och bara väntade på att en annan pedagog skulle dyka upp. Men han var ärlig och sa rätt ut att han inte kände sig bekväm att lämna sitt barn ensam hos mig.

Även en kvinnlig pedagog reagerade kraftigt när vi frågade om fördomar mot män i förskolan:

Pedofili och föräldrar som blir oroliga! Kvinnor kan också vara pedofiler, men det pratar man inte om. – Karina

Att män på förskolan inte skulle få göra samma arbetsuppgifter som kvinnorna utan att bli ifrågasatta är någonting som har blivit vanligt i förskolan enligt våra respondenter. Att de inte får vara i ett rum ensamma med barnen eller inte få byta blöjor utan att det finns en annan i personalen i rummet tillsammans med dem är även situationer som har uppstått enligt dem. Den oro kring pedofili som infann sig i Skandinavien under 90-talet är någonting som lämnat djupa spår efter sig. Det har blivit ännu en tröskel som manliga förskollärare måste kunna ta sig över. Ett eventuellt övergrepp ses som mycket allvarligt och männen blir ofta avskräckta från att våga ta steget in i verksamheten (Nielsen, 2005). Även Nordberg har tagit upp detta fenomen och beskriver vidare att misstankarna kring pedofili och övergrepp gjorde att många män valde att lämna verksamheten (Nordberg, 2005).

Det har länge funnits en tanke om att alla manliga förskollärare skulle vara pedofiler eller homosexuella. Att det bara är vissa personligheter som söker sig dit. - Kristian

Det som Kristian säger kan kopplas till den hegemoniska manligheten där det som anses vara maskulint anses ha högre status och det som är feminint är av lägre status. Att avvika från den hegemoniska maskuliniteten kan göra att man blir ifrågasatt i sin sexualitet däribland anklagelser som homosexualitet och pedofili, detta kan vara en faktor till att män som jobbar i förskolan blir anklagade för detta. (Johansson & Kousmanen, 2003).

I detta avsnitt har vi visat att pedofili kan spela en betydande del i mannens inträde i förskolan. Det kan bland annat visa sig genom vissa män utesluts från att göra vissa sysslor där de är själva med barnen och att de utsätts för fler misstankar än vad en kvinna skulle ha gjort inom samma yrke. De blir även ifrågasatta i sitt yrkesval och sin sexualitet.

7. Slutsats och diskussion

Vi börjar detta kapitel med att diskutera det resultat som har framkommit av vår analys fem frågeställningar. Detta kategoriserar vi in under två rubriker; Genuskodade förväntningar på män i förskolan och  förklaringar till frånvaron av män i förskolan. Under dessa rubriker framför vi först vårt material och sedan presenterar vi tidigare forskning och sätter dessa i relation till varandra. Efter detta diskuterar vi även vår metod utifrån ett kritiskt perspektiv och slutligen ger vi förslag till vidare forskning inom ämnet.

7.1 Slutdiskussion

7.1.1  Genuskodade förväntningar på män i förskolan

Respondenternas utsagor tyder på att det fanns ett visst behov av manliga förebilder. Detta ansåg de flesta kunde uppfyllas utanför förskolans väggar och att det inte var nödvändigt att ha manliga förskollärare i det syftet. Vi tolkar detta som att de som arbetar på förskolan lägger mer vikt på personlig kompetens än kön och genom detta motsätter sig barnets behov av manliga förebilder på förskolan.

Synen på förskolan som en kvinnlig arena motsätter sig Nordberg (2005) som menar att föräldrarna gärna vill att barnen ska få förebilder av båda könen och att det är viktigt för de barn som inte har manliga identifikationsobjekt hemma. Detta kan motverka eventuella komplikationer i framtiden. Havung (2005) har ett liknande förhållningssätt till detta och konstaterar att det finns många barn som inte har den manliga förebilden i hemmet och förskolan utgör ett komplement till detta. Det är också i linje med Lammi och Toropainens (1993) studie där män känner sig behövda i förskolan och att barnen behöver både de manliga och kvinnliga förebilderna i verksamheten.

Vårt resultat kontrasterar således mot tidigare forskning som har påvisat att behovet finns där för barnen att uppleva båda könens inflytande i denna verksamhet. De skilda åsikterna kan enligt oss bero på fördomar och förväntningar om hur en förskollärare ska vara. Förskoleverksamheten ska enligt oss spegla samhället med mångkulturalitet och mångsidighet, därför är det viktigt att både män och kvinnor är representerade för att

förbygga dessa normer. Några av våra respondenter som ansåg förskollärare är ett människoyrke kan kanske påvisa början till en förändring. Detta kan indikera att kvinnoyrkesstämpeln håller på att luckras upp.

De flesta förskollärare som vi intervjuade hade stött på förutfattade meningar kring manliga och kvinnliga aktiviteter. Några av förskollärarna tog upp att det finns förväntningar att männen ska ha speciella maskulina intressen och förmågor. En av våra respondenter berättade att han kände att han hade ett ansvar att ta hand om de tekniska problemen som uppstod på förskolan. En förskollärare berättade att hon ansåg att hennes manliga kollega hade mer kommunikation med papporna.

Havung (2005) uttrycker dessa förutfattade meningar kring manliga kvaliteter som ”vaktmästarsysslor” och får i förskolläraryrket ofta ta sig an de aktiviteter som anses vara maskulina. Enligt Nordberg (2005) finns det en viss urskiljning bland männen i ett yrke där kvinnorna är normen och resultatet av detta blir att dessa män tar sig an andra aktiviteter än kvinnorna, detta så att barnen ska få uppleva de kvinnliga och manliga kunskaperna. Nordberg (2005) skriver att de manliga pedagogerna ibland hamnar i kläm mellan att ha de typiskt kvinnliga mjuka värdena men även ha förväntningarna på sig att bidra med det manliga. De kan även känna sig tvungna att kämpa mer för att bibehålla sin manlighet i takt med att de utför kvinnliga aktiviteter (Ibid). Männen kan ha en stor inverkan i att bryta könsroller, det som gör det svårare är om det bara finns kvinnor i verksamheten menar Havung (2005).

Vårt resultat tyder på att våra respondenters utsagor stämmer med den forskning vi hade tagit del av. Både materialet från intervjuerna och tidigare studier inom ämnet tyder på att det finns aktiviteter som män förväntas ta hand om. Vi anser att dessa förutfattade meningar kring vad som anses vara kvinnligt och manligt kan vara missvisande då pedagogens personlighet och intressen kommer i andra hand. Vikten av att båda könen är representerade i arbetslagen kan göra att det underlättar för män att ta kontakt och associera med de manliga förskollärarna. Detta anser vi i sin tur leda till att det utvecklas en förmåga att bryta gränser och omvärdera traditionella könsroller. I styrdokumenten för förskolan står det tydligt att man ska förändra de traditionella könsmönstren och detta tror vi bara kan uppnås om männen får ta sin del i ett kvinnodominerat yrke och visa att det kan både finnas män och kvinnor som kan arbeta som förskollärare (Lpfö, 98 rev. 2010).

Vi fann att det fanns situationer i respondenternas utsagor som bekräftar könens differenser i kontakten med barnen, bland annat en respondent som tog upp att män är mer skämtsamma och mer aktiva med att umgås med dem. En annan respondent uttryckte att kvinnor la mer tid på att hålla i ordning på avdelningen medan männen var aktiva i leken med barnen.

Enligt Havung (2005) så är de manliga pedagogerna blir ofta ansedda som lekfarbror och är mer aktiva i barnens lek. I den oplanerade leken är männen de barnen först vänder sig till, medan kvinnorna tar sig an mer organiserade aktiviteter. Männens sätt att ta sig an problem visa sig i kommunikationen med barnen. Hon skriver att det finns skillnader i mäns och kvinnors sätt att hantera konflikter i förskolan. Kvinnor tjatar mer, vilket gör att barnen i slutändan inte lyssnar lika mycket för att de har fått höra samma sak många gånger. Männen ryter däremot till ordentligt när de har fått nog och det gör att barnen blir mer uppmärksamma när de säger till (Ibid).

Här går tidigare studier och respondenternas intervjuer i linje med varandra. Resultatet tyder på att båda parter anser att män är agerar som lekfarbröder i kontakten med barnen och kvinnorna håller i ordning på avdelningen. Om denna uppdelning stämmer så kan det enligt oss underlätta i arbetslaget och de olika könen kan komplettera varandra i yrket. Men det kan också förstärka de fördomar och ansvarsuppdelningar som finns.

7.1.2. Förklaringar till frånvaron av män i förskolan

Två av våra manliga respondenter menade att det inte är ett kvinnoyrke utan snarare ett människoyrke. Medan två andra respondenter ansåg att det är ett kvinnoyrke. Det fanns alltså olika uppfattningar hos respondenterna i denna frågan.

Tallberg-Broman (2002) skriver att förskolläraryrket alltid ansetts vara ett kvinnligt yrke och alla de män som jobbar i förskolan har gjort ett aktivt val att inträda in i denna kvinnodominerande arena. Nordberg (2005) förklarar att männen ofta är ifrågasatta i deras yrkesval att bli förskollärare och känner att de är tvungna att försvara detta. Här kan vi också se kopplingar till Havungs (2005) sätt att förklara att det är människors förutfattade meningar och förväntningar som påverkar kvinnors och mäns yrkesval. Vidare menar Havung (2005) att det kvinnliga könet ses av samhället som mer

baseras på synen vi har på könen. En del av våra respondenters utsagor stämmer med den forskning som har gjorts inom ämnet och bekräftar att förskolläraryrket fortfarande ses som ett kvinnoyrke och att män har svårare att ta sig in på detta arbetsfält.

I de motsättningar de manliga förskollärarna och eventuella sökande män som vill jobba i förskolan möter var det främst två faktorer som togs upp. Bristen på status i

förskolläraryrket och pedofilmisstankar. Våra respondenter hade skilda åsikter av vikten av statusen då vissa ansåg att förskolläraryrket alltid kommer att ses som ett kvinnoyrke oberoende av hur hög statusen är. Andra framförde att lönen inte spelar någon större roll och att männen inte skulle få mer pengar bara för han är man utan att detta skulle vara personlighets baserat. Alla var dock eniga i att statusen inte förändrar vilka som söker sig dit.

Med synen på förskolan som en kvinnlig arena med låg status kan göra att många män avstår ifrån att söka sig till förskoleverksamheten, då de blir ifrågasatta i deras yrkesval. Förskolläraryrkets status ligger fortfarande lågt och att det betraktas som ett typiskt kvinnoyrke gör även att det har blivit könsmärkt (Havung, 2005). Vi ser alltså i detta resultat att sammankopplingen mellan att ett jobb är kvinnligt och handlar om omsorg gör att statusen påverkas. Vi anser att den enda chansen till förändring är genom utbildning och att förskolläraryrket blir erkänt som ett riktigt yrke och inte bara ett substitut för barnpassning.

En annan faktor till bristen på män i förskolan kan vara de rådande pedofilmisstankarna som män som söker sig till förskolan måste utstå. Enligt Nordberg (2005) så förändrade pedofildebatten den manliga förskollärarens ställning helt. Män blir ifrågasatta medan kvinnorna är helt fria från misstankar. De arbetsansvar som aldrig hade varit ett problem förut blev nu problematiska när de blev sedda ur ett nytt ljus. Nielsen skriver 1990-talet var en omvälvande tid för manliga förskollärare då det var många pedofili fall som kom upp till ljuset. De män som blev anklagade blev ”märkta” även om de var oskyldiga och kunde inte komma tillbaka in i verksamheten. På detta sätt bildades också uppfattningen att det bara var män som utförde dessa övergrepp (Nielsen, 2005).

Detta tror vi har haft den mest förödande effekt på synen av att vara manlig

förskollärare. Samhället ifrågasätter ofta män som jobbar i förskolan och anser att detta är onormalt och kan därigenom också bli misstänksamma på mannens motiv av valet av yrke. Vi kan genom detta resultat hitta flera förklaringar till bristen av manliga

förskollärare och varför män inte söker sig till förskoleverksamheten. Både

könsmärkningen, bristen av status och pedofilmisstankar bidrar och försvårar för män att bli förskollärare. Vi ser även att dess uppfattningar ligger djupt rotade i samhällets värderingar och fördomar och är därför mycket svåra att förändra.

7.2 Metoddiskussion

Vi diskuterade valet av den kvalitativa ansatsen till studien. Vi hade kunnat få in fler svar och haft en större mängd data genom en kvantitativ ansats, men vi ville komma åt förskollärarnas tankar och åsikter och diskutera kring dessa. Valet av kvalitativa intervjuer som vi valt har varit bäst lämpad som metod för datainsamling enligt oss. Vi valde att ta in respondenterna i par detta för att lägga en grund för en diskussion som inte var för stor för oss att bearbeta och styra upp. En större grupp människor hade kunnat leda till en mer livlig diskussion men tror att vi hade gått miste om djupet och att allas åsikter fick komma fram. Följdfrågor ställdes då tillfällen gavs, detta för att skapa ett djup i intervjuerna.

Inspelningarna underlättade då man kunde gå tillbaka till dem och lyssna flera gånger. Samarbetet kring insamlingen har varit en stor fördel för oss, då vi har kunnat fördela arbetsuppgifterna sinsemellan. Genom en kvalitativ intervju påpekar Patel och Davidsson (2011) att det är svårt att säkerställa validiteten och reliabiliteten i studien. Detta eftersom det är människors uppfattningar som intervjuas samt att tolkningar och uppfattningar kan förändras genom de olika intervjuernas gång. Men genom att vi har spelat in varje intervju, granskat intervjufrågorna och även transkriberat och analyserat varje del av intervjun anser vi att vi kan säkerställa studiens tillförlitlighet.

7.3 Fortsatt forskning

Som en fortsättning på vår studie skulle det vara av intresse att vara ute i verksamheten och undersöka hur de olika förskollärarna blir bemötta av kollegor och föräldrar, vilka könsroller pedagogerna intar samt vilka förväntningar som finns på de olika förskollärarna. Det skulle vara intressant att få reda på om förskollärarna tar vissa roller för att det är vad som förväntas av dem, eller om det är någonting de gör självmant.

Man skulle även kunna göra studien i en större skala, med fler respondenter och en kvantitativ metod och se om utsagorna är detsamma. En jämförelse mellan olika städer, tätort och landsbygd hade också kunnat vara av intresse.

Bilaga 1

Intervjuguide

1)

Hur pass viktigt är det för barnen att ha en manlig förebild i förskolan? 2)

Det är främst kvinnor som söker till förskolläraryrket, varför tror ni det är så? 3)

Spelar statusen av förskolläraryrket en avgörande roll till att det är så få män som söker sig dit?

4)

Vad tror ni män kan tillföra till förskolan? 5)

Finns det fördomar mot män i förskolan, om ja, vilka?

Referenser

Baagoe Nielsen, Steen. (2005) Argument för och emot manlig personal i förskolan. I

Nordberg, Marie (red.) (2005). Manlighet i fokus – en bok om manliga pedagoger, pojkar, och maskulinitetsskapande i förskola och sko- la. Stockholm: Liber

Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi

Connell, Raewyn. (1995). Masculinities. Berkeley: University of California Press Connell, Raewyn. (1999). Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos

Connell, Raewyn. (2002). Om genus. Göteborg: Daidalos

Denscombe, Martyn. (2004). Forskningens grundregler – Samhällsforskarens

handbok i 10 punkter.Lund: Studentlitteratur

Gannerud, Eva. (2001). Lärares liv och arbete i ett genusperspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber

Gannerud, Eva & Rönnerman, Karin. (2006). Innehåll och innebörd i lärares arbete

i förskola och skola. Göteborg: Univ.

Havung, Margareta. (2005). Möjligen är det så att man är lite exklusiv – mannen i

kvinnornas förskola. I Nordberg, M. (red.). (2005). Manlighet i fokus: en bok om

manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber

Hirdman, Yvonne. (2007). Genus – om det stabilas föränderliga former. (2. uppl.). Malmö: Liber AB

Hirdman, Yvonne. (1988). Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors

sociala underordning. Uppsala: Maktutredningen

Johansson, Thomas. (2000). Det första könet? Mansforskning som reflexivt projekt. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Thomas & Kuosmanen, Jari. (2003). Manlighetens många ansikten. Lund: Liber AB.

Johansson, Thomas, Lindgren, Simon & Hellman, Anette. (2013). Nya

uppväxtvillkor: samhälle och individ i förändring. 1. uppl. Stockholm: Liber

Kauppinen-Toropainen, Kaisa. & Lammi, Johanna. (1993). Men in femaledominated

occupations. A cross-cultural comparison. I C- L Williams (Red.), Doing ”womans work”. Men in nontraditional occupations. London: Sage.

Kihlström, Sonja. (1995). Att vara förskollärare: om yrkets pedagogiska

innebörder. Göteborg : Univ.

Kihlström, Sonja. (2007). Intervju som redskap. I Dimenäs, J. (red.). (2007). Lära

till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Nordberg, Marie. (2005). Jämställdhetens spjutspets? Manliga arbetstagare i

kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, feminiteter och heteronormativitet.

Göteborg: Arkipelag

Patel, Runa. & Davidson, Berit. (2011). Forskningsmetodikens grunder – Att

planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4. uppl.). Lund:

Studentlitteratur AB

Tallberg Broman, Ingegerd. (2002). Pedagogiskt arbete och kön – med historiska

och nutida Exempel. Lund: Studentlitteratur.

Trost, Jan.(2010). Kvalitativa intervjuer. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom

humnistisk-samhällsvetenskaplig forksning, Stockholm: Vetenskapsrådet.

Styrdokument

Skolverket (2012) Bilaga: Andelen män i förskolan http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/23/53/7231e03c.pdf

Webbreferenser

Jällhage, Lenita. (2013) Efterlyses: Fler män i förskolan, Dagens Nyheter, 16 april.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/efterlyses-fler-man-i-forskolan/

Nyström, Ulf. (2014). Manliga förskollärare ofta ifrågasatta. Göteborgsposten, 11 april. http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2339476-manliga-forskolelarare-ofta-ifragasatta

Swedin, D. (2016) Därför behövs det fler män i förskolan, Aftonbladet, 19 april.